Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen för välfärdens framtida finansiering lade fram i Almedalen adresseras till Partierna i riksdagen. Inledningen andas frustration över att inget händer i rikspolitiken gällande välfärdens framtida finansiering. En partiövergripande utredning borde ha jobbat med denna fråga i tiotals år redan. Det första som bör ske efter höstens val är tillsättandet av en motsvarande utredning för välfärdens framtida finansiering. Man kan se Arenaidé- och Timbrokommissionens rapport som ett förslag på direktiv för en sådan utredning. Sidan 2 Analyserade kommuner i det här numret I jämviktskommunen Järfälla håller ledningen hårt i ekonomin och den utvecklas bättre än godkänt. Men det är meningen att en väl generös bidragsregim ska sortera om befolkningen så att kommunens medelinkomst faller... Sidan 5 Arvika är en stark A-kommun i Värmland på gränsen till Norge. Kommunen har inga svagheter i någon av de fem analysfrågorna. Kanske ska man mer aktivt få omvärlden att förstå vilken ekonomisk och finansiellt stark kommun man... Sidan 14 Det mest speciella för Mönsterås är majoritetsförhållandena och hur det ser ut framgår av diagrammet majoriteter under analysfrågan ledningsförmåga. Centerpartiet hade 2 procent av rösterna mandatperioden och... Sidan 38 Sjöbo är i många avseenden en kommun på väg framåt, men det räcker inte till högsta betyg på grund av ett något för lågt överskott. Intressant är dess växande attraktivitet som tar sig uttryck i en allt snabbare växande befolkning... Sidan 45 Att ge sig på budbäraren I förra numret av Kommunexperten (nr 6) var Stockholm en av kommunerna som analyserades. Till skillnad från vad andra, mer traditionella ratingföretag har gett Stockholm så fick kommunen nu ett relativt lågt betyg; C. Stockholm Stad upprördes av analysen och efter det har... Sidan 44 Boxholm är stor förlorare i systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader mellan kommunerna. Därför är Boxholm inne i en hård anpassning med press på kostnader och skattehöjningar. Men det finns också... Sidan 2 Ludvika har en hög kommunskuld där en av de tre komponenterna, nämligen pensionsskulden sticker ut genom sin storlek och orsakar det låga finansiella betyget. Orsaken är en övertalighet av anställda i kommunen som skapats... Sidan 31 Ett starkt resultat 29 lyfter Tibros finansiella betyg efter flera år av envisa och dramatiska fall i sparandet. Det ger Tibro för närvarande ett högt finansiellt betyg då Tibro i alla övriga aspekter uppvisar ekonomisk styrka.... Sidan 51 Sotenäs hade tidigare år ett lågt finansiellt betyg beroende på att man inte skötte sin vardagsekonomi utan sparandet var för lågt. Kommunen har bättrat sig på denna punkt men har under senare år ett lika lågt betyg... Sidan 57 Ses vi på KOMMEK i Malmö? Kommer du på Kommunalekonomiska mässan i Malmö den augusti? Du är välkommen till Svensk KommunRatings monter. Vi kommer att presentera Ratinglistan på hittills 249 analyserade kommuner. KOM IHÅG! Heta Ratinglistan på hemsidan uppdateras varje fredag.

2 Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Järfälla...5 Kommunexpertens ratinglista...11 Arvika...14 Boxholm...2 Vi har råd med framtiden...22 Ludvika...31 Mönsterås...38 Att ge sig på budbäraren...44 Sjöbo...45 Tibro...51 Sotenäs...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Sofia Tamm och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Sofia Tamm Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 1 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 3 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 7, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Kommentaren Stockholm hotar med rättsprocess I början av förra seklet, för mer än hundra år sedan, startades analystidningen Affärsvärlden för att granska den tidens börsföretag och ägarna skulle få ett utifrånperspektiv på hur VD:ar skötte företagen. Affärsvärlden finns fortfarande men är långt ifrån ensam tidning i branschen. Idag finns en hel analyskår av ekonomijournalister som försörjer sig på samma uppgift att berätta hur den ekonomiska företagsverkligheten ser ut. Med detta nummer av Kommunexperten är 249 av Sveriges 29 kommuner analyserade och vi behöver inte längre påminna om att Affärsvärlden är en av våra förebilder. Kommuner ska också granskas och det är inte bara för kommuninvånarna. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Vill man få ut så stor avkastning som möjligt av varje investerad krona så ger fundamental analys fingervisningar om i vilka kommuner det är minst sannolikt att man får möta problem under investeringens varaktighet, som i de flesta fall sträcker sig många tiotals år in i framtiden. Vår rating är långsiktig. Det är givetvis så att mindre bra kommuner tjänar på att inte bli granskade. Många kommuner som tror, och även omvärlden tror, att man är bland de bästa blir inte sällan stötta i kanten när det visar sig inte vara så. Granskning av kommuner är ännu en ömtålig verksamhet. Stockholm fick det indikativa betyget C och nu undersöker man möjligheterna till rättsliga åtgärder. Kommunexperten avvaktar fortsättningen. Kommunexperten sysslar med öppen rating och berättar i analysartiklarna varför en kommun har ett visst betyg. Om vi blir ombedda att fördjupa analyserna så gör vi det och vanligast är att vi besöker en kommun och går igenom allt under en dag. Det kan vi göra med Stockholms stad också, inför de som är intresserade och vill veta mer. Det är vårt erbjudande till staden i vårt svarsbrev. Det finns en kort artikel längre fram som ger bakgrunden. Ses vi på KOMMEK i Malmö? Kommer du på Kommunalekonomiska mässan i Malmö den augusti? Jag hoppas du hittar till Svensk Kommun Ratings monter. Vi kommer att presentera Ratinglistan på hittills 249 analyserade kommuner. Analyssystemet uppdaterat med 29 års räkenskaper Den finansstatistik som SCB årligen hämtar in från alla kommuner och som bland annat publiceras i Vad kostar verksamheten i din kommun? består till huvuddelen av räkenskapsuppgifter från kommunernas årsredovisningshandlingar. Dessa uppgifter för 29 har just tillförts registren som rådata i vårt analyssystem. Nu börjar en ny analysomgång av alla 29 kommuner och en kvalitetsgranskning av uppgifterna mot varje kommuns senaste årsredovisning. Tidigare år är redan kvalitetsgranskade. Detta arbete beräknas vara slutfört före julgröten och resultatet ser du i Heta ratinglistan på Kommunexpertens hemsida. Varför detta nr 7 kommer ut i augusti Grönköpings veckoblad utkommer en gång i månaden står det överst på förstasidan på tidningen. Kommunexpertens löfte är tolv tidningar under ett år och ett försök att hålla månadstakt. Men det är en svår uppgift då alla nitton finansiella nyckeltal, som är fördelade på fem analysfrågor, uppdateras efterhand som ny statistisk information finns tillgänglig under året. När räkenskapssammandragen publiceras efter midsommar sker den stora uppdateringen av så många som tolv av de nitton nyckeltalen. Det är ett stort jobb mitt i semestertider och det gör att Kommunexperten nr 7 och nr 8 (juli och augusti) blir fördröjda. Vi ber dig ha tålamod. Tidningen utkommer med alla utlovade nummer även i år och du får den snart i slutet av varje månad igen. Almedalen Almedalen avfärdas i många tidningar som en upplevelseträff för det politiska innefolket där det dricks mycket och bara lite av vikt avhandlas. Visst, återkommande teman blir lätt förutsägbara och ger lätt en fadd smak av tråkighet. Alla vet vad alla tycker och det tycks inte mycket nytt. Och det tycks fram för allt korrekt om man vill vara en i gänget. Många menar att Almedalen har spelat ut sin roll. Den går samma väg som de stora musikfestivalerna. Kommunexperten har ambitionen att tillföra nya och nyttiga aspekter och vinklingar även om det sker i traditionellt A4-format på svagt glättat papper. Almedalstrevliga beskylls vi sällan för att vara. Läs vår artikel i detta nummer om de två tankesmedjorna Arenaidé och Timbros rapport Vi har råd med framtiden som presenterades i Almedalen. Här vässas både frågeställningarna i rapporten utifrån fakta om verkligheten och levereras konstruktiv kritik. Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7, 21 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 7, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Järfälla Järfälla generös bidragsregim sorterar om I jämviktskommunen Järfälla håller ledningen hårt i ekonomin och den utvecklas bättre än godkänt. Men är det meningen att en väl generös bidragsregim ska sortera om befolkningen så att kommunens medelinkomst faller och förvärvsfrekvensen hålls nere? Mediabild och bakgrund Järfälla ligger två mil nordväst om Stockholm och gränsar till kommunerna Upplands-Bro, Upplands Väsby, Stockholm och Sollentuna samt Ekerö, där gränsen går ute i Mälaren. Centralort är Jakobsberg. I Järfälla är det nära till det mesta. Från Jakobsberg tar det 2 minuter med pendeltåg till Stockholm C. E18 går genom hela kommunen, liksom Mälarbanan. Det är nära till Arlanda och Bromma flygplatser. Runstenar, gravfält och fornborgar minner om gamla järfällabor. På medeltiden gick flera viktiga landsvägar fram genom Järfälla. En mötesplats växte fram vid Barkarby torg med gästgiveri, skjutshåll och tingshus. Vid hösttinget 1671 fick Brita Cruus tillstånd att öppna krog här, Värdshuset Lasse-Maja. Än i dag finns här gästgiveri och festvåning. En bit från torget ligger Järfälla kyrka från 11-talet. Ängsjö friluftsområde i kommunens nordspets är ett omtyckt utflyktsmål med strandpromenad, grillplatser, äventyrsstig, servering, badplatser, motionsspår, bastu och vinterbonade stugor för övernattning. I år vann Järfälla pris som Sveriges bästa kommun på att hantera farligt avfall. SAKAB AllFa-priset tilldelades Järfälla för kommunens målmedvetna arbete för att samla in och omhänderta avfall. Järfälla har byggt upp ett omfattande insamlingssystem som möjliggör för invånarna att bli av med det farliga avfallet på ett enkelt sätt även om de inte har tillgång till bil. Barkarbystaden är Järfälla kommuns viktigaste utbyggnadsområde genom sin storlek och sitt goda läge nära vägar och kollektivtrafik alldeles intill Järvafältets friluftsområde. Området på cirka 4 hektar ska bebyggas med upp till 5 bostäder och cirka 6 arbetsplatser. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Järfälla har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för Faktaruta Järfälla Betyg: A (indikativt 21) Befolkning: (29) Kommuntyp: Förortskommuner Kommunalskatt: 18,63 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 126 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 3 23 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: 46 miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 13 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7, 21 5

