Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna resultat- och balansräkningar men inte staten för Sveriges ekonomi? Frågan om en solvent ekonomi restes för kommunerna under 197-talet. För staten Sverige sker det först nu. För att mäta solvens krävs ekonomiska dokumenten som kan ge underlag för en viss typ av ekonomisk analys. Den presenteras här för kommuner. Hade staten en lika bra redovisning som kommunerna skulle Svensk Kommunratings analyssystem kunna svara på om... Sidan 66 Analyserade kommuner i det här numret Hallsbergs kommun ligger i Örebro län. Centralorten Hallsberg är till större delen beläget på en rullstensås, Örebroåsen, och har växt efter 1862, då man byggde ett stationshus här. Hallsberg är till stor del ett... Sidan 6 Från att vara en övertygande A-kommun för tre år sedan är Nykvarn idag en lika odiskutabel B-kommun och detta av hela tre anledningar; kommunskulden har ökat och passerat en kritisk nivå, vardagsekonomin i kommunen... Sidan 26 Sundsvall har fortfarande toppbetyg när det gäller, risker och möjligheter. Vardagsekonomin har förbättrats betydligt och därför har betyget för finansiell hälsa tagit steget från C till B... Sidan 46 För tre år sedan var Haninge en B-kommun av två skäl som idag har reducerats till ett. Betyget blir B nu igen. Vardagsekonomin sköts bättre men det indikeras fortfarande en stark bidragsdriven befolkningsexpansion som innebär... Sidan 11 För tre år sedan var Skurup en av de första A-kommunerna och Skurup har lika starka finanser idag som då. Netto räknat så har ett nyckeltal förbättrats ett steg. Det ligger i sakens natur att man bara kan bli lite bättre när man... Sidan 31 För tre år sedan var det finansiella betyget A för Sunne. I denna analys graderas Sunne ner till B. Tendensen blir stabil beroende på motstridiga tendenser där två visar svagheter och två styrkor. Styrkorna är en mycket välskött... Sidan 51 Herrljunga har ett rikt näringsliv med många privata företag bland de tio största arbetsgivarna. Förvärvsfrekvensen är hög, arbetslösheten låg och det finns många arbetsställen per tusen invånare. Den lokalt beskattningsbara... Sidan 16 Det är bättre i Sorsele än för tre år sedan. Det finansiella betyget är fortfarande D på grund av en hög kommunskuld. Här krävs extra amorteringar även om SorseleBo AB i renoverat skick skulle redovisa skäliga vinster... Sidan 36 Om det för tre år sedan fanns två anledningar att sätta det finansiella betyget B på Valdemarsvik så har de nu växt till tre. Befolkningssvikten gav i förra analysen delbetyget B på finansiella risker och det ser likadant ut nu... Sidan 56 Det har hänt mycket i Hofors ekonomi de senaste tre åren sedan den förra analysen som slutade i ett D-betyg. Det är positiva händelser och det finansiella betyget har förbättrats till B. Tendensen är fortsatt stigande. Det är... Sidan 21 Det har hänt mer i Strömsund än vad som speglas av det finansiella betyget. Man har fortfarande betyget C men nu bara av en anledning, ett delbetyg C på kommunskuld. Däremot har delbetyget för finansiella risker... Sidan 41 Historien, närheten till Finland och den rena naturen ger Övertorneå en speciell karaktär. Europas längsta och en av de sista orörda älvarna, Torneälv, skiljer två länder från varandra. Den är även kallad världens fredligaste... Sidan 61

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Hallsberg...6 Haninge...11 Herrljunga...16 Hofors...21 Nykvarn...26 Skurup...31 Sorsele...36 Strömsund...41 Sundsvall...46 Sunne...51 Valdemarsvik...56 Övertorneå...61 Kommunal solvens...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Kersti Kollberg, Hans Jensevik, Sofia Tamm och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Kersti Kollberg Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 8 4 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 6 8 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 3/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Ledaren En för liten och illa underhållen offentlig förmögenhet Framtidens ekonomi redan idag! Artikeln längst bak i denna tidning slutar med följande slutsats: Sverige är underinvesterat och har en för liten produktiv nationalförmögenhet. Den är dessutom illa underhållen. Det räcker att hänvisa till kommunikationer och energiförsörjning för att inse detta. Det beror Företagare på att ekonomiska och investerare: dokument Har saknas Öckerö solvens komparativa kan utläsas. fördelar Våra riksdagsmän för ditt fö där retag får inte kan den du samsyn fundera om på läget att som investera alltid egna ligger pengar inom omedelbart i fast egendom räckhåll i Öckerö. för våra Överväger 29 kommuner, du lokaliseringar bland annat i genom Göteborgs denna närhet tidning. i en Antalet mindre ekonomiskt kommun välskötta kommuner växer men det finns är ännu många som är illa hanterade och till den senare skaran hör staten. Artikeln handlar om vad kommunal solvens är och visar operativt hur den mäts i en kommun. Detta sker så konkret att kommuners ledningar inte kan undandra Tierps sig ansvaret kommun att etablera optimala nivåer för sparande, investeringar, likviditet och skuldnivå. Kommunerna har resultat- och balansräkningar som möjliggör Kristinehamns detta men det kommun har inte staten för Sveriges Kungälvs ekonomi. kommun När det gäller statens Skurups kommun ekonomi famlar våra riksdagsmän i blindo. Staten har bara inkomster och utgifter och ett saldo mellan dessa poster att styra ekonomin med. Tänk dig att utgifterna delas upp i följande poster: Totala