Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över Sveriges ekonomiskt mest välskötta kommuner publicerades i julinumret. I det här numret kompletteras den listan med åtta nya kommuner. Vilka är de ekonomiskt mest välskötta? Vilka sköts mindre bra? Som vanligt innehåller listorna allt från elit till mindre välskötta kommuner Sidan 12 Analyserade kommuner i KE 8/28 Lycksele är en B-kommun, där den stora utmaningen är att vända befolkningstrenden; under den senaste tioårsperioden har man tappat nästan 8 procent Sidan 5. Perstorp är en kommun med potential och den tidigare trenden att folk flyttar från kommunen har brutits. Man har högsta betyg på analysfrågorna Kommunskuld och Finansiella möjligheter Sidan 14 Vaggeryd är en okänd storhet för många, men det är en mycket välskött och finansiellt stabil kommun. Man tillhör också den finansiella eliten med låg kommunskuld, högt sparande och betydande inflyttning Sidan 22 För bara tre år sedan var Norrköping en C-kommun. Det är man inte längre. Nu är Norrköping en stabil B- kommun med klara möjligheter att bara inom några år ta steget in i eliten, och då är det i huvudsak sparandet som ska förbättras Sidan 28 Karlstad är en av Sveriges absolut mest välskötta kommuner. Av analysens 19 nyckeltal har man högsta betyg i 14. Karlstad har idag den ekonomi som morgondagens beslutsfattare behöver för att infria framtida åtaganden Sidan 35 Det är ryckigt i Ljusdal. En del av förklaringen är de många partierna och bristen på samsyn i kommunfullmäktige. Men det är ryckigt också finansiellt, inte minst sparandet åker berg- och dalbana Sidan 44 Det är svårt för yngre i familjebildande ålder att hitta jobb i Sollefteå. Det gör att de väljer att flytta från kommunen. Befolkningsminskningen de senaste tio åren är 11,2 procent, och det är just samhällsbyggargenerationen som flyttar Sidan 51 Vaxholm är en kommun som lånar, till och med till löpande drift. Frågan är om det finns någon kommun som under senare år byggt upp skulder så snabbt som Vaxholm. Trots det är Vaxholm attraktivt; under den senaste tioårsperioden har befolkningen ökat med cirka 24 procent Sidan 57 Varför har inte Sverige författningsdomstol? Sveriges demokrati ger all makt odelad till dem som vinner valen. I praktiken har vi fyraåriga statsministerdiktaturer. Med en författning utan författningsdomstol kan en statsminister göra som han eller hon vill. Svenskar är okunniga om författningen, och det blir på sin höjd lite paj kastning i riksdagens konsti tu tionsutskott Sidan 42

2 Innehåll Innehåll Kommentaren... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Lycksele... 5 Kommunexpertens ratinglista Perstorp Analysfrågan Finansiella krisutlösande risker... 2 Vaggeryd Norrköping Finansiell elitlicens Karlstad Vet du var du ska investera? På tvärs Ljusdal Sollefteå Vaxholm Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, eko no mi chefer, in for mations chefer, närings livschefer, journalister, fackligt aktiva, riks dags ledamöter, ban kanställda, investerare, fastig hets förvaltare och mark nadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lys tidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Eva Bengtson, Vivianne Eriksson, Rolf Oward, Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik, Rolf Oward Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Holmen Ideal matt 9 g Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplats: ISSN Det är inte tillåtet att kopiera eller återge hela eller delar av innehållet i Kommunexperten utan skriftligt godkännande från Kommun experten AB. Undantag görs gi vet vis för journalisters citaträtt. Kommunexperten finns också på inter net. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 8, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

3 Kommentaren Ratinglistor ökar det sakliga tempot i lokalpolitiken Riksmedia gillar listor. Den ratinglista över Sveriges ekonomiskt mest välskötta kommuner som publicerades för första gången i förra numret, kopierades och kommenterades i allt från tunga ekonomitidningar som Dagens Industri till kvällstidningarna. Först var di.se, sedan kom e24.se, och så var drevet igång. Det publiceras en ratinglista också i det här numret med åtta nya kommuner infogade på sina platser i de fyra betygsgrupperna. Så kommer det att bli varje månad framöver. Mitt i prick Analystidningen Kommunexperten är ett spanande husorgan för investerare och rådgivare till investerare. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun, och investerare kan öka sin lönsamhet genom att noga välja vilken kommun de ska investera i. Om det handlade de efterföljande diskussionerna, läsarkommentarerna och radio intervjuerna ofta på ett folkligt och rättframt sätt. Det är inte bara kapitalister som äger fast kapital i form av exempelvis fabriker, lager och kontor i våra 29 kommuner utan också Svensson som äger sin villa. Men tidningen läses också av lokal politiker som vill ha reda på hur man vässar den ekonomiska attraktiviteten i sin kommun. Den uppgiften har också kommunala chefer. Sedan finns media, kreditgivare, fastighetsförvaltare och andra intressenter på prenumerationslistan. Reaktioner Di.se och e24.se hade tillsammans över 1 läsarkommentarer. Alla var inte positiva men de flesta var intressanta. Många tyckte och trodde och värderade, men det var också påtagligt många som på ett icke värderande sätt var öppet nyfikna. Man ville delta i en faktabaserad diskussion för att förstå mer, och det var för många något nytt. Det är ju också stora värden som står på spel när villans värdeutveckling beror på de lokalpolitiker man själv är med och väljer vart fjärde år. Då är ju den lokala politiken viktig. Kanske viktigare är rikspolitiken. Sälj i C- och D-kommuner Kan du göra ett generellt uttalande?, frågade e24 och det blev: Ja, om man bor i en kommun på C- eller D- listan bör man flytta till någon som ligger på A- eller B-listan. En reporter från norr frågade om den entusiastiske flugfiskaren, som köpt gård i Dorotea kommun skulle sälja och flytta. Givetvis är svaret nej, men fiskaren ska nog inte se fastigheten som pensionssparande. Det vore nog klokt att bortse från en eventuell värdestegring och spara lite extra. Reportern nöjde sig med det svaret och det berodde nog på att TV samma vecka haft ett inslag från Kramfors kommun där folk tvingades sälja sina fastigheter till priser under faktisk belåning och efteråt hade en skuld som naggade pensionen. Regionalradion Regionalradion i Gävle gjorde ett långt inslag där A-kommunen Hudik s vall jämfördes med D-kommunen Hofors och Kommunexpertens svar kan sammanfattas med att politikerna i Hudiksvall helt enkelt sköter ekonomi och finanser bättre än politikerna i Hofors. Kommunalrådet i Hofors fick lyssna på intervjun och kommentera den efteråt. I både Hudiksvall och Hofors har socialdemokraterna makten och ett annat debattspår gällde frågan om det fanns någon märkbar skillnad mellan kommuner som styrs av olika partier. Svaret är nej. Det finns ingen tydlig skillnad, men det vore en intressant forskningsuppgift. Smilvinkelmätningar kontra ratinglistor Hur skiljer sig Kommunexpertens ratinglista från Svenskt Näringslivs mätningar av det lokala företagsklimatet, var en annan fråga. Vårt svar är att Svenskt Näringsliv varje år genomför en enkätundersökning där minst 2 företagare i varje kommun får frågor om vad de tycker om företagsklimatet. Svensk KommunRatings analyser innehåller inget tyckande om ekonomin och finanserna i en kommun. Här används uteslutande faktauppgifter hämtade ur kommunernas ekonomiska redovisningar. De upprättade analyserna och den finansiella betygsättningen bygger helt på fakta. För ett antal år sedan kritiserades Svensk Näringslivs enkäter för att vara rena mätningar av företagarnas smilvinklar. Man tog åt sig av denna kritik och numera är de mer seriösa genom att även innehålla delar som enbart bygger på fakta. Men andra intressenter gör numera mätningar av företagsklimatet som enbart bygger på insamlade hårddata och de skiljer sig ofta mycket från de mätningar Svensk Näringsliv fortfarande genomför. Nu har SCB plankat Svenskt Närings livs mätningar och vem som helst kan beställa en sådan enkät från SCB. Skattepengar kan användas till mycket i detta land! Enkäter som speglar vad folk tycker verkar ha överlevt sig själva och nu växer intresset för undersökningar som bygger på fakta och systematiserad kunskap som Kommunexpertens ratinglistor. Hans Jensevik Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 8, 28 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kom muner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjlig heterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyra gradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckel talen skuldflödesgrad, spar nivå, skuld balansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckel tal: investeringsnivå, skattekraft, folk mängd, sysselsättning, bostads över skott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kom munen har möjlighet att via skatte höjning, avgifts höjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från SCB och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Fem analysfrågor I. Kommunskuld II. Finansiell hälsa III. Finansiella risker IV. Finansiella möjligheter V. Ledningsförmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Kapitalbildning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån *Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på **Kommenteras men betygsätts ej 4 Kommunexperten nummer 8, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

5 Lycksele Lycksele har en dyr personalbubbla Lycksele är en B-kommun. Man lyckas med konststycket att ha B på i stort sett alla analysfrågor med ett undantag man har högsta betyg på Finansiella möjligheter. Men det är ofta närmare C än till A, och när konjunkturen nu är på väg att vända nedåt finns risken att något av betygen sjunker till C. Man har haft högt sparande de senaste åren utom 27 när det sjönk till 3 procent, men Lycksele behöver inte låna till sina investeringar utan man klarar det med överskottet från verksamheten. Den stora utmaningen för Lycksele är att vända befolkningstrenden; under den senaste tioårsperioden har man tappat nästan 8 procent. Mediabild och bakgrund 27 firade Lycksele 4-årsjubileum. Det var nämligen 167 som Karl IX utsåg Lycksele till officiell kyrk- och marknadsplats i Lappland. När orten växte och fler flyttade in blev det snart trångt om utrymmet; på den tiden fanns orten på en liten udde norr om dagens Lycksele. Det gjorde att man anlade en ny marknadsplats och byggde en ny kyrka ett nytt Lycksele uppstod i början 18-talet. Lycksele fick stadsrättigheter så sent som 1948 och är den första staden i Lappland (Kiruna är den andra). Kommunvapnet visar en varghund med vågskura och besman. På kommunens webbplats möts man av devisen kommunen med guldkant i tillvaron. Det ska bland annat leda tankarna till gruvindustrin som på senare tid expanderat en del, men som inte kan dölja det faktum att Lycksele tappar befolkning. Det lokala näringslivet drar inte så bra som det borde och samhällsbyggar generationen (26 44 år) flyttar från kommunen i snabbt takt. Media skriver att ett nytt flygbolag Next Jet ska trafikera Lycksele. Till en början blir det trafik till Arlanda men planer finns på andra destinationer. Man berättar också om Lapplandsveckan som sägs vara en guldkalv för Lycksele och som i år lockade cirka 2 besökare. Det är ett arrangemang som innebär många övernattningar och som i sin tur främjar besöksnäringen och handeln i Lycksele. För ledningen i Lycksele gäller det främst att vända befolkningstrenden men också att bibehålla de senaste årens höga sparnivåer. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Lycksele har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Under 27 skapades ett koncernbolag med namnet Lycksele Stadshus AB. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförplik Faktaruta Lycksele Betyg: B (indikativt 28) Befolkning: (27) Kommuntyp: Glesbygdskommuner Kommunalskatt: 22,85 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 18 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 83 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 6 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elit licens Finansiella möjligheter Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 8, 28 5

6 Lycksele telser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Lycksele ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 65 kronor per invånare. Det är över medeltalet men ändå långt från kommunen med den största skulden (12 kronor per invånare). Lycksele ligger på plats 177 av Sveriges 29 kommuner. Man kan värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Lyck seles fall ger en försiktig värdering något över 27 5 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 37 5 kronor. Det är under andra kritiska nivån 45 7 kronor, vilket inte utesluter förekomst av konsumtionslån. Eftersom invånarna i Lycksele har låga inkomster och små förmögenheter är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt, vilket KOmmunskuld tkr/inv Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Lycksele kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp normalt skulle ge en extra belastning, men skulden ligger nära den nedre kritiska nivån på 35 7 så därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Lyckseles amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt cirka 1 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckel talet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Lycksele delbetyget B på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörel sekapital och kapitalbildning. Sparandet i Lycksele får betyget. År 26 är sparnivån 6,1 procent av Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kommun 177 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANALysfråga i de totala intäkterna och ligger därmed över nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 5,5 procent. Men eftersom sparandet för 27 bara är 3 procent av de totala intäkterna justeras betyget för nyckeltalet ner till. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på 3 procent av intäkterna och trenden är fallande. Eftersom den första kritiska nivån är så hög som 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden. På nyckeltalet skuldbalansgraden är betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Nästan utan långa lån men med många korta skulder är skuldbalansgraden något under 3 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger dubbelt så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt obetydligt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och trenden faller svagt. Omsättningstillgångarna är större än korta skulder. Kapitalbildningen får i Lycksele betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparandet i Lycksele under den senaste nioårsperioden 5,77 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,76 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -1,1 procent, dvs man kan amortera långa lån. Lycksele får delbetyget B för hela analysfrågan Finansiell hälsa. 6 Kommunexperten nummer 8, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

7 Lycksele Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Dagsläget är inte stabilt och kan utvecklas antingen negativt (framväxande risk) eller positivt (avklingande risk). Nyckeltalet investeringsnivå är. Under de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 5 procent av de totala intäkterna och över normen på 2,5 3 procent som tillämpas för kommuner med stagnerande befolkningsutveckling, dvs kommuner som minskar med mer än 5 procent under den senaste tioårsperioden. Lycksele har minskat med 7,7 procent de senaste tio åren. Det finns således en tendens till risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikets genomsnitt. Med en svagt stigande trend de senaste sex åren från 89 till 9 procent får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Lycksele betyget. Man tappar befolkning både årligen och långsiktigt i alltför hög takt. Räknat per Finansiell hälsa ANALysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 8,3 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANALysfråga iii % 1,, -1, Befolkningsökning Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. -2, % Lycksele kommun Länet Riket Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 8,

8 Lycksele tioårsperiod ligger minskningen från och med 1991 mellan 7 och 1 procent. Åldersstrukturen markerar en klar tendens till ålderssnedhet. Det är samhällsbyggargenerationen år som flyttar från kommunen i snabbast takt. Man uppvisar även en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldrarna 44 och 45 w. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Lycksele en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket. Det finns även en viss konjunkturkänslighet. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Lycksele får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på cirka 23 kronor per invånare. Det är över den första kritiska nivån på 15 kronor per invånare, men under den andra på 27 kronor. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för de tre nyckeltalen ställs mot ett totalt behov av åtgärder på 23 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld: 2 miljoner kronor i extra amortering i tio år Finansiell hälsa: 21 miljoner kronor i förbättrad sparnivå Finansiella risker: miljoner kronor. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Lyckseles skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Storuman) år 26. Eftersom Lycksele har högre skattesats 26 med,45 procent finns ingen potential och betyget kan därför bara bli på skattehöjning. Lycksele höjde skatten senaste gången 22 med,5 procent. År 28 höjde Storuman skatten med,5 procent. Då uppstod en potential på,5 procent, men den är så marginell jämfört med behovet på 23 miljoner kronor i åtgärder att den inte påverkar inte betyget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 16 miljoner inom 2 4 år. Det gäller avgifterna inom äldreoch handi kappomsorg, förskola och barnomsorg, kultur- och fritidsverksamhet. Cirka 8 miljoner kronor av potentialen indikeras inom äldreoch handikappomsorg. Det indikeras även potentialer att höja avgifterna inom kommunens affärsverksamhet. Eftersom avgiftshöjningar har en potential som klarar 67 procent av behovet på 23 miljoner kronor blir betyget. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 157 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Lycksele på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 35 miljoner kronor inom det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan man pressa kostnaderna med cirka 3 miljoner inom social omsorg, med 2 miljoner vardera inom förskola 5 år, äldreomsorg och grundskola och med cirka 15 miljoner vardera inom gymnasieskola och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 18 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 157 miljoner en sänkt skatt på cirka 8,7 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är personal eftersom det finns så många som 145 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidrag enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 89 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då blir övertaligheten cirka 7 personer. Lycksele får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Lycksele potential 157,2 Mkr ANALysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Lycksele (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna 8 Kommunexperten nummer 8, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

9 Lycksele minskar majoritetsblocken något i betydelse, men vänstern har majoritet. Innevarande mandatperiod har Socialdemokraterna egen majoritet. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom så många som 145 anställda per tusen invånare indikerar stora arbetslag. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar, kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. LedningsförmågA Lycksele det speciella Lycksele har det indikativa finansiella betyget B därför att delbetygen på de tre första analysfrågorna är B. Det finns ett antal skäl och ett av dem är de goda tiderna. Hela branschen kommuner har bättre ekonomi än vad som får anses motsvara läget under mer normala tider. Finns det så mycket glesbygdskostnader att potentialen bara i kostnadspress är så stor som 157 miljoner kronor motsvarande en skattesänkning på 7,8 procent? Då är inte handikappverksamheten inräknad. För den verksamheten får kommunen ett utjämningsbidrag på 17 miljoner kronor, vilket är nästan 1 procent på skattenivån. Det är mycket och kommunen ska därför ha fler anställda per tusen invånare; kalkylmässigt cirka 89 anställda per tusen. Nu har kommunen 145 anställda per tusen invånare och en övertalighet på cirka 7 personer. Det är det mest speciella för Lycksele. Varför ser det ut så här? Eftersom det lokala näringslivet inte drar så bra det indikerar bland annat nyckeltalen befolkning och sysselsättning som båda har betyget är alternativet att flytta eller få en kommunal tjänst. Det är samhällsbyggargenerationen år som flyttar från Lycksele. Det är lite gåtfullt att inte också utbildningsgenerationen flyttar. Uppstår en belastning till för snedhet i befolkningens sammansättning blir betyget på nyckeltalet befolkning och det blir ett kritiskt mönster mellan nyckeltalen befolkning och sysselsättning, och. Det skulle ge delbetyget C på analysfrågan finansiella risker. Lycksele har alla belastningar man kan få för minskande befolkning och två belastningar för befolkningssammansättningen. Svackan i samhällsbyggargenerationen är djup, men det finns i övrigt inga utvecklingstendenser till obalans inom övriga befolkningsskikt. Varför flyttar just samhällsbyggargenerationen? Lycksele har många företag. Det finns 143 arbetsställen per tusen invånare. Det finns bara 63 kommuner med fler företag enligt det sättet att räkna. Om vart och ett av de 143 arbetsställena per tusen invånare anställde en person till skulle personer få arbete. Det finns således företagskompetens i Lycksele. Men kompetens brukar betyda rationellt beslutsfattande och marginalkostnaden för att anställa en person till visar sällan lönsamhet. Ett bättre företagsklimat i den meningen att lönsamhetskalkyler får positiva saldon bestäms i riksdagen och där finns inte kalkylkompetens. Som diskuterats vid andra analyser av kommuner (som Bräcke i januarinumret 28) är det lockande att vid svackor i den lokala sysselsättningen ge arbetslösa jobb i kommunen. Men det blir en arbetskraftsinlåsning och ANALysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 8, 28 9

10 Lycksele kommunen blir själv ett hinder för expansion av det lokala näringslivet. Nu finns det lösningar på problemet: Anställ folk i bemanningsföretag! Då kan kommunen hyra in arbetskraft när det är befogat och slussa över den till näringslivet när konjunkturen blir bättre. Varför skulle inte kommunen och näringslivet kunna äga sådana företag tillsammans i den här typen av kommuner? Det skulle vara en god och effektiv utbudsekonomisk åtgärd som efterfrågas alltmer i den öppna globala ekonomin. Med en övertalighet på 7 anställda, finansierade av minst 4 procents för hög skatt och en lågkonjunktur i sikte, är inte utsikterna så lysande för Lycksele. Med en mer markerad svikt i det lokala närings livet i de kommande sämre ekonomiska tiderna ökar trycket på kommunen att öka sysselsättningen samtidigt som arbetslösa tvingas flytta till jobb. Båda nyckeltalen befolkning och sysselsättning kan få sina betyg sänkta till, och därmed blir delbetyget på analysfrågan finansiella risker C. Håll med om att 4 procents lägre skatt skulle vara en betydande fördel och verka stimulerande på det lokala näringslivet. Det skulle få stora demografiska konsekvenser på kort sikt och nyttiga effekter i det längre perspektivet. Återstår analysfrågorna kommunskuld och finansiell hälsa. Här är tendensen positiv, dvs mot ett delbetyg på A-nivå. Bruttoförpliktelsebeloppet på kronor per invånare är inte högt och ofta har en kommun tillgångar utanför kärnverksamheten som kan kvitta fram ett nettoförpliktelsebelopp under 35 7 kronor. Det kanske Lycksele har, men det framgår inte av årsredovisningen vad kommunen kan ha av värden förutom det allmännyttiga bostadsföretaget Lycksele Bostäder AB och en pensionsbehållning på cirka 12 miljoner kronor. En försiktig värdering ger ett något för högt nettoförpliktelsebelopp, över den nedre gränsen med 2 kronor per invånare. Det motsvarar cirka 5 miljoner. Nu finns flera faktorer som manar till försiktighet och ett (starkt) del betyg B för kommunskuld. Utan tomma lägenheter de senare åren och med en positiv vinst värderas bostadsföretaget till 6 miljoner kronor. Men bara för tio år sedan stod över 11 procent av lägenheterna tomma och företaget var inte värt så mycket. Nu har Lycksele Bostäder de senare åren anpassat sitt bestånd från 1 15 lägenheter 1999 till 1 29 år 27, men troligen behövs en fortsatt krympning varje år för att hålla balans på bostadsmarknaden. Det beror på en ständigt minskande befolkning och en befolkningsbubbla genom en övertalighet personal i kommunen på 7 anställda. Med sämre tider framöver kan det bli svårt att försvara det här framräknade nettoförpliktelsebeloppet på kronor per invånare. Det går inte att komma ifrån att delbetyg B på analysfrågan kommunskuld är befogat. Men hur är det med den finansiella hälsan? Här ligger den röda mätpunkten över den högsta kritiska nivån. Men tar vi in utfallet för 27 och tänker oss att den femåriga mättrenden flyttas fram ett år sker två saker: För det första sänks mätpunkten med skillnaden i stapelhöjd mellan åren 27 och 22 dividerat med fem år, och det är nästan 2 procent dividerat med 5. Punkten förlorar,4 procent i höjd. För det andra växlar tendensen och vi får en fallande mättrend. Med förlorad nivå och tendens blir del betyget för analysfrågan finansiell hälsa ett klart B. Resultatmässigt är 27 inte mycket sämre än 26, men det finns en reavinst på cirka 22 miljoner kronor som inte ska vara med i sparandet. Det är därför sparnivån blir lägre i diagrammet för 27 än tidigare. Eventuellt narras lokalpolitikerna i Lycksele att tro att läget är under kontroll när resultaträkningen granskas, men så är inte fallet. Lycksele är en kommun som ser bättre ut än vad den är. En del kommuner blir bättre under analysen och en del måste värderas försiktigt. Lycksele tillhör den senare kategorin. Nu stundar sämre tider, vilket kräver tuffare styrning. Går det med en övertalighet (interna marginalväljare) på 7 anställda? Rekommendationer Kommunledningen: Tappa inte greppet över den dagliga hushållningen med tanke på den för låga sparnivån för 27. Fortsätt, som tidigare, att hålla hårt i ekonomin. Med de fem senaste årens sparnivåer även i framtiden har Lycksele den ekonomi som morgondagens beslutsfattare behöver för att infria framtida åtaganden som att: driva verksamhet med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner hålla ett gott företagsklimat Undersök noga om det är rimligt med den kalkylmässigt sett mycket stora övertalighet personal som kommunen har. Om så inte är fallet bör ett förhållningssätt antas för långsiktig minskning som eventuellt samordnas med ett långsiktigt program med små årliga skattesänkningar. Billiga lägenheter i ett hyresbestånd där det också finns lediga kapaciteter förstör prisbildningen på hela bostadsmarknaden. Värdetillväxt i det lokala bostadsbeståndet är attraktiva egenskaper. Fortsätt att avveckla tomma lägenheter och se till att hyrorna anpassas så att Lycksele Bostäder AB visar vinst. Se till att Lycksele Bostäder AB sköts exemplariskt och visar så stora årliga vinster som motsvarar maximalt tillåtna nivåer för den typen av kommunägda bolag. På så sätt kan värderingarna hållas höga och därmed bidra till en allt lägre nettoskuld för kommunen. Anställda i kommunen: Se inte kommunen som en födkrok. Ni är 1 Kommunexperten nummer 8, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

11 Lycksele kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen i framtiden etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå, för så länge kommunen har det finns alltid pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni alldeles för många. Bevaka också att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle gör anspråk på dem. Om de avsatta medlen går förlorade och kommunens ekonomi missköts bör du fundera på hur sannolikt det är att kommunen får extern hjälp för att i framtiden kunna betala ut dina avtalspensioner. Invånare: Du betalar en något hög skatt till en relativt finansiellt välskött kommun med stora överkostnader i verksamheterna. Du kan kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras ytterligare och skatten sänkas. Kommunens finansiella risker i form av näringslivssvikt kan vara svårhanterade och innebära en osäker framtid. Välj och stöd politiker som fortsätter hålla hårt i pengarna, minskar kommunskulden och visar vilja att hantera riskerna i kommunen. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Din villa skulle förmodligen ha ett högre värde redan idag om kommunen hade stabilare finanser på A- nivå. Skattesänkningar åstadkommer också högre fastighetsvärden och en allmännytta utan tomma lägenheter. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen etablerar goda och uthålliga finanser så fort som möjligt. Då förblir din fastighet en likvid tillgång. Underskatta inte små skillnader i utvecklingen av värdet. En skillnad på 1 procents tillväxt per år i 3 år räknat på varje 1 kronor i värde är minst kronor. Företagare och investerare: Är du företagare i Lycksele ligger det i ditt intresse att stödja en kommunledning som har ambitioner att med fortsatt fast hand styra ekonomi och finanser. Befinner sig ditt företag i expansions- eller flyttläge och har komparativa fördelar i Lycksele torde kommunen med de överkostnader som finns i verksamheterna idag ha möjligheterna att skapa de förutsättningar och ge dig den offentliga service som du behöver. Det gäller också dig som vill investera i Lycksele. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Lycksele finns det en finansiellt likvärdig men många klart svagare kommuner i omgivningarna. Aktuellt från kommunerna Lycksele bygger internationell kartingbana Lycksele kartingsektion satsar stort. Man planerar att bygga ut gokartbanan till internationella mått. Målet är att i framtiden få arrangera EM-tävlingar. Arbetet ska påbörjas i höst och om två år vara helt klar, säger Christer Rönnlund, ordförande i karting sektionen hos LMK. Motorsporten i Lycksele har på senare tid haft det svårt att få tag i folk som vill jobba ideellt. Men i gokartsektionen verkar det finnas en stark vilja till utveckling. -En förlängning av banan från 75 meter till meter kostar cirka 6 7 kronor. Pengar vi får låna och tjäna in via gokartuthyrning, säger Christer Rönnlund. Med en längre bana får man också chans att arrangera internationella tävlingar. Något som alla vet kommer att höja intresset för gokart och få fler ungdomar att börja köra. Källa: Västerbottenskuriren. Privatpersoner äger en fjärde del av Lyckseles skog Nära 75 procent av Lyckseles skogar innehas av bolag och störst är statliga Svea skog som äger omkring hälften av de 46 hektar produktiva skogsmarker som finns i kommunen. De privata skogsägarna äger en fjärdedel av skogen, fördelat på runt 2 4 fastigheter, och från Skogsstyrelsen skulle man gärna se att röjningsbehovet minskar på dessa områden. Skogen tappar värde Bolagen har en plan för sitt skogsbruk men på många privatägda marker är röjningen eftersatt. Detta leder i sin tur till att marken tappar i värde, säger Anders Fältman, distriktschef på Skogstyrelsen i Lycksele. Dock framhåller han att det finns vissa som sköter om sin skog med stor omsorg, inte minst de med större marker. Det finns ett antal privatpersoner som äger riktigt stora marker och då handlar det om produktiva värden på 5 8 hektar. Källa: Västerbottenskuriren Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 8, 28 11

12 Kommunexpertens ratinglistor Det här är Sveriges mest välskötta kommuner Hittills har Kommunexperten under 28 på sina första åtta nummer analyserat 64 kommuner. Det är drygt 22 procent av Sveriges samtliga kommuner. Den första ratinglistan publicerades i julinumret. I det här numret kompletteras den listan med åtta nya kommuner. Vilka är de ekonomiskt mest välskötta kommunerna? Vilka sköts mindre bra? Hur ser det ut i din kommun eller i grannkommunen? Inte helt oväntat omfattar listorna allt från elit- till dödskallekommuner Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns det fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra nyckeltalsbetyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms också efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir således inte bara en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper, utan här ges även en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom man kan tycka att en kommun med ett färre antal -betyg inte borde vara bättre än en med flera. Men ett färre antal viktigare nyckeltal får mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än fler men mindre viktiga nyckeltal. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Val av rätt kommun har därför ekonomisk betydelse. Rent objektivt sett är faktiskt kommunalvalen numera viktigare än riksdagsvalen för den enskilda medborgarens välfärd. Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats www. kommunrating.se. Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter nivåmässigt utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som om de hålls i framtiden inte kommer att försämra det ekonomiska och finansiella läget. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Rang A-kommuner Nr 28 1 Säter Värnamo Skellefteå Karlstad Östersund Vaggeryd Piteå Nykvarn Bromölla Hudiksvall Skurup Sunne Tierp Östhammar Båstad Tanum Rang B-kommuner Nr 28 1 Lekeberg Valdemarsvik Laholm Norsjö Herrljunga Kalmar Klippan Norrköping Leksand Orust Strömstad Haninge Trelleborg Perstorp Stenungsund Lycksele Svenljunga Huddinge Kristinehamn Kommunexperten nummer 8, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

13 Kommunexpertens ratinglistor Nya i A-listan den här månaden är Karlstad och Vaggeryd, och de marscherar in högt upp på listan. Rubrikerna till deras sex sidor långa analysartiklar är Karlstad solklara A-finanser och Vaggeryd där även ekonomin snurrar på. 16 kommuner av analyserade 64 är 25 procent. Om det är ett representativt urval finns 72 A-kommuner i Sverige (nu under goda ekonomiska tider). B-kommunerna I B-gruppen finns dels kommuner som knackar på dörren till A-gruppen, dels sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på, förblir man en B-kommun eller faller sakta. Det finns tre nya kommuner i B- gruppen den här månaden: Lycksele, Norrköping och Perstorp. Rubrikerna till deras analysartiklar är Lycksele har en dyr personalbubbla, Norrköping kanske reser sig till A-nivå och Perstorp möjligheternas kommun. 19 kommuner av analyserade 64 är 3 procent. Om det är ett representativt urval finns 86 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns kommuner som om deras ledningar inte agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomi och finanser obevekligen kommer att falla ner mot D-gruppen. Idag i goda ekonomiska tider är den vanligtvis stora C-gruppen faktiskt mindre än B-gruppen. Det finns två nya kommuner i C- gruppen den här månaden: Ljusdal och Sollefteå. De liknar varandra i flera avseenden än vad som skiljer dem åt. Rubrikerna till deras analysartiklar är Ljusdal vågmästarstyrd jojo-politik och Sollefteå där bara äldre har råd att bo. 17 kommuner av analyserade 64 är 26 procent. Om det är ett representativt urval finns 77 C- kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra klassas som finansiella kriskommuner eftersom de av egen kraft inte klarar att reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. På de senare sätter vi i listan en finansiell dödskalle. Det innebär att de elva första inte är kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att kräva ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det 5-2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att på egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Dödskallekommunerna har ställt till det för sig, men har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Det finns en ny kommun i D- gruppen denna månad och det är Vaxholm. Rubriken till analysartikeln är Vaxholm trevlig ekonomisk okunnighet. Tolv kommuner av analyserade 64 är 19 procent. Om det är ett representativt urval finns 54 D-kommuner i Sverige. Rang C-kommuner Nr 28 1 Solna Tomelilla Övertorneå Orsa Hedemora Strömsund Sundsvall Ydre Kiruna Tingsryd Västervik Katrineholm Torsås Avesta Ljusdal Sollefteå Karlskoga Rang D-kommuner Nr 28 1 Värmdö Hofors Jokkmokk Åre Sundbyberg Vaxholm Södertälje Dals-Ed Bräcke Dorotea Sorsele Rang D-kommuner Nr 28 1 Hallsberg Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 8, 28 13

14 Perstorp Perstorp möjligheternas kommun Perstorp är en kommun med potential. Den tidigare trenden att folk flyttar från kommunen har brutits. Man har högsta betyg på analysfrågorna Kommunskuld och Finansiella möjligheter. Man kan dock spåra viss snedhet när det gäller befolkningsfördelningen eftersom det är samhällsbyggargenerationen som flyttar ut och pensionärsgruppen som växer. På minuskontot noteras ett för lågt sparande de senaste fem åren och att den kommunalt beskattningsbara medelinkomsten växer långsammare är rikets genomsnitt. Men med låg kommunskuld, goda finansiella möjligheter, hanterbara risker och sannolikt högsta betyg på finansiell hälsa inom två år är Perstorp en kommun med stora möjligheter. Mediabild och bakgrund De flesta känner säkert till perstorpplattan, möjligen förknippar man även ättika med orten. Företaget Perstorp och orten Perstorp hänger intimt samman. Annars är Perstorp ett gammalt stationssamhälle där hantverk industrihistoriskt spelat stor roll. Det räcker med att nämna träskotillverkning, garverier och glasproduktion. Trots att man ligger i Skåne har jordbruk aldrig varit ett stort inslag i ortens ekonomi eftersom marken inte är särskilt lämplig för jordbruk. Det som fick hjulen att snurra på allvar i Perstorp var när järnvägen kom till orten i slutet på 18-talet i samband med att både ättiksfabriken och glasbruket startade sin verksamhet. Orten Perstorp blev 1935 municipal samhälle i Perstorps kommun. Tolv år senare blev kommunen köping. Vid kommunreformen 1971 bildades det som utgör dagens Perstorps kommun. Mycket i Perstorp kretsar kring företaget Perstorp. Kemi koncernen Perstorp är ortens största arbetsgivare och förekommer ofta i media. Bland annat kommer Perstorp från och med höstsäsongen 28 att sponsra ishockeylaget Rögle. Vidare läser man att Perstorp köper kemiföretag i USA och Frankrike, företag som 27 omsatte 4,7 miljarder kronor. Perstorp samarbetar med Preem när det gäller tillverkning av så kallad grön diesel. Media noterar att antalet avgångar mellan Perstorp och Klippan ska fördubblas. Det innebär ett tåg i halvtimmen mellan de bägge orterna. Allt ska vara klart sommaren 21. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Perstorp har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder Indikativ betygsmatris Faktaruta Perstorp Betyg: B (indikativt 28) Befolkning: 6 93 (27) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 2,56 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 1 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 31 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 9 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elit licens 14 Kommunexperten nummer 8, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

15 Perstorp som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet ligger på cirka 47 9 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (12 kronor per invånare). Perstorp ligger på plats 57 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett rättvisande netto för pliktelsebelopp. I Perstorps fall ger en försiktig värdering runt 17 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 3 kronor, vilket med god marginal understiger 35 7 kronor som är gränsen för indikation av konsumtionslån. Det finns inga konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Perstorps amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt cirka 5,4 år för KOmmunskuld tkr/inv Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster de senaste fem bokslutsåren och därmed över första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Perstorp delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Perstorp får betyget. År 26 är sparnivån 4,9 procent av de totala intäkterna. Det ligger under nivån för god hushållning eller 5, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 3,6 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger Perstorp kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp Kommun 57 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANALysfråga i skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på 16 procent av intäkterna och trenden är fallande. Eftersom den första kritiska nivån är så hög som 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden för Perstorp. För skuldbalansgraden får Perstorp det högsta betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Med normal volym på långa lån och korta skulder är skuldbalansgraden runt 4 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger först på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt obetydligt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och är 26 något större än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller således på kassan i nästan samma takt som utgifterna för investeringarna tömmer den. Kapitalbildningen får betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Perstorp under den senaste nio årsperioden 2,99 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 3,22 procent. Det ger ett årligt lånebehov på,24 procent. Med på nyckeltalet sparnivå får Perstorp delbetyget B på hela analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Det finns indikation på kritiskt mönster. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är inves Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 8, 28 15

16 Perstorp teringarna i genomsnitt cirka 3 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Perstorp bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av de totala intäkterna. Det är normen som tillämpas för kommuner med en befolkning som under den senaste tioårsperioden utvecklas inom + / 5 procent. Befolkningsminskningen de senaste tio åren är 1,7 procent. Det finns ingen risk att man investerar ihjäl sig eller drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Finansiell hälsa Nyckeltalet skattekraft anger att den kommunala beskattningsbara inkomsten ligger under rikssnittet. Med en svagt fallande trend de senaste sex åren från 93 till 89 procent får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Perstorp betyget. Man växer årligen och åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Perstorp en långsiktig trend som är betydligt sämre än motsvarande trend för riket. Det finns också viss konjunkturkänslighet. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Perstorp får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på cirka 18 5 kronor ANALysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 3,1 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANALysfråga iii % Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % Förvärvsfrekvens Totalt för Perstorp Kommuntrenden Riket Rikstrenden Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 16 Kommunexperten nummer 8, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

17 Perstorp per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 15 kronor per invånare, men under den högsta på 27 kronor per invånare. De sex nyckeltalen innehåller ett kritiskt mönster mellan de två nyckel talen skattekraft och sysselsättning som innebär en inte fullt utvecklad kritisk risk (avklingande eller mognande näringslivssvikt) och det ger sammantaget delbetyget B för analys frågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Perstorps skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun med lägst skatt (Örkelljunga) år 26. Eftersom Perstorp har högre skattesats 26 med 1,8 procent finns ingen potential. Betyget kan därför bara bli på skattehöjning. Perstorp höjde skatten senaste gången 23 med,45 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 7 miljoner inom 2 4 år. Det gäller avgifterna inom äldreoch handi kappomsorg, förskola och barnomsorg samt fritidsverksamhet. Cirka 4 miljoner kronor av potentialen indikeras inom äldre- och handikappomsorg. För avgiftshöjningar blir betyget. Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Perstorp potential 54,1 Mkr Kostnadspressen kalkyleras till cirka 54 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Perstorp på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 15 miljoner kronor inom äldreomsorg, med 12 miljoner inom social omsorg och med cirka 8 miljoner vardera inom fritid och inom det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan man pressa kostnaderna med cirka 5 miljoner inom politiken och med 3 miljoner inom förskola 1 5 år. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 1 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 54 miljoner en sänkt skatt på cirka 5,4 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 83 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidrag enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 8 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då är övertaligheten cirka 25 personer. Perstorp får delbetyg A på hela analysfrågan Finan siella möjligheter. ANALysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Perstorp (här finns bara betygen och ). För de senaste fyra mandatperioder har det i genomsnitt inte alltid funnits underlag för stabila majoritetsblock. Nu indikeras även vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Perstorp är en liten kommun men med många nämnder och kommunägda företag. Det finns dessutom en belastning för antalet partier i fullmäktige, vilket eventuellt kan orsaka fördröjningar i ärendehanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Perstorp det speciella Perstorp är Skånes minsta kommun med sina 6 93 invånare (december 27). Grannkommunen Örkelljunga i nordnordväst är nästan en halv gång till så stor. Om Örkelljunga ligger bra till vid E4 har Perstorp ett bra pendlingsläge med närhet till Hässleholm, Höör och Kristianstad, dvs inte bara västra utan också östra delen av Skåne. Men Perstorp är klassad som varuproducerande kommun och det finns ett mind re antal stora företag. Kommunen brukar vara den största arbets givaren, men i Perstorp ligger Perstorp Specialty Chemicals AB på första plats. På andra plats kommer kommunen och sedan följer åtta relativt stora privata företag. Men som det ofta är i kommuner med relativt få arbetsställen per tusen Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 8, 28 17

18 Perstorp invånare (92) och många stora företag är Perstorp en konjunkturkänslig kommun. Det framgår av nyckeltalet sysselsättning och förvärvsfrekvensen de senaste 2 åren. Dessutom är trenden över de åren klart sämre än motsvarande för riket. Perstorp har det privata näringsliv som många kommuner önskar att de hade mycket mer av. Men företagen i Perstorp är tydligen utsatta för ett hårt effektiviseringstryck från marknaden. Även om nyckeltalen sysselsättning och skattekraft antyder näringslivssvikt minskar inte befolkningen utan kommunen växer. Nyckeltalsbetyget på skattekraft innebär att den kommunalt beskattningsbara medel inkomsten växer långsammare är motsvarande för riket. Det kan tolkas så att det lokala närings livet har en svagare förmåga att betala löner än vad som är normalt i riket. Men befolkningen har ökat varje år med två undantag efter sekelskiftet. Det är en utveckling som i ett historiskt perspektiv förbättrats sedan 21 när den långsiktiga befolknings utvecklingen mätt över tioårsperioder kulminerade i -11,5 procent. Då fanns det också mycket tomma lägenheter i kommunens allmännyttiga företag Perstorps LedningsförmågA Bostäder AB. Under den senaste tioårsperioden är befolkningsminskningen bara 1,7 procent. Det långsiktiga måttet blir snart positivt om de årliga positiva befolkningsförändringarna håller i sig. Perstorp är attraktivt och folk flyttar dit. Kan det vara en expansion i det lokala näringslivet i de nuvarande ekonomiskt goda tiderna? Det finns idag ingen snedhet i befolkningens sammansättning jämfört med riket. Snart kommer dock en belastning att utlösas för en svacka i samhällsbyggargenerationen år. Varför den gruppen inte finner Perstorp så attraktiv som den växande gruppen åringar finns skäl att fundera över. Skattekraften minskar förmodligen i Perstorp för att personer i lönekarriären i åldersgruppen lämnar kommunen. När det gäller analysfrågan finansiella risker spåras en tendens till näringslivssvikt genom två nyckeltal och delbetyget blir B. Perstorp har även B som delbetyg på analysfrågan finansiell hälsa. Det beror på ett för lågt sparande de senaste fem åren, vilket framgår av diagrammet för nyckeltalet sparnivå. Nu är trenden stadigt växande och håller ledningen i Perstorp hårt i ekonomin i framtiden är Perstorp i det avseendet en A-kommun redan inom två år. Ser man till diagrammet för sparnivå verkar förmågan att hålla i den vardagliga ekonomin inte vara kommunens bästa gren. Flyttas mättrenden bara ett år tillbaka i tiden är delbetyget C, och går vi sex år tillbaka sjunker det till D. Nu ser sparandet bra ut för 27 och håller kommunens ledning i ekonomin blir snart delbetyget A. Hushållningskravet för Perstorp ligger strax under balanskravet plus 2 procent av de totala intäkterna. En bra gissning är att kommunledningen för några år sedan tog balanskravet på allvar och styrde hårdare. Dessutom har de bättre ekonomiska tiderna plussat på ytterligare 2 procent så kommunen uppfyller även lagens hushållningskrav. Hur blir det om sämre tider minskar med 2 procent i stället? Under perioder med låga sparnivåer brukar kommuner behålla investeringsnivån och bygga skulder. Det har skett i Perstorp men i relativt begränsad omfattning. Nyckeltalet kapitalbildning visar ett mycket litet lånebehov de senaste nio åren och det ANALysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna 18 Kommunexperten nummer 8, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

19 Perstorp har en liten neddragning av rörelsekapitalet klarat. Perstorps kommunskuld är låg och jämt fördelad mellan skulder i förvaltningarna, borgen, förmedlade lån och framtida pensionsförpliktelse. För några år sedan dök det upp förmedlade lån i stort sett på samma nivå som borgen till de egna ägda bolagen, vilket förmodligen ger en dubbelräkning i det ändå låga brutto för pliktelse beloppet. Endera har kommunen förmedlade lån och borde döda den gamla borgen eller så har kommunen inrättat någon form av internbank med kommunen och företagen och råkat få in företagens lån i kommunens redovisning. Även med dubbelräkning värderar man lätt fram ett lågt nettoförpliktelsebelopp. Överkostnaderna motsvarar en skatte sänkning på 5,4 procent. Det torde inte behöva betalas hyror internt för några nya och dyra anläggningar. Det är inte personal eftersom övertaligheten personal bara är 3 per tusen invånare eller 25 personer. Säg att överkostnaden ska vara 3 procent räknat på skattenivån. Då motsvarar 2,4 procents sänkt skatt möjligheten att närma sig Örkelljunga, som har 1,8 procents lägre skatt. Örkelljunga är den grannkommun med lägst skatt som Perstorp bör jämföra sig med. Överkostnaderna överensstämmer med att samhällsbyggargenerationen flyttar ut och pensionärsgruppen ökar. De fyra verksamheterna förskola 1 5 år, förskola 6 år, grundskola och gymnasium har låga överkostnader, vilket förmodligen i Perstorps fall innebär ett utbud som inte är attraktivt nog på åldersgruppen år. Däremot finns stora överkostnader inom äldreomsorgen och troligen är den väl utbyggd med hög kvalitet varför äldre inte flyttar med den yngre generationen utan bor kvar i Perstorp. Men det finns också höga kostnader inom de sociala omsorgerna och kanske skulle kommunen tjäna på en mindre generös social omsorg. Med låg kommunskuld, goda finansiella möjligheter, kanske högsta betyg på finansiell hälsa inom två år och risker som kan hanteras har Perstorp stora möjligheter. Rekommendationer Kommunledningen: Fortsätt som de tre åren 25 till 27 att hålla hårt i ekonomin. Med en sparnivå på över 5 procent av de totala intäkterna även kommande år, har kommunen den ekonomi som morgondagens beslutsfattare behöver för att infria framtida åtaganden som att: driva verksamhet med dagens standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner hålla ett gott företagsklimat se till att fastighetsägarna får en trygg värdetillväxt Perstorp har mer överkostnader än vad som är normalt, så ett långsiktigt skattesänkningsprogram med minst,1 procent per år för att locka främst åldersgruppen år vore en intressant möjlighet. Fundera på att utveckla Perstorp också som pendlingskommun för barnfamiljer i yrkeskarriären. Då kan delar av de höga potentialerna inom främst social- och äldreomsorgerna frigöras för att öka attraktiviteten inom förskola 1 5 år, förskola 6 år, grundskola och gymnasium. Om samhällsbyggargenerationen flyttar till Perstorp igen, förbättras skattekraften och förvärvsfrekvensen. Det gör att analysfrågan Finansiella risker kan få betyget A. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft för service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen etablerar ett finansiellt A-betyg. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ni har inte varit för många och om ni ser till att ni inte blir övertaliga i framtiden, blir inte belastningen för kommande generationer så betungande när de ska betala dina avtalspensioner. Så länge kommunen har betyg på A-nivå finns pengar till avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Invånare: Du betalar en kalkylmässigt något hög skatt till en under senare år relativt finansiellt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna som är högre än normalt. Du kan kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Att de senaste två årens goda förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen erövrar högre betyg än indikativt B. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Perstorp. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Din villa skulle förmodligen ha ett högre värde redan idag om kommunen hade stabilare finanser på A- nivå. Skattesänkningar åstadkommer också högre fastighetsvärden och en allmännytta utan tomma lägen heter. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen etablerar goda och uthålliga finanser så fort som möjligt. Då blir villan en likvidare tillgång. Underskatta inte små skillnader i utvecklingen av värdet. En skillnad på 1 procents tillväxt per år i 3 år räknat på varje 1 kronor i värde är minst kronor. Företagare och investerare: Är du företagare i Perstorp ligger det i ditt intresse att stödja en kommunledning som har ambitioner att med fortsatt fast hand styra ekonomi och finanser. Befinner sig ditt företag i expansionseller flyttläge och har komparativa fördelar i Perstorp torde kommunen med de överkostnader som finns i verksamheterna idag ha möjligheterna att ge dig den offentliga service som du behöver. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Perstorp finns två finansiellt starkare och två ungefär likvärdiga kommuner i omgivningarna. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 8, 28 19

20 Fundamental teori Analysfrågan Finansiella krisut lösande risker del 2 Kommunexperten redovisar finansiella analyser av Sveriges kommuner baserade på fem centrala frågor. I tidigare nummer av Kommunexperten har den teoretiska bakgrunden presenterats till den första analysfrågan (Kommunskuld) och den andra analysfrågan (Finansiell hälsa). Nu är det dags för motsvarande genomgång av den tredje frågan Finansiella krisutlösande risker, där den första delen publicerades i förra numret. Här kommer den andra delen. Repetition Kommunexperten 7/28 I förra numret framhålls att risker är krisutlösande faktorer. Ett exempel är Haningekrisen i början av 199-talet. En fråga är om risker ska indikeras och hanteras över huvud taget. Eftersom varje generation ska bära sina egna kostnader bör det även omfatta kostnader för hantering av risker. Men alla risker indikeras inte, och olika parter har olika kunskaper om riskerna och även det är en komplikation. Det finns risker som indikeras men som inte kan eller ska hanteras, i varje fall inte hanteras öppet eftersom det skulle kunna utlösa en kris. Externt indikerbara risker Resultatet av första artikeln om riskhantering blir således ett urval av sex viktiga risknyckeltal. De har nummer, är relaterade till en viss typ av risk och har namn enligt följande tabell: Nummer Typ av risk R1 Nyckeltalsnamn Investeringsrisk Investeringsnivå R2 Skattebasrisk Skattekraft R3 Skattebasrisk Befolkning R4 Skattebasrisk Sysselsättning R5 Koncernrisk Bostadsöverskott R6 Koncernrisk Borgen och förmedlade lån Internt indikerbara risker Men de här nyckeltalen är inte uttömmande. Därför ber vi kommunerna också fundera över interna risker som bara kan indikeras ur ett inifrånperspektiv, dvs vad kommunens företrädare vet. Och det är inte verksamhetsrisker som dåliga avloppsledningar och mögliga hus. Hantering av osäkerhet och risk inför beslut Vid allt beslutsfattande finns osäkerheter om 1. förutsättningar 2. framtiden 3. viktiga aktörer i omvärlden Riskhantering börjar med att kartlägga och lista alla osäkerheter. Därefter kan de osäkerheterna delas upp i tre delar: 1. En del kan man gardera sig mot, vanligen genom åtgärder som medför kostnader. En av de mest vanliga åtgärderna är olika försäkringslösningar, staket, larm etc. Gäller det osäkra aktörer kan man förhandla och kanske ingå avtal. 2. Nästa kategori osäkerheter går det att gardera sig mot, men garderingen medför samtidigt utlösande incitament. Med andra ord, aktiv riskhantering ökar sannolikheten för att risken utlöses. Det är inte ovanligt om man påtagit sig förpliktelser av typ borgen. 3. Den tredje delen är de osäkerheter som det inte går att gardera sig mot. Den gruppen behåller då inte begreppet osäkerhet, utan en bättre benämning anses vara risk. Det är den genuina risk man måste ta vid ett positivt beslut. Ibland finns risk utan att man har möjlighet att fatta beslut; det kan vara påtvingat. Med hjälp av nyckeltalen ovan inringas riskerna och i kalkyler vid sidan om analysmodellen beräknas hanteringskostnader som därefter förs in i analyssystemet. Attityden till risk är personlig Läroböckerna pratar om riskaversion. Det är individernas attityder till och beteenden inför risk. Det är mycket individuellt. Teorin menar att alla har olika riskaversion. Hög riskaversion har personer som undviker risker och omvänt. En del läsare med låg riskaversion tycker att det som framförs här är rent nonsens. Det finns personer som inte ens skulle brandförsäkra sin villa om inte banken krävde det för lånens skull. Trafikförsäkringar är obligatoriska, men mardrömmen finns att oskyldigt krocka allvarligt med en person utan tillgångar som kör en oregistrerad och oförsäkrad bil. I kommuner kan det finnas olika personliga attityder till risk beroende på vår ansvarskänsla för förvaltning av andras medel. En del är mer slar 2 Kommunexperten nummer 8, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner?

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 7, 28 Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Hittills har Kommunexperten

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden?

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Vem tar ansvar för framtiden? De kommunala facken borde se

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Perstorps kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Perstorp bidragsdriven

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera!

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 29 Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Slutsatsen i Ekonomistyrningsverkets

Läs mer

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget...

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget... Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 29 Kommunexperten fyller 2 år Det började hösten 27 med

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/211 Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Frågan är om man

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/212 Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet En vanlig

Läs mer

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa!

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 29 Statliga bidrag ska vara effektivitetsrättvisa! Den ekonomiska krisen

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 21 Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 9, 28 Analyserade kommuner i KE 8/28 Göteborg Göteborg är en ekonomiskt mycket

Läs mer

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 6, 21 Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Det finns två

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Skurups kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Skurup paus i raden av årligen

Läs mer

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 12, 28 Dagsläget i ekonomin Tidigare i år kritiserades finansminister Borg av

Läs mer

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun?

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/212 Vad är egentligen en kommun? Före 197 var en kommun en generationssolidarisk

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här?

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 11/211 Är den tomma landsbygden snart här? En fördelningspolitik

Läs mer

Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva

Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 29 Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Det kommunala

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan!

Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 29 Kom krisen av sig? Kommunerna fick 7 miljarder kronor

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 29 Snart kommunal fastighetsskatt? Kan det gå så ekonomiskt illa att det

Läs mer

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år

Läs mer

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun?

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 600 kr exkl moms Nr 5, 2008 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Artikel, sid 12-13 Vem

Läs mer

Kommunexperten. Dags igen för kommunalt skattestopp?

Kommunexperten. Dags igen för kommunalt skattestopp? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 8, 29 Dags igen för kommunalt skattestopp? Läget idag liknar

Läs mer

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit?

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB 2014-01-30 Analysartikel Södertälje! Sveriges Detroit? I analystidningen Kommunexperten 2011, nr 5 analyserades

Läs mer

Kommunexperten. Så ska pensionsskulden. hanteras. Analyserade kommuner i KE 5/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Så ska pensionsskulden. hanteras. Analyserade kommuner i KE 5/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 5, 28 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Medierna har uppmärksammat

Läs mer

Kommunexperten. Råd till en finansminister

Kommunexperten. Råd till en finansminister Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 2, 21 Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport

Läs mer

Pressmeddelande Uppsala 2011-03-03

Pressmeddelande Uppsala 2011-03-03 Pressmeddelande Uppsala 2011-03-03 Flyr medelklassen hög skatt? I nr 2 av Kommunexperten påvisar vi att samhällsbyggargenerationen flyttar från kommuner med hög skatt till kommuner med låg skatt. I senaste

Läs mer

Kommunexperten. Visst kan kommuner stresstestas! Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Visst kan kommuner stresstestas! Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Visst kan kommuner stresstestas! Ekonomiska och finansiella

Läs mer

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner Spanande rating eller 4-minuters-analys av kommuner Hur du använder Svensk KommunRatings hemsida www.kommunrating.se på ett effektivt sätt för finansiell analys av Sveriges kommuner. Sidan 1 Handledning

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009

Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009 Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009 Program Från kl 11.15 så står lunchen framdukat på Utvecklingsavdelningen, Nybrog 13. Ca 11.40 börjar landshövding Bo Källstrand Kl 12.00 håller jag en

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

Kommunexperten. Varför särbehandlas. kommuner? Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Varför särbehandlas. kommuner? Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Ny analys tidning! Kommunexperten är landets enda publikation för oberoende

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Finansiell ratinglista svenska kommuner

Finansiell ratinglista svenska kommuner Kommuner på ratinglistan I varje nummer av tidningen Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Med ett nummer i månaden och tolv kommuner per nummer (13 kommuner i december) så blir det 145 kommuner per

Läs mer

Lokalt företagsklimat

Lokalt företagsklimat Lokalt företagsklimat ANNA SJÖDIN MAJ Länsrapport Västernorrland Innehållsförteckning Sammanfattning... Metod... Disposition... Basfaktorer... Enkätsvar...9 Sammanfattande omdöme... Bra exempel för framtiden...

Läs mer

Kommunexperten. Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun?

Kommunexperten. Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 3, 21 Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun?

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun

KommunDiagnos för Kungälvs kommun KommunDiagnos för Kungälvs kommun Förslag till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 24 september 2014 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Kommunexperten. Fortfarande en äldreomsorg i strykklass. Analysartikel

Kommunexperten. Fortfarande en äldreomsorg i strykklass. Analysartikel Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysartikel Fortfarande en äldreomsorg i strykklass Invandringen betalas av U-hjälpen på statlig nivå

Läs mer