Kommunexperten. Så ska pensionsskulden. hanteras. Analyserade kommuner i KE 5/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Så ska pensionsskulden. hanteras. Analyserade kommuner i KE 5/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 5, 28 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Medierna har uppmärksammat de förluster som svenska kommuner gjort i samband med placeringar i en amerikansk kommunobligation. Eftersom politikerna var i behov av syndabockar fick ansvariga tjänstemän snabbt lämna sina jobb. Frågan är hur kommunerna ska hantera förluster som ofelbart uppstår vid placeringar av kassabalanser. Risken är att syndabockssökande politiker tar över med röstmaximering som främsta styrmedel. Sidan 12 Analyserade kommuner i KE 5/28 Skellefteå är en A-kommun som verkligen försvarar sin plats i eliten. Man har högsta betyg i det mesta och de små och få plumparna i protokollet stör inte helhetsintrycket av en stark och välskött kommun... Sidan 5 Det enda som gör att Klippan inte är en A-kommun är ett par svaga betyg i analysfrågan Finansiell hälsa. I övrigt är man på elitnivå... Sidan 14 Värnamo är en av Sveriges verkliga elitkommuner med toppbetyg i stort sett alla nyckeltal och inga egentliga svagheter. Det enda problemet är att man är anonym Sidan 23 Karlskoga har toppbetyg i analysfrågan Finansiella möjligheter, men sedan är det inte så muntert. Näringslivet i Karlskoga har inte har tillräcklig dragkraft och folk flyttar Sidan 28 Strömsund är en potentiellt ekonomiskt stark kommun, men med det van liga norrlandsproblemet folk flyttar. Man har annars toppbetyg i Finansiell hälsa och Finansiella möjligheter Sidan 35 Sorsele är en glesbygdskommun med de vanliga glesbygdsproblemen, för här finns de karaktäristiska strukturkostnaderna i form av smådriftsnackdelar och långa avstånd Sidan 44 Nykvarn är en av landets många små och mycket välskötta kommuner. En riktig A-kommun med högsta betyg i de flesta av analysens frågor Sidan 51 Hofors är en typisk D-kommun med typiska D-kommunsproblem. Folk flyttar från kommunen och man har för lågt sparande Sidan 57 Så ska pensionsskulden hanteras Sveriges kommuner har stora förpliktelser när det gäller utbetalning av de anställdas avtalspensioner. Den fiktiva redovisning av pensionsskulden som länge varit norm i Sverige är klart olämplig. Det är den reala ekonomin som avgör framtidens pensioner. Därför ligger det i allas intresse att den äkta pensionsskulden blir känd. Sidan 42

2 Innehåll Innehåll Kommentaren... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Skellefteå... 5 Vem vågar vara finanschef? Klippan Analysfrågan Kommunskuld... 2 Värnamo Karlskoga Finansiell elitlicens Strömsund Vet du var du ska investera? Pension Sorsele Nykvarn Hofors Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, eko no mi chefer, in for mations chefer, närings livschefer, journalister, fackligt aktiva, riks dags ledamöter, ban kanställda, investerare, fastig hets förvaltare och mark nadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lys tidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Eva Bengtson, Vivianne Eriksson, Rolf Oward, Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik, Rolf Oward Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Holmen Ideal matt 9 g Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplats: ISSN Det är inte tillåtet att kopiera eller återge hela eller delar av innehållet i Kommunexperten utan skriftligt godkännande från Kommun experten AB. Undantag görs gi vet vis för journalisters citaträtt. Rättelser i tidigare nummer Det är tyvärr så att det insmyger sig fel också i Kommunexperten. Hittills kan vi efter fyra nummer och 32 analyserade kommuner notera två fel. Bland annat har noggranna läsare uppmärksammat oss på att årtalen i alla åtta sparandediagrammen i nummer 4 glidit iväg och inte varit exakt under rätt staplar. Vi välkomnar givetvis alla synpunkter på analyserna. Dessutom är det så att Kommunexperten arbetar efter ett utifrånperpektiv och då är det ofrånkomligt att personer med inifrånperspektiv har kunskaper vi saknar. Just till det här numret är det med tanke på pressläggningen för sent att publicera rättelserna. De kommer istället i nästa nummer. 2 Kommunexperten nummer 5, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

3 Kommentaren Från Hallsberg till socialt ansvar I förra numret presenterades Hallsberg, den första kriskommunen. I början av maj hölls därför en presskonferens med det ekonomiska läget i Hallsberg som huvudnummer. Det var en presskonferens som gav många svar Det måste hända först Efter två timmars presskonferens med analys av speciellt Hallsberg och Haninge stod det klart för alla deltagare att Hallsberg inte kan räknas hem. För lokalpolitikerna i Hallsberg är behovet av åtgärder mycket större än de finansiella möjligheterna att klara upp läget. Men det ansågs inte vara någon nyhet för media att förmedla det måste hända också, menade en journalist. När blir det kris på allvar? Då startar vi drevet! Det kan ta flera år Det går inte att exakt säga när krisen blir akut i Hallsberg. Men man kan hänvisa till Obolhärvan som beskrevs i nummer 3 (28). Den började i december 24 med att Örebro kommun hade ett så tufft berednings tvång att skojarna avslöjades med en gång. Men det uppmärksammade inte media. Det var först efter två år, i december 26, som drevet satte igång i pressen och då var det över på några dagar. Ingen vet hur mycket skojarna hunnit lura av företagare och idrottsmän, men det kan vara hundra tals miljoner kronor under de två år som ekonomijournalisterna sov sin törnrosasömn. Vad händer nu? Förmodligen gör man upp i det dolda. Kanske får Swedbank och KommunInvest cirka 1 miljoner kronor var för att täcka underskott av nödlidande krediter till Hallsberg från botten av statsbidragspåsen, precis som Haninge fick. Ett pressmeddelande från finansen berättar därefter att rikspolitikerna räddat Hallsberg. Att det skulle kosta varje kommun strax under 1 miljon förstår ingen och är ingen nyhet. Att det innebär ytterligare ett övergrepp på det kommunala självstyret förstår man heller inte. Hallsberg kan fortsätta som tidigare och budskapet till övriga kommuner är att de skötsamma bestraffas och vice versa. Förr fanns bankmän Varför blev det offentligt om Haninge? Då, i början av 199-talet, fanns det bankmän som inte underordnade sig det politiskt korrekta. Vi minns hur sparbanksdirektören Sören Andersson i radion menade att Haninge kommun skulle betala tillbaka vartenda öre till banken om det så innebar att alla barnstugor måste stängas. Radion kan förmodligen leta fram den bandinspelningen, och minns jag fel var det i TV. Nästa kriskommun Vi får se vad som händer; det finns ju fler kriskommuner som Hallsberg. Och inom tre år skall alla kommuner vara analyserade i Kommunexperten. Det kan bli många tag i botten av statsbidragspåsen för att rädda ett finansbolag med ett mycket litet eget kapital och en solidarisk borgen mellan ägarna. Vi har sagt det förr. Erkänn att vi lever i en intressant tid. Något kommer att hända, men ingen kan säga när och hur. Syndabockar behövs än idag I denna tidning uppmärksammas konsekvenserna av kommun obligationer som förmedlats via Kommun Invest. Helsingborgs politiker be hövde en syndabock och sparkade ansvarig tjänsteman. Kommun experten redogör i detta nummer för finanskrisen i Uppsala som också ledde till att finans chefen sparkades. Nu har ekonomichefen i Ängelholms kommun sparkats av kommunstyrelsens ordförande. I gamla testamentet berättas hur folkets synder lastades på en bock som därefter jagades ut i öknen. Har inga framsteg gjorts på det mänskliga planet inom politiken de senaste 3 åren? Kommunexperten utgår ifrån att politikerna i Hallsberg inte sparkar sin ekonomichef, som under lång tid förgäves, liksom kommunrevisionen i kommunen, försökt få fram budskapet om det verkliga läget. Hushållningskravets nivå En undrande läsare har konstaterat att högsta kritiska nivå för hushållningskravet i nyckeltalet för sparande är olika för olika kommuner. Det är så, och ska vara så. Hur mycket som undantas av totala intäkter (skatter, bidrag och avgifter) för sparandet beror främst på skuldnivå, likviditet och investeringsnivå. Och i analysen finns det fem nyckeltal inom analysfrågan finansiell hälsa som hjälper en kommunanalytiker att avläsa rätt nivå för hushållningskravet för varje enskild kommun. Den unika kunskapen har vi tillgång till. I de fyra första numren finns en serie artiklar där du lär dig den metoden. Tar staten socialt ansvar? Analysen av Klippan i det här numret visar att staten inte tar socialt ansvar för nedläggningar av statlig verksamhet. Här gällde det flygskolan i Ljungbyhed. Den kostade Klippans kommun och dess invånare stora värden. När stora företag lägger ner i kommunerna är inte våra rikspolitiker sena att resa dit och kräva att företagen tar sitt sociala ansvar. Läs vad det kostade Klippan när våra rikspolitiker avvecklade Ljungbyhed! Hans Jensevik Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5, 28 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kom muner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjlig heterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyra gradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckel talen skuldflödesgrad, spar nivå, skuld balansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckel tal: investeringsnivå, skattekraft, folk mängd, sysselsättning, bostads över skott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kom munen har möjlighet att via skatte höjning, avgifts höjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från SCB och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Fem analysfrågor I. Kommunskuld II. Finansiell hälsa III. Finansiella risker IV. Finansiella möjligheter V. ledningsförmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Kapitalbildning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån *Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på **Kommenteras men betygsätts ej 4 Kommunexperten nummer 5, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

5 Skellefteå Skellefteå förmögen och belånad Skellefteå är kontrasternas kommun. Man är en av landets mest förmögna och välskötta kommuner samtidigt som man är den mest skuldsatta om man använder bruttomåttet Kommunskuld. Paradoxalt? Visst! Men det finns förklaringar Skellefteå är en A-kommun som verkligen försvarar sin plats i eliten. Man har högsta betyg i det mesta och de små och få plumparna i protokollet stör inte helhetsintrycket av en stark och välskött kommun. Men det innebär inte att det saknas saker att åtgärda det finns exempelvis så mycket överkostnader i verksamheterna att det motsvarar ungefär 2 procents sänkt skatt. Mediabild och bakgrund Trakten kring dagens Skellefteå är gammalt kulturland. Man har bevis på att det funnits människor i området redan 6 år före vår tideräknings början. Skriftliga källor finns från cirka 13, och man vet att det i mitten på 15-talet fanns 372 hushåll i området. På 18-talet blev det fart på trävaruhandeln och Skellefteå fick stadsprivilegier På 19-talet fortsatte Skellefteås utveckling mot modernt industrisamhälle, inte minst tack vare det guldfynd som gjordes 1924 och som sedemera blev Boliden. Skelleftefältet är också ett av de mineral rikaste fyndigheterna i världen. Bakgrunden till namnet är inte klarlagt; man vet att det på 13-talet skrevs Skelepht, men ursprunget är okänt. Man tror att både namnet på staden och älven har samiskt ursprung, och på Carta Marina (Olaus Magnus karta) heter staden Skellitta. Skellefteå är en aktiv kommun när det gäller att göra sig hörd och marknadsföra sig. Det går sällan en vecka utan att kommunen skickar ut ett eller fler pressmeddelanden. Det gör att Skellefteå verkligen mutar in sig som en driftig aktör och en kommun som vet att använda PR som verktyg. Några exempel på rubriker: Skellefteåborna gillar sin kommun, Succéstart för central kundtjänst i Skellefteå och Step Out ger små företag chansen internationellt. Och pressen vet berätta att norra Sverige de senaste åren haft starkare tillväxt än andra regioner i Sverige, och fem nordligaste länen står för 4 procent av den svenska nettoexporten. För Skellefteås del ligger utmaningen i att envetet fortsätta på samma kloka sätt som ni gör idag, inte minst att bibehålla dagens höga sparande. Men tänk också på att sänka skatten för att skapa utrymme för framtida höjningar när morgondagens generation ska infria avtalspensionslöftena. Fakta Skellefteå Betyg: A (indikativt 28) Befolkning: 72 9 (27) Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 22,4 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: 19 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 4 11 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 45 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5, 28 5

6 Skellefteå Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Skellefteå har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunen hade (26) två moderbolag för koncerner: Skellefteå Stadshus AB och Skellefteå Kraft AB med tre respektive tio döttrar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda Kommunskuld tkr/inv Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Skellefteå kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade -1 Nettoförpliktelse belopp Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster kommunen för kända framtida åtaganden. För Skellefteå ligger bruttoförpliktelsebeloppet på närmare 124 kronor per invånare och det är den högsta skulden av Sveriges 29 kommuner. I en del kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett rättvisande nettoförpliktelse belopp. I Skellefteås fall ger en försiktig värdering av koncernen Skellefteå Kraft AB ett värde på cirka 1 kronor per invånare. Det gör att nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 24 kronor och med bred marginal under den första kritiska nivån på 35 7 kronor som är gränsen för indikation av konsumtionslån. Det finns således inga konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Skellefteås amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är noll år och självklart under första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, Kommun 29 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Nu finns det cirka 5 44 miljoner kronor i långa lån i de kommunala förvaltningarna, men hela det beloppet förmedlas till de kommunägda företagen så att den långa upplåningen (netto) är noll. Nyckeltalet berättar således att skulderna finns i de kommunägda bolagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Skellefteå delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Sparandet i Skellefteå får betyget. År 26 är sparnivån 1,7 procent av de totala intäkterna och når med god marginal nivån för god hushållning eller 6 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är cirka 6 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den andelen ligger på noll procent av intäkterna och den första kritiska nivån passeras först vid 25 procent. Skuldflödesgraden i Skellefteå får därför betyget. För nästa nyckeltal som är skuldbalansgraden får Skellefteå betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Skuldbalansgraden ligger på i genomsnitt 9 procent av tillgångarna. Den första kritiska nivån ligger sex gånger så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens senaste bokslutsår. Sparandet fyller således på kassan snabbare än vad utgifterna för 6 Kommunexperten nummer 5, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

7 Skellefteå investeringar tömmer den. Förklaringen finns således i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får i Skellefteå betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Skellefteå under den senaste nioårsperioden 5,78 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,67 procent. Det ger ett årligt lånebehov Finansiell hälsa på -1,11 procent och innebär utrymme att amortera långa lån. Eftersom det inte finns långa lån förbättras rörelsekapitalet. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget A. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Här indikeras ingen sådan risk och Skellefteå får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 5 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Skellefteå bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av de totala intäkterna. Det är den norm som tillämpas för kom ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 41, miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANAlysfråga iii % 1,,5, -,5-1, Befolkningsökning Skellefteå kommun Länet Riket Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5, 28 7

8 Skellefteå muner med en befolkning som under en tioårsperiod förändras inom + / 5 procent. Befolkningsförändringen de senaste tio åren är -2,7 procent. Det finns ingen risk att man investerar ihjäl sig eller drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Skattekraft är det första av skattebasens tre nyckeltal och anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till den i riket. Skellefteås skattekraft är under rikssnittet. Men med en stigande trend de sista 6 åren får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning får Skellefteå betyget. Dock markeras en långsamt fallande trend även om befolkningen växt de senaste fyra åren. Nu ligger minskningen på 2,7 procent för de senaste tio åren. Det finns även en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Skellefteå en långsiktig trend som är något bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Skellefteå får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns många tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Skellefteå potential 544,8 Mkr Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på cirka 84 kronor per invånare, vilket är mycket över den högsta kritiska nivån på 27 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Skellefteås skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Piteå) år 26. Eftersom Skellefteå har högre skattesats 26 med,37 procent finns ingen potential. Därför får Skellefteå på skattehöjning betyget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 1 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg, förskola och barnomsorg och kultur. För avgiftshöjningar blir betyget. ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Kostnadspressen kalkyleras till 545 mil joner kronor. Det är tillräckligt för att Skellefteå på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 1 miljoner kronor vardera inom förskola 1 5 år, social omsorg och fritidsverksamhet, med cirka 5 miljoner inom kultur och med 17 miljoner inom det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 19 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 545 miljoner en sänkt skatt på cirka 5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är en hel del personal eftersom det finns 122 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, andelen verksamheter i egen regi och bidrag enligt LSS-systemet (utjämning av kostnader för handikappverksamhet) borde 8 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då kalkyleras övertaligheten till personer. Skellefteå får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckel talen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Skellefteå (här finns bara betygen och ). Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom så många an 8 Kommunexperten nummer 5, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

9 Skellefteå ställda som 122 per tusen invånare indikerar förekomst av stora arbetslag. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar, kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns ingen sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. LedningsförmågA Skellefteå det speciella Den analysmodell som används tillämpar normativa betygsskalor. I analyserna mäts alla kommuner efter samma måttstock. Och Skellefteå kommun är precis så bra som det indikativa betyget A visar, inte bättre, inte sämre. Av de nitton nyckeltalen är 14, 3 och 2 a. Man ligger i samma klass som Bromölla, Nykvarn, Värnamo och Östersund av de kommuner som hittills presenterats i analystidningen. Att Skattehöjning är betyder att en skattehöjning är dålig jämfört med de två andra finansiella möjligheterna avgiftshöjning och kostnadspress om åtgärder skulle behöva vidtas. Skulle man behöva öka sparnivån, vilket i Skellefteå inte alls behövs, så är en skattehöjning kalkylmässigt minst effektiv jämfört med ökade avgifter och pressade kostnader i verksamheterna. Vad politiken väljer att faktiskt göra om ett sådant behov uppträder är en annan sak. Även nyckeltalet Borgen och förmedlade lån har betyget. Det finns borgen, men volymen förmedlade lån är extremt stor. De komponenterna summeras till kronor per invånare 26 och det är mer än tre gånger den högsta kritiska nivån på 27 kronor per invånare. Det är ingen hemlighet att Skellefteå anses vara en av de förmögnaste kommunerna i Sverige, men samtidigt är man den mest skuldtyngda med ett bruttoförpliktelsebelopp på kronor per invånare 26. Skillnaden från kronor per invånare och upp till är korta skulder och en saftig pensionsskuld. Vi behandlar den senare skulden längre fram, men betyget på nyckeltalet Borgen och förmedlade lån visar den finansiella risk som en hög förpliktelse av den typen alltid innebär. Händer det något illa inom det ekonomiska lurar förtroendekrisen bakom hörnet. Förtroende förtjänar man och det hjälper den här analysen till med. Skuldexponeringen gäller de egna ägda bolagen eftersom nyckeltalen Borgen är och förvaltningarnas amorteringsförmåga är. Företagen finns i en stor kommunkoncern och nästan häften av utbudet eller 45 procent av det produceras och erbjuds av de egna ägda bolagen. Det finns således inga långa lån i förvaltningarna. Det är inte så att Skellefteå bedriver onormalt stor andel traditionell kommunal verksamhet i egna ägda bolag. Egentligen är Skellefteå i det avseendet en helt normal kommun som kan jämföras med exempelvis Sundsvall, som analyserades i aprilnumret (26) och som berömdes för att ha en enkel, väl balanserad och lättöverskådlig kommunal organisation. Det har också Skellefteå, men på förvaltningarna sitter en stor företagskoncern. Det är ovanligt. Här finns koncernen Skellefteå Kraft AB med en omsättning på cirka 3 15 miljoner kronor. Observera i faktarutan att de kommunala förvaltningarna omsätter cirka 4 1 miljoner. Det finns en koncern till, Skellefteå Stadshus AB, och den ser normalt kommunal ut med tre typiska företag, ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5, 28 9

10 Skellefteå Skellefte bostäder AB, Fastighets AB Polaris och Skelleftebuss AB. Idag utgör förvaltningarna och de två koncernerna tre stadiga ben i kommunorganisationen. Men det har inte alltid varit så. Så långt tillbaka som vi har statistik (1988) är förvaltningarna väl skötta med starka finanser, men finans- och fastighetskrisen i Sverige gick ändå inte obemärkt förbi i Skellefteå. Den resulterade i näringslivssvikt även i Skellefteå. Det blev arbetslöshet och befolknings utflyttning. Skatte kraften sjönk jämfört med utvecklingen i riket. Åren före sekelskiftet från och med 1995 minskade kommunen med mer än 5 personer per år. Antalet tomma lägenheter i Skelleftebostäder växte efter 1992 och var som mest över 22 procent av beståndet 1997 eller lägenheter. Går vi tio år tillbaka i tiden skulle Skellefteå mot bakgrund av dagens mätskalor på analysfrågan finansiella risker som bäst ha fått delbetyget C. Det anger indikation av en klar finansiell krisutlösande risk som behöver hanteras. Kanske hade delbetyget D varit mer rättvisande med tanke på en risk till i näringslivssvikten. Trots ordning på ekonomin inom förvaltningarna var då Skellefteå en kommun med högst det indikativa betyget C. Redan under 199-talskrisen var Skellefteå medlem av Kommun Invest och en stor låntagare även hos andra långivare och de kunde se hur en mycket exponerad kommun inte helt hanterade sina risker på ett konsekvent sätt. Man expanderade bland annat allmännyttan med nästan 1 lägenheter från 1993 till 1996 och anställde arbetslösa i kommunen. Var man medveten om i Skellefteå att kreditgivare spekulerade över att få befria kommunen från skulder i utbyte av koncernen Skellefteå Kraft AB i det fall Skellefteå, som Haninge, skulle falla igenom ekonomiskt? Nu skedde inte det, och idag är inte frågan aktuell men kan bli det i framtiden. Det kan gå fort utför och det finns mycket att förlora om Skellefteå kommer i fel politiska händer. Idag är det lätt att konstatera att det finns såväl bra ledning som god styrning. Det framgår av visade resultat både vad gäller ekonomi och verksamhet, men också i årsredovisningarna där man beskriver hur man på ett konsekvent sätt arbetar med balanserade styrkort i förvaltningarna och koncernerna. Man anar en bakomliggande stark personlig vilja och här hittar man kommunstyrelsens ordförande sedan många år: Bert Öhlund. En stark person institutionaliserar också styrningen så att den blir opersonlig och kan leva kvar i framtiden. Men, trots det, finns det också många exempel på hur efterföljarna genom vidlyftiga omorganisationer river ner en operativt effektiv styrning. Värderingen av tillgångarna inom koncernerna och hur de förmedlade lånen är fördelade kan det vara intressant att ta del av. Aktiekapitalet i Skellefteå Kraft AB visar sig vid en avkastningsvärdering vara mycket omfattande. Försiktigt kan det värderas till minst 6 miljoner mot bokfört cirka 8 miljoner kronor, medan de förmedlade långa lånen bara är på 1 75 miljoner. Det återspeglar förhållandet att vattenkraft ger stora vinster vid marginalprissättning på en fri elmarknad. Det återspeglar också förhållandet att före taget är mycket lönsamt även om ny energiteknik skulle mer än halvera elpriserna. Givetvis bör Skellefteå ha riskkompetens och dagligen följa vad som händer inom den delen av energi sektorn. Vi minns vad som hände Facit i stort sett över en natt när de elektroniska räknemaskinerna ersatte de mekaniska. Andra företag inom koncernen är mindre produktiva och inte så mycket värda, men där finns de stora volymerna förmedlade lån och ovan har redan påpekats att säkerheten för hela låneskulden egentligen är energibolaget. Nu är en del av de förmedlade lånen fiktiva, dvs de motsvaras inte fullt ut av inlåning genom förvaltningarna. Den fiktiva delen av de förmedlade lånen levererar redan en betydande ränteintäkt till kommunen. Genom transaktioner kan de fiktiva förmedlade lånen ökas med flera tusen miljoner och ränteintäkterna ökas. Ökas exempelvis de fiktiva lånen med 3 miljoner kronor ger 4 procents ränta en intäkt på 12 miljoner kronor. Det motsvarar 1 procent i sänkt skatt. Men det är inte bara genom transaktioner inom koncernen det går att skapa utrymme för sänkta skatter. Det finns överkostnader i verksamheterna motsvarande ungefär 2 procents sänkt skatt. De överkostnaderna är personal. Övertaligheten ligger på cirka 3 anställda eftersom kommunen har 122 anställda per tusen invånare och borde klara sig med cirka 8 per tusen. Förmodligen anställdes många i kommunen under krisåren på 199-talet när arbetslösheten var stor och förvärvsfrekvensen föll över 1 procent i riket och 12 procent i Skellefteå. Konsekvenserna av det är idag att personalandelen av verksamhetens kostnader är mycket stor eller 71,6 procent (max 74,5 procent) och att kommunen har en hög avtalspensionsskuld. Rekommendationer Kommunledningen: Fortsätt att hålla hårt i ekonomin och mobilisera stöd för det arbetssättet. Redan idag har kommunen den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver ha för att infria alla framtida åtaganden som att: behålla en verksamhet med bibehållen standard amortera lån betala avtalspensioner behålla ett gott företagsklimat Behåll dagens sparnivå på minst 6 procent av totala intäkter och fortsätt att kvalitetssäkra verksamheten genom att jämföra er med andra, vinna utmärkelser, omnämnanden etc, precis som ni gör idag. 1 Kommunexperten nummer 5, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

