Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar som görs av myndigheter, banker och organisationer kommer till slutsatsen att det finns reformutrymme. Alla vill ju höra att det finns pengar över för en bättre framtid. Det är en typ av korrekta drömmar som inte minst våra politiker vill höra, för de vill ju kunna lova väljarna en bättre framtid. Investeringar ger tillväxt. Tillväxt ger framtida reformutrymme. Tyvärr är det ingen acceptabel lösning för dagens medialt styrda kvartalspolitiker. Eftersom Svensk Kommunrating har verkligheten som affärsidé kan vi objektivt granska hur det faktiskt är: Vad säger statistiken? Finns utrymme för reformer? Sidan 66 Analyserade kommuner i det här numret Det gamla gruvsamhället BJUV ligger i Skåne och är en B-kommun med fallande tendens. Kommunen växer i storlek men risken är att det rör sig om bidragsdriven befolkningstillväxt. På kort sikt är uppgiften att lägga sparandet Sidan 6 GRÄSTORP i Västergötland tillhör de kommuner som drabbats av SAAB-krisen. Precis som i den förra analysen är kommunskulden är något för hög, men har nu man också B på finansiella risker. Det beror bland annat på Sidan 26 Sörmländska STRÄNGNÄS är idag en stark och stabil A-kommun, och ett utmärkt exempel på en politisk jämviktskommun där partier, som vanligtvis inte har samma åsikter, har formerat en majoritet och tagit ekonomiskt Sidan 46 BOLLEBYGD är en B-kommun i Västergötland som egentlgen bara har två frågor att lösa för att ta klivet upp till A. De är för lågt sparande och en för hög bruttokommunskuld, som främst beror på ökad borgen till bostads stiftelsen Sidan 11 LOMMA ligger i Skåne och är en C- kommun med sjunkande tendens. Det är egentlgen en bra och välskött kommun men som nästan håller på att invetera sönder sig. Sparandet är numera på godkänd hög nivå, men Sidan 31 TIDAHOLM är en välskött A-kommun som bland annat karaktäriseras av en optimal invest erings nivå och ett högt sparande. Möjligen finns utrymme för små årliga skattesänkningar med tanke på det höga sparandet och Sidan 51 BORÅS är en stabil B-kommun som skulle bli A-klassad om man justerade upp sparandet till godkänd nivå. Det finns goda potentialer till det, bland annat i form av överkostnader. Dessutom bör de kommunala bolagen skötas bättre Sidan 16 MUNKEDAL är en D-kommun i Bohuslän som har D av samma skäl som i den förra analysen i december 29: en hög kommunskuld. En av upp gifterna sför Munkedal är lägga sparandet över 5,25 procent av de totala intäkterna Sidan 36 ÅMÅL ligger i Dalsland och är en C-kommun med fallande tendens. Sparandet är för lågt och man investerar för mycket. Rådet är att lägga sparandet över 4,5 procent av de totala intäkterna och att minska inves teringarna Sidan 56 Värmländska FILIPSTAD är en D-kommun där sparandet faller och befolk ningen minskar. Den senaste tioårsperioden är befolknings minskningen nästan 8 procent. Det finns också tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar Sidan 21 C-kommunen NYBRO i Småland investerar för mycket och Investeringarna ligger på en nivå som är dubbelt så hög som för en kommun av Nybros storlek; det finns indikation på investeringsrisk. Sparandet har förbättrats, men Sidan 41 ÖREBRO i Närke är en A-kommun som behåller sin klassning från den förra analysen. Det politiska jämvikts läget består, liksom vanan att ta ansvar för ekonomin. Dock är utvecklingen av medelinkomst och sysselsättning sämre än Sidan 61

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Bjuv...6 Bollebygd...11 Borås...16 Filipstad...21 Grästorp...26 Lomma...31 Munkedal...36 Nybro...41 Strängnäs...46 Tidaholm...51 Åmål...56 Örebro...61 Finns utrymme för reformer?...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 6 8 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 7 6 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Ledaren Höga politiska beslutskostnader Med verkligheten som bas blir mycket annorlunda för oss och våra kunder än vad som dagligen behandlas i den allmänna debatten när det gäller kommuner. Det gäller inte minst utjämningssystemet.. Senaste väckte vår artikel på Newsmill om systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader uppmärksamhet, och låg från tid till annan på Newsmills tio-i-topplista. Vårt påstående att utjämningen omfördelar effektiviseringskrav mellan kommunerna, har destruktiva ekonomiska incitament som gör landsortskommuner mer olönsamma än nödvändigt och dessutom är tillväxt hämmande rimmar dåligt med den allmänna uppfattningen. Man behöver inte umgås länge med Svensk Kommunratings analyssystem och analysera kommuner förrän man förstår att det är ett betydande avstånd mellan den gängse uppfattningen om hur det är i kommunsektorn och hur det är i verk ligheten. Men verkligheten hinner efterhand ikapp den korrekta uppfattningen som då blir korrigerad. Men tid i välfärdsbygget går förlorad. Stor befolkningsomflyttning I vår utredning om utjämningen framgår också att befolkningsomflyttningen är dramatisk. Det förstår alla som tar del av den statistik som berättar om de stora omflyttningar som sker mellan våra 29 kommuner. Det är också en mycket snabbt åldersmässig omfördelning. Hur klarar vi äldre med vårdbehov i lands ortskommunerna i framtiden utan folk i arbetsför ålder? Den frågan ställdes första gången i Kommunexperten för mer än tre år sedan när den första artikeln publi cerades som kritiserade utjämningen. Äldrefrågan Det är först nu äldrefrågan inte bara ses som ett finansieringsproblem i framtiden utan också som ett realekonomiskt problem. De äldre och arbetskraften finns på olika ställen i framtiden. När den här ledarkommentaren skrivs står det i Dagens Samhälle att de äldre i framtiden inte kommer att bo där arbetskraften finns. Det tog tre år för den verkligheten att nå från Kommunexperten till Dagens Samhälle. Hur många år till tar det innan det blir ett första åtgärdande beslut i riksdagen? Ytterligare tre år? Det goda samhället Den representativa demokratin bygger på tanken att de folkvalda ska ha bättre tid än väljarna att sätta sig in i aktuella samhällsfrågor, bli kunniga och fatta de bästa besluten för att förverkliga det goda samhället. Kan man mäta hur effektiv en demo krati fungerar i den tid det tar mellan dagen för den sakligt sett första känne domen om ett samhällsproblem och det första åtgärdande beslutet? Det torde inte bara vara ett mått på den demokratiska effektiviteten eller den politiska transaktionskostnaden utan också på förlorad välfärd på grund av tidsförluster i beslutsprocessen. Visst skulle det gå att beräkna samhällskostnaden för förlorad välfärd under en uppskattad onödig del av den tid det tar mellan första kunskap och första åtgärdande beslut. De idag höga politiska beslutskostnaderna skulle kunna minskas genom att alla riksdagsmän och lokalpolitiker prenumererar på den verklighetsgrundade analystidningen Kommunexperten. När det gäller utjämningen mellan kommunerna med vidhängande aspekter hade minst tre år kunnat sparas in. Om förra riksdagsledamoten Anne- Marie Pålsson beskriver partikulturen på ett korrekt sätt i sin bok Knapptryckarkompaniet finns skäl att vara pessimistisk när det gäller möjligheterna att minska demokratins transaktionskostnader med åtföljande välfärdsförluster. Hans Jensevik Perspektivet som ingen annan har! Låt dig förundras över hur mycket bättre du kan göra genom en effektivare ekonomisk och finansiell styrning av hela kommunkoncernen. Har Se din du kommun läsplatta? genomlyst Pröva vårt och analysbibliotek värderad top under down 4 som månader! ett land ratas! Här finns alla utgivna nummer av Kommunexperten, aktuella Tillhör du kommunanalyser de många nya med för förändringsenergi, alla kommuner och nyfikenhet över och hundra öppna attityder fackartiklar. som vill bryta mönstret? Ring mig! SVENSK KOMMUNRATING Chefredaktör och ansvarig utgivare för Kommunexperten Hans Jensevik, VD Svensk KommunRating AB Tel , E-post: KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, Svag och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i ratinglistan på hemsidan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga In på sidan 7 nederst i nr 9. uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Strängnäs Tidaholm Örebro B Bjuv Bollebygd Borås Grästorp C Lomma Nybro Åmål D Filipstad Munkedal Nyheter Nu finns Svensk Kommunrating på både FaceBook och YouTube. Nu finns videofilmer på under Skr play arkiv På YouTube finns en hel presskonferens om Huddinge kommun och En bostadsföretaget video presenterar Huge. oss och vårt analyssystem. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 5

6 Bjuv Bjuv luktar Betyg B Tendens bidragsdriven tillväxt Diagnos: Bjuv hade B i analysen i november 29 och har B även nu. De tidigare tre skälen för B har reducerats till två. Kvar finns en tendens till bidragsdriven befolkningstillväxt som fortfarande ger B på finansiella risker. Det tidigare för låga sparandet, som bestämde B på finansiell hälsa, är marginellt lägre och ger fortfarande B på den aspekten. möjligheter har förbättrats till A och kommun skul d en har A som tidigare. Åtgärder: Den långsiktiga och svåra uppgiften gäller tendensen till bidragsdriven befolkningstillväxt. Är den inte önskvärd är en mindre generös bidragsregim en första åtgärd kompletterad med ett förbät trat lokalt företagsklimat och ökad attraktivitet som pendlingskommun för mer inkomststarka grupper. Den kortsiktiga uppgiften är att lägga sparandet över 5,5 procent av totala intäkter. För det finns tillräckligt med överkostnader. Mediabild och bakgrund Bjuv ligger i Skåne och är en ort som historiskt varit ett gruvsamhälle. I kommunen har det funnits 28 gruvschakt och dagbrott, och själva kommunvapnet är just ett gruvschakt upplyst av ett gruvbloss. Bakgrunden är att man upptäckte kol här redan på 17 talet. Det blev basen för den gruv och lerindustri som uppstod i slutet av 18- talet. Den sista kolgruvan stängdes så sent som Det var då faktiskt den sista i drift varande kol och lergruvan i Sverige. I maskinhuset till gruvans schakt III finns numera ett gruvmuseum som belyser den epoken i Bjuvs industrihistoria. Även annan industri i Bjuv har kopp ling till gruvtiden: Klinkertillverkaren Höganäs Byggkeramik och Höganäs Bjuf som producerar eldfast tegel. Findus är ett av Sveriges mest kända varumärken och det har sin början i Skånska Fruktvin och likörfabriken som grundades år 195 i Bjuv. Det dröjde bara till några år in på 192-talet innan man bytte namn till just Findus som står för FruktINDUStri. Pressen skriver om kampanjen Skåne lyfter för sundare vanor, en satsning som genomförs av Region Skåne i samverkan med de skånska kommunerna och en rad andra aktörer. Man bygger bland annat upp infotorg där besökarna kan prova, smaka och uppleva på temat sundare vanor. Media noterar att Bjuv tar en inte alltför smickrande förstaplats när det gäller antalet anmälda brott. Det handlar vare sig om inbrott eller våldsdåd utan till största delen om en och samma härva, ett företag som sysslat med bluffakturor. Speciella förutsättningar Bjuv har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cern bildning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Bjuv Befolkning: (21) Kommuntyp: Förortskommuner till större städer Kommunalskatt: 2,89 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 22 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 76 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 9 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Bjuv Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 5 2 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Bjuv ligger på plats 31 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 15 6 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 34 6 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Bjuvs amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt åtta år de senaste fem bokslutsåren och det är över den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Bjuv delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Bjuv kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 31 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Bjuv får betyget. År 21 är sparnivån 2,5 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,1 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 4,9 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 16 procent i Bjuv. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Bjuv hade 289 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 172 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 39 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån ligger högre på 6 procent. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 1 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Bjuv. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 3,8 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4,3 procent. Det ger ett lånebehov på,5 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Bjuv delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 4 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 4,9 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,5 procent. Nyckeltalet kapitalbildning har försämrats något sedan den förra analysen men det förändrar inte delbetyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 7

8 Bjuv Finansiell hälsa 6% 5% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar 4% En procent av totala intäkter är 7,6 mkr 3% Kommunens bokslutsprognos för 211 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 6, procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Bjuv är omkring 6,7 procent. Det finns ingen risk att man drar på stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Bjuv ligger under rikssnittet. Med en fallande trend från 85 till 82 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget Svag. På nyckeltalet befolkning får Bjuv betyget. Befolkningen ökar och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Bjuv en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas och nyckeltalet får betyget Dålig. Bjuv får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och för Krisutlösande finansiella risker 9 85% 8 75% 7 65% 95% 9 85% 8 75% 7 Förvärvsfrekvens Totalt för Bjuv Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Svag Befolkning Sysselsättning Dålig Bostadsöverskott Borgen mm 8 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Bjuv medlade lån på kronor per invånare vilket är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan risker. möjligheter Bjuv har en högre skattesats 21 med 1,85 procent jämfört med den grannkommun (Ängelholm) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Bjuv höjde skatten senast 24 med,4 procent. Här anges skattehöjning även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 6 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritidsverksamhet samt kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Bjuv. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 127 miljoner kronor och Bjuv får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 52 miljoner kronor inom äldreomsorg, 28 miljoner inom social omsorg, 15 miljoner inom förskola 1 5 år, 9 miljoner inom det som benämns infrastruktur, skydd mm, 8 miljoner inom grundskola, 7 miljoner inom fritidsverksamhet och 6 miljoner inom gymnasieskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 22 miljoner och kalkylmässigt utgör de 127 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 5,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till liten del personal eftersom det finns 85 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 8 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 8 personer. Bjuv får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Delbetyget har höjts sedan den förra analysen beroende på förbättrade potentialer. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 6 mkr Jfr länet 4 2 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 127 mkr Jfr länet möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Bjuv är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och nu markeras ett starkt jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Bjuv och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 9

10 Bjuv Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Bjuv analyserades i Kommunexperten 11/29 och då samman fattades analysen på följande sätt: Den före detta kriskommunen Bjuv har genom åren kämpat sig upp till det indikativa finansiella betyget B. Bjuv växer både årligen och långsiktigt. Nästan ingen över talighet i personal och en låg personalandel av verksamhetens kostnader ger en pensionsskuld på mycket låga kronor per invånare. När det gäller krisutlösande finansiella risker indikeras näringslivssvikt i kommunen. Det behövs en fastare ekonomistyrning, med tanke på den trendmässiga nedgången i sparandet under senare år, som återställer sparnivån igen till minst 5,5 procent av totala intäkterna. Bjuv hade B i analysen i november 29 och har B även nu. De tidigare tre skälen för B har reducerats till två. Kvar finns en tendens till bidragsdriven befolkningstillväxt som fortfarande ger B på finan siella risker. Det tidigare för låga sparandet, som bestämde B på finansiell hälsa, är marginellt lägre och ger fortfarande B på den aspekten. möjligheter har förbättrats till A och kom mun skulden har A som tidigare. Ett nytt skede kan ha inletts i Bjuv kommun i och med det senaste valet när för första gången i modern tid vänsterblocket inte längre har egen majoritet. Men de styr vidare i minoritet enligt eftervals informa tionen och kommunens hemsida visar att ordföranden i kommun sty relsen är socialdemokrat. Ett politiskt jämviktsläge kan igen försvaga styrningen för ett fortsatt relativt bra ekonomiskt läge. Det ska beak tas i analysen. Kan det vara så att Sverigedemokraternas inbrytning och snabba tillväxt i valmanskåren redan under den förra mandatperioden bidrog till den försvagning av ekonomistyrningen som ligger bakom det trendmässiga fallet i sparandet under de fyra åren från 26? Det är ett fall från godkänd nivå för sparandet med ett värde på 5,65 procent av totala intäkter ned till 2,48 procent av intäkter 21. Bokslutsutfallet visar ett bättre sparande 211 men ändå ett otillräckligt. Det för modades i den förra analysen att Bjuv styr enligt balanskravet som är en klart otillräcklig resultatnivå för en kommun med en befolknings ökning i underkant av 9 procent per tioårsperiod. Betyget för finans iell hälsa ska därför vara B. I den förra analysen ägnades mycket uppmärksamhet åt Bjuv som före detta finansiell kriskommun i skuggan av den stora uppmärk sam het som Haninges fallissemang fick i media några år in på nittiotalet. Krishanteringen har inneburit att man är underinvesterad och har en jämförelsevis kostnadseffektiv verksamhet utan någon större övertalighet i personal. Med låg borgen och pensionsskuld vittnar fortfarande höga skulder i förvaltningen om tidigare krisår. Mer allvarligt är det som den förra analysen avslutades med be kymren över en trendmässigt snabbt fallande medelinkomst jämfört med riket kombinerat med en motsvarande utveckling för sysselsättningen. Förvärvsfrekvens och medelinkomst faller trendmässigt snab bare i Bjuv än motsvarande trender för riket. Då är frågan vad som driver en positiv befolkningstillväxt på nästan 9 procent per tioårsperiod. Man har en generös bidragsregim inom den sociala omsorgen som attraherar. Överkostnaderna inom social omsorg på närmare 3 miljoner kronor motsvarar en skattesänkning på nästan 1,5 procent. Det verkar vara bidragsdriven tillväxt. Ska det vara så? risker ska ha ett svagt B alldeles i överkant av C. Bjuv faller. 1 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Bollebygd Bollebygd ännu för Betyg B Tendens mycket åskådarbänk Diagnos: Bollebygd har betyget B av samma skäl som man hade B i november 29 en snabbt fallande trend i sparandet. Det finns för säm ringar som motiverar den fallande tendensen. Det uppträder år med förluster i Stiftelsen Bollebygd Hyresbostäder som sänker företagets värde samtidigt som bruttokommunskulden ökar, främst genom ökad borgen till bostadsstiftelsen. En högre nettokommun skuld har därför betyget A, men med liten marginal till B. Åtgärder: Två är råden till en kommun som bara behöver trimma lite för att ta steget till A. Först ska sparandet justeras upp till godkänd nivå 5 procent av totala intäkter. Det finns goda potentialer i form av överkostnader och i viss mån även möjligheter att höja avgifterna. För det andra bör Stiftelsen Bollebygds Bostäder skötas bättre, så att den kan värderas högre för att ytterligare sänka nettokommun skulden. Mediabild och bakgrund Bollebygd ligger i Västergötland. Namnet kommer från det forn nordiska ball som betyder mäktig/kraftig och som antyder att orten var viktigare än andra i området. Som kommun har Bollebygd gjort en tur- och returresa med tanke på att man vid storkommunreformen 1974 införlivades med Borås kommun för att år 1995 åter igen bli självständig kommun. Dagens Bollebygd består av Bollebygd, Hultafors, Olsfors och Töllsjö. Eftersom kommunen ligger i stort sett mitt emellan Borås och Göteborg, påverkas man av den regionförstoring som pågår. Det får bland annat effekter på pendlingen. Det lokala näringslivet är starkt och det förstärks av den pågående utbyggnaden av regionens infra struktur med bland annat buss och tågtrafik till och från Göteborg och Borås. Pressen noterar att Bollebygds kommun genomför ett visions- och strategiarbete i under våren. Syftet är att ta fram en vision för hur kommun ska se ut år 225, dvs en långsiktig målbild att arbeta för och utveckla kommunen mot. Man skriver också att detaljplanen för Hedeberg upphävs. Tanken vara att Bollebygdshus skulle bygga 3 4 lägenheter i fin miljö nära Bollebygds centrum där allt skulle vara klart för inflyttning sommaren 213. Det stupade på att kommunen missade att ta in synpunkter från en närboende. Man noterar också att Landvetters nya resecentrum är invigt. Det beräknas innebära att antalet resande fördubblas, men också att resenärer från Borås och Bollebygd får vänta på bättre förbindelser till bland annat Landvetter flygplats. Speciella förutsättningar Bollebygd har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig het erna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Bollebygd Befolkning: (21) Kommuntyp: Förortskommuner till storstäderna Kommunalskatt: 21,49 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 15 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 4 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 1 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 4 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 11

12 Bollebygd Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 5 5 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Bollebygd ligger på plats 33 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverk samheten ger cirka 13 4 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 37 1 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Bollebygds amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska åter betalningstiden är i genomsnitt två år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Bollebygd delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Bollebygd kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 33 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Bollebygd får betyget. År 21 är sparnivån 4,5 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genom snittliga nivån de senaste fem åren är 6,1 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 3,3 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 9 procent i Bollebygd. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 37 procent av till gång arna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet har en stigande trend och är från 21 positivt. Kapitalbildningen får betyget i Bollebygd. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,1 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4,6 procent. Det ger ett lånebehov på,5 procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för amortering av långa lån. Med betyget på sparnivå får Bollebygd delbetyget B på analys frågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 7 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,3 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5, procent. Nyckeltalet kapitalbild ning har förbättrats något sedan den förra analysen, men det förändrar inte delbetyget. 12 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Bollebygd Finansiell hälsa 1 9% 8% 7% 6% 5% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 4, mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 4% 3% 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 5,3 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Bollebygd är omkring 6, procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhålls kost nader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Bollebygd ligger något över rikssnittet. Med en stabil trend runt 11 procent av riks snittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Bollebygd betyget. Befolkningen ökar på lång sikt och åldersstrukturen innehåller inga kritiska sned heter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det är en stor ut flyttning i utbildningsgenerationen år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Bollebygd en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Bollebygd får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Krisutlösande finansiella risker 12% 9% 6% 3% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av Totala intäkter 15% 1 95% 9 85% Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 13

14 Bollebygd Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare, men under den högsta på 3 kronor. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. möjligheter Bollebygd har högre skattesats 21 med,44 procent jämfört med den grannkommun (Härryda) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Bollebygd har haft oförändrad skattesats de senaste tio åren, men höjer skatten 212 med,1 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 9 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Bollebygd. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 52 miljoner kronor och Bollebygd får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 14 miljoner kronor inom grund skola, 1 miljoner vardera inom förskola 1 5 år och äldreomsorg, 9 miljoner inom infrastruktur och 4 miljoner vardera inom social omsorg och gymnasieskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 15 miljoner och kalkylmäs sigt utgör de 52 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 3,5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till viss del per sonal eftersom det finns 75 anställda per tusen invånare. Med hän syn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kap pade och andelen verksamhet i egen regi är 67 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 7 personer. Bollebygd får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 9 mkr Jfr länet 2 1 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 52 mkr Jfr länet möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Bollebygd är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för antalet partier i kommunfullmäktige som kan bidra till för dröj ningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna är låg och minskar trend mässigt i Bollebygd. Nyckeltalet avgiftspolitik får därför betyget Svag. 14 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Bollebygd Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Svag Slutsats Bollebygd analyserades i Kommunexperten 11/29 och då sam man fattades analysen på följande sätt: Bollebygd var för ett år sedan en kommun med det indikativa finansiella betyget A. Nu är det B. Med betyget på sparnivå får Bollebygd delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. På grund av den snabbt fallande trenden i sparandet får sparandet i Bollebygd betyget. Sparnivån 29 beräknas ligga på den låga nivån 2,3 procent. Bollebygd har en historia av låga sparnivåer ända från den tidpunkt den 1 januari 1995 när kommunen bröt sig ut från Borås. När det gäller analysfrågan kommunskuld har Bollebygd i likhet med övriga avknoppade kom mu ner ett lågt bruttoförpliktelsebelopp. Bollebygd har B-betyg i analysen av samma skäl som man hade B i november 29 en snabbt fallande trend i sparandet. Det finns försämringar som motiverar den fallande tendensen. Det uppträder år med förluster i Stiftelsen Bollebygd Hyresbostäder som sänker företagets värde samtidigt som bruttokommunskulden ökar främst genom ökad borgen till bostadsstiftelsen. En högre nettokommun skuld har därför betyget A, men med liten marginal till B. Nyckeltalet majoriteter visar att Bollebygd är en ung kommun avknoppad från Borås i mitten av nittiotalet. Bollebygd var långt tillbaka en egen kommun. Det var före sammanläggningarna i början av sjuttiotalet. Det växte snart fram en önskan att återupprätta kom mu nen när lokala opinioner ansåg att Borås misskötte sina kommun delar. Ofta tjänar kommuner på delningar och Bollebygd fick med sig låga skulder, optimalt med personal och ett eget allmännyttigt bostads företag. Nu styrs kommunen av de traditionella partierna igen och en borgerlig allians har makten. Akilleshälen är skötseln av den vardagliga ekonomin. Här sitter ledningen på åskådarbänken och tittar på. Det var så också i ana lysen för drygt två år sedan. Den femåriga mättrenden för sparandet lutade så brant utför att det utlöste en belastning. Det sänkte betyget för nyckeltalet sparande från till. Det räckte bara till B på finansiell hälsa och slutbetyget blev B. Nu kan man tycka att en sådan bedömning var orättvis när betygstrendens medelvärde låg över alla de tre kritiska nivåerna, men det fanns samtidigt tre år med utfall som visade ett envist brant fall utför, utan någon effektiv aktion under de åren. Frånvaron av styrning under lång tid var uppenbar. I analysen visas att sparandet planade ut men på så låg nivå att om betygstrenden flyttas fram ett år och får omfatta även 211 ligger betygstrendens medelpunkt under högsta kritiska nivå och sparandet har betyget B av den anledningen. Det framgår inte tydligt i diagrammet, men det blir så när det höga värdet för 26 ersätts av det låga för 211. Men det är inte bara kommunens ekonomi man tar lätt på i Bollebygd utan det finns också förlustår i Stiftelsen Bollebygd Hyres bostäder. Stiftelsen kan inte värderas lika högt som tidigare och det får konsekvenser för nettokommunskulden. När också brutto ko m mun skulden växer snabbt på grund av ökad borgen till bostads stiftel sen närmar sig kommunskulden snabbt gränsen för B-betyg. Men än är det A. Sparandet behöver förbättras med cirka 8 miljoner kronor. Varför höja skatten 212 när det finns en avgiftspotential på 9 miljoner och överkostnader på 52 miljoner? Ledningen sitter kvar på bänken och delegerar kommunens ekonomiska problem till hushållen genom skattehöjning. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 15

16 Borås Borås jämvikt och Betyg Tendens B skakig framfart Diagnos: Borås skulle åter kunna nå det finansiella betyget A inom några år enligt analysen i december 29 men fallet i sparandet, om det inte hejdades och vändes uppåt, kunde också snart förvandla B till C. Även i den här analysen ger samma läge betyget B. Fallet i sparandet har hejdats på B-nivå och i övriga aspekter är betyget fortfarande A. Med något sämre skötta bolag än tidigare har kom mun skulden A-betyg med minsta möjliga marginal. Åtgärder: Råden är två till en kommun som bara behöver trimma lite för att ta steget till A. Först bör sparandet justeras upp till godkänd nivå 6,25 procent av totala intäkter. Det finns goda potentialer i form av överkostnader och i viss mån även möjligheter att höja avgifterna. För det andra bör de kommunala bolagen skötas bättre så att de kan värderas högre för ännu lägre nettokommunskuld. Mediabild och bakgrund Borås ligger i Västergötland och grundades 1621 av Gustav II Adolf. Man fick speciella handelsprivilegier som behölls i stort sett oförändrade så länge som till 1846 och den allmänna näringsfrí heten. Privilegierna innebar bland annat Boråsarna hade rätt att handla var de ville, bara de förtullat varorna i Borås. Orten är fortfarande baserad på handel och kan med fog kallas för Nordens centrum för postorderhandel. Det finns väldigt lite gammal bebyggelse kvar i Borås. Det beror på att staden brunnit ett flertal gånger. Man räknar med fyra stora stadsbränder (1681, 1727, 1822 och 1827) där staden i princip brunnit ned till grunden. Bebyggelsen var för det mesta trähus och eftersom de låg tätt ihop var det lätt för bränderna att få fart. I mitten på 18-talet anlades flera bomullsfabriker och det blev startskottet för Borås som basen för svensk textilindustri och man var ett tag 195 faktiskt Sveriges nionde största stad. Men beroendet av textilindustrin gjorde att Borås drabbades extra hårt när tekokrisen slog till på 197- och 198-talen. Media skriver att Skolinspektionen kritiserar John Bauergymnasiet i Borås. Många elever går ur gymnasiet utan godkända betyg i alla ämnen. En del når inte ens grundläggande behörighet till högre studier. Man noterar också att grävningen påbörjats för bredband i hela Borås. Det är ett samarbete mellan kommunen, regionen och fiberföreningarna så att också de mindre orterna i kommunen ska få bredband och snabbt internet. Bland kända personer med anknytning till Borås märks Ingvar Carlsson (före detta statsminister), Henning Mankell (författare) och Carolina Klüft (friidrottare). Speciella förutsättningar Borås har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Borås Stadshus AB som moderbolag. Faktaruta Borås Befolkning: (21) Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 21,49 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 171 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 5 93 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 21 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Borås Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 61 1 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Borås ligger på plats 81 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 36 4 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Borås amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem boksluts åren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Borås delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Borås stad Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 81 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Borås får betyget. År 21 är sparnivån 3,3 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 6,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,2 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 5,1 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är procent i Borås. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Borås hade 3 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 484 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 35 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. På grund av en starkt växande trend ges dock en belastning. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är positivt och har en växande trend. Kapitalbildningen får betyget i Borås. I genomsnitt var spar nivån under den senaste nioårsperioden 5,7 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 3,6 procent. Det ger ett lånebehov på -2,1 procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för amortering av långa lån i Borås. Det har man också gjort. Med betyget på sparnivå får Borås delbetyget B på analys frågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 68 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 5,1 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 6,25 procent. Betyget för nyckeltalet skuldbalansgrad har försämrats något sedan den förra analysen men det förändrar inte delbetyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 17

18 Borås Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 59,3 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 5,5 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Borås är omkring 6,2 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhålls kost nader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Borås ligger under rikssnittet. Med en fallande trend från 96 till 94 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Borås betyget. Befolkningen ökar och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Borås en lång siktig trend som är något sämre än motsvarande trend för riket, men Borås har högskola och de studerande drar då ned förvärvsfrek ven sen. Nyckeltalet får betyget. Borås får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lä Krisutlösande finansiella risker 15% 1 5% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter Förvärvsfrekvens Totalt för Borås Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 18 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Borås genheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. möjligheter Borås har högre skattesats 21 med,51 procent jämfört med den grannkommun (Ulricehamn) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Borås har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren, men sänker skatten 212 med,43 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 69 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritidsverk samhet samt kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Borås. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 865 miljoner kronor och Borås får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 369 miljoner kronor inom äldreomsorg, 191 miljoner inom social omsorg, 117 miljoner inom fritidsverksamhet, 115 miljoner inom grundskola och 69 miljoner inom kultur. En procent i förändrad skatt motsvarar 171 miljoner och kalkyl mäs sigt utgör de 865 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 5,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kom mu nen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till viss del personal eftersom det finns 99 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kap pade och andelen verksamhet i egen regi så är 91 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 85 personer. Borås får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 69 mkr Jfr länet 4 2 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 865 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Borås är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget Svag. Borås är en relativt stor stad med ett stort organisationsspann, dvs många nämnder och egna ägda företag. Det finns också belastningar för antalet partier i fullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Borås och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4/212 19

20 Borås Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Svag Avgiftspolitik Slutsats Borås analyserades i Kommunexperten 12/29 och då samman fattades analysen på följande sätt: Borås har en fallande sparnivå de senaste fem åren som ger ett genomsnittligt sparande för denna period strax under högsta kritiska nivå. Sparnivån behöver höjas. Borås får delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Överkostnaderna i kommunen är till en del personal. Det förekommer övertalig het. Det finns kommunägda företag som inte går med vinst och förmodligen skulle de kunna skötas bättre. Bättre ekonomiskt skötta företag skulle ge dem högre värden och minska kommunens skuldnetto. Borås kan nå A-nivån igen inom något år, men med nuvarande trend är det heller inte långt ner till C-nivån. Borås skulle åter kunna nå det finansiella betyget A inom några år enligt analysen i december 29 men fallet i sparandet, om det inte hejdades och vändes uppåt, kunde också snart förvandla B till C. Även i den här analysen ger samma läge betyget B. Fallet i sparandet har hejdats på B-nivå och i övriga aspekter är betyget fortfarande A. Med något sämre skötta bolag än tidigare har kom mun skulden A-betyg med minsta möjliga marginal. Sammanfattningen ger kanske en skakig bild av den ekonomiska framfarten i Borås och samma intryck ger analysen. Det drar uppmärksamheten till ledningsförmågan och av diagrammet majoriteter ser man att det har varit politiskt jämviktsläge under den förra mandatperioden och att det är ett värre sådant i nuvarande period. Valet innebar regimbyte i Borås. Ett vänsterblock med Miljöpartiet och ett lokalt parti tillträdde och styr nu kommunen men är i minoritet. Den förra analysen visade en sakta femårig nedgång i sparandet som inte är ovanlig vid jämviktslägen. Vilket parti i en minoritets regering vill axla ekonomiskt ansvar? Det innebär ofta impopulära prioriteringar och röstförluster. Nu ser värdet för sparandet som bokslutsprognosen för 211 visar bättre ut än tidigare, även om det inte når upp till 6,25 procent av totala intäkter som är kravet för god ekonomisk hushållning i Borås. Men 211 är ett bra år för kommun sektorn, så justeras för det kan det fortfarande vara fråga om en mer bestående långsiktig nedgång. Bedömningen måste dock bli B på finansiell hälsa och att tendensen är ett stabilt B för framtiden. Oviljan att sköta vardagsekonomin tycks ha spritt sig till de egna ägda bolagen och det är illa. Lägre vinster än tidigare i några av dem sänker deras värden och när en nettokommunskuld ska räknas fram blir marginalen till lägsta kritiska nivå för indikation av konsumtions lån mindre än tidigare. Nu är marginalen till den lägsta kritiska nivån minimal. B på kommunskuld ligger i den nuvarande tendensen inom något år. När det gäller finansiella risker indikeras inga kritiska mönster. De sex nyckeltalen har samma värden som för drygt två år sedan. Här har Borås en av sina styrkor. Den kvarvarande analysfrågan är finansiella möjligheter. De har inte blivit mindre i den här analysen jämfört med den tidigare där de sades vara mer än tillräckliga och skulle kunna utvinnas för att sänka skatten. Överkostnaderna var 758 miljoner i den förra analysen och har nu växt till 865 miljoner. Kanske återspeglar det en kommun led ning som inte håller tillräckligt hårt i styrningen utan de medel som skulle behövas för godkänt sparande sipprar ut i verksamheterna. 2 Kommunexperten nummer 4/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers

Läs mer

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Kommunexperten. Råd till en finansminister

Kommunexperten. Råd till en finansminister Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 2, 21 Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun?

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 600 kr exkl moms Nr 5, 2008 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Artikel, sid 12-13 Vem

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig?

Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig? Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig? Moraliskt är svaret på den frågan ett klart, nej! Haninge kommun fallerade finansiellt 1992. Utslaget per invånare var kommunskulden nästan 120 000 kronor.

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nytt läge i väljaropinionen

Nytt läge i väljaropinionen Nytt läge i väljaropinionen 3 juli 2012 Arne Modig Sida 2 Opinionsutvecklingen 2011-2012 Stödet för partierna Betyg på regeringen och oppositionen Framtidsförväntningar på partierna Kommer regeringen klara

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 Stockholms stad ifrågasätter ekonomisk analys Rättsliga åtgärder? I Svensk KommunRatings senaste nummer av tidningen Kommunexperten (nr 6, 2010) analyseras

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer Ratad eller ratad. SV rat äv. rat e [rejt äv. rä t] -en [-ten] -er [-ter] s. delbetalning; fraktsats; varuparti m.m. rat a -ade v. försmå, inte nna god nog rate se rat rating [rejt -] -en s. kreditvärderingsbetyg

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Kommunexperten. Vad gör vi med de gamla? Analysartikel

Kommunexperten. Vad gör vi med de gamla? Analysartikel Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysartikel Vad gör vi med de gamla? Hur prioriterar kommunalpolitikerna? De sju åren mellan 2006 och

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating.

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating. ANALYSHANDBOK För analysartiklar i Kommunexperten Uppsala 2011-11-11 Kommuner analyseras som små länder Handledning för de fem analysfrågorna: Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor?

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 3 000 kr. Moms tillkommer Nr 9, 2010 Daglig revision på kommunernas hemsidor? Turerna

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Katrineholms kommun S+M en politisk bomb I Katrineholm hade Socialdemokraterna haft egen majoritet i 90 år när medborgarna gick till val år

Läs mer

Så går det i riksdagsvalet!

Så går det i riksdagsvalet! Så går det i riksdagsvalet! 25 mars 2010 Arne Modig David Ahlin Hur har väljaropinionen utvecklats sedan valet 2006? Sida 3 Hur ser styrkeförhållandet ut mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Sida

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning DINA PENGAR 2014 Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2014 blev vårt ekonomiska resultat bättre än någonsin: 123 miljoner kronor. Det beror framför allt på

Läs mer

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun Den 14 september genomförs valen till kommun, landsting och riksdag. Samma dag har vi i Botkyrka en folkomröstning om frågan

Läs mer

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen Här bor väljarna Fokus den 15 september 2014 Det är dagen efter valet, där egentligen ingen står som segrare. Ingen utom sverigedemokraterna. Två val i rad (både i gårdagens och i valet 2010) har partiet

Läs mer