Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Skurups kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Skurup paus i raden av årligen sänkta skatter? Diagnos: Efter många år med ett högt godkänt sparande så kom svackan 2012 och sänkte det indikativa betyget från A till B. Två nyckeltal till utöver sparnivå försämras och tendensen blir svagt fallande trots att kommunskulden hävdar sitt betyg A med en större marginal än tidigare. Är det fallet i sparandet 2012 som avbryter serien av årliga skattesänkningar 2013? Det finns både avgiftspotentialer och överkostnader i tillräcklig grad för att höja sparandet till godkänd nivå för betyget A igen. Åtgärder: Det finns en viktig uppgift i Skurup, nämligen att återigen lägga fast sparandet över 5,5 procent av totala intäkter. Det går att pressa ner kostnaderna de 20 miljoner som behövs för ett högre godkänt sparande då överkostnaderna summeras till 128 miljoner kronor. Det finns således både överkostnader och avgiftspotentialer för fortsatta små årliga skattesänkningar. Faktaruta Skurup Befolkning: (2011) Kommuntyp: Förortskommuner till storstäderna Kommunalskatt: 20,05 (2011) Medelskattenivå: 20,73 (2011) En procents skattehöjning: 24 miljoner 2011 Förvaltningarnas totala intäkter: 790 miljoner 2011 Pensionsmedel i förvaltning: 0 miljoner 2011 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 6 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens

2 Speciella förutsättningar Bakgrund Skurups kommun ligger i Skåne och sträcker sig från Romeleåsens sydslutt ning via Söderslätt ner till stränderna på sydkusten. Det var här Nils Holgers son startade sin underbara resa genom Sverige och det var hit han längtade tillbaka under sin resa. Sankta Maria kyrkan byggdes i Sku rups by på 1100-talet. Koret har vackra kalkmålningar utförda på 1300-talet och i korets södra vägg finns en spetälskeglugg. Varken prästen eller försam lingen ville beblanda sig med de sjuka. Därför fick de spetälska stå utanför och ta emot nattvarden genom gluggen i väggen. Tidigt fanns en medeltida borg som revs när Svaneholms slott byggdes Byn var sedan underställd godsä garen på Svaneholm. På 1790-talet införde Rutger Macklean enskiftet, varvid byns gårdar splittrades. August Strindberg har bott i Skurup och hans stol finns utställd på Svaneholms slott. De större företagen i kommunen, Skanem, Lidbergs Grafiska, Postpac och Algots Bröd, sysslar med tryckeri- och förpackningsverksamhet. Många av invånarna pendlar till Malmö, Lund och Köpenhamn. Sku rup ligger nära det övriga Europa. Stu rups internationella flygplats ligger en dast 15 kilometer från tätorten och tåg till Köpenhamn tar mindre än en timme. Skurups kommunslogan är When in Europe don t miss Skurup. Organisation Skurup har en organisation utan po litiska nämnder. De verksamhetsdri vande förvaltningar ligger under kom munstyrelsen. Gymnasieskolan ligger i det egna ägda bolaget Skurup Kommunala AB som på sikt ska äga alla kommunens verksamhetsfastigheter. Ännu har inga fler fastigheter än gymnasieskolan överförts. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kristinehamns kommun Kungälvs kommun Timrå kommun Alvesta kommun Kils kommun Tierps kommun Har framtidens ekonomi redan idag! 2 Kommunexpertens analysrapport om Skurup KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Kommunskuld Kommunskuld Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Skurup kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 2011 kr/inv Nr 99 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Bra OK Svag Dålig Förpliktelsebelopp Bra Amorteringsförmåga Bra Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden ( kronor per invånare). Skurup ligger på plats 99 av Sveriges 290 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då kronor. Det är under den första kritiska gränsen kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Bra. Skurups amorteringsförmåga får också betyget Bra. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Delbetyg Med betyget Bra på förpliktelsebeloppet får Skurup delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Åtgärder Det indikeras inget skuldgap. Inga speciella åtgärder behöver vidtas. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Skurup 3

4 Finansiell hälsa Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 7,9 mkr Kommunens bokslutsprognos för 2011 Finansiell hälsa Bra OK Svag Dålig Sparnivå OK Skuldflödesgrad Bra Skuldbalansgrad Bra Rörelsekapital OK Kapitalbildning Svag Sparandet i Skurup får betyget OK. År 2011 är sparnivån 6,0 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,6 procent. Kommunens resultatprognos för 2012 visar ett lägre sparande på 3,2 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 18 procent i Skurup. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir Bra för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget Bra. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 39 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 60 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget OK. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget Svag i Skurup. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,6 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 7,5 procent. Det ger ett lånebehov på 1,9 procent av intäkterna. Delbetyg Med betyget OK på sparnivå får Skurup delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Delbetyget har sänkts sedan den förra analysen beroende på ett försämrat sparande. Åtgärder Det finns ett gap i sparnivån 2012 på 18 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,2 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,5 procent. Kommunen kan lägga fast sparandet över den nivån och åter nå betyget A. 4 Kommunexpertens analysrapport om Skurup KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Finansiella risker Krisutlösande finansiella risker 16% 12% 8% 4% 0% Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter 90% 80% 70% 60% 50% Förvärvsfrekvens Totalt för Skurup Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden Finansiella risker Bra OK Svag Dålig Investeringsnivå OK Skattekraft Bra Befolkning Bra Sysselsättning OK Bostadsöverskott Bra Borgen mm Dålig Nyckeltalet investeringsnivå är OK. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 7,2 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Skurup är omkring 6,4 procent. Det finns en liten risk här att kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Skurup ligger under rikssnittet. Med en stabil trend runt 88 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget Bra. På nyckeltalet befolkning får Skurup betyget Bra. Befolkningen ökar på lång sikt och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Skurup en långsiktig trend som är något sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget OK. Skurup får på bostadsöverskott betyget Bra efter- som det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. Delbetyg De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalen investeringsnivå och borgen har försämrats ett betygsteg vardera sedan den förra analysen. Det påverkar dock inte delbetyget. Åtgärder Det indikeras inga riskgap. Inga speciella åtgärder behöver vidtas. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Skurup 5

6 Finansiella möjligheter Finansiella möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 23 mkr Jfr länet Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 128 mkr Finansiella möjligheter Bra OK Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Bra Kostnadspress Bra Skurup har en högre skattesats 2011 med 1,26 procent jämfört med den grannkommun (Staffanstorp) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Skurup sänkte skatten 2010, 2011 och 2012 med 0,03 procent varje år. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 23 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir Bra för avgiftshöjningar i Skurup. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 128 miljoner kronor och Skurup får betyget Bra på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 46 miljoner kronor inom äldreomsorg, 24 miljoner inom social omsorg, 19 miljoner vardera inom gymnasieskola och det som benämns infrastruktur, skydd mm, 14 miljoner inom förskola 1 5 år och 6 miljoner inom fritidsverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 24 miljoner och kalkylmässigt utgör de 128 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 5,3 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 84 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 79 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 70 personer. Delbetyg Skurup får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Åtgärder Då det totala gapet är 18 miljoner och det indikeras potentialer på 151 (23+128) miljoner kronor så kan skatten sänkas lite varje år. 6 Kommunexpertens analysrapport om Skurup KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Ledningsförmåga Ledningsförmåga 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Bra OK Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft OK Avgiftspolitik Bra För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Skurup är betyget Svag (här finns bara betygen OK och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget OK. De många partierna i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Skurup och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget Bra. Delbetyg Inget delbetyg sätts på det här delområdet på nivån analysrapport. Åtgärder Vill du veta mer om vilka åtgärder kommunen bör vidta för att förbättra sitt finansiella läge så är nästa steg en fördjupande analysdag. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Skurup 7

8 Slutsatser nu och tidigare Denna analys Efter många år med ett högt godkänt sparande så kom svackan 2012 och sänkte det indikativa betyget från A till B. Skurup är en politisk jämviktskommun och det har varit lite stökigt i politiken under senare år men under de åren har kommunen styrt ekonomin med fast hand och meriterat sig för tre Finansiella Elitlicenser under åren Det sägs ha blivit lite lugnare i politiken och kanske har ett mer avspänt läge resulterat i ett lättare grepp om ekonomistyrningsratten? Nyckeltalet sparnivå försämras således från Bra till OK. Men två nyckeltal till försämras, nämligen de två risknyckeltalen investeringsnivå och borgen. Man är lite investeringsglad i Skurup och detta markeras med att investeringsnivå också försämras från Bra till OK. Det är alltför marginellt för att sänka betyget för delområdet finansiella risker under A. Även nyckeltalet borgen sänks ett betygssteg från Svag till Dålig men borgen är en av de tre komponenterna i kommunskuld som går att räkna hem i en lägre nettokommunskuld än tidigare. Inte heller borgen utgör någon finansiell risk. Det är det nyetablerade Skurup Kommunala AB som har ökat kommunens borgensåtagande. Sammantaget ska dock tendensen bedömas som fallande. Är det fallet i sparandet 2012 som avbryter serien av årliga skattesänkningar 2013? Skatten är låg i Skurup men det finns både avgiftspotentialer och överkostnader i tillräcklig grad för att både höja sparandet till godkänd nivå för betyget A och fortsätta med små årliga skattesänkningar. Välkommen in i A-klubben igen! Analys mars 2011 Den sammanfattas bäst genom att återge analysens sammanfattande diagnos och åtgärder. Diagnos: För tre år sedan var Skurup en av de första A-kommunerna och Skurup har lika starka finanser idag som då. Netto räknat så har ett nyckeltal förbättrats ett steg. Det ligger i sakens natur att man bara kan bli lite bättre när man ligger på topp. För närvarande håller Skurup på med ett företagsbygge. Det är Skurup Kommunala AB som ska inrymma en speciell gymnasieskola och äga kommunens förvaltningslokaler. Det utgör en tillfällig belastning i ökad kommunskuld. Åtgärder: När det gäller ekonomi och finanser krävs inga andra åtgärder än vad Skurup presterat de tre åren sedan den förra analysen. God ekonomi måste erövras varje år och det kräver en ständigt fast ekonomistyrning. Det kan ledningen i Skurup och det är bara att fortsätta med den ofta lite tålamodsprövande uppgiften. Erfarenheter från andra kommuner visar att den företagsbildning som Skurup nu gör borde bli framgångsrik. Specialisering ökar effektiviteten. Analys april 2008 Skurup analyserades i Kommunexper ten nr 4/2008 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Sveriges bästa kommun? Ja, inte är det många som kan konkurrera med Skurup när det gäller generationssolidarisk fram tidsplanering, stabil ekonomi och låg skuldsättning. Så har Skurup också Fi nansiell elitlicens, garanten för att en kommun har uthålliga finanser och för en hållbar ekonomisk politik... Det gäller att ligga i topp om man ska bygga välfärd och vara en attraktiv kommun i framtiden. Då fungerar inte lagom: Man måste vara en elitkommun! 8 Kommunexpertens analysrapport om Skurup KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Kommunskuld Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. Finansiella risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 Finansiella möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Skurup 9

10 Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt, fristående och obe roende värderingsföretag som specialiserat sig på finansiell betygssättning, d v s rating av svenska kommuner. Analysrapporten är en indikativ rating Finansiell betygsättning har två nivåer, indikativ rating och rating. Indikativ rating sker på historiskt underlag och ra ting omfattar även framtida planering, ekonomisk styrning och ledningsförmåga. Instrumentet här är Kommundiagnos. Det unika Vid öppen rating presenteras varför en kommun har fått ett visst finansiellt betyg. Här sker det i en analysrapport. Metoden är standardiserad i fem analysfrågor och nitton nyckeltal och varje led i betygssättningen redovisas till skill nad mot vad som är brukligt vid anlitande av andra ratingföretag. Hela kommunkoncernen, både förvaltningen och de kommunala företagen, omfattas.det är ingen partiell rating i nå got avseende, så som för vissa typ av lån, viss löptid etc. Metoden bygger på solvens som innebär att varje kommun jämförs med en normkommun vid betygsättning. Norm kommunens A-nivå anger kriterierna för en kommunal ekonomi som klarar alla framtida åtaganden. En kommun med betyget A har framtidens ekonomi redan idag. Öppenheten, helheten och solvensen innebär att en kom mun ratas med metoder som används vid rating av länder. Det har få likheter med företagsekonomi. Användning Analysrapporten är ett utmärkt underlag för planering av marknadsföring mot kommuner, beslut om lokalisering av verksamhet, vid investeringar, bevakning av läget och lik nande aktiviteter. Kunskapen i en analysrapport stärker det civila samhället och är till stor nytta för ledande politiker, op position och engagerade invånare. Det används som teo retiskt och praktiskt utbildningsmaterial. Alla är på olika sätt positionerade i kommuner och beroende av dess eko nomi. Finansiell rådgivning är avdragsgilla kostnader för företag. Kunskap ökar lönsamheten, information räcker inte. Stegen mot finansiell styrka och uthållighet Finansiell Elitlicens Kommundiagnos Analysdag Analysrapport Indikativ Rating Smedsgränd 2 A UPPSALA Telefon Kommunexpertens analysrapport om Skurup KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.