11 Skellefteå Slå vakt om den effektiva institutionaliserade styrningen och ledningen och tillåt inte att den rivs ner genom organisatoriska förändringar eller liknande åtgärder. Förmodligen finns politiska betänkligheter att sänka skatten, men ska ni ta in pengar och bygga avtalspensionsfonder som andra får förvalta, som blir finansiella syltburkar för andra och som lätt kan gå förlorade? Släpp inte ifrån er beslutanderätten utan sänk i stället skatten för att skapa ett utrymme att höja den igen när framtida generationer ska infria avtalspensionslöftena. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen också i framtiden har ett finansiellt betyg på högsta nivå. Stöd en sådan politik. Stöd också skattesänkningar i nuläget för att säkra kommunens kapacitet att i framtiden betala dina avtalspensioner. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni för många. Invånare: Du betalar en (kalkylmässigt) hög skatt till en finansiellt välskött kommun med mycket pengar i verksamheterna. Du kan kräva att få ut en hög kvalitet från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den i lugn årlig takt förbättras ytter ligare. Skulle ekonomin försämras kan finansiella risker snabbt uppträda som äventyrar kommunens stora förmögenhet. Bevaka därför ständigt att ekonomin inte försämras. Välj och stöd politiker som fortsätter att hålla hårt i pengarna och visar vilja att omedelbart hantera uppkomna risker i kommunen. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om de senare årens mer stabila befolkningsutveckling fortsätter, förbättras efterfrågetrycket på bostäder och det ökar takten i värdetillväxten. Det gör även skattesänkningar och en allmännytta utan tomma lägenheter. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna och visar vilja att utveckla kommunen. Företagare och investerare: Har Skellefteå komparativa fördelar för ditt företag kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Skellefteå. Överväger du lokaliseringar utefter Östersjökusten i norr och söker en bra kommun är Skellefteå den normkommun du kan använda som måttstock. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena finns det få bra kommuner i omgivningarna, däremot många svagare. Skellefteå har de ekonomiska möjligheterna som behövs för att ge dig den offentliga service som du har rätt att kräva. Aktuellt från kommunerna Nytt företag i Skellefteå omsätter 3 miljoner kronor De två skellefteåföretagen Industriteknik Nord i Boliden och Mexor i Skelleftehamn går ihop. Nu är det före tagsnamnet och varumärket Contector som gäller. Contector blir ett av Skellefteås största företag med cirka 2 anställda och 3 miljoner kronor i omsättning. Jan Fransson, Piteå, styrelseordförande, och Klas Dagertun, Luleå, vd, köpte Mexor och Industriteknik Nord för ganska precis ett år sedan. De två arbetsställena blir kvar och ingen personalförändring sker. Sedan 24 har bolagen haft samma ägare. I samband med att fusions arbetet inleddes kom namnfrågan upp. Inget av de gamla namnen kan till exempel fungera med internationella kunder. Externt kommer Contector att kunna erbjuda ett bredare produktoch tjänsteutbud än de tidigare företagen var för sig. Industriteknik Nord har främst haft en regional spelplan, medan Mexor verkat i hela landet. I framtidsplanerna finns bland annat en utveckling av installations-, service- och underhållssidan. Källa: Norra Västerbotten. Skellefteå garanterar vindkraft i Arjeplog? Skellefteå Kraft tänker bygga vindkraftverk i Uljabuouda. 27 började man arbetet med infrastrukturen och under år 21 ska de sammanlagt tio vindkraftverken vara färdiga och börja producera elkraft. Man tror att investeringens internränta ligger på 9,5 procent. Det gör att projektet blir lönsamt. De tio vindkraftverken kostar cirka 4 miljoner och statens energimyndighet bidra med 35 miljoner. I Blaiken, soim ligger mellan Sorsele och Storuman, har Skellefteå Kraft planer på en stor vindkraftpark som är ränkt att omfatta 1 vindkraftverk. Källa: Norra Västerbotten. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5, 28 11

12 Finanskriser förr och nu Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Medierna har uppmärksammat de förluster som svenska kommuner gjort i samband med placeringar i en amerikansk kommunobligation. En av de kommuner som drabbats hårt är Helsingborg med en realisationsförlust på cirka 5 miljoner kronor. Media skriver kryptiskt kort att Helsingborg kommun har haft en särskild person anställd för att sköta kapitalförvaltningen. Är det en omskrivning för att politikerna sparkat en tjänsteman? Det förefaller fortfarande vara en reflex att inom politiken peka ut syndabockar. Politikerna vill ju framstå som ofelbara, eller hur? Så gjorde man också i Uppsala kommun så tidigt som under 198-talet. Kan dagens kommunala tjänstemän som ikläder sig en finansiell befattning eller politiker som sätts att sköta finansförvaltningen i en kommun lära sig något av historien? Frågan är hur Helsingborg och andra kommuner hanterar förluster som uppstår vid placeringar av kassabalanser för olika ändamål. Här finns å ena sidan den ekonomiska läroboken med handfasta råd, å andra sidan det politiskt korrekta som om det drivs till sin yttersta gräns för att minska röstförluster, kan bli mycket dyrt för skattebetalarna. I Uppsala kommun uppstod en finanskris i slutet av 198-talet. Den är belysande för hur det går när syndabockssökande politiker tar över, och begår en rad allvarliga misstag. Det förefaller nu som om Helsingborg och andra kommuner med tanke på vad som förestår inom finanssektorn kan riskera att vandra samma väg. Bakgrunden till uppsalakrisen En stor omorganisation i Uppsala kommun delade ekonomikontoret i en budget- och redovisningsenhet med en ekonomichef och en finansavdelning med en finanschef. Båda enheterna blev avdelningar i ett nytt kommunledningskontor. Tio år tidigare (1974) under framväxande ekonomisk kris hade kommunens ekonomer samlats ihop i ett fristående ekonomikontor under kommunstyrelsen. Skatten hölls oförändrad under tio år, strikt ekonomistyrning infördes med förvaltningsregler, överskotten växte och kommunen var i stort skuldfri Kalkyler visade att skatten kunde sänkas med flera procent. En sådan utveckling under många år med överskott resulterade i kassabalanser som behövde placeras, samtidigt som den tidens avregleringar av finansmarknaderna för en stor kommun öppnade hela nya och mycket lönsamma lånemöjligheter. Finansnettot blev positivt och växte till en betydande intäktskälla i takt med att kompetensen växte hos personalen i finansförvaltningen. En treårig omorganisation lade ekonomistyrningen för fäfot och ekonomikontorets tidigare så framgångsrika beredande förmåga splittrades genom att delas i två avdelningar inom ett större kommunledningskontor. Nu ville också politikerna vara med och styra arbetet inom den så framgångsrika finansförvaltningen. Man bildade därför ett nytt kommunalt bolag, AB Uppsala Kommunfinans. Politikerna satte sig i styrelsen och den enda riktiga kompetensen med fackkunskaper där var kommunens nya finanschef. Redan 1989 gick det snett. Krisen enligt årsredovisningen Det finns flera versioner vad som hände under finanskrisen i Uppsala kommun. I årsredovisningen (1989, sidan 17) står följande under rubriken Finansaffären: Kommunen har stora utlandslån i dollar. Under början av året hade terminsaffärer i dollar resulterat i stora förluster. Den 5 april informerades styrelsen i Uppsala Kommunfinans AB om detta. Styrelsen uppdrog åt revisorerna att göra en bedömning av affärerna. Nyheten är snabbt på förstasidorna. Den 12 april avgick VD för finansbolaget. KS beslutar den 26 april att stads direktören tar över ansvaret för finansförvaltningens samtliga konton. Den totala finansförlusten genom de omtalade affärerna, 88 Mkr täcks tills vidare genom lån. En ny organisation av hela finansförvaltningen arbetas fram och beslutas under året. Fr o m 15 oktober är finansförvaltningen direkt underordnad kommunstyrelsen. Ett finansutskott bildas. I årsredovisningen tas kursförlusten på 88 8 kronor som en 12 Kommunexperten nummer 5, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

13 Finanskriser förr och nu extra ordinär kostnad på kommunens resultaträkning (sidan 8). Var det kris? Under de framgångsrika tidigare tio åren hade inte politiker deltagit i det operativa arbetet med finansförvaltningen. Lån togs exempelvis redan då i portföljer av olika valutor. I de flesta fall resulterade saldot av kursförluster och kursvinster i ett vinstsaldo som bokfördes finansförvaltningen. Den 5 april 1989 redogjorde finanschefen som information i styrelsen för det nya finansbolaget, så som han uppfattade det, rutinmässigt för läget i ett utlandslåneärende. Dollarn är ju en rörlig valuta och kursförlusten noterades av mindre kunniga politiker som givetvis fick mycket kalla fötter. Finanschefen oroades inte, eftersom saldot på portföljen inte gav anledning till det. Man skildes åt. Om det hade funnits en ekonom till i styrelsen med kommunal erfarenhet som kunnat iaktta politikerna under finanschefens föredragning och förstått hur de uppfattade det hela, hade det som därefter följde sannolikt kunnat förhindras. Sekretess finns inte i en kommun, och media mötte lokalpolitiker som måste agera så att röstförlusterna kunde minskas vid en eventuell skandal. Man behövde en syndabock och den 12 april sparkades en förvånad finanschef av uppskrämda politiker fast så formulerades det inte i kommunens årsredovisning. För att i efterhand understryka för alla att det var finanschefens fel, splittrades valutaportföljen och dollar förlusten togs ut och bokfördes i resultaträkningen som en extraordinär kostnad. I övrigt synes alla andra transaktioner ha avslutats mot finansförvaltningens konton. Det var fråga om politisk korrekt utpekande bokföring. Var det en förlust? Svaret på frågan lär vi aldrig få om inte någon ekonomhistoriker väljer att doktorera på ämnet eller utreda vad som hände i den aktuella valutaportföljen. Då skulle vi också få reda på hur stora förluster blev för skattebetalarna i Uppsala av det som därefter följde. Finanschefens roll i finansbolaget var att dagligen via en så kallad reuter skärm vara uppkopplad och handla som aktör för Uppsala kommuns räkning på de finansiella marknaderna. Det fanns fler portföljer i form av både lån och placeringar i mångmiljardklassen, som efter den 12 april låg obevakade i och med att finanschefen kopplats bort. Ingen inom kommunen begrep att Uppsala kommun sysslade med daglig handel och att en sådan krävde daglig bevakning. Allra minst kommundirektören, som nu var den ansvarige, och han var inte ekonom. Vad kostade den bristande bevakningen skattebetalarna i Uppsala? Sen till insikt Dagarna gick och i en kommun i kris är det ingen merit för någon att ta tag i en krisuppgift hur angelägen den än är. Kommunen hade heller inte kompetens att vara daglig finansiell aktör i och med finanschefens frånvaro. På det tidigare ekonomikontoret fanns tolv personer med akademisk utbildning i ekonomi. Men i den nya organisationen, efter tre års organiserande, var motsvarande kompetens lätt räknad. Efterhand började alltfler förstå att de positioner på finansmarknaden kommunen hade den 12 april inte fick ligga obevakade, men då hade många månader gått. Kompetens måste tillföras utifrån. Anlitar bank Man gick till kommunens bank och en banktjänsteman avdelades att hjälpa kommunen att reda upp oredan. Var det bra? En bank sysslar ju också med daglig handel på de finansiella marknaderna. Med en banktjänsteman vid den kommunala reuterskärmen och öppna pipelines mellan bankens och kommunens kassa, kan man undra var vinster och förluster avslutades vid städningen efter den så kallade finansaffären. Igen var politikernas omtanke om invånarna som rätt röstande medborgare viktigare än som tyngda skattebetalare. På den tiden hade folk fortfarande stort förtroende för banktjänstemän som politiker kunde anknyta till. Skilda världar Söker du som ekonom en tjänst som finanschef i en kommun finns det alltså mycket att fundera över. Är du idag finanschef i den privata sektorn och tänker dig gå till en kommun, går du verkligen från en värld till en annan. Du kan sätta dig i en katapultstol där politikerna är beredda att trycka på utlösarknappen den dag de kan räkna hem det röstmässigt. Det kommer att hända mycket på de finansiella marknaderna redan det närmaste året och därför kan det bli mycket kommunalt finansfolk som får skola om sig till andra jobb. Är det skilda världar mellan Uppsala då och Helsingborg nu? Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5, 28 13

14 Klippan Klippan där det snäpps upp Det enda som gör att Klippan inte är en A-kommun är ett par svaga betyg i analysfrågan Finansiell hälsa. I övrigt är man på elitnivå. Klippan har i huvudsak två problem: för lågt sparande och för låg förvärvsfrekvens. Det låga sparandet har utmärkt Klippan de senaste 2 åren, och förvärvsfrekvensen ligger på riksgenomsnittet. Men om man får upp sparnivån och gör Klippan mer attraktiv som lokaliseringsort för företag, har man potential att bli en fullödig A-kommun. När det gäller analysfrågorna kommunskuld, finansiella risker och möjligheter är man redan där. Mediabild och bakgrund Få orter är så kopplade till ett enda företag som Klippan. Här finns nämligen Klippans pappersbruk, ett bruk som anlades redan på 15-talet. Egentligen är det fel att kalla orten för Klippan, den hette Åby på den tiden, men i och med järnvägens utbredning blev det mindre bra att ha kvar Åby, eftersom det redan fanns en ort med det namnet. Därför ändrade man till Åby-Klippan i slutet av 18-talet, ett namn som behölls till 1944 när man fick stadsrättigheter och bytte till Klippan. Under slutet på 18- och början på 19-talet dominerades Klippan förutom av pappersbruket av tegelbruk, mejerier och en läderfabrik. Idag är den typen av industri borta, och till och med pappersbruket var nedlagt ett tag. Klippan av idag är resultatet av kommunsammanslagningen av år Då bilades Klippan av Riseberga, en del av Östra Ljungby och ursprungliga Klippans kommun. Ekonomiskt är Klippan en stark kommun. Man har få svagheter, men desto fler starka sidor. Det man behöver fokusera på är att få upp sparnivån så att den uthålligt ligger på den nivå man hade När det gäller ekonomistyrningen finns en försvårande omständighet i det faktum att det sällan är stabila majoriteter i kommunfullmäktige och att det ofta finns vågmästarpartier; det är givetvis svårare att styra när man måste ta hänsyn till många viljor. Notera att Klippan har en mycket bra bas att stå på med tanke på toppbetygen i de övriga analysfrågorna blir det politisk enighet när det gäller den finansiella hälsan är Klippan på väg mot eliten! Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Klippan har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Klippan ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 48 kronor per invånare. Det är lågt, mycket un Indikativ betygsmatris Fakta Klippan Betyg: B (indikativt 28) Befolkning: (27) Kommuntyp: Övriga kommuner invånare Kommunalskatt: 2,1 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 22 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 82 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 8 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elit licens 14 Kommunexperten nummer 5, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

15 Klippan der medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (12 kronor per invånare). Man ligger på 58:e plats av Sveriges 29 kommuner. Man kan värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Klippans fall ger en värdering av de kommunägda företagen något över 16 kronor per invånare. Det ger ett nettoförpliktelsebelopp på cirka 32 kronor, vilket understiger 35 7 kronor som är gränsen för indikation av konsumtionslån. Det finns inga sådana lån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Klippans amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt 1 år för de senaste fem bokslutsåren och under första kritiska nivån 5 år. Nyckel talet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Kommunskuld tkr/inv Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Klippan kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 48 4 Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp Den större volymen skulder finns i de kommunägda företagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Klippan delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Sparandet i Klippan får betyget. År 26 är sparnivån 6,3 procent av de totala intäkterna och det är mycket över nivån för god hushållning eller 5,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 4,2 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den andelen ligger på 3 procent av intäkterna och trenden är fallande. Eftersom den första kritiska nivån passeras Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kommun 58 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i vid 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden för Klippan. För nästa nyckeltal som är skuldbalansgraden får Klippan också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Med få långa skulder är skuldbalansgraden just under 2 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger tre gånger så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. De korta skulderna är större än omsättningstillgångarna och rörelsekapitalet är negativt. Kapitalbildningen får i Klippan betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Klippan under den senaste nioårsperioden 3,77 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,99 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,22 procent. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget B. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Här indikeras en sådan risk men Klippan får ändå delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 4,7 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Klippan bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av de totala intäkterna. Det är den norm som tillämpas för kommuner med en befolkning som Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5, 28 15

16 Klippan har förändras inom + / 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningen har växt de senaste tio åren med 1 procent. Det finns ingen risk att man investerar ihjäl sig eller drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Skattekraft är det första av skattebasens tre nyckeltal och anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till den i riket. Klippans skattekraft är under rikssnittet. Med en oförändrad trend de senaste 6 åren på 86 procent Finansiell hälsa av rikssnittsnivån får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning får Klippan betyget. Man har en stabil befolkning med en åldersmässig sammansättning som inte skiljer sig mycket från rikets. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Klippan en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket. Dessutom markeras konjunkturkänslighet. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Klippan får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på cirka 2 kronor per invånare, vilket är över den lägsta kritiska nivån på 15 kronor per invånare men under den högsta (27 kronor per invånare). Med ett ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 8,2 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANAlysfråga iii % 2, 1,, -1, Befolkningsökning Klippan kommun Länet Riket Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 16 Kommunexperten nummer 5, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

17 Klippan negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Klippans skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Örkelljunga) år 26. Eftersom Klippan har högre skattesats 26 med 1,25 procent finns ingen potential. Därför får Klippan på skattehöjning betyget. Klippan höjde skatten senaste gången år 1999 med,16 procent (förmodligen en skatteväxling med landstinget). När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 14 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom äldreoch handikappomsorg, förskola och barnomsorg, kultur- och fritidsverksamhet. För avgiftshöjningar blir betyget. Kostnadspressen kalkyleras till 7 miljoner kronor. Det är tillräckligt Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Klippan potential 7,2 Mkr för att Klippan på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 2 miljoner kronor vardera inom äldreomsorg och social omsorg, 1 miljoner inom politik, 5 miljoner vardera inom förskola 6 år, grundskola, gymnasieskola, fritid och det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 22 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 7 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent. Överkostnaderna är en del personal eftersom det finns 111 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, andelen verksamheter i egen regi och bidrag enligt LSSsystemet (utjämning av kostnader för handikappverksamhet) borde 82 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då kalkyleras övertaligheten till 459 personer. Klippan får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckel talen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Klippan (här finns bara betygen och ). Skälet är att majoritetsblock saknas och att Sverigedemokraterna agerar vågmästare. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom så många anställda som 111 per tusen invånare indikerar förekomst av stora arbetslag. Om avgiftsandelen av de totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Klippan det speciella Här finns sedan gammalt ett pappersbruk, Klippan, som nyligen gick i konkurs och håller på att rekonstrueras. Har Klippan bruksortens kännetecken? I någon mån är det så, men inte utpräglat om man ser till analysen. Bland de tio största företagen finns bruket på sjätte plats. Kommunen är som vanligt den största arbetsgivaren medan Landstinget och Samhall belägger åttonde och nionde plats. Fler än tre offentliga företag finns inte bland de tio största. Det finns så många som 15 arbetsställen per tusen invånare. Om vi jämför med Bromölla kommun, som också har ett bruk, har man bara 67 arbetsställen per tusen invånare. Mångfalden i näringslivet är större i Klippan. Man står och faller inte med bruket. Vi kan söka det speciella i politiken och kommunens ledningsförmåga. Sverigedemokraterna blev i det senaste valet vågmästare i en traditionellt borgerligt styrd kommun. Center partiet har traditionellt varit Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5, 28 17

18 Klippan LedningsförmågA ett borgerligt parti i Klippan, men det kan spåras en intern brist i sammanhållningen om man ser till sparandet under tidigare år. Ser man tillbaka ända till 1988, när statistik började samlas in från kommunerna, har Klippan varit en kommun med betyget på nyckeltalet sparnivå. Man har varit dålig på det dagliga hushållandet med kommunens pengar och det kan vara så där många viljor styr. Uppgången i sparnivå följer rikets trend exakt och i högkonjunktur är således Klippan en kommun med det indikativa finansiella betyget B. Det är inget som hindrar Klippan från att bli en A-kommun inom ett antal år men då krävs en fastare ekonomistyrning. Kommunalrådet säger i sin kommentar till 26 års bokslut att en rad saker ska snäppas upp dock inte ekonomin. Men det är just här man bör snäppa upp sparnivån, så Klippan kan bli en A- kommun. Nyckeltalet sysselsättning under analysfrågan finansiella risker har betyget svag. Det finns en belastning för konjunkturkänslighet. Det senare kan också återspegla läget i ekonomin eftersom kommunens sparnivå har en stark tendens att följa rikets utveckling. Det innebär att den sämre utvecklingen för 27 också återspeglas i utfallet för det året. Det reser frågan om sparnivåerna ska fortsätta ner igen till den historiskt normala nivån med betyg. Men det räcker inte med en belastning för att nyckeltalet sysselsättning ska ha betyget. Det är även så att man har en sämre trend i utvecklingen av förvärvsfrekvensen än vad riket har. Under den svenska ekonomins överhettningsår 199, som senare ledde till finans- och fastighetskrisen ( ), nådde förvärvsfrekvensen i Klippan den höga nivån 84 procent. Den föll till 68 procent några år senare eller med 16 procent och har inte återhämtat sig så starkt som i riket i övrigt. År 26 var förvärvsfrekvensen bara 74 procent. Lite speciellt var att arbetslösheten 199, när förvärvsfrekvensen var så hög, ändå var dubbelt så stor som i riket. Så var det fram till Även därefter har arbetslösheten registrerats något högre än för riket. Det återspeglar en annan företeelse. Nyckeltalet kostnadspress indikerar normala överkostnader i verksamheterna motsvarande 3 procent i sänkt skatt samtidigt med en övertalighet på cirka 46 anställda. År 26 fanns det 111 anställda per tusen invånare och en normal lokal norm borde vara 82 per tusen. Omräknat i årsarbetare blir siffrorna mindre alarmerande, vilket tyder på att det finns många deltidsarbetande i kommunen i Klippan. Statistiken visar att 1994 var antalet anställda 91 per tusen invånare och har därefter stadigt ökat. Kommunen började förmodligen anställa folk långt dessförinnan som såg kommunen som alternativ till att flytta till jobb i andra kommuner. Nu kan vi konstatera att förvärvsfrekvensen 26 ökade med 2 procent samtidigt som arbetslösheten 27 ligger på riksnivå. Kan det vara den nya motorvägen som integrerar Klippan bättre i den större arbetsmarknadsregionen? En intressant fråga är hur man finansierar så mycket personal samtidigt som man har normala överkostnader i verksamheterna. Kommunen har lite hög personalkostnadsandel av verksamhetskostnaderna. För att kunna finansiera framtida pensionsåtaganden har den lägsta kritiska nivån för avtalspensioner i diagrammet under finansiell hälsa justerats upp från ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Borgerligt) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna 18 Kommunexperten nummer 5, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

19 Klippan 2 procent av intäkterna till 2,25 procent. I samma diagram kan den uppmärksamme konstatera att det kritiska utrymmet för reinvesteringar inte är 2 procent av intäkter utan enbart 1,5 procent. Det beror på att kommunens balansomslutning av tillgångar enbart är 73 procent av statistiska genomsnittskommunens. Och Klippan har förmedlade lån som blåser upp balansomslutningen något, vilket indikerar att investeringarna historiskt fått stå tillbaka för att pengar ska finnas till all personal. Klippan har förmodligen en för liten andel produktivt kapital och för mycket personal. Ändå visar nyckeltalet kapitalbildning att det behövts tas lån eftersom sparnivåerna är så låga att pengar inte den vägen kunnat finansiera investeringarna. Men skulderna har inte ökat utan pengar har tillförts på annat sätt. Våren 22 sålde kommunen sitt el- och fjärrvärmeverk. Skulderna minskar med 12 miljoner kronor, men inkomsterna är 18 miljoner kronor. Skillnaden förbättrade rörelsekapitalet. Två år tidigare minskar beståndet i det allmännyttiga bostadsföretaget Treklövern med 299 lägenheter. Där finns en extraordinär kostnad bokförd det året på 82 miljoner kronor. Årsredovisningen berättar att bostads delegationen hjälper kommunen med ett bidrag på 23,5 miljoner kronor. Dessa lägenheter var således tomma och revs. Dessa 82 miljoner är således lån som kommunen fick ta över från Treklövern efter rivningarna. Två år senare kvittas dessa lån med likvider från försäljning av el- och fjärrvärmeverket. Var det så att politikerna kände sig tvingade att sälja el- och fjärrvärmeverket för att inte belasta framtida generationer med lån? Det är bättre att förskingra än att belåna. Varför uppstod tomma lägenheter i allmännyttan? I slutet av 199-talet minskar befolkningen med 1 till 15 personer per år och det börjar tömma allmännyttan. Men denna trend upphör snabbt och 22 ökar befolkningen igen med över 25 personer. Nu är befolkningsutvecklingen stabil igen. Flygvapnets krigsflygskola flyttades till Ängelholm Idag är det full aktivitet igen på flygfältet och det förklarar den stora inflyttningen igen efter år 2. När stora privata företag lägger ner i en kommun är våra rikspolitiker sällan sena att säga att företagen har ett socialt ansvar. I Klippan var det våra rikspolitiker som la ner. Det fick stora konsekvenser. Staten kastade in 15 miljoner kronor i snålpengar via bostadsdelegationen, men det räckte inte långt. Det kostade Klippanborna deras el- och fjärrvärmeverk och den framtida avgiftsmakten över dessa viktiga tjänster. Rekommendationer Kommunledningen: Försök att få samsyn om ett bättre sätt att hantera den kortsiktiga ekonomin med alla nämndordföranden. Ekonomin bör styras så att sparandet i framtiden utvecklas på 26 år höga nivå. Om det inte går, får kommunledningen göra en omorganisation och ta bort alla styrelser och nämnder. Det är en långsiktig överlevnadsfråga för att bygga den kommun som kommande generationer ska finna det attraktivt att bo och verka i. En högre sparnivå skulle också tillåta kommunen hålla en något högre investeringsverksamhet utan att ekonomin försvagas. Bevaka utvecklingen inom analysfrågorna kommunskuld, finansiella risker och möjligheter. I de avseendena är Klippan redan en A-kommun. Anställda i kommunen: Se inte kommunen som en födkrok. Det är dit ni går för att utföra ett professionellt arbete. Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen etablerar goda och uthålliga finanser så fort som möjligt. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Invånare: Du betalar en normal skatt till en kommun med normala överkostnader i verksamheterna. Men du bor i en kommun med ett något lågt finansiellt indikativt betyg och det är inte långsiktigt hållbart. Men det är inte heller ett omöjligt läge för en mer handlingskraftig kommunledning i ekonomiska frågor. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan verksamheten i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Välj och stöd politiker som håller lite hårdare i pengarna. Det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Klippan. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Din villa skulle förmodligen vara något mer värd redan idag om kommunen hade en bättre ekonomi och det vore mer allmänt känt. Tänk på att skattesänkningar och en allmännytta utan tomma lägenheter höjer värdet på din fastighet. Skatten är inte hög, men skillnaden till Örkelljunga bör inte få öka. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna och visar vilja att utveckla kommunen. Företagare och investerare: Är du företagare i Klippan ligger det i ditt intresse att stödja en kommunledning som har ambitioner att med fastare hand styra ekonomi och finanser. Befinner sig ditt företag i expansionseller flyttläge och har komparativa fördelar i Klippan, torde kommunen ha förutsättningar att ge dig den offentliga service som du behöver. Det gäller också dig som vill investera i Klippan. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Klippan, finns både finansiellt starkare och svagare kommuner i omgivningarna att välja mellan. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5, 28 19

20 Fundamental teori Analysfrågan Kommunskuld del 1 Kommunexperten redovisar finansiella analyser av Sveriges kommuner baserade på fem centrala frågor. I tidigare nummer av Kommunexperten har den teoretiska bakgrunden presenterats till den andra analysfrågan (Finansiell hälsa) i fyra utbildningsartiklar. Nu är det dags för motsvarande genomgång av den första frågan Kommunskuld. Begreppet kommunskuld Kommunskuld och en kommuns skulder är två olika begrepp. Kommunskuld används som ett samhällsekonomiskt begrepp och omfattar kommunens alla framtida förpliktelser som motsvaras av utbetalningar av pengar. När vi däremot pratar om en kommuns skulder gäller det redovisade korta och långa skulder på kommunens balansräkning. De senare är en delmängd av kommunskulden alla framtida förpliktelser. Kommunskulden innehåller förutom redovisade skulder två komponenter till: borgen och alla avtalspensionsförpliktelser. Kommunskulden består således av pengar som någon gång ska betalas i framtiden. Ekonomi handlar ofta om att förvalta andras pengar, och det får den göra som har fordringsägarnas förtroende. Kreditgivare lånar ut pengar till en kommun och räknar med att de ska betalas tillbaka i framtiden. Kommunal borgen Kommunen ikläder sig borgen för exempelvis egna ägda bolags lån. Här finns givetvis kreditgivare som räknar med att gå till kommunen om det kommunala företaget inte kan betala. Kommuner går ofta i borgen för olika typer av privat verksamhet som golfklubbar, bostadsrättsföreningar, folketshusföreningar och hotell. Även här finns kreditgivare med i andra ledet, och de vet att de i värsta fall ska kunna utmäta kommunens skattebas för att få igen sina pengar. Personalens avtalspensioner Speciellt är att kommuner är försäkringsbolag för sina anställdas avtalspensioner. Så är det sällan i privata företag, där man betalar in de anställdas årligen intjänade pensioner till ett försäkringsbolag eller någon motsvarande institution. I kommuner förstärker den del av det årliga intjänandet som inte betalas ut till de anställda för egen förvaltning kommunens likviditet. Före 1998 gick hela intjänandet till likviditeten, men efter 1998 kan kommuner betala ut upp till 7,5 basbelopp till de anställda för enskild privat förvaltning. Det senare sker i de flesta kommuner idag. Eftersom likvida medel är kreditiv för kommunens investeringsverksamhet har pengarna från intjänande av avtalspensioner i de flesta fall bundits i kommunala anläggningstillgångar. Det finns alltså inga avsatta reda pengar som placeringar som inom den privata sektorn. Förmodligen är det lugnt i leden bland de kommunanställda eftersom de flesta av dem inte vet att kommunen de arbetar i är deras försäkringsbolag och att facken inte vill komplicera sin egen tillvaro med den frågan. Är skuldtyngd ointressant? Vi vet inget om framtiden annat än att den innebär olika anledningar att känna ångest av olika styrka. Bara det är anledning nog för många att förneka att den innehåller angelägna problem som vi kan och bör förhålla oss till idag. Lever vi för dagen i förnekelse för framtiden, som vi kanske förnekar andra problem som miljöförstöring, världssvält och fattigdom, är det lätt att expandera den kommunala konsumtionen utan att fråga sig om det sker med pengar från skatter, bidrag, avgifter eller lån. Det gäller att fixa pengar och konsumera allt nu. Det ger maximal rösteffekt. Den ekonomiska teorin för skuldhantering erkänner att ingen kan veta något säkert om de ekonomiska villkoren i framtiden för de generationer som lever då, men teorin kräver ändå ett förhållningssätt av oss som innebär att vi med förnuftet kan arrangera tillvaron så att de ekonomiska förutsättningarna blir de bästa för kommande generationer att infria de framtida förpliktelser som vi binder dem för idag. Samtidigt som vi tar oss friheten att lägga förpliktelser på framtiden, finns idag skyldigheten att utforma institutioner som gör det på bästa sannolika sätt möjligt för efterföljande generationer att infria dem. Det är det vi avhandlar här. Framtida skuldtyngd är därför definitivt inte en ointressant fråga. Det finns, som sagt, flera skäl varför kommuners samlade framtida förpliktelser som ekonomisk belastning för framtida generationer inte diskuteras särskilt ofta. Som i fallet med de anställda ovan beror det sannolikt på okunskap, ointresse eller att man i trygghetens Sverige inte tror att det kan växa till ett framtida problem. Skuldproblemen tillhör tillväxtekonomin och sedan 197-talet har nästan all ekonomisk politik av 2 Kommunexperten nummer 5, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun?

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 600 kr exkl moms Nr 5, 2008 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Artikel, sid 12-13 Vem

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget...

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget... Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 29 Kommunexperten fyller 2 år Det började hösten 27 med

Läs mer

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/212 Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet En vanlig

Läs mer

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 21 Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Läs mer

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 6, 21 Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Det finns två

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1997-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Sidrubrik Innehåll Sidan

Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 14 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten. Fortfarande en äldreomsorg i strykklass. Analysartikel

Kommunexperten. Fortfarande en äldreomsorg i strykklass. Analysartikel Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysartikel Fortfarande en äldreomsorg i strykklass Invandringen betalas av U-hjälpen på statlig nivå

Läs mer

Budget 2015 med plan 2016 2017

Budget 2015 med plan 2016 2017 Budget 2015 med plan 2016 2017 Antagen vid möte 2014-11-24 Vi vill vara realistiska det finns inte förutsättningar att nå ett överskott på 3 % för 2015 Sammanfattning LP, MP och KD säger nej till ett överskott

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Nacka kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = b Fastställt den 19 maj 24 Presenterad för Nacka kommun i maj 24 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Västra Kommundelarna - Handlingsplan BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M)

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Utlåtande 2015: RI (Dnr 309-1479/2014) Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunexperten. Analysrapport för Hällefors kommun. Hällefors framtiden går före historisk städning

Kommunexperten. Analysrapport för Hällefors kommun. Hällefors framtiden går före historisk städning Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Hällefors kommun Kreditvärdering Mars 2013 Betyg D Tendens Hällefors framtiden går före

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion 26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande

Läs mer

Piratpartistisk tidning

Piratpartistisk tidning Piratpartistisk tidning Beslutsunderlag inför Piratpartiets styrelsemöte 27 september 2015, av Anton Nordenfur Bakgrund Inför partistyrelsemötet i augusti 2015 lämnade jag in ett beslutsunderlag som sammanfattade

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD

INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD ANNA BORGERYD Styrelseordförande i familje företaget Polarbröd, ansvarig för koncernstrategin som bland

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26 SVENSK KOMMUNRATING Vägen till betygen Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida 1 Ingress Syftet med denna skrift är att redogöra för flödet av aktiviteter

Läs mer

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun FörtroendeProfil-Rating för Uppsala kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 19 mars 24 Presenterad för oppositionspartierna i Uppsala kommun

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Företagarens vardag i Örebro 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Örebro 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Örebro 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 april 2014

Månadsuppföljning per den 30 april 2014 20 maj 2014 KS-2014/284.182 1 (9) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 april 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Linköpings kommun Finansrapport april 2016. Bilaga 1

Linköpings kommun Finansrapport april 2016. Bilaga 1 Linköpings kommun Finansrapport april 2016 Bilaga 1 2 Innehållsförteckning Finansrapport för kommunen per den 30 april Sid Inledning 3 Koncernen Likvida medel 3 Bolagens upplåning samt kommunal borgen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet

Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet 1 FÖRORD I Sverige finns sedan länge en tradition av långtgående självstyre på lokal nivå. De svenska kommunerna och landstingen ansvarar för huvuddelen av all

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram, Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

Gör jämlikt gör skillnad

Gör jämlikt gör skillnad Gör jämlikt gör skillnad SAMLING FÖR SOCIAL HÅLLBARHET MINSKAR SKILLNADER I HÄLSA Anna-Maarit Tirkkonen Eskilstuna kommun Åsa Ranung Åsa Ranung Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Eskilstuna 31 maj

Läs mer

Lånevillkor för samfällighetsföreningar

Lånevillkor för samfällighetsföreningar Lånevillkor för samfällighetsföreningar Hans Lind Trita-FOB-Rapport-2016:1 ISBN 978-91-85783-59-5 Januari 2016 1 Förord Ibland är det tämligen slumpartade omständigheter som leder fram till en intressant

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

Förbundsordningen för Samordningsförbundet Östra Södertörn

Förbundsordningen för Samordningsförbundet Östra Södertörn 21 augusti 2012 Förbundsordningen för Samordningsförbundet Östra Södertörn Samordningsförbundet Östra Södertörn (nedan kallat förbundet) har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015

Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 Per Weidenman, Bisnode Sverige AB, Oktober 2015 SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 I den här rapporten presenteras Bisnodes modell för att identifiera

Läs mer

KS 19 6 NOVEMBER 2013

KS 19 6 NOVEMBER 2013 KS 19 6 NOVEMBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Holmgren Ulla Juhlin Henrik Datum 2013-10-02 Diarienummer KSN-2012-0476 KSN-2013-0197 Kommunstyrelsen Motioner av Ilona Szatmari Waldau m fl (alla

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2008-01-01 till 2008-12-31

Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2008-01-01 till 2008-12-31 Stävrullen Finans AB (publ) org. nr. 556125-5851 1 Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2008-01-01 till 2008-12-31 Handel med värdepapper Bolagets verksamhetsidé är att genom en långsiktig kapitalförvaltning

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Månadsuppföljning per den 30 september 2013 16 oktober 2013 KS-2013/254.182 1 (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 september 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED 14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas

Läs mer

Styrelsens förslag till fastställande av riktlinjer för ersättning till och andra anställningsvillkor för bolagsledningen

Styrelsens förslag till fastställande av riktlinjer för ersättning till och andra anställningsvillkor för bolagsledningen Punkt 19 Styrelsens förslag till fastställande av riktlinjer för ersättning till och andra anställningsvillkor för bolagsledningen För ledande befattningshavare i koncernen har under 2015 tillämpats de

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer