Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 21 Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna I Tyskland har förbundskansler Angela Merkel satt ned foten och meddelat att tyska kreditgivare i fortsättningen måste kreditvärdera de lånesökande nationerna. Sveriges kommuner liknar i dag nationerna i Europa och finansminister Anders Borgs oro över den svenska ekonomin är därför begriplig. Precis som Piigs-länderna har många kommuner fått billiga lån utan kreditvärdering. En stor aktör i sammanhanget är KommunInvest. Ledaren Sidan 3 Analyserade kommuner i det här numret Anebys ekonomi och finanser har förbättrats efter det senaste sekelskiftet och utvecklingstrenden tyder på att kommunen når A-nivå om några år. Vinsterna i den kommunala bostadsstiftelsen Aneby Bostäder måste förbättras för att minska kommunskulden till... Sidan 5 Bengtsfors stod på 199-talet i centrum när Lear Corporation lade ned sin verksamhet på orten. Att vara underleverantör till bilindustrin var inte lönsamt. Under 2-talet har Bengtsfors fått klara sig utan massmediernas strålkastarljus. Det har gått ganska bra... Sidan 14 Gotland mångdubblar under sommaren sin befolkning och särskilt under Almedalsveckan i juli står ön i fokus. Ön, som från 1 januari 211 heter Region Gotland, är något skuldtyngd men i övrigt bra. Det finns rejält med överkostnader och mycket personal i verksamheten... Sidan 2 Haparanda är en av många kommuner som bär en tung ryggsäck med gamla skulder. Dagens politikergeneration har börjat amortera på marginalen men verksamheten sätts före en välskött ekonomi. Kanske kan etableringen av världens nordligaste Ikeavaruhus få fart... Sidan 26 Redan Adam av Bremen satte Ockelbo på Sverigekartan men det var väl först ett årtusende senare som Ockelbosonen Daniel Westling genom giftermålet med kronprinsessan Victoria befäste Ockelbos kartposition. I övrigt präglas Ockelbo av en stor skuldbörda... Sidan 32 Det är vardagsekonomin som gör att Sigtuna inte klarar av att nå högsta finansbetyget utan stannar på B. Några bidragande faktorer är en bidragsdriven befolkningstillväxt men också svikt i det lokala näringslivet trots att kommunen har en storflygplats,... Sidan 39 Staffanstorp är en stor förlorare i det kommunala utjämningssystemet men har starka finanser och högsta ratingbetyg. Den svaga länken är vardagsekonomin med ett envist fallande sparande. Det finns mindre fläckar i den finansiella riskbilden men det finns inga i... Sidan 45 Skärgårdskommunen Tjörn norr om Göteborg har brottats med flera dramatiska nedgångar i den kommunala ekonomin de senaste decennierna men har nu skapat sig en stark och uthållig position som ger högsta betyget. Frågan är dock om den fasta ekonomistyrningen består... Sidan 51 Åsele har dragit högsta vinsten i skatteutjämningssystemet och det får en rad snedvridande effekter, bland annat eftersom stora åtaganden för kommande generationer byggs upp. Övriga problem för kommunen är lokal näringssvikt samt tomma lägenheter i... Sidan 57 Nu är ratinglistan komplett Två nya kommuner har meriterat sig för topplacering på Kommunexpertens ratinglista. De nya A-kommunerna är Staffanstorp och Tjörn och därmed är 76 av landets 29 kommuner bäst i klassen. I det här numret finns nu den kompletta ratinglistan och där kan du se om din kommun har en säker placering eller är på väg... Sidan 11

2 Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Aneby...5 Kommunexpertens ratinglista...11 Bengtsfors...14 Gotland...2 Haparanda...26 Ockelbo...32 Sigtuna...39 Staffanstorp...45 Tjörn...51 Åsele...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Kersti Kollberg och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Kersti Kollberg Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 8 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 3 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 12, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Kommentaren Nystart Nu är det dags för bokslut för Kommunexpertens tre år. Samtidigt är det nystart för de närmaste två åren. Visst har det varit intensiva år men vi känner stor entusiasm inför de kommande åren. Det finns kommunanalyser med finansiella betyg för landets samtliga kommuner. Analyserna används av våra kunder inom offentlig sektor och i affärsdrivande företag. Heta ratinglistan är komplett, den uppdateras löpande och finns på hemsidan. Biblioteket I Kommunexpertens bibliotek, som innehåller allt vad som har producerats under de senaste tre åren, finns 36 nummer, 29 kommunanalyser och över hundra fackartiklar. Man kan tänka sig en stressad riksdagsman som ska träffa sitt parti i en kommun och där förväntas säga saker som stärker förtroendet hos kommunpolitikerna. På tåget hämtar vår riksdagsman analysen för kommunen och med den som grundval skriver sitt tal. För att imponera tar han också ned grannkommunernas analyser och han jämför också med den sämsta och den bästa. Den här möjligheten gäller inte bara för riksdagsmän. Den gäller exempelvis företagare som vill veta i vilka kommuner man inte bör äga utan hyra sina lokaler och ha resväskorna packade. Varenda krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Nu finns inte bara möjligheterna till bra investeringar genom rationella val av företag utan också val av kommun för den som vill maximera avkastningen ännu mer. Vilka kommuner har de bästa ekonomiska förutsättningarna att i framtiden ge mig den bästa servicen som pensionär? Vilka kommuner ska jag inte söka jobb i? Nuläget Ute i Europa är ekonomin satt under stark press. I de fem Piigs-länderna tvingar ekonomin politikerna att an passa de offentliga verksamheterna till de ekonomiska resurserna, vilka innehåller amorteringar och räntor på gigantiska statsskulder. Här ser vi konsekvenserna av att politiker inte gillar att bli granskade, särskilt inte när det gäller ekonomi och finanser. Bankerna tyckte att de av den anledningen inte behövde kreditvärdera staterna i Europa. Dessa kunde betraktas som säkra låntagare. Med en dåres envishet dyker nu Tysklands Angela Merkel upp och säger att det inte bara är skattebetalarna som ska tvingas betala kreditförlusterna utan också de banker i Europa som lånat till Piigs-länderna. Detta driver upp räntorna på Piigs-ländernas statspapper och så tvingas hon backa. Så är det tyst några dagar och räntorna sjunker. Så återkommer hon. Merkel piskar fram de styrande politikerna i EU ur buskarna. Budskapet till tyska kreditgivare är att de måste kreditvärdera alla länder i fortsättningen samt att en av de finansiellt starka staterna i EU är Tyskland. Finansmarknadernas aktörer lyssnar och de tyska väljarna applåderar. Sveriges kommuner som EU:s stater Det heter att bara den som har förmågan att se långt in i framtiden hamnar rätt. År 1991 då kommunerna avreglerades helt i finansiellt avseende insåg jag att många kommuner skulle missköta sina ekonomier och bygga upp ohanterliga skulder. Därför startade 1991 Svensk Kommunrating sin verksamhet. I januari 28 var tiden mogen för analystidningen Kommunexperten. Billiga svenska kommunlån Sveriges kommuner liknar i dag Europas nationer. Precis som Piigs-länderna har många kommuner fått billiga lån utan kreditvärdering, av bland andra KommunInvest. En del undrar varför finansminister Borg är bekymrad när det går bra för Sverige? Det gör inte vi. Där nere gör Angela Merkel jobbet och här i Sverige gör Svensk Kommunrating det finansiellt transparenta jobbet. Vilka kommuner som är Greklandskommuner finns det redan artiklar om i biblioteket. Det händer denna mandatperiod? Ingen härskar över gaspedalen på de finansiella marknaderna men Kommunrating och Kommunexperten kommer att hänga med. Vårt löfte är: Välj en kommun. Ge vår analytiker fyra minuters förberedelsetid och du får en analys under fyra timmar! Detta är inte trovärdigt säger vår reklambyrå. Man kan inte ta betalt för något som det bara tar fyra minuter att ta fram. Men så har det inte gått till. Det har tagit oss 2 år att bygga en databas för 29 kommuner, utveckla ett expertsystem och starta en analystidning för att ha omedelbar kunskap om finanserna i valfri kommun. I en kommunsektor som finansiellt är lika felpositionerad som EUländerna är sannolikheten stor för att problem uppstår redan nästa mandatperiod. Björn Börjesson, vice vd för Handelsbanken, föreslås bli ny styrelseordförande i Kommuninvest. Kommer han att kräva högre beredskap? I dag innehåller KommunInvests obligationsprogram våra svenska Greklandskommuner. De har en doft av subprimelån över sig. Tempot ökar från 8 till 12 Från och med januari 211 innehåller Kommunexperten analyser av 12 kommuner per nummer. De kommunalråd som tillträder i januari 211 kommer att få ta del av två analyser av sina kommuner under mandatperioden. Heta ratinglistan på vår hemsida uppdateras oftare. Jag hoppas att du som läsare av Kommunexperten inser nyttan, även om det inte alltid är trevligt. Vi kan kommuner! Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12, 21 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 12, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Aneby Aneby nästan på A-nivå Anebys ekonomi och finanser har förbättrats efter sekelskiftet och skriver man fram utvecklingstrenden når man A-nivå inom några år. För att gå den vägen behöver vinsterna i Stiftelsen Aneby Bostäder förbättras ytterligare för att minska kommunskulden till godkänd nivå. Dessutom finns tendenser till befolkningsrisk. Den bör hanteras och det kan vara lite svårare och ta tid. Kommunledningen styr med moderna synsätt och har en effektiv ledarstil. Mediebild och bakgrund Aneby kommun ligger på småländska höglandet mellan Eksjö och Tranås och 4,5 mil från Jönköping. Svartån rinner genom centralorten Aneby där också södra Sveriges högsta vattenfall, i folkmun Stalpafallet, finns. Hälften av kommuninvånarna bor i centralorten. Vid Svartåparken ligger en unik pärla, Aneby konserthus. På 192-talet väcktes den kaxiga idén om att Aneby borde ha ett eget konserthus, ett hus som skuklle vara ett profant komplement till traktens kyrkor. Ett sådant konserthus ritades av Malte Liewen Stierngranat och byggnaden uppfördes så småningom. Under decenniernas lopp har byggnaden genomgått olika stadier av förfall men huset står fortfarande kvar och där spelas musik, spelas film osv. Tillväxten är hög i kommunen och man samarbetar med flera andra kommuner på det småländska höglandet med organisationen Höglandskommunerna. Kommunen har skaffat sig ett styrkort som ska se till att vissa mål omfattas av hela kommunen, ett mål med visionen ett gott liv i en uthållig kommun. Styrkortet identifierar fem grundstenar för samhällsutvecklingen, boende, utbildning, arbete, fritid och miljö som alla är förutsättningar för tillväxten och uthålligheten. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparandet 21 är från de prognosuppgifter som SCB samlar in under året och publicerar. I analyserna anges att en kommun höjer skatten även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. Aneby har en ny politisk organisation där kommunstyrelsen ansvarar för den kommunala verksamheten genom tre utskott. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 65 5 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Aneby ligger på plats 17 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger ett värde på 21 2 kronor per invånare och nettoförpliktelsebeloppet blir då 44 3 kronor. Det är över de 38 5 kronor som är lägsta gränsen för indikation om konsumtionslån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Anebys amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt drygt fem år de senaste fem bokslutsåren och över Faktaruta Aneby Betyg: B (indikativt 21) Befolkning: (29) Kommuntyp: Övriga kommuner med mindre än 12 5 invånare Kommunalskatt: 21,83 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 1 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 33 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: 5 miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 8 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B c d Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12, 21 5

6 Aneby den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Aneby delbetyget B på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 2 miljoner kronor per år i 2 år för att nå delbetyget A. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Aneby får betyget. År 29 är sparnivån 4,2 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån den senaste mätperiodens fem år är 4,6 procent. Prognosen för 21 visar ett sparande på 4,7 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Andelen i Aneby är 23 procent av totala intäkter och trenden KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Aneby kommun 29, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp är fallande. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Aneby betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad på 64 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån 6 procent är därmed passerad. Belastningen som flyttar ner betyget ytterligare ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 125 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt obetydligt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår men är fortfarande större än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får i Aneby betyget. Måttet anger om kommunen ANALYSFRÅGA I Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 17 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Aneby under den senaste nioårsperioden 4,2 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 2,3 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,9 procent av intäkterna och visar att det finns ett visst utrymme för amortering av långa lån. Lån har också amorterats. Med betyget på sparnivå får Aneby delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 3,5 procent av de totala intäkterna. Den kritiska nivån för Aneby är 3,7 procent. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet men med en starkt stigande trend de senaste sex åren från 84 till 88 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Aneby betyget. Befolkningen minskar både på kort som lång sikt i snabb takt. Åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Samhällsbyggargenerationen år flyttar från kommunen i snabb takt, det finns en puckel i åldersgruppen år samt en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan 44 och 44 w år. Dessutom utvecklas en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Aneby en långsiktig trend som är mycket bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De 6 Kommunexperten nummer 12, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Aneby är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Aneby får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte längre finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är. Det finns borgen (inga förmedlade lån) på kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån 17 kronor per invånare men under den högsta 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan Finansiella risker. Det är den snabba befolkningsminskningen som kan utvecklas till ett kritiskt mönster tillsammans med något annat nyckeltal exempelvis med som tidigare bostadsöverskott. Utvecklingen bör bevakas och det markeras genom delbetyget B. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Anebys skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Ydre) år 29. Eftersom Aneby har en högre skattesats 29 med,93 procent finns ingen potential och betyget blir på skattehöjning. Aneby höjde skatten senast 26 med,5 procent. Man höjde även 21 med,5 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på närmare 13 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 3,3 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER % Befolkningsökning 1 år ANALYSFRÅGA III Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk Aneby kommun Länet Riket % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12, 21 7

8 Aneby då avgifterna inom förskola och barnomsorg, fritidsverksamhet och kultur men främst inom äldre- och handikappomsorg där den största potentialen finns. Betyget blir på avgiftshöjningar. Kostnadspressen kalkyleras till 35 miljoner kronor och Aneby får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan pressas ned med cirka 11 miljoner kronor inom grundskola, 8 miljoner inom social omsorg, 4 miljoner vardera inom äldreomsorg och gymnasieskola och 2 miljoner vardera inom fritidsverksamhet och det som benämns infrastruktur, skydd mm. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 1 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 35 miljoner en sänkt skatt på 3,5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 82 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 69 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 8 personer. Aneby får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 35 Mkr ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Aneby (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett förstärkt vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns indikationer på en alltför låg avgiftsandel och en fallande trend. Nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Aneby det speciella Aneby kommun ligger i Jönköpings län och centralort är Aneby. Kommunen gränsar till fem grannkommuner som alla redan har analyserats i Kommunexperten. Det är Tranås (nr 1/29) i norr, Ydre (nr 3/28) i öster, Nässjö (nr 5/29) och Eksjö (nr 9/21) i söder samt Jönköping (nr 2/29) i väster. Det har gått bra i Aneby på senare år. Inte många år tillbaka hade man det finansiella indikativa betyget C beroende på att en minskande befolkning gav tomma lägenheter i det allmännyttiga bostadsföretaget, Stiftelsen Aneby Bostäder. Företaget gjorde inga vinster på grund av hyresförluster, saknade värde och kommunens borgen var osäker vilket innebar att delbetyget för kommunskuld var C. Nettoförpliktelsebeloppet var alltså för högt. I dag har mycket av det åtgärdats och Aneby har det finansiella betyget B. Det beror på delbetygen B i två analysfrågor, kommunskuld och finansiella risker. I de två övriga analysfrågorna som betygsätts har Aneby delbetyget A. Men trenden är att Aneby kan ha högsta betyg A inom ett antal år. Aneby är på rätt väg sedan ett antal år och har hittills hanterat sina problem bra. En styrka är skötseln av den vardagliga ekonomin. Det framgår av diagrammet för nyckeltalet sparnivå under analysfrågan finansiell hälsa. De senaste fem bokslutsåren ligger genomsnittet på 4,6 procent av totala intäkter vilket med god marginal är över den högsta kritiska nivån 4 procent av totala intäkter. Det har skett en uppstramning av ekonomistyrningen åren efter sekelskiftet. Fram till 23 var sparandet i genomsnitt för lågt. Betyget på nyckeltalet sparnivå var då och delbetyget för finansiell hälsa var B. Analysen visar under analysfrågan ledningsförmåga att antalet nämnder minskat. Aneby har gått över till en organisation utan verksamhetsdrivande nämnder och med utskott i kommunstyrelsen. Verksamheten sorterar under kommunchefen. Det kan härledas till tidpunkten före det att sparandet lades på godkänd hög nivå. Den nya organisationen visar således ett gott ekonomiskt matchresultat och Aneby var en av föregångarna med den i landet. Ytterligare en specialitet, som visar att Aneby har en kommunledning som gärna tar till sig nya synsätt och metoder, är användandet av styrkort, dvs en samling målsättningar. Genom att ta bort nämnderna i Aneby har i kommunen inte längre politiker som är förespråkare för nämndpartier i kommunstyrelsen. Deras ständiga konkurrens om mer pengar till sina ömmande verksamheter brukar 8 Kommunexperten nummer 12, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Aneby föröda en kommuns ekonomi. Historiskt har det förmodligen varit så i Aneby då nyckeltalet skuldbalansgrad har betyget. Det indikerar lite för höga skulder i både förvaltningarna och de kommunägda företagen. Även om allmännyttan bedrivs i stiftelseform så äger man Stiftelsen Aneby Bostäder i och med en kommunal borgen på dryga 7 miljoner kronor. Det finns alltså en liten ryggsäck av lån från tidigare år för den nuvarande ledningen att hantera. Den vardagliga ekonomin har inte alltid skötts så exemplariskt som nu. Nu visar också den bakomliggande statistiken för de två nyckeltalen som beskriver skuldtyngden att lån har amorterats efter sekelskiftet. Vad mer är så har investeringarna genomsnittligt varit låga under lång tid efter sekelskiftet. De har varit mycket mindre än dels sparandet, dels den nivå som torde motsvara ett normalt behov av investeringar. Ett stort sparandeöverskott har kunnat användas för amorteringar men med för låga investeringar riskerar den produktiva förmögenheten att bli för liten. Det finns en indikation på det då kommunens tillgångar uppgår till endast 49 procent av genomsnittsvärdet för riket. Den kritiska nivån för sparandet när det gäller att betala behövliga reinvesteringar har därför kunnat LEDNINGSFRÅGA reduceras från 2 till 1 procent av totala intäkter i nyckeltalet sparnivå. Nu finns en viss övertalighet i personal. Den låga nivån för investeringarna behöver inte vara ett uttryck för överdriven försiktighet utan en medveten satsning på personal framför moderna, rymliga och ändamålsenliga lokaler. Är det en medveten prioritering i Aneby? Sammanfattningsvis ska delbetyget för analysfrågan vara A. Näst starkast efter denna analysfråga är de finansiella möjligheterna. Aneby tillhör förlorarna i systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader mellan kommunerna. Man är resursmässigt något pressad som leverantör till systemet. Kommunen har också av den anledningen tvingats använda sina potentialer och pressat kostnaderna över åren. Antalet anställda per tusen invånare var 97 stycken år 1999 och det har kontinuerligt sjunkit ner till 82 anställda per tusen invånare 29. Fortfarande finns det en övertalighet på 8 anställda och överkostnader på 35 miljoner kronor motsvarande en skattesänkning på 3,5 procent. Det kan anses som en rimlig kostnad för Anebys storlek och övertalig personal motsvaras av ett underskott i lokaler. En spanande blick på analysfrågan finansiella risker visar att ett nyckeltal, befolkning, har betyget. Befolkningen minskar och speciellt lämnar samhällsbyggargenerationen år kommunen samtidigt som befolkningen åldras. Av någon anledning är kommunen mer attraktiv för äldre än för medelålders i karriären. Det beror sannolikt inte på prioriteringsprofilen mellan verksamheterna då de största överkostnaderna finns inom grundskola och gymnasium. Det finns dock exempel på kommuner där stora överkostnader inte kunnat omvandlas till högre kvaliteter utan i stället i ineffektivitet. Mer pengar har sänkt tempot. Är det så i skolan i Aneby? Aneby har för övrigt en kanske lite väl generös bidragsregim med överkostnader på 8 miljoner kronor. Speciellt är att Aneby har höga avgiftspotentialer för äldre- och handikappomsorgen på cirka 12 miljoner kronor av en total avgiftspotential på 13 miljoner. Lika duktig som man är att ta ut maxtaxor på barnomsorgen, lika dålig är man på samma sak inom äldre- och handikappomsorgen. Är detta en av drivkrafterna bakom förändringen i ålderspyramiden? Nyckeltalet avgiftspolitik med sitt betyg visar också att avgiftsandelen av totalfinansieringen i Aneby ligger mycket under rikssnittets värden. Det indikeras betydande avgiftspotentialer i Aneby och de ska kanske utnyttjas bättre? Delbety- ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna / ND Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12, 21 9

10 Aneby get på analysfrågan finansiella möjligheter ska vara A. Ovan spanades det på analysfrågan finansiella risker med sitt delbetyg B. Av de sex risknyckeltalen har fyra betyget. Det indikeras därför inga akuta riskmönster mellan dessa nyckeltal men delbetyget B vill uppfordra till åtgärder som vänder befolkningsutvecklingen dvs hejdar befolkningsminskningen och den ogynnsamma tendensen i åldersfördelningen. När det gäller skattekraft och sysselsättning så visar den bakomliggande statistiken stor styrka. I Aneby jobbar man och har en bra medel inkomstutveckling. Tillhör man inte den kategorin så flyttar man. När det gäller den fjärde och sista analysfrågan kommunskuld har Aneby också delbetyget B. Nettoförpliktelsebeloppet på kronor per invånare är för högt eller över 38 5 kronor per invånare och därför indikeras konsumtionslån. Nu skulle Aneby egentligen ha delbetyget C men belastningen för en lågförmögen befolkning har justerats bort beroende på en positiv tendens. Det har tidigare funnits stora volymer tomma lägenheter i Stiftelsen Aneby Bostäder och lägenheter började avvecklas 27 för att hantera detta problem. Antalet tomma lägenheter minskade omedelbart från nivån 8 procent av beståndet till under 3 procent som är lägsta kritiska nivå. Förlusterna i Stiftelsen Aneby Bostäder upphörde 29 men vinsterna är ännu för låga. Det innebär att Stiftelsen Aneby Bostäder får en låg värdering och anses inte bära hela sin borgen. Det resulterar i ett för högt nettoförpliktelsebelopp samt ett förslag enligt analyssystemet om extra amortering på 2 miljoner kronor per år under 2 år. Aneby avvecklar lägenheter och verkar hantera sina tendenser till risker på ett godtagbart sätt och därför ska delbetyget för analysfråga kommunskuld för närvarande inte sättas sämre än B. Ökar vinsterna i Stiftelsen Aneby Bostäder de kommande åren till skäliga nivåer blir företaget mer värt och kan bära hela den kommunala borgen. Då blir nettoförpliktelsebeloppet godkänt lågt för ett delbetyg A och några extra amorteringar behövs inte. Om några år kan Aneby vara ända uppe på ett slutbetyg A. Rekommendationer Kommunledningen: Utöver ambitionen att även kommande år hålla sparandet över 4 procent av totala intäkter finns två viktiga uppgifter. Den första innebär att lägga vinsterna i Stiftelsen Aneby Bostäder på skäligt goda nivåer i syfte att få nettoförpliktelsebeloppet med betryggande marginal under lägsta kritiska nivå för indikation om konsumtionslån. Det kan kräva en fortsatt avveckling av lägenheter. För det andra behöver kommunens attraktivitet öka speciellt för samhällsbyggargenerationen år som nu lämnar kommunen. Invånare i denna åldersgrupp tycks finna det mer attraktivt att förverkliga sina livsplaner på andra ställen än i Aneby. Anledningen kan vara svikt i det lokala näringslivet men analysen indikerar att det även kan finnas brister i det kommunala utbudet och det även sett i vid mening. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Det behöver bara ta några år. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur denna aspekt har ni varit och är fortfarande alldeles för många. Men en A-kommun kan i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten hur många ni än har varit. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns ännu inte avsatta pensionsmedel av någon större betydelse, bara cirka 3 procent av hela den redovisade pensionsskulden, så du är beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en något hög skatt till en finansiellt relativt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna som är obetydligt högre än normalt. Det finns en övertalighet i personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Det gäller för ledningen i kommunen att hålla nuvarande höga sparnivå även i framtiden, etablera skäliga vinster i de kommunala intresseföretagen och stabilisera befolkningsutvecklingen. Att förutsättningarna förbättras kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden, se Heta ratinglistan på Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Aneby. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan i dag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är fortsatt effektiv i sin ekonomistyrning, håller en sparnivå över 4 procent av totala intäkter och hanterar en något hög kommunskuld och en tendens till finansiell risk. I takt med att Aneby härigenom meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå gör det din villa till en allt mer likvid och värdefull tillgång. Det gör även ett program för små årliga skattesänkningar som det finns ett litet utrymme för. Företagare och investerare: Har Aneby komparativa fördelar för ditt företag kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Aneby. Överväger du lokaliseringar i denna del av Småland i en företagarkommun så är Aneby en av de jämförelsekommuner som du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Aneby kommuns ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg, se Heta ratinglistan på Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B-kommunen Aneby så finns det två B-kommuner till i omgivningarna men också en A-kommun och två C-kommuner. 1 Kommunexperten nummer 12, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Kommunexpertens ratinglistor 29 kommuner på ratinglistan I det här numret har nio kommuner analyserats och därmed är Sveriges alla 29 kommuner analyserade. Nu börjar vi om på nytt! I varje nummer av Kommunexperten kommer nu tolv kommuner i stället för åtta att analyseras. Ratinglistan i tidningen blir något förändrad och det blir enkelt att följa kommunernas utveckling i Heta ratinglistan på vår hemsida. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns det fyra listor där kommunerna inordnas i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Kommunerna rangordnas i de fyra betygsgrupperna och det ger en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktiga nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget men som är av mindre vikt. Vill du veta mer om en speciell kommun så ser du i kolumnen längst till höger i vilket nummer av tidningen som kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings hemsida Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. Rating med KommunDiagnos Under 21 har fem kommuner fått rating med KommunDiagnos. Det är Skurup, Tierp, Bromölla, Kristinehamn och Timrå. På vår hemsida under Årets analysarkiv kan du läsa alla Kommun Diagnoser och där finns även länkar till tidigare år. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: för det första så har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan Det finns två nya kommuner i A-listan den här månaden. Det är Staffanstorp och Tjörn. Nu finns det 76 kommuner på A-listan och av 29 analyserade kommuner så är det 26,2 procent. B-kommunerna I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man sakta. Tre nya i B-listan Det är tre nya kommuner i B-listan och det är Aneby, Sigtuna och Gotland. 89 kommuner av de analyserade 29 är 3,7 procent. C-kommunerna I C-gruppen finns det en del kommuner som tveklöst kommer att falla ner mot D-gruppen om inte ledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. Ingen ny i C-listan Det finns inga nya kommuner i C-listan den här månaden. 68 kommuner av de analyserade 29 är 23,4 procent. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första delen omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra är de som klassas som finansiella kriskommuner och som inte klarar att reda ut sin ekonomi själva utan måste ha extern hjälp. För de hissar vi varningsflagg. Kommunerna i den övre, första delen är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommuner med varningsflagg har ställt till det för sig men de har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Fyra nya i D-listan Det finns fyra nya kommuner i D-listan. Det är Åsele, Bengtsfors, Haparanda och Ockelbo. Nu finns det 57 kommuner i D-listan och av de analyserade 29 så är det 19,7 procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12, 21 11

12 Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner 1 Höganäs /9 2 Partille /9 3 Härryda /1 4 Arvika /1 5 Kävlinge /9 6 Lerum /9 7 Nyköping /1 8 Säter /8 9 Värnamo /8 1 Fagersta /8 11 Sollentuna /1 12 Skellefteå /8 13 Västerås /9 14 Vara /1 15 Karlstad /8 16 Örkelljunga /1 17 Markaryd /8 18 Tibro /1 19 Östersund /8 2 Täby /1 21 Vaggeryd /8 22 Vellinge /9 23 Ängelholm /1 24 Älmhult /8 25 Piteå /8 26 Alingsås /9 B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år Nr/år 1 Lekeberg /8 2 Valdemarsvik /8 3 Borås /9 4 Gnesta /1 5 Laholm /8 6 Vallentuna /9 7 Öckerö /9 8 Norsjö /8 9 Gällivare /9 1 Örnsköldsvik /1 11 Norrtälje /1 12 Tranås /9 13 Tyresö /1 14 Varberg /1 15 Kungälv /1 16 Simrishamn /1 17 Lidköping /1 18 Bollebygd /9 19 Tierp KD 1 2 Hörby /9 21 Nacka /1 22 Skinnskatteberg /8 23 Herrljunga /8 24 Ulricehamn /8 25 Kristianstad /1 26 Lomma /9 27 Salem /1 28 Karlshamn /9 29 Uddevalla /8 3 Upplands Väsby /8 Rang A-kommuner Nr/år 27 Trosa /1 28 Enköping /9 29 Linköping /9 3 Mönsterås /1 31 Nykvarn /8 32 Trollhättan /9 33 Bromölla KD 1 34 Kinda /9 35 Lidingö /1 36 Skövde /8 37 Tidaholm /9 38 Danderyd /8 39 Ale /9 4 Hudiksvall /8 41 Malmö /9 42 Mark /8 43 Halmstad /9 44 Kungsbacka /9 45 Örebro /9 46 Helsingborg /9 47 Mölndal /1 48 Vårgårda /1 49 Gislaved /9 5 Jönköping /9 51 Umeå /9 52 Uppsala /1 Rang B-kommuner Nr/år 31 Kalmar /8 32 Karlskrona /1 33 Hjo /1 34 Ovanåker /9 35 Motala /8 36 Nässjö /9 37 Eskilstuna /9 38 Eksjö /1 39 Eslöv /1 4 Essunga /1 41 Vadstena /8 42 Strängnäs /9 43 Oskarhamn /9 44 Sjöbo /1 45 Klippan /8 46 Höör /9 47 Norrköping /8 48 Vetlanda /1 49 Grästorp /9 5 Kumla /9 51 Leksand /8 52 Sala /1 53 Eda /9 54 Orust /8 55 Karlsborg /9 56 Strömstad /8 57 Gnosjö /1 58 Haninge /8 59 Sölvesborg /8 6 Aneby /1 Rang A-kommuner Rang B-kommuner Nr/år 53 Järfälla /1 54 Skurup KD 1 55 Svedala /1 56 Vänersborg /9 57 Habo /1 58 Växjö /1 59 Ljungby /1 6 Göteborg /8 61 Österåker /1 62 Mora /9 63 Sunne /8 64 Osby /8 65 Knivsta /1 66 Bollnäs /9 67 Gävle /9 68 Östhammar /8 69 Båstad /8 7 Hässleholm /1 71 Luleå /1 72 Tanum /8 73 Staffanstorp /1 74 Tjörn /1 75 Timrå KD 1 76 Kristinehamn KD 1 Nr/år 61 Heby /9 62 Lund /9 63 Trelleborg /8 64 Borlänge /9 65 Perstorp /8 66 Töreboda /9 67 Askersund /9 68 Forshaga /8 69 Köping /1 7 Bjuv /9 71 Upplands-Bro /9 72 Alvesta /1 73 Stenungsund /8 74 Sigtuna /1 75 Lycksele /8 76 Söderköping /9 77 Färgelanda /9 78 Hylte /1 79 Svenljunga /8 8 Årjäng /1 81 Gotland /1 82 Huddinge /8 83 Ekerö /8 84 Emmaboda /9 85 Håbo /1 86 Borgholm /1 87 Kungsör /9 88 Sävsjö /9 89 Ödeshög /1 12 Kommunexperten nummer 12, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna /8 2 Tomelilla /8 3 Övertorneå /8 4 Landskrona /1 5 Skara /1 6 Stockholm /1 7 Ystad /9 8 Orsa /8 9 Falköping /9 1 Härjedalen /1 11 Falkenberg /8 12 Mjölby /9 13 Lindesberg /9 14 Nordanstig /8 15 Oxelösund /1 16 Boxholm /1 17 Hedemora /8 18 Tranemo /9 19 Strömsund /8 2 Burlöv /9 21 Åstorp /8 22 Östra Göinge /9 23 Säffle /1 24 Botkyrka /9 25 Falun /9 26 Ludvika /1 27 Nora /1 28 Mariestad /1 29 Sundsvall /8 3 Uppvidinge /1 31 Ydre /8 32 Götene /1 33 Flen /8 34 Kiruna /8 NYHET heta ratinglistan I A-listans nedre del finns Tanum som analyserades i nr 1 28 för snart tre år sedan. Är Tanum en A-kommun idag? Information om dagsläget, vad senare årsredovisningar och även aktuella prognosbokslut för 21 sätter för finansiellt betyg, kan du ta del av genom Heta ratinglistan som förnyas varje fredag på tidningens hemsida Rang C-kommuner Nr/år 35 Sotenäs /1 36 Svalöv /1 37 Tingsryd /8 38 Vimmerby /9 39 Krokom /9 4 Rättvik /1 41 Lysekil /9 42 Västervik /8 43 Sandviken /8 44 Katrineholm /8 45 Vilhelmina /9 46 Arboga /1 47 Malung-Sälen /1 48 Nordmaling /9 49 Torsås /8 5 Mörbylånga /9 51 Nynäshamn /1 52 Norberg /9 53 Mullsjö /9 54 Malå /1 55 Åmål /9 56 Finspång /1 57 Älvkarleby /1 58 Smedjebacken /8 59 Avesta /8 6 Ljusdal /8 61 Nybro /9 62 Högsby /9 63 Sollefteå /8 64 Mellerud /8 65 Vingåker /1 66 Olofström /8 67 Karlskoga /8 68 Ronneby /9 Notera att ratingbetyg är färskvara. Betyg ges då analysen upprättas i samband med att den presenteras i denna tidning. Av tabellerna framgår i vilket nummer och år en kommun har analyserats och betygsatts. Ett betyg kan snabbt förändras. Du kan beställa och få ett aktuellt betyg för en kommun genomen ProfilAnalys på varning D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö /8 2 Hofors /8 3 Jokkmokk /8 4 Boden /8 5 Åre /8 6 Arvidsjaur /9 7 Sundbyberg /8 8 Storuman /9 9 Lilla Edet /9 1 Ånge /1 11 Bjurholm /8 12 Vaxholm /8 13 Södertälje /8 14 Vännäs /1 15 Älvsbyn /9 16 Överkalix /1 17 Hallstahammar /9 18 Vindeln /1 19 Åsele /1 2 Bengtsfors /1 21 Hultsfred /1 22 Dals-Ed /8 23 Gullspång /1 24 Söderhamn /9 25 Munkedal /9 26 Haparanda /1 27 Vansbro /9 28 Kramfors /9 29 Filipstad /9 3 Arjeplog /8 31 Surahammar /9 32 Bräcke /8 33 Gagnef /8 34 Kil /9 35 Munkfors /9 36 Dorotea /8 37 Berg /8 38 Åtvidaberg /9 39 Hällefors /1 4 Sorsele /8 41 Torsby /9 42 Robertsfors /8 43 Pajala /9 44 Kalix /1 45 Grums /9 46 Lessebo /1 47 Storfors /1 48 Älvdalen /8 49 Ockelbo /1 5 Degerfors /8 51 Hagfors /1 52 Ljusnarsberg /1 Rang D-kommuner Nr/år 1 Hammarö /1 2 Härnösand /9 3 Ragunda /1 4 Hallsberg /8 5 Laxå /9 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12, 21 13

14 Bengtsfors Bengtsfors städar efter bidragsföretag Bengtsfors lider sedan länge av svikt i det lokala näringslivet. Redan under nittiotalet ledde den till en mediedriven statlig bidragsgivning till lokaliseringsvilliga företag. Även kommunen belånade sig i projekt som misslyckades efter en tid. Efter sekelskiftet lämnades Bengtfors åt sitt eget öde med en försvagad kommunal ekonomi och uppgiften att städa upp. Det sker nu inte utan framgång men kvar finns fortfarande svikten i det lokala näringslivet. Mediebild och bakgrund Bengtsfors i nordvästra Dalsland och i Västra Götalands län är känt för sitt natursköna läge mitt i det dalsländska sjölandskapet. Järnet och skogen var länge de näringar som gav kommunen välstånd. Trots sitt läge långt från centrala bygder kunde man utnyttja de stora sjösystemen som transportleder. I modern tid är det annan näring som gett tidningsrubriker: Företaget Lear Corporation som är underleverantör till bilindustrin var länge det stora företaget på orten. När det lades ned flockades reportrarna för att rapportera. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparandet 21 är från kommunens utfallsprognos för helåret i delårsrapporten per den 3 september. I analyserna anges att en kommun höjer skatten även om orsaken är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. Bengtsfors har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 7 3 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Bengtsfors ligger på plats 134 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger ett värde på 29 7 kronor per invånare och nettoförpliktelsebeloppet blir då 4 6 kronor. Det är över de 38 5 kronor som är den första kritiska gränsen för indikation om konsumtionslån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Bengtsfors amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Bengtsfors delbetyget B på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra Faktaruta Bengtsfors Betyg: D (indikativt 21) Befolkning: (29) Kommuntyp: Övriga kommuner med mindre än 12 5 invånare Kommunalskatt: 22,79 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 15 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 64 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: 5 miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 6 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa B Finansiella risker Finansiella möjligheter c D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 12, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Bengtsfors amorteringar på 1 miljon kronor per år i 2 år för att nå delbetyget A. KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Bengtsfors kommun 29, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 7 38 Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 4 64 Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Bengtsfors får betyget. År 29 är sparnivån 5,2 procent av de totala intäkterna och just över nivån för god hushållning eller 5, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 6,5 procent. Prognosen för 21 visar ett sparande på 3,9 procent. Det är ingen nivåbelastning som sker då mättrenden flyttas fram ett år och får omfatta 21 utan det sker en belastning för snabbt fallande trend. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Andelen i Bengtsfors är 16 procent av totala intäkter. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Bengtsfors också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad på 45 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har ökat något under mätperiodens fem bokslutsår medan omsättningstillgångarna har ökat snabbare. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en stigande trend. Sparandet fyller på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får i Bengtsfors betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Bengtsfors under den senaste nioårsperioden 6,5 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 3,4 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 3,1 procent av intäkterna ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 134 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga och visar att det finns ett utrymme för amortering av långa lån. Bengtsfors har också amorterat lån. Med betyget på sparnivå får Bengtsfors delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivå 21 på 7 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,9 procent av totala intäkter upp till den högsta kritiska nivån 5, procent av intäkter. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 3,3 procent av de totala intäkterna. Befolkningsförändringen i Bengtsfors den senaste tioårsperioden är 1,8 procent och det ger en norm för investeringarna på 2,3 procent. Då denna överskrids finns en tendens till risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet och med en snabbt fallande trend från 88 till 83 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Bengtsfors också betyget. Befolkningen minskar både på kort och lång sikt och åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år, en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år samt äldrepucklar i åldersgrupperna år och 8 w år. Dessutom finns en tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Bengtsfors en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12, 21 15

16 Bengtsfors De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Bengtsfors får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns en stor volym tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 8,6 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 29) så passeras två av de tre kritiska nivåerna på 3, 7 respektive 11 procent. Ytterligare en belastning ges då befolkningen minskar med mer än 5 procent på tio år. FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter Betyget för borgen är. Det finns borgen (inga förmedlade lån) på kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget D för analysfrågan Finansiella risker. Två krisutlösande risker indikeras. För det första behövs åtgärder för den näringslivssvikt som indikeras genom de tre nyckeltalen skattekraft, befolkning och sysselsättning med betygen, respektive. För det andra så finns en allvarlig risk med den minskande befolkningen som hela tiden ger tomma lägenheter i det allmännyttiga bostadsföretaget. För detta sätts en årlig hanteringskostnad på 6 miljoner kronor i 5 år för avveckling av 15 lägenheter per år och 1 miljoner per år för näringspolitiska åtgärder. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckel- ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 6,4 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER % Skatteunderlag/Invånare 95 9 ANALYSFRÅGA III Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk Kommunens andel av medelskattekraften i Riket % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 12, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Bengtsfors MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 131 Mkr talen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 15 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (1 Mkr), Hälsa (7 Mkr) och Risk (7 Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Bengtsfors skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Färgelanda) år 29. Eftersom Bengtsfors har en högre skattesats 29 med,85 procent så finns ingen potential och betyget blir på skattehöjning. Bengtsfors höjde skatten senast 21 med,25 procent och även 23 med,55 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på drygt 15 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 15 miljoner kronor per år och det ryms inom avgiftspotentialen. Betyget blir därför på avgiftshöjningar. Det indikeras betydande avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 131 miljoner kronor och Bengtsfors får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan pressas ned med cirka 5 miljoner kronor inom det som benämns infrastruktur, skydd mm. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas ned med 25 miljoner inom äldreomsorg, 2 miljoner inom grundskola, 15 miljoner inom social omsorg, 1 miljoner inom gymnasieskola och med cirka 5 miljoner inom förskola 1 5 år. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 15 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 131 miljoner en sänkt skatt på 8,7 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till stor del personal eftersom det finns 15 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 91 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 14 personer. Bengtsfors får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Bengtsfors (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i genomsnitt saknats majoritetsblock och nu markeras ett vågmästarläge. Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Kan kommunens organisation Bengtsfors hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning då så många anställda som 15 per tusen invånare indikerar förekomst av stora arbetslag för arbetsledare. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Bengtsfors det speciella Bengtsfors kommun låg tidigare i Älvsborgs län men tillhör numera Västra Götalands län. Centralort är Bengtsfors. Bengtsfors har sex grannkommuner och de är analyserade i tidigare nummer av Kommunexperten. I norr ligger Årjäng (11/21) och Säffle (1/21), i öster Åmål (11/29), i söder Färgelanda (6/29) och Mellerud (11/28) och i väster ligger Dals-Ed (7/28). Industrikommunen Bengtsfors mitt i Dalsland har varit en av journalisternas favoritkommuner genom åren. Det verkar dock som om denna utvaldhet falnat på senare år och kommunen ses numera som en av många med likartade och välkända problem. Dess belägenhet sedan länge med lokal svikt i näringslivet och minskande befolkning infogade den tidigt i gruppen utsatta kommuner. Att tillhöra en svag grupp var en oslagbar medial och politisk merit före sekelskiftet. I svansen på journalistiska drev följde rikspolitiker med lokaliseringspolitiska bidrag och även kommunen satsade betydande medel i olika industriprojekt. En av dessa satsningar var exempelvis Lear Corporations fabrik som var underleverantör till bilindustrin. Till denna bild hör att Bengtsfors är en politisk jämviktskommun där majoriteten skiftat mellan blocken under åren. Det framgår av diagrammet majoriteter under analysfrågan ledningsförmåga. De politiker och partier som inte ställde upp på olika satsningar straffades av väljarna. Kommunens ekonomi var tidigare mycket sämre än vad den är i dag men det finns mycket kvar att göra. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12, 21 17

18 Bengtsfors LEDNINGSFRÅGA Bengtsfors blev skuldtyngd. För varje misslyckad satsning uppstod arbetslöshet som hade en tendens att öka antalet anställda i kommunen. Överkostnaderna i verksamheterna växte och är fortfarande mycket höga. Bengtsfors tillhör vinnarna i systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader mellan kommunerna och kan därför finansiera stora överkostnader. Man har valt att inte sänka skatten. Bengtsfors städar nu efter alla bidragsföretag. Det sker skickligt genom att kommunens årsredovisningar konsekvent framhåller kommunens ekonomiska styrkor. Kommunledningen och är dock inte särskilt informativ när det gäller de kvardröjande svagheterna. Investeringarna redovisas netto vilket tillhör historien inom kommunsektorn. Nedskrivningar, reavinster och reaförluster och liknande resultatstörande poster kan man möjligtvis finna i löpande text i årsredovisningarna. Det gör att analysen i en analysfråga, finansiell hälsa, kan vara något missvisande. Det förändrar inte slutbetyget eftersom ett delbetyg D på en annan analysfråga, finansiella risker, bestämmer slutbetyget till D. Det lägsta delbetyget bestämmer slutbetyget. Skulderna i förvaltningarna var 39 miljoner kronor år 2 och i bokslutet för 29 redovisas skulder på 22 miljoner. Bengtsfors har alltså amorterat 17 miljoner de senaste tio åren. Det innebär att nästan 3 procent av totala intäkter eller 17 miljoner per år har använts för att amortera extra. Ledningen i Bengtsfors är medveten om läget och handlar rationellt. Som framgår av diagrammet sparnivå under analysfrågan finansiell hälsa så håller kommunen en mer än godkänd hög sparnivå under flera år efter sekelskiftet och fram till och med 27. Under åren efter sekelskiftet har investeringarna hållits låga jämfört med sparandet och det har blivit pengar över till amorteringar. Det visar nyckeltalet kapitalbildning med sitt betyg. Det första risknyckeltalet investeringsnivå indikerar ändå att investeringarna är något för höga med tanke på de stora årliga befolkningsminskningarna. De två skuldnyckeltalen med sina betyg visar att kommunen har fått kontroll på skuldnivån inom förvaltningarna. Insikten om detta kan ha försvagat ekonomistyrningen och lett till den markerade nedgången i sparandet från 9,4 procent av totala intäkter 26 till 2,9 procent av intäkter 28. Nedgången utlöser en belastning för ett snabbt fall i sparandet och med nyckeltalsbetyget på sparnivå blir delbetyget för analysfrågan finansiell hälsa B. Även om skulderna inom förvaltningarna anses betryggande låga är de betydande och tillsammans med övriga förpliktelser blir kommunskulden hög. Den mäts genom bruttoförpliktelsebeloppet på 7 38 kronor per invånare och dess komponenter är följande: Bokslut 29 Kr/inv Långa skulder Korta skulder Pensionsskulden Borgen Bruttoförpliktelsebeloppet 7 38 Det nämndes ovan att det finns en stor övertalighet anställda i Bengtsfors. Detta styrks även av pensionsskulden som är kronor per invånare och anses bli hög redan när den passerar 22 kronor per invånare. Tillsammans är den samlade skuldtyngden fortfarande hög men här mäts den brutto och borde mätas i nettotermer. Cirka 5 miljoner i pensionsförvaltning kan räknas av i värden men de utgör bara cirka 2 procent av hela den bokförda skulden. Bengtsfors har redan under nittiotalet sålt företag och tillgångar för att förstärka kassan men det finns helägda bolag kvar och dessa har samlats i en koncern. I den finns det allmännyttiga bostadsföretaget Bengtsforshus AB ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna / ND Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 12, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Bengtsfors som alltid haft betydande volymer tomma lägenheter och fick åren före sekelskiftet kommunala bidrag för att täcka hyresförluster. Detta framgår av diagrammen under analysfrågan finansiella risker. Här förutsätts vid värderingen att Bengtsforshus numera står på egna ben. Bolaget redovisar vinster och värderas därefter och även den kommunala borgen till bolaget tillförs kalkylen. Det finns två energibolag, ett för handel med el och ett som äger ett elnät. Det senare har vinster och en borgen motsvarande bolagets långa skulder tillförs kalkylen. Däremot saknar elhandelsbolaget och övriga två bolag som kommunen äger någon betydande vikt i kalkylen. Även om delar av markreserven får ingå så blir nettoförpliktelsebeloppet bara 4 64 kronor per invånare. Det är inte tillräckligt lågt utan konsumtionslån indikeras. Delbetyget för kommunskuld ska vara B och kommunen rekommenderas att amortera ytterligare minst 2 miljoner kronor. Bengtsfors har överkostnader på 131 miljoner kronor och höjde skatten 21 som gav 4 miljoner kronor. Gåtfullt? Det kostar 13 miljoner att sänka skatten så att man får lägre skatt än den nu lägsta kommungrannen. Det behov av åtgärder som behöver tillgodoses kostar ytterligare 15 miljoner kronor och inryms också utan större ansträngningar i den goda potential som överkostnaderna utgör. Delbetyget för finansiella möjligheter ska vara A. Vore det inte för analysfrågan finansiella risker skulle Bengtsfors ha det indikativa finansiella betyget B. Förmodligen till och med ett A då det just är de två finansiella riskerna som indikeras här som ställer till det även i analysfrågorna kommunskuld och finansiell hälsa. Lokal svikt i näringslivet gör att folk flyttar från Bengtsfors. Det är den ena risken. Det i sin tur ger tomma lägenheter i kommunens bostadsföretag. Det är en allvarlig koncernrisk och det är den andra risken. Två risker innebär delbetyget D och anger vilket ledningens viktigaste uppdrag är. Rekommendationer Kommunledningen: Av analysen framgår att ni är väl medvetna om kommunens ekonomiska läge och den underliggande svikten i det lokala näringslivet. Det är viktigt att hålla sparandet på minst samma nivå som under 2-27 dvs väl över 5 procent av totala intäkter. Fortsätt att amortera för att minska kommunskulden ytterligare med minst 2 miljoner kronor. Billiga lägenheter i ett hyresbestånd där det också finns lediga kapaciteter förstör prisbildningen på hela den lokala bostadsmarknaden, även för bostadsrätter och villor. Avveckla därför konsekvent tomma och mindre attraktiva lägenheter och se till att hyrorna anpassas så att Bengtsforshus alltid visar goda överskott. Ett härigenom högre värderat Bengtsforshus sänker också nettokommunskulden. Lokal näringspolitik har i flera fall visat sig vara effektiv för att upprätthålla befolkningstalet. Förebilder finns men de avgörande besluten här gäller småföretagsklimatet och det bestäms i riksdagen. Undvik lokala beslut som försämrar för företagen. Eftersom goda potentialer finns så överväg ett långsiktigt program för att sänka skatten med minst,5 procent per år. Det sänder på ett kostnadseffektivt sätt ut rätt signaler om ett allt bättre lokalt företagsklimat. Anställda i kommunen: Bengtsfors har det lägsta finansiella betyget D med anledning av höga finansiella risker. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Men Bengtsfors har ett högt betyg för skötseln av den vardagliga ekonomin (analysfrågan finansiell hälsa) och så länge kommunen har det är du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten har ni varit och är för många anställda. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det finns ännu inte några avsatta pensionsmedel i förvaltning av någon betydelse, bara drygt 2 procent av redovisad pensionsskuld, så du är beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du bor i en kommun med det lägsta finansiella indikativa betyget D, en hög skatt, betydande överkostnader och övertalig personal i verksamheterna. För närvarande är den vardagliga ekonomin i kommunen bra så du kan kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Din trygghet när det gäller att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen kan hantera vissa finansiella risker. En viktig indikation på att detta sker lyckosamt är att kommunen meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå. Det kan du kontrollera genom Heta ratinglistan på Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Bengtsfors. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en viktig sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och behåller höga årliga överskott. Överskotten bör användas för att hantera vissa allvarliga risker och speciellt så fort som möjligt åstadkomma en balanserad bostads- och fastighetsmarknad. Det ger förutsättningar för högre fastighetsvärden och det gör även skattesänkningar som det finns goda potentialer för. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Bengtsfors kan det indikativa finansiella betyget D vara en negativ signal. Men du kanske inte ska ta det betyget så allvarligt då det enbart är fråga om lokal näringslivsvikt. Tvärtom så kan den innebära goda möjligheter i exempelvis lediga kapaciteter av olika slag såsom lokaler, personal mm. Har därför Bengtsfors lokaliseringsfördelar för ditt företag så kan du investera där eller, om du redan finns där, bli kvar. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i D-kommunen Bengtsfors så finns det en D-kommun till i omgivningen, en B-kommun och fyra C-kommuner. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12, 21 19

20 Gotland Gotland örike med ekonomi för allt På ön och Region Gotland skiljer man inte på kommunen och landstinget och det kräver en del kalkylerande vid sidan om årsredovisningarna för att analysera och finansiellt betygsätta kommundelen. Det har skett här. Något skuldtyngd och i övrigt bra är en kort och god karaktäristik. Det räcker till ett starkt finansiellt betyg men inte det högsta. Men vägen dit är inte lång. Det finns duktigt med överkostnader och mycket personal i verksamheterna och därför lite väl hög skatt. Mediebild och bakgrund Gotland är ön, kommunen, länet, regionen, ja till och med stiftet, som under en kort sommarmånad ligger i centrum för övriga Sveriges intresse. Gotland andas in i början av juli då Almedalsveckan för med sig en invasion av politiker, medier, lobbygrupper och organisationer. Den veckan avlöses av den så kallade Stockholmsveckan då Stockholms ungdom tar färjan över till Gotland, med poliser och socialarbetare i kölvattnet. Juli är också den stora turistmånaden då hotell, stugbyar, campingplatser och badstränder är fyllda till bristningsgränsen av svenskar, tyskar, danskar och norrmän. Och i mitten av augusti kan ön andas ut och greppa sina egna problem med sysselsättning, tillväxt, kommunikationer och annat. Det som under medeltiden och under Hansans tid var den stora fördelen då låg Visby och Gotland verkligen i händelsernas centrum mitt i Östersjön är i dag förbytt till en nackdel. Trans porter av människor, varor och tjänster måste gå via färjeförbindelserna med fastlandet och av många upplevs detta som en flaskhals. För att samordna sina resurser heter Gotland från nyåret 211 Region Gotland och byter också flagga och logotyp. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparandet 21 är från kommunens delårsrapport per 31 augusti. I analyserna anges att en kommun höjer skatten även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. Gotland har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. I årsredovisningarna för Gotlands kommun är inte hälso- och sjukvården och andra vanliga landstingsverksamheter särredovisade. Det innebär att justeringar i olika nyckeltal måste göras med kalkyler vid sidan om. Då uppgifter per förvaltning finns så har antalet anställda, skulder och pensionsskuld kunnat beräknas för den kommunala delen. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 76 1 kronor per invånare. Det är något över medeltalet men långt från Faktaruta Gotland Betyg: B (indikativt 21) Befolkning: (29) Kommuntyp: Övriga kommuner med mer än 25 invånare Kommunalskatt: 33,1 (21) Medelskattenivå: 31,56 (21) En procents skattehöjning: Cirka 86 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 4 87 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: 12 miljoner 29 Egna ägda företags andel av kon cernomsättningen: Cirka 7 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elitlicens 2 Kommunexperten nummer 12, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.