Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här?

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 11/211 Är den tomma landsbygden snart här? En fördelningspolitik baserad på statistisk rättvisa gör att incitamenten för tillväxt kan gå förlorade. Det är särskilt allvarligt när det drabbar landsbygden som blir ekonomiskt olönsam. Effekten blir bland annat att de yngre flyttar till storstadsregi onerna. En av de starka drivkrafterna i sammanhanget är dagens system för utjämning av intäkter och kostnader mellan kommu nerna. Det använder statistisk rättvisa och det innebär att effekterna inte kan utvärderas ur ett helhetsperspektiv. I det här numret av Kommunexperten redovisas en annan metod för utjämning, en metod som istället bygger på effektivitetsrättvisa Sidan 66 Analyserade kommuner i det här numret B-kommunen ENKÖPING ligger i Uppland och har tappat sin A-klassning från förra analysen för drygt två och ett halvt år sedan. Orsaken är i huvud sak det markanta fallet i sparandet och man är dessutom nära C på analys frågan Sidan 6 Jämtländska KROM är en C-kommun, men med god potential att nå A-klassning. Bland annat har man lyckats vända utflyttningen och är numera en kommun som växer i storlek. Dock är investeringarna lite väl höga Sidan 26 VALLENTUNA är en B-kommun med fallande tendens. Man tappar sparandet, men det tycks vara vanligt att sparandet åker jojo. Fyra år med markerat växande sparande ersattes efter 26 med fyra år av ett motsvarande fallande Sidan 46 HELSINGBORG är en av Nordens äldsta orter och en finansiellt stark kommun med högsta betyg. Man har investerat väl mycket de senaste åren, men sparande är så högt att det klarar av de satsningarna Sidan 11 LINKÖPING ligger i Östergötland och är en stark A-kommun, faktiskt en kommun som kan fungera som förebild för de större städerna. Ett litet fall i sparandet enligt resultatprognosen för 211 stör inte bilden av en mycket välskött Sidan 31 VIMMERBY ligger i Småland och är nog kommunen med Sveriges starkare varumärke Astrid Lindgrens kommun. Betyget är C och det beror bland annat på att man investerar för mycket och har ett årligt lånebehov Sidan 51 Skånekommunen HÖGANÄS är en av Sveriges mest välskötta kommuner. Man har högsta betyg på nästan alla nyckeltal och uppgiften för Höganäs är att bibehålla den goda styrningen och fortsätta trimma ekonomin Sidan 16 C-kommunen MÖRBYLÅNGA ligger i Kalmar län och har en sockrad historia eftersom det var här som SSA hade ett stort sockerbruk. Man har lånat väl mycket till investeringarna och har därför en hög kommunskuld Sidan 36 VÄNERSBORG är B-kommun i Västergötland med musiken i fokus; man har som ambition att bli Sveriges bästa musikkommun. Vid den förra analysen för två och ett halvt år sedan var man en A-kommun, men Sidan 56 Den gamla militärorten KARLSBORG ligger i Västergötland och är en B-kommun. Man har drabbats hårt av militära myndigheters avveckling, men man har på egen hand rest sig från D till dagens B och är på god väg mot A Sidan 21 Småländska NÄSSJÖ är en B-kommun som är på väg upp; det krävs inte mycket för att kommunen ska få högsta betyg. Det är den finansiella hälsan som behöver förbättras och i synnerhet sparandet måste bli bättre Sidan 41 Bohuslänska ÖCKERÖ är en stabil B- kommun med ett något för lågt sparande. Det fattas bara en halvprocent för att lägga sparandet över godkänd nivå. Det är också en kommun som årligen växer och där åldersstrukturen inte Sidan 61

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Enköping...6 Helsingborg...11 Höganäs...16 Karlsborg...21 Krokom...26 Linköping...31 Mörbylånga...36 Nässjö...41 Vallentuna...46 Vimmerby...51 Vänersborg...56 Öckerö...61 Utjämningens incitament tömmer landsbygden...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 6 8 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 7 6 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 11/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Ledaren To be a whistleblower, or not to be... En whistleblower är någon som kallar på uppmärksamhet och som är väl med veten om risken att drabbas av negativa konsekvenser. När det gäller kommuners ekonomi och finanser är Svensk Kommunratings affärsidé att vara en whistleblower att tydliggöra så att åtgärder vidtas. Aktörer gillar whistleblowers eftersom de visar både HUR och VARFÖR något är som det är. Bevararna, och de är ofta i majoritet och sitter vid makten, Företagare kan stå ut med och att investerare: få reda på Har HUR Öckerö är bara komparativa de slipper få fördelar torgfört för VARFÖR. ditt fö det retag Sker det kan senare du fundera väcks förväntningar på att investera på egna att vidta pengar åtgärder, i fast egendom att reformera, i Öckerö. att Överväger bygga framtida du välfärd. lokaliseringar Det blir i med Göteborgs gång väldigt närhet jobbigt. i en mindre kommun en är syndabockar för Europas ekonomiska problem eftersom de sägs ha missat att nedgradera i tid. Men de är korrekta HUR-värderare som bara sätter betyg och tillämpar sluten rating. De visar inte varför ett land eller ett företag har en viss rating. Hur vill EU-politikerna ha det? De vill införa ratingförbud för länder i EU som är i kris. Igen sticker bevararna fram och tycker att det räcker att vi vet vilka länder det gäller. Öckerö Hur och en varför av de jämförelsekommuner du Ibland kan inbjuds använda vi som till konferenser måttstock. Du och kontrollerar analyserar valfria om kommuner Öckerö kommuns inför publik. Deltagarna fortsätter förundras. utvecklas Utvärde på nuva ekonomi rande ringar relativt vinns alltid höga nivå med genom god marginal. att följa upp Vilka kommunens kommuner finansiella anlitar er? betyg. är den Är vanliga avslutningsfrågan. Mest bra Öppen rating kommuner och så är det. Men de där I affärsidén ingår därför öppen rating. dåliga då? Varför jobbar ni inte med Vi sätter inte enbart finansiella betyg dem? En metafor sammanfattar vår erfarenhet om ett allmängiltigt beteende: för att vara tydliga och effektiva, utan visar också HUR betyg sätts och då Går man inte till tandläkaren har man framgår också VARFÖR en kommun nog inga hål i tänderna. Stort fniss i har ett Tierps visst betyg. kommun Eftersom orsak och publiken. verkan tydligt fram går, kan man agera Under våra tjugo år har nästan alla mycket medvetet för att förbättra sitt varit i kontakt med oss och vet mycket betyg. Styrkan och uthål ligheten i kommunens Kristinehamns ekonomi är ju kommun helt avgörande ner, SKL, FI, Riksbanken, KI, SCB väl vad vi gör: kreditgivare, kommu för att Kungälvs hålla rätt volym kommun och god kvalitet och givetvis berörda departement och i hela Skurups serviceproduktionen. kommun myndigheter. Det konstateras att vi är nyttiga, att fler kriskommuner borde Syndabockar? anlita oss och så får vi försäkra att vad Nu görs ratingföretag, framförallt de vi avhandlat stannar mellan dessa fyra tre stora Framtidens (S&P, Moody s ekonomi och Fitch) redan till idag! väggar. Det går en strikt gräns mellan hur och varför. Hur går bra, men tänk om det skulle stå klart att de ansvariga också visste varför. Dagens Samhälle En prenumerant på vår tidning är Dagens Samhälle (DS). Efter vår C-rating av Stock holm stad med en öppen berättelse om att inget av stadens tre bostadsföretag gick med vinst om öckerö reavinsterna från försäljningar räknades bort, slog DS upp det stort och kollade läget i du flera av kommuner. någon anledning Men någon missnöjd källhänvisning förhållandena till oss fanns i den inte finansiella i tidningen. B kom över munen Dagens Öckerö Samhälle så finns har en blivit B kommun mycket vassare till i omgivningarna, under den nya men chef också redaktören en A Mats kommun. Edman, men man håller strikt gränsen: hur men inte varför. En källhänvisning var omöjlig med tanke på ägarskapet. Nyttig rating I det här numret analyseras tolv kommuner för andra gången och de kommer att analyseras igen före nästa val. De flesta följer våra rekommendationer och för bättrar sin ekonomi. Att man finner vår öppna rating nyttig och användbar framförs aldrig. Håll med om att många fler borde välja att vara aktörer. Hans Jensevik ehandel.kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner På ehandel.kommunexperten.se kan du bland annat köpa kompletta nummer av analystidningen Kommunexperten, enstaka kommunanalyser, fristående artiklar, temapaket och beställa prenumeration på tidningen Kommunexperten allt i PDFformat. Kristinehamn Rockwell Bibliotekskunder Kristinehamn Palatino använder webbplatsen som PDF-bibliotek och kan Kristinehamn ladda hem alla Goudy typer av material. Besök ehandel.kommunexperten.se! Kristinehamns kommun Timrå kommun Alvesta kommun Kils kommun Tierps kommun Framtidens ekonomi redan idag! KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11/211 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 11/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, Svag och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i ratinglistan på hemsidan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga In på sidan 7 nederst i nr 9. uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Helsingborg Höganäs Linköping B Enköping Karlsborg Nässjö Vallentuna Vänersborg Öckerö C Krokom Mörbylånga Vimmerby Nyheter Nu finns Svensk Kommunrating på både FaceBook och YouTube. Nu finns videofilmer på under Skr play arkiv På YouTube finns en hel presskonferens om Huddinge kommun och En bostadsföretaget video presenterar Huge. oss och vårt analyssystem. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11/211 5

6 Enköping Enköping full fart Betyg B Tendens utför i vardagsekonomin Diagnos: När det går ner, går det envist ner och vice versa. När A i den förra analysen för två och ett halvt år sedan har förvand lats till B av två skäl är också tendensen fallande. Nedgången i sparandet är så markant att man ligger på gränsen till C på analys frågan finansiell hälsa. För att hämta upp det låga sparandet till godkänd nivå krävs 76 miljoner kronor ur en redan kostnadseffektiv kommun. Därför blir betyget på finansiella möjligheter B. Åtgärder: Den kortsiktiga uppgiften är att bryta det mångåriga fallet i sparandet genom en stramare ekonomisk hushållning och säkra en sparnivå över 5,5 procent av de totala intäkterna. Det finns inte så goda potentialer, men det indikeras överkostnader inom social- och äldre omsorgerna. Inom äldre- och handikappomsorgerna finns också avgiftspotentialer. De egna ägda företagen bör skötas bättre. Mediabild och bakgrund Man vet inte med säkerhet varför Enköping uppstod. Platsen är däre mot given: nära Enköpingsåns utlopp i Svingarnsfjärden. En teori är att Enköping blev till på grund av det hinder i trafiken som utgjordes av mötet mellan Enköpingsåsen och mälarviken ett möte som blev en handelsplats som blev Enköping. Enköping nämns tidigt i historiska dokument och en av de första gångerna som orten förekommer är i ett så kallat förlikningsbrev från så långt tillbaka som Det kan vara så att Enköping blev stad så pass tidigt som på 125- talet. Säkert är dock att orten blev stad Under 14- och 15 talen var Enköping en viktig handelsstad som bedrev handel med exempelvis Dalarnas och Västmanland bergslager. Enköping är intimt förknippad med pepparrot och har också kallats pepparrotsstaden. Man började skörda pepparrot omkring 1865 och snart var volymerna uppe i storleksordningen 3 kilo. Att pepparroten var viktig visas också av att den stod för nästan två tredjedelar av all grönsaksodling. Många kommuner har deviser. En de mest in arbetade är Enköpings Sveriges närmaste stad som sedan länge är kopplad till orten. Media berättar att det är stort intresse för hur Enköping arbetar med hållbar energi och energieffektivisering, Man har bland annat haft besök från Polen som tagit del av Enköpings energiarbete. Pressen noterar att ett nytt företag kommer till Enköpings företags park. Företaget är Lindströms Husvagnar och man räknar med att det blir 2 nya arbetstillfällen i Enköping. Man skriver också att Enköpings kommun tillsammans med länsstyrelsen och Håbo och Knivsta kommuner fått bidrag från Boverket för att utreda möjligheten för vindkraft i respektive kommun. Speciella förutsättningar Enköping har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern under Enköpings kommuns moderbolag AB. Faktaruta Enköping Befolkning: (21) Kommuntyp: Kommuner i tätbefolkad region Kommunalskatt: 2,98 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 67 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 2 24 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 17 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 11/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Enköping Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 59 5 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Enköping ligger på plats 71 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 31 7 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 27 8 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Enköpings amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Enköping delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kommuner efter storlek Nettoförpliktelsebelopp på bruttoförpliktelserna Enköping kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 71 efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Enköping får betyget. År 21 är sparnivån 4,1 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 6,2 procent och över hushållningskravet. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett lågt sparande på 2,1 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 1 procent i Enköping. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Enköping hade 8 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 52 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 21 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här ligger nästan tre gånger så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt men har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget i Enköping. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,2 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4,8 procent. Det ger ett lånebehov på,4 procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för amortering av långa skulder. Det har man också gjort. Med betyget på sparnivå får Enköping delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 76 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 2,1 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,5 procent. Delbetyget har för säm rats sedan den förra analysen. Det beror främst på ett för säm rat betyg på nyckeltalet sparnivå. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11/211 7

8 Enköping Finansiell hälsa 9% 8% 7% 6% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 22,4 mkr 5% 4% 3% 2% 1% Kommunens bokslutsprognos för 211 Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 5,3 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Enköping är omkring 6,7 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Enköping ligger något under rikssnittet. Med en svagt stigande trend från 95 till 96 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Enköping betyget. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Enköping en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckel talet får betyget. Enköping får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på 3 21 kronor per in Krisutlösande finansiella risker 15% 1 5% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig 8 Kommunexperten nummer 11/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Enköping vånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt för even tuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. möjligheter Enköping har högre skattesats 21 med,74 procent jämfört med den grannkommun (Västerås) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Enköping har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 51 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Det finns ett totalt behov av åt gärder i Enköping på 76 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för drygt 67 procent av det totala behovet (51 miljoner av 76 miljoner). Eftersom 76 procent når över två av de tre kritiska nivåerna ges en belastning och betyget blir för avgiftshöjningar. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 28 miljoner kronor och Enköping får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 15 miljoner kronor inom äldreomsorg, 35 miljoner inom social omsorg, 2 miljoner vardera inom grundskola och infrastruktur, 15 miljoner inom kultur och 1 miljoner inom fritidsverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 67 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 28 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 3,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kom munen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 85 anställda per tusen in vånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi är 81 per tusen in vånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 17 personer. Enköping får delbetyg B på hela analysfrågan möjligheter. Nyckeltalet avgiftshöjningar har försämrats och delbetyget har sänkts ett steg sedan den förra analysen. möjligheter Mkr 25 2 Avgiftshöjning Mkr 6 5 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 51 mkr Jfr länet 1 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 28 mkr Jfr länet möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Enköping är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för de många partierna i kommunfullmäktige. Det kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Enköping och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11/211 9

10 Enköping Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (borgerligt) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Enköping analyserades i Kommunexperten 5/29 och då samman fattades analysen på följande sätt: Enköping är en välskött kommun med högsta betyg på alla analysfrågor. Man har exempelvis en hög sparnivå och ligger år 27 med marginal över kommunallagens hushållningskrav. Kapitalbildningen är så god att det finns utrymme att amortera långa lån. Skattekraften utvecklas på ett bra sätt, det finns inga tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar och kommunen växer både årligen och långsiktigt med bra åldersstruktur. Man har goda möjligheter till både avgiftshöjningar och kostnadspress. Enköping tillhör eliten bland Sveriges kommuner. När det går ner, går det envist ner och vice versa. När A i den förra analysen för två och ett halvt år sedan nu har förvandlats till B av två skäl är tendensen fallande. Nedgången i sparandet är så markant att man ligger på gränsen till C på analysfrågan finansiell hälsa. För att hämta upp det låga sparandet till godkänd nivå krävs 76 miljoner kronor ur en redan kostnadseffektiv kommun. Därför blir betyget på finansiella möjligheter B. Sparandet i diagrammet sparnivå ligger med sin mättrend klart över högsta kritiska nivå 5,5 procent av de totala intäkterna. Ska då inte nyckeltalsbetyget på sparnivå vara och delbetyget på finansiell hälsa A? När den femåriga mättrenden flyttas fram ett år och får omfatta det låga värdet från bokslutsprognosen för 211 faller medel punkten ner under 5,5 procent av intäkterna. Nyckeltalsbetyget blir. Nu kan anföras att bokslutsprognosen är pessimistisk och utfallet blir säkert bättre. Mot det talar att det faktiska utfallet för 21 inte följde den starka rikstrenden i en markerad uppgång. Utfallet 21 var tvärtom en markant nedgång jämfört med året före. Det är full fart utför i kommunens vardagsekonomi, som det brukar vara i Enköping från tid till annan. De två senaste nedgångarna har brutits efter ana lyser från Svensk Kommunrating. Informerade politiker är rationella beslutsfattare. Men det finns ytterligare anledning till ett ännu lägre betyg på nyckeltalet sparnivå och det är snabbt fallande trend för att citera betygsstandarden. Det sker när mättrenden har en lutning som är så brant att försämringen passerar 5 procent av intäkterna under mät peri odens fem år. När mättrenden flyttas fram ett år blir fallet 4,9 procent. Det behövs bara att det prognostiserade utfallet för 211 blir obetydligt sämre för att Enköping ska bli en C-kommun. I analysartikeln för lite mer än två år sedan konstaterades att kommunen sköttes när det gäller vardagsekonomin men inte de kommunägda företagen. Där var vinsterna för låga och det fanns för många år med små förluster. Det beteendet har inte förändrats. Vår propå då att företagen skulle skötas med kommunen som förebild i det avseendet verkar ha fått motsatt effekt. Trots för låga vinster och därmed låga värderingar av de egna ägda företagen är kommunskulden netto så låg att den aspekten får ett starkt A som betyg. Det beror på att bruttoförpliktelsebeloppet är lågt. Det finns bara 7 kommuner med lägre bruttokommunskuld. Redan i den förra analysen var potentialerna ansträngda. När sparandet nu behöver förbättras med omkring 75 miljoner är läget detsamma och det markeras genom att betyget för finansiella möjlig heter blir B. Större delen av överkostnaderna finns fortfarande inom äldreomsorg och social omsorg. 1 Kommunexperten nummer 11/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Helsingborg Helsingborg habil Betyg A Tendens stad med mycket i bolag Diagnos: I ett politiskt jämviktsläge och med en mycket stor och kompli cerad organisation håller stadsledningen i Helsingborg ekonomin på oförändrat hög nivå. Man har det finansiella betyget A som i den förra analysen för två och ett halvt år sedan. Men nu finns en inves terings puckel som markeras av tre nyckeltal med försämrade betyg. Det viktiga överskottet, sparandet, har lagts fast på godkänd nivå men sammantaget är tendensen svagt fallande. Åtgärder: Vad ska man ge för råd till en finansiellt stark kommun annat än att fortsätta hålla hårt i ekonomin? Det skulle möjligtvis vara att marknadsföra hur ekonomiskt och finansiellt stark man är genom att årligen omvandla delar av överkostnaderna i små skattesänk ningar. Kanske kan investeringsutgifterna fördelas bättre över tiden? Fundera också på konsekvenserna för Helsingborg vid en plötslig likviditetskris inom banksystemet. Mediabild och bakgrund Helsingborg är en gammal ort; det är faktiskt svårt att hitta andra städer i Norden som är lika gamla som Helsingborg. Man tror att det funnits bebyggelse i området så långt tillbaka som slutet på 9- talet. Själva namnet har sin egen historia: Det råder delade meningar om bakgrunden, och en teori gör gällande att förledet helsing kom mer från hals och har att göra med den smala farleden mellan Helsingör och Helsingborg. Helsingborg har växelvis tillhört Danmark och Sverige. I början var Helsingborg danskt man räknar 185 som tillkomståret men 1332 köpte Magnus Eriksson såväl Helsingborg som Skåne och Blekinge. Men staden blev åter dansk när den danske kungen år 136 tog tillbaka områdena. Vid freden i Roskilde (1658) blev staden svensk igen, men det dröjde inte länge förrän det var dags för nya krig. De många krigen under 16 och 17 talen gjorde att Helsingborg nästan blev totalförstört. Det dröjde in på 18- talet innan staden kom tillbaka, men då var tempot desto högre: Man blev en av Sveriges snabbast växande städer och etablerade sig som en viktig hamn och industristad. Media berättar om att regeringen låtit undersöka en ny fast förbindelse över Öresund. Trafikverket har utrett behovet och verkets rapport har gått vidare till Näringsdepartementet där man beslutat fortsätta med en ny utredning, något som välkomnas av Helsing borgs politiska ledning. Pressen skriver om förberedelserna inför utbyggnaden av Maria stationsområde, där markarbetet började i oktober för ett område som omfattar ungefär 3 bostäder. När bygget är klart förväntas området rymma ungefär 2 nya bostäder. Speciella förutsättningar Helsingborgs stad har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. De egna ägda företagen har samlats i en koncern med Helsingborgs stads Förvaltning AB som moderbolag. Faktaruta Helsingborg Befolkning: (21) Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 2,21 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 221 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 7 18 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 42 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11/211 11

12 Helsingborg Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 75 7 kronor per invånare. Det är över medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Helsingborg ligger på plats 16 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 47 8 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 27 9 kronor. Det är klart under den första kritiska gränsen 38 5 kronor, och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Helsingborgs amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Helsingborg delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kommuner efter storlek Nettoförpliktelsebelopp på bruttoförpliktelserna Helsingborg stad Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 16 efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Helsingborg får betyget. År 21 är sparnivån 6,2 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 6, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 6,6 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 6, procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är procent i Helsing borg. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. För medlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Helsingborg hade miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 8 15 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 16 procent av till gångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt betydligt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperio dens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en snabbt fallande trend. Kapitalbildningen får betyget Svag i Helsingborg. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,7 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 7,6 procent. Det ger ett lånebehov på 1,9 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Helsingborg delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Nyckeltalen rörelsekapital och kapi talbildning har båda försämrats sedan den förra analysen. Det på verkar dock inte delbetyget som är oförändrat. 12 Kommunexperten nummer 11/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Helsingborg Finansiell hälsa 9% 8% 7% 6% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 71,8 mkr 5% 4% 3% 2% 1% Kommunens bokslutsprognos för 211 Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning Svag risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 8,8 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Helsingborg är omkring 6,9 procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Helsingborg ligger något under rikssnittet. Med en svagt fallande trend från 99 procent av rikssnittet till 98 procent de senaste sex åren markeras en belast ning. Den tas dock bort Krisutlösande finansiella risker beroende på tillväxten av studenter till hög skolan eftersom de studerande pressar ner medelinkomsterna. Nyckeltalet skattekraft får betyget. På nyckeltalet befolkning får Helsingborg betyget. Befolkningen ökar och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Helsingborg en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas också. Gränsstäder med ett dagligt arbetskraftsutbyte med utlandet får fallande förvärvsfrekvenser. Dessutom faller förvärvsfrekvensen vid ökande antal studenter till högskolan. Alla belastningar justeras därför bort och nyckeltalet får betyget. Helsingborg får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är han 12% 9% 6% 3% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 1 95% 9 85% 8 Skatteunderlag/invånare risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig Kommunens andel av medelskattekraften i riket KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11/211 13

14 Helsingborg teringsförmågan nedsatt för eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. Betyget för nyckeltalet investerings nivå har försämrats något sedan den förra analysen men delbetyget påverkas inte. möjligheter Helsingborg har högre skattesats 21 med 1,17 procent jämfört med den grannkommun (Ängelholm) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Helsingborg höjde skatten senast 24 med,5 procent. Här anges skattehöjning även om orsaken enbart är en skatte- och verksam hets växling med landstinget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 114 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg, fritidsverksamhet möjligheter samt kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Helsingborg. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 961 miljoner kronor och Helsingborg får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 342 miljoner kronor inom social omsorg, 227 miljoner inom infrastruktur, 179 miljoner inom kulturverksamhet, 123 miljoner inom äldreomsorg och 74 miljoner inom förskola 1 5 år. En procent i förändrad skatt motsvarar 221 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 961 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,4 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kom munen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 65 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 58 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 89 personer. Helsingborg får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Mkr 6 5 Avgiftshöjning Mkr 25 2 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 114 mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 961 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Helsingborg är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majori tetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett starkt jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget Svag. Helsingborgs stad är en kommun med många invånare och kommunägda företag. Det antas att den organisatoriska trögheten växer med antalet invånare. Dessutom finns belastningar för det relativt stora antalet partier i fullmäktige. Det kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Helsingborg. Nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 14 Kommunexperten nummer 11/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Helsingborg Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Svag Avgiftspolitik Slutsats Helsingborgs stad analyserades i Kommunexperten 4/29 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Helsingborg tillhör eliten bland Sveriges 29 kommuner med högsta betyg på alla analys frågor. Man är en välskött A-kommun med exempelvis högt sparande, god kapitalbildning och stabil befolkningstillväxt. Helsing borg växer både årligen och långsiktigt och har under de senaste tio åren ökat med tio procent. Det finns inga tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar och det finns egentligen inga finansiella risker alls. De finansiella möjligheterna är goda och det finns potential till såväl avgiftshöjning som kostnadspress. I ett politiskt jämviktsläge och med en mycket stor och komplicerad organisation håller stadsledningen i Helsingborg ekonomin på oför ändrat hög nivå. Man har det finansiella betyget A som i förra ana lysen för två och ett halvt år sedan. Men nu finns en investeringspuckel som markeras av tre nyckeltal med försämrade betyg. Det viktiga överskottet, sparandet, har lagts fast på godkänd nivå men sammantaget är tendensen svagt fallande. Helsingborg är en av våra större städer med en mycket komplex organisation. Uppbyggnaden har vägletts av att vinna så stora eko nomiska fördelar som möjligt. Det finns förmedlade lån och ränte snur ror och allt är skickligt konstruerat. Av kommunkoncernens om sättning erbjuds så mycket som 42 procent genom de egna ägda bolagen. Många är i sin tur organiserade i koncerner. En sådan organisation ställer stora krav när det gäller en samman hållen styrning och ledning. Med tanke på det politiska jämviktsläget och nu också en borgerlig allians i minoritet så är det en viktig as pekt att ha med som bakgrund vid ekonomisk och finansiell analys. Om greppet tappas kan det gå fort åt oönskat håll. Under den förra man datperioden etablerades dock godkända nivåer för resul tatet och även nu när bokslutsprognosen för 211 granskas ser det bra ut. Ledningsförmågan bör i komplexa fall (som här) löpande utvärderas genom det ekonomiska matchresultatet. Det är fort farande fullt tillfredsställande och har så varit i sju år tillbaka. Analysen täcker hela kommunkoncernen och avkastningsvärderingar av de två stora bolagskoncernerna innehållande de allmän nyttiga bostadsföretagen och energiverksamheten räcker för att få en nettokommunskuld med marginal under kritisk nivå även i den här analysen. Det investeras mycket i Helsingborg, som i många andra större städer. Det finns en investeringspuckel åren och den sänker nyckeltalet kapitalbildning från till Svag. Skillnaden mellan det godkänt höga sparandet och de mycket högre investerings ut gifterna täcks med kort upplåning. Därför försämras rörelsekapitalet från till Dålig, dvs med två betygssteg. Förmodligen finns det lånelöften för att hålla igång den ambitiösa investeringsverksamheten, men vad är de värda i en finansiell kris? Helsingborg tillhör inte de kommuner som buffrat upp inför en lik vi di tetskris i kreditsektorn genom att ha ett högt positivt rörelsekapital. Man är heller inte medlem i Kommuninvest. Helsingborg är en mycket solvent kommun, men kan visa sig ha bristande beredskap när det gäller den kortsiktiga betalningsförmågan. Det tredje nyckeltalet som försämras är risknyckeltalet investeringsnivå. Betyget innebär en tendens till investeringsrisk, så investeringspuckeln är alltså inte uppseendeväckande hög. Men det finns projekt av investeringsnatur som resultatstörande poster år 21. Hur stor är investeringspuckeln? KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11/211 15

16 Höganäs Höganäs finns Betyg Tendens A bland topp fem Diagnos: Höganäs toppade A-listan i december 21 när alla 29 kommunerna hade analyserats. Det hade också kommunalrådet i Höganäs som rubrik i sin kommentar i kommunens årsredovisning för 21. Nu i den här analysen, två och ett halvt år senare, är läget oförändrat. Höganäs kommer med nästan hundra procentig sanno likhet att finnas bland topp fem i december 212 när alla är ana lyserade igen. Man har också följt råden och trimmat till det bättre. Åtgärder: Sträck på er men bli inte övermodiga. Känslan av goda finanser och stark ekonomi kan lätt leda till ekonomisk eufori, känslan att vara rik och osårbar. Det är i Höganäs fråga om att behålla mo ralen för god ekonomisk hushållning och fortsätta att trimma eko nomin: matcha investeringarna över tiden, göra årliga översyner av avgiftsnivåer och när tiden är mogen initiera ett årligt skattesänk ningsprogram. Mediabild och bakgrund Från början var Höganäs ett fiskeläge som blev stad så sent som Men ortens historia går längre tillbaka än så; redan 1488 finns skriftliga belägg för Höyenaess. Givetvis har fisket av naturliga skäl varit en av huvudnäringarna i Höganäs, men orten är också känd för sin keramikindustri. Vem har inte hört talas om Höganäskrusen? Faktiskt är Höganäs AB ett av Sveriges äldsta företag och man räknar 1797 som året när företaget bildades (som på den tiden hette Skånska stenkolsverket). Redan 193 noterades företaget på Stock holmsbörsen under namnet Höganäs Billesholms AB. För att klara av tillverkningen av Höganäskrusen startades också gruvindustri för utvinning av kol och lera. Numera görs krusen utomlands, företrädes vis i Thailand och på Sri lanka. Som kuriosa kan nämnas att Höganäs var första stad i Sverige att officiellt införa euro. Det gjorde man 1 januari 29. Man kan också växla till sig euro i uttagsautomaterna. Media noterar att Höganäs gymnasieelever ligger på tredje plats i landet när det gäller genomsnittlig betygspoäng och ligger i topp tio när det gäller grundläggande behörighet till universitet och högskola inom tre år. Därför är det kanske inte så konstigt att Höganäs klättrar 8 placeringar till plats 15 i Lärarförbundets rankning av landets skol kommuner. Pressen skriver också om annan skolnyhet och den gäller guide- och turismutbildning. Turismen är numera världens största näring och Sverige växer snabbt som turistland. Det gör att behovet ökar av duktiga medarbetare. I början av september startades därför NTI-skolan som erbjuder en ettårig utbildning på deltid för blivande turist guider. Speciella förutsättningar Höganäs har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cern bildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig heterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Höganäs Befolkning: (21) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 19,73 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 45 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 29 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 1 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 16 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 11/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Höganäs Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 4 9 kronor per invånare. Det är under medeltalet och mycket långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Höganäs ligger på plats 8 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 17 6 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 23 3 kronor. Det är klart under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Höganäs amorteringsförmåga får också betyget. Den teo retiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Höganäs delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kommuner efter storlek Nettoförpliktelsebelopp på bruttoförpliktelserna Höganäs kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp Nr 8 efter storlek på bruttoförpliktelserna 21, kr/inv Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Höganäs får betyget. År 21 är sparnivån 1,1 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 6, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 9,1 procent. Kom munens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 5,9 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 1 procent i Höganäs. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Höganäs hade 175 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 25 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 19 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är positivt med en svagt fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Höganäs. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 7,8 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 6,6 procent. Det ger ett lånebehov på -1,2 procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för amortering av långa skulder. Med betyget på sparnivå får Höganäs delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 1 miljon kronor från det beräknade utfallet på 5,9 procent av totala in täkter upp till den kritiska nivån 6, procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11/211 17

18 Höganäs Finansiell hälsa 11% 1 9% 8% 7% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 12,9 mkr 6% 5% 4% 3% 2% 1% Kommunens bokslutsprognos för 211 Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 8,4 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Höganäs är omkring 6,7 procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskost nader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Höganäs ligger över rikssnittet. Med en svagt stigande trend från 14 till 15 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Höganäs betyget. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det sker en stor utflyt t ning i utbildningsgenerationen år och i samhällsbyggargenerationen år. Dessutom finns en underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Höganäs en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckel talet får betyget. Höganäs får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och för Krisutlösande finansiella risker 15% 12% 9% 6% 3% 12% 9% 6% 3% Investeringsnivå Befolkningsutveckling 1 år Höganäs kommun Länet Riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 18 Kommunexperten nummer 11/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Höganäs medlade lån på 1 58 kronor per invånare vilket är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. Nyckeltalet investeringsnivå har försäm rats ett betygsteg sedan den förra analysen men påverkar inte delbetyget. möjligheter Höganäs har en högre skattesats 21 med,69 procent jämfört med den grannkommun (Ängelholm) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Höganäs har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 3 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritids verk samhet samt kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Höganäs. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 13 miljoner kronor och Höganäs får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 36 miljoner kronor inom infrastruktur, 23 miljoner inom äldreomsorg, 2 miljoner vardera inom förskola 1 5 år och fritidsverk samhet, 14 miljoner inom gymnasie skola och 13 miljoner inom kultur. En procent i förändrad skatt motsvarar 45 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 13 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 2,9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kom munen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna, som alltså är något lägre än genomsnittet, är till en del personal eftersom det finns 82 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företags andel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verk samhet i egen regi så är 75 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 16 personer. Höganäs får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr 12 1 Avgiftshöjning Mkr 3 25 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 3 mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 13 mkr Jfr länet möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Höganäs är betyget (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för de många partierna i fullmäktige. Det kan leda till för dröj ningar i ärende- och beslutshanteringen. Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Höganäs. Nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 11/211 19

20 Höganäs Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Höganäs kommun analyserades i Kommunexperten 5/29 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Höganäs har högsta betyg på samtliga fyra analysfrågor och är tveklöst en av Sveriges absolut mest välskötta kommuner. Man har en liten kommunskuld, ett sparande som trendmässigt ligger över nivån för god hushållning och en kapitalbildning som gör att man har amorterat långa lån. Skattekraften är över rikssnittet och befolkningen ökar både årligen och långsiktigt. Sysselsättningen uppvisar en långsiktig trend som är klart bättre än motsvarande trend för riket. Man har goda möjligheter till både avgiftshöjningar och kostnadspress. Höganäs är verkligen värd sin A- klassning! Visst! Höganäs toppade A-listan i december 21 när alla 29 kommunerna hade analyserats. Det hade också kommunalrådet i Höganäs som rubrik i sin kommentar i kommunens årsredovisning för 21. Nu i den här analysen, två och ett halvt år senare, är läget oförändrat. Höganäs kommer med nästan hundraprocentig sanno likhet att finnas bland topp fem i december 212 när alla är analy serade igen. Man har också följt råden och trimmat till det bättre. Även om nu 15 nyckeltal fortfarande har betyget, tre och ett Dålig har det hänt saker i Höganäs till det bättre. Det är dock svårt att på den här höga nivån ange tendensen som mer än stabil vid oförändrat antal betyg på nyckeltalen. Men att det går att förbättra och att Höganäs medvetet trimmar sin ekonomi är uppenbart. Ett råd i den förra analysen var att ha en något högre genom snitt lig investeringsnivå med anledningen av den relativt snabba befolk ningsökningen som då indikerades som lätt accelererande (jäm förelser görs på tioåriga befolkningstal). Kommunens tillgångar var och är fortfarande drygt 7 procent av genomsnittsvärdet för riket (då de förmedlade lånen räknats bort) så man var och är inte heller nu överinvesterad. Möjligtvis upplevs kapacitetsbrister i den produk tiva förmögenheten. Kanske ledde det rådet till investeringspuckeln åren 27 till 29 och det markeras med nyckeltalet investeringsnivå som faller från till. Det är fråga om en liten puckel och ibland är det så att en iståndsättning av en större kommunal anläggning eller liknande kräver lite höga investeringar under några år. Genomsnittet över de fem åren är dock något för hög. Ett annat råd i den förra analysen var att växla ökade avgifter mot lägre skatt. Det indikerades då som nu avgiftspotentialer och om avgifterna sakta trimmades skulle skatten i motsvarande mån kunna sänkas. Nyckeltalet avgiftspolitik skulle samtidigt förbättras från till. Det senare har skett. Nyckeltalet avgiftspolitik har förbättrats till, och skatten har hållits oförändrad och därför ligger över skot ten mycket över godkänd nivå och kommunen har hyfsad överlik vidi tet. Det kan vara en medveten förnuftig politik i nuvaran de finansiella kris. Skattesänkningar, så att även nyckeltalet skattehöjning visar en höjningspotential och får värdet, kanske ska anstå några år? För att sammanfatta har Höganäs fortfarande 15 nyckeltal med betyget eftersom fallet i investeringsnivå till kompenseras av en förbättring av avgiftspolitik till. Med bättre matchning av inves teringarna över tiden får investeringsnivå åter betyget. Det finns utrymme för en försiktig serie av skattesänkningar så att även nyckel talet skattehöjning får betyget. Det kan snart bli 17 nyckeltal med betyget. 2 Kommunexperten nummer 11/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.