Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med den information om kommuner som finns gratis på nätet eller är lättillgänglig på andra liknande ställen. Den typen av information sysslar inte Svensk Kommunrating med vi är ett kunskaps företag. Hos oss finns såväl tunga och omfattande analyser för kommun sektorns ledarskap som mer översiktliga analyser som alla har nytta av. För kommunledningar skapar vi den samsyn om det ekonomiska läget som krävs för handlingskraft, förändring och utveckling. Övriga får sakliga analyser med strukturerad och kvalitetssäkrad information. Kunskap kostar pengar men ger mångfalt tillbaka. Sidan 66 Analyserade kommuner i det här numret ASKERSUND är på god väg mot A- klassning. Man är en stark B-kommun och tendensen är stigande. Det tidigare bostadsöverskottet är borta. Ett problem är att man investerar lite väl mycket och att sparandet är i lägsta laget Sidan 6 Västmanländska KUNGSÖR har B-betyg, men tendensen är stigande. Man behöver rätta till den fallande sparnivån och också se till att kommunen blir så attraktiv att mängden tomma lägenheter minskar i Kungsör Fastighets Sidan 26 C-kommunen TRANEMO ligger i Västergötland och investerar alldeles för mycket. Man lånar till investeringarna i förvaltningarna, men också de förmedlade lånen till de kommunala bolagen har ökat väsentligt. Skulderna Sidan 46 BOLLNÄS var tidigare en A-kommun, men har tappat den klassningen och är numera en B-kommun med fallande tendens. Om inget görs, som att öka sparandet, är risken stor att man om något år är en C- kommun Sidan 11 LYSEKIL ligger i Bohuslän och är en C- kommun med fallande tendens. Bland annat är sparandet för lågt och investeringarna i högsta laget. Rättar man till de två aspekterna finns utrymme för välbehövliga extra amorteringar Sidan 31 Den blivande europeiska kulturhuvudstaden UMEÅ är en A-kommun. Troligen är det den utnämningen som gjort att Umeå investerat väl mycket. Man får anta att investeringsnivån redan 215 ligger nere på lång siktigt optimal nivå igen Sidan 51 BOTKYRKA är en C-kommun som knappt försvarar den klassningen. Man växer i storlek, men befolkningsökningen är bidragsdriven och utgör en potentiellt krisutlösande finansiell risk. Medelinkomst och sysselsättning faller, Sidan 16 MORA är en A-kommun. Med tanke på det höga sparandet och överkost naderna i verk samheterna finns till och med utrymme för små årliga skattesänk ningar. Möjligen är nettokommunskulden i högsta laget, men det är i så fall Sidan 36 VELLINGE är den klassiska A-kommunen som nu är nere på B-nivå. Vad har hänt? Investeringar. Vellinge har investerat så mycket att genomsnittet de senaste fem åren ligger 3,5 procent av totala intäkter över den långsiktigt optimala Sidan 56 Den stabila B-kommunen EMMABODA har förbättrat såväl kommunskuld som de finansiella möjligheterna från B till A jämfört med den förra analysen. Dock sparandet är för lågt och befolkningen minskar snabbt, i synnerhet Sidan 21 MUNKFORS i Värmland är en D-kommun med den illavarslande kombinationen svikt i det lokala näringslivet och ökat antal tomma lägenheter i allmännyttan. heterna finns alltså inom områdena kommunskuld och Sidan 41 Skånska ÖSTRA GÖINGE är en C-kommun på väg upp. Jämfört med den förra analysen har de största förbättringarna ägt tum inom aspekten krisutlösande finansiella risker där betyget förut var C. Den tidigare Sidan 61

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Askersund...6 Bollnäs...11 Botkyrka...16 Emmaboda...21 Kungsör...26 Lysekil...31 Mora...36 Munkfors...41 Tranemo...46 Umeå...51 Vellinge...56 Östra Göinge...61 Att ha kunskap att veta mer än andra. Vad är nyttan med det?...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 6 8 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 7 6 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 2/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Ledaren Korruption enligt den svenska modellen Sverige hamnar högt på listor över länder med låg korruption. Bero det på att skalorna man mäter med missar den typ av institutionell korruption som finns i vårt land? Det som Uppdrag Granskning visade om vad som hänt i Göteborg och Kristinehamn liknar inte den typ av korrupt beteende som är vanliga i andra länder. Korruption utomlands handlar om omedelbar överföring av reda pengar mellan olika aktörer på ett lagvidrigt sätt med omedelbar leverans av motprestation. I Sverige är det fråga om överföringar av stora värden under mer processliknande former som också kan få ta lång tid. Korruptionen här liknar mer resultatet av dåliga affärer för skattebetalarna. Det är inte olagligt att göra dåliga affärer även om det är uppenbart vad som sker. Många system En erfarenhet av korrupt beteende var i Uppsala kommun i slutet av sjuttiotalet när man bytte ut ett ekonomiskt redovisningssystem. En sådan operation innebär ofta en genomgång av all redovisning. Det visade sig att många av de tjugotal system som var kopplade till redovisningen inte var avstämda mellan åren. Exempelvis fanns det i olika reskontror fakturor som inte drivits in och inte heller kunde avskrivas eftersom då skulle vissa underlåtenheter komma i dagen på ett för iögonfallande sätt. Göteborg på 198-talet I slutet av åttiotalet var undertecknad enmansutredare och frågan var om de tre storstäderna behövde mer statsbidrag (SOU 199:35, Storstädernas ekonomi ) och svaret krävde övergripande ekonomiska kalkyler. I Stockholm och Malmö kunde konstateras att in- och utgående balanser för balansräkningarna stämde men inte i Göteborg för de flesta år som det gällde. Ska vi vara förvånade med tanke på vad som uppdagas i Göteborg idag? Sverige saknar maktdelning I Sverige har vi ingen maktdelning utan är centraliserade. Vi är en demokratisk enhetsstat och saknar författningsdomstol även om den nya regeringsformen numera tillåter vilken domstol som helst att utnämna sig till författningsdomstol. Här är traditionen att politiker ska utkräva ansvar av politiker. Den begränsningen försvårar knappast institutionell korruption. Sverige är också en folkrörelsedemokrati. När man i andra länder tillsätter utredningar upprättas starka skydd mot lobbypåverkan. I Sverige gör vi tvärtom. Här inbjuds alla berörda särintressen att få vara med från början. Legitimerar inte det ett osunt medverkandeklimat när ärenden bereds i våra offentliga företag? Sker inte för mycket vid sidan om den formella beredningen som därför inte kommer med i akten för ärendet fram till beslut? Alla politiker har sällan likvärdig information inför beslut. När Kristinehamns nya kommundirektör, som varit med för kort tid för att kunna ärendet om kommunens camping, blir intervjuad av reportern för Uppdrag Granskning och gör rätt, nämligen hämtar in akten för ärendet för att svara korrekt på frågorna, så fattas handlingar. Han är oförmögen att svara på alla frågor. I ärendet finns oredovisade aktiviteter som reportern har mer kunskap om än kom mun direktören. Vad blir slutsatserna? Det är inget fel på Göteborg, Kristinehamn eller någon annan kommun som kommer att granskas. Det är defekter i vårt synsätt och därmed författningsbygge som utgör jordmånen för institutionell korruption eller dåliga affärer ur ett skattebetalarperspektiv. Hans Jensevik Perspektivet som ingen annan har! Låt dig förundras över hur mycket bättre du kan göra genom en effektivare ekonomisk och finansiell styrning av hela kommunkoncernen. Se din kommun genomlyst och värderad top down som ett land ratas! Tillhör du de många nya med förändringsenergi, nyfikenhet och öppna attityder som vill bryta mönstret? Ring mig! SVENSK KOMMUNRATING Chefredaktör och ansvarig utgivare för Kommunexperten Hans Jensevik, VD Svensk KommunRating AB Tel , E-post: KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2/212 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 2/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i ratinglistan på hemsidan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga In på sidan 7 nederst i nr 9. uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Mora Umeå B Askersund C D Bollnäs Emmaboda Kungsör Vellinge Botkyrka Lysekil Tranemo Östra Göinge Munkfors Nyheter Nu finns Svensk Kommunrating på både FaceBook och YouTube. Nu finns videofilmer på under Skr play arkiv På YouTube finns en hel presskonferens om Huddinge kommun och En bostadsföretaget video presenterar Huge. oss och vårt analyssystem. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2/212 5

