Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget...

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 29 Kommunexperten fyller 2 år Det började hösten 27 med en provtidning. Vi går in i vårt tredje år då resterande 97 kommuner ska analyseras och få sina kommunanalyser publicerade. Därefter börjas det om på ett nytt analysvarv för alla 29 kommuner. Många menar att Kommunexperten är en tidning för kommuner och att det är politiker och tjänstemän som är läsare. Men vår idé med Kommunexperten är att det är en tidning om kommuner för alla. Alla bor i en kommun. Alla som investerar gör det i en kommun och lönsamheten kan bero på hur kommunen sköter sin ekonomi. Sidan 3 Nio analyserade kommuner i det här numret Borås har en fallande sparnivå de senaste fem åren som ger ett genomsnittligt sparande för denna period strax under högsta kritiska nivå. Sparnivån behöver höjas. Bättre ekonomiskt skötta företag skulle ge dem högre värden och minska kommunens skuldnetto. Borås kan nå... Sidan 5 Filipstad är faktiskt nära ett delbetyg A på kommunskuld. När det gäller nyckeltalet sysselsättning har Filipstad en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket och utvecklingen är något konjunkturkänslig. Det är uppenbart att Filipstad är... Sidan 14 Sparandet ligger godkänt högt i Grästorp, det indikeras inga finansiella risker och ett av nyckeltalen för finansiella möjligheter, nämligen kostnadspress, har värdet. På längre sikt gäller det att minska kommunskulden. Grästorp har delbetyget A på... Sidan 2 Lomma är känd för sina kvaliteter och ökar sin befolkning mycket snabbt. Förvärvsfrekvensen ligger på nästan 85 procent. Lomma får betyget för nyckelta- let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget... Sidan 26 Munkedal får delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Befolkningen minskar årligen och långsiktigt. Av de sex nyckeltalen som indikerar krisutlösande finansiella risker har tre betyget och tre har. Det indikeras inga kritiska mönster. Delbetyget ska vara... Sidan 33 Med betyget på sparnivå får Nybro delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Det behövs en fastare ekonomistyrning som bryter nedgången så fort som möjligt och höjer sparnivån till 5,5 procent av totala intäkterna. Nybro tappar... Sidan 39 Med betyget på sparnivå får Strängnäs delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det behöver åtgärdas, vilket innebär att höja sparnivån till minst 6 procent av totala intäkter så fort som möjligt. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Strängnäs en... Sidan 45 Tidaholm är en av dessa många industrikommuner som befinner sig under starkt omvandlingstryck och det verkar som om Tidaholm klarar detta förhållandevis bra. Förvärvsfrekvensen i kommunen har passerat... Sidan 51 Örebro kommun har historiskt för låga sparnivåer utan att ha dragit på sig höga skulder. Örebro är en av våra större städer. Befolkningen växer årligen och långsiktigt. Många större städer är redan analyserade i Kommunexperten och de flesta har gått rakt in på ratinglistans A-tabell och det... Sidan 57 Senaste ratinglistan! I det här numret presenteras den nya ratinglistan. Ny på listan över Sveriges mest välskötta kommuner med A-rating blev Tidaholm och Örebro... Sidan 11 NYHET! Heta Ratinglistan på hemsidan uppdateras varje fredag.

2 Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Borås...5 Kommunexpertens ratinglista...11 Filipstad...14 Grästorp...2 Lomma...26 Munkedal...33 Nybro...39 Strängnäs...45 Tidaholm...51 Örebro...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Anders Frankson och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Anders Frankson Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 1 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 3 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 12, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Kommentaren Kommunexperten fyller 2 år, 24 nummer och 193 kommunanalyser Det började hösten 27 med en provtidning som många fick tycka till om. Men drömmarna hade funnits sedan många år. Förebilden var bland annat Affärsvärlden som startade 191 då det fanns ett 4-tal börsbolag och några större banker. Kärnuppgiften för tidningen var analys och idag konkurrerar man i en tuff bransch med många likar. Hur många konkurrenter har Kommunexperten om hundra år? Antalet kommuner i Europa kan räknas i många tiotals tusen. Behovet av analys är stort även för kommuner. Kommunexperten finns kvar efter två år på en marknad där mer än nittio procent av våra framtida kunder ännu inte vet att vi finns och att deras behov snabbt, smidigt och kostnadseffektivt kan tillgodoses. Med en ännu liten prenumerationsstock, skuldfria och med en sakta målmedveten expansion i takt med det operativa kassaflödet går vi in i vårt tredje år då resterande 97 kommuner ska analyseras och få sina kommunanalyser publicerade. Därefter börjas det om på ett nytt analysvarv för alla 29 kommuner. Förtroendet byggdes på samma sätt i Affärsvärldens barndom i början av 19-talet som det grundläggs nu, genom att vara privatägt, oberoende och fristående. Idag innebär det också en tidning fri från annonser. Sådana finns inte säger våra kritiker. Information är gratis och måste finansieras av någon. Men Kommunexperten är unik genom att förmedla kunskap om finansiella fundamenta om kommuner. Kunder betalar för kunskap, inte för informationsbrus. Ni borde ge ut tidningen på engelska råder oss många. Det diskuterades redan när tidningen startade av flera skäl. Ett var att Sverige bryter mot intensionerna i Basel II och har noll procents kapitaltäckningskrav mot kommuner. Det borde inte vara så när svenska kommuner är bland de mest avreglerade och självständiga i Europa. Det borde de internationella finansaktörerna få kunskap om. Sveriges Riksdag sänder således signaler till kreditgivare att kommunernas lån i praktiken garanteras av staten. Det leder till så kallad välmenande utlåning. Någon seriös kreditvärdering sker sällan. Vi kan se att välmenande utlåning också under lång tid har skett till ett antal kommuner med svaga finanser och hållit igång dessa tills de blivit kriskommuner. Vilka de är kan du ta del av genom att kommunerna i ratinglistans D-tabell har en varningsflaggad undertabell. Detta kan uppfattas som ofarligt då det inte gäller så många kommuner och det klarar alltid staten. Men den som läser analysartiklarna för kriskommuner som staten hjälpt, exempelvis Haninge och Bjuv, förstår att staten inte bjuder på en nådig resa. Statens hjälp är liten och statens krisavtal med kommuner är hårda och det tar lång tid att komma tillbaka. Det kostar lokal välfärd. Kommunexperten är en tidning för kommuner menar många. Det är politiker och tjänstemän i kommuner som är läsare. Men det är inte vår idé med Kommunexperten. Det är en tidning om kommuner för alla. Alla bor i en kommun. Alla som investerar i någonting gör det i en kommun. Hela välfärdsproduktionen så som skola, vård och omsorg har kommuner som huvudmän. Det är betydelsefullt att vara positionerad dvs bo, investera, vara företagare i rätt kommun. Nu kan man på sakliga grunder dvs på finansiella fundamenta utvärdera kommuner. Det är nämligen så att kommuner med starka och uthålliga finanser också har den bästa servicen. Det är budskapet i de ekonomiska läroböckerna och nu finns även ett växande antal utredningar som verifierar att det också är så i praktiken. Du som läser denna mening är att gratulera. Du tillhör av allt att döma de framsynta som förstår att din framtida välfärd grundläggs av de ekonomiska förutsättningarna i den kommun du kommer att välja att bo i framtiden. Det är kommuner i A-listan med åtminstone stabil tendens och i B-listan med tendenspilar som pekar upp i vår nya heta ratinglista, som du finner på papperstidningens hemsida (www. kommunexperten.se). Den uppdateras normalt varje fredag. Kommunexperten fyller två år och ser fram mot sitt tredje verksamhetsår. Och det nya är inte bara heta ratinglistan utan nya säljare som ska bearbeta hela marknaden utanför kommunsektorn. Genomlysningen av kommuners finanser ökar nu snabbt och det är val 21. Man kan inte vinna ett val i en kommun med argument att kommunen har en bra ekonomi, men det omvända gäller. Man kan förlora ett val på dålig ekonomi och faktiskt räcker blotta misstanken att ha dålig ekonomi. Det finns en marginalväljargrupp i varje kommun för vilken starka och uthålliga finanser är viktiga. Jag som skriver detta heter Hans Jensevik och tillsammans med Harald Berg startade vi Svensk KommunRating då den nya kommunallagen 1991 i ekonomisk och finansiell mening i praktiken helt avreglerade kommunerna. Harald närde då målsättningen att ingen kommun skulle fallera finansiellt men det dröjde inte länge förrän Haninge föll. Nu har vi ambitionen att alla kommuner ska upp på A-listan. Spelplanen är kritad och verktygslådan finns. Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12, 29 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 12, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Borås Borås knallegod ekonomi Borås har en fallande sparnivå de senaste fem åren som ger ett genomsnittligt sparande för denna period strax under högsta kritiska nivå. Sparnivån behöver höjas. Borås får delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Överkostnaderna i kommunen är till en del personal. Det förekommer en övertalighet. Det finns kommunägda företag som inte går med vinst och förmodligen skulle kunna skötas bättre. Bättre ekonomiskt skötta företag skulle ge dem högre värden och minska kommunens skuldnetto. Borås kan nå A-nivån igen inom något år men med nuvarande trend är det heller inte långt ner till C-nivån. Mediabild och bakgrund Staden Borås grundades av kung Gustav II Adolf år Starten till Borås var handelsverksamhet och det har än idag stor betydelse för staden som är Nordens postordercentrum. Borås fick unika privilegier som gav Boråsarna rätt att handla var de ville, bara de förtullat varorna i Borås. De speciella handelsprivilegierna från 1624 behölls med vissa variationer ända fram till den allmänna näringsfriheten Andra västgötastäder försökte förgäves få samma rättigheter, men endast Ulricehamn fick sådana 183. Textilindustrin gjorde Borås till en av Sveriges mest expansiva städer i mitten av 19-talet. Ända in på 196-talet sysselsatte textil och konfektion två tredjedelar av de industriarbetande i Borås. Sedan kom den svenska tekokrisen och tvingade fram omvandlingen av Borås. Högskolan i Borås etablerades i slutet av 7-talet och har idag nästan 12 studenter. Borås har råkat ut för fyra stadsbränder; 1681, 1727, 1822 och Alla fyra gångerna brann staden ned till grunden. Tätt liggande trähus med lättantändligt takmaterial gjorde att en brand lätt utvecklade sig till en total katastrof. Därför finns det ingen riktigt gammal bebyggelse kvar i Borås. Media skriver om det unika samarbetsprojektet som skapar nya lärlingsplatser åt elever inom byggsektorn. Bygglärlingar måste få praktik för att få ut sitt yrkesbevis samtidigt som byggsektorn behöver få ny ung kvalificerad arbetskraft. Det är bakgrunden till att Borås Stads lokalförsörjningskontor, tillsammans med Wäst-Bygg AB och Regionala Yrkeskommittén i Borås, har startat ett nytt lärlingsprojekt. En ny förskola med tre avdelningar ska byggas. Under projektets gång följer de lärlingarna sitt hus med alla de moment som ingår. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Prognosen för sparnivån 29 är från en delårsrapport i augusti 29. Borås har en traditionell organisation med politiska nämnder, såväl sektors- som stadsdelsnämnder, som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Borås stad har delat in sina egna ägda företag i tre grupper: Stadshuskoncernen med moderbolaget Borås Stadshus AB, Bostadsföretagen respektive Övriga företag. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förplik Faktaruta Borås Betyg: B (indikativt 29) Befolkning: Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 21,49 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 166 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 5 57 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 22 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12, 29 5

6 Borås telsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger stadens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda staden för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 6 1 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (148 kronor per invånare). Borås ligger på plats 11 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Borås fall ger en försiktig värdering ett värde runt 24 9 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då cirka 35 2 kronor vilket är under de 36 9 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Det finns inga tecken på sådana och därför får nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Borås amorteringsförmåga är också KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Borås stad 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade 24 9 Nettoförpliktelsebelopp Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Borås delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 1 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Borås får betyget. År 28 är sparnivån 5,1 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 6,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 6,7 procent och över nivån för god hushållning. Enligt bokslutsprognosen för 29 så bedöms sparnivån minska för 29 till 4,1 procent av totala intäkter. Flyttas den femåriga mättrenden fram ett år och får omfatta det lägre värdet för 29 så släpper samtidigt det höga värdet för 24 och nyckeltalet får betyget. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än stadens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Borås har förmedlade lån till sina stadsägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de stadsägda bolagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Förvaltningarna i Borås hade 28 långa skulder på 341 miljoner kronor medan de förmedlade lån till de egna ägda bolagen på 627 miljoner. Delen långa lån netto ligger alltså i genomsnitt på noll procent av intäkterna för de fem senaste åren. Eftersom den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden för Borås. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Borås även här betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än stadens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad runt 37 procent av tillgångarna och trenden är stigande de senaste fem åren. Den första kritiska nivån ligger dock så högt som 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under den senaste mätperiodens fem bokslutsår. Omsättningstillgångarna är mycket större än korta skulder. Sparandet fyller alltså på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns delvis i nästa nyckeltal kapitalbildning men de senaste två åren har relationerna mellan förmedlade lån, korta och långa lån i förvaltningarna ändrats mycket. Kapitalbildningen får i Borås betyget. Måttet anger om staden sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Borås under den senaste nioårsperioden 6,3 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 3,7 6 Kommunexperten nummer 12, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Borås procent. Det ger ett årligt lånebehov på 2,6 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett utrymme för amortering av långa lån vilket också har skett i Borås. Med betyget på sparnivå får Borås delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Gapet i sparnivå 29 från beräknat utfall på 4,1 procent av totala intäkter enligt den senaste bokslutsprognosen upp till högsta kritiska nivå 6,25 procent av intäkter är 12 miljoner kronor. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 4,4 procent av totala intäkter. I en befolkningsmässigt växande stad som Borås bör investeringsnivån ligga på 8,5 procent av totala intäkter. Det är ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en svagt fallande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Borås betyget. Man växer mycket både FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 55,7 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Skatteunderlag/invånare 1 Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk Kommunens andel av medelskattekraften i Riket % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12, 29 7

8 Borås årligen och långsiktigt. Även åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Borås en långsiktig trend som är något sämre än motsvarande trend för riket men betyget för nyckeltalet sysselsättning justeras till beroende på att staden har en högskola och studerande drar ner förvärvsfrekvensen i universitetsstäder. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Borås får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på 11 9 kronor per invånare (28) vilket är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. Det finns en borgen mot bostadsrättsföreningar på 114,4 miljoner kronor (1 127 kronor per invånare). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Borås skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 758 Mkr som har lägst skatt (Tranemo) år 28. Eftersom Borås har en högre skattesats 28 med,74 procent så finns ingen potential. Betyget blir därför på skattehöjning. Borås har haft en oförändrad skatt de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 129 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifter inom förskola 1 5 år, äldre- och handikappomsorg, fritids- och kulturverksamhet. Då behovet av åtgärder på 12 miljoner kronor täcks av avgiftspotentialen 129 miljoner så blir betyget på Avgiftshöjningar. Det indikeras även betydande avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 758 miljoner kronor och Borås får betyget på kostnadspress. Man kan pressa kostnaderna med cirka 19 miljoner kronor inom äldreomsorg, 14 miljoner inom social omsorg och 11 miljoner vardera inom fritidsverksamhet och det som benämns infrastruktur, skydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas ned med cirka 9 miljoner inom grundskola och 6 miljoner inom kulturverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 166 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart stadens verksamheter på 758 miljoner en sänkt skatt på cirka 4,6 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 11 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 93 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 81 personer. Borås får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Borås (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock och nu markeras ett vågmästarläge. Kan stadens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Borås är en relativt stor stad med ett stort organisationsspann dvs många nämnder och stadsägda företag. Det finns också belastningar för antalet partier i fullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Borås det speciella Borås är Västsveriges näst största stad och ligger som ett nav i Sjuhäradsbygden i Västergötland. Namnet Sjuhärad kommer från begreppet de sju häraderna som förr utgjorde det geografiska området. Av sju grannkommuner är alla utom Vårgårda i norr tidigare analyserade i Kommunexperten. I norr finns även Herrljunga (nr 4/28), i ös 8 Kommunexperten nummer 12, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Borås ter Ulricehamn (nr 12/28), söderut finns Mark (nr 9/28), Svenljunga (nr 3/28) och Tranemo (nr 8/29) och i väster ligger Bollebygd (nr 11/29). Borås har det indikativa finansiella betyget B av en och endast en anledning och det är en fallande sparnivå de senaste fem åren som ger ett genomsnittligt sparande för denna period strax under högsta kritiska nivå. Det framgår av diagrammet under analysfrågan finansiell hälsa. Annars har man delbetyget A på de tre övriga analysfrågorna, kommunskuld, finansiella risker och finansiella möjligheter. Ett år tillbaka var man en A-stad. Det kan kännas orättvist att inte få behålla ett A när man just passerat en betygsgräns och hamnat marginellt på fel sida. Ibland är det möjligt att behålla ett betyg om det finns tecken på återhämtning men så är det inte i Borås av två speciella skäl. Det första är att sparandet fallit i fyra år med undantag av 27, ledningen har sett en långvarig nedgång och agerat för svagt. Det andra skälet är att, beträffande analysfrågan kommunskuld, nettoförpliktelsebeloppet endast marginellt är på rätt sida under lägsta kritiska nivå för indikation om konsumtionslån. En relativt liten skuldökning eller bristande överskott i något av stadens helägda bolag skulle LEDNINGSFRÅGA flytta ner delbetyget på kommunskuld från delbetyget A. I övrigt är delbetygen på finansiella risker och möjligheter odiskutabla A. När det gäller finansiella risker har fem av de sex nyckeltalen betyget och endast skattekraft har. Ett av dessa nyckeltal, sysselsättning, är justerat från till, som nämnts ovan, då Borås är en högskolestad och studerande sänker förvärvsfrekvensen för mycket vid jämförelser mot betygsnormen. Hänsyn ska tas till det. Nu är förhållandet det samma för nyckeltalet skattekraft men här får betyget stå kvar då nedgången är långsiktig och alltför markerad. Det finns inte den volym studerande som ensamt åstadkommer detta. Inga kritiska riskmönster finns och delbetyget på analysfrågan finansiella risker ska vara A. För att balansera den vardagliga ekonomin behöver sparandet öka och för 29 anges ett belopp på 12 miljoner kronor som behövligt. Det skall hämtas från de tre potentialnyckeltalen under analysfrågan finansiella möjligheter. Både avgiftshöjning och kostnadspress klarar hela denna uppgift var för sig och de två nyckeltalen har också betyget. Betyget på skattehöjning innebär att skatten redan är för hög jämfört med minst en grannkommun. När de överkostnader som anges på 758 miljoner kronor mäts genom att omräknas i en skattesänkning så fås 4,6 procent. Det är mycket över det mer normala 3 procent. I en större stad med skalfördelar och möjligheter till samordningsvinster i verksamheten så borde en normal nivå på överkostnaderna motsvara en skattesänkning på en lägre nivå än 3 procent, kanske ner mot, och till och med under, 2 procent. Det finns kommuner med värden under 2 procent. Det skulle gå att pressa ner kostnaderna med 415 miljoner kronor och sänka skatten med 2,5 procent eller någon mindre kombination. Nu är en sådan åtgärd sällan lätt i en politisk jämviktsstad som Borås och en stor övertalighet av personal i verksamheterna på 81 personer. De utgör ett effektivt internt vågmästarparti och den lokalpolitiker som rör verksamhet så att personalkonsekvenser uppstår förlorar röster. Det kanske är därför som sparandet faller i Borås och ingen politiker i majoriteten vågar suga tag i de ekonomiska problemen och balansera upp vardagsekonomin. Skatten är hög och det finns potentialer så den kan sänkas. Det finns så goda potentialer, inte bara i kostnadspress utan också i avgiftshöjning, så att inte bara skatten kan sänkas utan även ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12, 29 9

10 Borås sparandet kan återställas till nivåer över 6,25 procent av totala intäkter. Det torde kunna ske och även hålla året efter valet, 211, även om staten då inte anser sig ha råd att ge kommunerna mer än mycket små extra statsbidrag. Ur den aspekten ska delbetyget på finansiella möjligheter vara A och finansiell hälsa B. Analysfrågan kommunskuld återstår att kommentera och här nämndes ovan att delbetyget A var svagt. Det viktigaste nyckeltalet är förpliktelsebeloppet och i diagrammet framgår att det framräknade nettoförpliktelsebeloppet understiger den kritiska gränsen för indikation av konsumtionslån, 36 9 kronor per invånare, med knapp marginal. Det är ordning och reda i ekonomin och de egna ägda företagen är uppdelade i tre kategorier. En är samlad under ett moderbolag, Borås Stadshus AB och det har skett genom att koncernmodern köpt ut döttrarna förmodligen genom reverslån varvid förmedlade lån uppstår och en räntesnurra. Då marginalen blir knapp avkastningsvärderas inte bara modern i ett alternativ utan även varje dotterbolag för sig i ett annat alternativ. Resultatet blir i stort sett likvärdigt. Det andra företagspaketet, som inte (kanske ännu) har samlats under en koncernmoder eller samordnats i ett företag, är fem allmännyttiga bostadsföretag. Även dessa värderas var för sig. I ett tredje paket ligger övriga företag samägda med andra kommuner och även de värderas. Kalkylen tillförs också vissa värden som syns i stadens årsredovisning. Det finns dock inga medel avsatta för pensioner eller andra ändamål som kan hjälpa till att minska ett inte alltför högt bruttoförpliktelsebelopp på kronor per invånare till ett knappt godkänt netto. Ur dessa aspekter är det viktigt att Borås kontrollerar alla faktorer som ökar kommunskulden i framtiden. Det finns företag som inte går med vinst och ges ett nollvärde som förmodligen skulle kunna skötas bättre. Lika så finns det företag med låga vinster som också skulle kunna skötas bättre och visa högre vinster utan att de skulle betraktas som oskäligt. Bättre ekonomiskt skötta företag skulle ge dem högre värden och minska skuldnettot. Det finns även en borgen till bostadsrättsföreningar på 114 miljoner kronor och det finns skäl att fråga varför det finns en sådan i en stad med en balanserad lokal bostadsmarknad. Rekommendationer Kommunledningen: Eftersom det bara indikeras en svaghet så behövs bara en åtgärd: höj sparnivån till minst 6,25 procent av totala intäkter så fort som möjligt. Var inte rädd att prioritera hårt i krisen om det skulle behövas för att säkerställa denna sparnivå då finansiella möjligheter finns i både kostnadspress och någon mån i avgiftspotential. Då nås A-nivå igen inom något år men med nuvarande trend är det heller inte långt ner till C-nivån. Fundera på om det inte är möjligt att se över de stadsägda företagen och få en bättre ekonomisk skötsel av dem för att säkra en skälig avkastning och därigenom få dem högre värderade. Avveckla borgen mot bostadsrättsföreningar genom en avgift för borgen motsvarande skattekollektivets risk att ha ingått borgen. Anställda i kommunen: Ni är stadens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att staden så snart som möjligt åter etablerar ett finansiellt betyg på A- nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-stad i framtiden betala ut avtalspensionerna från stadens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns inga avsatta pensionsmedel ännu så du är beroende av stadens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en något hög skatt till en finansiellt relativt välskött stad med överkostnader i verksamheterna som är högre än normalt. Det finns en övertalighet i personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Att de relativt goda förutsättningarna består, även om tendensen är en tydligt försämrad ekonomi, kan du kontrollera genom att staden har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Borås. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om stadens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om en sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger i ditt intresse att staden blir aktivare i sin ekonomistyrning och snabbt återställer överskotten till tidigare högre årliga nivåer. I takt med att Borås åter meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå så gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Det gör även skattesänkningar. Företagare och investerare: Har Borås komparativa fördelar för ditt företag så kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Borås. Överväger du lokaliseringar i södra delen av Västra Götaland i en större stad med högskola så är Borås en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du bör den närmaste tiden kontrollera lite ofta om Borås stads ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp stadens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B-staden Borås så finns 5 B-kommuner till i omgivningarna men också 2 C-kommuner. 1 Kommunexperten nummer 12, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Kommunexpertens ratinglistor ekonomi ger topplacering Nio nya kommuner på ratinglistan I det här numret av Kommunexperten hittar du nio nya kommuner bland de tidigare analyserade kommunerna på listorna. I och med det här numret så har 193 kommuner analyserats och det är ungefär 66,5 procent av landets samtliga kommuner. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget, men av mindre vikt. Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna går du in på vår ehandelsplats (www. ehandel.kommunexperten.se) och beställer en ProfilAnalys för den eller de kommuner du är intresserad av. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte försämras. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan Den här månaden kommer två nya kommuner in på A-listan och det är Örebro och Tidaholm. 49 kommuner av de 193 analyserade är 25,4 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 74 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns både kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller faller sakta. Nya i B-listan Nya i B-gruppen den här månaden är kommunerna Borås, Lomma, Strängnäs och Grästorp. 59 kommuner av analyserade 193 är 3,6 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 89 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns det kommuner som tveklöst kommer att falla ner mot D- gruppen om inte ledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. Nya i C-listan Det kommer en ny kommun till C- gruppen den här månaden och det är Nybro. 47 kommuner av de analyserade 193 är 24,4 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 71 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra är de som klassas som finansiella kriskommuner och som inte klarar att reda ut sin ekonomi själva utan måste ha extern hjälp. För de hissar vi varningsflagg. Kommunerna i den övre, första delen är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det kommer att krävas ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommuner med varningsflagg har ställt till det för sig men de har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Nya i D-listan Det finns två nya i D-gruppen den här månaden och det är Munkedal och Filipstad. 38 kommuner av de analyserade 193 är 19,7 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 56 D-kommuner i Sverige. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12, 29 11

12 Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner Nr/år 1 Höganäs /9 2 Partille /9 3 Kävlinge /9 4 Lerum /9 5 Säter /8 6 Värnamo /8 7 Fagersta /8 8 Skellefteå /8 9 Västerås /9 1 Karlstad /8 11 Markaryd /8 12 Östersund /8 13 Vaggeryd /8 14 Vellinge /9 15 Älmhult /8 16 Piteå /8 17 Alingsås /9 18 Enköping /9 19 Linköping /9 2 Nykvarn /8 21 Trollhättan /9 22 Bromölla /8 22 Kinda /9 24 Skövde /8 25 Tidaholm /9 26 Danderyd /8 27 Ale /9 28 Hudiksvall /8 29 Malmö /9 3 Mark /8 31 Halmstad /9 32 Kungsbacka /9 33 Örebro /9 34 Helsingborg /9 35 Gislaved /9 36 Jönköping /9 37 Umeå /9 38 Skurup KD 9 39 Vänersborg /9 4 Göteborg /8 41 Mora /9 42 Sunne /8 43 Osby /8 44 Bollnäs /9 45 Gävle /9 46 Östhammar /8 47 Båstad /8 48 Tanum /8 49 Kristinehamn KD 9 Notera att ratingbetyg är färskvara. Betyg ges då analysen upprättas i samband med att den presenteras i denna tidning. Av tabellerna framgår i vilket nummer och år en kommun har analyserats och betygsatts. Ett betyg kan snabbt förändras. Du kan beställa och få ett aktuellt betyg för en kommun genom en ProfilAnalys på B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg /8 2 Valdemarsvik /8 3 Borås /9 4 Laholm /8 5 Vallentuna /9 6 Öckerö /9 7 Norsjö /8 8 Gällivare /9 9 Tranås /9 1 Bollebygd /9 11 Tierp KD 9 12 Hörby /9 13 Skinnskatteberg /8 14 Herrljunga /8 15 Ulricehamn /8 16 Lomma /9 17 Karlshamn /9 18 Uddevalla /8 19 Upplands Väsby /8 2 Kalmar /8 21 Ovanåker /9 22 Motala /8 23 Nässjö /9 24 Eskilstuna /9 25 Vadstena /8 26 Strängnäs /9 27 Oskarhamn /9 28 Klippan /8 29 Höör /9 3 Norrköping /8 31 Grästorp /9 32 Kumla /9 33 Leksand /8 34 Eda /9 35 Orust /8 36 Karlsborg /9 37 Strömstad /8 38 Haninge /8 39 Sölvesborg /8 4 Heby /9 41 Lund /9 42 Trelleborg /8 43 Borlänge /9 44 Perstorp /8 45 Töreboda /9 46 Askersund /9 47 Forshaga /8 48 Bjuv /9 49 Upplands-Bro /9 5 Stenungsund /8 51 Lycksele /8 52 Söderköping /9 53 Färgelanda /9 54 Svenljunga /8 55 Huddinge /8 56 Ekerö /8 57 Emmaboda /9 58 Kungsör /9 59 Sävsjö /9 12 Kommunexperten nummer 12, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna /8 2 Tomelilla /8 3 Övertorneå /8 4 Ystad /9 5 Orsa /8 6 Falköping /9 7 Falkenberg /8 8 Mjölby /9 9 Lindesberg /9 1 Nordanstig /8 11 Hedemora /8 12 Tranemo /9 13 Strömsund /8 14 Burlöv /9 15 Åstorp /8 16 Östra Göinge /9 17 Botkyrka /9 18 Falun /9 19 Sundsvall /8 2 Ydre /8 21 Flen /8 22 Kiruna /8 23 Tingsryd /8 24 Vimmerby /9 25 Krokom /9 26 Lysekil /9 27 Västervik /8 28 Timrå /9 29 Sandviken /8 3 Katrineholm /8 31 Vilhelmina /9 32 Nordmaling /9 33 Torsås /8 34 Mörbylånga /9 35 Norberg /9 36 Mullsjö /9 37 Åmål /9 38 Smedjebacken /8 39 Avesta /8 4 Ljusdal /8 41 Nybro /9 41 Högsby /9 42 Sollefteå /8 43 Mellerud /8 44 Olofström /8 45 Karlskoga /8 46 Ronneby /9 D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö /8 2 Hofors /8 3 Jockmokk /8 4 Boden /8 5 Åre /8 6 Arvidsjaur /9 7 Sundbyberg /8 8 Storuman /9 9 Lilla Edet /9 1 Bjurholm /8 11 Vaxholm /8 12 Södertälje /8 13 Älvsbyn /9 14 Hallstahammar /9 15 Dals-Ed /8 16 Söderhamn /9 17 Munkedal /9 18 Vansbro /9 19 Kramfors /9 2 Filipstad /9 21 Arjeplog /8 22 Surahammar /9 23 Bräcke /8 24 Gagnef /8 25 Kil /9 26 Munkfors /9 27 Dorotea /8 28 Berg /8 29 Åtvidaberg /9 3 Sorsele /8 31 Torsby /9 32 Robertsfors /8 33 Pajala /9 34 Grums /9 35 Degerfors /8 varning Rang D-kommuner Nr/år 1 Härnösand /9 2 Hallsberg /8 3 Laxå /9 NYHET heta ratinglistan I A-listans mitt finns Bromölla som analyserades i nr 1 28 dvs för två år sedan. Är Bromölla en A-kommun idag? Information om dagsläget, vad senare årsredovisningar och även aktuella prognosbokslut för 29 sätter för finansiellt betyg, kan du ta del av genom Heta ratinglistan som förnyas varje fredag på tidningens hemsida KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12, 29 13

14 Filipstad Filipstad rätt väg men gruvligt sakta Det är uppenbart att Filipstad är på rätt väg enligt denna analys av kommunens ekonomi även om man fortfarande är D-kommun. Filipstad har en trendmässigt fallande sparnivå de senaste fyra åren. Sparandet i Filipstad får betyget. Filipstad är faktiskt nära ett delbetyg A på kommunskuld. Två krisutlösande risker indikeras. När det gäller nyckeltalet sysselsättning har Filipstad en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket och utvecklingen är något konjunkturkänslig. Dessutom minskar befolkningen årligen och långsiktigt i alltför snabb takt. Mediabild och bakgrund Järn- och gruvhantering i Värmland har anor från 13-talet. Det var denna hantering som gjorde att östra Värmland befolkades. Det fanns stora naturrikedomar och runt om gruvorna växte hyttor, hamrar och bruksanläggningar upp. Filipstad fick sina stadsprivilegier 6 april 1611 av Karl IX som döpte staden efter sin son Karl Filip. Dock blev staden av med dessa efter en storbrand 1694 då hela staden brann ner. År 172 återfick Filipstad sina möjligheter att bedriva handel och Filipstad blev köping. Stadsprivilegierna återficks först Filipstads stora poet heter Nils Ferlin. Även två berömda bröder John och Nils Ericson kommer från trakterna. De föddes i Långbanshyttan. I Filipstad finns flera kända företag som Wasabröd sedan 194 och OLW sedan Filipstad är ekokommun sedan 22. Sveriges Ekokommuner arbetar för att Sveriges alla kommuner ska bli hållbara. Föreningen är en ideell förening som bildades 1995 och idag är 77 kommuner medlemmar. Filipstads kommun deltar även sedan februari 28 i Miljösamverkan Värmland, vars syfte är att åstadkomma en framgångsrik och långsiktig hållbar utveckling i Värmland. Media skriver att Filipstads kommun säljer en del av fastigheten Eken 12 för en krona till Statens bostadsomvandling (SBO) som finansierar den totala investeringen för ombyggnaden av 23 lägenheter till ett trygghetsboende. Sedan skrivs det att Bergsskolan i Filipstad har tagit i bruk sitt nya materialtekniska laboratorium. Den stora nyheten är dragprovningsmaskinen. Satsningen har kommit till stånd genom ett regionalt strukturfondsprojekt för att stärka skolan som ett teknik- och innovationscenter. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Prognosen för sparnivån 29 är från en delårsrapport i juni 29. Filipstad har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Filipstads kommun har samlat några av sina egna ägda företag i en koncern med moderbolaget Filipstads Stadshus AB. Faktaruta Filipstad Betyg: D (indikativt 29) Befolkning: (28) Kommuntyp: Övriga kommuner med mindre än 12 5 invånare Kommunalskatt: 22, (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 17 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 68 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 8 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja a B C d Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D Finansiella möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 12, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Filipstad Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 68 4 kronor per invånare. Det är över medeltalet men långt från kommunen med den största skulden (148 kronor per invånare). Filipstad ligger på plats 147 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Filipstads fall ger en försiktig värdering ett värde på cirka 28 9 kronor per invånare och nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 39 5 kronor. Detta är klart större än de 36 9 kronor som är den kritiska gränsen för indikation om konsumtionslån och det ger en belastning. Då invånarna i Filipstad även har KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Filipstad kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp låga inkomster och förmögenheter så är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt, det ger en extra belastning och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Filipstads amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt fyra år för de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Filipstad delbetyget C på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 2 miljoner kronor per år i 1 år för att nå delbetyget A. ANALYSFRÅGA I 4 2 Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 147 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Filipstad får betyget. År 28 är sparnivån 3,3 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 4,3 procent. Bokslutsprognosen för 29 förutsäger en sparnivå på 3,3 procent av intäkter. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Filipstad har förmedlade lån till sina kommunägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Förvaltningarna i Filipstad hade 28 långa skulder på 113 miljoner kronor medan de förmedlade lånen till de egna ägda bolagen var 38 miljoner. Delen långa lån netto ligger i genomsnitt på cirka 16 procent av intäkterna för de fem senaste åren och trenden faller. Eftersom den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden för Filipstad. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Filipstad här betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger för de senaste fem åren en genomsnittlig skuldbalansgrad runt 5 procent av tillgångarna och trenden faller svagt. Den första kritiska nivån ligger på 6 procent. Betyget blir dock inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under den senaste mätperiodens fem bokslutsår men är fortfarande mycket större än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får i Filipstad betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12, 29 15

16 Filipstad FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter sparnivån i Filipstad under den senaste nioårsperioden 4,1 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 3,3 procent. Det ger ett årligt lånebehov på,8 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett visst utrymme för amortering av långa lån vilket också har skett i Filipstad. Med betyget på sparnivå får Filipstad delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Gapet i sparnivå 29 från beräknat utfall 3,3 procent av totala intäkter enligt den senaste bokslutsprognosen upp till högsta kritiska nivå 5 procent av intäkter är 11 miljoner kronor. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 2,9 procent av totala intäkter och i nivå med den norm på 2,5 till 3 procent som tillämpas för kommuner med stagnerande befolkningsutveckling dvs kommuner som har en befolkningsutveckling som är sämre än -5 procent under en tioårsperiod. Befolkningen i Filipstad minskade den senaste tioårsperioden med 11,7 procent. Det är ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger på en normal nivå. ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 6,8 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Befolkningsökning 1 år Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Filipstad kommun Länet Riket % Förvärvsfrekvens Totalt för Filipstad Riksmax Gnosjö Rikstrenden Riket Kommuntrenden Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 12, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Filipstad Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en snabbt fallande trend från 89 till 86 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Filipstad betyget. Befolkningen minskar årligen och långsiktigt i alltför snabb takt. Åldersstrukturen innehåller flera kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen föråldras. Samhällsbyggargenerationen år flyttar från kommunen i snabb takt. En djup svacka i den åldersgruppen ställs mot en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år samt äldrepucklar i de båda åldersgrupperna år och 8 w år. Det finns även en tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning har Filipstad en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket och utvecklingen är något konjunkturkänslig. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De två sista nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Filipstad får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns en volym tomma lägenheter som drar pengar. Med 3,5 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 28) så passeras en kritisk nivå. Ytterligare en MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 114 Mkr belastning ges då befolkningen minskar med mer än 5 procent på tio år. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Borgen och förmedlade lån uppgår till kronor per invånare i Filipstad vilket är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget D på analysfrågan Finansiella risker. Två krisutlösande risker indikeras. För det första behövs åtgärder för den näringslivssvikt som indikeras genom de tre nyckeltalen skattekraft, befolkning och sysselsättning med betygen, respektive. Det är den sviktande sysselsättningen som får konsekvenser för befolkningens utveckling. Här påförs en årlig hanteringskostnad på 2 miljoner kronor. För det andra så finns en allvarlig risk till och den består av den minskande befolkningen som hela tiden tenderar att ställa lägenheter tomma i det allmännyttiga bostadsföretaget. Även här påförs en årlig hanteringskostnad på 2 miljoner kronor som ska möjliggöra en årlig avveckling av 5 lägenheter. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 17 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (2 Mkr), Hälsa (11 Mkr) och Risk (4 Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Filipstad skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Karlskoga) år 28. Eftersom Filipstad har en högre skattesats 28 med,58 procent så finns ingen potential och betyget blir på skattehöjning. Filipstad höjde skatten senast år 23 med,5 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 11 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifter inom förskola 1 5 år, fritid, kulturverksamhet men främst inom äldre- och handikappomsorg där den största potentialen finns. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 17 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 63 procent av det totala behovet (1,6 av 17 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 63 procent endast når över den första kritiska nivån 33 procent så blir det två belastningar. Betyget blir därför på Avgiftshöjningar. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 114 miljoner kronor och Filipstad får betyget på kostnadspress. Man kan pressa kostnaderna med cirka 4 miljoner inom äldreomsorg och cirka 15 miljoner vardera inom social omsorg och det som benämns infrastruktur, skydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas ned med 8 miljoner kronor vardera inom grundoch gymnasieskola och 5 miljoner inom fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 17 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 114 miljoner en sänkt skatt på cirka 6,7 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till stor del personal ef KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12, 29 17

18 Filipstad tersom det finns 128 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 99 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 31 personer. Filipstad får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. LEDNINGSFRÅGA Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Filipstad (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för antalet anställda per tusen invånare som kan tyda på något stora arbetslag för arbetsledare. Antalet partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Filipstad det speciella Filipstad ligger i Värmland med gräns mot Dalarna i norr. Runt kommunen finns sju grannkommuner och två av dessa är tidigare analyserade i Kommunexperten. I norr finns Malung-Sälen och Vansbro (nr 1/29), i nordost Ludvika och österut ligger Hällefors. Väster om kommunen ligger Hagfors, i sydväst Karlstad (nr 8/28) och i söder Storfors. På kommunens hemsida (när detta skrivs) möter man överst rubriken Näringsliv Filipstad har bäst tillväxtindex 29 och klickar man på länken så finns en lista där Filipstad är bäst i Värmland och faktiskt före Kristinehamn, som är den före detta finansiella kriskommunen som rest sig och just meriterat sig för ett A-betyg och löst ut sin Finansiella Elitlicens. Uppgång i en hel kommun kan börja med att kommunen sköter sin ekonomi exemplarisk och blir förebild. Det är uppenbart att Filipstad är på rätt väg enligt denna analys av kommunens ekonomi även om man fortfarande är D-kommun. Det finns indikationer på bättre drag i näringslivet också. Filipstad lät Svensk Kommunrating genomföra en KommunDiagnos redan hösten Kommunen var på den tiden värre ute än idag med fler analysfrågor med delbetyget D. Idag har man bara delbetyget D på analysfrågan finansiella krisutlösande risker. Vad har hänt sedan 1998? Egentligen ska man fråga vad som hänt sedan 1988 då statistik började samlas in från kommuner. Filipstad är en ekonomiskt välskött och skuldfri kommun fram till Året därpå 1996 faller sparandet ner till nivån 2 procent av totala intäkter och förblir där under 4 år för att därefter arbeta sig upp till den fortfarande mycket otillräckliga nivån 3 procent fram till 21. Under hela denna period ligger investeringarna på mer än dubbla sparandet och kommunen bygger upp sin låneskuld. Skulderna var 55 miljoner kronor 1995 och 29 miljoner 21. Detta var anledningen till delbetyget D på analysfrågan finansiell hälsa under 199-talets senare del och behovet att genomföra en KommunDiagnos. Från och med 23 trycks investe ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 12, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Filipstad ringarna ner till 2,5-3 procent av totala intäkter och som framgår av diagrammet för sparnivå under finansiell hälsa så ligger sparandet klart högre och lån amorteras alla dessa år fram till 28. Skulderna reduceras till 25 miljoner kronor 28. Delbetyget på analysfrågan finansiell hälsa ska vara B även om utfallet för 29 räknas in men ett utfall igen på samma nivå 21 skulle innebära en nedgradering till delbetyget C. Även analysfrågan kommunskuld har förbättrats till ett delbetyg C beroende på att lån amorterats men också att de kommunägda företagen sköts bra och visar goda vinster och kan ges skäliga värden i den kalkyl som skall bringa ner bruttoförpliktelsebeloppet på kronor per invånare till ett lägre nettobelopp, helst så lågt att inga konsumtionslån indikeras. Det dyker upp förmedlade lån på 4 miljoner kronor 24, vilket förmodligen sker samtidigt med en koncernbildning där Filipstads Stadshus AB köper kommunens tre egna ägda aktiebolag, Filipstads Energinät AB, Skogstorpa Fastigheter AB och Vårgårda Fastigheter AB. Det allmännyttiga bostadsföretaget ligger kvar som Stiftelsen Filipstadsbostäder utanför koncernen. Detta innebär att cirka 4 miljoner av den tidigare uppbyggda skulden i förvaltningarna har fördelats på de kommunägda företagen som nu sköts föredömligt och hjälper till att betala denna del av kommunskulden. Filipstad är faktiskt nära ett delbetyg A på kommunskuld. Det finns nämligen en borgen till bostadsrättsföreningar på cirka 25 miljoner kronor och om denna kunde avvecklas och övriga skulder minskas med ytterligare cirka 1 miljoner kronor så blir nettoförpliktelsebeloppet godkända kronor per invånare. Med lite tuffare tag i ekonomistyrningen kan Filipstad ha delbetygen A på både kommunskuld och finansiell hälsa inom 5 år. Rekommendationer Kommunledningen: Filipstad har en trendmässigt fallande sparnivå de senaste fyra åren. Lägg sparandet med god marginal över 5 procent av totala intäkter. Tveka inte då goda potentialer finns i främst kostnadspress även om det skulle bli tuffa år från 211. Fortsätt hålla investeringarna cirka 2 procent under sparandet så att amorteringsförmågan behålls för framtiden. Fortsätt minska kommunskulden genom att sköta de kommunägda företagen bra. Billiga lägenheter i ett hyresbestånd där det också finns ledig kapacitet förstör prisbildningen på den lokala bostadsmarknaden även för villor och bostadsrätter. Avveckla därför tomma och mindre attraktiva lägenheter och se till att hyrorna anpassas så att Stiftelsen Filipstadsbostäder alltid visar skäliga vinster. Fråga tveksamma om de tror att företagare och hushåll skulle flytta till en kommun och investera i fast kapital om värdeutvecklingen på tillgångar där är sämre än i riket och grannkommunerna. I en balanserad lokal fastighetsmarknad kan kommunskulden minskas genom att kommunens borgen mot bostadsrättsföreningar blir lättare att avveckla. När det gäller svikten i näringslivet så är lokal näringspolitik faktiskt effektiv och det finns förebilder men effekt nås först efter en ekonomiskt balanserad kommunal ekonomi. Om ett bättre företagsklimat kan vända utvecklingen att befolkningen minskar, samtidigt som den föråldras, så blir det fler att fördela kommunskulden på och då minskar den också. Anställda i kommunen: Filipstad har det lägsta finansiella betyget D med anledning av höga finansiella risker. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Filipstad har relativt höga betyg för skötseln av den vardagliga ekonomin (analysfrågan finansiell hälsa) och det är en trygghet och ännu tryggare skulle det vara med ett A-betyg. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten har ni varit och är mycket för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det finns inga avsatta pensionsmedel så du är beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du bor i en kommun med det lägsta indikativa finansiella betyget D, en något hög skatt, stora överkostnader och mycket personal i verksamheterna. För närvarande är den vardagliga ekonomin i kommunen relativt bra så du kan kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Din trygghet när det gäller att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen kan hantera vissa finansiella risker. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en viktig sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och behåller höga årliga överskott. Dessa bör användas för att hantera vissa allvarliga risker genom att dels förbättra företagsklimatet, dels måna om en balanserad bostads- och fastighetsmarknad. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Filipstad så kan det indikativa finansiella betyget D vara en negativ signal. Men du kanske bör överväga detta betyg då det huvudsakligen är fråga om lokal näringslivsvikt. Det kan innebära goda möjligheter i exempelvis lediga kapaciteter av olika slag så som lokaler, personal mm. Har Filipstad därför lokaliseringsfördelar för ditt företag så kan du eventuellt överväga att investera där eller, om du redan finns där, bli kvar. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i D-kommunen Filipstad så finns 5 D-kommuner till i omgivningarna, samt 1 C- och 1 B-kommun. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12, 29 19

20 Grästorp Grästorp inte långt till A Efter många år med negativ befolkningsutveckling i Grästorp ökar befolkningen de senaste tre åren och förvärvsfrekvensen passerade 8 procent vid sekelskiftet och närmar sig nu 85 procent. Sparandet ligger godkänt högt, det indikeras inga finansiella risker och ett av nyckeltalen för finansiella möjligheter, nämligen kostnadspress, har värdet. Betygsmatrisen visar att Grästorp har delbetyget A på tre av de fyra analysfrågorna och ett B på analysfrågan kommunskuld. På längre sikt gäller det att minska kommunskulden. Grästorp äger ett företag och det är Grästorp Fjärrvärme AB. Mediabild och bakgrund Grästorp ligger mitt i Västra Götaland. För utvecklingen av Grästorp var järnvägens tillkomst år 1867 viktig. I och med att det fanns järnväg, etablerade sig ett flertal spannmålshandlare i Grästorp. De byggde stora spannmålsmagasin. Spannmålen fraktades på järnvägsvagnar till Uddevalla varifrån det sedan skeppades ut. Ett samhälle växte fram runt stationen. Detta gjorde att Grästorp senare blev köping i slutet av 18-talet. Grästorp köping blev sedan 195 en del av Grästorps kommun. Längre tillbaka gick den väg som var den enda allmänna landsvägen från södra Norge till Skara genom Grästorp. Den omnämns i ett registraturbrev från Gustav Vasas regering, daterad 5 juni 154. Grästorp är med i Skaraborgs Kommunalförbund där 15 kommuner samverkar för att utveckla Skaraborg, för att tillvarata medlemskommunernas intressen samt för att använda de ge mensamma resurserna effektivt. Det sker satsningar på det lokala näringslivet men utpendlingen är stor, 27 var den 28 procent. Från Grästorp finns väl utbyggd busstrafik och järnvägen trafikeras i riktning Uddevalla och Borås. Media skriver att Kooperativet Lärkan flyttar all sin verksamhet till Metsos gamla fabrikslokaler. Lärkan driver i dag flera olika verksamheter och utgångspunkten är gröna villan, Lärkfalken. All verksamhet koncentreras nu på ett och samma ställe. Flytten innebär många fördelar, inte minst att kunna erbjuda kommunen så bra rehab- och praktikplatser som möjligt. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Prognosen för sparnivån 29 är från en delårsrapport januari-juni 29. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Grästorp har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Grästorp ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 43 9 kronor per invånare vilket är under medeltalet och mycket långt från kommunen med den största skulden (148 kronor per invånare). Grästorp ligger på plats 21 av Sveriges 29 kommuner. Faktaruta Grästorp Betyg: B (indikativt 29) Befolkning: (28) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 21,75 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 9 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 32 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka,5 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter a B C D = Nivån för finansiell elitlicens 2 Kommunexperten nummer 12, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.