Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Är du i rätt kommun?"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett om man är investerare, företagare eller annan ägare av fast egendom går det att förbättra lönsamheten i investeringsbesluten. Ägna några timmar åt finansiella fundamentala analyser av de kommuner som avses väljas. Hur en lokal fastighetsmarknad kommer att utvecklas och därmed fastigheters framtida marknadsvärden beror i hög grad på hur ledningen i den aktuella kommunen sköter kommunens finanser... Sidan 43 Analyserade kommuner i det här numret Den stora befolkningsminskningens tid verkar vara över i Eda. Men det sker en omstrukturering av befolkningen mot allt fler äldre. Befolkningens sammansättning visar en utveckling som på sikt innebär en realekonomisk försörjningsrisk. Eda är en finansiellt stark kommun med sina... Sidan 5 Höör har delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. År 28 är sparnivån 1,8 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Höör är alltså en... Sidan 14 Malmö tillhör kommuntypen storstad. Det finns en envis fallande trend i kommunen för sparandet från det ekonomiskt goda året 26 och till 28 års värde som igen inte når högsta kritiska nivå med 6,3 procent av intäkterna. Det ställer frågan: Är Malmö bara en... Sidan 23 Med betyget på förpliktelsebeloppet får Pajala delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Pajala har delbetyget A på finansiella möjligheter men har stora överkostnader som består av personal. Befolkningsförändringen de sista 1 åren i kommunen är. Sidan 3 I Partille är man extremt inställd på att sköta kommunens ekonomi och samlar 15 nyckeltal med betyget vilket för upp kommunen till en andraplats i ratinglistans A-tabell. Lite speciellt är Partilles årsredovisningar som är... Sidan 57 Bruttoförpliktelsebeloppet i Ronneby är mycket över medeltalet och relativt nära kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Hela analysen, var man än ser, speglar en kommun som befinner sig på ett... Sidan 45 Upplands-Bro har det finansiella indikativa betyget B och det beror främst på en svaghet. Kommunens ledning har svårt att helt tillfredsställande sköta den vardagliga ekonomin. Det är bäddat för ett framtida... Sidan 51 Åtvidaberg är en före detta kriskommun, som rest sig mycket snabbt i den meningen att man skapat överskott för att amortera ner sina skulder. Än är man D- kommun och nu gäller uthållighet. Åtvidaberg är nämligen en potentiell... Sidan 37 Ekonomisk teori: Investerings kalkylen Kommunexpertens säljare har det senare året mött många fastighetsinvesterare och förvaltare och påfallande ofta fått beskedet att: Vi använder inte investeringskalkyler. Men den finns där ändå som tankemodell. Det gäller att välja de mest lönsamma investeringarna inom ramen för tillgängliga resurser. Framtiden är öppen och osäker och uppgiften består av att bedöma de framtida möjligheterna. Den investering som får högst avkastningsräntan i investeringskalkylen bör prioriteras först. Sidan 2 Senaste ratinglistan! I det här numret presenteras den nya ratinglistan. Ny på listan över Sveriges mest välskötta kommuner är Partille på plats 2, Malmö på plats 18 och Kristinehamn på plats 4. Högst upp ligger fortfarande Höganäs... Sidan 11

2 Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Eda...5 Kommunexpertens ratinglista...11 Höör...14 Utbildning: Ekonomisk teori: Investeringskalkylen...2 Malmö...23 Pajala...3 Åtvidaberg...37 Omvärldsanalys: Är du positionerad i rätt kommun?...43 Ronneby...45 Upplands-Bro...51 Partille...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Anders Frankson och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Anders Frankson Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms. PDF-format: 8 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms. PDF-format: 24 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Rättelse för nummer 6/29 Härnösand I nr 6/29 på sidan 36 i analysen för Härnösand står det att kommunen har borgen till en bostadsrättsförening på 328,8 mkr. Det är inte så. I not 23 i bokslut 27 framgår att detta gäller Ansvarsförbindelser. Denna rättelse påverkar inte slutsatserna i analysen. 2 Kommunexperten nummer 7, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Kommentaren Temanummer för investerare Vem är investeraren? Det är vi allihop, fast vi inte alltid tänker på det. Det är företagaren som för egna pengar köper en tomt i en kommun och där bygger sin fabrik, lagerlokaler, kontor eller vad denne behöver för att bedriva sin verksamhet. Vi kan lägga till stor- och riskkapitalisterna men också villaägaren som köper ett egnahem. Det är en relativt sett mycket stor investering för varje hushåll. Det är det även för den som nöjer sig med en bostadsrätt. Även hyresrättsinnehavaren är investerare då denne blir pensionär i framtiden och nu finns en del pengar för detta investerat i exempelvis Vasakronan (tidigare AP-fastigheter), Sveriges i särklass största fastighetsbolag. Alla är investerare direkt eller indirekt. Alla borde ha basala insikter i investeringsteori. Det är detta temanummers syfte. Investera i rätt kommun viktigt Förutom åtta nya kommunanalyser innehåller detta temanummer en utbildningsartikel som behandlar investeringskalkylen och en som argumenterar för rubrikens tema, vikten att välja rätt kommun att investera i. Det redogörs ingående för hur en investerare kan ha nytta av den nya kunskap som finns i Kommunexpertens analyser av kommuner. Är det så i praktiken? De flesta investerare köper detta nya synsätt men ändå kommer frågan: Har ni statistik som visar att ni har rätt när ni påstår att hur kommunens sköts ekonomiskt påverkar utvecklingen av värdena på fastigheter i kommunen? Överlåtelsepris per kvadratmeter Överlåtelsepris per kvadratmeter Brf Bele Brf Tullporten Datum Kristinehamn är svaret Kring sekelskiftet var Kristinehamn en finansiell kriskommun med alla dess kännetecken, hög skatt, svikt i det lokala näringslivet, tomma lägenheter i allmännyttan etc. Så tog lokalpolitikerna tag i problemen och idag är Kristinehamn en A-kommun. Det tuffa och framgångsrika kommunala ledarskapet smittade av sig i hela kommunen. I Kristinehamn finns tre större bostadsrättsföreningar och hur överlåtelsepriserna på bostadsrätter uttryckt i kronor per kvadratmeter de senaste tio åren utvecklats kan du ta del av i diagrammen. Du ser överlåtelserna i plotterpunkter och tendensen görs tydlig genom inlagda trendlinjer. Hur skulle det ha sett ut om inte kommunalpolitikerna sugit tag i krisläget? Idag visar det sig att en insats i Kristinehamn varit en bra investering. Det är kommunledningens förtjänst, eller kanske väljarnas förtjänst att vara duktiga investerare vid valurnorna. I bostadsrättsföreningen Bele skedde enkronorsöverlåtelser åren kring sekelskiftet. Värdestegingen från 1 krona per kvadratmeter till 235 kronor 1 år senare är 72,6 procent per år. Och med ingångsvärdet 1 kronor 37 procent.! Du säger att tappet förmodligen var lika stort under 199-talet och då måste det se ut så här. Du håller med andra ord med om tesen att ledningens förmåga att sköta kommunens ekonomi är viktig för prisbildningen på det lokala fasta kapitalet. Hans Jensevik Överlåtelsepris per kvadratmeter Brf Irisdal Datum Datum Överlåtelsepriserna i kronor per kvadratmeter i tre bostadsrättsföreningar i Kristinehamn under tio år KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7, 29 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 7, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Eda Eda med svårbedömd finansiell riskbild Gränsen är alltid en speciell faktor för kommuner som är gränskommuner. Den stora befolkningsminskningens tid verkar vara över i kommunen. För tio år sedan minskade befolkningen med nästan 1 procent per tioårsperiod. Det talet har successivt gått ned till 1,5 procent. Men samtidigt sker en omstrukturering av befolkningen mot allt fler äldre. Befolkningens sammansättning visar en utveckling som på sikt innebär en realekonomisk försörjningsrisk. Eda är en finansiellt stark kommun med sina tre delbetyg A på analysfrågorna kommunskuld, finansiell hälsa och finansiella möjligheter. Mediabild och bakgrund Dagens Eda kommun bildades genom en sammanslagning av Järnskogs kommun, Köla kommun och gamla Eda kommun, Kommunen består av tre tätorter Charlottenberg, Åmotfors och Koppom. Charlottenberg är centralort i Eda kommun och här bor ca 2 invånare. Gränsen mellan norskt och svenskt område var länge oklar men var vid slutet av medeltiden fixerad i ungefär den sträckning den har idag. Dock gjordes det i mitten av 17-talet en sista gränsrevision. Förr drabbades människorna här av upprepade gränsfejder, oftast resultatet av Sveriges och Danmark-Norges konkurrens om den politiska makten i Norden. Men handeln kom att utvecklas tidigt, till exempel byttes svensk myrmalm mot norrmännens salt. Gränshandeln med Norge har stor betydelse för Eda kommun. Handelsut budet i kommunen är mycket bättre än vad som normalt finns i en svensk kommun av denna storlek. Charlottenbergs Systembolag är faktiskt ett av de tio lönsammaste i Sverige där cirka 9 procent av kunderna kommer från Norge. Så länge som norska kronan är stark gentemot den svenska och den norska prispolitiken inte förändras kommer det att löna sig för våra norska grannar att åka och handla i Sverige. Utvecklingen av handeln har varit enorm i Charlottenberg, den omsatte drygt 1,4 miljarder kronor år 27. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner med undantag för kommunskulden där 27 års siffror används. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Eda har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Eda ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 53 5 kronor per invånare vilket är lågt. Det är långt under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (137 kro Faktaruta Eda Betyg: B (indikativt 29) Befolkning: (28) Kommuntyp: Övriga kommuner, mindre än 12 5 invånare Kommunalskatt: 22,25 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 12 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 48 miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 8 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7, 29 5

6 Eda nor per invånare). Eda ligger på plats 6 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Edas fall ger en försiktig värdering runt 24 5 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 29 kronor vilket är under de 36 2 kronor som är den lägsta kritiska gränsen för indikation på konsumtionslån. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får därför betyget. Edas amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt,5 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Eda delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. KOMMUNSKULD Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation om en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 7,5 procent av totala intäkter och över den norm på 5,5 procent som tillämpas för kommuner med stabil befolkningsutveckling dvs kommuner som har en befolkningsutveckling inom +/ 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningen minskade de senaste 1 åren med 1,5 procent. Det finns en tendens till risk att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en fallande trend de senaste sex åren från 81 procent av rikets snitt till 79 procent får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Eda också betyget. Man tappar befolktkr/inv Förpliktelsebelopp Eda kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Eda får betyget. År 28 är sparnivån 7,7 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem senaste år är 7,8 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på noll procent av de totala intäkterna då Eda inte längre har några långa lån. Eftersom den första kritiska nivån är 25 procent blir betyget för skuldflödesgraden. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Eda även här betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Utan långa lån och med de korta inräknade ligger skuldbalansgraden runt 18 procent av tillgångarna i genomsnitt för de senaste fem åren och ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 6 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga trenden är fallande. Den första kritiska nivån ligger på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår. Trenden är stigande och korta skulder är obetydligt större än omsättningstillgångarna 28. Kapitalbildningen får i Eda betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Eda under den senaste nioårsperioden 7,2 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 8,2 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Eda delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. 6 Kommunexperten nummer 7, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Eda FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter ningen långsiktigt och ibland varje år. Räknat per tioårsperiod har befolkningsminskningen varit nästan 1 procent längre tillbaka i tiden men har successivt blivit mindre och var den senaste tioårsperioden bara 1,5 procent. Även åldersstrukturen innehåller två kritiska snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. Befolkningen föråldras. Det är samhällsbyggargenerationen år som flyttar från kommunen i snabb takt. Det indikeras också en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Eda en långsiktig trend som är dramatiskt sämre än motsvarande trend för riket. Förvärvsfrekvensen är inte bara mycket låg utan det indikeras också konjunkturkänslighet. Men gränskommuner med pendling har lägre förvärvsfrekvenser och Eda är en gränskommun till Norge. När en belastning justeras bort av den anledningen får Eda på nyckeltalet sysselsättning betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Eda får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är. Man har en volym borgen (inga förmedlade lån) på kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 15 kronor per invånare men under den högsta på 27 kronor per invånare. Med ett för litet rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfal ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 4,8 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Förvärvsfrekvens Totalt för Eda Riket Riksmax Gnosjö Kommuntrenden Rikstrenden % Befolkningsökning 1 år Eda kommun Länet Riket Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7, 29 7