6 Askersund Askersund ett B i Betyg B Tendens underkant av A Diagnos: Ett svagt B i analysen från september 29 är ett starkt B i den här analysen. Det krävdes så många kostsamma åtgärder tidi gare att betyget för finansiella möjligheter var B. Det är nu A. Som tidigare har kommunskulden betyget A, och finansiell hälsa och risk har båda numera starka B. Tendensen är stigande och inte mycket i övrigt har förändrats med två undantag: bostadsöverskottet är borta och det investeras lite väl mycket. Åtgärder: Råden är två till en kommun som bara behöver trimma lite för att ta steget till A. Först bör sparandet justeras upp till samma nivå som för åren Det finns goda potentialer i form av över kostnader. För det andra behövs en dos lokal näringspolitik för att stabilisera befolkningsutvecklingen. Varför flyttar just samhälls byggargenerationen år? Kan det bero på att skatten är väl hög? Den kan sänkas lite varje år. Mediabild och bakgrund Namnet på orten har varierat genom åren. På 13-talet kallades den Eskersund för att under 14-talet gå under benämningen Askasund. Namnet har också sitt ursprung i aska (eller aeske) som var beteckningen på askunge, alltså trädet ask. Orten låg vid ett sund med askar runt, så namnet Askersund är väl geografiskt beskrivande. På medeltiden var orten mycket viktig för framställningen av järn i Sverige och i mitten av 13 talet fick bergsmännen tillstånd av dåvarande kung Magnus Eriksson att bryta järn. Askersund är en hamnstad och innan järnvägen kom var den därför av stor betydelse för varutransport, inte minst på grund av läget vid norra Vättern. Man fick stadsrättigheter så tidigt som 1643 och järnvägen kom till orten 1873 när sträckningen Mjölby-Motala- Hallsberg var klar. Vid samma tid hade Skyllbergs bruk, ett företag med anor från 134-talet, låtit anlägga en smalspårig järnväg som anslöt till den normalspåriga järnvägen. Pressen skriver att Askersunds kommun varslat om uppsägning av 61 personer av totalt 881 tillsvidareanställda. Förhandlingar med facket pågår hur det praktiskt ska lösas. Man noterar också att Askersund ligger högt i hemlöshetsstati stiken. Orsaken är att hyresvärdarna inte vill ge förstahandskontrakt till personer med svag ekonomi. I stället får kommunens socialför valtning stå för kontraktet. Media berättar att ett projekt ska utveckla Hjulsjö och Bredsjö. Målet är att ta fram ett kommunalt dokument med specifika lokala utvecklingsidéer om Hjulsjö-Bredsjö. Det dokumentet ska sedan finnas med när kommunen arbetar med framtida planerings- och utvecklingsfrågor. Tillväxtverket finansierar projektet. Speciella förutsättningar Askersund har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig heterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Askersund Befolkning: (21) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 21,72 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 19 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 63 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 21 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 15 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 2/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Askersund Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 57 2 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Askersund ligger på plats 59 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 23 7 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 33 5 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Askersunds amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt två år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Askersund delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Askersund kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 59 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Askersund får betyget. År 21 är sparnivån 4,8 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,1 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genom snittliga nivån de senaste fem åren är 5,4 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett lägre sparande på 3,1 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 13 procent. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 43 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta eftersom hela kommunkoncernens skulder i procent av de totala koncerntillgångarna passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Askersund. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,6 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var också 4,6 procent. Det ger ett lånebehov på procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Askersund delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 13 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,1 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,1 procent. Nyckeltalet rörelse kapital har försämrats något sedan den förra analysen men det förändrar inte delbetyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2/212 7

8 Askersund Finansiell hälsa 6% 5% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar 4% En procent av totala intäkter är 6,3 mkr 3% Kommunens bokslutsprognos för 211 2% 1% Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 6, procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Askersund är omkring 4, procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskost nader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Askersund ligger under rikssnittet. Med en stigande trend från 91 till 93 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Askersund betyget. Befolkningen minskar på lång sikt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det är en stor utflyttning i utbildningsgenerationen år och i samhällsbyggargenerationen år. Det finns en potentiell äldre puckel i åldersgruppen år, en äldrepuckel i gruppen år samt en stark underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Askersund en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckel talet får betyget. Askersund får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare, men under den högsta på 3 kro Krisutlösande finansiella risker 12% 8% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 4% 16% 12% 8% 4% Bostadsöverskott risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 8 Kommunexperten nummer 2/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Askersund nor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analys frågan risker. Investeringsnivån har försämrats ett betygssteg och bostadsöverskott har förbättrats ett steg sedan den förra analysen. Delbetyget förblir oförändrat. möjligheter Askersund har högre skattesats 21 med 1,3 procent jämfört med den grannkommun (Kumla) som har lägst skatt. Det finns ingen poten tial för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Askersund höjde skatten senast 25 med,3 procent och sänker den 212 med,34 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 8 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Det finns ett totalt behov av åt gärder i Askersund på 13 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för cirka 62 procent av det totala behovet (8 miljoner av 13 miljoner). Eftersom 62 procent bara når över en av de tre kritiska nivåerna så ges två belastningar och betyget blir för avgiftshöjningar. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 73 miljoner kronor och Askersund får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 23 miljoner kronor inom grund skola, 15 miljoner inom äldreomsorg, 1 miljoner inom förskola 1 5 år, 8 miljoner inom gymnasieskola, 6 miljoner inom infrastruktur, 5 miljoner inom social omsorg och 4 miljoner inom förskola 6 år. En procent i förändrad skatt motsvarar 19 miljoner och kalkyl mäs sigt utgör de 73 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 3,9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 9 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi så är 8 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 12 personer. Askersund får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Delbetyget har förbättrats sedan den förra analysen främst beroende på förbättrade möjligheter till kostnadspress. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 8 mkr Jfr länet 4 2 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 73 mkr Jfr länet möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Askersund är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för de många partierna i kommunfullmäktige. Det kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Askersund och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2/212 9