utgifter = verksamhetsutgifter + bidragsutgifter + underhållsutgifter + investeringsutgifter. I ekonomiska kriskommuner ser Öckerö kommunledningen en av de jämförelsekommuner ekonomin på detta du sätt kan och så använda ser våra som riksdagsmän måttstock. statens Du kontrollerar ekonomi. Fråga om dig Öckerö sedan vad kommuns som ger ekonomi röster. Det fortsätter är de två utvecklas första posterna, på nuvarande den dagliga relativt välfärdsproduktionen höga nivå genom att följa och upp bidragen. kommunens Underhåll finansiella är ingen betyg. röstmagnet. Om resurser kan omfördelas från Är denna post så sker det garanterat. Det äger rum mot förvaltarnas protester men de lovas i stället resurser för kompenserande reinvesteringar. Det lovas då investeringsutgifter kan lånefinansieras. Nu är det så vist ordnat att i kommunerna finns ett balanskrav som omfattar de tre första posterna ovan medan det i staten finns ett utgiftstak som gäller summan av alla fyra utgifterna. I kommunerna finns resultat- och balansräkningar och där är balanskravet applicerbart. För staten saknas dessa dokument och då kan bara en begränsning läggas på summan av alla utgifter, dvs ett utgiftstak. Vad blir konsekvenserna? I kriskommunen omfördelas det mesta av underhållet till verksamheter och bidrag. Därför slits förmögenheten öckerö ner fortare men det kompenseras av iståndsättande investeringar så länge kommen beviljas nya lån till sina investeringsutgifter du av av någon minst anledning en kreditgivare. missnöjd över förhållandena I staten urholkas i den finansiella på sikt också B kommunen Öckerö underhållet och pengarna så finns en går B kommun till välfärd och till i bidrag. omgivningarna, Även här men slits också förmögenheten en A kommun. ner fortare än planerat. Men då det finns ett utgiftstak kan inte utgifter för kompenserande investeringar lånefinansieras och de kommer helt enkelt inte till stånd. Sverige blir underinvesterat och får en för liten produktiv nationalförmögenhet som dessutom blir illa underhållen. Detta mönster bör brytas. Det sker i kriskommunerna genom att ta fram sina resultat- och balansräkningar och koppla till analysverktyg som finns idag. Statens väg är något längre ty där saknas den brygga som behövs till analysverktygen, nämligen resultat- och balansräkningar. Hans Jensevik ehandel.kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner På ehandel.kommunexperten.se kan du bland annat köpa kompletta nummer av analystidningen Kommunexperten, enstaka kommunanalyser, fristående artiklar, temapaket och beställa prenumeration på tidningen Kommunexperten allt i PDFformat. Kristinehamn Rockwell Bibliotekskunder Kristinehamn Palatino använder webbplatsen som PDF-bibliotek och kan Kristinehamn ladda hem alla Goudy typer av material. Besök ehandel.kommunexperten.se! Bromölla kommun Kristinehamns kommun Skurups kommun Timrå kommun Tierps kommun Framtidens ekonomi redan idag! KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3/211 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A b C d Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 3/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, Svag och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i listan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Skurup B Haninge Herrljunga Hofors Nykvarn Sundsvall Sunne Valdemarsvik Övertorneå C Strömsund D Sorsele Hallsberg KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3/211 5

6 Hallsberg Hallsberg har Betyg Tendens D mycket kvar att göra Diagnos: För tre år sedan var Hallsberg en D-kommun som inte kunde räknas hem och klassades som en finansiell kriskommun. Det är inte bättre nu. Betyget ska fortfarande vara D beroende på en stor och växande kommunskuld. Två förbättringar finns i ett litet högre sparande och att den tidigare finansiella risken inte längre kan indikeras. Ledningens lättsamma inställning till det ekonomiska läget i kommunen är en försvårande omständighet. Åtgärder: Kravet att amortera extra har växt från 26 miljoner kronor till 28 miljoner per år i 2 år. Fundera på om någon annan verkligen kommer att betala Hallsbergs låneskuld som till 95 procent finns hos Kommuninvest (448 miljoner kronor). Sparnivån bör höjas med drygt,5 procent av totala intäkter för god ekonomisk hushållning och 3 procent ytterligare för extra amorteringar. Halvera den nuvarande investeringsnivån. Mediabild och bakgrund Hallsbergs kommun ligger i Örebro län. Centralorten Hallsberg är till större delen beläget på en rullstensås, Örebroåsen, och har växt efter 1862, då man byggde ett stationshus här. Hallsberg är till stor del ett stationssamhälle, som växt fram som ett resultat av att Godsstråket genom Bergslagen och Västra stambanan möts. Bergööska huset i Hallsberg är ett i kretsen av värdefulla byggnader från nationalromantikens epok. I den kretsen finns bland annat privatbostäder för kulturpersonligheter. Huset är ett handelshus med en verksamhet full av liv och rörelse. Det är ritat av Ferdinand Boberg- en av våra mest namnkunniga arkitekter. Till huset är namnen Karin och Carl Larsson knutna. Carl Larsson, svärson till Adolf och Hilda Bergöö, har har utfört de stora väggmålningarna i matsalen. Esstugan gård är beläget fyra mil söder om Örebro, mellan Svennehed och Hjortkvarn. Här finns en mängd aktiviteter att prova på. Bland annat erbjuds mufflon- eller dovhjortsjakt i hägn, bågskytte, fiske av karp i dammen kikarspan på vildsvin, handmata hjortar mm. I omgivningarna finns fina cykel och promenad-vägar samt flera sevärdheter. Några framstående personer från Hallsberg är Karin Bergöö, textilkonstnär och hustru till Carl Larsson och Björn Nordqvist, en av Sveriges genom tiderna största fotbollsspelare med 115 landskamper. Speciella förutsättningar Hallsberg har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Faktaruta Hallsberg Befolkning: (21) Kommuntyp: Övriga kommuner med invånare Kommunalskatt: 21,42 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: Cirka 25 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 92 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 19 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja a Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker b C Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D möjligheter D = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 3/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Hallsberg Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 19 6 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Hallsberg ligger på plats 282 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 33 9 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 75 7 kronor. Det är klart över den tredje kritiska gränsen 63 5 kronor. Då invånarna i Hallsberg även har låga inkomster och förmögenheter så är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt och det ger en extra belastning. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Dålig. Hallsbergs amorteringsförmåga får betyget Svag. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt 16 år de senaste fem bokslutsåren och det är över den andra kritiska gränsen 12 år. Med betyget Dålig på förpliktelsebeloppet får Hallsberg delbetyget D på analysfrågan. Här föreslås extra amorteringar på 28 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Hallsberg kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 29, kr/inv Nr 282 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Dålig Amorteringsförmåga Svag Finansiell hälsa Sparandet i Hallsberg får betyget. År 29 är sparnivån 4,2 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,2 procent. Kommunens preliminära resultat för 21 visar ett sparande på 3,7 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 66 procent i Hallsberg. Det finns förmedlade lån till de kommunägda företagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Hallsberg hade 474 miljoner kronor i långa skulder 29 och förmedlade 6 miljoner i lån till de egna ägda bolagen. Den andra kritiska nivån 5 procent av intäkterna är passerad och det ger två belastningar. En tredje belastning gäller hela kommunkoncernen. Koncernens långa skulder är strax under 14 procent av totala koncernintäkterna. Den kritiska nivån här är 12 procent. Betyget blir Dålig för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget Dålig. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 84 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den andra kritiska nivån 75 procent är passerad och det ger två belastningar. Belastningen som flyttar ner betyget ytterligare ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 115 procent av totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget Dålig i Hallsberg. I genomsnitt var sparnivån i Hallsberg under den senaste nioårsperioden 4, procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 6,2 procent. Det ger ett lånebehov på 2,2 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Hallsberg delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Delbetyget har förbättrats sedan den förra analysen beroende på en något högre sparnivå. Det finns ett gap i sparnivån 21 på 17 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,7 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,5 procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3/211 7

8 Hallsberg Finansiell hälsa 6% 5% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar 4% En procent av totala intäkter är 9,2 mkr 3% Kommunens bokslutsprognos för 21 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Dålig Skuldbalansgrad Dålig Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning Dålig risker Nyckeltalet investeringsnivå är Svag. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 7,5 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Hallsberg är omkring 3,8 procent. Det finns en risk här att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger så mycket över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Hallsberg ligger under rikssnittet. Med en svagt fallande trend från 92 till 91 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Hallsberg betyget. Befolkningen minskar på lång sikt. Åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år och en underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Hallsberg en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Hallsberg får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är han Krisutlösande finansiella risker 12% 1 8% 6% 4% 2% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 6% 3% -3% -6% -9% Befolkningsökning 1 år Hallsberg kommun Länet Riket risker Svag Dålig Investeringsnivå Svag Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig 8 Kommunexperten nummer 3/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Hallsberg teringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan risker. Delbetyget har förbättrats sedan den förra analysen på grund av en stabilare befolkningsutveckling och ett minskat bostadsöverskott. möjligheter Hallsberg har en högre skattesats 29 med 1, procent jämfört med den grannkommun (Kumla) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Hallsberg har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på 3 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna förskola och barnomsorg samt äldre- och handikappomsorg. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Hallsberg på 45 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 7 procent av det totala behovet (3 miljoner av 45 miljoner). Eftersom 7 procent inte möjligheter ens når över den lägsta kritiska nivån 33 procent blir det tre belastningar och betyget blir Dålig för avgiftshöjningar. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 89 miljoner kronor och Hallsberg får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 25 miljoner kronor inom det som benämns infrastruktur, skydd m m, 2 miljoner inom grundskola, 15 miljoner inom fritidsverksamhet, 1 miljoner inom social omsorg och cirka 5 miljoner vardera inom förskola 1 5 år och gymnasieskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 25 miljoner och kalkylmässigt utgör de 89 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 3,6 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 95 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 74 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 32 personer. Hallsberg får delbetyg D på hela analysfrågan möjligheter. Delbetyget har försämrats från C i den förra analysen. Mkr Avgiftshöjning Mkr 25 2 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 3, mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 89 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Dålig Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Hallsberg är betyget (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för de många anställda per tusen invånare som kan tyda på något stora och svårstyrda arbetslag. Antalet partier i fullmäktige kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Hallsberg och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3/211 9

10 Hallsberg Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Hallsberg analyserades i Kommunexperten nr 2/28 och då sammanfattades analysen så här: Finns det ljus i tunneln? Eller är Hallsberg en finansiell kriskommun? Allt tyder på det senare och den kommunala ekonomin i Hallsberg behöver saneras. Man har dåliga betyg i de flesta analysfrågor de grundläggande problemen är många; hög kommunskuld, dålig finansiell hälsa, påfallande finansiella risker och försumbara finansiella möjligheter. För ledningen i Hallsberg är en mycket fastare ekonomistyrning ett måste. För tre år sedan var Hallsberg en D- kommun som inte kunde räknas hem och klassades därför som en finansiell kriskommun. Det är inte mycket bättre nu. Betyget ska fortfarande vara D beroende på en stor kommunskuld. Att inte kunna räknas hem anges med det låga betyget D för finansiella möjligheter behoven av åtgärder är stora och möjligheterna ansträngda. Svensk Kommunrating mäter finansiell styrka vilket inte SKL:s analysgrupp gör som anlitas av Hallsberg. Men även de anser att kommunens höga skulder bör minskas vilket kommunalrådet noterar och transformerar till ambitionen oförändrad nivå. Kommunalrådet tycks förneka det utsatta ekonomiska läget i Hallsberg. Fyra skillnader sticker ut jämfört med den förra analysen. Det riskfyllda handelsbolaget med kommunen som part, som beskrevs i analysen, och med skulder på cirka 3 miljoner kronor har avvecklats. Men ändå har kommunskulden ökat. Då var överkonsumtionsskulden 528 miljoner kronor och den är nu 568 miljoner. Investeringarna ligger fortfarande dubbelt så högt som sparandet. Två förbättringar finns i ett högre sparande än tidigare och att den tidigare finansiella risken inte längre kan indikeras. Ett par finansiella risknyckeltal har förbättrats och speciellt så finns det inte längre några tomma lägenheter i den allmännyttiga bostadsstiftelsen. Detta beror bland annat på en stabilisering av befolkningsutvecklingen. Några lägenheter har inte avvecklats under senare år. Med en bättre balans på den lokala bostadsmarknaden så har läget förbättrats för att avveckla borgen till bostadsrättsföreningar på 85 miljoner kronor. Betyget B på finansiella risker beror på att nyckeltalet investeringsnivå markerar en tendens till investeringsrisk, att man kan dra på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investera ihjäl sig. Betyget B på finansiell hälsa markerar ett något för lågt sparande även om det är högre än tidigare. Kommunen styr ekonomin efter balanskravet och det räcker inte för lagens krav på god ekonomisk hushållning. Den fjärde aspekten är att ett antal kreditgivare avvecklat Hallsberg som låntagare och kvar finns Kommuninvest med ett betydligt högre belopp än tidigare på 448 miljoner kronor och Swedbank med obetydliga 26 miljoner. Sammantaget blir tendensen stabil för Hallsberg och då vägs även ledningens inställning till det ekonomiska läget i kommunen in i bedömningen. 1 Kommunexperten nummer 3/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Haninge Haninge stark Betyg Tendens B befolkningsexpansion Diagnos: För tre år sedan var Haninge en B-kommun av två skäl som idag har reducerats till ett. Betyget blir B nu igen. Vardagsekonomin sköts bättre men det indikeras fortfarande en stark befolkningsexpansion som innebär en tendens till risk. En undertalighet i personal på 49 anställda kan bero på att Haninge är stor förlorare i utjämningen mellan kommuner eller att förvaltningsfastigheterna har sålts för dyrt till ett eget ägt företag. Åtgärder: Det kan ta lång tid att hantera tendenserna till risk när det gäller en ogynnsamt sned sammansättning av befolkningen. Den styrs dels av bostadsstockens sammansättning av lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer, dels av utkomstmöjligheterna. Båda kan styras på lokal nivå. Fortsätt att avveckla borgen till bostadsrättsföreningarna. Trycker hyrorna ut personalen ur verksamheten bör tillgångsvärden och skulder i lokalbolaget hanteras ned. Mediabild och bakgrund Haninge kommun är en skärgårdskommun som ligger ytterst på Södertörn i södra delen av Stockholms län. Centralort är Handen. Haninges skärgård består av 3 6 öar, kobbar och skär. Men Haninge är inte bara skärgård. Kommunen har 14 naturreservat, nationalpark och flera friluftsområden. Haningebygden har varit befolkad i åtminstone 9 år och har fina slott, kyrkor och fornminnen. På gångavstånd från pendeltågstation Jordbro, ligger Jordbro gravfält med de hittills äldsta kända spåren efter människor i trakten. Det är resterna av en boplats efter en grupp fiskare och jägare som levde på stenåldern för cirka 4 år sedan vid stranden av den havsvik som då sträckte sig hit. Gravfältet användes på järnåldern, då området började koloniseras på allvar. Det finns också rester av en fornborg som sannolikt har varit tillflyktsplats vid orostider för järnåldersbefolkningen. Österhaninge kyrka är en av Haninges äldsta byggnader. De äldsta delarna är från slutet av 12-talet. Kyrkan byggdes över en gammal offerkälla och är mest berömd för sitt lutande trätorn. Kommunen har många pendlare och väl utbyggda kommunikationer. Det tar ca 2 minuter med bil från centrala Stockholm om det inte är rusningstid. Kommunens äldreomsorg har blivit vald till bäst i Sverige av Socialstyrelsen. Några kända profiler från Haninge är Erik Kar de Mumma Zetterström, Fredrika Bremer och Petter. Speciella förutsättningar Haninge har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Haninge har samlat en del av sina egna ägda bolag i en koncern med Haninge kommun Holding AB som moderbolag. Tornberget Fastighetsförvaltnings AB med dotterbolaget Kommunala Fastigheter AB äger och förvaltar fastigheter för kommunalt ändamål. Det påverkar det kritiska nivåerna för nyckeltalen spar- och investeringsnivå och de är nedjusterade. Faktaruta Haninge Befolkning: (21) Kommuntyp: Förortskommuner Kommunalskatt: 19,78 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 13 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 3 73 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 8 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A b C d = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3/211 11

12 Haninge Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 58 9 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Haninge ligger på plats 7 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 26 4 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 32 5 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och förpliktelsebeloppet får betyget. Haninges amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och det är under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Haninge delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Haninge kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 29, kr/inv Nr 7 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Haninge får betyget. År 29 är sparnivån 3,9 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5, procent och därmed över hushållningskravet. Kommunens preliminära resultat för 21 visar ett sparande på 5, procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är procent i Haninge. Det finns förmedlade lån till de kommunägda företagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Haninge hade 645 miljoner kronor i långa skulder 29 och förmedlade 94 miljoner i lån till de egna ägda bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 26 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån är så hög som 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt men har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget i Haninge. I genomsnitt var sparnivån i Haninge under den senaste nioårsperioden 4,7 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4,3 procent. Det ger ett lånebehov på,4 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett visst utrymme för amortering av långa lån. Med betyget på sparnivå får Haninge delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Nyckeltalen sparnivå och rörelsekapital har förbättrats sedan den förra analysen och delbetyget har därför höjts från det tidigare B. 12 Kommunexperten nummer 3/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Haninge Finansiell hälsa 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 37,3 mkr Kommunens bokslutsprognos för 21 3% 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 3,5 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Haninge är omkring 3,6 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger runt den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Haninge ligger nära rikssnittet men har en snabbt fallande trend från 13 till 99 procent av rikssnittet de senaste sex åren. Skattekraften får betyget Svag. På nyckeltalet befolkning får Haninge betyget. Befolkningen ökar årligen och långsiktigt i snabb takt. Åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Haninge en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget Svag. Haninge får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna Krisutlösande finansiella risker 12% 9% 6% 3% Befolkningsökning 1 år Haninge kommun Länet Riket Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Svag Befolkning Sysselsättning Svag Bostadsöverskott Borgen mm Svag KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3/211 13

14 Haninge av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). Det finns en borgen till bostadsrättsföreningar på 794 miljoner kronor (1 423 kronor per invånare). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan risker. möjligheter möjligheter Haninge har en högre skattesats 29 med,6 procent jämfört med den grannkommun (Tyresö) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Haninge sänkte skatten senast 211 med,3 procent och höjde den 25 med,5 procent. Här anges skattehöjningar även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på 81 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritidsverksamhet och kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Haninge. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 631 miljoner kronor och Haninge får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 24 miljoner kronor inom social omsorg, 155 miljoner inom grundskola, 8 miljoner inom äldreomsorg, 6 miljoner inom gymnasieskola, 4 miljoner inom förskola 1-5 år och cirka 35 miljoner inom fritidsverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 13 miljoner och kalkylmässigt utgör de 631 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är inte personal eftersom det finns 72 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 78 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en undertalighet på 49 personer. Haninge får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Mkr 25 2 Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 8,9 mkr Jfr länet 2 1 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 631 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Haninge är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för antalet partier i fullmäktige som kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Haninge och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 14 Kommunexperten nummer 3/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Haninge Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Haninge analyserades i Kommunexperten nr 4/28 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Ingen kommun har haft det så illa ställt som Haninge. Men det i åtanke har man trots allt gjort det bra som klarat av att bli skuldfri; det blev man 23. Man hade ändå osannolika cirka två miljarder i skulder efter 198-talets lättsinne. Nu är man en hyfsat stabil B-kommun med högsta betyg i möjligheter och. Fokus för ledningen i Haninge bör därför vara att förbättra den hälsan och minska de finansiella riskerna ingen i Haninge vill nog göra om skuldresan igen För tre år sedan var Haninge en B- kommun av två skäl som idag har reducerats till ett. Det blir ett betyg på B-nivå igen. Haninge har sedan den förra analysen förbättrat sin vardagsekonomi. Ett fall i sparandet från nivåer över 1 procent av totala intäkter före 2 slutade i låga 2 procent 24. Trenden bröts 25 och det räckte till ett delbetyg B för finansiell hälsa för tre år sedan. Nu har fem av sex år under senare tid ett sparande med god marginal över gränsen för god ekonomisk hushållning. Delbetyget för finansiell hälsa ska vara A. Det finns ett antal förortskommuner i storstadsregionerna som har en stark bidragsdriven befolkningsexpansion och till dessa hör Haninge. Indikationerna är fyra till antalet: 1. en jämfört med rikssnittet starkt fallande medelinkomst 2. en jämfört med rikssnittet starkt fallande förvärvsfrekvens 3. en befolkningsexpansion över 1 procent per tioårsperiod 4. stora överkostnader i försörjningsstödet (socialbidrag) som motsvarar en skattesänkning på 2 procent Denna utveckling klassas som tendens till krisutlösande finansiell risk och ger ett delbetyg B på denna analysfråga. Här skickas frågan med om svaga grupper integreras bäst genom positivt särbehandling. En politik lika för alla skulle sänka bidragskostnaderna och sannolikt öka viljan att integreras. Är den lokala bidragsregimen rätt utformad? När det gäller skulderna finns en fråga från den tidigare analysen obesvarad och en besvarad. Det kan konstateras att den jämförelsevis höga borgen till bostadsrättsföreningar, som för tre år sedan var 888 miljoner kronor, har reducerats till 794 miljoner. Även om Haninge har tillgångar i form av egna ägda företag som visar vinster och kan värderas så högt att delbetyget för kommunskulden blir det högsta så skulle läget förbättras ännu mer utan denna borgen till bostadsrättsföreningar. Den obesvarade frågan indikeras genom en undertalighet personal på 49 anställda. Optimalt för Haninge är 78 anställda per tusen invånare och man har 72 per tusen. Under krisåren var personaltätheten nere i 5 anställda per tusen invånare men det var då pengar behövdes till extra amorteringar. Haninge är lika stor förlorare i utjämningen mellan kommunerna som Nykvarn som också analyseras i detta nummer. Är kostnadspressen som detta innebär anledningen? Eller såldes kommunens förvaltningslokaler till det egna ägda bolaget Kommunala lokaler i Haninge AB för överpris så att hyrorna nu är för höga? KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3/211 15

16 Herrljunga Herrljunga inte Betyg Tendens B dåligt men det krävs lite till Diagnos: Fortfarande, trots konjunktursvackans negativa effekter, har Herrljunga så många medelstora företag med drag i att befolkningen hålls på en stabil nivå. Den styrkan fanns för tre år sedan och den finns även nu. Även i övrigt är läget detsamma som för tre år sedan. Vad som brister och håller betyget under högsta nivå är fortfarande ett för lågt sparande. Investeringsnivån är också något låg. Övertaligheten i personal har dock minskat betydligt. Åtgärder: År 28 sänktes skatten,5 procent. I förra analysen föreslogs en fortsättning varje år för att långsiktigt förbättra det lokala näringslivsklimatet. Fundera på att fortsätta då finansiella möjligheter finns. I övrigt gäller en bättre skötsel av den vardagliga ekonomin i både kommunen och de egna företagen. I kommunen för att öka sparandet och investeringarna. I företagen för att de ska bli mer värdefulla och därigenom minska kommunskulden. Mediabild och bakgrund Herrljunga kommun ligger i Västra Götaland. Centralort är Herrljunga som har växt upp vid floden Nossan. Här korsas Västra stambanan och Älvsborgsbanan. Herrljunga är även utgångspunkt för Kinnekullebanan. Kommunens slogan är Herrljunga, en plats i världen att bo på. Orten är känd för bryggeriet Herrljunga Cider och elektronikföretaget Ascom Tateco Sweden AB. I Herrljunga Kulturhus finns ett museum över Fåglaviks Glasbruk som grundades Glasbruket i Fåglavik grundades 1874 efter att grosshandlare A. M. Andersson från Göteborg tvingades övernatta i Fåglavik när tåget han reste med fastnade i en snöstorm. Grosshandlare Andersson var på jakt efter lämplig plats att anlägga ett glasbruk och fann att Fåglaviks omgivningar med sin torvmosse passade bra. Glasbruket var på sin tid ett av Västsveriges största turistmål. Eriksberg G:a kyrka är en av Västergötlands bäst bevarade medeltidskyrkor, med anor ända ifrån 11-talet och den Erikska kungaätten. Vid Haraberget ligger Herrljunga Hembygdspark med 15 hus i tidsenlig anda. Bland annat ett stationshus, troligtvis Sveriges äldsta, ett skolhus, transformator och andra kulturminnen. Några kända personer från Herrljunga är Lena Brundin, skådespelerska och Samuel Holmén, fotbollsproffs. Speciella förutsättningar Herrljunga har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Faktaruta Herrljunga Befolkning: (21) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 22,29 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 15 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 47 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 22 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A b C d = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 3/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Herrljunga Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 61 9 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Herrljunga ligger på plats 83 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 43 8 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 18 1 kronor. Det är mycket under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och förpliktelsebeloppet får betyget. Herrljungas amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt ett år de senaste fem bokslutsåren och det är under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Herrljunga delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Herrljunga kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 29, kr/inv Nr 83 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Herrljunga får betyget. År 29 är sparnivån 4,4 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,9 procent. Kommunens preliminära resultat för 21 visar ett sparande på 4,7 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 6 procent i Herrljunga. Det finns förmedlade lån till de kommunägda företagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Herrljunga hade bara 3 miljoner kronor i långa skulder 29 medan de förmedlade 147 miljoner i lån till de egna ägda bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 28 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån är så hög som 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Herrljunga. I genomsnitt var sparnivån i Herrljunga under den senaste nioårsperioden 4,7 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 3,4 procent. Det ger ett lånebehov på 1,3 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett utrymme för amortering av långa skulder vilket också har skett i Herrljunga. Med betyget på sparnivå får Herrljunga delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 21 på 4 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 4,7 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,5 procent. Nyckeltalet rörelsekapital har försämrats sedan den förra analysen men det påverkar inte delbetyget som är oförändrat. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3/211 17

18 Herrljunga Finansiell hälsa 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 4,7 mkr Kommunens bokslutsprognos för 21 3% 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning risker Krisutlösande finansiella risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 3,5 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Herrljunga är omkring 4,2 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Herrljunga ligger under rikssnittet. Med en stigande trend från 87 till 9 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Herrljunga betyget. Befolkningen minskar årligen och långsiktigt. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år och en lättare underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Herrljunga en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. Herrljunga får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan risker. Skillnad i andel invånare Kommunen minus riket 29 8-w Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk % -3% -2% -1% 1% 2% 3% 4% Skillnad kommunen minus riket 21 (dec) Kritisk nivå Tendens under 3 år dvs dec 27-1 risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Svag 18 Kommunexperten nummer 3/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Herrljunga möjligheter Herrljunga har en högre skattesats 29 med 1,31 procent jämfört med den grannkommun (Ulricehamn) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Herrljunga höjde skatten senast 25 med,7 procent och 22 med,5 procent. Här anges skattehöjningar även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på 13 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritidsverksamhet och kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Herrljunga. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 92 miljoner kronor och Herrljunga får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 3 miljoner kronor inom äldreomsorg, 15 miljoner inom grundskola, 1 miljoner vardera inom gymnasieskola och det som benämns infrastruktur, skydd m m samt cirka 5 miljoner kronor vardera inom förskola 1 5 år, social omsorg, förskola 6 år och fritidsverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 15 miljoner och kalkylmässigt utgör de 92 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 6,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 98 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 86 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 11 personer. Herrljunga får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 13,1 mkr Jfr länet Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 92 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Herrljunga är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett förstärkt jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för antalet anställda per tusen invånare som kan tyda på något stora och svårstyrda arbetslag. Antalet partier i fullmäktige kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna är låg i Herrljunga och den minskar trendmässigt. Nyckeltalet avgiftspolitik får därför betyget Svag. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3/211 19

20 Herrljunga Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Svag Slutsats Herrljunga analyserades i Kommunexperten nr 3/28 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Herrljunga är på god väg. Man är nära A-nivå och därmed eliten bland Sveriges kommuner. Herrljunga har ett rikt näringsliv med många privata företag bland de tio största arbetsgivarna. Förvärvsfrekvensen är hög, arbetslösheten låg och det finns många arbetsställen per tusen invånare. Den lokalt beskattningsbara medelinkomsten (skattekraften) stiger. Men det lokala näringslivet räcker inte till för att hålla befolkningstalet intakt. Det som brister är den något för låga sparnivån. Med mer beslutsam ekonomistyrning skulle Herrljunga på bara några år bli en stabil A-kommun. Frågan är om den politiska kraften finns; Herrljunga har sällan stabila majoriteter och det kan försvåra den nödvändiga samsynen. I Herrljunga ser det ut i ekonomin som för tre år sedan. Det är samma värden på nästan alla nyckeltal. Man har betyget B som man hade då. Det beror på samma orsak då som nu, ett för lågt överskott. Det framgår att sparnivån är avstämd mot balanskravet som för Herrljungas del innebär ett för lågt sparande med nästan 1,5 procent av totala intäkter. Det ser ut som om ekonomistyrningen fungerade bra med årliga sparnivåer mellan 4 och 4,5 procent av intäkter de senaste fem åren. Men vad hjälper det om målet man styr efter är drygt en procent för lågt? Det finansiella betyget ska vara B. Investeringsnivån har historiskt legat på för låg nivå och det finns ett konjunkturstyrt beteende som beskrivs i analysen för tre år sedan. Fortfarande prioriteras personal före investeringar i Herrljunga. Personaltätheten har minskat och övertaligheten har krympt men det finns indikationer på en för liten produktiv förmögenhet. Herrljunga berömdes i föregående analys för sina starka risknyckeltal. Man hade och har fortfarande många halvstora företag. Det visar sig nu i en konjunkturnedgång att inget nyckeltal har försämrats även om den bakomliggande statistiken visar en utplanad medelinkomstnivå efter en stark tillväxt. Även den stadiga uppgången i förvärvsfrekvens har vänt till en tydlig nedgång på nästan 5 procent men från mycket hög nivå. Det lokala näringslivet drar så bra att befolkningen hålls på stabil nivå. Herrljunga är en relativt liten kommun med en betydande företagsdel, mer än en femtedel av utbudet sker genom företagen. Här finns ett moderbolag med flera döttrar. Bostadsbolaget sköts bra och värderas högt liksom Herrljunga Elektriska AB som inrymmer en hel del lönsamma verksamheter. Vid koncernbildningen för några år sedan placerades skulderna ut till företagen genom ett förmedlat lån som till stora delar var fiktivt. Kommunen har en fordran på företagen på 117 miljoner kronor som inte motsvaras av lån. Det är medel som kan användas för framtida pensionsutbetalningar. Då hela pensionsskulden uppgår till 197 miljoner så finns det pengar till 6 procent av den förutsatt att företagen sköts så bra att de kan amortera i framtiden. 2 Kommunexperten nummer 3/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.