8 Eda lande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B för analysfrågan Finansiella risker. Den tendens till risk som nyckeltalen speglar är en underliggande svikt i det lokala näringslivet. De tre skattebasnyckeltalen skattekraft (), befolkning () och sysselsättning () har inte kritiskt låga betyg som individuella nyckeltal med ett undantag men sammantaget indikerar de ett kritiskt riskmönster vars utveckling bör bevakas. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 59 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Edas skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Arvika) år 28. Då Eda har en högre skatt med 1,35 procent finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Eda höjde skatten senaste gången 24 med,75 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 1 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg samt fritid- och kulturverksamheter. Cirka 6 miljoner kronor av potentialen indikeras inom äldre- och handikappomsorg. Det finns inget behov av åtgärder och därför blir betyget på Avgiftshöjningar. Det indikeras även vissa avgiftspotentialer inom kommunens affärsverksamhet. Kostnadspressen kalkyleras till 6 miljoner kronor. Eda får på kostnadspress betyget. Man kan pressa kostnaderna med cirka 15 miljoner kronor vardera inom äldreomsorg och det som benämns infra- skydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas med 12 miljoner inom grundskola och med 3 miljoner kronor vardera inom fritids- och kulturverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 12 miljoner kronor utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 6 miljoner en sänkt skatt på cirka 4,9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 92 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 82 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 79 personer. Eda får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Eda (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i genomsnitt inte funnits majoritetsblock. Dessa minskar trendmässigt i betydelse och den senaste mandatperioden har ett vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar då antalet anställda per tusen invånare kan tyda på stora arbetslag för arbetsledare. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Eda det speciella Eda kommun i Värmland med centralorten Charlottenberg är en gränskommun till Norge. Järnvägen Stockholm- Oslo passerar genom kommunen och Charlottenberg är sista station i Sverige och Magnor den första i Norge. Eda har Arvika i öster och Årjäng i söder och ingen av dessa är ännu analyserade i Kommunexperten. Gränsen är alltid en speciell faktor för kommuner som är gränskommuner. Svensk Kommunrating anlitades V av Strömstad (analyserad i Kommunexperten nr 2/28) kring sekelskiftet när kommunen återhämtade sig efter det att två stora företag (Elektrolux och Perstorp) lämnat kommunen. Strömstads ekonomi försvagades och svikten i näringslivet framträdde tydligt. Båda dessa svagheter åtgärdades och kommunens ekonomi rättades upp snabbare än vad det tog för näringslivet att återhämta sig. Det senare tog fart när kommunen hittade tillbaka till sin identitet. På frågan vad som var Strömstads historiska komparativa fördel svarade 8 Kommunexperten nummer 7, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Eda många med ett enda ord gränsen. Det tog fart igen i Strömstad när man definierade sig som den sydligaste tätorten i storregionen Oslo och agerade därefter. Strömstad ligger ungefär en och en halv timma i bil från centrala Oslo och Eda når man på cirka tio minuter kortare tid. Villkoren för gränskommunerna från Strömstad i söder till Eda i norr i storregionen Oslos utkanter är likartade. Det gäller att snabbt identifiera sina lokaliseringsfördelar och utnyttja dessa och vara medveten om att förutsättningarna kan skifta snabbt. Därmed är en del av bakgrunden för den analys som leder fram till Edas indikativa finansiella betyg B presenterad. Eda är en finansiellt stark kommun med sina tre delbetyg A på analysfrågorna kommunskuld, finansiell hälsa och finansiella möjligheter. Med delbetyget B på analysfrågan finansiella risker, där det finns indikationer på tendenser till svikt i det lokala näringslivet, blir också slutbetyget B enligt principen att man inte har bättre slutbetyg än delbetyget på sin sämsta svaghet. De sex finansiella risknyckeltalen berättar och speciellt de tre som handlar om skattebasens olika komponenter att det händer något med näringslivet i Eda. Det drar inte tillräckligt bra för att upprätthålla befolkningstalen. Eller LEDNINGSFRÅGA som framgår i diagrammen under analysfrågan finansiella risker att den stora befolkningsminskningens tid är över. För tio år sedan minskade befolkningen med nästan 1 procent per tioårsperiod. Det talet har successivt gått ned till 1,5 procent. De senaste fyra åren minskade befolkningen under två år och ökade under två. Netto under dessa fyra år ökade befolkningen med sju personer. Samtidigt sker en omstrukturering av befolkningen mot allt fler äldre. När samhällsbyggargenerationen (26 44 år) lämnar kommunen i snabb takt lämnar också personer i lönekarriären kommunen. Det leder till att skattekraften faller och även att förvärvsfrekvensen utvecklas ogynnsamt. Det skulle således kunna vara så i Eda att det inte är svikt i det lokala näringslivet utan att det bara sker en snabb omstrukturering mot allt fler äldre och det är det som risknyckeltalen indikerar. Men utvecklingen av förvärvsfrekvensen är så dålig att denna förklaring inte räcker. Nu utvecklas som regel förvärvsfrekvenserna sämre i gränskommuner med gränsöverskridande arbetspendling men även om denna andra effekt vägs in så utvecklas sysselsättningen för dålig. Det verkar som om samhällsbyggargenerationen inte kan få sin utkomst i Eda utan flyttar. Men det är inte bara ett sviktande näringsliv som är en orsak till att det sker en omsortering av befolkningen. Även kommunen verkar utforma Eda till ett pensionärsparadis. Man har överkostnader i äldreomsorgen på minst 15 miljoner kronor (kanske i underkant 2 miljoner) och är detta omvandlat i kvaliteter inom verksamheten så är Eda attraktiv för äldre. Däremot finns inga överkostnader i de verksamheter som torde uppskattas av samhällsbyggargenerationen: förskola, förskoleklass och gymnasieskola. Det finns dock betydande överkostnader i grundskolan. Samtidigt finns betydande avgiftspotentialer inom äldreomsorgen på cirka 6 miljoner kronor. Pensionärerna i Eda synes inte bara få en god omvårdnad utan den verkar också vara plånboksvänlig. Ser man till tendenserna i befolkningsförändringen och mäter den med utvecklingen under senaste tre åren så accelererar takten i utflyttningen för samhällsbyggargenerationen samtidigt som alla tre åldergrupperna över 45 år (45 64, 65 79, 8 w) blir allt större. Snart indikeras här tre äldrepucklar med tre belastningar till för nyckeltalet befolkning. Då faller nyckeltalsbetyget för befolkning från till. En allt snedare befolkning mot fler äldre ANALYSFRÅGA V % Politisk fördelning Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7, 29 9

10 Eda innebär ett förvärrat kritiskt riskmönster som motiverar minst ett delbetyg B på analysfrågan finansiella risker även om det inte skulle vara svikt i det lokala näringslivet. Det kan vara den lokala politikens utformning att gynna och missgynna vissa åldersgrupper som driver fram denna risk. Det är således svårt att bedöma vad risknyckeltalen indikerar i Eda. Är det inte fråga om svikt i det lokala näringslivet utan gränseffekter som inverkar störande på nyckeltalen kvarstår emellertid det faktum att befolkningens sammansättning visar en utveckling som på sikt innebär en realekonomisk försörjningsrisk. Delbetyget för finansiella risker skall vara B. Vad är speciellt för övriga tre analysfrågor? När det gäller kommunskuld så är inte bruttoförpliktelsebeloppet på kronor per invånare särskilt högt. Det finns inga tomma lägenheter i det allmännyttiga bostadsföretaget Eda Bostads AB och detta visar vinster senare år och kan värderas positivt. När så sker och även borgen avräknas bruttoförpliktelsebeloppet tillsammans med avsatta pensionsmedel på 17 miljoner så fås ett godkänt lågt nettoförpliktelsebelopp på kronor per invånare. Det indikeras inga konsumtionslån och delbetyget för kommunskuld skall vara A. Under analysfrågan finansiell hälsa har fyra av fem nyckeltal betyget och ett på kapitalbildning visar att kommunen investerar mer än vad som sparas. Detta räcker för ett delbetyg A på denna analysfråga. När det gäller analysfrågan finansiella möjligheter är kommunen välförsedd med överkostnader inte bara inom vissa verksamheter utan även totalt sett. En något hög skatt får finansiera dessa överkostnader vilket kanske också bidrar till att många i samhällsbyggargenerationen gör sin tysta sorti. En verksamhet som dock saknar överkostnader är social omsorg och det torde återspegla en kärv bidragsregim som motiverar arbetslösa m fl att lämna kommunen så snart utkomstmöjligheter saknas. Rekommendationer Kommunledningen: Nu stundar sämre tider i en konjunkturkänslig kommun med indikationer på en underliggande svikt i det lokala näringslivet. Det är därför viktigt att hålla sparandet på nuvarande höga nivå även kommande år. Det finns en avgörande svaghet som denna analys anger men inte kan ge mer än ledtrådar för att hantera. Befolkningen minskar, dock inte längre i så hög takt som tidigare, samtidigt som den föråldras i snabb takt genom svackor i samhällsbyggargenerationen år och i mindre omfattning i utbildningsgenerationen år. Samtidigt utvecklas pucklar i de tre åldersgrupperna över 45 år. Varför det är så bör ägnas stor uppmärksamhet. Om överkostnaderna inom olika verksamheter återspeglar faktiska kvaliteter så är Eda en attraktiv kommun för äldre och vice versa. Fundera på om det skall vara så. Låg skatt är en positiv lokaliseringsfaktor. Fundera därför på ett långsiktigt årligt skattesänkningsprogram. Det kan räcka med,5 procent per år. Potentialer finns att pressa ner kostnader och höja avgifter. Då är Eda med på rätt ställe i alla ekonomireportage om kommuner och billigare och trovärdigare reklam än att bli omtalad i artiklar finns knappast. Billiga lägenheter i ett hyresbestånd där det också finns ledig kapacitet förstör prisbildningen på den lokala bostadsmarknaden. Avveckla konsekvent tomma och mindre attraktiva lägenheter och se till att hyrorna anpassas så det allmännyttiga bostadsföretaget fortsätter att visa skäliga vinster. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg A- nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni något för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns inga avsatta pensionsmedel av betydande storlek så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en jämförelsevis något hög skatt till en relativt finansiellt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna som är högre än normalt. Det finns en viss övertalighet i personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Men nu stundar sämre ekonomiska tider i en kommun där det finns behov av att bevaka utvecklingen av vissa finansiella risker och främst svikt i näringslivet. Men att de nuvarande goda förutsättningarna består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Eda. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen fortsätter hålla höga årliga överskott och använder dessa för att hantera vissa finansiella risker. I takt med att Eda härigenom får en allt bättre ekonomi och omgivningen får kännedom om detta så gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Det gör även skattesänkningar. Företagare och investerare: Har Eda komparativa fördelar för ditt företag så kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Eda. Överväger du lokaliseringar i Sverige i Osloregionens utkanter i en mindre företagarkommun så är Eda en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Eda kommuns ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B-kommunen Eda så finns 2 B-kommuner till i omgivningarna. 1 Kommunexperten nummer 7, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Kommunexpertens ratinglistor Det här är Sveriges mest välskötta kommuner Hittills har Kommunexperten analyserat 152 kommuner. Det är 52,4 procent av Sveriges samtliga kommuner. Som vanligt finner du här analyser av åtta nya kommuner. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Val av rätt kommun har därför ekonomisk betydelse. Rent objektivt sett är faktiskt kommunalvalen numera viktigare än riksdagsvalen för den enskilde medborgarens välfärd. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget, men som är av mindre vikt. Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. Tre kommuner analyserade Under våren 29 analyserades tre kommuner med KommunDiagnos med avslutande betygskommittéer före midsommar. Kristinehamn tar steget från B till A-kommun i rating, vilket framgår nedan. Skurup försvarar sitt A-betyg och ligger kvar i A-listan. Tierp lämnar A-listan för en hög position i B-listan och markeras Under meritering. Alla tre kommunerna har beställt Kommun Diagnos våren 21. Skurup och Kristinehamn har som A-kommuner med KommunDiagnos meriterat sig för Finansiell Elitlicens, se annons sidan 63. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter nivåmässigt utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som om de hålls i framtiden inte kommer att försämra det ekonomiska och finansiella läget. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan den här månaden är Malmö, Partille och Kristinehamn. De markeras med fetstil i tabellen. 4 kommuner av analyserade 152 är 26,3 procent. Om det är ett representativt urval finns 76 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns dels kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och dels sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på förblir man en B-kommun eller faller sakta. Nya i B-gruppen den här månaden är Tierp, Eda, Höör och Upplands-Bro och de markeras med fetstil i tabellen. 45 kommuner av analyserade 152 är 29,6 procent. Om det är ett representativt urval finns 86 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns kommuner som om deras ledningar inte agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin obevekligen kommer att falla ner mot D- gruppen. Det finns en ny i C-gruppen den här månaden och det är Ronneby. 35 kommuner av analyserade 152 är 23 procent. Om det är ett representativt urval finns 67 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra klassas som finansiella kriskommuner eftersom de av egen kraft inte klarar att reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. För de senare hissar vi varningsflagg. Det innebär att de i den övre delen inte är kriskommuner. De kan klara sina problem själva men det kommer att krävas ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att med egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommuner med varningsflagg har ställt till det för sig men har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Nya i D-gruppen den här månaden är Pajala och Åtvidaberg och de markeras med fetstil i tabellen. 32 kommuner av analyserade 152 är 21,1 procent. Om det är ett representativt urval finns 61 D-kommuner i Sverige. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7, 29 11

12 Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner Nr/år 1 Höganäs /9 2 Partille /9 3 Kävlinge /9 4 Lerum /9 5 Säter /8 6 Värnamo /8 7 Fagersta /8 8 Skellefteå /8 9 Karlstad /8 1 Markaryd /8 11 Östersund /8 12 Vaggeryd /8 13 Älmhult /8 14 Piteå /8 15 Alingsås /9 16 Enköping /9 17 Linköping /9 18 Malmö /9 19 Nykvarn /8 2 Trollhättan /9 21 Bromölla /8 22 Kinda /9 23 Skövde /8 24 Danderyd /8 25 Hudiksvall /8 26 Mark /8 27 Halmstad /9 28 Helsingborg /9 29 Gislaved /9 3 Jönköping /9 31 Vänersborg /9 32 Göteborg /8 33 Sunne /8 34 Osby /8 35 Skurup KD 9 36 Gävle /9 37 Östhammar /8 38 Båstad /8 39 Tanum /8 4 Kristinehamn KD 9 B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg /8 2 Valdemarsvik /8 3 Laholm /8 4 Vallentuna /9 5 Öckerö /9 6 Norsjö /8 7 Gällivare /9 8 Tranås /9 9 Tierp KD 9 1 Skinnskatteberg /8 11 Herrljunga /8 12 Ulricehamn /8 13 Uddevalla /8 14 Upplands Väsby /8 15 Kalmar /8 16 Ovanåker /9 17 Motala /8 18 Nässjö /9 19 Eskilstuna /9 2 Vadstena /8 21 Klippan /8 22 Höör /9 23 Norrköping /8 24 Leksand /8 25 Eda /9 26 Orust /8 27 Karlsborg /9 28 Strömstad /8 29 Heby /9 3 Haninge /8 31 Sölvesborg /8 32 Lund /9 33 Trelleborg /8 34 Perstorp /8 35 Töreboda /9 36 Forshaga /8 37 Upplands-Bro /9 38 Stenungsund /8 39 Lycksele /8 4 Söderköping /9 41 Färgelanda /9 42 Svenljunga /8 43 Huddinge /8 44 Ekerö /8 45 Sävsjö /9 12 Kommunexperten nummer 7, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna /8 2 Tomelilla /8 3 Övertorneå /8 4 Orsa /8 5 Falkenberg /8 6 Mjölby /9 7 Lindesberg /9 8 Nordanstig /8 9 Hedemora /8 1 Strömsund /8 11 Burlöv /9 12 Åstorp /8 13 Falun /9 14 Sundsvall /8 15 Ydre /8 16 Flen /8 17 Kiruna /8 18 Tingsryd /8 19 Vimmerby /9 2 Krokom /9 21 Västervik /8 22 Sandviken /8 23 Katrineholm /8 24 Vilhelmina /9 25 Torsås /8 26 Mörbylånga /9 27 Mullsjö /9 28 Avesta /8 29 Ljusdal /8 3 Smedjebacken /8 31 Mellerud /8 32 Olofström /8 33 Sollefteå /8 34 Karlskoga /8 35 Ronneby /9 D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö /8 2 Hofors /8 3 Jockmokk /8 4 Boden /8 5 Åre /8 6 Arvidsjaur /9 7 Sundbyberg /8 8 Bjurholm /8 9 Vaxholm /8 1 Södertälje /8 11 Älvsbyn /9 12 Hallstahammar /9 13 Dals-Ed /8 14 Söderhamn /9 15 Vansbro /9 16 Kramfors /9 17 Arjeplog /8 18 Bräcke /8 19 Gagnef /8 2 Kil /9 21 Dorotea /8 22 Berg /8 23 Åtvidaberg /9 24 Sorsele /8 25 Torsby /9 26 Robertsfors /8 27 Pajala /9 28 Grums /9 29 Degerfors /8 varning Rang D-kommuner Nr/år 1 Härnösand /9 2 Hallsberg /8 3 Laxå /9 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7, 29 13

14 Höör Höör pågakommunen med guldbyxorna Höör ligger på plats 38 av Sveriges 29 kommuner vad gäller storleken på bruttoförpliktelsebeloppet. Höör har delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. År 28 är sparnivån 1,8 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Höör får delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Höör är alltså en B-kommun beroende på en och endast en anledning: man har ett för lågt sparande. Höör kan meritera sig för ett A-betyg. Det skulle Höör med sina goda finansiella möjligheter kunna göra inom loppet av ett par år. Mediabild och bakgrund Höör har anor från 11-talet men fick sitt uppsving när järnvägsstationen byggdes Tidigare hade Höör inte spelat en större roll än de andra byarna inom kommunens nuvarande gränser. Höör kom att utvecklas till en betydande centralort i Mellanskåne och orten fick 191 ställning som municipalsamhälle och som köping Höör blev storkommun 1969 genom en sammanslagning med Norra Frosta kommun, Tjörnarps församling och Snogeröds kommun. Järnvägstrafiken är fortfarande viktig för Höör. Både Pågatåg och Öresundståg stannar här. Banverket, Skånetrafiken och Höörs kommun har kommit överens om en förändring av stationsområdet i Höör. Den första etappen, med beräknad start i början av 21, omfattar bl a en förlängning av plattformen för Pågatåg, nya väderskydd och andra tekniska anordningar. E22 samt riksvägarna 23 och 13 går genom kommunen. I centralorten Höör bor ungefär hälften av kommuninnevånarna. Höör är en småföretagarort. Näringslivet i kommunen är småskaligt och består av ca 5 aktiva företag. Många äldre industrier har försvunnit som till exempel stenindustrin, tegelbruk och mejerier. En nyare näring är turismen som växer och som exempel finns Skånes Djurpark i kommunen. Parken är ett populärt utflyktsmål i södra Sveriges med över 2 besökare varje år. Det är världens största djurpark med nordiska djur. Vad media skriver om är att Naturskyddsföreningen i Skåne, Studiefrämjandet och Skånes Djurpark har instiftat ett nytt pris för värdefulla insatser för skånsk vild eller odlad biologisk mångfald Den biologiska mångfaldens pris. Priset kommer att för första gången delas ut i Skånes Djurpark den 9 september i år av landshövding Göran Tunhammar. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner med undantag för kommunskulden där 27 års siffror används. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Höör har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Höör samlade den 1 januari 29 sina egna ägda bolag i en koncern, Höörs Fastigheter AB. Kommunens förvaltningsfastigheter överfördes då till denna koncernmoder. Det senare kommer först från och med 29 och framöver att påverka de kritiska nivåerna för nyckeltalen spar- och investeringsnivå. Faktaruta Höör Betyg: B (indikativt 29) Befolkning: (28) Kommuntyp: Pendlingskommun Kommunalskatt: 2,58 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 22 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 72 miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 5 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 7, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Höör Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Höör ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 47 5 kronor per invånare vilket är lågt. Det är långt under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Höör ligger på plats 38 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Höörs fall ger en försiktig värdering runt 14 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 33 5 kronor vilket är under de 36 2 kronor som är den lägsta kritiska gränsen för indikation på konsumtionslån. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får därför betyget. KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Höör kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp Höörs amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Höör delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. ANALYSFRÅGA I 4 2 Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 38 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Höör får betyget. År 28 är sparnivån 1,8 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem senaste år är 3,6 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på noll procent av de totala intäkterna då Höör inte längre har några långa lån. Eftersom den första kritiska nivån är 25 procent blir betyget för skuldflödesgraden. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Höör även här betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Utan långa lån och med de korta inräknade ligger skuldbalansgraden runt 2 procent av tillgångarna i genomsnitt för de senaste fem åren och trenden är starkt stigande. Den första kritiska nivån ligger på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt mycket snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår. Trenden är snabbt fallande och korta skulder är mycket större än omsättningstillgångarna 28. Kapitalbildningen får i Höör betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Höör under den senaste nioårsperioden 4 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 6,5 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 2,5 procent av intäkterna. Den korta upplåningen har ökat i hög grad. Med betyget på sparnivå får Höör delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 7,5 procent av totala intäkter och under den norm på 8,5 procent som tillämpas för kommuner med snabbt växande befolkningsutveckling dvs kommuner som har en KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7, 29 15

16 Höör befolkningsutveckling över 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningsförändringen i Höör den senaste tioårsperioden är 9,3 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en växande trend de senaste sex åren från 87 procent av rikets snitt till 9 procent får skattekraften betyget. FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter På nyckeltalet befolkning får Höör också betyget. Man växer både årligen och långsiktigt (i nästan alltför hög takt). Även åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Höör en långsiktig trend som är obetydligt sämre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Höör får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är. Man har en volym borgen (inga förmedlade lån) på kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 15 kronor per invånare men under den högsta på 27 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 7,2 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. % Befolkningsökning 1 år Höör kommun Länet Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 7, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Höör delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 27 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (), Hälsa (27) och Risk (). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Höörs skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Eslöv) år 28. Då Höör har en högre skatt med,84 procent finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Höör höjde skatten med,5 procent 23 för att sänka den 28 med,25 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 12 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg samt fritid- och kulturverksamheter. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 27 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 44 procent av det totala behovet (12 miljoner av 27 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 44 procent når över den lägsta kritiska nivån 33 procent av de tre blir det två belastningar. Betyget blir därför på Avgiftshöjningar. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 115 Mkr Det indikeras även vissa avgiftspotentialer inom kommunens affärsverksamhet. Kostnadspressen kalkyleras till 115 miljoner kronor. Höör får på kostnadspress betyget. Man kan pressa kostnaderna med cirka 5 miljoner kronor inom äldreomsorg, med 15 miljoner inom grundskola och med 12 miljoner kronor vardera inom social omsorg, gymnasieskola och det som benämns infra- skydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 22 miljoner kronor utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 155 miljoner en sänkt skatt på cirka 5,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 82 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 76 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 88 personer. Höör får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Höör (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i genomsnitt inte funnits majoritetsblock. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar då antalet anställda per tusen invånare kan tyda på stora arbetslag för arbetsledare. Många partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärendeoch beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns ingen sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Höör det speciella Höör är en befolkningsmässig snabbväxare med sitt läge mitt i Skåne. Genom Höör går järnvägen Malmö- Stockholm. Strax söder om Höör finns anslutningen till vägen mellan Malmö och Kristianstad, E22. Det finns många anledningar till den allt snabbare takten i tillväxten av befolkningen som statistiken kan berätta om. För några år sedan var ökningen per tioårsperiod 6 procent för att nu närma sig 1 procent. Höör har fyra kommungrannar varav Klippan i väster har analyserats i Kommunexperten nr 5/28. I norr finns Hässleholm, i öster Hörby och i söder och väster Eslöv. Höör klassas som pendlingskommun och har som sådan även Perstorp (nr 8/28), Kristianstad, Sjöbo, Lund (nr 6/29) och Svalöv inom bekvämt dagligt reseavstånd. Höör är kanske kommunen i Skåne som påminner om pågen med guldbyxorna. Man har mycket goda förutsättningar. Höör lät Svensk Kommunrating genomföra Kommundiagnoser 23 och 26. Båda analyserna resulterade i be KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7, 29 17

18 Höör tyget B2, se och välj Analysarkiv. Mycket skulle tala för att en Kommundiagnos även nu sätter betyget B2 men tendensen mot C1 är tydlig. Kommunexperten har en indikativ rating med fyragradig skala och inte åttagradig som i Kommundiagnos. Här sätts betyget till B och det beror på ett för lågt sparande. Att det är så framgår av diagrammet sparnivå under finansiell hälsa. Vad mer är så finns en tydlig fallande trend beroende på ett mycket lågt utfall för 28. Frågan är hur det ser ut om utfallsprognos för 29 tillförs diagrammet och budgetkalkyler för 21 och framöver. Kanske är kommunen då en C-kommun. Den kompletteringen och bedömningen kan göras tillsammans med kommunen i en Kommundiagnos. Höör är alltså en B-kommun beroende på en och endast en anledning: man har ett för lågt sparande. Delbetyget för analysfrågan finansiell hälsa är B och då lägsta delbetyg bestämmer slutbetyg så blir det indikativa finansiella betyget B. Övriga tre analysfrågor har högsta delbetyget A dvs kommunskuld, finansiella risker och möjligheter. Höör är en kommun som inte sköter sin vardagliga ekonomi så bra som vore önskvärt men B är ju i och för sig inget dåligt betyg. Men tanke på att det sett ut som det gör LEDNINGSFRÅGA nu även historiskt så är kanske Höör en B-kommun. Det finns två omedelbara aspekter som kan anföras för att i någon mån förklara läget. Höör växer snabbt och är en politisk jämviktskommun. Höör växer faktiskt snabbare än vad den skånska genomsnittskommunen gör och det framgår av diagrammet under analysfrågan finansiella risker. Detta för med sig ett stort behov att investera i framför allt nya anläggningar för att öka kapaciteten. Det ställer i sin tur krav på en betydande finansiering av utgifter för investeringarna från den nu levande generationen i Höör för att inte ekonomin skall försvagas. Höör är således ingen kommun som kan styras utifrån balanskravet. Här gäller lagens hushållningskrav som innebär ett sparande som räcker till investeringar och amorteringar. Detta tar sig uttrycket att den högsta kritiska nivån i diagrammet sparande under analysfrågan finansiell hälsa ligger så högt som 5,5 procent av totala intäkter. Men en högsta kritiska nivå på 5,5 procent av totala intäkter är inte högt jämfört med andra liknande tillväxtkommuner. Här anses 5,5 procent räcka för Höör som saknar långa lån och det är en styrka. Men 5,5 procent blir omräknat i termer av balanskravet ett resultat plus 2,3 procent av totala intäkter. Det är detta som skall ställas mot ledningsproblemet i en jämviktskommun med många partier och även då majoriteten i sig innehåller de fyra i alliansen och ibland ett sjukvårdsparti. Läget i Höör liknar läget i Kil som analyserades i förra numret (6/29). Budgetförhandlingarna börjar varje år på en nivå där lagens krav på god ekonomisk hushållning tillgodoses men när de avslutas så finns det inte många miljoner i marginal till balanskravet. Så kom krisen och utfallet för sparandet blev bara 1,8 procent av totala intäkter mot behövliga 5,5 procent 28. Om goda tider, tidigare år, alltid gett ett bättre utfall än planerat så är förhållandena nu annorlunda. I en kommun med denna inställning i ekonomiska frågor hos de ledande partiföreträdarna så är läget inför de fortsatta krisåren bekymmersamt. I kommuner där partiintressena alltid ställs över kommunens behov av sunda finanser visar analyser tydligt på otillräckliga sparnivåer. Den vardagliga ekonomin sköts för dåligt. En annan irriterande faktor i en kommun är att ha en nämnd som varje år tar sig friheten att överskrida budget och det gör Höörs barn- och utbildningsnämnd. Det är inte behagligt för en kommunledning, som avslutar budgetberedningar varje år och vet att ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 7, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Höör ekonomin inte är balanserad, att ha en större verksamhet som ytterligare försämrar resultatet med cirka 1 procent av totala intäkter i genomsnitt över åren. I kommuner där ledningen inte har ekonomisk disciplin på sina egna göranden och låtanden så kan man inte kräva det av andra när det exempelvis gäller lokal ekonomistyrning och det står klart för barn- och utbildningsnämnden. Investeringarna är höga åren 27 och 28 jämfört med tidigare år som framgår av diagrammet under analysfrågan finansiella risker. Ambitionen att förvaltningarna inte skall ha några långa skulder har tidigare år anpassat investeringarna till alltför låga sparnivåer och det innebär otillräckliga kapaciteter i produktivt kapital i en snabbt växande kommun. Detta framtvingar förr eller senare behovet att genomföra större investeringar och detta sker åren 27 och 28. Att denna investeringspuckel inte finansieras av sparande framgår av betyget på nyckeltalet kapitalbildning. Det sker inte heller med lång upplåning utan betyget på nyckeltalet rörelsekapital berättar att det är fråga om korta lån. Men kommunledningen i Höör uträttar en hel del trots sina kortsiktiga tillkortakommanden vad gäller ekonomin. De två ovan nämnda Kommundiagnoserna 23 och 26 syftade till att samla de ledande företrädarna kring det långsiktiga målet att Höör skulle meritera sig för ett A-betyg. Det skulle Höör med sina goda finansiella möjligheter kunna göra inom loppet av ett par år. Och det gäller fortfarande. Tanken var att ett tungt långsiktigt mål skulle blockera alla ofrivilliga kortsiktiga förlorarspel i budgetförhandlingarna. I de inledande förutsättningarna berättades att Höör från och med i år skapat en koncern med modern Höörs Fastighets AB och att kommunens förvaltningsfastigheter har överförts dit. Även det visar en kommunledning som är på rätt väg i sitt handlande. Kommunen har goda finansiella möjligheter och om dessa inte kan omvandlas i ett högre sparande så kan kanske denna organisationsmodell, som i stället sänker de kritiska nivåerna för sparandet, åstadkomma balans i ekonomin för ett framtida finansiellt indikativt betyg på A-nivå. Rekommendationer Kommunledningen: Eftersom det bara indikeras en svaghet så behövs bara en åtgärd: behålla sparnivån på cirka 3,5 procent av totala intäkter från och med i år med den nya organisatoriska konstruktionen att ha kommunen förvaltningsfastigheter i ett eget ägt bolag. Det räcker nu med det något lägre sparkravet 3,5 procent av intäkter för att inom några år nå A-nivå. Var inte rädd att prioritera hårt i krisen för att säkerställa denna sparnivå då finansiella möjligheter finns och observera att det även indikeras vissa avgiftspotentialer. Det är heller inte långt ner till C-nivå. Höör har väl heller inte missat att upprätta ekonomiskt korrekta hyresrelationer mellan kommunens förvaltningar och det nya bolaget som äger förvaltningsfastigheterna så att det blir effektivitetsdrivande? Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg A- nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni något för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns inga avsatta pensionsmedel av betydande storlek så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en jämförelsevis något hög skatt till en relativt finansiellt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna som är högre än normalt. Det finns en viss övertalighet personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Men nu stundar sämre ekonomiska tider i en kommun där det finns behov av att skapa något högre överskott eller sparnivåer. Att de nuvarande goda förutsättningarna består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Höör. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen blir aktivare i sin ekonomistyrning och håller något högre årliga framtida överskott för att nå A-nivå. I takt med att Höör härigenom får en bättre ekonomi så gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Det gör även skattesänkningar. Företagare och investerare: Har Höör komparativa fördelar för ditt företag så kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Höör. Överväger du lokaliseringar i Skånes centrala delar är Höör en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Höör kommuns ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B-kommunen Höör så finns det 4 B-kommun till i omgivningarna. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7, 29 19

20 Utbildning Ekonomisk teori: Investeringskalkylen I detta temanummer för investerare bör det finnas ett teoriavsnitt om investeringskalkylen. Kommunexpertens säljare har det senare året mött många fastighetsinvesterare och förvaltare och påfallande ofta fått beskedet att: Vi använder inte investeringskalkyler. Det har ofta betytt att investeringskalkyler inte upprättas men i de fortsatta resonemangen om lönsamhet och avkastning framgår att investeringskalkylen ändå finns där som tankemodell. Tre enkla investeringskalkyler Här finns inledningsvis tre investeringskalkyler som skiljer sig åt beträffande restvärdet, som exempelvis kan vara ett marknadsvärde på en andel i en fastighet efter 1 år, som år 1 köps för 1 kronor. Du avläser avkastningen i det gula fältet och kan konstatera att restvärdet här har stor betydelse för lönsamheten. Det enkla utgångsläget Övre delen i bild 1 ovan kan kallas det enkla teoretiska utgångsläget för en betraktelse av en investerings lönsamhet. Investeras 1 kronor under 1 år och investeraren garanteras två saker, dels en årlig avkastning på 7 kronor, dels alla pengar tillbaka år 1 så är investeringens avkastning 7 procent. Vi vet att det är så då 7 procent på 1 kronor varje år är 7 kronor. Men så här snäll är sällan ett investeringsalternativ. Framtiden är öppen och osäker och uppgiften består av att bedöma de framtida möjligheterna. En investerare, som har ett avkastningskrav på säg 7 procent använder investeringskalkylen som tankemodell och ställer två frågor: 1. får jag varje år ut mer än 7 kronor och 2. får jag minst 1 tillbaka år 1? Blir svaret ja på båda frågorna så är detta en intressant investering. Den uppfyller investerarens avkastningskrav på 7 procent. Den mer komplicerade verkligheten Men inte sällan så står en investerare med många alternativ och har en begränsad summa pengar att investera. Det gäller att välja de mest lönsamma investeringarna inom ramen för tillgängliga resurser. Det är dags att ta fram papper och penna och sätta siffror på de förmodade årliga avkastningarna och de troliga restvärdena för varje investering. Det kan räcka för att göra en god prioritering men säg att flera alternativ ligger så nära varandra så investerarens bedömningskraft inte räcker till. Det är då ekonomisk teori erbjuder investeringskalkylen och en vanlig sådan är internräntemetoden. Den sätter nämligen en avkastningsränta på varje alternativ förutsatt att man har mått på årliga avkastningar och restvärdet. Den investering som får högst avkastningsräntan i kalkylen bör prioriteras först och därefter kommer investeringarna i fallande storlek efter avkastningsränta som också ofta benämns internränta. Internräntemetoden Här blir det fråga om undre delen i bild 1 ovan och uppgiften är att kalkylen skall leverera en räntesats. Ofta när man skall minnas en ekonomisk teori missas logiken. Här är frågan: Vilken räntesats diskonterar de framtida årliga avkastningsbeloppen och restvärdet till en summa som exakt stämmer överens med det belopp som investerats? Ofta så hittar man internräntan genom iteration. Man gissar en ränta och om den ger ett diskonterat summabelopp som är större än insatsen så ökas räntan i nästa kalkylvarv och vice versa. Efter ett antal försök (iterationer) så ringas exakt den ränta in som ger en diskonterad summa som överensstämmer med insatsen. Vid första årets slut ( bild 1) får investeraren en utdelning på 7 kronor. Motsvarande diskonterade beloppet anges vara kronor efter 7 procent ränta. Hur skall det förstås? Om kronor sätts in på ett bankkonto år som ger 7 procents ränta är saldot på kontot år 1 exakt 7 kronor. Man säger att nuvärdet av 7 kronor efter ett år och räntan 7 procent är kronor. På motsvarande sätt är nuvärdet på 7 kronor för år 2 ännu lägre eller kronor. Om kronor sätts in på ett bankkonto år som ger 7 procents ränta är saldot på kontot år 2 exakt 7 kronor. Och om beloppet sätts in på ett bankkonto år som ger 7 procents ränta är saldot på kontot år 1 exakt 1 kronor eller restvärdet. Igen är detta ett tillrättalagt exempel och snällt i den meningen att utdelningen varje år är densamma 7 kronor och restvärdet lika med insatsen 1 kronor. Men syftet här var ett enkelt teoretiskt exempel för att förstå principen bakom internräntemetoden. Verkligheten är mer komplicerad med olika utdelningsbelopp varje år och ett restvärde som sällan eller kanske aldrig överensstämmer med insatsen. 2 Kommunexperten nummer 7, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

Kommunexperten. Råd till en finansminister

Kommunexperten. Råd till en finansminister Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 2, 21 Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-11-02 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-09-07 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1 Bilaga 4 Enkät till kommuner Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1. Ange kommun Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer