Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år uppdateras och kvalitetsgranskas alla räkenskapsuppgifter för Sveriges 29 kommuner i den takt analyser beställs och kommunanalyser upprättas för vår tidning Kommunexperten. Kommunerna svarar för drygt 2 procent av BNP och cirka 25 procent av sysselsättningen. Få tänker på att den största delen av välfärdsproduktionen sker ute i kommunerna. Garantin för att en kommun ska kunna klara sin verksamhetsuppgift och även olika andra åtaganden i framtiden är att ha bra och uthålliga finanser. Sidan 12 Analyserade kommuner i det här numret Gnesta kommun är idag en etablerad kommun och med ett indikativt finansiellt betyg B visar man upp en välskött ekonomi. Befolkningen växer årligen och långsiktigt. Sparandet i Gnesta får betyget. Det finns potentialer i både avgiftshöjningar... Sidan 5 Ibland hamnar en kommunledning mellan det oförenliga kravet att sanera kommunens ekonomi och medborgarnas starka missnöje med att något över huvud taget förändras. Läget förblir låst i Ragunda och utvecklingen... Sidan 14 Vad som krävs i Oxelösund är att mönstret med ett för lågt sparande bryts. Sparandet i Oxelösund får betyget. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Oxelösund en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Med betyget på... Sidan 24 Det kommer att ta viss tid att reda ut problemet med en hög kommunskuld i Hammarö men vad värre är så berättar ett delbetyg D på analysfrågan finansiella möjligheter att kommunen inte kan räknas hem. För kommunen... Sidan 3 Lidköping hittade kapital på miljoner kronor som är öronmärkta som pensionsmedel i förvaltning. Lidköping med sina höga investeringsutgifter investerar ihjäl sig. I analysen indikeras bara en kortsiktig svaghet så det behövs bara en åtgärd... Sidan 39 Nacka har genom åren koncentrerat sig på vad de anser vara kärnuppgiften för en kommun. Ekonomin hanteras framgångsrikt fast kommunen förlorar i utjämningen mellan kommunerna. Speciellt för Nacka kommun är den snabba... Sidan 45 I Varberg har ledningen effektiviserat verksamheten mycket medvetet och har en lätt svacka i sparandet att hantera för högsta betyg. Nyckeltalet sysselsättning, som mäts genom förvärvsfrekvensen i arbetsför ålder 2-64 år, ligger i underkant av... Sidan 51 Simrishamn har delbetyget A på analysfrågan kommunskuld. Fyra av nyckeltalen under analysfrågan finansiell hälsa har betyget. Från 23 till 28 fanns det ett godkänt högt sparande i Simrishamn men 29 sänks det ned... Sidan 57 Kan prognoser styra ratingbetyg fel? Ekonomichef Håkan Eriksson, Bollebygds kommun, berör i sin insändare ett antal klassiska metodfrågor vid prognosverksamhet och ifrågasätter analysen av Bollebygds kommun i nr 11/29 av Kommunexperten... Sidan 36 Senaste ratinglistan! Den nya ratinglistan presenteras i detta nummer. Ingen ny kommun klarade att placera sig på listan över Sveriges mest välskötta kommuner med A- rating men istället hissades varningsflagg för Hammarö och Ragunda... Sidan 21 NYHET! Heta Ratinglistan på hemsidan uppdateras varje fredag.

2 Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Gnesta...5 Hur Svensk kommunratings databas kvalitetsgranskas...12 Ragunda...14 Kommunexpertens ratinglista...21 Oxelösund...24 Hammarö...3 Insändare: Fyra aspekter vid rating av kommuner...36 Lidköping...39 Nacka...45 Varberg...51 Simrishamn...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Anders Frankson och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Anders Frankson Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 1 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 3 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Kommentaren Kommunalvalen är viktigare än riksdagsvalen Ska 29 kommuner i en inte alltför avlägsen framtid bli ett par hundra kommuner i EU eller ska riksdagen bli ett kommunfullmäktige för storkommunen Sverige? Det är nu det bestäms vart du som bor i Skanör eller Haparanda ska vända dig i framtiden när du upplever att skolan som dina barn går i inte fungerar. Ska du kontakta din lokalpolitiker eller din riksdagsman i Stockholm? Och det kommer att gälla alla kommunala verksamheter även vård, skola och omsorg. Frågorna om villkoren för styrningen och därmed effektiviteten av vår framtida välfärdsproduktion bör ställas mot en relevant verklighetsuppfattning. Vem levererar den i den kommande valrörelsen? Kommunerna svarar för drygt 2 procent av BNP och cirka 25 procent av sysselsättningen. Men det är inte längre våra kommunalpolitiker som är hjältarna utan våra riksdagsmän. Hur kunde det bli så när hela den viktiga välfärdsproduktionen sköts av kommunalmän? Varför har de reducerats till politikens syndabockar? I slutet av 198-talet överhettades svensk ekonomi. Rikspolitikerna tappade huvudet och kylde inte ner en accelererande högkonjunktur utan allt gick över styr i början av 199-talet. Riksbanken fick nesligen ge upp kronförsvaret och den svenska valutan fick flyta fritt, under åren gick mer än 5 ut i öppen arbetslöshet och den sociala bostadspolitiken fick prioriteras bort i sin helhet. Systemviktiga banker visade sig vara viktigare än omtanken om hyresgäster, villa- och bostads rättsägare. Vad skulle våra riksdagsmän med skamfilat rykte syssla med? Utrikespolitik var en gammal paradgren men den gav inte mycket i det läge Sverige befann sig i. Efter EU-inträdet kunde folket konstatera att makt flyttades från riksdagen till Bryssel i fråga efter fråga. Vad var det för verksamhet rikspolitikerna styrde över? Försvaret, polisen, domstolar, fängelser, vägar, järnvägar och lite mer som man egentligen inte hade pengar till. Dessutom var inte dessa verksamheter några röstmagneter. Så fanns ju de 59 bidragspåsarna förstås men kommunalpolitikerna satt på den viktigaste, socialbidragen, som var sista utposten i hela trygghetssystemet. Köpa röster med 58 bidragspåsar var inte dåligt men otillräckligt. En undersökning visade att det som gav röster var vård, skola och omsorg. Dessa verksamheter hade kommunalpolitikerna ansvaret för och dessutom förfogade de över pengarna som finansierade verksamheterna. Den slutsats som rikspolitikerna drog var att centralisera så mycket av styrningen över dessa verksamheter som var praktiskt möjligt till riksdagen och det är vad som skett de senaste tjugo åren. Men det måste ske på ett sådant sätt att när det går åt skogen någonstans på lokal nivå så ska media hänga ut lokalpolitiker och inte riksdagsmän. Von oben ska de senare kunna lägga allt tillrätta och berätta om det genom många presskonferenser i Rosenbad. Journalisterna finns i Stockholm och någon moteld från företrädare i Sveriges Kommuner och Landsting har man aldrig behövt frukta. Där är det mer den centrala husbondens röst som gäller än en bekännelse till det kommunala självstyrets intressen. Hur löste rikspolitikerna sitt dilemma? Styrningen av verksamheten eller makten över kostnaderna fick ligga kvar lokalt medan pengarna flyttades till riksdagen. Med skatteutjämningen socialiserades varje kommuns skattebas och så infördes maxtaxor inom förskola och äldreomsorg. Dessutom förbjöds kommunerna att ha fonder. När riktade statsbidrag vid sidan av skatte- och kostnadsutjämningen gavs till kommunerna så skulle de få genomslag i verksamheten direkt och inte få samlas upp i fonder. Våra rikspolitiker överöste vård, skola och omsorg med riktade bidrag under goda konjunkturer och inför val och det syntes. Vid dåliga tider fördes dessa riktade bidrag över till utjämningens generella påsar för att sedan dras in. De som i brist på pengar tvingades ändra i verksamheten var lokalpolitikerna. Våra lokalpolitiker var tvungna att försämra vård, skola och omsorg och även det syntes. För svenska folket är det viktigare att vi även framledes har duktiga lokalpolitiker som kan styra och effektivisera välfärdsproduktionen på lokal nivå än populistiska riksdagsmän som spelar med skattebetalarnas pengar där de tror de har störst rösteffekt. Bäst vore om intäktsmakten decentraliserades till kommunerna igen. Men det är inte troligt att det sker i ett land med makthungriga riksdagsmän som lyckas så bra i sin centralistiska indoktrinering av folket att det finns en opinion som vill se skolan förstatligad. Skulle detta ske blir det som i övrig misskött statlig verksamhet, ordning och reda men på låg kvalitetsnivå. Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Gnesta Gnesta håller det kopplade greppet? Gnesta blev egen kommun 1992, försämrade därefter sin ekonomi under tio år men kopplade greppet igen 23. Idag är Gnesta en etablerad kommun och med ett indikativt finansiellt betyg B visar man upp en välskött ekonomi. Nu har de två ledande tjänstemännen slutat och frågan är hur det ska gå. I händerna på en kompetent ledning har Gnesta inte långt kvar till att meritera sig för ett finansiellt betyg på A-nivå. Befolkningen växer årligen och långsiktigt. Sparandet i Gnesta får betyget. Det finns potentialer i både avgiftshöjningar och kostnadspress, dock inte i skattehöjning. Mediabild och bakgrund Huvudorten i kommunen är Gnesta, där ungefär hälften av kommuninvånarna bor. Den 1 januari 1992 blev Gnesta åter en egen kommun (avknoppad från Nyköping tillsammans med systerkommunen Trosa). Gnestas centrala delar bestod fram till 185-talet endast av en handfull torp, hus och gårdar. Gnesta by bestod av tre gårdar. Västra stambanans byggnation påbörjades Att man ville ha en hållplats i Gnesta berodde säkert på att man måste fylla på loket med vatten var tredje till var fjärde mil. Från Södertälje var det därför lämpligt att stanna för påfyllning invid Frösjön. De centrala delarna av Gnesta bebyggdes nu snabbt blev Gnesta ett municipalsamhälle och invånarantalet uppgick då till 779 personer. Samhället växte vidare och Gnesta blev köping Gnesta arbetsmarknad domineras av arbeten inom vård och omsorg samt utbildning. Näst största näringsgren är handel och kommunikationer. En stor andel pendlar till arbeten i andra kommuner. SL kör sina pendeltåg ända till Gnesta fast det är fel län, precis som Bålsta på norra sidan. Media skriver att Gnesta får ett yogacenter. Det kommer att öppna i sommar. Just nu renoveras den förfallna byggnaden Marielund i närheten av Hedetorp norr om Gnesta. Det planeras för ett renodlat yogaretreat i det gamla behandlingshemmet. Medicinsk yoga ska utövas, en träningsform som visat sig ha positiva effekter på hjärtsjuka och utbrända. Media skriver också att Gnesta får sitt första gymnasium. Friskolekoncernen Baggium startar hösten 21 en skola med elva olika program. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Prognosen för sparnivån 29 är från ett delårsbokslut per den sista augusti 29. Gnesta har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunens verksamhetsfastigheter har överförts till Gnesta Förvaltnings AB och är ett dotterbolag under Gnestahem AB. Det senare påverkar de kritiska nivåerna för nyckeltalen sparoch investeringsnivå. Faktaruta Gnesta Betyg: B (indikativt 21) Befolkning: Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 22,18 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 17 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 52 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: 114 miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 8 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 5

6 Gnesta Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Gnesta ligger bruttoförpliktelsebeloppet på kronor per invånare vilket är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (148 kronor per invånare). Gnesta ligger på plats 111 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. För Gnestas del ger en försiktig värdering ett värde på cirka 33 6 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då kronor vilket är under de 36 9 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Det finns inga KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Gnesta kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp tecken på sådana lån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Gnestas amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Gnesta delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Gnesta får betyget. År 28 är sparnivån 1,3 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 2,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem år är 2,3 procent. Enligt ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 112 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga bokslutsprognosen för 29 beräknas sparnivån då bli 3 procent av totala intäkterna 29. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Gnesta har förmedlade lån till sina kommunägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Förvaltningarna i Gnesta hade år 28 inga långa skulder och därför kan inga lån förmedlas i egentlig mening. Tekniskt sett har dock 43 miljoner kronor förmedlats i lån till det egna ägda bolaget Gnestahem AB genom ett reverslån som ökat eget kapital. Delen långa lån netto ligger alltså i genomsnitt på noll procent av intäkterna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Gnesta också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad på 24 procent av tillgångarna för de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här ligger så högt som 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har ökat snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem senaste bokslutsår och är fortfarande större än omsättningstillgångarna. Då sparandet fyller på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den är förklaringen till det fallande rörelsekapitalet att Gnesta under senare år har byggt upp en betydande obligationsportfölj. Kapitalbildningen får i Gnesta betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Gnesta den senaste nioårsperioden 2,8 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet 6 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Gnesta för samma period som var 1,8 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1, procent av intäkterna. Det visar att det finns ett visst utrymme för amortering av långa lån men då långa lån saknats har kommunen i stället köpt obligationer. Med betyget på sparnivå får Gnesta delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 1,5 procent av totala intäkter. I en befolkningsmässigt växande kommun som Gnesta bör investeringarna ligga på nivån 8,5 procent av totala intäkter. Då Gnesta Förvaltnings AB äger kommunens verksamhetsfastigheter och hyr ut dessa till de kommunala förvaltningarna så bör detta normvärde justeras ned och bli cirka 4,5 procent av totala intäkter. Med i genomsnitt 1,5 procent investeringar de senaste 5 åren indikeras mer en tendens till underinvesteringar i annan kommunal verksamhet än lokaler än en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkom FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 5,2 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Investeringsnivå 1 Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk % Skatteunderlag/Invånare Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 7

8 Gnesta sten utvecklas i förhållande till riket. Den är något under rikssnittet. Med en stabil trend de senaste sex åren på nivån 94 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning så får Gnesta betyget. Befolkningen växer årligen och långsiktigt och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det sker dock en kritiskt stor utflyttning i utbildningsgenerationen år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Gnesta en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Gnesta får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns en volym borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital och en låg sparnivå är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 5 Mkr Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Gnesta skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Nykvarn) år 28. Då Gnesta har en högre skattsats 28 med 2,3 procent finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Gnesta höjde skatten år 23 med,95 procent och sänkte den 26 med,1 procent. År 21 höjs skatten igen med,2 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 7,5 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom förskola och barnomsorg och äldre- och handikappomsorg. Den största potentialen indikeras inom äldre- och handikappomsorg med 4 miljoner kronor. Betyget blir för Avgiftshöjningar. Det indikeras även betydande avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 5 miljoner kronor och Gnesta får på kostnadspress betyget. Man kan pressa kostnaderna med cirka 15 miljoner kronor inom förskola 1 5 år, 1 miljoner vardera inom äldreomsorg och social omsorg och cirka 5 miljoner kronor vardera inom grundskola och gymnasieskola. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 17 miljoner kronor utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 5 miljoner en sänkt skatt på 3 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna, som alltså får anses vara normala, är till en del personal eftersom det finns 85 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 72 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 13 personer. Gnesta får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Gnesta (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning då så många anställda som 85 per tusen invånare kan tyda på något stora arbetslag för arbetsledare. Antalet partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns ingen sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Gnesta det speciella Gnesta ligger i Södermanland och har stor utpendling, främst till Södertälje men delvis även till Nyköping och Stockholm. Anledningen till att ut 8 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Gnesta pendlingen till Södertälje är stor kan bero på att Gnesta har en förbindelse med Södertälje via Stockholms pendeltåg. Regionaltåget mellan Stockholm och Hallsberg (den så kallade Sörmlandspilen) stannar i Gnesta sedan augusti 27. Av Gnestas sex grannkommuner är fyra sedan tidigare analyserade i Kommunexperten. I norr finns Strängnäs (nr 12/29), i nordost Nykvarn (nr 5/28) och i öster Södertälje (nr 7/28). I sydost ligger Trosa, i söder Nyköping och i väster ligger Flen (nr 11/28). Gnesta kommun blev egen kommun från och med 1 januari 1992 och idag är Gnesta en etablerad kommun och med ett indikativt finansiellt betyg B visar man upp en välskött ekonomi. Som framgår av betygsmatrisen i faktarutan så har tre av de fyra analysfrågorna delbetyg A. Analysfrågan finansiell hälsa eller hur kommunen sköter den vardagliga ekonomin har betyget B och det bestämmer slutbetyget. Det har periodvis varit turbulent i politiken i Gnesta sedan starten som egen kommun 1992 och i ekonomin har det gått upp och ned. Gnesta bryter delvis mönstret för nya kommuner genom en avvikelse i en av tre vanliga företeelser. Nya kommuner brukar inleda sin resa med årligen försämrad LEDNINGSFRÅGA ekonomi under många år och det sker även i Gnesta mätt i sparnivå. Sparandet är över 8 procent av totala intäkter 1992 för att trendmässigt falla till 1,4 procent av intäkter Överskotten används under åren 1992 till 1997 till att expandera personalen vilket också är vanligt men man investerar nästan ingenting och det senare är ovanligt. Det är först 1998 och 1999 som stora investeringar äger rum och tillsammans med fortsatt låga sparnivåer så byggs långa skulder upp som 22 uppgår till 1 miljoner kronor i en från början skuldfri kommun. Från 2 och framöver går investeringsverksamheten på sparlåga igen. Det sker ett uppvaknande 22 då sparandet åter har fallit tillbaka till låga 1 procent av totala intäkter och det står klart att det finns mycket konsumtionslån i de redovisade långa skulderna på 1 miljoner kronor. Personaltätheten har fått växa från 64 anställda per tusen invånare 1994 och upp till nästan 87 per tusen 22. Med ekonomisk kris under ett valår i en jämviktskommun med stor övertalighet i personal och en för liten produktiv förmögenhet beroende på många års underinvesteringar så hittar kommunens ledning ändå en lösning som håller bra och förbättrar kommunens läge från att ha varit C-kommun till B-kommun idag med framtida möjligheter att snart meritera sig för ett finansiellt betyg A. Nu är frågan om Gnesta tar steget till A-kommun. Både kommunchefen Sune Eriksson och ekonomichefen Magnus Pettersson har i egenskap av ledande tjänstemän skött kommunen under många år och speciellt under den senare framgångsrika perioden. De har nyligen lämnat kommunen. Det finns för närvarande ett ledarskapsvakuum i Gnesta, som det även finns i många andra av Sveriges kommuner. Vad var det som löste upp Gnestas dilemma? Gnesta Förvaltnings AB bildades för att äga och förvalta kommunens förvaltningsfastigheter från och med 23 och därmed belastades också detta bolag med Gnesta kommuns långa skulder. Gnesta kommuns förvaltningar redovisar därefter bara cirka 2 miljoner kronor i långa skulder. Dessa amorterades snart bort och från och med 25 finns inga långa skulder i förvaltningarna. Förvaltningsbolaget lades som dotterbolag under Gnestahem AB, eller rättare sagt bolaget såldes till Gnestahem AB, som betalade med en revers på 43,1 miljoner kronor. Det skapades en liten räntesnurra mellan kommunen och de egna ägda bolagen. För Gnesta var uppenbart en ambi ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (borgerligt) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 9

10 Gnesta tion att effektivisera lokalanvändningen både när det gäller att utnyttja lokaler som att hålla låga kostnader i syfte att förbättra ekonomin och öka sparandet. Det är rationellt att samla sina förvaltningsfastigheter i ett eget ägt förvaltningsbolag, som därefter hyr ut lokaler så som barnstugor, skolor, mm till de kommunala förvaltningarna. Ges de budgetansvariga för de olika verksamheter pengar knutna till utbudet har det visat sig vara mycket effektivitetsdrivande om de får hyra just de lokaler de behöver. Men det räckte inte med rationellare lokalhantering för att återskapa ett sparande på godkänd nivå. I och med att förvaltningarna inte längre ägde sina lokaler flyttades finansieringen av re- och nyinvesteringar till Gnesta Förvaltnings AB som hade att inräkna dessa komponenter i hyran för lokalerna. Det innebar att kostnaderna för kommunen inte minskade. Vad som minskade var kravet att prestera ett överskott för betalning av amorteringar och investeringar. Båda dessa komponenter minskade och högsta kritiska nivå för god ekonomisk hushållning kunde från och med omorganisationen 23 reduceras till 2,75 procent av totala intäkter. Det är den nivå som presenteras i diagrammet sparnivå under analysfrågan finansiell hälsa. Skickligt styrdes också sparandet för 23 så att det lades precis på högsta kritiska nivå 2,75 procent av totala intäkter 23. Men för detta krävdes en skattehöjning på,95 procent 23 och denna gav cirka 11 miljoner kronor extra. Då det krävdes 4 miljoner kronor för att öka sparandet med 1 procent av intäkter så räckte denna skattehöjning mer än väl för att balansera ekonomin. Ändå sänktes personaltätheten kommande år från höga 87 anställda per tusen invånare 22 och ner under 82 per tusen under åren fram till 25. Därefter har som synes personaltätheten successivt klättrat upp till 87 anställda per tusen igen och sparandet har fallit trendmässigt från år 26 till 28. Hade inte denna nedgång skett så skulle Gnesta idag ha varit en A-kommun. Som framgår av diagrammet sparnivå ligger utfallet för 29 igen på godkänd nivå. I händerna på en kompetent ledning har inte Gnesta långt kvar till att meritera sig för ett finansiellt betyg på A-nivå. Men så skulle det inte ha varit utan en obligationsportfölj på 114 miljoner kronor. Hade denna inte funnits skulle delbetyget på kommunskuld vara B i stället för som nu A. Gnesta har hållit låga investeringar från 23 i den typ av anläggningar som finns kvar i förvaltningarna. Det är mark och byggnader för teknisk försörjning och det tycks finnas en risk att kommunen även här underinvesterar. I och med det finns det ett amorteringsutrymme sedan 23 som har används för att bygga upp en inte alltför obetydlig obligationsportfölj på 114 miljoner kronor 28. Den antas här vara avsedd för att betala framtida avtalspensioner och avsättningen är 28 så betydande att den motsvarar 63 procent av hela den framtida bokförda pensionsskulden. Gnesta är en växande kommun och Gnestahem bygger nya lägenheter. Gnesta beviljar utökad borgen för lån i bolaget för detta och naturligtvis behövdes en betydande borgen beviljas 23 då övertagandet av alla förvaltningsfastigheter skedde i Gnesta Förvaltnings AB. I bruttoförpliktelsebeloppet på kronor så utgör borgen den största komponenten med kronor per invånare. Därutöver finns en normal pensionsskuld och korta skulder. För att få ett godkänt nettoförpliktelsebelopp under 36 9 kronor per invånare så behöver de egna ägda bolagen värderas positivt för att visa att de kan bära sina lån så att den höga borgen kan kvittas bort. Det är här det bli problem då bolagen inte sköts godtagbart bra. De har för mycket röda siffror under senare år. Schablonmässigt läggs därför bara halva borgen till kalkylen och om inte pensionsavsättningen funnits som en tillgång i kalkylen så skulle nettobeloppet inte komma under godkända 36 9 kronor per invånare. Delbetyget för kommunskuld ska vara A trots bristerna i skötseln av de kommunägda bolagen. Det riktas från de tre första analysfrågorna inga behov av att finansiera hanteringskostnader för analysfrågan finansiella möjligheter. Även här finns potentialer i både avgiftshöjningar och kostnadspress, dock inte i skattehöjning. Skatten är hög i Gnesta och möjligtvis skulle en skatteväxling kunna ske mot höjda avgifter och nedpressade kostnader. Nykvarn har 2,3 procents lägre skatt och en utjämning mot Nykvarn skulle kräva avgiftshöjningar och kostnadspress på 34 miljoner kronor. Detta synes fullt möjligt då avgiftspotentialen är 7 miljoner kronor och överkostnaderna 5 miljoner. Det finns med andra ord potentialer och delbetyget på analysfrågan finansiella möjligheter ska vara A. Rekommendationer Kommunledningen: Skulle sparandet 29 visa sig understiga högsta kritiska nivå 2,75 procent av totala intäkter vid årets slut så höj sparnivån till minst denna nivå igen så fort som möjligt. Var inte rädd att prioritera om det skulle behövas för att säkerställa denna sparnivå då finansiella möjligheter finns i både kostnadspress och någon mån i avgiftspotential. Gnesta har en balanserad lokal bostadsmarknad och därför borde hyrorna kunna anpassas så att Gnestahem AB i framtiden visar skäliga vinster så att företaget kan värderas positivt och minska nettoskulden. Detta gäller även för Gnesta Förvaltnings AB. Gnesta förvaltar kassabalanser som förmodligen är avsatta för betalning av framtida avtalspensioner. Ett sätt att säkra dessa medel skulle kunna vara att lägga dem i en pensionsstiftelse eller låsa in dem på något annat lämpligt sätt för externa intressenter. Betänk att i andras ögon är Gnesta en rik kommun och det finns många fattiga kommuner som har omfördelningsvänner i riksdagen. Gnesta är också medlem i KommunInvest där det finns en solidarisk borgen. Anställda i kommunen: Gnesta har för närvarande pensionsfonder för betalning av 63 procent av era framtida bokförda avtalspensioner. En trygg placering av dessa medel är förmodligen en pensionsstiftelse eller någon liknande inlåsning. Den bästa säkerheten för att kommunen i framtiden kan betala dina pensioner är ett finansiellt betyg på A-nivå. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för 1 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Gnesta att betala dina avtalspensioner i det fall pensionsfonderna skulle gå förlorade. Har kommunen ett finansiellt betyg på A-nivå i framtiden så finns det pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten och det speciellt när ni har varit lite för många anställda. Bevaka att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle göra anspråk på dem även om det skulle vara riksdagen och andra kommuner. Invånare: Du betalar en hög skatt till en finansiellt relativt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna som är obetydligt högre än normalt. Det finns en övertalighet i personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Att de relativt goda förutsättningarna består, även om tendensen är en något försämrad ekonomi under senare år, kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Gnesta. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om en sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger i ditt intresse att kommunen behåller intensiteten i ekonomistyrningen och säkrar en sparnivå över 2,75 procent av totala intäkter. I takt med att Gnesta därmed meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå så gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Det gör även ett årligt skattesänkningsprogram, speciellt i Gnesta. Företagare och investerare: Har Gnesta komparativa fördelar för ditt företag så kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Gnesta. Överväger du lokaliseringar i Sörmlands centrala delar i en mindre kommun är Gnesta en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Gnesta kommuns ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B- kommunen Gnesta så finns tre B-kommuner till i omgivningarna men också en D-kommun och två A-kommuner. Finansiell Elitlicens Finansiell Elitlicens garanten för god kommunal ekonomi En kommun ska ha god ekonomi och klara av sina åtaganden, både idag och i framtiden. Det är en självklarhet. Men hur vet man om en kommun har god ekonomi? Ett sätt är att se efter om kommunen har Finansiell Elitlicens. Då vet man att kommunen har uthålliga finanser och för en hållbar ekonomisk politik. Men det är definitivt inte alla kommuner som meriterar sig för den klassningen. Långsiktigt uthålliga finanser Elitlicensen bygger på ett generationssolidariskt perspektiv på kommunernas ekonomi. Det betyder att kommunernas verksamhet och finanser ska vara långsiktigt uthålliga. Varje generation ska finansiera sin egen kommunala konsumtion och inte vältra över en större låneskuld till nästa generation. Elitlicensen stärker ledningen och tyglar kortsiktig överbudspolitik ute i nämnderna. De som äventyrar ekonomin kommer direkt att utpekas genom att kommunen förlorar sin licens. Både de som tar och de som missbrukar ansvar får tydligare ansikten. Det stärker en skötsam lednings ekonomiska styrning. Fördelar med licensen Att ha en Finansiell Elitlicens innebär att kommunen ökar sin attraktionskraft hos företag, invånare och kommunal personal. De som är eller har varit anställda av kommunen bör vara angelägna om sina framtida pensioner. En elitlicens garanterar att finanserna är i ett sådant skick att pensioner kan betalas ut. En bortspelad licens bör öka personalens oro för sina pensioner. Ju fler anställda kommunen har, ju hög re värde har licensen för kommunen som attraktiv arbetsgivare. Med elitlicensen har kommunledningen ett verktyg som ger högsta effektivitet i ekonomistyrningen, dvs ledningen kan styra genom att kontinuerligt utkräva ansvar. Om någon ekonomiansvarig misslyckas på någon nivå i styrningen av sin lokala ekonomi, kan alla tydligt avläsa hur det påverkar kommunens totala ekonomi. Därmed framgår också om meriteringen äventyras eftersom den anges i miljoner kronor. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 11

12 Kommundatabasen Hur Svensk Kommunratings databas kvalitetsgranskas Svensk Kommunratings kärnuppgift är analys. För detta ändamål finns sedan länge en databas och ett analyssystem. Varje år uppdateras och kvalitetsgranskas alla räkenskapsuppgifter för Sveriges 29 kommuner i den takt analyser beställs och kommunanalyser upprättas för denna tidning. Kunder med egen analyskapacitet köper uttag från vår kvalitetsgranskade databas. Trygga kommuner en felaktig bild Kommunerna svarar för drygt 2 procent av BNP och cirka 25 procent av sysselsättningen. Få tänker på att den största delen av välfärdsproduktionen sker ute i kommunerna. Garantin för att en kommun ska kunna klara sin verksamhetsuppgift och även olika andra åtaganden i framtiden är att ha bra och uthålliga finanser. Genom 1991 år kommunallag avreglerades kommunerna i finansiellt avseende och sedan dess har olika försök gjorts att återinföra ekonomiska regleringar med skiftande framgång. Bilden är att alla 29 kommuner liknar varandra och har lika bra ekonomi och inget är felaktigare än detta. Kommuner är mycket olika varandra och har olika förutsättningar att klara sina åtaganden i framtiden. Alla medborgare är i olika avseenden beroende av den eller ofta de kommuner man är lokaliserade i och bör hålla sig informerad om det ekonomiska läget i dem. Analys behövs Sedan den finansiella avregleringen av kommunerna 1991 har Svensk Kommunrating tillgodosett många kunders behov av finansiella analyser av kommuner och inte minst varit många kommuners biträde när det gällt att stärka kommunens egen interna ekonomistyrning genom finansiell analys och betygsättning. Betygen används som finansiella mål. För detta ändamål underhålls en databas och till den finns ett analyssystem. Syftet här är som rubriken säger att redogöra för hur kvalitetsgranskning av data sker. Datafångst Rådata fångas genom öppna databaser såsom SCB:s offentliga statistik men parallellt beställs också statistik från SCB. Olika myndigheter och organisationer genomför insamlingar av periodisk karaktär och publicerar dessa i skrift samtidigt som sifferunderlagen numera också läggs ut på nätet för åtkomst utan kostnader för användarna. I SKR-databasen finns uppgifter tillbaka till 1988 men det är bara efter år 2 som uppgifter finns för alla kommuner med några få undantag. Före sekelskiftet var kvaliteten på de av SCB insamlade räkenskapsuppgifterna inte den bästa. Men de kommuner som Svensk Kommunrating analyserade rättades innan de lagrades. De flesta uppgifter lades in för hand i SKR-databasen från publikationer före sekelskiftet. Nyckelposter tillfogas Uttagna och levererade uppgifter sorteras alltid för att kunna kompletteras med olika nyckelbegrepp (så som kommunnummer, kommuns SCB-kod, länskod, kommuntypskod mm) och läggs in i databasen som rådata. En del uppgifter håller hög kvalitet, såsom befolkningsstatistik, och behöver inte granskas vidare men ändras vid indelningsändringar som t ex kommundelningar eller då kommuner byter län eller region. Räkenskapsuppgifter kvalitetsgranskas Den finansstatistik som SCB årligen hämtar in från alla kommuner och som i vissa delar bland annat publiceras i Vad kostar verksamheten i din kommun? 1 består till huvuddelen av räkenskapsuppgifter dvs uppgifter från kommunernas årsredovisningshandlingar. Dessa uppgifter tillförs registren som rådata strax efter midsommar. Räkenskapsuppgifterna utgör mer än ¾-delar av det centrala underlaget vid seriösa former av finansiella värderingar av kommuner och måste vara rättvisande. Därför börjar en ny analysomgång av alla 29 kommuner så snart räkenskapsuppgifternas rådata finns tillgängliga (under juli) och denna inleds med en kvalitetsgranskning av uppgifterna mot varje kommuns senaste årsredovisning. Tidigare år är redan kvalitetsgranskade. Datum för senaste genomförd kvalitetsgranskning registreras samtidigt som analysprogrammet lägger in de kvalitetsgranskade uppgifterna i en speciell del av registret. Årsredovisningsbibliotek Svensk Kommunrating förfogar över ett bibliotek med årsredovisningar som täcker minst de senaste sex redovisningsåren för alla kommuner. De flesta finns i digital form men relativt många kommuner tillhandahåller fortfarande endast tryckta årsredovisningar. Allt fler kommuner har insett värdet av att ha välförsedda arkiv för ekonomisk information på sina hemsidor. 1 Som underlag för kommunala jämförelser publicerar SCB och Sveriges Kommuner och Landsting årligen sedan 1988 skriften Vad kostar verksamheten i din kommun?. Den innehåller tabeller med räkenskapsuppgifter från alla kommuner. 12 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Ale kommun 4 Finansiella möjligheter 3 Finansiella risker 5 Ledningens styrförmåga 2 Finansiell hälsa Indikativ betygsmatris 1 Kommunskuld Kommundatabasen Databasens innehåll SKRs Kommundatabas Expertsystem + Databashanterare Hur granskningen sker? Resultat- och balansräkningarnas olika poster för det senaste året knappas in i analysprogrammet för varje kommun och avstämning sker mot rådataregistrets uppgifter. Således jämförs uppgifter från två olika källor. Vid avvikelser analyseras differensen och korrekta uppgifter för analys tillförs en speciell del av registret. I den tabell där det senaste bokslutets värden registreras så presenteras även de fyra tidigare årens kvalitetsgranskade värden och dessutom alla fem senaste årens rådata. Alla noter och finansiella kommentarer gås igenom och extraordinära och resultatstörande poster urskiljs och tillförs databasen. Samtidigt registreras annan viktig ekonomisk information så som pensionsmedel i förvaltning, förmedlade lån, investeringsutgifter, nettoinvesteringar, kommunala företag, koncernförhållanden, nämndorganisation mm. Efter den siffermässiga granskningen och registreringen sker en finansiell analys av kommunen varvid andra typer av avstämningar sker så som trendanalyser 2 över de senaste nio åren. Om orim 2 Omotiverade hack, stora variationer och trendbrott i sifferserierna uppmärksammas och utreds. Vad alla har: Grunduppgifter för kommuner. Politiska data för kommuner. Övriga data. Vad alla inte har: Kvalitetsgranskade räkenskapsuppgifter för resultat- och balansräkningar och övriga data från årsredovisningar. Speciella poster. Skräddarsydda uttag: Befintliga nyckeltal. Kundefterfrågade nyckeltal. Specialstatistik. ligheter upptäcks som inte kan utredas och rättas så kontaktas kommunen för vidare behandling. Missade kvittningar av interna poster kan exempelvis förekomma. Fler analysserier tas fram som andra inte har SCB:s räkenskapsuppgifter är anpassade för analys enligt principen bottom-line 3 och saknar statistik för analys av exempelvis operativa kassaflöden (sparanalys) 4. Dessa kompletterande sifferserier tas fram vid kvalitetsgranskning och det är därför som resultatstörande och extraordinära uppgifter sorteras ut till en speciell del av registret. Som nämnts ovan läggs pensionsmedel i förvaltning in i databasen, borgen och dess komponenter kontrolleras noga (från två olika källor, finansstatistiken och kommunernas årsredovisningar) liksom uppgifter om förmedlade lån. 3 Analysmetoden uppmärksammar bara överskottet eller vinsten längst ner på resultaträkningen och drar slutsatser från den. 4 Analysmetoden uppmärksammar det penningmässiga överskottet då verksamhet och finanser betalts och drar slutsatser om verksamheten bedrivs med ett långsiktigt uthålligt överskott som kan betala amorteringar och investeringar. Datum för kvalitetsgranskning registerförs Alla kommuner kvalitetsgranskas årligen efter en tidtabell. Denna bryts i det fall en analys för en kommun beställs och kommunen inte redan hunnit kvalitetsgranskats. Då sker kvalitetsgranskning före analys och nytt datum registreras som tiden för senaste kvalitetsgranskning. Alla kommuner har alltså ett senaste datum för kvalitetsgranskning. För kommuner som har ett gammalt datum saknas bara kvalitetsgranskning av det senaste bokslutsåret. De tidigare åren är alltid kvalitetsgranskade. Samtidigt produceras nyckeltal Eftersom analyssystemet också används som databashanterare så tillförs registren alla nyckeltal som används vid finansiell analys och betygssättning efter det att en kommun kvalitetssäkrats. Även kommunens finansiella delbetyg och slutbetyg lagras vid detta tillfälle. Dessutom lagras i registret resultatet av dels tre gapanalyser, som anger i miljoner kronor vad som behöver göras i en kommun för att nå ekonomisk balans, dels vilka finansiella möjligheter som samtidigt finns, också i miljoner kronor i tre olika potentialer, för att åtgärda analyserade behov. Skräddarsydda uppgifter Eftersom analyssystemet också innehåller en sorterare med programmeringsfunktion kan skräddarsydda och kvalitetssäkrade underlag erbjudas kunder som har egna analysverktyg. Det finns mycket analysstödjande statistik till alla nyckeltal och det går att sortera ut specialstatistik efter olika behov. Alla typer av framtagna uppgifter levereras som datadumpar på CD-disketter när de är så omfattande att de inte kan översändas via e-post. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 13

14 Ragunda Ragunda i det ekonomiska ekorrhjulet Ibland hamnar en kommunledning mellan det oförenliga kravet att sanera kommunens ekonomi och medborgarnas starka missnöje med att något över huvud taget förändras. Läget förblir låst och utvecklingen snurrar på i tomgång. Kommunen har delbetyget D på de tre analysfrågorna kommunskuld, finansiell hälsa och finansiella möjligheter. Överkostnaderna är till stor del personal eftersom det finns 121 anställda per tusen invånare. Dessutom har allmännyttan uppemot 11 procent tomma lägenheter. Sparandet får betyget. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Mediabild och bakgrund Ragunda kommun är belägen i den östra delen av Jämtland. Storkommunreformen genomfördes årsskiftet 1973/74. Sveriges 1 kommuner blev 278. Ragunda, Stugun och Fors blev en kommun. Kommunkontoret ligger i Hammarstrand med drygt 1 innevånare. De två övriga tätorterna är Bispgården i öst och Stugun i väst. Närmaste stora stad är Trondheim i Norge med 168 invånare. Ragunda kommun har varit ett typisk jordbruks- och skogsbruksområde under lång tid. Kommunen har under de senaste decennierna utvecklat ett varierat näringsliv. I början av 196-talet började kommunen till exempel satsa på turism. Verksamheten har nu utvecklats till en viktig näring i kommunen utnämndes Ragun da till Sveriges Turismkommun Kommunens två största besöksmål är Thailändska paviljongen och Döda fallet, som tillsammans drar över 1 besökare varje år. I Ragunda kommun sker en omfattande utbyggnad av vindkraft och ett antal större vindkraftsparker planeras i kommunen. Media skriver att nu går Bräcke in i Jämtlands räddningstjänstförbund medan Ragunda väljer att stå utanför. Även Bergs kommun ska ingå i det nya förbundet. Ragunda kommer att köpa ledningstjänster från det nya förbundet. Men de kommer inte att gå med nu. Media skriver även att de 11 vindkraftverken vid Björkvattnet och Björkhöjden ska bli ännu fler. Nu finns klartecken för totalt 35 snurror i området. Satsning på vindkraft i gränsområdet mellan Jämtland och Västernorrland vid Björkvattnet och Björkhöjden är ett av landets största vindkraftsprojekt. Statkraft och SCA har fått tillstånd för ytterligare 24 vindkraftverk i området. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Prognosen för sparnivån 29 är från ett delårsbokslut i augusti 29. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Ragunda har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Inga egna ägda bolag syns i årsredovis Faktaruta Ragunda Betyg: D (indikativt 29) Befolkning: (28) Kommuntyp: Glesbygdskommuner Kommunalskatt: 23,57 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 9 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 4 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner (28) Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja a B Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D Finansiella möjligheter c D = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Ragunda ningar. De allmännyttiga hyreslägenheterna ägs av kommunförvaltningen. KOMMUNSKULD Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Ragunda får betyget. År 28 är sparnivån 2,7 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem år är 3,3 procent. Enligt den senaste bokslutsprognosen så beräknas sparnivån för 29 bli knappa,2 procent av intäkterna. När detta utfall vägs in och mättrenden flyttas fram ett år så blir nyckeltalsbetyget på grund av en snabbt fallande trend från 25 års sparnivå på 6,2 procent och ner till,2 procent 29. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Andelen är i snitt drygt 49 procent av de totala intäkterna. Ragunda har passerat den första kritiska nivån på 25 procent av totala intäkter och ligger strax under den andra kritiska nivån på 5 procent. Betyget blir för skuldflödesgraden. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Ragunda här betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad de senaste fem åren på 93 procent av tillgångarna. Därmed passeras den andra kritiska nivån som ligger på 75 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har legat på oförändrad nivå under mätperiodens senaste fem bokslutsår medan omsättningstillgångarna har ökar betydligt. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en snabbt stigande trend. Sparandet fyller således på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns således i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får i Ragunda betyget. Måttet anger om komtkr/inv Förpliktelsebelopp Ragunda kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Ragunda ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 75 7 kronor per invånare vilket är över medeltalet men långt från kommunen med den största skulden (148 kronor per invånare). Ragunda ligger på plats 194 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Ragunda finns allmännyttans lägenheter i förvaltningen och de ges ett försiktigt värde och samma sak med markreserven. Därmed kan ett ringa belopp på 6 5 kronor per invånare användas för att reducera bruttoförpliktelsebeloppet till ett lägre nettobelopp på 69 2 kronor per invånare. Det fattas väldigt mycket för att Ragunda ska komma ner under kritiska nivåer och under de 36 9 kronor som är gränsen för indikation om konsumtionslån. Då invånarna i Ragunda även har låga inkomster och förmögenheter så är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt och en extra belastning ges. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Ragundas amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt cirka 19 år för de senaste fem bokslutsåren och är därmed över den andra kritiska nivån 12 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Ragunda delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 9 miljoner kronor per år i 2 år för att nå delbetyget A. ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 194 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 15

16 Ragunda munen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Ragunda under den senaste nioårsperioden 3,7 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 2,5 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,2 procent av intäkterna vilket visar att det finns ett utrymme för amortering av långa lån. Med betyget på sparnivå får Ragunda delbetyget D på analysfrågan Finansiell hälsa. Gapet i sparnivån FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter från det beräknade utfallet,2 procent av totala intäkter enligt den senaste delårsrapporten upp till den högsta kritiska nivån 4,5 procent av totala intäkter är 17 miljoner kronor. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 2,8 procent av totala intäkter och i nivå med den norm på 2,5 till 3 procent som tillämpas för kommuner med stagnerande befolkningsutveckling dvs en befolkningsutveckling som är sämre än 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningsförändringen i Ragunda den senaste tioårsperioden är 13,1 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 4, miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Befolkningsökning 1 år Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Ragunda kommun Länet Riket % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Ragunda MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 53 Mkr ihjäl sig när investeringarna ligger på en normal nivå. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en svagt stigande trend de senaste sex åren från 84 till 86 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning så får Ragunda betyget. Befolkningen minskar årligen och långsiktigt i alltför snabb takt. Åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen föråldras. Det är främst samhällsbyggargenerationen år som flyttar från kommunen i snabb takt. Det sker även en utflyttning i utbildningsgenerationen år. Svackor i dessa båda åldersgrupper kontrasteras av äldrepucklar i åldersgrupperna år och 8 w år. Det finns också en tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 år och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Ragunda en långsiktig trend som är något bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Ragunda får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med uppemot 11 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 29) så passeras två kritiska nivåer och den tredje på 11 procent tangeras. Ytterligare en belastning ges då befolkningen minskar med mer än 5 procent på tio år. Betyget för borgen är. Det finns en volym borgen på 74 kronor per invånare vilket är mycket under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C för analysfrågan Finansiella risker. Den risk som nyckeltalen speglar är att en långsiktig snabb utflyttning av befolkningen hela tiden tenderar att ställa lägenheter tomma i det allmännyttiga bostadsföretaget. Utvecklingen bör bevakas och för detta läggs en hanteringskostnad på 2 miljoner kronor för en avveckling av ca 5 lägenheter per år i framtiden. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 28 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (9), Hälsa (17) och Risk (2). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Ragunda skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Sundsvall) år 28. Då Ragunda har en högre skatt med 1,28 procent finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Ragunda har haft oförändrad Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. skatt under de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 6,5 miljoner inom 2 4 år. Det gäller avgifterna inom förskola och barnomsorg, fritidoch kulturverksamheter men främst inom äldre- och handikappomsorg där den största potentialen finns. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 28 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan stå för 23 procent av det totala behovet (6,5 miljoner av 28 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 23 procent inte ens når över den första kritiska nivån, 33 procent, så ges tre belastningar och betyget blir på Avgiftshöjningar. Det indikeras betydande avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 53 miljoner kronor och Ragunda får på kostnadspress betyget. Man kan pressa kostnaderna med cirka 2 miljoner kronor inom äldreomsorg, 1 miljoner vardera inom grundskola och gymnasieskola och 7 miljoner kronor inom det som benämns infrastruktur, skydd mm. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 9 miljoner kronor utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 53 miljoner en sänkt skatt på cirka 5,9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till stor del personal eftersom det finns 121 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 84 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 21 personer. Ragunda får delbetyg D på analysfrågan Finansiella möjligheter. Detta beror på att restpotentialen blir 2 miljoner kronor efter avräkning av hanteringskostnader och den är så liten att den endast motsvarar en skattesänkning på,4 procent varje år under 5 år. En kortsiktig potential beräknas som KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 17

18 Ragunda hälften av summan av de tre nyckeltalens potentialer och det blir 3 miljoner kronor. Frånräknas 28 miljoner kronor i totalt behov så fås 2 miljoner i en för låg kortsiktig restpotential. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de fyra tidigare analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Ragunda (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna minskar blocken i betydelse och nu markeras ett starkt växande vågmästarläge i ett parti som heter Allians för Ragunda. Det tycks bestå av de borgerliga partierna med undantag av Centerpartiet. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar då så många som 121 anställda per tusen invånare kan tyda på något stora och svårstyrda arbetslag för arbetsledare. LEDNINGSFRÅGA Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Ragunda det speciella Ragunda kommun är befolkningsmässigt sett den minsta kommunen i Jämtlands län. Det är en av Sveriges kraftverkstätaste kommuner med nio vattenkraftverk inom kommungränsen som sammanlagt producerar 1 procent av Sveriges vattenburna el. Ragundas alla fem grannkommuner har analyserats i Kommunexperten. I söder finns Bräcke (nr 1/ 28), i väster ligger Öster sund (nr 3/28), i norr Strömsund (nr 5/28), i nordost finns Sollefteå (nr 8/28) och i sydost Sundsvall (nr 4/28). Ragunda har det indikativa finansiella betyget D av tre tunga anledningar. Kommunen har delbetyget D på de tre analysfrågorna kommunskuld, finansiell hälsa och finansiella möjligheter. På analysfrågan krisutlösande finansiella risker är delbetyget C och här finns orsaken till de övriga tre delbetygen D. En krisutlösande risk som inte hanteras sänker så småningom en kommun. Det är vad som skett i Ragunda och med ett delbetyg D på analysfrågan finansiella möjligheter har det nu gått så långt att Ragunda inte kan räknas hem som framgått ovan och läggs därför i den varningsflaggade delen av ratinglistans D-tabell. Det går att sanera Ragunda ekonomiskt utan extern hjälp men de lokala politiker som gör det skulle få mycket svårt att bli omvalda. Allt började med finans- och fastighetskrisen i början av 199-talet. Vad som hände i kriskommunerna Haninge, Bjuv m fl hände också i Ragunda. Man stod helt oförberedd 1993 med 16 procent av beståndet utan hyresgäster i en normalstor allmännytta räknat i lägenheter per invånare. Men det året minskade befolkningen i Ragunda med endast,2 procent till skillnad från tidigare år med stora befokningsminskningar. Sveriges ekonomi hade redan fallit igenom på grund av de tidigare åren med ekonomisk överhettning och det var arbetslöshet överallt. Det fanns 1993 ingenstans att flytta och inga jobb i Ragunda heller. De två överhettningsåren 1991 och 1992 minskade däremot befolkningen med 1,3 respektive 1,6 procent och det var samhällsbyggargenerationen år som flyttade och tömde kommunens allmännytta. Redan 1996 avvecklades ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Ragunda bostadsbolaget på grund av förluster och lägenheterna drevs vidare inom de kommunala förvaltningarna vilket innebar att kommunens tillgångar och fram för allt skulder ökade. Även om kommunens sparnivåer genomsnittligt var för låga åren så föll sparandet till låga,6 procent av totala intäkter 1994 och var bara över 3 procent ett år fram till Investeringarna drogs ner i nivå med sparandet och det hindrade skulderna från att öka. Vem hade ansvaret för alla tomma lägenheter, kommunerna eller staten? Inget hände i många kommuner i detta läge under 199-talet utan ekonomin försämrades. Det fanns ännu varken en kommun- eller bostadsakut. Ragunda fick ingen statlig hjälp förrän mycket senare. Svensk KommunRating anlitades våren 2 med analys och förslag på åtgärder men de föll inför starka lokala opinioner i byarna som inte ville ha servicen rörd på något sätt. Och så är läget även idag. Pengar för att sanera ekonomin, att börja avveckla lägenheter och skapa balans på den lokala bostadsmarknaden, kan av opinionsskäl inte tas fram ur de överkostnader som faktiskt finns i verksamheterna. Ragunda har fått hjälp av staten. Statens intresse är centralistiskt. Små kommuner ska gå samman till större och någon mer hjälp får man inte utan att detta sker. Ett försök till samgående med Bräcke har fallit i folkomröstning. Politikernas strategi i Ragunda är att förvalta kommunen i avvaktan på att invånarna förstår allvaret i läget och olika åtgärder blir politiskt möjliga att genomföra. Tills dess hålls det ekonomiska ekorrhjulet i gång. Om utflyttningen fortsätter och skulderna per invånare växer så kommer någon långivare att tvingas agera i framtiden. Ragunda är med i KommunInvest så den tidpunkten kan vara avlägsen. För att sammanfatta analysfrågan finansiella risker så är läget här tydligt då fyra av sex nyckeltal har betyget och de två återstående, befolkning och bostadsöverskott, har betyget. Det kritiska mönstret från början av 199-talet består. Ragunda avvecklar lägenheter men i alldeles för blygsam takt. En snabb befolkningsminskning fortsätter att tömma beståndet så antalet tomma lägenheter har svårt att komma ner under 1 procent. Här föreslås att avvecklingstakten ökar med i genomsnitt 5 lägenheter per år. För rivning och lösen av lån läggs en hanteringskostnad på 2 miljoner kronor per år till åtgärdskalkylen. Med en tydlig finansiell risk ska delbetyget för denna analysfråga vara C. När det gäller analysfrågan kommunskuld så sticker två komponenter ut i bruttoförpliktelsebeloppet på kronor per invånare och det är långa skulder och pensionsåtagandet med kronor per invånare respektive kronor per invånare. Det finns en borgen på endast 74 kronor per invånare och korta skulder på mer normala kronor per invånare. Till denna klara bild av läget som belyser vad som sagts ovan kan två aspekter fogas. Det som kan värderas och kvittas av tillgångar utanför kärnverksamheten är den del av bostadsbeståndet som är uthyrt. Det reducerar bruttoförpliktelsebeloppet med kronor per invånare. För det andra framgår att om 184 miljoner av de långa skulderna på 192 miljoner amorterades bort så skulle betyget på analysfrågan kommunskuld vara A i stället för som nu D. Ett pensionsåtagande över 25 kronor per invånare betraktas som högt och Ragunda har ett åtagande på kronor per invånare. Därmed är vi över på analysfrågan finansiella möjligheter och att det finns betydande överkostnader på 53 miljoner kronor och att detta är personal. Övertaligheten är 21 personer. Ur de anställdas synpunkt finns det ett kortsiktigt argument mot en ekonomisk sanering och två tunga långsiktiga för. Alla familjer har anhöriga och vänner som skulle beröras av en ekonomisk sanering och det är en förklaring till att en sådan är omöjlig. Med åldrande befolkning och snart en stor undertalighet i arbetsför ålder är frågorna vilka som i framtiden ska sköta om de nu anställda i Ragunda om de bor kvar som pensionärer och vilka som skall betala deras avtalspensioner. Delbetyget på finansiella möjligheter ska vara D. Så återstår analysfrågan finansiell hälsa och som framgår av diagrammet för sparnivå så faller sparandet från 6,2 procent av totala intäkter 25 trendmässigt ned till,2 procent av intäkter fyra år senare enligt bokslutsprognosen för 29. Allt ekonomiskt saneringsarbete måste ske utifrån en ekonomi i långsiktig balans och för detta fattas det ett sparande på 17 miljoner kronor. De omedelbara behoven av åtgärder är 28 miljoner kronor (extra amorteringar 9, ökad sparnivå 17 och riskhantering 2) och den kortsiktiga potentialen är 3 miljoner kronor. Det sammanfattar läget för Ragunda kommun. Rekommendationer Kommunledningen: Den första angelägna uppgiften för Ragunda är att balansera ekonomin genom att lägga sparandet med marginal över 4,5 procent av totala intäkter. Anpassa också investeringarna så att de alltid ligger några procent under sparandet så att en god amorteringsförmåga behålls för framtiden. För det andra så förstör för låga hyror, i ett hyresbestånd där det också finns stora lediga kapaciteter, prisbildningen på den lokala bostadsmarknaden och då inräknas även villor och bostadsrätter. Avveckla därför konsekvent tomma och mindre attraktiva lägenheter och se till att hyrorna anpassas så att bostadsförvaltningen visar skäliga överskott. För det tredje finns det inga effektiva potentialer i skatte- och avgiftshöjningar utan det är fortsatt kostnadspress som gäller. Om sådan sker nu när hela Sverige har arbetslöshet så är sannolikheten stor att de som kommunen friställer blir kvar i kommunen och finner sin utkomst där, kanske som företagare. Denna angelägna effekt kan ha avklingat redan året efter valet. Anställda i kommunen: Ragunda har lägsta finansiella betyg av flera anledningar. Har du varit anställd så länge att du skyddas av LAS-reglerna så ligger det i ditt intresse att kommunen sanerar ekonomin så snabbt som möjligt och etablerar ett betyg på A-nivå. Anledningen är att en kommun med ett finansiellt betyg på A-nivå har pengar att betala ut till din avtalspension från kommunens överskott från verksamheten när du blir pensionär även om ni KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 21 19

20 Ragunda har varit för många anställda. Det är din trygghet då det inte finns några avsatta pensionsmedel. Du är således helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du bor i en kommun med det lägsta indikativa finansiella betyget D, en mycket hög skatt, betydande överkostnader och mycket personal i verksamheterna. Du kan av den anledningen kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Din trygghet när det gäller att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen etablerar en tillfredsställande hög sparnivå, avvecklar allmännyttans tomma lägenheter och hanterar sin höga kommunskuld. En viktig indikation på att detta sker är att kommunen lyckas meritera sig för allt högre finansiella betyg under åren som kommer och på sikt bli en A-kommun. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett högre värde redan idag om kommunen hade stabilare finanser på A-nivå i stället för att ha det indikativa betyget D. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och håller höga årliga överskott. Dessa bör användas för att så snabbt som möjligt etablera en balanserad bostads- och fastighetsmarknad. Det ger direkt förutsättningar för högre fastighetsvärden. I takt med att detta sker så blir din villa också en allt likvidare och värdefullare tillgång. Även skattesänkningar åstadkommer detta. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Ragunda så kan det indikativa finansiella betyget D vara en negativ signal och skall i detta fall vara så. De finansiella möjligheterna att på lite längre sikt nå A-status är mycket knappa. Ett klart större överskott i kommunens ekonomi måste i så fall skapas, en hög kommunskuld och även vissa risker hanteras. Har Ragunda lokaliseringsfördelar för ditt företag och är du inte särskilt beroende av offentliga tjänster så kan du bli kvar. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i D-kommunen Ragunda så finns en D- kommun till i omgivningarna, tre C- kommuner och en A-kommun. BESÖK KOMMUNEXPERTENS BLOGG! Här publiceras dagligen aktuella kommentarer till händelser som påverkar ekonomin i Sveriges 29 kommuner. Några exempel: Kommuninvest tar in 1 miljard Är tidningen Kommunal Ekonomi med i matchen? Så blir kommunåret 21 Lär av de bästa Borg, varför inte kommunalt skattestopp? 2 Kommunexperten nummer 1, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Skurups kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Skurup paus i raden av årligen

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Perstorps kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Perstorp bidragsdriven

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden?

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Vem tar ansvar för framtiden? De kommunala facken borde se

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/212 Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet En vanlig

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun?

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/212 Vad är egentligen en kommun? Före 197 var en kommun en generationssolidarisk

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/211 Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Frågan är om man

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget...

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget... Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 29 Kommunexperten fyller 2 år Det började hösten 27 med

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här?

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 11/211 Är den tomma landsbygden snart här? En fördelningspolitik

Läs mer

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 6, 21 Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Det finns två

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 21 Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Läs mer

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa!

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 29 Statliga bidrag ska vara effektivitetsrättvisa! Den ekonomiska krisen

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner?

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 7, 28 Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Hittills har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers

Läs mer

Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva

Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 29 Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Det kommunala

Läs mer

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera!

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 29 Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Slutsatsen i Ekonomistyrningsverkets

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan!

Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 29 Kom krisen av sig? Kommunerna fick 7 miljarder kronor

Läs mer

Kommunexperten. Råd till en finansminister

Kommunexperten. Råd till en finansminister Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 2, 21 Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport

Läs mer

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 9, 28 Analyserade kommuner i KE 8/28 Göteborg Göteborg är en ekonomiskt mycket

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 12, 28 Dagsläget i ekonomin Tidigare i år kritiserades finansminister Borg av

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner Spanande rating eller 4-minuters-analys av kommuner Hur du använder Svensk KommunRatings hemsida www.kommunrating.se på ett effektivt sätt för finansiell analys av Sveriges kommuner. Sidan 1 Handledning

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

Kommunexperten. Så ska pensionsskulden. hanteras. Analyserade kommuner i KE 5/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Så ska pensionsskulden. hanteras. Analyserade kommuner i KE 5/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 5, 28 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Medierna har uppmärksammat

Läs mer

Kommunexperten. Dags igen för kommunalt skattestopp?

Kommunexperten. Dags igen för kommunalt skattestopp? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 8, 29 Dags igen för kommunalt skattestopp? Läget idag liknar

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 29 Snart kommunal fastighetsskatt? Kan det gå så ekonomiskt illa att det

Läs mer

Kommunexperten. Visst kan kommuner stresstestas! Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Visst kan kommuner stresstestas! Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Visst kan kommuner stresstestas! Ekonomiska och finansiella

Läs mer

Kommunexperten. Varför särbehandlas. kommuner? Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Varför särbehandlas. kommuner? Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Ny analys tidning! Kommunexperten är landets enda publikation för oberoende

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit?

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB 2014-01-30 Analysartikel Södertälje! Sveriges Detroit? I analystidningen Kommunexperten 2011, nr 5 analyserades

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun

KommunDiagnos för Kungälvs kommun KommunDiagnos för Kungälvs kommun Förslag till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 24 september 2014 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 Stockholms stad ifrågasätter ekonomisk analys Rättsliga åtgärder? I Svensk KommunRatings senaste nummer av tidningen Kommunexperten (nr 6, 2010) analyseras

Läs mer

Kommunexperten. Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun?

Kommunexperten. Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 3, 21 Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun?

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun?

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 600 kr exkl moms Nr 5, 2008 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Artikel, sid 12-13 Vem

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

Kommunexperten. Fortfarande en äldreomsorg i strykklass. Analysartikel

Kommunexperten. Fortfarande en äldreomsorg i strykklass. Analysartikel Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysartikel Fortfarande en äldreomsorg i strykklass Invandringen betalas av U-hjälpen på statlig nivå

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer