Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat tidevarv där alla är varumärken: personer, företag, organisationer, kommuner, länder. Men det tar tid att ladda varumärket, att bygga förtroende och tillit. Och ett varumärke är inget som kommunerna lika lite som företagen kan tvinga på omvärlden. Det är omvärlden som avgör om den bild som kommunen vill ge stämmer med deras uppfattning. Politikerna i våra kommuner kan förstärka det kommunala varumärket genom innehav av en Finansiell Elitlicens. Den visar att man har framtidens ekonomi redan idag, och stryker under hur effektivt det är med unika, entydiga och tydliga mål för kommunens ekonomi. Sidan 66 Analyserade kommuner i det här numret Sörmländska GNESTA är numera en A- kommun där en långt driven kostnadseffektivitet har lyft sparandet över godkänd nivå. Det finns utrymme för små årliga skattesänkningar med tanke på det höga sparandet och att det Sidan 6 Precis som i förra analysen från januari 21 är OXELÖSUND en C-kommun, och skälet är att man inte sköter var dagsekonomin. Sparandet utvecklas på alldeles för låg nivå, men det går att pressa ner kost na derna de 3 miljoner Sidan 26 Halländska VARBERG är en stark A- kommun med stigande tendens med flera förbättrade nyckeltal och där överskotten ligger på trygg nivå. Det finns små avgiftspotentialer inom äldre- och handikappomsorgen. Det finns också Sidan 46 HAMMARÖ i Värmland är en C-kommun som tagit klivet från D i den förra analysen. Med fortsatt B på finansiell hälsa och ett fall från A till B på finansiella risker blir tendensen stabil Sidan 11 LIDKÖPING är en stabil B-kommun som dock investerar väl mycket. Man har B på analysmomentet finansiell risk, faktiskt så nära C man kan komma. I övriga aspekter är Lidköping en framgångsrik A-kommun med bland annat ett föredömligt förvaltat pensionskapital Sidan 16 RAGUNDA i Jämtland är en D-kommun med stigande tendens. Högre spar nivåer under de senaste två åren visar på tillfrisknande och behovet av åtgärder är inte längre så stort. Det har förbättrat betyget för finansiella möjligheter Sidan 31 Skånska SIMRISHAMN ligger kvar på B- nivå som vid förra analysen. Problemet är samma nu som då folk i åldersgruppen år flyttar och medelåldern bli allt högre. Det behövs en lokal näringspolitik som upprätthåller en Sidan 36 VÄXJÖ i Småland är en A-kommun med 14 nyckeltal med betyget dvs A med stigande tendens jämfört med den förra analysen 21. Men potentialerna är knappa och betyget A på finansiella möjligheter är svagt Sidan 51 Ångermanländska ÖRNSKÖLDSVIK har det inte lätt. Man är en D-kommun med fallande tendens. Huvudskälet är misslyckade energiprojekt som sänker betyget från B i analysen i februari 21 till D idag. Den snabba skuldökningen Sidan 56 NACKA är en B-kommun som är nära A-klassning, men som faller på den finansiella hälsan där betyget är B. Vad som ska till är bland annat att etablera sparandet över 6,25 procent av de totala intäkterna. Sidan 21 SVEDALA ligger i Skåne och är en stabil A-kommun. Den befarade svackan i sparandet 21 uteblev och man sköter ekonomin föredömligt. Möjligen kan man tänka sig små årliga skattesänkningar med tanke på det höga Sidan 41 Uppländska och stockholmska ÖSTERÅ- KER är en välskött A-kommun som stärkt sig ytterligare sedan den förra analysen 21. Med det höga sparandet finns utrymme för årliga skattesänkningar. Det finns också vissa Sidan 61

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Gnesta...6 Hammarö...11 Lidköping...16 Nacka...21 Oxelösund...26 Ragunda...31 Simrishamn...36 Svedala...41 Varberg...46 Växjö...51 Örnsköldsvik...56 Österåker...61 Värdet av ekonomiskt starka varumärken...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 6 8 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 7 6 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 5/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Ledaren När väljarnas pengar är billiga Läget är allvarligt i Örnsköldsvik. Varför det är så analyseras i det här numret. Det är så allvarligt att kommunen står på randen till den nya företeelsen som tagit Europa med överraskning överbelåning. Sannolikheten är stor att man är nästa svenska greklandskommun producerad av spekulativa aktörer på kredit mark naden, som vet att om det skulle gå fel räddas kommunen av politikerna. Kommuner är systemviktiga och får inte gå i konkurs. Överbelånade kunder som inte får gå i konkurs, som stater i EU och snart även officiellt kommuner, är inte de enda nya dyra inslagen för skattebetalarna. Förr var det en mycket grannlaga och ansvarsmässigt tung uppgift att förvalta andras pengar, vilket alltid varit och fortfarande är ett stort inslag i all ekonomi. Rådet till Örnsköldsvik att så snabbt som möjligt avsluta alla förlustprojekt och betala uppkomna skulder vilar på den gamla respekten för förvaltning av andras pengar. Svenskens förtroende orubbat Nu har politikerna insett att de kan motivera beskattning av medborgarna med argumenten om mer skola, vård och omsorg och sedan använda pengarna till annat. Svensken tar beskeden i de årliga röda kuverten om allt mindre pensioner med stort jämnmod och utan att protestera mycket. Än är svenskens förtroende för politikernas förmåga att leverera obrutet. Än kostar inte politiska misslyckanden mycket i Sverige. Medborgarna i EU:s norra delar har ännu ett obrutet stort förtroende för politiker och den offentliga sektorn, något som aldrig varit utbrett i de mer klanliknande länderna i södra EU. Med invandring, en ändrad attityd hos våra ungdomar och korrupt maktpolitik, kan solidariteten som bär välfärdsproduktionen snabbt gå förlorad. Svensken i gemen minns knappast längre de ekonomisk tuffa åren i början av 199-talet när det överbelånade Sverige genomled sin ekonomiska kris och över en halv miljon svenskar gick ut i öppen arbetslöshet under två år. Stora delar av nattväktarstaten (polis och försvar) avvecklades och skolväsendet drabbades. 25 miljarder överfördes från AP-fonderna till statskassan, så att bromsen nu relativt ofta utlöses vid för låg BNP-tillväxt. Pengar till underhåll av den statliga infrastrukturen har ännu inte återförts. Varför är svensken så tålmodig i sitt förtroende för politiken och hur kommer det att sluta i Örnsköldsvik? Kostnaden för röstköp När väljarnas pengar är billiga och det vägs in i rösträknekalkyler kan punkten för den optimala avvägningen bli en ganska dyr politisk nota för skattebetalarna i Örnsköldsvik. För det är väl inte så att KommunInvest kommer att avskriva nödlidande krediter till de havererade energiprojekten i Örnsköldsvik? Kanske kan Örnsköldsvik i bästa Robin Hood-stil få bli betraktad som en fattig kommun och därmed få bidrag från botten av den statliga bidragspåsen som Haninge fick när de havererade finansiellt under början av 199-talet. Då måste det s-styrda Örnsköldsvik förmodligen vänta in, under växande utgifter, en s-styrd regering under nästa mandatperiod. Det är en hyfsad strategi, speciellt när väljarnas pengar är billiga. Undrar hur det kommer att gå? Hans Jensevik Perspektivet som ingen annan har! Låt Har du dig läsplatta? förundras Pröva över vårt hur analysbibliotek mycket bättre under du 4 månader! kan göra genom en effektivare Här finns ekonomisk alla utgivna och nummer finansiell av Kommunexperten, styrning av hela kommunkoncernen. aktuella kommunanalyser för alla kommuner och över Se din kommun genomlyst och värderad top down som ett land ratas! hundra fackartiklar. Tillhör du de många nya med förändringsenergi, nyfikenhet och öppna attityder som vill bryta mönstret? Ring mig! SVENSK KOMMUNRATING Chefredaktör och ansvarig utgivare för Kommunexperten Hans Jensevik, VD Svensk KommunRating AB Tel , E-post: KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 5/212 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 5/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, Svag och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i ratinglistan på hemsidan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Gnesta Svedala Varberg B C D Växjö Österåker Lidköping Nacka Simrishamn Hammarö Oxelösund Ragunda Örnsköldsvik Förtydligande Det är alltid en kommun som beslutar om en skatteändring oavsett anledning. Den kan vara skatteväxling, effekter av utjämningssystemet, lokala ekonomiska chocker mm. I avsnitten i analysartiklarna som redogör för det statistiska läget anges normalt inte anledningen för en skatteändring. Den kan eventuellt kommenteras under rubriken Slutsats sist i artikeln. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 5/212 5

6 Gnesta Gnesta listiga Betyg Tendens A steg ända upp Diagnos: I analysen i januari 21 var frågan om Gnesta även skulle ta nästa steg upp från B till A, man var ju en politisk jämviktskommun med tveksamt historiskt förflutet. Det nya vänsterstyret har hittills hållit måttet och Gnesta är nu en kommun med A-betyg. En långt driven kostnadseffektivitet har lyft sparandet över godkänd nivå. Bolagen sköts bättre än tidigare, men snedheten tilltar i befolkningen mot allt fler äldre. Åtgärder: Vad ska man ge för råd till en finansiellt stark kommun med stabil tendens annat än att fortsätta hålla hårt i ekonomin? En skattenivå över 22 procent är lite hög och driver bort de skatte känsliga unga varvid snedheten ökar i befolkningens samman sättning. Det finns utrymme för små årliga skattesänkningar med tanke på det höga sparandet och att det också finns vissa avgifts potentialer. Mediabild och bakgrund Gnesta ligger i Sörmland och orten omnämns första gången redan 1383, då under namnet Gnytlistum. Ända till 185-talet bestod orten bara av ett fåtal torp, hus och gårdar. Men i samband med byggandet av Västra stambanan började orten växa och man blev ett stationssamhälle på 188-talet. Dock är dagens stationshus av senare datum och är byggt blev Gnesta ett municipal samhälle och antalet invånare var då 779 personer. Orten blev landskommun 1952, men ombildades redan 1955 till köping. Under åren ingick Gnesta i Nyköpings kommun, men från och med den 1 januari 1992 är Gnesta återigen en egen kommun. Möjligen är Gnesta mest känt för att ha gett namn åt den så kallade Gnestamodellen. Det var SJ:s chefarkitekt Adolf W Edelsvärd som ville att också de mindre stationshusen skulle vara vackert utformade och ge en känsla av rymd. Grundidén är tre kvadrater inom vilka det finns ett större rum och ett antal smårum. Media skriver att Gnesta klättrar 37 placeringar i Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet och ligger på plats 99 i landet jämfört med förra året. Resultatet baseras på enkätsvar och statistik från hösten 211. Årligen genomför organisationen Miljöfordon Syd en genomgång av de Svenska kommunernas fordon. Kommunerna får lämna in uppgifter på hur många fordon som finns och vilka bränslen som används. Vid årets genomgång kom Gnesta kommun på en fin tionde plats i Sverige. Pressen skriver att Gnestas intresse för länsbyte har svalnat och att frågan inte är aktuell de närmaste åren; man har haft planer på att byta län till Stockholm. Speciella förutsättningar Gnesta har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i Gnesta Kommunkoncern AB. Koncerndotterbolaget Gnesta Förvaltnings AB äger och förvaltar ett trettiotal lokaler och Gnesta kommun hyr flertalet av de lokalerna. Det påver kar de kritiska nivåerna för nyckeltalen spar- och investeringsnivå och de har justerats ned. Faktaruta Gnesta Befolkning: 1 36 (21) Kommuntyp: Förortskommuner till större städer Kommunalskatt: 22,18 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 17 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 57 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 122 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 9 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 5/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Gnesta Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 63 1 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Gnesta ligger på plats 91 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 44 2 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 18 9 kronor. Det är klart under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Gnestas amorteringsförmåga får också betyget. Den teo retiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Gnesta delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Gnesta kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 91 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Gnesta får betyget. År 21 är sparnivån 6,7 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 2,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 3,3 procent. Kommunens årsredovisning för 211 visar ett sparande på 2,8 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är procent i Gnesta. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Gnesta hade inga långa skulder 21 och i det fallet förmedlas lånen direkt från det egna kapitalet. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 25 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Svag. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Gnesta. I genomsnitt var spar nivån under den senaste nioårsperioden 2,9 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 1,5 procent. Det ger ett lånebehov på -1,4 procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för amortering av långa lån. Det har man också gjort. Med betyget på sparnivå får Gnesta delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Delbetyget har förbättrats sedan den förra analysen främst beroende på förbättrat sparande. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 5/212 7

8 Gnesta Finansiell hälsa 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 5,7 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% % Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Svag Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 1,6 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Gnesta är omkring 3,6 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger så långt under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Gnesta ligger under rikssnittet. Med en stigande trend från 94 till 96 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Gnesta betyget. Befolkningen minskar på kort sikt och det finns en försörjningssvacka i samhälls byggargenerationen år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Gnesta en lång siktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckel talet får betyget. Gnesta får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Krisutlösande finansiella risker Skillnad i andel invånare Kommunen minus riket 21 8-w Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk % -3% -2% -1% % 1% 2% 3% 4% Skillnad kommunen minus riket 211 (dec) Kritisk nivå Tendens under 3 år dvs dec risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig 8 Kommunexperten nummer 5/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Gnesta Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. Nyckeltalet befolkning har försämrats något, men det påverkar inte delbetyget. möjligheter Gnesta har högre skattesats 21 med 2,23 procent jämfört med den grannkommun (Nykvarn) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Gnesta höjde skatten 23 med,95 procent, sänkte den 26 med,1 procent och höjde igen 21 med,2 procent. Här anges skatte höjning även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhets växling med landstinget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 8 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och möjligheter handikappomsorg, men också förskola och barn om sorg samt fritidsverksamhet. Betyget blir för avgiftshöjningar i Gnesta. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 38 miljoner kronor och Gnesta får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas med omkring 12 miljoner kronor inom äldre omsorg, 9 miljoner vardera inom förskola 1 5 år och social omsorg och 7 miljoner inom gymnasieskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 17 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 38 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 2,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till liten del personal eftersom det finns 79 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi är 73 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 6 personer. Gnesta får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Mkr Avgiftshöjning Mkr 12 1 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 8 mkr Jfr länet 2 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 38 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Gnesta är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Gnesta och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 5/212 9

10 Gnesta Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (borgerligt) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Gnesta analyserades i Kommunexperten 1/21 och då samman fattades analysen på följande sätt: Gnesta blev egen kommun 1992, försämrade därefter sin ekonomi under tio år men kopplade greppet igen 23. Idag är Gnesta en etablerad kommun och med det indi kativa finansiella betyget B visar man upp en välskött ekonomi. Nu har de två ledande tjänstemännen slutat och frågan är hur det ska gå. I händerna på en kompetent ledning har Gnesta inte långt kvar till att meritera sig för ett finansiellt betyg på A-nivå. Befolkningen växer årligen och långsiktigt. Sparandet i Gnesta får betyget. Det finns potentialer i både avgiftshöjningar och kostnadspress, men inte i skattehöjning. I analysen i januari 21 var frågan om Gnesta också skulle ta nästa steg upp från B till A, man var ju en politisk jämviktskommun med tveksamt historiskt förflutet. Det nya vänsterstyret har hittills hållit måttet och Gnesta är nu en kommun med A-betyg. En långt driven kostnadseffektivitet har lyft sparandet över godkänd nivå. Bolagen sköts bättre än tidigare, men snedheten tilltar i befolkningen mot allt fler äldre. Man ska ha Gnestas historia som ung kommun med skakig början som bakgrund för analysen. Både nya politiker och tjänstemän skulle då växa in i sina roller. Det kostade lärpengar och de lån som byggdes upp finns nu ute i de kommunägda företagen, som betyget Dålig på nyckeltalet borgen berättar. Man har blivit kunnigare i alla avseenden och även genomfört lyckade generationsväxlingar både i politiken och i tjänstemannaledningen av det ekonomiska match resultatet att döma. Gnesta har idag ett odiskutabelt A. Läget har stärkts när det gäller kommunskulden, bruttoförpliktelsebeloppet har inte växt mycket under senare år och när bolagen sköts bättre och kan värderas högre blir nettokommunskulden lägre än tidigare. Gnesta Förvaltnings AB, som äger kommunens verksam hets fastigheter, har ännu inte hittat sina rätta former vilket en serie förlustår visar. Detta trots att man bildades för flera år sedan eller redan 23. Även läget inom aspekten finansiell hälsa har stärkts och det var ett för lågt sparande som gav betyget B i den förra analysen och bestämde slutbetyget till B. Nu ligger sparandet i genomsnitt klart över godkänd nivå. Diagrammet sparande visar en flerårig fallande trend i sparandet åren 25 till 28 och det ställde frågan i den förra analysen om man skulle fortsätta ner till betyget C (igen) eller bryta trenden och fortsätta upp mot A. Idag vet vi att styrningen fungerade för A-betyg. Här agerade Gnesta listigt om det man gjorde var medvetet. Små höjningar av skatten finns i backspegeln och speciellt den 21 torde ha signalerat någon form av allvarligt läge. En skattehöjning på,2 procent gav ett intäktstillskott på drygt 3 miljoner kronor, men sparandet ökade från 4,1 till 6,7 procent av totala intäkter eller med så mycket som 14,5 miljoner kronor. Staten tillsköt pengar, som man numera alltid gör valår, men det mesta av sparandeförbättringen togs ur verksamheten i form av ökad kostnadseffektivitet. Signalerade den lilla höjningen av skatten till den kommunala personalen att det var fråga om ett allvarligt ekonomiskt läge som krävde kraftansträngningar? Gnesta är idag mycket kostnadseffektiv. Mot nämnda två styrkor står att marginalerna för A för finansiella möjligheter och finansiella risker har försämrats genom minskade potentialer och en något snedare befolkningssammansättning. 1 Kommunexperten nummer 5/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Hammarö Hammarö exakt Betyg Tendens C rätt åtgärder Diagnos: Från betyget D av två skäl i januari 21 får nu Hammarö ett C av bara ett skäl: Man har fortfarande hög kommunskuld. Bilden är blandad eftersom fem nyckeltal har försämrats och två förbättrats. Det är två tunga förbättringar som påverkar två delbetyg, kommun skuld från D till C och finansiella möjligheter från D till B. Med fortsatt B på finansiell hälsa och ett fall från A till B på finansiella risker blir tendensen stabil. Åtgärder: Kan sparandet läggas fast över 5,75 procent av totala intäkter så blir det A på finansiell hälsa inom några år. Om företagen sköts lika bra som nu i framtiden och nuvarande investeringsnivå behålls, bestämmer snabbheten i minskningen av den höga borgen mot bostadsrättsföreningarna när betyget för kommunskuld blir A. Det finns behov av lokal näringspolitik och förbättrad attraktivitet som pendlingskommun för vissa typer av hushåll. Mediabild och bakgrund Hammarö ligger i Värmland och här finns en av Värmlands tre bevarade runstenar. Det är Hovlandastenen i Västra Hovlanda som tros vara från cirka år 125. Det är en minnessten över en viking som dött i strid. Men det finns också andra gamla historiska minnesmärken som forntida gravhögar och en domarring vid Hammars udde. Kommunen bildades 1863 och har faktiskt inte slagits ihop med andra kommuner utan har istället haft kvar det ursprungliga geografiska läget och den ursprungliga storleken. Från att ha varit en typisk fiske och jordbruksbygd på 18-talet omvandlades Hammarö under början av 19-talet till ett industri aliserat samhälle. Här fanns bland annat Uddeholmsbolaget som först började med sågverk och sedan anlade fabriker för produktion av i hand massa och papper. Det är grunden till Stora Enso Skoghall AB, en av världens största kartongtillverkare och huvudprodukten är vätskekartong och Hammarös största företag. Pressen skriver att kommunens värdegrundsarbete med likabe handling och antimobbning sprids över världen. Man jobbar bland annat i ett projekt med stöd från EU för att utbilda lärare, föräldrar och elever i Tjeckien om hur man motverkar mobbning. Man noterar också att Hammarö är bland de kommuner i Sverige som har lägst andel invånare med låg inkomst eller försörjningsstöd. Det placerar Hammarö på sjätteplats i Sverige. Media noterar att det blir en ny storförlust för den kommunala företagsparken vid Sätterstrand på Hammarö när resultatet för förra året nu är klart. Totalt har anläggningen med kontorslokaler och serverhallar kostat hammaröborna 58 miljoner. Speciella förutsättningar Hammarö har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cern bildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig heterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Hammarö Befolkning: (21) Kommuntyp: Förortskommuner till större städer Kommunalskatt: 22,1 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 28 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 87 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 8 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C möjligheter B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 5/212 11

12 Hammarö Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 79 5 kronor per invånare. Det är över medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Hammarö ligger på plats 19 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 36 5 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 88 1 kronor. Det är över den tredje kritiska gränsen 43 kronor. Eftersom invånarna i Hammarö också har låga inkomster och förmögenheter är förmågan nedsatt att hantera en kommunskuld. Det ger en extra belastning. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Svag. Hammarös amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbe talningstiden är i genomsnitt två år de senaste fem boksluts åren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget Svag på förpliktelsebeloppet får Hammarö delbetyget C på analysfrågan. Här föreslås extra amorteringar på 3 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A. Delbetyget har förbättrats från D i den förra analysen Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Hammarö kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 19 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Svag Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Hammarö får betyget. År 21 är sparnivån 4,6 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,4 procent. Kommu nens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 5,7 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 1 procent i Hammarö. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 49 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån är 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta eftersom hela kommunkoncernens skulder är över 1 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget Svag i Hammarö. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,2 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 5,6 procent. Det ger ett lånebehov på 1,4 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Hammarö delbetyget B på ana lysfrågan Finansiell hälsa. Nyckeltalen rörelsekapital och kapital bildning har försämrats ett steg vardera sedan den förra analysen, men det påverkar inte delbetyget. 12 Kommunexperten nummer 5/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Hammarö Finansiell hälsa 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 8,7 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% % Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning Svag risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 6,4 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Hammarö är omkring 6, procent. Det finns en liten risk här att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Hammarö ligger över rikssnittet. Med en svagt fallande trend från 16 till 15 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Hammarö betyget. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det är dock en stor ut flyttning i utbildningsgenerationen år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Hammarö en långsiktig trend som är något sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Hammarö får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på 4 51 kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Krisutlösande finansiella risker 9% 8% Förvärvsfrekvens Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 7% 11% 1% 9% Totalt för 98 Hammarö Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 5/212 13

14 Hammarö Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analys frågan risker. Betygen för nyckeltalen skattekraft och sysselsättning har båda försämrats ett steg sedan den förra ana lysen. Delbetyget har då också försämrats. möjligheter möjligheter Hammarö har högre skattesats 21 med,35 procent jämfört med den grannkommun (Karlstad) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Hammarö höjde skatten senast 24 med,3 procent och sänkte den sedan 26 med,3 procent. Här anges skattehöjning även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 8 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg samt fritidsverksamhet. Betyget blir för avgiftshöjningar i Hammarö. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 59 miljoner kronor och Hammarö får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 18 miljoner kronor inom social omsorg, 14 miljoner inom äldreomsorg, 12 miljoner inom förskola 1 5 år, 9 miljoner inom fritidsverksamhet och 4 miljoner vardera inom förskola 6 år och grundskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 28 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 59 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 2,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del perso nal eftersom det finns 94 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 86 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 12 personer. Hammarö får delbetyg B på hela analysfrågan möjligheter. Delbetyget har förbättrats från D i den förra analysen. Det beror främst på förbättrade avgiftspotentialer. Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 8 mkr Jfr länet 4 2 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 59 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Hammarö är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritets block, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns be last ningar för de många partierna i fullmäktige som kan bidra till fördröj ningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Hammarö och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 14 Kommunexperten nummer 5/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Hammarö Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Hammarö analyserades i Kommunexperten 1/21 och då samman fattades analysen på följande sätt: En slapp attityd till att sköta ekonomin i både kommunen och de egna ägda bolagen tillsammans med äventyrliga projekt i bolagen fordrar att ledningen omgående bättrar sig och inleder en ekonomisk konsolideringsperiod. Kommunen har delbetyget D på två analysfrågor, kommunskuld och finansiella möjligheter. Det kommer att ta en viss tid att reda ut pro blemet med hög kommunskuld, men vad värre är berättar delbetyget D på analysfrågan finansiella möjligheter att kommunen inte kan räknas hem. För kommunen gäller kostnadspress och att minska kommunskulden. Från betyget D av två skäl i januari 21 får nu Hammarö ett C av bara ett skäl: Man har fortfarande hög kommunskuld. Bilden är blandad eftersom fem nyckeltal har försämrats och två förbättrats. Det är två tunga förbättringar som påverkar två delbetyg, kommun skuld från D till C och finansiella möjligheter från D till B. Med fortsatt B på finansiell hälsa och ett fall från A till B på finansiella risker blir tendensen stabil. Hammarö var varningsflaggad för två år sedan och hade D på kommunskuld eftersom företagen inte sköttes bra och gavs låga värden. Behovet av åtgärder var omfattande räknat i miljoner kronor och det ställt mot de knappa finansiella potentialer som då fanns, gav också betyget D på finansiella möjligheter. Analysen nu ger ett mer ordningsamt intryck och man har gjort rätt åtgärder och det ger tydliga utslag till det bättre i betygsmatrisen. Men man har också lite hjälp av en stark befolkningstillväxt som tillför resurser och späder ut kommunskulden (som mäts per invånare). En svacka i sparandet 28 och 29 motiverar C på finansiell hälsa, men uppgången mot godkänd nivå 211 ger fortsatt B. Nyckel talet kapitalbildning med betyget Svag berättar att inves te ring arna ligger över sparandet och kassan töms varje år mellan 27 och 21. Det är inte investeringarna som är för höga utan sparandet som är för lågt. Skulderna växer också de åren med 8 miljoner. Men när borgen och pensionsskuld minskar och befolkningen växer, minskar faktiskt bruttokommunskulden räknat per invånare under senare år. Föredömligt sköts också företagen bättre. Om inte en borgen på 134 miljoner kronor till bostadsrättsföreningar hade funnits, skulle Hammarö ha A på kommunskuld. Att etablera ett sparande på godkänd nivå 211 har kostat potentialer. Främst kostnaderna har pressats ner. Antalet anställda per tusen invånare har minskat från 14 personer 27 till 94 år 21. Det finns fortfarande potentialer, men när mycket har gjorts under de två åren riktas inte längre några större anspråk mot de finansiella möjligheterna som därför har förbättrats från D till B. Hammarö ligger här alldeles i underkant av A. Sysselsättningen sviktar i kommunen. De tio största arbetsgivarna har minskat antalet anställda. Det ger utslag i nyckeltalet sysselsätt ning som faller från till. Det gör även nyckeltalet skattekraft. Den beskattningsbara medelinkomsten utvecklas svagare än för riket. Men Hammarö, som numera klassas som förortskommun till större städer, uppvisar en stabil befolkningstillväxt. Det indikerar attrak tivitet som pendlingskommun till Karlstad. Att finansiella risker sänks från A till B markerar att det är en inflyttning samtidigt med om sortering av invånarna mot lägre inkomster och sysselsättning. Ska det vara så? KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 5/212 15

16 Lidköping Lidköping duktig Betyg Tendens B förvaltare av rikedomar Diagnos: Lidköping investerar mycket, vilket markerades med B i analysen i januari 21 och det markeras med B även nu. Risk nyckeltalet investeringsnivå har betyget Svag i underkant av Dålig. Det ger B på finansiell risk, så nära C man kan komma. I övriga aspekter är Lidköping en framgångsrik A-kommun. Det förvaltade pensionskapitalet, som var miljoner kronor i den förra analysen, har växt till 1 64 miljoner i december 21. Åtgärder: Vad ska man ge för råd till en i grunden bra kommun annat än att fortsätta hålla hårt i ekonomin? Men varför hålls en så hög genomsnittlig investeringsnivå? Risken för en svårkontrollerad kostnadsökning och sammanbrott av vardagsekonomin markeras med betyget B. Ett sätt att skydda Gullspångskapitalet mot externa intressenter skulle kunna vara att lägga det i en pensionsstiftelse eller låsa in dem på något annat lämpligt sätt. Mediabild och bakgrund Lidköping ligger i Västergötland och fick sina första kända stadsprivi legier redan En speciell sak med Lidköping är att det faktiskt funnits två (!) lidköpingsstäder. Det andra Lidköping började byggas på västra sidan av Lidan i början av 167 talet, men dubbelheten varade inte länge. Redan 1683 blev Lidköping en stad. Det finns dock spår kvar av den dubbla tiden; de centrala torgen heter Gamla stadens torg och Nya stadens torg. Ett av Västsveriges mest besökta turistmål finns i kommunen Läckö Slott. Det ligger på en udde i Ekens Skärgård i Vänern och har en över 7 årig historia. Pressen skriver att det inte blir nå got namnbyte för Lidköpings del. Det har kommunstyrelsens arbetsutskott beslutat. På 199-talet drev kommunen frågan om namnbyte till Lidköping Vänern. Orsaken var eventuella förväxlingar med Linköping. Man noterar att Lidköpings elnät är bland de billigaste i landet och hamnar på nionde plats när det gäller låga priser. Lägst pris i landet har Skövde. Högsta pris har Övertorneå och Torneå. Media rapporterar att Lidköping bötfäller det egna värmeverket för svartbygge; man har börjat bygga en ny värmepanna utan bygglov. Man skriver också om Lidköping i framtiden Lidköping 23. Det finns 17 visioner som syftar att vara en målbild för Lidköpings kommuns arbete med att få kommunen att fortsätta växa i en tid då Skaraborg som helhet har en svag utveckling. Bland kända personer med anknytning till Lidköping finns Anders Järryd (tennisspelare), Gunnar Wetterberg (skald och tonsättare) och Mikael Arvidsson (tennisspelare). Speciella förutsättningar Lidköping har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig het erna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Lidköping Befolkning: (21) Kommuntyp: Kommuner i tätbefolkad region Kommunalskatt: 21,29 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 65 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 2 28 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 1 64 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 11 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 5/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Lidköping Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 7 5 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Lidköping ligger på plats 131 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 44 7 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 25 8 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Lidköpings amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt ett år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Lidköping delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Lidköping kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 131 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Lidköping får betyget. År 21 är sparnivån 7,4 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,5 procent. Kommu nens årsredovisning för 211 visar ett sparande på 4,9 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 4 procent i Lidköping. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 16 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är betydligt högre på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperio dens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en svagt stigande trend. Kapitalbildningen får betyget Dålig i Lidköping. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,3 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 8,6 procent. Det ger ett lånebehov på 4,3 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Lidköping delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Nyckeltalet skuldflödesgrad har försämrats ett betygsteg sedan den förra analysen medan rörelsekapital har förbättrats två steg. Delbetyget förblir oförändrat. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 5/212 17

18 Lidköping Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 22,8 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% % Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Dålig risker Nyckeltalet investeringsnivå är Svag. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 11,4 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Lidköping är omkring 5,4 procent. Det finns risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskost nader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger så högt över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Lidköping ligger under rikssnittet. Med en stigande trend från 95 till 97 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Lidköping också betyget. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Lidköping en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Lidköping får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska Krisutlösande finansiella risker 15% 12% 9% 6% 3% % Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter 9% 85% 8% 75% 7% 65% Förvärvsfrekvens Totalt för Lidköping Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden risker Svag Dålig Investeringsnivå Svag Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Svag 18 Kommunexperten nummer 5/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Lidköping nivån på 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan risker. möjligheter Lidköping har högre skattesats 21 med,39 procent jämfört med den grannkommun (Skara) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Lidköping höjde skatten 23 med,3 procent, 24 med,4 procent och 21 med,3 procent. Skatten sänktes 211 med,1 procent och 212 med,43 procent. Här anges skattehöjning även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 61 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg samt fritidsverksamhet. Betyget blir för avgiftshöjningar i Lidköping. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 342 miljoner kronor och Lidköping får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 116 miljoner kronor inom äldreomsorg, 57 miljoner inom fritidsverksamhet, 51 miljoner inom infrastruktur, 44 miljoner inom förskola 1 5 år, 39 miljoner inom social omsorg och 3 miljoner inom gymnasieskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 65 miljoner och kalkylmäs sigt utgör de 342 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 5,3 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till viss del personal eftersom det finns 19 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi så är 1 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 34 personer. Lidköping får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr 25 2 Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 61 mkr Jfr länet 1 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 342 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Lidköping är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Lidköping och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 5/212 19

20 Lidköping Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Lidköping analyserades i Kommunexperten 1/21 och då samman fattades analysen på följande sätt: I arkivet hittades aktier och nu finns ett så kalllat Gullspångskapital i den rika kommunen Lidköping på miljoner kronor öronmärkta som pensionsmedel i förvaltning. I analysen indikeras bara en kortsiktig svaghet, så det behövs bara en åtgärd: att höja sparnivån till minst 4,5 procent av totala intäkter så fort som möjligt. Med mycket pengar i kassan vill man ofta göra något förnuftigt och Lidköping med sina höga investeringsutgifter investerar ihjäl sig. Befolkningen växer årligen och långsiktigt. Nyckeltalet sysselsättning uppvisar en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Lidköping investerar mycket, vilket markerades med B i analysen i januari 21 och det markeras med B även nu. Risk nyckeltalet investeringsnivå har betyget Svag i underkant av Dålig. Det ger B på finansiell risk, så nära C man kan komma. I övriga aspekter är Lidköping en framgångsrik A-kommun. Det förvaltade pensions kapitalet, som var miljoner kronor i den förra analysen, har växt till 1 64 miljoner i december 21. Lidköping är en av kommunerna som brukar användas när man behöver visa att våra 29 svenska kommunerna är mycket olika varandra. Det är Sveriges mest förmögna kommun räknat per invånare. Bakgrunden är det så kallade Gullspångskapitalet som man har förvaltat framgångsrikt hittills till skillnad från de flesta andra kommuner som begåvats med stora kassabalanser. Här vilar i tysthet stora förlorare. Beslutsfattare som har tillgång till stora kassabalanser känner sig ofta rika och det utlöser inte sällan två beteenden. Den ena är att moralen går ner att sköta den vardagliga ekonomin. Den andra är att man vill göra något förnuftigt med pengarna. Med betyget A på finansiell hälsa kan konstateras att man inte är lagd att fuska med skötseln av vardagsekonomin i Lidköping. I diagrammet sparnivå framgår dock att det fanns sådana tendenser åren 22 och 23. Däremot bränner de stora kassabalanserna i fickorna när det gäller att göra förnuftiga saker i form av investeringar. En långsiktig hållbar investeringsnivå för Lidköping med sin befolkningstillväxt torde vara omkring 5,5 procent av totala intäkter eller 115 miljoner kronor och kommunen ligger de senaste fem åren i genomsnitt på det dubbla. Det finns ingen indikation på att man är underinvesterad. Risken är att tillkommande driftkostnader i de nya investeringarna knäcker vardagsekonomin. Med Gullspångskapitalet, som i den förra analysen täckte 132 procent av den samlade pensionsskulden och nu 164 procent, har Lidköping ingen kommunskuld att tala om eftersom de kommunala bolagen sköts väl och bär sin kommunala borgen. Det finns dock ett bolag som verkar ha bekymmer, Lidköpings Värmeverk AB, och som i likhet med många andra värmeproducenter möter stigande bränsle kostnader på grund av skärpt konkurrens om brännbara sopor. Mest intressant är dock förvaltningsproblemen med anledning av Gullspångskapitalet. Här finns många aspekter. Lidköpings rike domar anses inte välförtjänta utan betraktas som en ren slump mässig vinst som andra har rätt att göra anspråk på. Ett annat inslag är att Lidköping sedan några år är medlem i KommunInvest och har ingått solidarisk borgen med alla övriga medlemmar. Är det då förnuftigt att ha 1,3 miljarder och exponera dem för en solidarisk borgen? Och är det förnuftigt att börja låna som man faktiskt har gjort? 2 Kommunexperten nummer 5/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/212 Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet En vanlig

Läs mer

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun?

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/212 Vad är egentligen en kommun? Före 197 var en kommun en generationssolidarisk

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Perstorps kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Perstorp bidragsdriven

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Skurups kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Skurup paus i raden av årligen

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här?

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 11/211 Är den tomma landsbygden snart här? En fördelningspolitik

Läs mer

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden?

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Vem tar ansvar för framtiden? De kommunala facken borde se

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/211 Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Frågan är om man

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner?

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 7, 28 Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Hittills har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget...

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget... Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 29 Kommunexperten fyller 2 år Det började hösten 27 med

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Kommunexperten. Visst kan kommuner stresstestas! Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Visst kan kommuner stresstestas! Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Visst kan kommuner stresstestas! Ekonomiska och finansiella

Läs mer

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa!

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 29 Statliga bidrag ska vara effektivitetsrättvisa! Den ekonomiska krisen

Läs mer

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera!

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 29 Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Slutsatsen i Ekonomistyrningsverkets

Läs mer

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 6, 21 Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Det finns två

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 9, 28 Analyserade kommuner i KE 8/28 Göteborg Göteborg är en ekonomiskt mycket

Läs mer

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 21 Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 12, 28 Dagsläget i ekonomin Tidigare i år kritiserades finansminister Borg av

Läs mer

Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan!

Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 29 Kom krisen av sig? Kommunerna fick 7 miljarder kronor

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva

Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 29 Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Det kommunala

Läs mer

Kommunexperten. Råd till en finansminister

Kommunexperten. Råd till en finansminister Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 2, 21 Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport

Läs mer

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit?

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB 2014-01-30 Analysartikel Södertälje! Sveriges Detroit? I analystidningen Kommunexperten 2011, nr 5 analyserades

Läs mer

Kommunexperten. Dags igen för kommunalt skattestopp?

Kommunexperten. Dags igen för kommunalt skattestopp? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 8, 29 Dags igen för kommunalt skattestopp? Läget idag liknar

Läs mer

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner Spanande rating eller 4-minuters-analys av kommuner Hur du använder Svensk KommunRatings hemsida www.kommunrating.se på ett effektivt sätt för finansiell analys av Sveriges kommuner. Sidan 1 Handledning

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 29 Snart kommunal fastighetsskatt? Kan det gå så ekonomiskt illa att det

Läs mer

Kommunexperten. Så ska pensionsskulden. hanteras. Analyserade kommuner i KE 5/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Så ska pensionsskulden. hanteras. Analyserade kommuner i KE 5/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 5, 28 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Medierna har uppmärksammat

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Nacka kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = b Fastställt den 19 maj 24 Presenterad för Nacka kommun i maj 24 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun

KommunDiagnos för Kungälvs kommun KommunDiagnos för Kungälvs kommun Förslag till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 24 september 2014 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

Kommunexperten. Varför särbehandlas. kommuner? Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Varför särbehandlas. kommuner? Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Ny analys tidning! Kommunexperten är landets enda publikation för oberoende

Läs mer

Kommunexperten. Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun?

Kommunexperten. Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 3, 21 Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun?

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1997-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

Pressmeddelande Uppsala 2011-03-03

Pressmeddelande Uppsala 2011-03-03 Pressmeddelande Uppsala 2011-03-03 Flyr medelklassen hög skatt? I nr 2 av Kommunexperten påvisar vi att samhällsbyggargenerationen flyttar från kommuner med hög skatt till kommuner med låg skatt. I senaste

Läs mer

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun FörtroendeProfil-Rating för Uppsala kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 19 mars 24 Presenterad för oppositionspartierna i Uppsala kommun

Läs mer

Sidrubrik Innehåll Sidan

Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 14 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun?

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 600 kr exkl moms Nr 5, 2008 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Artikel, sid 12-13 Vem

Läs mer

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2016 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer