Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten publicerat 58 analyser av Sveriges kommuner. Det innebär att varje kommun blivit analyserad två gånger. Det är ett analystempo som få mäktar med och något som gör oss unika. För första gången på fem år och i Kommunexperten nummer 6 sedan starten finns ingen kommun som klarar A-klassning. Det är faktiskt så att två av kommunerna som i den förra analysen för cirka två sedan hade betyget A, numera har fallit ända till C. En del har tappat greppet om vardags ekonomin medan andra investerar väl mycket. Sidan 3 Analyserade kommuner i det här numret Aneby är en stabil B-kommun i Småland som har samma betyg som i den förra analysen år 21. Det som ger B är en något hög kommunskuld och en försämrad finansiell hälsa. Aneby är en potentiell A-kommun Sidan 6 Bengtsfors ligger i Dalsland och är en D-kommun med två tydliga uppgifter: att lägga sparandet över 5 procent av de totala intäkterna och dra ner investeringarna till 2,5 procent av intäkterna. Man har A på finansiella möjligheter Sidan 11 Gotland är speciellt på många sätt. Det är län, landskap, valkrets och kommun i ett. Som kommun är man B-klassad och bör minska investe ringarna till den långsiktigt optimala nivån 235 miljoner kronor och säkra ett sparande Sidan 16 B-kommunen Habo i Västergötland är stor förlorare i utjämningen mellan kommunerna med hög skatt och pressade potentialer. Man behöver öka sparandet till 6,5 procent av de totala intäkterna. Till det finns bland annat Sidan 21 Haparanda, som numera kallas Haparanda-Tornio, är en stabil D-kommun. Man har en för hög kommunskuld, men har goda finansiella möjligheter. Det behövs 11 miljoner för att sparandet ska nå godkänd nivå och hamna Sidan 26 Småländska Lessebo är en överbelånad D-kommun med fallande ten dens. en behöver sänkas med 4 miljoner. Lessebos styrka är en godkänt hög sparnivå som ger A på finansiell hälsa. Men betygen har sedan Sidan 31 Malå är en C-kommun i Västerbotten som har goda potentialer att bli A-kommun. Betyget för kommunskuld och skötsel av vardagsekonomin är idag C, men det finns överkostnader i verksamheterna för A på finansiella Sidan 36 Ockelbo i Gästrikland är en D-kommun som bland annat har hög kommunskuld. Den behöver sänkas med 15 miljoner. Två tendenser sätter B på analysområdet finansiella risker: höga investeringar och svikt i Sidan 41 Sigtuna är en B-kommun som investerar i högsta laget, åtminstone i förhållande till sparandet. Därför är den första uppgiften för Sigtuna att höja sparnivån till minst 6,5 procent av totala intäkter och sänka investe ringarna Sidan 46 Skånska Staffanstorp är en före detta A-kommun som numera fallit till C. Skälet är i huvudsak på tok för höga investeringar. Rekommendationen är att dra ner investeringarna till den långsiktigt optimala nivån 4 miljoner Sidan 51 C-kommunen Tjörn är på väg ner. Orsaken är de höga investeringarna under senare år som gör att skulderna växer snabbt trots godkänt hög sparnivå. Man måste minska investeringarna till en långsiktigt hållbar nivå och Sidan 56 Värmländska Årjäng är en C-kommun med fallande tendens. Vid den förra analysen 21 var man B-klassad med goda möjligheter att nå A, men riktningen blev en annan. Nu måste man dra ner på investeringarna och öka sparandet Sidan 61 Åsele i Västerbotten är på rätt väg. Från D i den förra analysen är man nu på C- nivå. Riskerna är nu reducerade till tendenser, och betyget för finansiella risker blir B. Det stora problemet är som tidigare den höga kommunskulden Sidan 66

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Aneby...6 Bengtsfors...11 Gotland...16 Habo...21 Haparanda...26 Lessebo...31 Malå...36 Ockelbo...41 Sigtuna...46 Staffanstorp...51 Tjörn...56 Årjäng...61 Åsele...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 6 8 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 7 6 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 12/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Ledaren Finansiell skönhetstävling ingen vann! Kommunexpertens 6:e utgåva är den första där ingen kommun har det högsta indikativa betyget A. I alla tidigare 59 nummer finns A-kommuner när nu 2 x 29 kommuner analyserats under fem år. Men i det här numret, 12/212, med inte bara 12 utan 13 analyser saknas A-kommuner. Eftersom 145 kommuner har analyserats varje år 211 och 212, blir det 13 kommuner i december. Analysartikeln får därför utgå, men för den fanns två konkurrerande ämnen. Det ena ämnet gäller den omfördelning som nu äger rum inom de flesta kommuner av medel från verksamhet till bidrag. Att det går bra för Sverige innebär bara att staten har balanserade finanser. Det är fel att tro att det skulle betyda att Sverige har hög ekonomisk tillväxt. Vår BNP per invånare har inte ökat de senaste fem åren. Vid nolltillväxt och positiv arbetsproduktivitet blir de som inte behövs arbetslösa och behöver bidrag, och sista utpost är kommunernas sociala omsorg. Omfördelningstrycket på barn- och äldreomsorgen är i vissa kommuner besvärande. Det andra ämnet är att ett stort antal kommuner under flera år har investeringar som ligger på nivåer flera gånger över uthållig nivå. Man investerar ihjäl sig genom att rekvirera billiga lån från KommunInvest som inte synes förstå att man tillverkar greklandskommuner. Tre faller från A Habo och Staffanstorp faller från A till B av olika anledningar. Habo är hårt pressad som förlorare i utjämningen, och tappar greppet över vardagsekonomin medan Staffanstorp investerar ihjäl sig. Tjörn är en värre variant av Staffanstorp och faller från A ända till C. Det speglar samhällsutvecklingen. Det är kärvare tider och som medlem i KommunInvest finns det obegränsat med billiga lån. Av samma investeringsglada skäl faller den tidigare A-kandidaten Årjäng från B till C. Men det är en resa som lika fort kan vändas i en snabb uppgång. Bara en blir bättre I Åsele, den stora vinnaren i utjämningen, händer det bra saker och man förbättrar sitt läge från D till C i och med att två riskmönster försvinner. Blir det bestående? Det är tveksamt. I övrigt är skatten mycket hög och överkostnaderna närmast gigantiska. Varför beskattas företag och invånare bort? Det var inte utjämningens mål. Åtta med oförändrade betyg Aneby, Gotland och Sigtuna behåller sin B-status. Alla tre försämrar sin vardagliga ekonomi, men Aneby hanterar sina risker bättre, Gotland försämrar sitt skuldläge och Sigtuna har bidragsdriven befolkningstillväxt, trots sitt läge vid Arlanda. Malå behåller C men med en anledning mindre av tidigare tre, det finns inte längre några tomma lägenheter och ett riskmönster utgår. Bengtsfors, Haparanda, Lessebo och Ockelbo är förankrade i botten med D, nu som tidigare. I jämviktskommunen Bengtsfors synes det vara paus i det ekono miska saneringsarbetet. Haparanda har en ryggsäck skulder, som inte ökar men som är för tung och det är lite pressat i övrigt. Lessebo har konsumtionslån på 4 miljoner och omsätter 51 miljoner per år. Man är kriskommun, vilket C på aspekten finansiella möjligheter indikerar. Ockelbo är inte längre någon kriskommun, men det finns mycket att göra. Man har D av ett skäl, en hög kommunskuld. En av de här fyra är en greklands kommun. Lessebo! Rätt gissat! Hans Jensevik Perspektivet som ingen annan har! Låt Har du dig läsplatta? förundras Pröva över vårt hur analysbibliotek mycket bättre under du 4 månader! kan göra genom en effektivare Här finns ekonomisk alla utgivna och nummer finansiell av Kommunexperten, styrning av hela kommunkoncernen. aktuella kommunanalyser för alla kommuner och över Se din kommun genomlyst och värderad top down som ett land ratas! hundra fackartiklar. Tillhör du de många nya med förändringsenergi, nyfikenhet och öppna attityder som vill bryta mönstret? Ring mig! SVENSK KOMMUNRATING Chefredaktör och ansvarig utgivare för Kommunexperten Hans Jensevik, VD Svensk KommunRating AB Tel , E-post: hans.jensevik@kommunrating.se KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12/212 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B c d Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 12/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala: Bra,, Svag och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i ratinglistan på hemsidan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens B Aneby Gotland Habo Sigtuna Staffanstorp C Malå Tjörn Årjäng Åsele D Bengtsfors Haparanda Lessebo Ockelbo Nästa år Från och med januari 213 ändrar Kommunexperten format och kommunanalyserna får en mer efterfrågestyrd turordning. Det blir en analys för varje kommun med namnet Kommunexperten år 213, analysrapport X kommun. Din prenumeration knyts till vårt analysbibliotek där allt finns i digital form. Du får alltså flera e-poster i veckan med Kommunexperter och personlig tillgång till vårt analysbibliotek på hemsidan. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12/212 5

6 Aneby Aneby tvekar att Betyg Tendens B ta steget upp? Diagnos: I analysen i december 21 hade Aneby B-betyg av två skäl, och även i den här analysen är betyget B av två anledningar. Liksom då är betyget B på kommunskuld, men för finansiella risker har en förbättring skett från B till A. I stället har man tappat greppet över vardagsekonomin och den finansiella hälsan faller från A till B. I analysen 21 sågs Aneby som en potentiell A-kommun. Så är det nu också. Det behöver bara trimmas lite. Åtgärder: Aneby är förlorare i utjämningen mellan kommunerna, men det finns ändå kvar tillräckligt med överkostnader och även avgiftspotentialer för att försvara en sparnivå över 4,25 procent av totala intäkter. Utöver det finns utrymme för små årliga skattesänk ningar som ytterligare kan stabilisera utvecklingen av befolkningen. Om Aneby behåller investeringarna på låg nivå, fortsätter att amortera och sköter företagen ännu bättre når man snart A på kommunskuld. Mediabild och bakgrund Aneby ligger i Småland mellan Eksjö och Tranås. Svartån rinner genom orten och här finns också Staplafallet, som med sina 2 meters fallhöjd är Sveriges högsta vattenfall. En något märklig byggnad är Aneby konserthus. Det var på 192-talet som den ambitiösa idén växte fram att orten skulle ha ett eget konserthus, av vissa sett som en motvikt där det stora antalet kyrkor i trakten. Byggnaden uppfördes också men har inte använts i den utsträckning man hoppats på, och har under åren inte alltid underhållits på bästa sätt. Tillsammans med Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda ingår Aneby i Höglandets kommunalförbund. Sammanslutningen bildades år 22 för att ta tillvara alla möjligheter att utveckla Höglandets konkurrenskraft. Pressen skriver om vattenproblem i Aneby. Det har varit betydligt svårare än väntat att komma till rätta med problemen med mag- och tarmbakterier i den kommunala dricksvattnet. Nästa steg är att tömma reservoarerna där vattnet lagras. Prover som tagits visar att det finns bakterier i själva vattenverket i Aneby. Därför ska reservoarerna i verket tömmas och rengöras. Media berättar att det råder bostadsbrist i Aneby och huvud orsaken är att allt fler vill flytta in till Aneby tätort. För att komma till rätta med det satsar Aneby kommun och det kommunala bostads bolaget Anebybostäder på att bygga 3 nya lägenheter nästa år. Det kostar omkring 25 miljoner kronor varav kommunen satsar drygt 4 miljoner. Långsiktigt behövs 2 lägenheter om året, inklusive villor, för att behålla den befolkning Aneby har. Speciella förutsättningar Aneby har en organisation med utskott under kommunstyrelsen. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Aneby Befolkning: (211) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 22,23 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 11 miljoner 211 Förvaltningarnas totala intäkter: 34 miljoner 211 Pensionsmedel i förvaltning: 6 miljoner 211 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 13 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B c d = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 12/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Aneby Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 7 2 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (183 kronor per invånare). Aneby ligger på plats 17 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 26 2 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 44 kronor. Det är över den första kritiska gränsen 38 5 kronor och det ger en belastning. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Anebys amorteringsförmåga får betyget Bra. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt fyra år de senaste fem boksluts åren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Aneby delbetyget B på analysfrågan. Amorteringsförmågan har förbät t rats något sedan den förra analysen. Här föreslås extra amorteringar på 2 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Aneby kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 211 kr/inv Nr 17 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Bra Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Bra Finansiell hälsa Sparandet i Aneby får betyget. År 211 är sparnivån 3,4 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,3 procent. Kommunens resultatprognos för 212 visar ett sparande på 3,8 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 19 procent i Aneby. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir Bra för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad som ligger strax under den första kritiska nivån 6 procent av tillgångarna. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Kommunkoncernens skulder är över 115 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt men har en svagt stigande trend. Kapitalbildningen får betyget Bra i Aneby. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,1 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 2,4 procent. Det ger ett lånebehov på 1,7 procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för amortering av långa skulder. Det har man också gjort. Med betyget på sparnivå får Aneby delbetyget B på analys frågan Finansiell hälsa. Delbetyget har sänkts sedan den förra analysen beroende på ett något försämrat sparande. Det finns ett gap i sparnivån 212 på 1 miljon kronor från det beräknade utfallet på 3,8 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 4,25 procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12/212 7

8 Aneby Finansiell hälsa 6% 5% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar 4% En procent av totala intäkter är 3,4 mkr 3% Kommunens bokslutsprognos för 211 2% 1% Finansiell hälsa Bra Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Bra Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Bra risker Nyckeltalet investeringsnivå är Bra. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 2,4 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Aneby är omkring 3,5 procent. Det är ingen risk att kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Aneby ligger under rikssnittet. Med en stigande trend från 86 till 9 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget Bra. På nyckeltalet befolkning får Aneby betyget. Befolkningen minskar på lång sikt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år, en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år och en underrepre sentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Aneby en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget Bra. Aneby får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare, men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital Krisutlösande finansiella risker 12% 9% 6% 3% 1 5% -5% -1 Investeringsnivå Befolkningsutveckling 1 år Aneby kommun Länet Riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter risker Bra Svag Dålig Investeringsnivå Bra Skattekraft Bra Befolkning Sysselsättning Bra Bostadsöverskott Bra Borgen mm Svag 8 Kommunexperten nummer 12/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Aneby är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. Betyget för nyckeltalet befolkning har förbättrats från Dålig till sedan analysen 21. Delbetyget har höjts från tidigare B. möjligheter Aneby har en högre skattesats 211 med 1,33 procent jämfört med den grannkommun (Ydre) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Aneby höjde skatten 26 med,5 procent, 211 med,4 procent och sänkte den sedan 212 med,33 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 8 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir Bra för möjligheter avgiftshöjningar i Aneby. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 36 miljoner kronor och Aneby får betyget Bra på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 1 miljoner kronor vardera inom äldreomsorg, social omsorg och grundskola och 5 miljoner inom gymnasieskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 11 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 36 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 3,5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 87 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi så är 82 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 3 personer. Aneby får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Mkr 3 25 Avgiftshöjning Mkr 12 1 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 8 mkr Jfr länet 2 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 36 mkr möjligheter Bra Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Bra Kostnadspress Bra Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Aneby är betyget (här finns bara betygen och Svag). Efter valet styrs kommunen av en allians med M, C, FP och KD. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Avgiftsandelen av de totala intäkterna är låg och faller också trendmässigt i Aneby. Nyckeltalet avgiftspolitik får betyget Svag. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12/212 9

10 Aneby Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (borgerligt) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Bra Svag Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Svag Slutsats Aneby analyserades i Kommunexperten 12/21 och då samman fattades analysen på följande sätt: Anebys ekonomi och finanser har förbättrats efter sekelskiftet och skriver man fram utvecklingstrenden når man A-nivå inom några år. För att gå den vägen behöver vinsterna i Stiftelsen Aneby Bostäder förbättras ytterligare för att minska kommunskulden till godkänd nivå. Dessutom finns tendenser till befolkningsrisk. Den bör hanteras och det kan vara lite svårare och ta tid. Kommunledningen styr med moderna synsätt och har en effektiv ledarstil. I analysen i december 21 hade Aneby B-betyg av två skäl, och även i den här analysen är betyget B av två anledningar. Liksom då är betyget B på kommunskuld, men för finansiella risker har en förbättring skett från B till A. I stället har man tappat greppet över vardagsekonomin och den finansiella hälsan faller från A till B. I analysen 21 sågs Aneby som en potentiell A- kommun. Så är det nu också. Det behöver bara trimmas lite. Fem nyckeltal har förbättrats i Aneby sedan den förra analysen, men de har inte så stor tyngd när det viktigaste nyckeltalet försäm ras: sparandet. Tendensen ska anges som stabil. Det genomsnittliga sparandet för de fem senaste åren, när trenden i diagrammet spar nivå flyttas fram ett år och även får omfatta bokslutsprognosens värde för 212, ligger marginellt under högsta kritiska nivå. Det är B på finansiell hälsa alldeles i kanten av A. I den förra analysen fanns en bokslutsprognos för 21 och den låg högt. Det kan vara så nu också för 212 och därför är betyget B befogat av försiktighetsskäl. Den högsta kritiska nivån som motsvarar god ekonomisk hushåll ning var i den förra analysen 4 procent av totala intäkter. Nu är den något högre eller 4,25 procent av intäkter. Det beror på att befolk ningsutvecklingen i Aneby har stabiliserats under senare år. Nyckel talet för befolkning har förbättrats från Dålig till. Två år med befolkningsökning under den senaste tiden ökar kravet på nyinves teringar. Då ökar också kravet att betala dem med överskott. Ett fallande sparande möter således kravet att hålla en högre sparnivå. Nu är investeringarna historiskt sett låga i Aneby och konse kvensen är att kommunens tillgångar uppgår till cirka 43 procent av genomsnittsvärdet för riket. Aneby är underinvesterad. I den förra analysen ställdes frågan om Aneby prioriterar hög personalbe manning i stället för bra lokaler. Den frågan finns kvar, speciellt med tanke på att personalbemanningen växt under senare år igen. Aneby är förlorare i systemet för utjämning mellan kommunerna och har hamnat under effektivitetstryck. Det har pressat ner kost naderna och minskat personalen under flera år efter sekelskiftet. Nu är det ändå ett litet återtagande av personal. Överkostnaderna ökar igen men obetydligt och för att klara det hålls investeringarna på en fortsatt låg nivå. Med en något stabilare befolkningsutveckling förbättras delom rådet finansiella risker till A, och med betryggande överkostnader och avgiftspotentialer behåller finansiella möjligheter sitt A. När det gäller betyget på kommunskuld, som är oförändrat B, amorterar kommunen fortfarande ned skulderna i förvaltningen, medan borgen och pensions skulden växer. Med högre vinster i Aneby Bostäder kan bolaget värderas högre och kommunskulden som räknas netto blir lägre. Aneby rekommenderas att fortsätta amortera skulderna i förvaltningen och att sköta företagen ännu bättre. Då är ett slutbetyg A fortfarande är möjligt att nå inom några år. 1 Kommunexperten nummer 12/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Bengtsfors Bengtsfors gör paus Betyg D Tendens i ekonomistädningen? Diagnos: Två kritiska riskmönster satte betyget D på krisutlösande finansiella risker i analysen i december 21. Samma riskmönster sätter även nu ett D och ger, som tidigare, slutbetyget D. Bengtsfors har många tomma lägenheter och svikt i det lokala näringslivet. Två analysområden med tidigare betyg B, kommunskuld och finansiell hälsa, har nu ännu svagare B. Men med A på finansiella möjligheter är Bengtsfors ingen kriskommun. Åtgärder: Det finns tydliga uppgifter: att åter lägga sparandet över 5 procent av totala intäkter och dra ner investeringarna till 2,5 procent av intäkter. Då finns 15 miljoner per år till extra amorteringar, konsoli derat sparande och åtgärder för riskhantering. För det senare behövs lokal näringspolitik och ökad attraktivitet som pendlingskommun. Det stabiliserar befolkningsutvecklingen. Det krävs också avveckling av lägenheter. Mediabild och bakgrund Bengtsfors ligger i Dalsland i en region som länge karaktäriserats av järn- och skogsbruk. Man utnyttjade de stora sjösystemen som transportleder. I modern historisk tid var länge sulfitfabriken en stor arbetsplats och EKA (Elektrokemiska aktiebolaget) var fram till mitten av 192-talet också en betydande arbetsgivare. Kuriöst nog hade Bengtsfors under många år två järnvägs stationer. Västra stationen var slutstationen för Lelångenbanan, en järnväg som förband Bengtsfors med Uddevalla. Den lades ned 196. Vid Östra stationen finns DVVJ (Dal-Västra Värmlands Järnväg) som går mellan Mellerud och Årjäng. Under sommaren går turisttrafik söderut. Regelbunden persontrafik finns inte längre på DVVJ. Pressen skriver att Kommunstyrelsen tillstyrker byggandet av en vindkraftpark. Det är Eolus Vind som har ansökt om tillstånd för en vindkraftpark om tio verk söder om Bäckefors. I ett yttrande har kommunstyrelsen tillstyrkt ansökan som prövas av Miljöprövningsdelegationen. Ansökan ligger i linje med vindbruksplanen. Vidare noteras att Kommunfullmäktige har tagit beslut om att starta ett bemanningsföretag för ungdomar och gett Majberget Utvecklings i uppdrag att tillsammans med vuxenutbildningen planera verksamheten. Med ett nytt samarbete mellan kommun, Arbetsför medling och näringsliv ska arbetslösheten för unga i Bengtsfors minska under 213. Media berättar att Kommunfullmäktige har beslutat att utlåningsverksamheten hos Bengtsfors Utvecklings AB ska återupptas. Bolaget ska delfinansiera näringsverksamhet av betydelse för kommunens utveckling. Beslutet innebär också att en översyn genomförs av näringslivsarbetet och dess framtida inriktning. Speciella förutsättningar Bengtsfors har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat en del av sina egna ägda företag i en koncern med Bengtsfors Teknik AB som moderbolag. Faktaruta Bengtsfors Befolkning: 9 68 (211) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 22,79 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 15 miljoner 211 Förvaltningarnas totala intäkter: 66 miljoner 211 Pensionsmedel i förvaltning: 19 miljoner 211 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 7 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa B c risker d Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12/212 11

12 Bengtsfors Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 76 7 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (183 kronor per invånare). Bengtsfors ligger på plats 142 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 31 2 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 45 5 kronor. Det är över den första kritiska gränsen 38 5 kronor och ger en belastning. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Bengtsfors amorteringsförmåga får betyget Bra. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt fyra år de senaste fem boksluts åren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Bengtsfors delbetyget B på analysfrågan. Här föreslås extra amorteringar på 3 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Bengtsfors kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 211 kr/inv Nr 142 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Bra Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Bra Finansiell hälsa Sparandet i Bengtsfors får betyget. År 211 är sparnivån 4, procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,3 procent. Kommunens resultatprognos för 212 visar ett sparande på 4, procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 16 procent i Bengtsfors. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir Bra för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget Bra. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 47 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget Bra i Bengtsfors. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 6,2 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 3,7 procent. Det ger ett lånebehov på -2,5 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Bengtsfors delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 212 på 6 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 4, procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5, procent. 12 Kommunexperten nummer 12/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Bengtsfors Finansiell hälsa 1 9% 8% 7% 6% 5% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 6,6 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 4% 3% 2% 1% Finansiell hälsa Bra Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Bra Skuldbalansgrad Bra Rörelsekapital Kapitalbildning Bra risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 3,9 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Bengtsfors är omkring 3, procent. Det finns en liten risk här att kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Bengtsfors ligger under rikssnittet. Med en snabbt fallande trend från 87 till 82 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget Svag. Krisutlösande finansiella risker På nyckeltalet befolkning får Bengtsfors betyget Dålig. Befolkningen minskar i snabb takt. Räknat per tioårsperiod ligger minsk ningen från och med 1993 mellan 9 och 12 procent och den senaste tioårsperioden är minskningen 9,4 procent. Åldersstrukturen inne håller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyra miden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år, en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år och äldrepucklar i åldersgrupperna år och 8+ år. Dessutom är det en stark underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Bengtsfors en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas också och nyckeltalet får betyget Dålig. Bengtsfors får på bostadsöverskott betyget Dålig eftersom det finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 1,7 procent tomma lägenheter i allmännyttan (december 211) passeras två av de tre kritiska nivåerna 3, 7 respektive 11 procent. Ytterligare en belastning ges eftersom befolk % 1 5% Förvärvsfrekvens Totalt för Bengtsfors Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden Bostadsöverskott Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Bra Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Svag Befolkning Dålig Sysselsättning Dålig Bostadsöverskott Dålig Borgen mm Svag KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12/212 13

14 Bengtsfors ningen minskar med mer än 5 procent under en tioårsperiod. Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget D på analys frågan risker. Betyget för nyckeltalet skattekraft har förbättrats något sedan den förra analysen medan betyget för sysselsättning har försämrats. Delbetyget förblir oförändrat. Här sätts en årlig kostnad på 6 miljoner kronor för avveckling av 15 lägenheter per år under 5 års tid. möjligheter Bengtsfors har en högre skattesats 211 med,84 procent jämfört med den grannkommun (Årjäng) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Bengtsfors höjde skatten senast 21 med,25 procent och sänkte den sedan 212 med,37 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på närmare 17 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldreoch handikappomsorg. Betyget blir möjligheter Bra för avgiftshöjningar i Bengtsfors. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 135 miljoner kronor och Bengtsfors får betyget Bra på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 5 miljoner kronor inom infra struktur, 31 miljoner inom äldreomsorg, 19 miljoner inom social omsorg, 18 miljoner grundskola och 13 miljoner inom förskola 1 5 år. En procent i förändrad skatt motsvarar 15 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 135 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 11 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi är 91 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 1 personer. Bengtsfors får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Mkr 6 5 Avgiftshöjning Mkr 25 2 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 17 mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 135 mkr möjligheter Bra Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Bra Kostnadspress Bra Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Bengtsfors är betyget Svag (här finns bara betygen och betyget Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Bengtsfors och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 14 Kommunexperten nummer 12/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Bengtsfors Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Bra Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Bengtsfors analyserades i Kommunexperten 12/21 och då samman fattades analysen på följande sätt: Bengtsfors lider sedan länge av svikt i det lokala näringslivet. Redan under nittiotalet ledde den till en mediedriven statlig bidragsgivning till lokaliseringsvilliga företag. Även kommunen belånade sig i projekt som misslyckades efter en tid. Efter sekelskiftet lämnades Bengtsfors åt sitt eget öde med en försvagad kommunal ekonomi och uppgiften att städa upp. Det sker nu inte utan framgång men kvar finns fortfarande svikten i det lokala näringslivet. Två kritiska riskmönster satte betyget D på krisutlösande finansiella risker i analysen i december 21. Samma riskmönster sätter även nu ett D och ger, som tidigare, slutbetyget D. Bengtsfors har många tomma lägenheter och svikt i det lokala näringslivet. Två analysområden med tidigare betyg B, kommunskuld och finansiell hälsa, har nu ännu svagare B. Men med A på finansiella möjligheter är Bengtsfors ingen kriskommun. Historiskt sett har Bengtsfors varit journalisternas Robin Hood-kommun nummer ett. Med lokal svikt i näringslivet, minskande befolkning som gav tomma lägenheter infogades Bengtsfors tidigt i gruppen utsatta kommuner. I svansen på de mediala dreven följde rikspolitiker med bidrag och även kommunen satsade betydande medel i olika industriprojekt. Kommunen blev under 199-talet mycket skuldtyngd. Idag är den bortglömd och lämnad åt sitt eget öde. Den politiska jämviktskommunen Bengtsfors fick beröm i den förra analysen för sitt saneringsarbete som bestod i att hålla investe ringarna låga och sparandet högt. Årliga sparöverskott på tiotals miljoner amorterade ner mycket höga skulder i förvaltningen fram till 29. Och det skedde trots att man var vinnare i systemet för utjämning mellan kommunerna. Som sådan brukar man känna sig utpekad som fattig och tvingad att dela ut alla extra pengar till verksamheterna. Nu är denna goda mix av sparande och investeringar historia. Det ser ut som om man gör paus i det ekonomiska saneringsarbetet. Det branta fallet i sparandet från mycket hög nivå, som gav B på del området finansiell hälsa i den förra analysen, har nu planat ut på en alldeles för låg nivå de senaste tre åren. Betyget är fortfarande B men alldeles i kanten av C. Vad värre är så har Bengtsfors höga investeringar igen 21 och 211, mycket över sparandet och har börjat bygga skulder igen. En snabb ökning av långa skulder tillsammans med en växande pensionsskuld ökar kommunskulden brutto. Eftersom den räknas per invånare ökar den också på grund av en snabbt minskande befolk ning. Även här behålls betyget B, men kommunskulden växer nu snabbt och närmar sig gränsen för C. Kommunens två mindre svag heter, kommunskuld och finansiell hälsa, blir således allt svagare och tendensen är fallande. Styrkan är stora överkostnader på 135 miljoner kronor mot sva rande en skattesänkning på 9 procent. Det finns även betydande avgiftspotentialer. Svagheten i styrkan finansiella potentialer är en mycket hög skatt på 22,42 procent. Det mönstret är typiskt för vinnare i utjämningen mellan kommunerna. Den största svagheten är betyget D på finansiella risker. För det betyget krävs tecken på två riskmönster. Det är lokal svikt i närings livet och den minskande befolkningen ger tomma lägenheterna i bostadsbolaget. De tre risknyckeltalen för befolkning, sysselsättning och bostadsöverskott har alla betyget Dålig. Inget av övriga risknyckeltal har högsta betyg. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12/212 15

16 Gotland Gotland slirar tillfälligt med vardagsekonomin? Betyg Tendens B Diagnos: Gotland hade B-betyget i analysen i december 21 av en anledning och har även nu B men av två skäl. Det gamla består, B på kommunskuld, och här är läget något försämrat. Sparandet sjunker trendmässigt och med 212 års bokslutsprognos blir betyget B även på finansiell hälsa. I övrigt ser det ut som tidigare med lite väl höga investeringar som enda anmärkning. Tendensen är stabil, dock på gränsen till fallande. Åtgärder: Investeringarna bör dras ned till den långsiktigt optimala nivån 235 miljoner kronor och behållas där. Gotland rekommenderas att säkra ett sparande över 5,5 procent av totala intäkter eller över 29 miljoner kronor. För det krävs cirka 75 miljoner kronor, och det finns överkostnader på 5 miljoner och avgiftspotentialer på 1 miljoner. Då finns även 25 miljoner för extra amorteringar och dessutom utrymme att sänka skattesatsen varje år. Mediabild och bakgrund Gotland är på många sätt speciellt. Det är län, landskap, valkrets och kommun i ett. Och från och med 211 finns begreppet Region Gotland som omfattar kommunen och lanstinget. Namnet kommer från folkslaget gutar och är helt identiskt med folknamnet goter. På 13-talet skrevs namnet som Gutland från att tidigare ha vari kutlandi och Gutlandi. Som kuriosa kan nämnas att ön fram till början av 192-talet skrevs Gottland. Under vikingatiden var Gotland ett av de rikaste områden i norra Europa. På 13-talet började högkonjunkturen vika för Gotland och Visby. Det var Lübeck som övertog rollen som den viktiga handelshamnen, och omkring 135 kom digerdöden till ön. Det var början på en lång nedgångstid. Vid freden i Brömsebro 1645 blev Gotland åter svenskt och under 18-talet började jordbruket utvecklas. I slutet av århundradet byggdes järnväg på ön och industrialiseringen kom igång. Numera är turismen den viktigaste näringen. Pressen skriver att Region Gotland har utsetts till värdregion för Generatorkonferensen 213. Generator Sverige är en intresse organisationen som arbetar för att främja tillväxten inom de kulturella och kreativa näringarna genom att främja entreprenörskap, innovationsanda och kreativitet. Vidare berättar man att Gotland får anslag till för ökad patient säkerhet. Staten har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting kommit överens om prestationsbaserad ersättning för att uppmuntra, stärka och intensifiera arbete för ökad patientsäkerhet i landstingen. 5 miljoner kronor ska fördelas ut. Speciella förutsättningar Gotland har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cern bildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig heterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Gotland Befolkning: (211) Kommuntyp: Turism- och besöksnäringskommuner Kommunalskatt: 33,1 (211) Medelskattenivå: 31,55 (211) En procents skattehöjning: 91 miljoner 211 Förvaltningarnas totala intäkter: 5 13 miljoner 211 Pensionsmedel i förvaltning: 18 miljoner 211 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 7 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B c d = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 12/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Gotland Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 79 6 kronor per invånare. Det är över medeltalet, men ändå långt från kommunen med den största skulden (183 kronor per invånare). Gotland ligger på plats 157 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 32 5 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 47 1 kronor. Det är över den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Gotlands amorteringsförmåga får betyget Bra. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år de senaste fem boksluts åren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Gotland delbetyget B på analysfrågan. Här föreslås extra amorteringar på 25 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Gotland kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 211 kr/inv Nr 157 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Bra Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Bra Finansiell hälsa Sparandet i Gotland får betyget. År 211 är sparnivån 5,6 procent av de totala intäkterna och precis över nivån för god hushåll ning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,6 procent. Kommunens resultatprognos för 212 visar ett lägre sparande på 4, procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 16 procent i Gotland. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir Bra för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 46 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Det är under den första kritiska nivån 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta eftersom hela kommunkoncernens skulder är över 11 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt men har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget i Gotland. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,6 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 5,3 procent. Det ger ett lånebehov på,1 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Gotland delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Delbetyget har sänkts sedan den förra analysen. Det finns ett gap i sparnivån 212 på 74 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 4, procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,5 procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12/212 17

18 Gotland Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 51,3 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% Finansiell hälsa Bra Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Bra Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 6,9 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Gotland är omkring 4,5 procent. Det finns en liten risk att kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Gotland ligger under rikssnittet. Med en stigande trend från 84 till 87 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget Bra. På nyckeltalet befolkning får Gotland betyget. Befolkningen minskar på lång sikt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år och det är en underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Gotland en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Gotland får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare, Krisutlösande finansiella risker 12% 8% 4% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter Förvärvsfrekvens Totalt för Gotland Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden risker Bra Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Bra Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Bra Borgen mm Svag 18 Kommunexperten nummer 12/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Gotland men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. Nyckeltalet sysselsättning har förbättrats ett betygsteg sedan den förra analysen. möjligheter Gotland har en hög skattesats 211 jämfört med rikssnittet. Det finns därför ingen potential för skattehöjning och betyget blir Dålig. Gotland höjde skatten senast 26 med,5 procent och sänkte den sedan 27 med,3 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 12 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg samt fritidsverksamhet. Betyget blir Bra för avgiftshöjningar i Gotland. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 5 miljoner kronor och Gotland får betyget Bra på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 155 miljoner kronor inom äldreomsorg, 125 miljoner inom social omsorg, 85 miljoner inom grundskola och 65 miljoner vardera inom förskola 1 5 år och kultur. En procent i förändrad skatt motsvarar 91 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 5 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 5,5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatteni. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 89 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi är 77 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 69 personer. Gotland får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 12 mkr Jfr länet 2 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 5 mkr möjligheter Bra Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Bra Kostnadspress Bra Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Gotland är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritets block, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Gotland och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 12/212 19

20 Gotland Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Bra Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Gotland analyserades i Kommunexperten 11/21 och då samman fattades analysen på följande sätt: På ön och Region Gotland skiljer man inte på kommunen och landstinget, och det kräver en del kalkylerande vid sidan om årsredovisningarna för att analysera och finansiellt betygsätta kommundelen. Det har skett här. Något skuldtyngd och i övrigt bra är en kort och god karaktäristik. Det räcker till ett starkt finansiellt betyg men inte det högsta. Men vägen dit är inte lång. Det finns duktigt med överkostnader och mycket personal i verksamheterna och därför lite väl hög skatt. Gotland hade B-betyget i analysen i december 21 av en anledning och har även nu B men av två skäl. Det gamla består, B på kommunskuld, och här är läget något försämrat. Sparandet sjunker trendmässigt och med 212 års bokslutsprognos blir betyget B även på finansiell hälsa. I övrigt ser det ut som tidigare med lite väl höga investeringar som enda anmärkning. Tendensen är stabil, dock på gränsen till fallande. Det speciella med Gotlands kommun eller Region Gotland är dess roll att vara både kommun och landsting. Man presenterar sig som en enhet medan alla normativa mätskalor i de nitton nyckeltalen i analysen gäller för kommuner. Antingen ska det statistiska under laget justeras att gälla en kommun, eller så ska mätskalorna för de olika nyckeltalen ändras och passa för en sammanslagen enhet med kommun och landsting. Mycket av det speciella gäller således metodproblem och det har hanterats med god kontroll. Analysen är ur de aspekterna sakligt korrekt. Gotland är något skuldtyngd, som noterades i analysen för två år sedan och läget är lite sämre nu. Det indikeras således konsumtions lån i kommundelen av ekonomin på 49 miljoner kronor och därför föreslås extra amorteringar på 25 miljoner kronor under 2 år för att bli A-kommun. Det är skulderna i förvaltningen och pensionsskulden som har ökat, medan företagen sköts och värderas i nivå med tidigare bedömningar. Gotlands enda betydelsefulla bolag är AB Gotlandshem, som är ett normalstort allmännyttigt bostadsföretag. Gotland har en fallande tendens i sparandet och det framgår av diagrammet sparnivå att den tendensen fanns redan för två år sedan. Nedgången bryts av relativt höga sparnivåer 21 och 211. Frågan är om det lägre värdet i bokslutsprognosen för 212 blir verklighet eller inte. Här blir det fråga om att tillämpa försiktighetsprincipen mot erfarenhetsbakgrund. Första året i diagrammet visar en sparnivå för 23 som var klart för låg och faktiskt låg i intervallet för C-betyg på finansiell hälsa. Eftersom 23 är det sista året av ett antal tidigare år med för låga sparnivåer var Gotland en C-kommun före 23. Gotland är också en politisk jämviktskommun med växlande majoriteter och det är inte alltid blocken har egen majoritet det finns jämviktspartier. Så var det i mandatperioden som slutade 22 och så är det i innevarande mandatperiod. Det kan innebära ett politiskt läge där det kan vara lättare händer på ratten för styrningen av ekonomin. Lustigt nog vinner man val på riksnivå genom ett ansvarsfullt ekonomiskt handlag men mer sällan på kommunal nivå. Mot den bakgrunden ska betyget B sättas på analysområdet finansiell hälsa. Investeringarna är lite väl höga och Gotland har stora överkost nader som borde växlas i lägre skatt. 2 Kommunexperten nummer 12/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.