10 Askersund Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Askersund analyserades i Kommunexperten 9/29 och då samman fattades analysen på följande sätt: Askersund har delbetyget B på tre analysfrågor och A på den första analysfrågan kommunskuld. Inget av de tre B-delbetygen B behöver ifrågasättas. I ett historiskt perspektiv är Askersund en C-kommun som nu efter ett antal år av god ekonomi är B-kommun. Askersund framträder under analysen som en försiktigt styrd kommun, kommunskulden är låg och det finns ett sparande även om det är otillräckligt sett över åren. På nyckeltalet befolkning får Askersund betyget. Kommunen tappar befolk ning både årligen och långsiktigt. För närvarande råder det näst intill balans på den lokala bostadsmarknaden. Ett svagt B i analysen från september 29 är nu ett starkt B i den här analysen. Det krävdes så många kostsamma åtgärder tidigare att betyget för finansiella möjligheter var B. Det är nu A. Som tidigare har kommunskulden betyget A, och finansiell hälsa och risk har båda numera starka B. Tendensen är stigande och inte mycket i övrigt har förändrats med två undantag: bostadsöverskottet är borta och det investeras lite väl mycket. Man får förmoda att den förra artikeln har varit vägledande för ledningen och politiken i Askersund under senare år. Man har gjort rätt åtgärder. Den senaste skattehöjningen är från 25 och det är långt tillbaka i tiden. Den har inte mycket att göra med upprättandet av ett godkänt sparande från 26 och framöver. År 21 sviktar sparandet igen och utfallet för 211 ser inte bra ut och är helt avgörande för betyget på finansiell hälsa. Trots att investeringarna har lagts över den långsiktigt optimala nivån i Askersund de senaste sex åren sammanfaller det långsiktiga sparandet med nivån för investeringarna de senaste nio åren. Nyckeltalet för kapitalbildning har fortfarande betyget, men med minsta möjliga marginal. Är det planerat så är det skickligt anpassat men det försämrar två andra nyckeltal. Rörelsekapitalet har belastats och visar att delar av investeringarna har betalats med växande kort upplåning under senare år. Risknyckeltalet investeringsnivå försäm ras från till som en markering att nu drar investeringarna iväg till en något för hög nivå. Som nämnts ovan indikeras inte längre riskmönstret att befolk ningsminskningen resulterar i tomma lägenheter i Askersunds bo städer AB. Betyget på nyckeltalet befolkning ligger dock nära Dålig, och det tillsammans med varningen att det börjar investeras väl mycket samlar ihop till betyget B på finansiella risker, som tidigare. Men nu ligger detta B alldeles i underkant av A. Förtjänstfullt ökar inte kommunskulden brutto räknat och företagen sköts bra så att de även nu kan värderas till betydande belopp. Tillsammans med medel i pensionsförvaltning på 21 miljoner kronor finns värden som ger ett godkänt lågt nettoförpliktelsebelopp och betyget på kommunskuld ska vara A, nu som då. De avsatta medlen för pensioner utgör bara cirka 8 procent av hela den redovisade pensionsskulden. Det finns ett företag sedan tre år tillbaka med ringa verksamhet som heter Askersunds Kommunfastigheter AB. Det verkar som om det har funnits en tanke att överföra verksamhetsfastigheterna till ett eget ägt bolag men att det har fått bero. Varför det? 1 Kommunexperten nummer 2/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Bollnäs Bollnäs var bara Betyg B Tendens tillfälligt bra Diagnos: Bollnäs är exemplet på hur politisk jämvikt kan äventyra den ekonomiska stabiliteten i en kommun. A- kommunen Bollnäs i ana lysen i september 29 har nu betyget B och kommer om nu varande fallhastighet består att klassas C i nästa analys om två år. en har betyget A nu som då, men de tre övriga aspek terna har sänkts från A till B. Fem nyckeltal har försämrats sju betygs steg. Åtgärder: Fånga upp den fallande sparnivån genom en stramare ekonomisk hushållning och lägg tillbaka sparandet med marginal över 4,75 procent av de totala intäkterna. Utnyttja i första hand de överkostnader som finns och använd också lite av avgifts potenti alerna. Undvik att höja skatten. Investeringarna är under senare år i genomsnitt cirka 4 miljoner för höga. De här åtgärderna räcker för att nå A-nivå igen inom fem år. Mediabild och bakgrund Första gången som Bollnäs omnämns i historiska dokument är 1312 och då i ett testamente efter prosten Ingemund. Då kallades orten Baldanaes, dvs det stora näset, som går ut i sjön Varpen. Men spåren efter mänsklig verksamhet går betydligt längre bak i tiden än så; man har hittat husgrunder och gravhögar från äldre järnålder. Eftersom Varpen är en del av Ljusnan blev Bollnäsområdet en naturlig mötespunkt för många kommunikationsleder och färdvägar norr, söder och väster om kyrkan (från 13-talet). Den som egentligen grundade det moderna Bollnäs är svensk amerikanen Georg Henric Collini köpte han mark vid kyrkan. Den marken styckade han upp i tomter och sålde till hantverkare och köpmän. Under 186-talet växte Bollnässtaden fram är nästa milstolpe när norra stambanan kom till orten, och snart byggdes förbindelser till Söderhamn och Orsa. 196 blev Bollnäs köping och övergick till stad 1942 när Bollnäs slogs ihop med Björkhamre. Pressen skriver att Bollnäs utsetts till Årets Kulturkommun 212. Det är Trafikverkets nyinstiftade arkitekturpris och gäller Bollnäs nya resecentrum. Man noterar också att det kommer att byggas färre vindkraftverk i Bollnäs och Söderhamns kommuner än vad som var tänkt. Mark- och miljödomstolen sänker nämligen antalet tilllåtna vindkraftverk från 55 till 42 i den planerade vindkraftparken. Media skriver att omkring hundra anställda på verktygstill verk aren SNA Europe varslas om uppsägning. Orsaken är vikande efterfrå gan. 29 minskades antalet anställda med över 5 personer när en del av tillverkningen av handsågar flyttades till Minsk i Vitryssland. Speciella förutsättningar Bollnäs har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Bollnäs Stadshus AB som moderbolag. Faktaruta Bollnäs Befolkning: (21) Kommuntyp: Kommuner i glesbefolkad region Kommunalskatt: 2,9 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 42 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 73 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 382 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 16 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2/212 11

12 Bollnäs Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 74 9 kronor per invånare. Det är över medeltalet och ganska långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Bollnäs ligger på plats 156 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 47 1 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 27 8 kronor. Det är klart under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Bollnäs amorteringsförmåga får också betyget. Den teo retiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Bollnäs delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Bollnäs kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 156 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Bollnäs får betyget. År 21 är sparnivån 3,9 pro cent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genom snittliga nivån de senaste fem åren är 5,2 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett lägre sparande på 2,1 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är procent i Bollnäs. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Bollnäs hade 6 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 13 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 21 procent av till gångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Bollnäs. I genomsnitt var spar nivån under den senaste nioårsperioden 5,8 procent av de totala in täk terna. Investeringsgenomsnittet samma period var 6,6 procent. Det ger ett lånebehov på,8 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Bollnäs delbetyget B på analys frågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 46 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 2,1 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 4,75 procent. Delbetyget har sänkts sedan den förra analysen beroende på ett försämrat betyg på nyckeltalet sparnivå. 12 Kommunexperten nummer 2/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Bollnäs Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 17,3 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 8,1 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Bollnäs är omkring 4, procent. Det finns en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhålls kost nader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger så högt över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Bollnäs ligger under rikssnittet. Med en svagt fallande trend från 9 till 89 procent av rikssnittet de Krisutlösande finansiella risker senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Bollnäs betyget. Befolkningen minskar på lång sikt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år och en underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Bollnäs en långsiktig trend som är något bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Bollnäs får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är han 12% 9% 6% 3% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 6% 3% -3% -6% -9% Befolkningsutveckling 1 år Bollnäs kommun Länet Riket risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2/212 13

14 Bollnäs teringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analys frågan risker. Betygen för nyckeltalen investeringsnivå och borgen har båda försämrats ett steg sedan den förra analysen och delbetyget har sänkts. möjligheter Bollnäs har lägre skattesats 21 med,75 procent jämfört med den grannkommun (Hudiksvall) som har lägst skatt. Det finns en potential i skattehöjning på cirka 3 miljoner kronor. Det totala behovet av åtgärder i Bollnäs är 46 miljoner kronor. En skattehöjning kan alltså stå för drygt 65 procent av det totala behovet (3 miljoner av 46 miljoner). Eftersom 65 procent bara når över en av de tre kritiska nivåerna så ges två belastningar och betyget blir för skattehöjning. Bollnäs har haft oförändrad skattesats de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 25 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Avgiftshöjningar möjligheter kan stå för 54 procent av det totala behovet (25 miljoner av 46 miljoner). Eftersom 54 procent inte heller når över mer än en av de tre kritiska nivåerna så blir betyget för avgiftshöjningar också. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 122 miljoner kronor och Bollnäs får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 24 miljoner kronor inom social omsorg, 23 miljoner inom grundskola, 16 miljoner inom kultur, 14 mil joner inom fritidsverksamhet, 13 miljoner vardera inom gymnasie skola och äldreomsorg och cirka 1 miljoner vardera inom förskola 1 5 år och inom politik. En procent i förändrad skatt motsvarar 42 miljoner och kalkylmäs sigt utgör de 122 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 2,9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del perso nal eftersom det finns 19 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 95 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 36 personer. Bollnäs får delbetyg B på hela analysfrågan möjligheter. Delbetyget har sänkts då nyckeltalen skattehöjning och avgifts höjning har försämrats två betygsteg vardera. Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 25 mkr Jfr länet 1 5 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 122 mkr Jfr länet möjligheter Dålig Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Bollnäs är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritets block, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett starkt jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för de många partierna i fullmäktige. Det kan bidra till för dröj ningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Bollnäs och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 14 Kommunexperten nummer 2/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Bollnäs Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Bollnäs analyserades i Kommunexperten 9/29 och då samman fattades analysen på följande sätt: Sparandet i Bollnäs sviktar i den finansiella krisen och kommunen har en trendmässigt dramatiskt fallande sparnivå de senaste åren. Konsulteras historiska uppgifter var A-kommunen Bollnäs för tio år sedan en C-kommun. Det berodde på analysfrågan krisutlösande finansiella risker. Befolk ningen föråldras. Politikerna i Bollnäs har avvecklat lägenheter i allmännyttan. Styrkan i analysen gäller analysfrågan kommunskuld där Bollnäs har ett nettoförpliktelsebelopp på låga 12 6 kronor per invånare. Bollnäs är exemplet på hur politisk jämvikt kan äventyra den eko nomiska stabiliteten i en kommun. A-kommunen Bollnäs i analysen i september 29 har nu betyget B och om nuvarande fallhastighet består kommer kommunen att klassas C i nästa analys om två år. en har betyget A nu som då, men de tre övriga aspekterna har sjunkit från A till B. Fem nyckeltal har försämrats sju betygsteg. Styrkan i Bollnäs är A på kommunskuld och med två välskötta företag som kan värderas högt och pensionsmedel i förvaltning på 382 miljoner kronor motsvarande cirka 5 procent av hela den redovisade pensionsskulden blir kommunskulden netto mycket under den kritiska nivån. Även om det stora Bollnäs Bostäder AB, som i lägenheter räknat per tusen invånare är 175 procent av rikets snitt, skulle gå med förlust och inte kunna värderas får kommunskulden ändå betyget A. Men kommunskulden brutto växer snabbt. Det beror på att i den politiska jämvikten bekymrar sig alltför få i ledningen om skötseln av kommunens vardagsekonomi. Skulderna i förvaltningarna växer när investeringarna regelmässigt ligger på för hög nivå. Det var inte så allvarligt de fyra åren 23 till 26 när sparande var högt. Men när investeringsnivån ligger kvar på 8 procent av de totala intäkterna efter 26 och sparandet snabbt faller till nivåer under 5 procent av intäkterna ökar också skulderna snabbt. Hejdas inte fallet i sparandet meriterar kommunen sig snart för betyget C på finansiell hälsa. Investeringarna är under senare år så höga att betyget på risk nyckel talet investeringsnivå faller från till. Bara det räcker för att nu markera en tendens till finansiell risk med B-betyg på as pek ten krisutlösande finansiella risker. Dessutom har nyckeltalet borgen försämrats från till Dålig. Borgen har också växt väsent ligt under senare år. Det finns med andra ord motiv för B på finans iella risker. Bollnäs har varit en välskött A- kommun som visas med bland annat en relativt låg skatt, låga avgiftspotentialer och relativt låga överkostnader i verksamheterna. Överkostnaderna är 122 miljoner kronor, men det motsvarar bara en skattesänkning i underkant av 3 procent. När nu krav riktas mot de finansiella möjligheterna på närmare 5 miljoner kronor för att kunna öka sparandet till godkänd nivå visar sig potentialerna vara lite väl knappa. Bollnäs har lägst skatt bland kommungrannarna och här finns cirka 3 miljoner kronor om man tillåter sig en höjning till lägsta kommungrannens nivå. Det reducerar betyget från till på nyckeltalet skattehöjning. Även avgiftspotentialerna är låga 25 miljoner och ger likaså på avgiftshöjning. Det blir till att pressa kostnader i ett ansträngt läge eller beskatta bort invånarna. Förmodl igen har den låga skatten under åren stabiliserat befolkningsutveck lingen i Bollnäs. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2/212 15

16 Botkyrka Botkyrka klart bidragsdriven befolkningstillväxt Betyg C Tendens Diagnos: Den fallande tendensen gör C-kommunen Botkyrkas ut maningar tydligare jämfört med C-kommunen Botkyrka i analysen i oktober 29. Den bidragsdrivna befolkningsökningen har accentu erats och ger igen C på aspekten krisutlösande finansiella risker. Snabbt bidragsdriven befolkningstillväxt, fallande medelinkomst och sysselsättning drivs av växande överkostnader inom social omsorg från 25 miljoner kronor i tidigare analys till nuvarande 33 miljoner. Åtgärder: Den kortsiktiga uppgiften är att lägga sparandet med god marginal över 6,5 procent av de totala intäkterna och justera ner investe r ingarna från 1 procent av intäkterna till i underkant av 8 procent av intäkterna. Den långsiktiga uppgiften gäller den bidrags drivna befolk nings tillväxten. Om den inte är önskvärd är en mindre generös bidragsregim en första åtgärd kompletterad med andra lämpliga åtgärder. Mediabild och bakgrund Botkyrka ligger i Södermanland. Namnet kommer från martyren och skyddshelgonet Sankt Botvid och har använts sedan tidig medeltid. Fortfarande finns stenkyrkan Botkyrka kyrka kvar. Den är från 11 talet och hette ursprungligen Bothwidiia Kirkia. Tumba var platsen för det pappersbruk som Sveriges Riksbank anlade Ett tag, mellan 1925 och 194, var Tumba bruk det största pappersbruket i Europa. Numera är det troligen mest känt som sedeltryckeri som det har varit sedan 197. Dagens Botkyrka kommun består av Alby, Fittja, Hallunda/Nors borg, Tullinge, Storvreten, Tumba och Vårsta/ Grödinge. Botkyrka växte kraftigt i början av 197-talet och nya bostads områden, till största delen flerbostadshus, kom till utefter tunnelbanan. Pressen noterar att arbete pågår för att minska ungdomsbrottslig heten i kommunen. Det är för att stödja ungdomar i riskzonen att kunna välja bort en kriminell livsstil som kommunen tillsammans med polis och skola arbetar med det som kallas sociala insatsgrupper. Man skriver också att Botkyrka tog hem pris för bästa grann sam verkan. Det är utmärkelsen Årets grannsamverkanskommun som gått till Botkyrka i tuff konkurrens med 24 andra nominerade kommuner. Utmärkelsen delas årligen ut av Föreningen Samverkan mot brott. Media berättar att en ny boendeform prövas i Botkyrka andelsägarlägenheter. Det gäller det så kallade miljonprogrammets lägenheter där hyresgästen tar över ansvaret för underhåll i den egna lägenheten och får lägre hyra. Dock fortsätter hyresvärden att sköta och äga större delarna av huset. Idén är att andels ägar lägenheter kan vara ett alternativ till bostadsrätter i områden där ombildningar inte går att genomföra på grund av för litet intresse. Speciella förutsättningar Botkyrka har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cern bildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig het erna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Botkyrka Befolkning: (21) Kommuntyp: Förortskommuner till storstäderna Kommunalskatt: 2,13 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 125 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 4 4 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 489 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 24 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 2/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Botkyrka Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 81 6 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Botkyrka ligger på plats 24 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverk samheten ger cirka 52 3 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 29 3 kronor. Det är klart under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Botkyrkas amorteringsförmåga får också betyget. Den teo retiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Botkyrka delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Botkyrka kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 24 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Botkyrka får betyget. År 21 är sparnivån 6,3 pro cent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 6,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genom snittliga nivån de senaste fem åren är 6,6 procent och något över hushållningskravet. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 7, procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 2 procent i Botkyrka. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Botkyrka hade 1 6 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 1 96 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 2 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget Dålig i Botkyrka. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,8 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 8,1 procent. Det ger ett lånebehov på 2,3 procent av intäkterna. Nyckeltalen ger Botkyrka delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Delbetyget har försämrats sedan den förra ana lysen främst beroende på en svacka i sparandet under senare år med höga investeringar och ett ökat lånebehov. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2/212 17

18 Botkyrka Finansiell hälsa 9% 8% 7% 6% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 44, mkr 5% 4% 3% 2% 1% Kommunens bokslutsprognos för 211 Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning Dålig risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 9,7 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Botkyrka är omkring 7,8 procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskost nader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Botkyrka ligger under rikssnittet. Med en fallande trend från 91 Krisutlösande finansiella risker till 88 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Botkyrka betyget. Befolkningen växer årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en puckel i åldersgruppen 6 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Botkyrka en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas och nyckeltalet får betyget Dålig. Botkyrka får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är han 12% 9% 6% 3% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 15% 12% 9% 6% 3% Befolkningsutveckling 1 år Botkyrka kommun Länet Riket risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Dålig Bostadsöverskott Borgen mm Dålig 18 Kommunexperten nummer 2/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Botkyrka teringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analys frågan risker. Nyckeltalet investeringsnivå har försäm rats ett betygsteg sedan den förra analysen men det förändrar inte delbetyget. möjligheter Botkyrka har högre skattesats 21 med,9 procent jämfört med den grannkommun (Ekerö) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Botkyrka har haft oförändrad skattesats de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på närmare 139 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldreoch handikappomsorg men också förskola och barnomsorg, fritidsverksamhet samt kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Botkyrka. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 885 miljoner kronor och Botkyrka får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 334 miljoner kronor inom social omsorg, 177 miljoner inom äldreomsorg, 152 miljoner inom grundskola, 67 miljoner inom förskola 1 5 år och 61 miljoner vardera inom gymnasieskola och fritidsverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 125 miljoner och kalkyl mäs sigt utgör de 885 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 7,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kom munen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är inte personal eftersom det finns 76 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi så är 79 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en undertalighet på 23 personer. Botkyrka får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr 12 1 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 139 mkr Jfr länet 2 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 885 mkr Jfr länet möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Botkyrka är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och nu markeras ett starkt jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Botkyrka är en kommun med många invånare och ju fler invånare kommunen har desto svårare kan det vara att styra och genomdriva beslut. Det finns belastningar för de många partierna i fullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Botkyrka och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2/212 19

20 Botkyrka Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Botkyrka analyserades i Kommunexperten 1/29 och då samman fattades analysen på följande sätt: Analyssystemet indikerar närings livssvikt i Botkyrka och sätter delbetyget C på analysfrågan krisutlösande finansiella risker. Trots att de övriga tre delbetygen är A bestämmer det lägsta delbetyget C på finansiella risker också slutbetyget till C. Korta skulder har växt mycket snabbare än omsätt ningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Anledningen är att sparandet inte har räckt till för investeringsutgifterna. Överkostnaderna i kommunen är till liten del personal. Däremot finns det över kostnader i social omsorg på 25 miljoner kronor. Den fallande tendensen gör C-kommunen Botkyrkas utmaningar tydligare jämfört med C-kommunen Botkyrka i analysen i oktober 29. Den bidragsdrivna befolkningsökningen har accentuerats och ger även nu C på aspekten krisutlösande finansiella risker. Snabb befolkningstillväxt, fallande medelinkomst och sysselsättning drivs av växande överkostnader inom social omsorg. Det är fyra kriterier som ska uppfyllas för att en kommun ska anses uppvisa mönstret bidragsdriven befolkningstillväxt. I den förra analysen påträffades det fenomenet i Botkyrka och behandlades som ett kombinerat problem av svikt i det lokala näringslivet och bristfällig integration som pendlingskommun i en storstadsregion. När de egenskaper därefter har påträffats i ett flertal kommuner ställs frågan om inte generösa och kravlösa bidragsregimer utgör motorn i den befolkningstillväxt förenad med omsortering av befolkningen som äger rum. Är den företeelsen allmänt känd och önskvärd? Frågan ställs här som en finansiell risk med betyget C. Fakta är att överkostnaderna inom social omsorg har växt från 25 miljoner kronor i tidigare analys till nuvarande 33 miljoner. I den förra analysen motsvarade överkostnaderna en skattesänkning på 2,2 procent och de har på några år växt till 2,6 procent i möjlig skattesänkning. Indikationen på en alltför generös bidragsregim har tre konse kven ser. För det första underhålls en hög befolkningstillväxt på en års takt av 1,3 procent. I flera liknande kommuner äger en omflytt ning rum jämt fördelad över åldrarna men inte i Botkyrka. Här sker en snabb tillväxt av åldersgrupperna under 44 år, dvs yngre familjer med barn. För det andra fortsätter fallet i skattekraft jämfört med riket. Den beskattningsbara medelinkomsten faller obrutet, de som flyttar till Botkyrka har lägre inkomster än de som bor i kommunen eller flyttar från den. För det tredje uppvisar sysselsättningen mätt genom för värvs frekvensen en fallande trend som är sämre än i förra analysen. En annan avvikelse som kan ha bäring på det ovanstående är att Botkyrkas totala överkostnader på 885 miljoner kronor motsvarar en så stor möjlig skattesänkning som 7,1 procent. Det är mycket i en kommun med invånare på en samlad yta. Trots det indikeras en undertalighet personal på 23 anställda. Svackan i sparandet med botten 29 gör att sparnivån är margi nellt för låg även i den här analysen, men eftersom investeringarna ligger på anmärkningsvärt höga nivåer över senare år med försäm rade nyckel tal sänks betyget för finansiell hälsa från tidigare A ner till B. Både i förvaltningen och i företagen har många korta lån ersatts av lång upplåning. Det har minskat marginalen för betyget A för kom mun skuld. 2 Kommunexperten nummer 2/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

Kommunexperten. Råd till en finansminister

Kommunexperten. Råd till en finansminister Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 2, 21 Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun?

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 600 kr exkl moms Nr 5, 2008 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Artikel, sid 12-13 Vem

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 Stockholms stad ifrågasätter ekonomisk analys Rättsliga åtgärder? I Svensk KommunRatings senaste nummer av tidningen Kommunexperten (nr 6, 2010) analyseras

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig?

Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig? Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig? Moraliskt är svaret på den frågan ett klart, nej! Haninge kommun fallerade finansiellt 1992. Utslaget per invånare var kommunskulden nästan 120 000 kronor.

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer Ratad eller ratad. SV rat äv. rat e [rejt äv. rä t] -en [-ten] -er [-ter] s. delbetalning; fraktsats; varuparti m.m. rat a -ade v. försmå, inte nna god nog rate se rat rating [rejt -] -en s. kreditvärderingsbetyg

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating.

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating. ANALYSHANDBOK För analysartiklar i Kommunexperten Uppsala 2011-11-11 Kommuner analyseras som små länder Handledning för de fem analysfrågorna: Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Frågor och svar om projektet Framtidskraft

Frågor och svar om projektet Framtidskraft 1 (8) 2011-10-03 Frågor och svar om projektet Framtidskraft Den politiska ledningen i Sigtuna kommun (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet) har beslutat att genomföra projektet Framtidskraft.

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor?

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 3 000 kr. Moms tillkommer Nr 9, 2010 Daglig revision på kommunernas hemsidor? Turerna

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

För kreditgivare. Produktblad för fem ratingtjänster

För kreditgivare. Produktblad för fem ratingtjänster För kreditgivare Alla kommuner kan kreditvärderas Basel II föreslår kreditvärdering baserad på rating. Svensk KommunRating är experter på öppen finansiell analys och betygssättning av kommuner. Vårt system

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Katrineholms kommun S+M en politisk bomb I Katrineholm hade Socialdemokraterna haft egen majoritet i 90 år när medborgarna gick till val år

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen Här bor väljarna Fokus den 15 september 2014 Det är dagen efter valet, där egentligen ingen står som segrare. Ingen utom sverigedemokraterna. Två val i rad (både i gårdagens och i valet 2010) har partiet

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer