Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat och sådana undermineras av kortsiktighet och egennytta. Det sker för att kortsiktiga behov upplevs som mycket starkare än långsiktiga hänsyn att balansera ekonomin. Kommunal verksamhet finansieras med lån och välfärden krackelerar. Effektiv målstyrning av kommunala verksamheter kräver ett och endast ett mål för varje verksamhet. Finansiell Elitlicens är ett sådant unikt, entydigt och tydligt mål. Sidan 2 Analyserade kommuner i det här numret Askersund framträder under analysen som en försiktigt styrd kommun, kommunskulden är låg och det finns ett sparande även om det är otillräckligt sett över åren. I ett historiskt perspektiv är Askersund en C-kommun som nu efter ett antal år av god ekonomi är en... Sidan 5 Sparandet i Bollnäs sviktar i den finansiella krisen och kommunen har en trendmässigt dramatiskt fallande sparnivå de senaste åren. Styrkan i analysen gäller analysfrågan kommunskuld där Bollnäs har ett nettoförpliktelsebelopp på låga... Sidan 14 Emmaboda är 28 den enda kommun som inte klarar att redovisa sina äldreomsorgskostnader separerade från handikappverksamheten. Även i övrigt ger styrningen och ledningen i Emmaboda ett lite lättvindigt intryck... Sidan 22 Sparandet i Lysekil får betyget. För nyckeltalet sysselsättning uppvisar Lysekil en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Med en fastare ekonomistyrning kan Lysekil vara en A-kommun om cirka.. Sidan 29 Idag är Mora en A-kommun även om sparnivån 29 enligt bokslutsprognosen antyder att det är dags för lite fastare grepp om ekonomistyrningen igen. Sparandet sviktar nu i den finansiella krisen. För låga sparnivåer har tidigare varit Sidan 37 Även om Munkfors sorteras in på den nedre halvan bland kommunerna i ratinglistans D-tabell så kan politikerna i Munkfors räta upp kommunens ekonomi själva. Sparandet i Munkfors får betyget. Munkfors kan vara en Sidan 44 Vellinge är en stor förlorare i systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader. Vellinge är extremt effektiv ur ekonomisk synpunkt i ett flertal aspekter och meriterar sig utan svårighet för det finansiella... Sidan 51 Umeå är numera en ekonomiskt mycket välskött kommun. På nyckeltalet befolkning får Umeå betyget. Man växer både årligen och långsiktigt. Det ekonomiska handlingsutrymme som finns Sidan 57 Begreppet spara har idag två betydelser Fråga en ung människa idag vad som händer när man sparar i en kommun. Mestadels ges svaret att man pressar ner kostnader genom att effektivisera eller skära ner. Men sparandet är faktiskt ett överskottsbegrepp som har genomgått en politisk omstöpning och blivit en synonym för nedskärning av kostnader och försämrad verksamhet istället.... Sidan 35 Senaste ratinglistan! I det här numret presenteras den nya ratinglistan. Ny på listan över Sveriges mest välskötta kommuner med A-rating är Vellinge, Umeå, Mora och Bollnäs.... Sidan 11

2 Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Askersund...5 Kommunexpertens ratinglista...11 Bollnäs...14 Finansiell Elitlicens: Sturup och Kristinehamn har Finansiell Elitlicens...2 Emmaboda...22 För investerare: Vet du var du ska investera?...28 Lysekil...29 På tvärs: Begreppet spara har idag två betydelser...35 Mora...37 Munkfors...44 Vellinge...51 Umeå...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Anders Frankson och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Anders Frankson Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms. PDF-format: 1 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms. PDF-format: 3 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Kommentaren En cirkel är sluten Efter snart tjugo års utvecklingsarbete och positionering på marknaden går Svensk KommunRating in i något som skulle kunna karaktäriseras som vardaglig förvaltning. Entreprenörsfasen tillhör i varje fall historien. Vårt kärnvärde Hjärtat i Svensk Kommunrating är en databas med expertsystem. Databasen innehåller det mesta av vad andra har, exempelvis SCB och SKL genom WebOr, men dessutom unika sifferserier exempelvis för analys av operativa kassaflöden. Alla räkenskapsuppgifter är kvalitetssäkrade. Det är fråga om bästa kvalitet. Analys är kärnuppgiften. Expertsystemet är inte bara en databashanterare. Det innehåller, till skillnad från andra aktörer, en operativ analysmodell där en kommun analyseras i finansiella och ekonomiska termer som ett litet land. Det framgår helt öppet och begripligt varför en kommun har ett visst ratingbetyg. Vårt löfte Ge mig 4 minuter och jag pratar om valfri kommun i 4 timmar. Det är löftet en analytiker ger kunden. Med en kraftfull dator och OH-kanon möts kunder av alla kategorier. Läs om analysnivåer och dokumentationer på vår hemsida. Nivå är en fråga om hur mycket du vill veta. Vår trovärdighet Nya bättre tjänster, jämfört med andra på marknaden, möter trovärdighetsproblem. Är det sannolikt att Svensk Kommunrating har en så stark analytisk verktygslåda att man kan en kommun lika bra eller bättre än kommunens egna ekonomer, revisorer eller anlitade huskonsulter? Helt nya tjänster måste kunder våga pröva och förnuftigt värdera. Därför er bjuds en tjänstetrappa med fasta priser enligt IKEA-modell. Kliv på lågt och billigt och kliv av när du är nöjd. En kund fastnar inte i en dyr utredningsprocess hos oss. Vår story Under 198-talet uppvaktade de tre storstäderna statsministern för att få mer statsbidrag. Storstadsutredningen fick uppdraget att utreda frågan och undertecknad blev ensamutredare av SOU 199:35 Storstädernas ekonomi Storstäderna visade sig inte behöva några extra statsbidrag utan kunde hushålla bättre själva. Som underlag hade en kalkylmodell utvecklats tillsammans med Harald Berg med historiska och framtidsdata. Det var embryot till Svensk KommunRatings nuvarande expertsystem. Parallellt med Storstadsutredningen utreddes en modernisering av kommunallagen. Undertecknad fick tilläggsdirektiv att ta fram förslag på en ny operativ reglering. En målstyrd finansiell modell föreslogs som även den kan ses som ett embryo till det expertsystem som Svensk KommunRating idag förfogar över. Men kommunerna blev i den nya lagen fullständigt avreglerade i finansiella och ekonomiska avseenden. Den då rådande starka finansiella avregleringsivern kom även att omfatta kommunerna. Med ens uppstod ett behov på de finansiella marknaderna av en användbar ratingmodell för alla svenska kommuner. Det var en utmaning som Berg och Jensevik svarade upp till genom att bilda Svensk KommunRating Vår ratingfilosofi Det fanns ingen statistik för fallissemang för kommuner 1991 (och inte nu heller). Det gjorde att den stora mängden av modeller som byggde på sådana inte var tillämpbara. Ur den mindre kategorin av teoretiska normativa modeller, som inte sällan resulterar i öppen rating och vad ambitiösa kreditvärderare helst önskar ha tillgång till, hämtades lösningen. Ambitionen blev att se på en kommun som man värderar ett land. Vår värdegrund Svensk Kommunrating, som nu också äger Kommunexperten, är fristående, oberoende och privatägt. Så har vi presenterat oss inför våra kunder sedan Inga misstankar skulle få finnas att en finansiell diagnos inte beskriver ett läge korrekt. Kommunexperten övertygar När aktörer inom branschen började med en marknadsföring som gick ut på att de konkurrerade med tjänster av jämbördig kvalitet krävdes en ökad tydlighet och inom ett nybildat aktiebolag startades Kommunexperten i januari 28. Det gällde att visa på marknaden att det finns tjänster som ingen annan kan leverera. Du håller i handen en tidning med åtta kvalificerade kommunanalyser. Den produceras 12 gånger per år av ett antal personer som kan räknas på ena handens fingrar, som har spetskompetens tillsammans med en kvalitetssäkrad databas och ett expertsystem som det tagit 17 år att utveckla. Cirkeln är sluten på en högre nivå. Är du med där? Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9, 29 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Askersund Askersund där lagom ekonomi räcker? Askersund har delbetyget B på tre analysfrågor och ett A på den första analysfrågan kommunskuld. Inget av dessa tre delbetyg B behöver ifrågasättas. I ett historiskt perspektiv är Askersund en C-kommun som nu efter ett antal år av god ekonomi är B-kommun. Askersund framträder under analysen som en försiktigt styrd kommun, kommunskulden är låg och det finns ett sparande även om det är otillräckligt sett över åren. På nyckeltalet befolkning får Askersund betyget. Man tappar befolkning både årligen och långsiktigt. För närvarande råder det näst intill balans på den lokala bostadsmarknaden. Mediabild och bakgrund Namnet Askersund härstammar från ordet aeske eller aska som var beteckningen på askdunge. Samhället låg vid ett sund som omgavs av askar så namnet blev askdungen vid sundet och så småningom Askersund. I mitten av 13-talet fick bergsmännen tillstånd av dåvarande kung Magnus Eriksson att bryta järn. Trakten kring Askersund hade stor betydelse för den medeltida svenska järnproduktionen. Askersunds hamn har varit en viktig handelsplats. Läget vid norra Vättern skapade bra förutsättningar för att skeppa ut gods och varor fick Askersund sina stadsrättigheter av drottning Kristinas förmyndarregering. I stadsvapnet avbildades en smed med en lyft slägga. Askersund deltar i Projektet Bergskraft Bergslagen som är ett projekt som ska bidra till att skapa tillväxt i Bergslagen. Projektet pågår mellan den 1 oktober 27 till och med 3 september 21. En unik kraftsamling för att gjuta nytt liv i regionens bergsnäring. Näringslivets intresse för Bergslagen är åter på topp. Ett mycket påtagligt bevis är mängden sökta och godkända undersökningstillstånd i Bergslagen. Media skriver att kommunen har beslutat att arrendera ut gästhamnen och citycampingen i syfte att spara pengar. Askersunds industrifastigheter bygger nya industrilokaler för Husqvarna Construction Sweden AB i Åsbro. Byggnaden ligger vid riksväg 5 alldeles söder om ITS Logistikpartners lokaler. Husqvarna planerar att flytta in under 21. En summering av sommarsäsongen av turister i Askersund berättar att de turismansvariga är nöjda med årets resultat. Det har skett en ökning av besökare från öststater som Estland, Lettland, Polen och Ryssland. Men tyskar och holländare är fortfarande de största turistgrupperna. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparnivån 29 är från en delårsrapport per augusti 29. Askersund har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion Faktaruta Askersund Betyg: B (indikativt 29) Befolkning: Kommuntyp: Övriga kommuner, mindre än 12 5 invånare Kommunalskatt: 21,72 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 19 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 6 miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 16 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9, 29 5

6 Askersund och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 55 3 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (148 kronor per invånare). Askersund ligger på plats 69 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Askersunds fall ger en försiktig värdering ett värde på 22 2 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 33 1 kronor vilket understiger de 36 9 kronor som är gränsen för indikation om förekomst av konsumtionslån. Det finns inga tecken på konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Askersunds amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Askersund kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 33 1 skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Askersund delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Askersund får betyget. År 28 är sparnivån 5,5 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 4,4 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Askersund förmedlar lån till sina kommunägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Skillnaden anges i denna ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 69 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga analys som långa lån netto i förvaltningarna. Askersund hade 28 långa skulder på 75,4 miljoner kronor medan de förmedlade lånen till de egna ägda bolagen uppgick till,3 miljoner. Delen långa lån netto i Askersund ligger i genomsnitt på 12 procent av intäkterna. Den första kritiska nivån ligger på 25 procent av de totala intäkterna och betyget för skuldflödesgraden blir. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Askersund betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad runt 45 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger här på 6 procent. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 1 procent av totala koncerntillgångarna och den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har legat på samma nivå under mätperiodens senaste fem bokslutsår samtidigt som omsättningstillgångarna ökat något men än så länge är korta skulder större än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns alltså i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får i Askersund betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Askersund under den senaste nioårsperioden 4,1 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 3,7 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -,4 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett utrymme att amortera långa lån. Med betyget på sparnivå får Askersund delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex 6 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Askersund nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 5,2 procent av totala intäkter. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Askersund bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av totala intäkter. Då investeringarna ligger på en normal nivå finns det ingen risk FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en stigande trend från 91 till 93 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Askersund betyget. Man tappar befolkning både årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen innehåller ett antal snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen föråldras. Det är samhällsbyggargenerationen år som flyttar från kommunen i snabb takt. Det sker även en stor utflyttning i utbildningsgenerationen år. Med nuvarande tendens indikeras också en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år samt en tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45-w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Askersund en långsiktig trend som är bättre än motsvarande ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 6, miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Befolkningsökning 1 år Askersund kommun Länet Riket % Bostadsöverskott Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9, 29 7

8 Askersund trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Askersund får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns tomma lägenheter som drar pengar. Med 3,1 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 28) så passeras en kritisk nivå. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den första kritiska nivån på 17 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan Finansiella risker. Det bör uppmärksammas att en minskande befolkningen tenderar att ställa ett växande antal lägenheter tomma i det allmännyttiga bostadsföretaget. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 49 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 11 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld ( Mkr), Hälsa (11 Mkr) och Risk ( Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Askersund skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Kumla) år 28. Eftersom Askersund har högre skattesats 28 med 1,3 procent finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Askersund höjde skatten senast år 25 med,3 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 9 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg och fritidsverksamhet. Cirka 7 miljoner kronor av potentialen indikeras inom äldre- och handikappomsorg. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 11 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 8 procent av det totala behovet (8,8 miljoner av 11 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 8 procent når över två kritiska nivåer, 33 och 66 procent, blir det en belastning. Betyget blir därför på Avgiftshöjningar. Det indikeras även avgiftspotentialer inom de kommunala affärsverksamheterna. Kostnadspressen kalkyleras till 49 miljoner kronor och Askersund får betyget på kostnadspress. Man kan pressa kostnaderna med cirka 1 miljoner kronor inom grundskola, cirka 7 miljoner vardera inom förskola 1-5 år och äldreomsorg, 3 miljoner kronor vardera inom social omsorg, förskola 6 år, gymnasieskola, politik och kultur. Eftersom en procent i förändrad Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. skatt motsvarar cirka 19 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 49 miljoner en sänkt skatt på cirka 2,6 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna, som alltså kan anses något lägre än normalt, är till en del personal eftersom det finns 91 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 78 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet 137 personer. Askersund får delbetyg B på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Detta beror på att restpotentialen blir 18 miljoner kronor efter avräkning av hanteringskostnader och den är så liten att den motsvarar en skattesänkning på enbart,19 procent varje år under 5 år. En kortsiktig potential beräknas som hälften av summan av de tre nyckeltalens potentialer och det blir 29 miljoner kronor. Frånräknas 11 miljoner kronor i totalt behov så fås 18 miljoner i en för låg kortsiktig restpotential. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Askersund (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och nu markeras ett vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastning för antalet partier i fullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Antalet anställda per tusen invånare kan tyda på stora arbetslag för arbetsledare. Om avgiftsandelen av de totala in 8 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Askersund täkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Askersund det speciella Askersund ligger vid Vätterns norra ände. Kommunen har fyra kommungrannar som alla tidigare är analyserade i Kommunexperten. Karlsborg (nr 4/29) gränsar till Askersund i söder på Vätterns västra sida och Motala (nr 1/28) på dess östra sida. I väster finns Laxå (nr 1/29) och i norr Hallsberg (nr 4/28). Askersund har det finansiella indikativa betyget B. Det är det lägsta delbetyget som bestämmer slutbetyget. Nu har Askersund delbetyget B på tre analysfrågor och ett A på den första analysfrågan kommunskuld. Det räcker att ha ett delbetyg B på en av de fyra första analysfrågorna (av analysens fem) för att ha ett slutbetyg av samma valör. Inget av dessa tre delbetyg B behöver ifrågasättas, de gränsar för närvarande varken till A eller C. Askersund är en duglig B-kommun. Askersund framträder under analysen som en försiktigt styrd kommun, kommunskulden är låg, det finns ett LEDNINGSFRÅGA sparande även om det är otillräckligt sett över åren och man har gnetat ner kostnadsnivåerna inom olika verksamheter till överkostnader under det normala. Man har en godtagbar ekonomi och skulle inom några år kunna ha verkligt bra finanser på A-nivå. Med ett bruttoförpliktelsebelopp på kronor per invånare och egna ägda företag som omsätter 16 procent av kommunkoncernens utbud så borde det finnas värden i dessa som kan kvitta fram ett nettobelopp under 36 9 kronor per invånare som också är gränsen för indikation av konsumtionslån. Det är inte svårt med två helägda företag som redovisar vinster även om de skulle kunna vara något högre. Men de bär sina skulder och om även blygsamma 22 miljoner kronor i pensionsförvaltning räknas med vid kvittningen så blir nettobeloppet låga 33 1 kronor per invånare. Delbetyget för kommunskuld ska vara A. Lite speciellt här är att Askersundbostäder AB äger ett vindkraftverk vid Almudden sedan 25 som under 28 producerat 1 35 kwh miljövänlig el som används i bolagets värmepumpsanläggningar. Under 28 har oljeförbrukningen minskat med 26 procent. När det gäller analysfrågan finansiell hälsa eller hur man sköter den vardagliga ekonomin så mäts det genom det ekonomiska överskottet och här sparnivån, som presenteras i diagrammet sparnivå. Högsta kritiska nivå återfinns på 5,25 procent av totala intäkter och bara de tre åren 26, 27 och 28 ligger sparandet över den nivån. Den rödmarkerade medelpunkten på den femåriga mättrenden ligger under högsta kritiska nivå då det finns två år med sparnivåer som är otillräckligt höga 24 och 25. Med en belastning i och med detta så kan inte nyckeltalsbetyget bli bättre än och delbetyget blir B på analysfrågan finansiell hälsa. Backas det med denna mättrend ett antal år tillbaka så är sparnivåerna efter sekelskiftet genomsnittligt så låga att de även ligger under den andra kritiska nivån reinvesteringar och nyckeltalsbetyget är med ett delbetyg C. I ett historiskt perspektiv är Askersund alltså en C-kommun som nu efter ett antal år av god ekonomi är B-kommun. Tendensen enligt kommunens bokslutsprognos för 29 är att det återigen går ner mot C-nivå. Speciellt är att storleken på de kritiska nivåerna för nyckeltalet sparnivå indikerar en kommun med mycket personal och väl liten produktiv kapitalutrustning. Den lägsta kritiska nivån för avtalspensioner är större än de normala ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9, 29 9

10 Askersund 2 procenten av totala intäkter, nämligen 2,25 procent och skulle vara ännu något större om det inte vore för pensionsavsättningen på 22 miljoner kronor. Personalkostnadsandelen av verksamhetens kostnader är hög och det finns en övertalighet av personal på 137 anställda. Den del av sparandet som skulle krävas för att betala reinvesteringar för att hålla det produktiva kapitalet intakt är å andra sidan bara 1,5 procent av totala intäkter i stället för mer normala 2 procent. Askersund tillgångar uppgår endast till 52,3 procent av genomsnittsvärdet för kommuner. Enligt den ekonomiska redovisningen är det möjligt att verksamhet i Askersund bedrivs av mycket personal i för trånga, äldre och slitna lokaler. Det är givetvis en värderingsfråga om man ska ha mycket personal eller ändamålsenliga lokaler och den möjligheten finns ju också att mycket hyrs in av kommunen, kanske från den egna allmännyttan. Analysen visar dock genom nyckeltalet kapitalbildning, som har nyckeltalsbetyget, att när politikerna inte förmått hålla tillräckligt höga sparnivåer utan anställt personal för pengarna så har investeringarna dragits ner i nivå med sparandet för att kommunen inte ska bygga upp skulder. Det är anledningen till att Askersund idag synes ha en väl liten produktiv förmögenhet. Delbetyget för finansiell hälsa ska för närvarande vara B. Inte mycket behöver sägas om analysfrågan krisutlösande finansiella risker. Det framgår klart av diagrammen under denna analysfråga att det finns ett kritiskt mönster mellan risknyckeltalen befolkning och bostadsöverskott. Båda dessa har historiskt haft nyckeltalsbetyget vilket i kombination med varandra indikerat en krisutösande risk med ett delbetyg C på denna analysfråga. Idag med kombinationen och ska delbetyget vara B. När det gäller analysfrågan finansiella möjligheter så har Askersund speciellt när det gäller kostnadspress gnetat på bra de senaste åren då personaltätheten sjunkit från 1 per tusen invånare och ner till 91 anställda per tusen. Överkostnaderna motsvarar för närvarande en möjlig skattesänkning på 2,6 procent som är något under normalnivån för kommuner. Då skatten är jämförelsevis hög, avgiftspotentialerna inte tillräckliga för mer än ett nyckeltalsbetyg och överkostnaderna låga så blir delbetyget på finansiella möjligheter B. Rekommendationer Kommunledningen: Det behövs en fastare ekonomistyrning som med tanke på utvecklingen 29 och den finansiella krisen återställer sparnivån igen till minst 5,25 procent av totala intäkterna och behåller den där. Det finns potentialer, även om de indikeras som något knappa. Ekonomi handlar om hushållning med knappa resurser så på sikt måste sparandet upp till nivån överkant 5 procent av totala intäkter. Det är mer en fråga om när ni gör det. Fundera på om Askersund ska gå framtiden till mötes med den mix av produktionsfaktorer som analysen indikerar dvs ett förlitande på mycket personal i verksamheterna. Alternativet är att genom investeringar på en högre nivå skapa en större volym produktiva lokaler som inte kräver så stor bemanning. För närvarande råder det näst intill balans på den lokala bostadsmarknaden. Tveka inte att avveckla tomma och mindre attraktiva lägenheter och se till att hyrorna anpassas så att Askersundbostäder AB alltid visar goda vinster, högre än nu på senare år. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns ännu inte avsatta pensionsmedel av någon större betydelse så du är beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en något hög skatt till en finansiellt relativt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna som är något lägre än normalt. Du kan kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den förbättras ytterligare. Att de relativt goda förutsättningarna består, även om tendensen på kort sikt är en snabbt försämrad ekonomi, kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Askersund. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så blir det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen blir aktivare i sin ekonomistyrning och håller högre årliga framtida överskott för att nå A-nivå. I takt med att Askersund härigenom får en bättre ekonomi och verksamhet så gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Företagare och investerare: Har Askersund komparativa fördelar för ditt företag så kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Askersund. Överväger du lokaliseringar i denna del av Sverige i en mindre företagarkommun med bra kommunikationsläge så är Askersund en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Askersund kommuns ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B-kommunen Askersund så finns 4 B-kommuner till i omgivningarna men också 1 A-kommun och 2 D- kommuner. 1 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Kommunexpertens ratinglistor ekonomi ger topplacering Ratinglistan över Sveriges kommuner Hittills har Kommunexperten analyserat 168 kommuner. Det är 57,9 procent av Sveriges samtliga kommuner. Som vanligt finner du här analyser av åtta nya kommuner. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Val av rätt kommun har därför ekonomisk betydelse. Rent objektivt sett är faktiskt kommunalvalen numera viktigare än riksdagsvalen för den enskilde medborgarens välfärd. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget, men av mindre vikt. Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter nivåmässigt utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som om de hålls i framtiden inte kommer att försämra det ekonomiska och finansiella läget. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan Nya i A-listan den här månaden är Vellinge, Umeå, Mora och Bollnäs. De markeras med fetstil i tabellen. 45 kommuner av analyserade 168 är 26,8 procent. Om det är ett representativt urval finns 77 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns dels kommuner som knackar på dörren till A-gruppen, dels sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på, förblir man en B-kommun eller faller sakta. Nya i B-listan Nya i B-gruppen den här månaden är Askersund och Emmaboda och de markeras med fetstil i tabellen. 5 kommuner av analyserade 168 är 29,8 procent. Om det är ett representativt urval finns 86 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns kommuner som om deras ledningar inte agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin obevekligen kommer att falla ner mot D- gruppen. Nya i C-listan Ny i C-gruppen den här månaden är Lysekil som markeras med fetstil i tabellen. 39 kommuner av analyserade 168 är 23,2 procent. Om det är ett representativt urval finns 67 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra klassas som finansiella kriskommuner eftersom de av egen kraft inte klarar att reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. Det innebär inte att de som är i den övre delen är kriskommuner. Det innebär att de i den övre delen inte är kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att krävas ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att med egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommuner med varningsflagg har ställt till det för sig, men har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Nya i D-listan Ny i D-gruppen den här månaden är Munkfors och den markeras med fetstil i tabellen. 34 kommuner av analyserade 168 är 2,2 procent. Om det är ett representativt urval finns 58 D-kommuner i Sverige. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9, 29 11

12 Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner Nr/år 1 Höganäs /9 2 Partille /9 3 Kävlinge /9 4 Lerum /9 5 Säter /8 6 Värnamo /8 7 Fagersta /8 8 Skellefteå /8 9 Karlstad /8 1 Markaryd /8 11 Östersund /8 12 Vaggeryd /8 13 Vellinge /9 14 Älmhult /8 15 Piteå /8 16 Alingsås /9 17 Enköping /9 18 Linköping /9 19 Nykvarn /8 2 Trollhättan /9 21 Bromölla /8 22 Kinda /9 23 Skövde /8 24 Danderyd /8 25 Hudiksvall /8 26 Malmö /9 27 Mark /8 28 Halmstad /9 29 Kungsbacka /9 3 Helsingborg /9 31 Gislaved /9 32 Jönköping /9 33 Umeå /9 34 Skurup KD 9 35 Vänersborg /9 36 Göteborg /8 37 Mora /9 38 Sunne /8 39 Osby /8 4 Bollnäs /9 41 Gävle /9 42 Östhammar /8 43 Båstad /8 44 Tanum /8 45 Kristinehamn KD 9 B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg /8 2 Valdemarsvik /8 3 Laholm /8 4 Vallentuna /9 5 Öckerö /9 6 Norsjö /8 7 Gällivare /9 8 Tranås /9 9 Tierp KD 9 1 Skinnskatteberg /8 11 Herrljunga /8 12 Ulricehamn /8 13 Uddevalla /8 14 Upplands Väsby /8 15 Kalmar /8 16 Ovanåker /9 17 Motala /8 18 Nässjö /9 19 Eskilstuna /9 2 Vadstena /8 21 Oskarhamn /9 22 Klippan /8 23 Höör /9 24 Norrköping /8 25 Leksand /8 26 Eda /9 27 Orust /8 28 Karlsborg /9 29 Strömstad /8 3 Haninge /8 31 Sölvesborg /8 32 Heby /9 33 Lund /9 34 Trelleborg /8 35 Borlänge /9 36 Perstorp /8 37 Töreboda /9 38 Askersund /9 39 Forshaga /8 4 Upplands-Bro /9 41 Stenungsund /8 42 Lycksele /8 43 Söderköping /9 44 Färgelanda /9 45 Svenljunga /8 46 Huddinge /8 47 Ekerö /8 48 Emmaboda /9 49 Kungsör /9 5 Sävsjö /9 12 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna /8 2 Tomelilla /8 3 Övertorneå /8 4 Orsa /8 5 Falkenberg /8 6 Mjölby /9 7 Lindesberg /9 8 Nordanstig /8 9 Hedemora /8 1 Tranemo /9 11 Strömsund /8 12 Burlöv /9 13 Åstorp /8 14 Östra Göinge /9 15 Falun /9 16 Sundsvall /8 17 Ydre /8 18 Flen /8 19 Kiruna /8 2 Tingsryd /8 21 Vimmerby /9 22 Krokom /9 23 Lysekil /9 24 Västervik /8 25 Timrå /9 26 Sandviken /8 27 Katrineholm /8 28 Vilhelmina /9 29 Torsås /8 3 Mörbylånga /9 31 Mullsjö /9 32 Smedjebacken /8 33 Avesta /8 34 Ljusdal /8 35 Sollefteå /8 36 Mellerud /8 37 Olofström /8 38 Karlskoga /8 39 Ronneby /9 D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö /8 2 Hofors /8 3 Jockmokk /8 4 Boden /8 5 Åre /8 6 Arvidsjaur /9 7 Sundbyberg /8 8 Storuman /9 9 Bjurholm /8 1 Vaxholm /8 11 Södertälje /8 12 Älvsbyn /9 13 Hallstahammar /9 14 Dals-Ed /8 15 Söderhamn /9 16 Vansbro /9 17 Kramfors /9 18 Arjeplog /8 19 Bräcke /8 2 Gagnef /8 21 Kil /9 22 Munkfors /9 23 Dorotea /8 24 Berg /8 25 Åtvidaberg /9 26 Sorsele /8 27 Torsby /9 28 Robertsfors /8 29 Pajala /9 3 Grums /9 31 Degerfors /8 varning Rang D-kommuner Nr/år 1 Härnösand /9 2 Hallsberg /8 3 Laxå /9 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9, 29 13

14 Bollnäs Bollnäs kanske bara tillfälligt bra Sparandet i Bollnäs sviktar i den finansiella krisen och kommunen har en trendmässigt dramatiskt fallande sparnivå de senaste åren. Konsulteras historiska uppgifter så var A-kommunen Bollnäs för tio år sedan en C-kommun och det berodde på analysfrågan krisutlösande finansiella risker. Befolkningen föråldras. Politikerna i Bollnäs har också avvecklat lägenheter i allmännyttan. Styrkan i analysen gäller analysfrågan kommunskuld där Bollnäs har ett nettoförpliktelsebelopp på låga 12 6 kronor per invånare. Mediabild och bakgrund Ungefär hälften av kommunens invånare bor i centralorten Bollnäs. Andra tätorter i kommunen är Arbrå, Kilafors och Rengsjö. Bollnäs kommun blev storkommun 1974 efter en sammanslagning av Hanebo, Arbrå och Rengsjö kommuner samt Bollnäs stad. En svenskamerikan Georg Henric Collini är Bollnäs stads grundare. Collini köpte Bro Gård Collini lät stycka upp marken i tomter som sedan såldes till hantverkare och köpmän. De skulle kunna idka näringsverksamhet i närheten av ångbåtshamnen som låg på en udde vid sjön Varpen. Bro by växte från ingenting till en tätort med stadsliknande bebyggelse och man börjar kalla samhället för Bollnässtaden. Nästa steg i utvecklingen var att norra stambanan drogs förbi Bollnäs Slutligen 1942 bildar Bollnäs köping och Björkhamre köping Bollnäs stad. Som kuriosa kan nämnas att Bollnäs stadshus ligger på samma plats som gården som Collini köpte år Bollnäs Bostäder har anslutit sig till SABO:s energiutmaning Skåneinitiativet vilket innebär att företaget har förbundit sig att senast 216 ha minskat energianvändningen med 2 procent. Den sista oljan och direktverkande elen tas bort under hösten och därefter värms alla fastigheter upp med fjärrvärme, närvärme eller bergvärme. Planerade miljösatsningar är installation av solceller för el till huvudkontoret och solvärme för varmvattenproduktion. Vad media skriver om är den nya evenemangsarena och bandyhall som ska byggas i Bollnäs. Svenska Bandyförbundets styrelse har nyligen satt upp målet att Elitserien ska spelas inomhus senast vintern 213/14. Med hallar inom bandy finns möjligheter att förbättra klubbarnas ekonomi bland annat genom att förlänga seriespelet. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Prognosen för sparnivån 29 är från en delårsrapport till och med juli 29. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparnivån 29 är från en bokslutsprognos per den sista juli 29. Bollnäs har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion Faktaruta Bollnäs Betyg: A (indikativt 29) Befolkning: (28) Kommuntyp: Övriga kommuner med mer än 25 invånare Kommunalskatt: 2,9 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 41 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 58 miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 15 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Bollnäs och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Bollnäs ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 58 9 kronor per invånare vilket är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (148 kronor per invånare). Bollnäs ligger på plats 89 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Bollnäs fall ger en försiktig värdering ett värde på cirka 46 3 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 12 6 kronor vilket är mycket under de 36 9 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Det finns alltså inga tecken på konsumtionslån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Bollnäs amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Höör kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 12 6 från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Bollnäs delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. ANALYSFRÅGA I 4 2 Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 89 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Bollnäs får betyget. År 28 är sparnivån 3,9 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem senaste år är 6,5 procent och över kravet 4,75 procent av totala intäkter. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Bollnäs har förmedlade lån till sina kommunägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Förvaltningarna i Bollnäs hade år 28 bara 45 miljoner kronor i långa skulder medan de förmedlade lånen till de egna ägda bolagen var 155 miljoner. Delen långa lån netto ligger alltså på noll procent av intäkterna. Den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden i Bollnäs. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Bollnäs även här betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad på 22 procent av tillgångarna för de senaste fem åren. Den första kritiska nivån ligger nästan tre gånger så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt mycket snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens senaste fem bokslutsår. Anledningen är höga investeringar de senaste åren och sparandet har då inte räckt till investeringsutgifterna. När inte någon större lång upplåning skett har de korta lånen fått öka. Kapitalbildningen får i Bollnäs betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Bollnäs under den senaste nioårsperioden 6,2 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 6,6 procent. Det ger ett årligt lånebehov på,4 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Bollnäs delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9, 29 15

16 Bollnäs FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 7,3 procent av totala intäkter. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Bollnäs bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av totala intäkter. Det är den norm som tillämpas för kommuner med en befolkning som utvecklats inom +/ 5 procent de senaste tio åren. Befolkningsförändringen den senaste tioårsperioden var i Bollnäs -4,1 procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en svagt fallande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Bollnäs betyget. Man tappar befolkning både årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen innehåller ett par kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen föråldras. Det är samhällsbyggargenerationen år som flyttar från kommunen i snabb takt. Det finns även en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 år och 45-w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Bollnäs en långsiktig trend som är något bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Bollnäs får på bostadsöverskott be ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 15,8 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Befolkningsökning 1 år 5 Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 5 1 % Bostadsöverskott Bollnäs kommun Länet Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Bollnäs tyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har en volym borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex risknyckeltalen indikerar inga kritiska mönster utan ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 142 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 13 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (), Hälsa (13) och Risk (). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Bollnäs skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Hudiksvall) år 28. Då Bollnäs har en lägre skatt med,75 procent finns en potential på runt 3 miljoner kronor. Den risk som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 13 miljoner kronor per år. Detta belopp ryms inom potentialen på 3 miljoner kronor och därför blir betyget på skattehöjning. Bollnäs har haft oförändrad skatt under de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 39 miljoner inom 2 4 år. Det gäller avgifterna inom förskola och barnomsorg, fritidoch kulturverksamheter men främst inom äldre- och handikappomsorg där större delen av potentialen indikeras. För avgiftshöjningar blir betyget. Kostnadspressen kalkyleras till 142 miljoner kronor. Bollnäs får på kostnadspress betyget. Man kan pressa kostnaderna med cirka 25 miljoner kronor inom grundskola, 2 miljoner kronor vardera inom fritidsverksamhet, gymnasieskola och det som benämns infra- skydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas ner med cirka 1 miljoner inom kultur och med cirka 5 miljoner kronor vardera inom förskola 1 5 år, social omsorg, förskola 6 år, politiken och kulturverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 41 miljoner kronor utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 142 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 116 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. verksamheter i egen regi borde 92 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 649 personer. Bollnäs får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Bollnäs (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett förstärkt vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar då antalet anställda per tusen invånare kan tyda på stora arbetslag för arbetsledare. Antalet partier i fullmäktige kan leda till fördröjningar i ärendeoch beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Bollnäs det speciella Bollnäs har sex grannkommuner varav fem redan är analyserade i Kommunexperten. Den som väntar på sin analys är Ockelbo söder om Bollnäs och där finns också Falun (nr 2/29). Bollnäs ligger mellan Ovanåker i väster (nr 5/29) och Söderhamn i öster (nr 2/29) och i norr finns Ljusdal (nr 8/28) och Hudiksvall (nr 6/28). En ytterligare positionering av den relativt stora kommunen Bollnäs med sina dryga 26 invånare kan vara att berätta att viktiga vägar och järnvägen passerar Bollnäs. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9, 29 17

18 Bollnäs Bollnäs har det indikativa finansiella betyget A och fyller på A-listan som börjar bli ganska diger. Med så många kommuner på A-listan så går det bra för kommunerna i Sverige, konstaterade en kund häromdagen. Det är sant att för närvarande ser det bra ut men nu börjar krisen närma sig kommunerna. Det finns många som kommande år kommer att få lämna A-listan och Bollnäs kan vara en av dessa. Men det behöver inte bli så om den politiska viljan finns. Konsulteras historiska uppgifter så var Bollnäs för tio år sedan en C-kommun och det berodde på analysfrågan krisutlösande finansiella risker. Det fanns då ett kritiskt mönster mellan nyckeltalen befolkning och bostadsöverskott med betygskombinationen och. En stor underliggande befolkningsminskning ställde hela tiden lägenheter tomma i kommunens allmännyttiga bostadsföretag Bollnäs Bostäder AB och att det var så framgår av diagrammen under analysfrågan finansiella risker. Men till skillnad från andra kommuners allmännytta så kunde bostadsföretagets ekonomi klara att över 11 procent av beståndet stod tomma under nästan 6 år. Men politikerna i Bollnäs har också handlat genom att avveckla lägenheter uppgick LEDNINGSFRÅGA stocken till lägenheter och vid senaste kända räkningen i september 28 till stycken. Räknat i lägenheter per tusen invånare så har Bollnäs fortfarande en stor allmännytta, nästan dubbelt så stor som den genomsnittliga kommunen. Vid nämnda räkning 28 så fanns bara 57 tomma lägenheter och det är inte mer än cirka 1,5 procent av beståndet. Nu antyder nyckeltalen skattekraft och befolkning genom sina nyckeltalsbetyg en obetydlig svikt i näringslivet i Bollnäs vilket skulle kunna markeras på något sätt. Det räcker dock inte för att sätta ett delbetyg B på denna analysfråga. Det finns även ett nyckeltalsbetyg på investeringsnivå vilket indikerar lite väl höga investeringar men inte heller detta räcker för att flytta ner delbetyget från A till B. Inte heller ett betyg på nyckeltalet borgen och förmedlade lån räcker då dessa komponenter ingår i bruttoförpliktelsebeloppet och det går att värdera tillgångar inom analysfråga kommunskuld och få ett delbetyg A. Betyget på borgen och förmedlade lån berättar att skulderna är låga i förvaltningarna och höga ute i de kommunägda företagen. Även om Bollnäs saknat finansiella risker för tio år sedan så hade man ändå inte kunnat meritera sig för en plats på A-listan. Det finns en analysfråga till som då inte hade högsta betyg och det var finansiell hälsa. Där var delbetyget B. Politikerna i Bollnäs har från och med 1988 då statistik började insamlas inte misskött den vardagliga ekonomin men heller inte kunnat redovisa ett så högt sparande att nyckeltalsbetyget på sparnivå varit bättre än. Det framgår också av diagrammet under denna analysfråga att nivåerna för sparandet 2 och 22 var låga och under 199-talet såg det ännu sämre ut. Det är de ekonomiskt goda tiderna under de fem åren 23 till 27 som lyfter sparandet över högsta kritiska nivå 4,75 procent av totala intäkter som för Bollnäs överensstämmer med kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Nu faller sparandet dramatiskt under de senaste fyra åren från 7,95 procent av intäkter 26 och ner till 1 procent i bokslutsprognosen för 29 (per den ). Analysmodellen beräknar, utifrån sparnivån 28 på 3,9 procent av intäkter, behoven av åtgärder till 13 miljoner kronor för att nå upp till godkända 4,75 procent av totala intäkter. Utnyttjas vad som finns i de tre potentialnyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress så ger det en restpotential som räcker för delbetyget A på finansiella ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Bollnäs möjligheter. Men med sparnivån 1 procent av totala intäkter 29 så blir behovet 59 miljoner kronor och då blir de finansiella möjligheterna så ansträngda att delbetyget för finansiella möjligheter blir lägre än A. Men möjligheterna finns så delbetyget för finansiella möjligheter behålls tills vidare på A-nivå. Hur är de politiska förutsättningarna att klara den uppgift som Bollnäs står inför? Kanske är de inte så goda. Bollnäs har länge varit ett socialdemokratiskt fäste men förlorade till borgarna mandatperioden De fick förnyat förtroende denna mandatperiod men samarbetet sprack mitt i perioden och Socialdemokraterna och Centern bildade ny majoritet. Det är med andra ord lite rörigt i politiken i Bollnäs och frågan är av vilken anledning den nya majoriteten danades. Med Socialdemokraternas historia kanske det inte är med omtanke om ekonomin och då är det dramatiska fallet i sparnivå de senaste fyra åren fullt förklarligt. Jämför med Mora som också analyseras i detta nummer och där ansvar för ekonomin drev Centern och Socialdemokraterna till samarbete om denna angelägna uppgift. När det gäller finansiella risker ska även här delbetyget vara A och frågan är om den obetydliga svikt som indikeras är av avklingande natur. Kan befolkningsminskningen nå lika höga nivåer som tidigare på grund av den finansiella krisen och återigen ställa en stor volym lägenheter tomma i allmännyttan? Styrkan i analysen gäller analysfrågan kommunskuld. Bruttoförpliktelsebeloppet kan inte anses högt och med en omsättning i de egna ägda bolagen som utgör en så stor del som 15 procent av hela kommunkoncernens omsättning så finns det troligen tillgångar i form av företag att värdera. Det gör det och de är välskötta och redovisar skäliga vinster. Bollnäs äger två stora företag Bollnäs Bostäder AB och Bollnäs Energi AB och det räcker att värdera dessa två för att tillsammans med en pensionsavsättning på 382 miljoner kronor få ett nettoförpliktelsebelopp på låga 12 6 kronor per invånare som med god marginal understiger den lägsta kritiska nivå för indikation på konsumtionslån. Det finns inga sådana och delbetyget för kommunskuld ska vara A. Rekommendationer Kommunledningen: Bollnäs har i flera år haft den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden, så som att: behålla en verksamhet med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner behålla ett gott företagsklimat trygga en god värdetillväxt för fastighetsägare och att de har likvida tillgångar Men nu sviktar sparandet i den finansiella krisen och Bollnäs har en trendmässigt dramatiskt fallande sparnivå de senaste åren. Agera därför kraftfullt och styr upp sparandet över 4,75 procent av totala intäkter så fort som möjligt. Var inte rädd då det finns finansiella möjligheter i tillräcklig omfattning och speciellt när det gäller kostnadspress. Bollnäs förvaltar stora kassabalanser för framtida avtalspensioner och är alltså en rik kommun i andras ögon. Fundera på möjligheten att skydda dessa medel bättre, eventuellt genom att först betala de långa skulder som finns kvar i förvaltningarna och därefter kanske lägga resterande medel i en pensionsstiftelse. Det finns många fattiga kommuner som har gott om inflytelserika omfördelningsvänner och Bollnäs är dessutom medlemskommun i Kommuninvest där solidarisk borgen finns. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Och ni är för många även om kommunen för närvarande har pensionsfonder för utbetalning av mer än 5 procent av era framtida bokförda avtalspensioner. En tryggare placering av dessa medel är förmodligen en pensionsstiftelse. Den yttersta säkerheten är att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner i det fall pensionsfonderna skulle gå förlorade. Har kommunen ett finansiellt betyg på A- nivå i framtiden finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten även om ni har varit för många anställda. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Bevaka även att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle göra anspråk på dem. Invånare: Du betalar en jämförelsevis låg skatt till en finansiellt mycket välskött kommun med något mer än normala överkostnader i verksamheterna och mycket personal. Du kan därför kräva att få ut minst dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan detta i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Att de senaste årens goda förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på A-nivå varje år in i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Bollnäs. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om Bollnäs kommuns mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor extra. Med uthålliga finanser på A-nivå skapas förutsättningarna för att allt fast kapital kan bli ännu mer värt. Företagare och investerare: Har Bollnäs komparativa fördelar för ditt företag så kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Bollnäs. Överväger du lokaliseringslägen med bra kommunikationer i södra Norrland och söker en bra kommun är Bollnäs en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om kommunens ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finansiella betyget. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i A-kommunen Bollnäs så finns 1 A- kommun till i omgivningarna samt 1 B- kommun, 2 C- och 2 D-kommuner. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9, 29 19

20 Finansiell Elitlicens Skurup och Kristinehamn har Finansiell Elitlicens Skurup och Kristinehamns kommun har Finansiell Elitlicens från och med juni 29. Den innehas under ett år och meningen är att den skall förnyas varje år av externa och oberoende kommunanalytiker. Det är ett tecken på att kommunerna har god ekonomi och starka finanser. Den betyder också att ekonomin för närvarande sköts så att den inte försämras. Detta är Skurups andra år med en Finansiell Elitlicens och Kristinehamns första. Förra året var den verksamhet Skurup bedrev sunt finansierat och det är den även detta år. Är det så nästa år för dessa kommuner och därefter varje år in i framtiden finns förutsättningarna att kommande generationer invånare i Skurup och Kristinehamn får del av kommunal service med minst lika bra kvalitet och innehåll som kommunerna har idag. Målet är väl att Skurup och Kristinehamn som välfärdskommuner skall kunna leverera dagens rättigheter till invånarna även i framtiden? För det krävs uthålliga finanser. Framtidens ekonomi redan idag Hur går det till? I praktiken härleds de ekonomiska krav som måste gälla i framtiden för att de som lever då ska få nuvarande välfärdsstandard. En kommun med Finansiell Elitlicens uppfyller sådana krav redan idag. När du ser kommunernas diplom för den Finansiella Elitlicensen så är det ett bevis på att dessa kommuner har framtidens ekonomi redan idag. Det handlar om din och dina barns långsiktiga sociala trygghet att det varje år in i framtiden finns en ny Finansiell Elitlicens i kommunen. Det är på detta sätt som välfärdsstater styrs och så styrs även välfärdskommuner. Varför behövs en Finansiell Elitlicens? Sverige är en välfärdsstat och sådana undermineras av kortsiktighet och egennytta. Det finns välfärdsmisslyckanden, välfärdsstater har upphört att vara välfärdsstater. Egennyttan är i facklitteratur känt som the free rider-problem. En form av tjuvridning sker när nu levande generation överbelånar framtida generationer. Det sker för att kortsiktiga behov upplevs som mycket starkare än långsiktiga hänsyn att balansera ekonomin. Kommunal verksamhet finansieras med lån och välfärden krackelerar. Drivkraften bakom välfärdmisslyckanden ligger således i att flertalet är förespråkare för välfärdens rättigheter och fåtalet för dess skyldigheter. Politiker vet att man vinner fler röster genom att vara generös med rättigheter än att ta ekonomiskt ansvar och bekymra sig om välfärdens skyldigheter. Obalanser i samhället som ställer till det för oss, som just skevheten i styrkan mellan förespråkare för rättigheter och skyldigheter, råder man bot för genom att besluta om olika regler som alla måste rätta sig efter. Exempelvis hänger budgetregler på statlig nivå tydligt ut riksdagsmän som smiter från sina ekonomiska skyldigheter att finansiera vad de föreslår. På kommunal nivå är Finansiell Elitlicens en mycket effektiv sådan institutionell regel. Beslutar en kommunal församling att den kommunala ekonomin skall styras så att kommunen varje år meriterar sig för Finansiell Elitlicens så blir det mycket tydligt vid den årliga utvärderingen av externa kommunanalytiker om detta har skett eller inte skett. I det fall kommunen misslyckas så framgår det också varför och därmed kan ansvar utkrävas av de politiker och tjänstemän som försämrat kommunens ekonomi. Du ska som medborgare i en demokrati kunna fråga en lokalpolitiker hur det ekonomiska läget är i kommunen och få ett kort, tydligt och uttömmande svar. I Skurup och Kristinehamn får invånarna det korta kärnfulla svaret, Kommunen har Finansiell Elitlicens. Finansiell Elitlicens är ett unikt mål Effektiv målstyrning av kommunala verksamheter kräver ett och endast ett mål för varje verksamhet. Det är nyttiga mål i den meningen att endera når man målet eller så gör man det inte. Finansiell Elitlicens är ett sådant unikt, entydigt och tydligt mål. Endera har kommunen en ekonomi som innebär meritering för en Finansiell Elitlicens eller så har man inte framtidens ekonomi. Finns det bara ett mål för ekonomin så måste alla politiker och tjänstemän ta ansvar för det. Förebilden finns inom idrotten. I varje idrottsgren finns ett och endast ett mål och resten är statistik. I en fotbollsmatch vinner det lag som har positiv målskillnad. Hörnor, frisparkar, inkast, gula kort mm är statistik. Alla elva spelare som går ut till match måste ta ansvar för resultatet. 2 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1 Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-

Läs mer

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget...

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget... Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 29 Kommunexperten fyller 2 år Det började hösten 27 med

Läs mer

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall) småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas

Läs mer

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

Konsumentvägledning 2013

Konsumentvägledning 2013 Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper

Läs mer

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län 1(56) Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Är beräk- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämningsmängd

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av Bilaga 5: Rangordning av kommunerna Bilaga 5 innehåller en tabell med värdena för alla indikatorer per kommun. För varje indikator anges kommunens värde på indikatorn och värdets rangordning i förhållande

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Siffror för hela rikets kommuner finns längst ner Huvudman Andel elever som erbjuds läxhjälp Beviljat

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Med vänliga hälsningar. För kommunstyrelsen Alingsås kommun Elisabeth Andersson Registrator

Med vänliga hälsningar. För kommunstyrelsen Alingsås kommun Elisabeth Andersson Registrator Från: tekniska.namnden@alingsas.se Till: tn.platinamail@alingsas.se Ärende: Vb: Remiss - Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning

Läs mer

Omvärldsfakta. En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg

Omvärldsfakta. En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg Nr 2:2011 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg 24 procent av de som startade

Läs mer

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)?

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)? Ale NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Alingsås NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Aneby NEJ NEJ Arboga NEJ NEJ Arjeplog JA NEJ, men det är på gång Arvidsjaur NEJ NEJ Arvika NEJ

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn.

Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Medel Fjärrvärme 2013 kr/mwh Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Ranking för län Billigaste Kommun med Län (1 Billigast) kommun Dyraste kommun

Läs mer

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Innehåll 1 Medlemsutveckling 4 2 Medlemsutveckling i procent från årets början 4 3 Medlemsutveckling - antal medlemmar 12 månaders förändring 5 4 Översikt Lokalavdelningar:

Läs mer

Antagna leverantörer i rangordning per anbudsområde

Antagna leverantörer i rangordning per anbudsområde Resebyråtjänster 2011-2 Antagna leverantörer i rangordning per Alingsås kommun Alvesta kommun Aneby kommun Arboga kommun Resecity i Huddinge AB 5563662997 4 Arvidsjaur kommun Askersunds kommun Resecity

Läs mer

Finansiell ratinglista svenska kommuner

Finansiell ratinglista svenska kommuner Kommuner på ratinglistan I varje nummer av tidningen Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Med ett nummer i månaden och tolv kommuner per nummer (13 kommuner i december) så blir det 145 kommuner per

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2014-06-24 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för maj 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland B) Supermiljöbilar ökar kraftigt

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt Sida 1 Stockholms län 0114 UPPLANDS VÄSBY 3 072 24 165 367 3 863 27 906 286 0115 VALLENTUNA 2 178 20 305 787 2 672 33 827 431 0117 ÖSTERÅKER 3 036 29 787 889 3 126 35 355 528 0120 VÄRMDÖ 2 870 29 226 561

Läs mer

SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR

SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR 1 BOTKYRKA 48 51 3 89 422 2 TROLLHÄTTAN 46 50 4 57 095 3 BORLÄNGE 33 50 17 50 989 4 KRISTIANSTAD 44 45 1 82 513 5 LANDSKRONA 43 45 2 43 966 6 GÖTEBORG 43 44 1 548 197 7 ÖREBRO 42 44 2 144 192 8 HUDDINGE

Läs mer

PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2

PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2 Upplands Väsby 5 500 5 790 2 156 3 190 2 595 122 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 103-864 Vallentuna 5 505 6 741 2 286 3 305 1 829 0 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 416-551 Österåker 5 140 6 478 2 214 2 886 1 891

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

2012-06-20 Antal insatser

2012-06-20 Antal insatser 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0 47 83 38 01 0162

Läs mer

per landsting samt total i riket 2010-2015

per landsting samt total i riket 2010-2015 Koll på Läkemedel statistik per landsting samt total i riket 2010-2015 Presentation framtagen av Margita Jacobsson SPF Seniorerna och Pharma XY och bearbetad av Lars Rönnbäck Andel av befolkningen 80+

Läs mer

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar:

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Sidan 1 av 13 Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Andel med nettoskuld %: 1 Sundbyberg 31 2 Göteborg 28 3 Malmö 27 4 Landskrona 26 5 Örebro 26 6 Ljusnarsberg

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2010:5 Publiceringsdatum:

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland

Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland 2014-02-26 Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari 2014 visar följande: A) Störst ökning av nybilsregistreringarna

Läs mer

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Samverkande kommuner Antal tilldelade platser Persontransport 500 vp SKÖVDE KOMMUN 6 ESSUNGA KOMMUN FALKÖPINGS KOMMUN GRÄSTORPS KOMMUN GULLSPÅNGS

Läs mer

Statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning 2015

Statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning 2015 Beslut Dnr 8.1.2-2015:45 1 (7) Statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning 2015 Beslut om ansökan Skolverket har med stöd i förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk

Läs mer

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen Ale 43 18 61 60 78 33 88 1 53 68 48 63 1 23 42 190 95 35 279 148 Alingsås 185-12 220 234 244 160 217 105 56 158 210 266 53 79 120 134 93 80 131 99 Alvesta 221-42 224 218 263 180 179 8 94 161 268 238 183

Läs mer

Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar

Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för oktober visar att Jämtland har den högsta dieselandelen i landet. 57 procent av alla nyregistrerade bilar i

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012 Bollnäs 1 29 11 15 3 1 Hällefors 2 42 19 10 13 2 Ragunda 3 59 36 22 1 3 Ludvika 4 63 21 24 18 9 Kramfors 5 69 4 24 41 6 Strömsund 5 69 33 15 21 7 Ånge 7 76 14 15 47 5 Söderhamn 8 83 24 15 44 29 Piteå 9

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2011

Bästa musik- och kulturskolekommun 2011 Bollnäs 1 40 20 17 3 5 Hällefors 2 46 24 8 13 1 Ragunda 3 61 30 30 1 30 Norberg 4 71 3 52 15 18 Ånge 5 70 5 22 43 3 Kramfors 6 74 2 32 40 7 Strömsund 7 78 33 22 22 13 Skinnskatteberg 8 84 11 42 30 50 Ludvika

Läs mer

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 6, 21 Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Det finns två

Läs mer

Ranking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen

Ranking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen 1-50 Solna 1 0 24 16 23 4 7 19 2 12 18 36 20 42 18 3 2 1 11 9 Sollentuna 2 0 23 15 20 7 27 12 9 49 45 54 85 73 2 10 7 40 40 20 Vellinge 3 2 18 22 16 19 3 94 165 3 13 17 23 5 32 1 4 181 41 8 Danderyd 4

Läs mer

Creditsafes kommunstatistik

Creditsafes kommunstatistik Creditsafes kommunstatistik Antal aktiebolagskonkurser i Sverige uppdelat per kommun: Kommun Januari-September 2015 Januari-September 2014 Januari-September 2013 ALE 5 4 3 ALINGSÅS 10 10 12 ALVESTA 5 6

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15 Bilaga 1

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15 Bilaga 1 Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15 Bilaga 1 Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2014 per kommun. Tabell 1L. Beslut om strandskyddsdispens. Länsstyrelse

Läs mer

Bästa skolkommun 2011

Bästa skolkommun 2011 Bästa skolkommun 2011 Utbildade Lärartäthet Arvidsjaur 1 975 47 13 29 52 131 13 2 15 48 5 16 222 135 205 1 Lomma 2 1042 139 36 203 94 50 68 67 3 28 6 99 4 1 5 6 Piteå 3 1049 47 6 57 162 138 22 67 62 187

Läs mer

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj)

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj) Stockholms län 180 Stockholm 34 734 2 195 32 539 978-481 1 459 184 Solna 34 974 2 540 32 434 985-797 1 782 160 Täby 34 758 2 338 32 420 1 095-399 1 494 163 Sollentuna 34 494 2 347 32 146 1 017-366 1 383

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Tabell 1 Boendeutgifter 2006

Tabell 1 Boendeutgifter 2006 Kom. Stockholm län 162 Danderyd 1 892 9 501 2 749 4 031 2 180 18 173-694 2 574 543 461 2 422 186 Lidingö 1 390 8 317 2 407 3 728 2 172 15 841-941 2 253 497 461 1 809 184 Solna 1 305 7 619 2 205 3 750 2

Läs mer