6 Järfälla kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 64 6 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Järfälla ligger på plats 1 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Järfälla ger en försiktig värdering cirka 29 4 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 35 2 kronor och det är under de 38 5 kronor som är gränsen för indikation om konsumtionslån. Det finns inga tecken på sådana lån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Järfällas amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt två år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Med betyget på förpliktelsebeloppet får Järfälla delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. ANALYSFRÅGA I Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Järfälla får betyget. År 29 är sparnivån 4,6 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,9 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 5,5 procent och därmed över detta hushållningskrav. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Denna andel är i Järfälla 8 procent av intäkterna och trenden är fallande. Eftersom den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Järfälla även här betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Långa lån tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad de senaste fem åren på 3 procent av tillgångarna och trenden är stigande. Den första kritiska nivån är dubbelt så hög på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och är genomsnittligt något större än omsättningstillgångarna. Rörelsekapitalet är negativt med fallande trend. Kapitalbildningen får i Järfälla betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Järfälla under den senaste nioårsperioden 5,6 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 5,3 procent. Det ger ett årligt lånebehov på,3 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett visst utrymme för amorteringar av långa lån. Med betyget på sparnivå får Järfälla delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparandet 29 på 8 miljoner kronor från utfallet på 4,6 procent av totala intäkter 29 upp till den högsta kritiska nivån 4,9 procent av intäkterna Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Järfälla kommun 29, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp Kommun 1 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 7,1 procent av totala intäkter. I en befolkningsmässigt växande kommun som Järfälla bör investeringarna ligga på nivån 8,5 procent av totala intäkter. Det finns ingen risk här att man drar på sig stora framtida drift- 6 Kommunexperten nummer 7, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Järfälla och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är över rikssnittet. Men med en snabbt fallande trend de senaste sex åren från 117 till 112 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Järfälla betyget. Befolkningen växer både årligen och långsiktigt och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Järfälla en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Järfälla får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är. Det finns borgen (inga förmedlade lån) på kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckel ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 32,7 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER % Förvärvsfrekvens Totalt för Järfälla Riksmax Värnamo Rikstrenden % Skatteunderlag/Invånare Riket Kommuntrenden Kommunens andel av medelskattekraften i Riket ANALYSFRÅGA III Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7, 21 7

8 Järfälla MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 473 Mkr talen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Järfälla skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Stockholm) år 28. Eftersom Järfälla har en högre skattesats år 29 med 1,15 procent så finns ingen potential och betyget blir på skattehöjning. Järfälla höjde skatten senast 23 med,5 procent och sänkte den 27 med,15 procent, 28 med,18 procent och 29 med,17 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 98 miljoner inom 2-4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola, äldre- och handikappomsorg, fritidsverksamhet och kultur. Betyget blir på avgiftshöjningar. Kostnadspressen kalkyleras till 473 miljoner kronor och Järfälla får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan pressas ner med cirka 15 miljoner kronor inom social omsorg och 9 miljoner inom det som benämns infrastruktur, skydd mm. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas ner med cirka 75 miljoner kronor inom grundskola, 45 miljoner inom förskola 1 5 år och cirka 4 miljoner vardera inom äldreomsorg och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 126 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 474 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 65 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 6 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 3 personer. Järfälla får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Järfälla (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock och blocken minskar i betydelse. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för det relativt stora antalet partier i kommunfullmäktige som kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns ingen sådan belastning och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Järfälla det speciella Järfälla gränsar till kommunerna Upplands-Bro (nr 7/29), Upplands Väsby (nr 11/28), Stockholm (nr 6/21) och Sollentuna, som ännu inte har analyserats i Kommunexperten, samt till Ekerö (nr 12/28) där gränsen går ute i Mälaren. Järfälla har det indikativa finansiella betyget A och har alltså delbetyget A på de fyra analysfrågor som ingår i betygsmatrisen, kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Det har man trots vissa påvisbara svårigheter. Det är främst det jämna politiska läget under många av de senare mandatperioderna. Man är även förlorare i systemet för utjämning av skatteintäkter och kostnader mellan kommunerna. När det gäller den senare frågan tillhör man, som många av de större förortskommunerna, inte bara kring Stockholm, de stora förlorarna i detta system. Räknat på totala intäkter för 28 så förfogade Järfälla per invånare över kronor, vilket är 57 procent av vad Åsele hade då med kronor per invånare. Efter att ha analyserat ett stort antal kommuner, Järfälla blir nummer 243 som nu får sin kommunanalys publicerad i Kommunexperten, så känner man omedelbart igen en förlorarkommun i utjämningen. En egenskap är hur skattesatsen har förändrats under senare år. Skatten tvingas upp några år efter sekelskiftet för att försvara en god ekonomisk hushållning och det sker även i Järfälla år 23. Nästa kännetecken är att bli en inåtvänd och kostnadsjagande organisation, för att inte behöva fortsätta på den inslagna vägen med höjda skatter, när också maxtaxor låser den största delen av övriga intäkter. I takt med att kostnader pressas ner så sänks skatten igen och det sker också i Järfälla. Överkostnaderna i Järfälla är 474 miljoner 8 Kommunexperten nummer 7, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Järfälla kronor 29 och motsvarar en skattesänkning på 3,8 procent. För att få en jämförelse i detta sammanhang så motsvarar överkostnaderna för Åsele en skattesänkning på 1,1 procent, vilket ändå inte är högt för de kommuner som är utjämningens vinnare. Ytterligare ett kännetecken är utvecklingen av personaltätheten. Järfälla hade 7 anställda per tusen invånare 2 och 65 anställda per tusen 28. I Åsele var motsvarande tal 138 anställda per tusen invånare 2 och 148 anställda per tusen 28. Med dubbelt så mycket resurser har man dubbelt så mycket anställda och omfördelningen fortsätter att vidga gapet mellan vinnare och förlorare. Det som omfördelas är inte bara resurser utan kraven att vara kostnadseffektiva. Jämförelsekommunen när det gäller nyckeltalet skattehöjning är Stockholm, en annan förlorarkommun i utjämningen som analyserades i förra numret av Kommunexperten, nr 6/21. Men Stockholm är en mindre förlorare än Järfälla och kan ha en lägre skatt med 1,15 procent. Järfälla, som Stockholm och många övriga förlorarkommuner under ett starkt effektivitetstryck, sänkte skatten under en rad av år. Järfälla gjorde så 27, 28 och 29. År 28 fanns det bara 2 kommuner som LEDNINGSFRÅGA förfogade över mindre resurser per invånare än Järfälla. Det är också speciellt att i en jämviktskommun kunna vara politisk överens om att man ska styra ekonomin så tufft att det finns en solvent sparnivå, och att välja en strategi som innebär kostnadseffektiviseringar för att klara denna ambition. Det antyder möjligtvis att de ekonomiska frågorna anses som så viktiga att de hålls utanför den partipolitiska striden. Idag har en borgerlig majoritet makten, men det räcker att gå en mandatperiod tillbaka i tiden för att Miljöpartiet ska vara vågmästare. Och mandatperioden hade Socialdemokraterna 51 procent av väljarna. Järfälla synes ha en rörlig väljarkår. Av det övriga av speciell natur så finns det mesta inom analysfrågan krisutlösande finansiella risker. Av sex risknyckeltal har tre betyget. Man investerar inte ihjäl sig i Järfälla utan det förefaller mer som man underinvesterar. Nyckeltalet investeringsnivå har betyget med väl stor marginal och kommunens tillgångar uppgår bara till 64 procent av genomsnittsvärdet för riket. Balansräkningen är inte osunt uppblåst med förmedlade lån utan mer sunt uppblåst med en pensionsavsättning på 46 miljoner kronor. Ingenstans i årsredovisningen är medel öronmärkta som pensionsmedel men här i analysen upptas alla kassabalanser i förvaltning som framtida pensionsmedel. Slutsatsen är att Järfälla skulle kunna investera mer och förmodligen borde ha en större volym produktiv förmögenhet. Kanske ska man öka volymen rationaliseringsinvesteringar i det läge man befinner sig i för att ytterligare kunna sänka den dyra personalbemanningen. Nyckeltalet befolkning har betyget och man växer med en lugn årlig tillväxt på drygt en procent. Man har en relativt stor allmännytta, som räknat i antal lägenheter per invånare är 116 procent av rikssnittet. Det finns inga tomma lägenheter. Men borgen är hög mot det kommunala bostadsföretaget och nyckeltalet borgen har därför betyget. Järfälla har betyget på sysselsättning då förvärvsfrekvensen utvecklas mycket sämre än Riket. Men ingångsvärdet var höga 87 procent 1989 då rikssnittet var 82 procent och fallet under krisen i början av 199-talet var bara cirka 1 procent. Återhämtningen i riket har gått bättre än i Järfälla. Betyget på nyckeltalet skattekraft visar ett betydande fall av den kommunalt beskattningsbara inkomsten, vilket indikerar att det sker en ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7, 21 9

10 Järfälla omsortering av befolkningen så att medelinkomsterna faller. Möjligtvis skulle det tillsammans med nyckeltalet sysselsättning antyda att de som flyttar till Järfälla har markant lägre inkomster än de som bor i Järfälla eller flyttar från Järfälla. Även om tre nyckeltal inom analysfrågan finansiella risker har lägre betyg indikeras inga riskmönster så delbetyget för denna analysfråga ska vara A. I de tre övriga analysfrågorna visar Järfälla styrka. När det gäller kommunskulden är bruttoförpliktelsebeloppet relativt låga kronor per invånare. Det räcker med en avkastningsvärdering av Järfällahus AB och pensionsavsättningen för att få ett nettobelopp på kronor per invånare, som med marginal understiger lägsta kritiska nivå för indikation av konsumtionslån på 38 5 kronor per invånare. Vad som här benämns pensionsavsättning på 46 miljoner kronor utgör närmare 24 procent av hela den bokförda pensionsskulden. Delbetyget för analysfrågan kommunskuld ska vara A. Det finns inte mycket att säga om analysfrågan finansiell hälsa med sitt delbetyg A. Sparandet ligger i genomsnitt över högsta kritiska nivå för de nio presenterade åren, även om trenden faller lite oroväckande envist under senare år. Fyra av de fem nyckeltalen har betyget. När det gäller finansiella möjligheter så finns ingen potential att höja skatten och det synes inte heller vara kommunens ambition med tanke på de tidigare årliga skattesänkningarna. Av överkostnaderna på 474 miljoner kronor så bör uppmärksammas att 15 miljoner finns inom social omsorg och torde indikera en relativt generös bidragspolitik. Det är möjligt att denna ligger bakom den omsortering av invånarna som uppenbart sker i Järfälla. Är det en medveten politik i Järfälla? Rekommendationer Kommunledningen: Järfälla har i flera år haft den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden, så som att: behålla en verksamhet med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner behålla ett gott företagsklimat trygga en god värdetillväxt för fastighetsägare och att de har likvida tillgångar Ett sätt att bryta den fallande trenden i sparandet och behålla den finansiella styrkan i framtiden är att förelägga sig ett och endast ett mål och förverkliga det - kanske att alltid vara A-kommun och utvärdera detta öppet varje år. Järfälla förvaltar stora kassabalanser för framtida avtalspensioner och är därför en rik kommun i andras ögon. Fundera på möjligheten att skydda dessa medel bättre, eventuellt genom att först betala de långa skulder som finns kvar i förvaltningarna även om de är obetydliga och därefter kanske lägga resterande medel i en pensionsstiftelse. Det finns många fattiga kommuner som har gott om inflytelserika omfördelningsvänner. Återuppta det långsiktiga årliga skattesänkningsprogrammet. Det kan räcka med så lite som,5 procent per år. Potentialer finns bland annat i överkostnader inom social omsorg. Då är Järfälla med på rätt ställe i ekonomireportage om kommuner som sänker skatten och billigare och trovärdigare reklam än att bli omtalad i artiklar finns knappast. Anställda i kommunen: Järfälla har för närvarande reda pengar i förvaltning för utbetalning av mer än 23 procent av era framtida bokförda avtalspensioner. En tryggare placering av dessa medel är förmodligen en pensionsstiftelse eller liknande. Den yttersta säkerheten är att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner i det fall dessa avsatta medel skulle gå förlorade. Har kommunen ett finansiellt betyg på A-nivå i framtiden så finns det pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten och det speciellt när ni har varit något för många anställda. Bevaka att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle göra anspråk på dem även om det skulle vara riksdagen och andra kommuner. Invånare: Du betalar en låg skatt till en finansiellt mycket välskött kommun med normala överkostnader i verksamheterna och en viss övertalighet i personal. Du kan därför kräva att få ut minst dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Att de senaste årens goda förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på A-nivå varje år in i framtiden, se Heta ratinglistan på Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Järfälla. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om Järfällas mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om en sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor extra. Med uthålliga finanser på A-nivå så skapas förutsättningarna för att allt fast kapital kan bli ännu mer värt. Kommunen skulle kunna ha ett betyg på A-nivå som uttalat mål för varje år in i framtiden. Ett årligt program av skattesänkningar, vilket det finns utrymme för, ger också högre fastighetsvärden. Med dessa åtgärder blir fastigheten en ännu likvidare tillgång. Företagare och investerare: Har Järfälla komparativa fördelar för ditt företag så kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Järfälla. Överväger du lokaliseringslägen med bra kommunikationer i Uppland nära Arlanda och Stockholm och söker en bra kommun är Järfälla en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om kommunens ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finansiella betyget via Heta ratinglistan på www. kommunexperten.se. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i A-kommunen Järfälla så finns en A- kommun till i omgivningarna samt två B- och två C-kommuner. 1 Kommunexperten nummer 7, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Kommunexpertens ratinglistor Nya kommuner på ratinglistan Nu har vi analyserat ytterligare åtta kommuner och de finns som vanligt bland de tidigare analyserade här på ratinglistan. Totalt har 249 kommuner analyserats och det är nästan 86 procent av landets alla 29 kommuner. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns det fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktiga nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget men som är av mindre vikt. Vill du veta mer om en speciell kommun så ser du i kolumnen längst till höger i vilket nummer av tidningen som kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings hemsida Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. Rating med KommunDiagnos Under våren 21 har fem kommuner fått rating med KommunDiagnos. Det är Skurup, Tierp, Bromölla, Kristinehamn och Timrå. De har alla utom Timrå haft sina avslutande betygskommittéer före sommaren. Timrå har sin i augusti. På vår hemsida under Årets analysarkiv kan du läsa alla Kommun Diagnoser. Där finns även länkar till tidigare år. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: för det första så har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte försämras. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Fyra nya i A-listan Det finns fyra nya kommuner på A- listan den här månaden. Det är Arvika, Mönsterås, Tibro och Järfälla. 67 kommuner av de 249 analyserade är 26,9 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 78 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man sakta. Ny i B-listan Det finns en ny kommun på B-listan den här månaden och det är Sjöbo. 77 kommuner av analyserade 249 är 3,9 procent. Är det ett representativt urval så finns det 9 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns det en del kommuner som tveklöst kommer att falla ner mot D-gruppen om inte ledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. Tre nya i C-listan Det kommer tre nya kommuner till C-listan den här månaden och det är Boxholm, Ludvika och Sotenäs. 58 kommuner av de analyserade 249 är 23,3 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 67 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första delen omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra är de som klassas som finansiella kriskommuner och som inte klarar att reda ut sin ekonomi själva utan måste ha extern hjälp. För de hissar vi varningsflagg. Kommunerna i den övre, första delen är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det kommer att krävas ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommuner med varningsflagg har ställt till det för sig men de har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Ingen ny i D-listan Det finns inga nya kommuner på D- listan den här månaden. 47 kommuner av analyserade 249 är 18,9 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 55 D-kommuner i Sverige. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7, 21 11

12 Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner Nr/år 1 Höganäs /9 2 Partille /9 3 Härryda /1 4 Arvika /1 5 Kävlinge /9 6 Lerum /9 7 Nyköping /1 8 Säter /8 9 Värnamo /8 1 Fagersta /8 11 Skellefteå /8 12 Västerås /9 13 Karlstad /8 14 Örkelljunga /1 15 Markaryd /8 16 Tibro /1 17 Östersund /8 18 Vaggeryd /8 19 Vellinge /9 2 Älmhult /8 21 Piteå /8 22 Alingsås /9 23 Trosa /1 Rang A-kommuner Nr/år 24 Enköping /9 25 Linköping /9 26 Mönsterås /1 27 Nykvarn /8 28 Trollhättan /9 29 Bromölla KD 1 3 Kinda /9 31 Lidingö /1 32 Skövde /8 33 Tidaholm /9 34 Danderyd /8 35 Ale /9 36 Hudiksvall /8 37 Malmö /9 38 Mark /8 39 Halmstad /9 4 Kungsbacka /9 41 Örebro /9 42 Helsingborg /9 43 Vårgårda /1 44 Gislaved /9 45 Jönköping /9 Rang A-kommuner Nr/år 46 Umeå /9 47 Uppsala /1 48 Järfälla /1 49 Skurup KD 1 5 Svedala /1 51 Vänersborg /9 52 Växjö /1 53 Ljungby /1 54 Göteborg /8 55 Österåker /1 56 Mora /9 57 Sunne /8 58 Osby /8 59 Knivsta /1 6 Bollnäs /9 61 Gävle /9 62 Östhammar /8 63 Båstad /8 64 Hässleholm /1 65 Luleå /1 66 Tanum /8 67 Kristinehamn KD 1 B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg /8 2 Valdemarsvik /8 3 Borås /9 4 Gnesta /1 5 Laholm /8 6 Vallentuna /9 7 Öckerö /9 8 Norsjö /8 9 Gällivare /9 1 Örnsköldsvik /1 11 Norrtälje /1 12 Tranås /9 13 Varberg /1 14 Simrishamn /1 15 Lidköping /1 16 Bollebygd /9 17 Tierp KD 1 18 Hörby /9 19 Nacka /1 2 Skinnskatteberg /8 21 Herrljunga /8 22 Ulricehamn /8 23 Kristianstad /1 24 Lomma /9 25 Salem /1 26 Karlshamn /9 Rang B-kommuner Nr/år 27 Uddevalla /8 28 Upplands Väsby /8 29 Kalmar /8 3 Ovanåker /9 31 Motala /8 32 Nässjö /9 33 Eskilstuna /9 34 Eslöv /1 35 Essunga /1 36 Vadstena /8 37 Strängnäs /9 38 Oskarhamn /9 39 Sjöbo /1 4 Klippan /8 41 Höör /9 42 Norrköping /8 43 Vetlanda /1 44 Grästorp /9 45 Kumla /9 46 Leksand /8 47 Eda /9 48 Orust /8 49 Karlsborg /9 5 Strömstad /8 51 Gnosjö /1 52 Haninge /8 Rang B-kommuner Nr/år 53 Sölvesborg /8 54 Heby /9 55 Lund /9 56 Trelleborg /8 57 Borlänge /9 58 Perstorp /8 59 Töreboda /9 6 Askersund /9 61 Forshaga /8 62 Bjuv /9 63 Upplands-Bro /9 64 Alvesta /1 65 Stenungsund /8 66 Lycksele /8 67 Söderköping /9 68 Färgelanda /9 69 Svenljunga /8 7 Huddinge /8 71 Ekerö /8 72 Emmaboda /9 73 Håbo /1 74 Borgholm /1 75 Kungsör /9 76 Sävsjö /9 77 Ödeshög /1 12 Kommunexperten nummer 7, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner 1 Solna /8 2 Tomelilla /8 3 Övertorneå /8 4 Skara /1 5 Stockholm /1 6 Ystad /9 7 Orsa /8 8 Falköping /9 9 Härjedalen /1 1 Falkenberg /8 11 Mjölby /9 12 Lindesberg /9 13 Nordanstig /8 14 Oxelösund /1 15 Boxholm /1 16 Hedemora /8 17 Tranemo /9 18 Strömsund /8 19 Burlöv /9 2 Åstorp /8 21 Östra Göinge /9 22 Botkyrka /9 23 Falun /9 24 Ludvika /1 25 Sundsvall /8 26 Uppvidinge /1 27 Ydre /8 28 Flen /8 29 Kiruna /8 Nr/år Rang C-kommuner 3 Sotenäs /1 31 Tingsryd /8 32 Vimmerby /9 33 Krokom /9 34 Rättvik /1 35 Lysekil /9 36 Västervik /8 37 Timrå /9 38 Sandviken /8 39 Katrineholm /8 4 Vilhelmina /9 41 Arboga /1 42 Nordmaling /9 43 Torsås /8 44 Mörbylånga /9 45 Norberg /9 46 Mullsjö /9 47 Åmål /9 48 Finspång /1 49 Smedjebacken /8 5 Avesta /8 51 Ljusdal /8 52 Nybro /9 53 Högsby /9 54 Sollefteå /8 55 Mellerud /8 56 Olofström /8 57 Karlskoga /8 58 Ronneby /9 Notera att ratingbetyg är färskvara. Betyg ges då analysen upprättas i samband med att den presenteras i denna tidning. Av tabellerna framgår i vilket nummer och år en kommun har analyserats och betygsatts. Ett betyg kan snabbt förändras. Du kan beställa och få ett aktuellt betyg för en kommun genomen ProfilAnalys på Nr/år D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö /8 2 Hofors /8 3 Jockmokk /8 4 Boden /8 5 Åre /8 6 Arvidsjaur /9 7 Sundbyberg /8 8 Storuman /9 9 Lilla Edet /9 1 Bjurholm /8 11 Vaxholm /8 12 Södertälje /8 13 Vännäs /1 14 Älvsbyn /9 15 Hallstahammar /9 16 Hultsfred /1 17 Dals-Ed /8 18 Gullspång /1 19 Söderhamn /9 2 Munkedal /9 21 Vansbro /9 22 Kramfors /9 23 Filipstad /9 24 Arjeplog /8 25 Surahammar /9 26 Bräcke /8 27 Gagnef /8 28 Kil /9 29 Munkfors /9 3 Dorotea /8 31 Berg /8 32 Åtvidaberg /9 33 Hällefors /1 34 Sorsele /8 35 Torsby /9 36 Robertsfors /8 37 Pajala /9 38 Grums /9 39 Älvdalen /8 4 Degerfors /8 41 Hagfors /1 42 Ljusnarsberg /1 NYHET heta ratinglistan I A-listans nedre del finns Tanum som analyserades i nr 1 28 dvs för två år sedan. Är Tanum en A-kommun idag? Information om dagsläget, vad senare årsredovisningar och även aktuella prognosbokslut för 29 sätter för finansiellt betyg, kan du ta del av genom Heta ratinglistan som förnyas varje fredag på tidningens hemsida varning Rang D-kommuner Nr/år 1 Hammarö /1 2 Härnösand /9 3 Ragunda /1 4 Hallsberg /8 5 Laxå /9 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7, 21 13

14 Arvika Arvika en blyg finansiell värsting Arvika är en stark A-kommun i Värmland på gränsen till Norge. Kommunen har inga svagheter i någon av de fem analysfrågorna. Kanske ska man mer aktivt få omvärlden att förstå vilken ekonomisk och finansiellt stark kommun man är, för att i längden kunna höja befolkningsantalet i kommunen. Det skulle göra att Arvika hamnade på första plats av alla Sveriges kommuner. Mediabild och bakgrund Arvika kommun ligger i Värmlands län och centralort är Arvika. Bygden var bebodd så tidigt som på jägarstenåldern. Här finns Sveriges nordligaste förekomst av hällkistor rektangulära stengravar. Arvika ligger vid sjön Glafsfjorden. I centrum ligger Trefaldighetskyrkan som invigdes 1911, när Arvika blev stad. Mikaelikyrkan från 1647, ligger vid Kyrkviken. Arvika är en industristad med flera framgångsrika små och medelstora företag förutom några stora exportföretag inom verkstadsindustrin. Bland företagen dominerar Volvo Construction Equipment. Fabriken, Arvikaverken, är världens största fabrik för tillverkning av hjullastare och sitt har sitt ursprung i en liten smedja grundad under 187-talet. Staden har en lång tradition med skickliga konsthantverkare inom trä, textil, smide och keramik. Många av de nu aktiva är representerade på Arvika Konsthantverk. Konstnärskolonin Rackstadgruppen är representerad på Rackstadmuseet. Hit kom konstnärerna omkring förra sekelskiftet. Utbildade i Paris, Stockholm och Göteborg sökte de den oförstörda naturen och skapade här stor konst. Arvika Cup sätter prägel på staden en helg i juni. Det är en internationell ungdomsturnering i fotboll för pojkar och flickor 1 15 år. Den lockar i år 194 lag, bland annat från Portugal och England. Det betyder att mer än 5 människor besöker Arvika, 5 matcher ska spelas och cirka 5 funktionärer är engagerade. Under tre dagar i juli varje år arrangeras Arvikafestivalen. Musikfestivalen som startade 1992 är idag en av Sveriges största och mest kända med ca 25 besökare. Några kända personer som kommer från Arvika är exempelvis Kenny Bräck, Tuva Novotny och Håkan Hagegård Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. I Arvikas politiska organisation finns inga facknämnder. Organisationens tyngsta del består av kommunfullmäktige och dess beredningar, kommunstyrelsen och dess fyra utskott samt en myndighetsnämnd. Arvika har samlat sina företag i en koncern med Arvika Stadshus AB som moderbolag. Faktaruta Arvika Betyg: A (indikativt 21) Befolkning: 26 1 (29) Kommuntyp: Övriga kommuner med mer än 25 invånare Kommunalskatt: 2,9 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 41 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 43 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: 34 miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 12 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 7, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Arvika Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 62 1 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Arvika ligger på plats 83 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger ett värde på cirka 4 7 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 21 4 kronor vilket klart understiger de 38 5 kronor som är gränsen för indikation om konsumtionslån. Det finns inga tecken på sådana lån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Arvika kommun 29, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp Arvikas amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Arvika delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Arvika får betyget. År 29 är sparnivån 7, procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,7 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 6,7 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Andelen i Arvika är 1 ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 83 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga procent av de totala intäkterna. Den första kritiska nivån är 25 procent av totala intäkter och betyget blir för skuldflödesgraden. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Arvika också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad på 2 procent av tillgångarna de senaste fem åren och trenden växer svagt. Den första kritiska nivån ligger tre gånger så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår. Omsättningstillgångarna är mycket större än korta skulder. Sparandet fyller på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får i Arvika betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Arvika under den senaste nioårsperioden 5,7 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4, procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,8 procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för amortering av långa lån. Med betyget på sparnivå får Arvika delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 4,5 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Arvika bör investeringarna ligga på nivån 5,5 procent av totala intäkter. Det är den norm som tillämpas för KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7, 21 15

16 Arvika kommuner med en befolkningsutveckling inom +/ 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningsförändringen i Arvika de senaste tio åren var 1, procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger på en normal nivå. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet men med en svagt stigande trend de senaste sex åren från 88 till 89 procent av rikssnittet får skattekraften FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter betyget. På nyckeltalet befolkning får Arvika betyget. Befolkningen minskar årligen och långsiktigt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i åldersgruppen år och en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Arvika en långsiktig trend som är obetydligt sämre än motsvarande trend för riket. En viss konjunkturkänslighet visas också men gränskommuner som Arvika har ofta sämre utveckling på detta nyckeltal än rikssnittet av statiska anledningar och sysselsättning justeras upp till betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Arvika får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är. Det finns borgen (inga förmedlade lån) på ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 14,3 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER % Skatteunderlag/Invånare 95 9 ANALYSFRÅGA III Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk % Bostadsöverskott Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 7, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Arvika kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Arvikas skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Sunne) år 29. Eftersom Arvika har en lägre skattesats år 29 med,9 procent så finns en potential på 37 miljoner kronor och betyget blir på skattehöjning. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 33 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre och handikappomsorg där större delen av potentialen finns. Betyget blir på avgiftshöjningar. Det indikeras betydande avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 15 miljoner kronor och Arvika får betyget på kostnadspress. Man kan pressa ner kostnaderna med cirka 4 miljoner kronor vardera inom äldreomsorg och social omsorg och 35 miljoner inom det som benämns infrastruktur, skydd mm. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 15 Mkr räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas ner med 15 miljoner inom förskola 1 5 år. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 41 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 15 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,6 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 11 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 92 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 23 personer. Arvika får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsförmågan genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Arvika (här finns bara betygen och ). Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för det relativt stora antalet partier i fullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns ingen sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Arvika det speciella Arvika kommun gränsar till sju kommuner i Sverige samt Kongsvinger i Norge. Säffle och Årjäng i söder har ännu inte analyserats i Kommunexperten. I väster ligger Eda (nr 7/29), i norr Torsby (nr 5/29) och Sunne (nr 4/28) och i öster finns Kil (nr 6/29) och Grums (nr 2/29). Arvika kommun är med i den nordiska samarbetsregionen ARKO som är ett samarbete mellan ett antal kommuner i Sverige och Norge. Samarbetet har pågått sedan Organisationen finansieras av Nordiska Ministerrådet samt genom medlemsavgifter från medlemskommunerna. Det finns drygt 7 A-kommuner i Sverige och det är cirka 24 procent av alla (29) kommuner. Av Värmlands 16 kommuner är 4 A-kommuner och det är 25 procent av kommunerna där. Bäst är Arvika och Arvika har varit bra länge. Kontakter från Svensk Kommunrating har artigt mötts med stor självinsikt om läget. Med beskedet att Vi vet att vi är bra och behöver inte visa det för andra, de vet redan om det, har propåer om analyser hittills blivit bemötta. Kanske finns det ändå en underlägsenhetskänsla som utgör den drivkraft som gör att ledningen i Arvika med stor envishet månar om en stark kommunal ekonomi. Man har gjort så länge. Med 14 nyckeltalsbetyg och 5 går man in högt i ratinglistans A-tabell på fjärde plats efter Höganäs, Partille och Härryda. Frågan kommer direkt när man ligger i toppen på A-listan om det finns något nyckeltal som kan höjas så att man kan komma ännu högre upp. Faktum är att Arvika har ett nyckeltal som kan förbättras från till, varvid man skulle belägga plats ett i Sverige. Det som kan förbättras från till är nyckeltalet befolkning. Men detta tar lite tid för här ska befolkningsutveck KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7, 21 17

18 Arvika LEDNINGSFRÅGA lingen vändas från svag minskning till en stadig årlig ökning även om den inte behöver vara så omfattande. Det finns fyra belastningar i detta nyckeltal och det räcker att två arbetas bort. Viktigast är den kortsiktigt årligen fallande trenden. Den räcker för att också den underliggande tioåriga utvecklingen är minus en procent. Det finns en nyligen indikerad svacka i samhällsbyggargenerationen år med en ogynnsam tendens och då är det också vanligt med en markering för en föråldrande befolkning. Det tar några år med en positiv årlig befolkningsutveckling för att även den underliggande utvecklingen ska bli positiv. Det är förmodligen möjligt att åstadkomma om Arvika blir mindre inåtvänd i sina attityder och ser till att investerare, företagare och aktörerna på de finansiella marknaderna får reda på vilken ekonomiskt och finansiellt stark kommun man är. Dessutom är närheten till den norska marknaden en komparativ fördel för alla som vill investera i Arvika. Det finns också en betydande avgiftspotential i Arvika enligt nyckeltalet avgiftshöjningar på 33 miljoner kronor, vilket omräknat i en skattesänkning skulle motsvara cirka,8 procent. Värmland har alltså samma andel A- kommuner som riket och en i toppen av A-listan och det är Arvika. Det kan konstateras att Arvika har skött sin ekonomi sedan uppgifter finns om detta sedan slutet av åttiotalet. Vad finns mer av speciell natur att förtälja om Arvika? Kommunen har inga svagheter i någon av de fem analysfrågorna. Det finns genomgående marginaler till de högsta nyckeltalsbetygen så som det brukar finnas i uthålligt välskötta kommuner. Det kan noteras att sparandet är högt under alla de nio presenterade åren i diagrammet sparnivå under analysfrågan finansiell hälsa. För en långsiktig balans så ska sparandet ligga över 4,8 procent av totala intäkter och genomsnittet under senare år ligger över 6 procent av intäkter. Nyckeltalet kapitalbildning berättar med sitt nyckeltalsbetyg att sparandet räcker för att betala alla investeringsutgifter och det blir pengar över. Det har lett till att långa skulder amorterats ner till beloppet 1 miljoner kronor vid utgången av 29 och det finns en avsättning i pensionsförvaltning på 34 miljoner kronor. Dessa medel utgör cirka 53 procent av hela den bokförda pensionsskulden. Det är därför lägsta kritiska nivå avtalspensioner är så låg som 1,2 procent i stället för de 2,5 procent som skulle ha varit fallet utan denna pensionsavsättning. Detta innebär att då pensionsskulden ingår i omsättningstillgångarna så blir dessa större än korta skulder och nyckeltalet rörelsekapital får betyget, vilket är ovanligt i tider med låga räntor. Arvika har en mycket god kortsiktig betalningsförmåga. Kommunen är varken vinnare eller förlorare i systemet för utjämning mellan kommuner. Det kan finnas försäljningar av tillgångar som byggt delar av pensionsavsättningen, men efter sekelskiftet så visar boksluten att det är fråga om årlig sparsamhet som ligger bakom tillväxten av pensionsavsättningen. Delbetyget för analysfrågan finansiell hälsa ska med sina fem nyckeltal med betyget vara A. Även när det gäller analysfrågan kommunskuld så ska delbetyget vara A och marginalen mellan nettoförpliktelsebeloppet på kronor per invånare och lägsta kritiska nivå för indikation av konsumtionslån på 38 5 kronor per invånare är betryggande stor. Det finns inga konsumtionslån. Vad som värderas och sänker bruttoförpliktelsebeloppet från kronor per invånare och ner till kronor per invånare är en koncern med fyra företag. Det räcker att avkastningsvärdera två helägda och välskötta för att komma under godkänd nivå; Arvika Elnät AB och Arvika Bostads AB. Givetvis ingår även de 34 miljonerna i pensionsavsättning i denna kvittningskalkyl. Det behöver knappast påpekas att räntenettot ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 7, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Arvika i Arvika är positivt, det vill säga ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna. När det gäller analysfrågan finansiella risker så framgår av diagrammet under denna analysfråga att det har funnits en period med många tomma lägenheter i den egna allmännyttan. Räknat i antalet lägenheter per invånare så har Arvika en allmännytta som är 114 procent av rikssnittet. Allmännyttan är med andra ord stor och det är mot denna som borgen är hög och nyckeltalet har betyget. Men det indikeras inga riskmönster och delbetyget på analysfrågan finansiella risker ska vara A. Arvika har låg skatt och har haft det många år nu och har betyget på nyckeltalet skattehöjning. Ovan har konstaterats att det finns avgiftspotentialer och det finns även betydande överkostnader. Men de senare har pressats ner över åren och det har fått konsekvenser för personalandelen då personalandelen är mycket hög i Arvika eller över 7 procent av verksamhetens kostnader. Antalet anställda var 112 per tusen invånare var 21 för att 28 ha sjunkit till 11 anställda per tusen invånare. Arvika ska kunna klara nuvarande service med 93 anställda per tusen så det finns mer överkostnader att ta till vara genom effektiviseringar av verksamheten. Delbetyget för analysfrågan finansiella möjligheter ska vara A. Rekommendationer Kommunledningen: Arvika har i flera år haft den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden, så som att: behålla en verksamhet med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner behålla ett gott företagsklimat trygga en god värdetillväxt för fastighetsägare och att de har likvida tillgångar Arvika förvaltar stora kassabalanser för framtida avtalspensioner och är därför en rik kommun i andras ögon. Fundera på möjligheten att skydda dessa medel bättre, eventuellt genom att först betala de långa skulder som finns kvar i förvaltningarna även om de är obetydliga och därefter kanske lägga resterande medel i en pensionsstiftelse. Det finns många fattiga kommuner som har gott om inflytelserika omfördelningsvänner och Arvika är dessutom medlemskommun i Kommuninvest där en solidarisk borgen finns. Fundera på ett långsiktigt årligt skattesänkningsprogram. Det kan räcka med så lite som,5 procent per år. Då är Arvika med på rätt ställe i ekonomireportage om kommuner som sänker skatten. Trovärdigare reklam än att bli omtalad i artiklar finns knappast. Anställda i kommunen: Arvika har för närvarande reda pengar i förvaltning för utbetalning av mer än 53 procent av era framtida bokförda avtalspensioner. En tryggare placering av dessa medel är förmodligen en pensionsstiftelse eller liknande. Den yttersta säkerheten är att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner i det fall dessa avsatta medel skulle gå förlorade. Har kommunen ett finansiellt betyg på A-nivå i framtiden så finns det pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten och det speciellt när ni har varit något för många anställda. Bevaka att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle göra anspråk på dem även om det skulle vara riksdagen och andra kommuner. Invånare: Du betalar en låg skatt till en finansiellt välskött kommun med mer än normala överkostnader i verksamheterna och en viss övertalighet i personal. Du kan kräva att få ut minst dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Att de senaste årens goda förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på A-nivå varje år in i framtiden, se Heta ratinglistan på Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Arvika. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om Arvikas mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om en sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor extra. Med uthålliga finanser på A-nivå skapas förutsättningarna för att allt fast kapital kan bli ännu mer värt. Kommunen skulle kunna ha ett betyg på A-nivå som uttalat mål för varje år in i framtiden. Ett årligt program av skattesänkningar ger också högre fastighetsvärden. Med dessa åtgärder blir fastigheten en ännu likvidare tillgång. Företagare och investerare: Du kan tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Arvika. Överväger du lokaliseringslägen med bra kommunikationer vid gränsen till Norge och söker en bra kommun är Arvika en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om kommunens ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finansiella betyget via Heta ratinglistan på www. kommunexperten.se. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i A-kommunen Arvika så finns det en A-kommun till i omgivningarna, två B-, två C- och två D-kommuner. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7, 21 19

20 Boxholm Boxholm skattehöjande förlorare i utjämningen Boxholm är stor förlorare i systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader mellan kommunerna. Därför är Boxholm inne i en hård anpassning med press på kostnader och skattehöjningar. Men det finns också lokala problem med tomma lägenheter och svikt i befolkningen som sänker kommunens attraktivitet som pendlingskommun. Mediabild och bakgrund: Som kulturbygd tillhör de norra delarna av Boxholm kommun landets äldsta. Där finns fornminnen från både sten-, brons- och järnåldern. Namnet Boxholm (ursprungligen Bocksholm) går tillbaka till sätesgården som Gustav Vasas svåger Arvid Stenbock lät uppföra vid Svartån. Gården finns kvar än i dag Boxholms säteri och den har byggts om flera gånger sedan gamle Arvid Stenbocks dagar. Boxholms bruk har länge bildat stommen i traktens näringsliv. Järnbrukets historia går tillbaka till år Bruket har vid sidan av järnoch stålverksamheten också bedrivit lantbruk och kreatursavel och även under många år drivit sågverk och osttillverkning. Övriga produkter från Boxholms AB har varit spik, gångjärn, hästskor och lantbrukssmide för att nämna några. Halva sjön Sommen ingår i kommunen. Denna skapar milslånga, smala vikar där den fyller upp brottzoner i granitberggrunden. Genom Sommen rinner Svartån, vilken på sin fortsatta väg bildar flera fall, exempelvis vid orten Boxholm. Kring Svartån finns vidsträckta mader vilka har ett rikt fågelliv. I Åsbodalen finns hembygdsgården Hybbeln med en samling foton, målningar, böcker och föremål från skalden och akademiledamoten Per Daniel Amadeus Atterbom. I Åsbodalen finns också den artrika Pålsbo äng (naturreservat) som är en del av odlingslandskapet som brukats i mer än 2 år. Åsbo kyrka är från 11-talet. Boxholms kommun har ca 52 invånare. Boxholm ingår i Fjärde Storstadsregionen och har nära till flera större städer, hamn, flygplatser och universitet. Med pendeltåget når man Linköping på endast 3 minuter. Med bil är det bara 15 km på en välutbyggd 9-väg till E4:an. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. De av SCB insamlade och publicerade bokslutsvärdena för nyckeltalet sparnivå för 21 är inlagda. Boxholm har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktel Faktaruta Boxholm Betyg: C (indikativt 21) Befolkning: (29) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 22,34 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 8 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 26 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: 8 miljoner (28) Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 14 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C = Nivån för finansiell elitlicens 2 Kommunexperten nummer 7, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall) småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)?

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)? Ale NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Alingsås NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Aneby NEJ NEJ Arboga NEJ NEJ Arjeplog JA NEJ, men det är på gång Arvidsjaur NEJ NEJ Arvika NEJ

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Siffror för hela rikets kommuner finns längst ner Huvudman Andel elever som erbjuds läxhjälp Beviljat

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-

Läs mer

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen Ale 43 18 61 60 78 33 88 1 53 68 48 63 1 23 42 190 95 35 279 148 Alingsås 185-12 220 234 244 160 217 105 56 158 210 266 53 79 120 134 93 80 131 99 Alvesta 221-42 224 218 263 180 179 8 94 161 268 238 183

Läs mer

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt Sida 1 Stockholms län 0114 UPPLANDS VÄSBY 3 072 24 165 367 3 863 27 906 286 0115 VALLENTUNA 2 178 20 305 787 2 672 33 827 431 0117 ÖSTERÅKER 3 036 29 787 889 3 126 35 355 528 0120 VÄRMDÖ 2 870 29 226 561

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012 Bollnäs 1 29 11 15 3 1 Hällefors 2 42 19 10 13 2 Ragunda 3 59 36 22 1 3 Ludvika 4 63 21 24 18 9 Kramfors 5 69 4 24 41 6 Strömsund 5 69 33 15 21 7 Ånge 7 76 14 15 47 5 Söderhamn 8 83 24 15 44 29 Piteå 9

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

2012-06-20 Antal insatser

2012-06-20 Antal insatser 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0 47 83 38 01 0162

Läs mer

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar:

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Sidan 1 av 13 Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Andel med nettoskuld %: 1 Sundbyberg 31 2 Göteborg 28 3 Malmö 27 4 Landskrona 26 5 Örebro 26 6 Ljusnarsberg

Läs mer

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997 Upplands Väsby 44 023 397 3,00-64 36 368-2 328 Vallentuna 27 675 642 3,89-64 23 621-1 512 Österåker 39 372 169 5,06-64 32 560-2 084 Värmdö 31 908 454 5,82-64 27 189-1 740 Järfälla 75 557 254 2,88-64 58

Läs mer

Konsumentvägledning 2013

Konsumentvägledning 2013 Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper

Läs mer

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ Rangordnat efter kvar till övrigt vid den nya förutsättningen. Förändringen anger hur "kvar till övrigt" påverkats av räntehöjning, elkostnadshöjning eller 75 % arbete jämfört med utgångsläget. UTGÅNGSLÄGET

Läs mer

Creditsafes kommunstatistik

Creditsafes kommunstatistik Creditsafes kommunstatistik Antal aktiebolagskonkurser i Sverige uppdelat per kommun: Kommun Januari-September 2015 Januari-September 2014 Januari-September 2013 ALE 5 4 3 ALINGSÅS 10 10 12 ALVESTA 5 6

Läs mer

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är

Läs mer

Ranking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen

Ranking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen 1-50 Solna 1 0 24 16 23 4 7 19 2 12 18 36 20 42 18 3 2 1 11 9 Sollentuna 2 0 23 15 20 7 27 12 9 49 45 54 85 73 2 10 7 40 40 20 Vellinge 3 2 18 22 16 19 3 94 165 3 13 17 23 5 32 1 4 181 41 8 Danderyd 4

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj)

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj) Stockholms län 180 Stockholm 34 734 2 195 32 539 978-481 1 459 184 Solna 34 974 2 540 32 434 985-797 1 782 160 Täby 34 758 2 338 32 420 1 095-399 1 494 163 Sollentuna 34 494 2 347 32 146 1 017-366 1 383

Läs mer

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län 1(56) Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Är beräk- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämningsmängd

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Tabell 1 Boendeutgifter 2006

Tabell 1 Boendeutgifter 2006 Kom. Stockholm län 162 Danderyd 1 892 9 501 2 749 4 031 2 180 18 173-694 2 574 543 461 2 422 186 Lidingö 1 390 8 317 2 407 3 728 2 172 15 841-941 2 253 497 461 1 809 184 Solna 1 305 7 619 2 205 3 750 2

Läs mer

Tabell 4a, Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj)

Tabell 4a, Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj) Stockholms län Norrtälje 32 805 6 468 8 547 884-21 894 Nynäshamn 32 940 7 131 8 019 887-107 984 Södertälje 32 801 7 298 7 713 884-362 1 236 Botkyrka 32 801 7 358 7 653 884-214 1 088 Nykvarn 32 884 7 525

Läs mer

2012 antal bemannade. Förändring

2012 antal bemannade. Förändring Stockholms län 14 568 827 14 704 272 14 776 856 14 555 177-0,1% -1,5% 5 7,2 7,2 7,1 6,8-5,4% -3,1% Botkyrka 525 950 574 390 498 278 494 774-5,9% -0,7% 0 6,5 7,0 5,9 5,7-11,8% -2,5% Danderyd 232 788 256

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer

Uppdaterad: Kommunvis redovisning av inkomna rävspillningar Övervakning av dvärgbandmask i Sverige Blekinge län.

Uppdaterad: Kommunvis redovisning av inkomna rävspillningar Övervakning av dvärgbandmask i Sverige Blekinge län. Blekinge län antal Karlshamn 10 7 Ja Karlskrona 10 15 Olofström 4 5 Ronneby 15 12 Ja Sölvesborg 5 3 Ja Dalarnas län antal Avesta 22 9 Ja Borlänge 13 9 Ja Falun 29 29 Ja Gagnef 11 11 Ja Hedemora 24 12 Ja

Läs mer

Att få tillbaka vid månadsavstämningen i juni 2007 i samband med debitering av slutlig skatt.

Att få tillbaka vid månadsavstämningen i juni 2007 i samband med debitering av slutlig skatt. 0114 Upplands-Väsby 10 470 62 600 516 0115 Vallentuna 5 617 38 906 600 0117 Österåker 8 425 66 983 059 0120 Värmdö 7 018 54 608 725 0123 Järfälla 16 081 94 919 428 0125 Ekerö 5 017 39 845 672 0126 Huddinge

Läs mer

Stockholms län. Kommun dec-03 dec-04 dec-05 dec-06 dec-07 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 dec-14

Stockholms län. Kommun dec-03 dec-04 dec-05 dec-06 dec-07 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 dec-14 Stockholms län Upplands Väsby 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Vallentuna 14 14 12 10 9 8 8 7 6 6 5 4 Österåker 4 4 4 4 4 3 2 1 0 0 0 0 Värmdö 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Järfälla 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ekerö 4 4

Läs mer

Förändring i kommunal fastighetsavgift

Förändring i kommunal fastighetsavgift 2016-04-29 1 2008-2016 ift 2008 2016 Värden i kronor Kod Namn inv 1/11 2007 Basvärde 2008 1314,52*inv 1/11 2007 2008 2009 2009 2009 2010 2010 2010 2011 Intäkt av 2011 114 Upplands Väsby 38 027 49 987 184

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1422 41 2,9% 1349 74 5,5% 1251 33 2,6% Karlskrona 2589 87 3,4% 2484 163 6,6% 2341 180 7,7% Olofström 575 37 6,4% 522 92 17,6% 513 44 8,6% Ronneby

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av Bilaga 5: Rangordning av kommunerna Bilaga 5 innehåller en tabell med värdena för alla indikatorer per kommun. För varje indikator anges kommunens värde på indikatorn och värdets rangordning i förhållande

Läs mer

Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Sida 1 av 18

Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Sida 1 av 18 Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Kommun SEK Kommun Antal/ invånare 1 Lysekil 2 647 405 1 Åre 7,78 2 Strömstad 1 800 898 2 Strömstad 6,97 3 Olofström 1 737 392 3 Sigtuna

Läs mer

Kostnadsutjämning år 2002, kronor per invånare Bilaga 4

Kostnadsutjämning år 2002, kronor per invånare Bilaga 4 Stockholms län Botkyrka 4 926 7 800 2 703 3 630 4 520 0 747 0 44 577 0 0 0 176 0 0 25 123 525 Danderyd 5 836 6 784 2 139 7 226 1 261 0 0 0 44 577 0 0 0 176 0 0 24 043-555 Ekerö 6 353 9 198 2 577 3 857

Läs mer

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Fram till den 21 augusti 2008 hade i hela Sverige sökt och beviljats drygt 1,8 miljarder kronor i statligt stöd till energieffektivisering

Läs mer

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Skåne län 4 34 Täby kommun Stockholms län 6 33 Karlstads

Läs mer

Ranking avgift Medelavgift Ranking

Ranking avgift Medelavgift Ranking Placering Kommun Poäng Ranking avgift Medelavgift Ranking resurser Resurser Kronor per inv. 7-15 år 1 Hällefors 12 10 240 kr 2 6 070 kr 2 Pajala 26 5 175 kr 21 3 711 kr 3 Mora 30 27 340 kr 3 4 928 kr 4

Läs mer

Utvärderingsresultat per anbudsområde och geografiskt område

Utvärderingsresultat per anbudsområde och geografiskt område Ale Swea Energi AB Swea Energi AB Swea Energi AB Swea Energi AB INGET ANBUD Swea Energi AB INGET ANBUD Swea Energi AB INGET ANBUD INGET ANBUD Alingsås Swea Energi AB Swea Energi AB Swea Energi AB Swea

Läs mer

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Fram till den 21 augusti 2008 hade i hela Sverige sökt och beviljats drygt 1,8 miljarder kronor i statligt stöd till energieffektivisering

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Så här stor del av kommunernas invånare är skuldsatta enligt en sammanställning som LO-Tidningen låtit Statistiska centralbyrån (SCB) genomföra.

Så här stor del av kommunernas invånare är skuldsatta enligt en sammanställning som LO-Tidningen låtit Statistiska centralbyrån (SCB) genomföra. 2008 05 29 Så här stor del av kommunernas invånare är skuldsatta enligt en sammanställning som LO-Tidningen låtit Statistiska centralbyrån (SCB) genomföra. I spalt nr 2 redovisas hur stor del av kommunerna

Läs mer

Här är företagen som betalar högst snittlön i din kommun

Här är företagen som betalar högst snittlön i din kommun Härärföretagensombetalarhögstsnittlönidinkommun 10 i topplistan Härärkommunernadärföretagenbetalarhögstsnittlön. Källa:affärs ochinformationsföretagetcreditsafe KOMMUN FÖRETAG SNITTLÖNTkr ANSTÄLLDA Malmö

Läs mer

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng Klimatindex 2010 Ranking kommuner totalpoäng Kommun Kommuntyp Län Poäng Ranking Östersund 3. Större städer Jämtlands län 69 1 Stockholm 1. Storstäder Stockholms län 66 2 Malmö 1. Storstäder Skåne län 65

Läs mer

Kommun Län Omsättning kkuponger Vinstbelopp SORSELE VÄSTERBOTTEN VINDELN VÄSTERBOTTEN

Kommun Län Omsättning kkuponger Vinstbelopp SORSELE VÄSTERBOTTEN VINDELN VÄSTERBOTTEN Kommun Län Omsättning kkuponger Vinstbelopp 73 795 015 632 895 79 648 128 SORSELE VÄSTERBOTTEN 5 316 49 0 BJURHOLM VÄSTERBOTTEN 6 670 57 15 307 STORFORS 7 548 156 2 709 VINDELN VÄSTERBOTTEN 8 420 58 334

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2015 och befolkningsförändringar Totalt Riket

Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2015 och befolkningsförändringar Totalt Riket Riket 9 851 017 103 662 114 870 90 907 23 963 134 240.. 134 240 55 830.. 55 830 78 410.. 78 410 1 289 01 Stockholm 2 231 439 33 395 29 381 15 830 13 551 76 678. 41 480 35 198 57 063. 38 783 18 280 19 615.

Läs mer

, Dnr 2016:1373 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (6)

, Dnr 2016:1373 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (6) 2016-12-22, Dnr 2016:1373 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (6) Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskolan, fritidshemmet och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa Skolverket

Läs mer

Andel företag som har en kvinna som operativ företagsledare 2008 2006 0186 Lidingö Storstadsområden 38% 37% 0162 Danderyd Storstadsområden 38% 37%

Andel företag som har en kvinna som operativ företagsledare 2008 2006 0186 Lidingö Storstadsområden 38% 37% 0162 Danderyd Storstadsområden 38% 37% Kommunkod Kommun Klassning Andel företag som har en kvinna som operativ företagsledare 2008 2006 0186 Lidingö Storstadsområden 38% 37% 0162 Danderyd Storstadsområden 38% 37% 0187 Vaxholm Storstadsområden

Läs mer

Tabell F.12. Besök på bibliotek samt antal aktiva låntagare efter kommun. Antal 2

Tabell F.12. Besök på bibliotek samt antal aktiva låntagare efter kommun. Antal 2 Stockholms län 14 127 535 5 416 782 8 710 753-3% Botkyrka 450 543 Inget huvudbibliote 450 543-9% Danderyd 245 903 107 907 137 996-2% Ekerö 134 134 109 684 24 450 16% Haninge 448 714 263 374 185 340 3%

Läs mer

Prestationsmål 2 Utredning /behandling Nej. Prestationsmål 3 SIP SoL

Prestationsmål 2 Utredning /behandling Nej. Prestationsmål 3 SIP SoL Kommuner Stockholms läns Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands

Läs mer

Lärarförbundets Bästa musik- och kulturskolekommun uppdelat per län

Lärarförbundets Bästa musik- och kulturskolekommun uppdelat per län Lärarförbundets Bästa musik- och kulturskolekommun 2016 - uppdelat per län AB Stockholm Sundbyberg 79 303 173 75 55 108 Solna 81 305 46 233 26 80 Vaxholm 103 345 76 254 15 107 Nacka 107 353 113 239 1 116

Läs mer

Rapportrubriker. Svaren per kommun. Fråga: Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen

Rapportrubriker. Svaren per kommun. Fråga: Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen Bilaga 2 till Kommunal säljverksamhet Sälj bolag, inte varor och tjänster Svaren per kommun Fråga: Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen Rapportrubriker 0 Hur tycker att läget

Läs mer

Einwohnerzahlen im Land, Kommunen und Gemeinden per 31. Dezember 2015 Riket 9'851'017 22'362 26'589 22'525 4'064 31'971.. 31'971 14'303.. 14'303 17'668.. 17'668 630 01 Stockholm 2'231'439 7'283 6'825 4'003

Läs mer

Bilaga 1 till Kommunal säljverksamhet Sälj bolag, inte varor och tjänster

Bilaga 1 till Kommunal säljverksamhet Sälj bolag, inte varor och tjänster Bilaga 1 till Kommunal säljverksamhet Sälj bolag, inte varor och tjänster Svaren per kommun Fråga: Hur viktigt tycker du det är att sälja kommunala bolag för att skapa goda förutsättningar för företagande

Läs mer

ÅRSPLANERING FÖR MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA INOM RAMEN FÖR BOSÄTTNINGSLAGEN (2016:38) UNDER (13)

ÅRSPLANERING FÖR MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA INOM RAMEN FÖR BOSÄTTNINGSLAGEN (2016:38) UNDER (13) ÅRSPLANERING FÖR MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA INOM RAMEN FÖR BOSÄTTNINGSLAGEN (2016:38) UNDER 2016 2016-02-25 1(13) BLEKINGE LÄN Karlshamn 23 16 7 5 2 Karlskrona 78 3 75 8 1 8 8 8 8 9 8 9 2 6 Olofström 0 0

Läs mer

Ranking vindligan 2012

Ranking vindligan 2012 Ranking vindligan 2012 Rankingen baseras på en detaljerad kartläggning av hur mycket det blåser i olika delar i Sverige som genomförts av forskare vid Uppsala universitet på uppdrag av Energimyndigheten.

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Bilaga 4a Resursanvändning

Bilaga 4a Resursanvändning Bilaga 4a Resursanvändning Variabler: : Undervisningskostnaden per elev i relation till totalkostnaden per elev. : Den övriga kostnaden per elev i relation till en per elev. : Antal elever per lärarheltidstjänst

Läs mer

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Innehåll 1 Medlemsutveckling 4 2 Medlemsutveckling i procent från årets början 4 3 Medlemsutveckling - antal medlemmar 12 månaders förändring 5 4 Översikt Lokalavdelningar:

Läs mer

KOMMUN (soterade efter. KOMMUN (bokstavsordning) Skadade och dödade SKADADE OCH DÖDADE

KOMMUN (soterade efter. KOMMUN (bokstavsordning) Skadade och dödade SKADADE OCH DÖDADE Statoils och NTF:s trafikskadeindex 2013 Indexet rankar Sveriges 290 kommuner utifrån hur många som skadades eller omkom på de kommunala vägarna under 2012, i förhållande till kommunens befolkningsmängd.

Läs mer