Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för förmedlade lån tvingar fram upplåning i många kommuner, medan andra kan minska sin skuld. I Linköping ökade den med 3,1 miljarder förra året, för att i Stockholm minska med 4,2 miljarder kronor. I det här numret av Kommunexperten finns en lista med Sveriges 29 kommuner upprättad efter storleken på bruttoförpliktelsebeloppet. Listan toppas av Södertälje med Sollentuna som kommunen med lägst bruttoförpliktelsebelopp. I år publiceras bruttoförpliktelsebeloppen för varje kommun. När regelläget stabiliserats kommer nettoförpliktelsebeloppen åter att publiceras... Sidan 66 Analyserade kommuner i det här numret Arjeplog är ingen finansiell kriskommun. Man har potential att själv reda ut sina ekonomiska problem. Som stabil snö- och isort har Arjeplog blivit Europas testcentrum för vinterkörning av nya bilmodeller. Varje år... Sidan 6 Fagersta är finansiellt starkast i Bergslagen en A-kommun med fler nyckeltal med bättre betyg än för tre år sedan. Årliga skattesänkningar har skapat drag i det lokala näringslivet och stabiliserat befolkningsutvecklingen... Sidan 26 Motala i Östergötland meriterar sig precis för A-klassning, men det är att A som lätt kan falla till B om man inte skärper sparandet och bevakar kommunskulden. Annars har man högsta betyg på möjligheter... Sidan 46 Berg ligger i Jämtland. En utpräglad landsbygd, där cirka 7 procent av kommuninvånarna bor på landsbygden och bara 3 procent i tätort. Berg har betyget D som i analysen för tre år sedan. Även nu bestämmer D på... Sidan 11 A-kommunen Falkenberg ligger i Hallands län och kan förutom sitt höga betyg skryta med Sveriges populäraste turistmål, det välkända varuhuset Ullared (GeKås) som årligen tar emot omkring tre miljoner besökare.... Sidan 31 Skövde ligger i Västergötland och fick stadsprivilegier runt 14. I varje fall firade man 6-års jubileum år 21. Den gamla garnisonsstaden och välskötta A-kommunen har fostrat personer som Robert Gustafsson,... Sidan 51 Bjurholm ligger i Västerbottens län, ungefär 6 mil från Umeå. Man har sin egen devis, en kommunslogan, och den är mycket träffande Sveriges minsta kommun, för Bjurholm är faktiskt till invånarantalet den minsta... Sidan 16 Gagnef är en dalakommun med det inte så smickrandet betyget D. Man har bland annat en för hög och sakta växande kommunskuld och även sparandet är för lågt. Men finansiella möjligheter finns och där är betyget... Sidan 36 Sölvesborg är en B-kommun som ligger i Blekinge. Som slogan har man av naturliga skäl och om det är naturligt med många företag, kan man verkligen visa upp hårda fakta: Det finns cirka 1 5 företag... Sidan 56 Det är inte så enkelt att A-kommunen Danderyd är en av Sveriges mest välskötta på grund av att man haft tur. Man är ekonomisk skötsam, nästan snål, och spelar inte hasard med de egna tillgångarna... Sidan 21 Postbefordran har sin särskilda historia i Markaryd, för det var redan 1638 som en poststation byggdes här. Markaryd är en välskött A-kommun i Kronobergs län som bibehåller tidigare höga betyg, men det finns en liten... Sidan 41 Skånekommunen Åstorp ligger omkring två mil nordost om Helsingborg. Det är en pendlingskommun och järnvägsknut där pågatågen går på Skånebanan mot Kristianstad och Helsingborg. Man är en B-kommun som brottas med... Sidan 61

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Arjeplog...6 Berg...11 Bjurholm...16 Danderyd...21 Fagersta...26 Falkenberg...31 Gagnef...36 Markaryd...41 Motala...46 Skövde...51 Sölvesborg...56 Åstorp...61 en minskade 3,9 miljarder Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 6 8 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 7 6 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 7/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Rättelse och hur det går till Ledaren Efter artikeln i juninumret skickade ekonomichefen i Vadstena e-post till oss med några mindre uppskattande kommentarer. Vi kan konstatera att vi gjort två missar i korrekturläsningen efter mer än tre år och 362 publicerade kommunanalyser.. Men det är ingen ursäkt. Det vi gör ska vara korrekt, och här är både en rättelse och en beskrivning hur en analys går till. Miss i Vadstena Låt oss börja med att citera ekonomichefen: När det gäller skrivningen om att fastighetsaktiebolaget tog över alla kommunens verksamhetsfastigheter så stämmer det inte. De har inte tagit över själva fastigheterna utan driften av Företagare fastigheterna. och Kommunerna investerare: Har äger Öckerfarande komparativa fastigheterna. fördelar På sidan för ditt 52 står fö fortretag det att kan det du finns fundera förmedlade på att lån investera till de egna kommunägda pengar i fast bolagen, egendom medan i Öckerö. det på Överväger sidan 53 står du att det lokaliseringar inte finns några i Göteborgs närhet i en mindre kommun är förmedlade lån. Det som stämmer är att det inte finns förmedlade lån, däremot borgen. Vi håller med: Kommunen äger fortfarande sina verksamhetsfastigheter men har lagt ut driften och det finns inga förmedlade lån. Den informationen finns i korrekta siffror i analyssyste met och Tierps det föranleder kommun inga ändringar av finansiella betyg eller slutsatser. Hur analys går till Bilden Kristinehamns av Svensk Kommunrating kommun hos många Kungälvs är att ett kommun stort antal ekonomer analyserar Skurups kommun var sin kommun inför varje nummer av Kommunexperten. Ofta får våra säljare frågan hur många anställda vi har. Det traditionella kontorslandskapet finns på näthinnan. Men varje tidning produceras av bara två analytiker och en redaktör. Det låter sig göras eftersom mycket kunskap under mer än 2 år samlats i databaser Öckerö och analyssystem. en av de jämförelsekommuner Valfri kan du omgående kan använda analyseras som inför måttstock. publik. Du kontrollerar En månad om före Öckerö utgivning kommuns av ett ekonomi nummer börjar fortsätter en utvecklas analytiker på att nuvarande kvalitetsgranska relativt höga de 12 nivå kommuner genom att följa som upp analystidningen kommunens ska finansiella innehålla. betyg. Siffror Är i databasen jämförs bland annat med kommunernas årsredovisningar för de senaste åren. Det förfarandet har använts sedan nittiotalet. Allt arbete för varje kommun loggas i en analysrapport. Därefter skrivs avsnitten för de fem analysfrågorna och vilka speciella förutsättningar som gäller för den aktuella kommunen. (Hur en kvalitetsgranskning går till beskrivs i en fackartikel i Kommunexperten 1/21.) Därefter tar analytiker nummer två vid och går igenom vad den första analytikern gjort enligt analysrapporten. Den analytikerns uppgift är att skriva analysartikelns sista avsnitt, slutsatsen och därefter sätta rubrik och även skriva de inledande två sammanfattningarna, diagnos och åtgärder. Det granskas öckerö därefter av den första analytikern och eventuellt sker ändringar i den tidigare texten. Därefter tar redaktören över, skriver mediabild du av någon och anledning bakgrund och missnöjd lägger sista över handen förhållandena vid hela i analysartikeln. den finansiella B kommunen Öckerö så finns en B kommun Vad till i omgivningarna, gick fel i Vadstena? men också en A Vadstenas kommun. årsredovisning berättar att förvaltningen av kommunens verksamhetsfastigheter under året lagts ut på deras fastighetsbolag och det tolkades felaktigt som att även ägandet övergått till bolaget. Normalt sker det genom tecknandet av en revers och det uppstår ett förmedlat lån. Den ena missuppfattningen ledde till den andra. När nästa analytiker tog vid och värderade kommunens företag, vilket krävde noggrann läsning av bolagens årsredovisningar, framgick läget klart. Här fanns brister i återkopplingen och det blev inte heller rättat vid korrekturläsningen. Det ber vi om ursäkt för. Hans Jensevik Framtidens ekonomi redan idag! ehandel.kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner På ehandel.kommunexperten.se kan du bland annat köpa kompletta nummer av analystidningen Kommunexperten, enstaka kommunanalyser, fristående artiklar, temapaket och beställa prenumeration på tidningen Kommunexperten allt i PDFformat. Kristinehamn Rockwell Bibliotekskunder Kristinehamn Palatino använder webbplatsen som PDF-bibliotek och kan Kristinehamn ladda hem alla Goudy typer av material. Besök ehandel.kommunexperten.se! Kristinehamns kommun Skurups kommun Timrå kommun Alvesta kommun Tierps kommun Framtidens ekonomi redan idag! KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7/211 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 7/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, Svag och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i listan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Danderyd Fagersta Falkenberg Markaryd Motala Skövde B C D Sölvesborg Åstorp Bjurholm Arjeplog Berg Gagnef Citatet Jag ville bara säga att för mig som är uppvuxen i slösa paradigmet tycker jag artikeln om sparande i nya numret (nr 6, red förtydligande) av Kommunexperten är mycket intressant, lärorik och tankeväckande. Jag tar med mig dessa visdomsord. Daniel Berlin, ekonomichef i Aneby KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7/211 5

6 Arjeplog Arjeplog investerar Betyg Tendens D ihjäl sig Diagnos: Arjeplog är fortfarande ingen finansiell kriskommun. Man har potential att själv reda ut sina ekonomiska problem. Men man har försämrat sitt läge sedan förra analysen för tre år sedan inom samtliga viktiga analysaspekter. en ökar, sparandet faller snabbt (dock från hög nivå), en finansiell risk har ersatt en annan och man har blivit mindre kostnadseffektiv. Mest ohållbart är att höga investeringar betalas genom nya lån. Åtgärder: Har någon i ledningen i Arjeplog sagt nej någon gång i budgetberedningen under senare år? Det är dags att göra det nu, unisont och mycket ofta. Det behöver prioriteras hårt över hela linjen och speciellt när det gäller investeringar. Amortera extra och försvara ett sparande över 5,5 procent av de totala intäkterna och håll investeringarna under 3 procent av de totala intäkterna kommande år. Mediabild och bakgrund Arjeplog ligger i Norrbottens län och namnet kommer från samiskan där det heter Aarjepluevie på sydsamiska och Árjjepluovve på umesamiska. Arjeplog är till ytan landets Sveriges fjärde största kommun; det är bara Gällivare, Kiruna och Jokkmokk som är större. De tidigaste beläggen för ortsnamnet går tillbaka till 164. Arjeplog är känt bland annat för Silvermuséet, som är en skapelse av den så kallade lappmarksdoktorn Einar Wallquist. Just silver är ett ord som används ofta i Arjeplog här finns exempelvis Silvervägen. Det kommer från de silverfyndigheter som för snart 4 år sedan upptäcktes vid Nasafjäll nära gränsen till Norge, en brytning som upphörde runt 181. Media berättar om att kommunledningen arbetar med att ta fram en ny översiktsplan för utveckling och tillväxt, ett arbete som bland annat innefattar att välja ut områden lämpliga för vindkraftsetablering. Pressen noterar också att Arjeplog har landets näst bästa vård i landet för äldre i särskilt boende, enligt en undersökning utförd av Socialstyrelsen och SKL. Media berättar också att det trots protester inte minst från sportfiskare ska byggas ett kraftverk i Arjeplog, ett bygge som blir till i huvudsak tack vare subventioner via elcertifikat. Kraftverket beräknas producera 3,9 gigawatt per år. Som stabil snö- och isort har Arjeplog blivit Europas testcentrum för vinterkörning av nya bilmodeller. Varje år sladdar hemliga bilmodeller runt i í Arjeplog, och det är en testverksamhet som expanderat så mycket att den har blivit en av de mest viktiga inslagen i det privata näringslivet. Speciella förutsättningar Arjeplog har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Arjeplog Befolkning: (21) Kommuntyp: Turism- och besöksnäringskommuner Kommunalskatt: 22,28 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 5 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 27 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 14 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 7 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 7/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Arjeplog Bruttoförpliktelsebeloppet är på 89 1 kronor per invånare. Det är över medeltalet, men ganska långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Arjeplog ligger på plats 232 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 18 1 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 71 kronor. Det är klart över den tredje kritiska gränsen 63 5 kronor. Eftersom invånarna i Arjeplog också har låga inkomster och förmögenheter, är förmågan nedsatt att hantera en kommunskuld och det ger en extra belastning. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Dålig. Arjeplogs amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget Dålig på förpliktelsebeloppet får Arjeplog delbetyget D på analysfrågan. Här föreslås extra amorteringar på 5 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Arjeplog kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 232 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Dålig Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Arjeplog får betyget. År 21 är sparnivån 4,6 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 7,4 procent. En belastning ges på grund av den snabbt fallande trenden. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 18 procent i Arjeplog. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir därför för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 41 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Svag. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt, men har en svagt stigande trend. Kapitalbildningen får betyget i Arjeplog. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 7,6 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var också 7,6 procent. Det ger ett lånebehov på procent av intäkterna. Nyckeltalen ger Arjeplog delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Betyget för nyckeltalet sparnivå har försämrats sedan den förra analysen för tre år sedan och det beror på den snabbt fallande trenden i sparandet. Det påverkar dock inte delbetyget. Det finns ett gap i sparnivån 21 på 2 miljoner kronor från utfallet på 4,6 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,25 procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7/211 7

8 Arjeplog Finansiell hälsa 13% 12% 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 2,7 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Svag Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är Svag. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 8,3 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Arjeplog är omkring 3, procent. Det finns en risk här att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger så högt över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Arjeplog ligger under rikssnittet. Med en fallande trend från 89 till 87 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Arjeplog betyget Svag. Befolkningen minskar långsiktigt i snabb takt. Åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år, en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år, äldrepucklar i åldersgrupperna år och 8 w år samt en stark underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Arjeplog en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Arjeplog får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare, vilket är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare Krisutlösande finansiella risker 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % 8% 4% % -4% -8% -12% -16% Investeringsnivå Befolkningsutveckling 1 år Arjeplog kommun Länet Riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Svag Dålig Investeringsnivå Svag Skattekraft Befolkning Svag Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Svag 8 Kommunexperten nummer 7/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Arjeplog men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan något nedsatt för eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analysfrågan risker. Betygen för nyckeltalen befolkning och sysselsättning har förbättrats ett steg vardera och bostadsöverskott två steg. Delbetyget blir dock oförändrat eftersom investeringsnivån är fortsatt hög. möjligheter Arjeplog har en högre skattesats 21 med,2 procent jämfört med den grannkommun (Arvidsjaur) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Arjeplog har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 2 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritidsverksamhet samt kultur. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Arjeplog på 7 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för drygt 28 procent av det totala behovet (2 miljoner av 7 miljoner). Eftersom 28 procent inte når över någon av de tre kritiska nivåerna ges tre belastningar och betyget blir Dålig för avgiftshöjningar i Arjeplog. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 6 miljoner kronor och Arjeplog får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 22 miljoner inom äldreomsorg, 16 miljoner inom det som benämns infrastruktur och skydd, 7 miljoner inom grundskola, 6 miljoner inom gymnasieskola och 4 miljoner vardera inom fritidsverksamhet och politik. En procent i förändrad skatt motsvarar 5 miljoner och kalkylmässigt utgör de 6 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 12,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till stor del personal eftersom det finns 137 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 92 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 14 personer. Arjeplog får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr 12 1 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 1,7 mkr Jfr länet 2 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 6 mkr Jfr länet möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Dålig Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Arjeplog är betyget (här finns bara betygen och Svag). För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för de många anställda per tusen invånare som kan tyda på något stora och svårstyrda arbetslag. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Arjeplog och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7/211 9

10 Arjeplog Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Arjeplog analyserades i Kommunexperten 11/28 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Man investerar mycket i Arjeplog. Faktiskt alldeles för mycket. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt nästan 8 procent av de totala intäkterna. Det är mycket över normen för kommuner med minskande befolkningsunderlag, för under den senaste tioårsperioden har Arjeplog tappat cirka 13,6 procent. Till det positiva hör ett högt och stabilt sparande och att man har högsta betyg på hela analysfrågan möjligheter. Man har alltså potential att klara problemen på egen hand och är i den meningen alls ingen kriskommun. Arjeplog är fortfarande ingen finansiell kriskommun. Man har potential att reda ut sina ekonomiska problem själva. Trots det försämras det finansiella läget. Arjeplog är som för tre år sedan en D-kommun, men lite sämre ute och med fallande tendens. Bruttokommunskulden har växt från kronor per invånare till 89 1 kronor per invånare. Värderingen av tillgångarna kan bara justeras upp marginellt jämfört med tidigare. Behovet att amortera extra varje år under 2 år har växt från 4 till 5 miljoner kronor. I den förra analysen framhölls att kommunskuldens samtliga tre komponenter var ganska höga utan att någon stack ut. Skulderna i förvaltningarna har växt med 3 miljoner kronor de senaste fyra åren. För tre år sedan investerades det på den höga långsiktiga nivån just under 8 procent av totala intäkter. Nu ligger den nivån över 8 procent av intäkterna. Samtidigt faller sparandet snabbt från hög nivå, och botten gick ur likviditeten och framtvingade en ökning av den långa upplåningen med 3 miljoner kronor under 29. De långa skulderna fördubblades. Det är betyget D på kommunskuld som bestämmer slutbetyget till D, lika som för tre år sedan. Betyget för nyckeltalet sparnivå sänks till på grund av snabbt fallande trend, men fallet är från så hög nivå att betyget för finansiell hälsa fortfarande är A. Det finns ett betyg till som är A som för tre år sedan och det är betyget för finansiella möjligheter. Här har överkostnaderna ökat från att för tre år sedan motsvara en skattesänkning på 7,7 procent till hela 12,2 procent. Fallet i sparnivå visar hur snabbt pengar, som borde ha används för att betala investeringar, sipprat ut i den kommunala verksamheten och där försämrat kostnadseffektiviteten. Även det måste ses som en negativ tendens. När det gäller finansiella risker har Arjeplog även här samma C-betyg som för tre år sedan, men nu av en helt annan anledning. Tidigare bestod den finansiella risken av att en envis befolkningsminskning gav tomma lägenheter i kommunens allmännyttiga bostadsstiftelse. Idag har nyckeltalet för befolkning förbättrats från Dålig till Svag beroende på två senare år med en betydande befolkningstillväxt. Glädjande nog sysselsätter de tio största arbetsgivarna i Arjeplog 4 personer mer än för två år sedan. Det har hänt positiva saker i det lokala näringslivet även om arbetslösheten anges vara mycket högre än för rikets snitt. Det som idag är en allvarlig finansiell risk och som ger betyget C på den analysfrågan är den höga investeringsnivån. Det sades i den förra analysen att Arjeplog sedan länge måste vara färdiginvesterad. Samma slutsats får dras nu. Kommunen håller på att investera ihjäl sig. 1 Kommunexperten nummer 7/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Berg Berg vem ska betala Betyg Tendens D skulderna? Diagnos: Berg har betyget D som i analysen för tre år sedan. Även nu bestämmer D på kommunskuld slutbetyget. C på finansiella risker har samma orsak som då: En minskande befolkning som ger tomma lägenheter. Sparandet har lagts på godkänd nivå. Det ställer mindre krav på finansiella möjligheter, så här förbättras betyget från B till A. Mycket av den ökade överbelåningen har flyttats ut till kommunens bolag. Åtgärder: Tillfälliga majoriteter och kortsiktiga finansiella tricks hör ihop, men är Berg förtjänt av det? Fundera på om vinsterna i Bergs Tingslags Elektriska AB räcker för att genom koncernbidrag varje år i framtiden betala alla bolags räntor och amorteringar, plus bidrag till förvaltningarna via Bergs Hyreshus. Är den nya finansiella struktur som växer fram uthållig? Mediabild och bakgrund Berg ligger i Jämtland. Det är en utpräglad landsbygd, där cirka 7 procent av kommuninvånarna bor på landsbygden och bara 3 procent i tätort. Befolkningen i Berg är alltså spridd och man räknar med totalt cirka 125 byar i kommunen. Svenstavik är centralorten och den ligger cirka sju mil från Östersund. Bergs kommun av idag Bergs kommun bildades 1971 genom en sammanslagning av fem landskommuner. Kommunvapnet visar på blå botten en bössa, en låga och en yxa. Det symboliserar de gamla yrkena bössmed och timmerman. Den typiska glesbygdskommun Berg mot samma typ av huvudproblem som alla glesbygdskommuner utflyttning en. Berg blir allt mindre. Det gör att skattekraften är låg, som dock till del kompenseras av att sysselsättningsgraden förbättrats något på senare tid. Men utflyttningen innebär också att allmännyttan har alltför många tomma lägenheter. Det brukar medföra att prisbildningen förstörs på hela bostadsmarknaden. Media berättar om att kommunledningen har tagit fram ett förslag på tillägg till den kommunövergripande översiktsplanen gällande vindkraft. Det ingår i den övergripande strategin för Energi- och klimatstrategi för Berg kommun och man har också fått statligt stöd till Energieffektivisering i kommuner och landsting. Pressen tar också upp Klövsjöveckan som arrangörerna hoppas ska utvecklas till en verklig turistmagnet. I år var den femte Klövsjöveckan och man tror att den gör Klövsjö till ett turistmål också på sommaren. Pressen tar också gärna upp att det i kommunen finns många företag, och skulle alla de cirka 1 2 företagen anställa bara Pressen en till per företag skulle det få en rejäl effekt på sysselsättningen. Speciella förutsättningar Berg har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Bergab AB som holdingbolag. Faktaruta Berg Befolkning: (21) Kommuntyp: Turism- och besöksnäringskommuner Kommunalskatt: 22,87 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 11 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 51 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 17 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A B C D Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7/211 11

12 Berg Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 17 8 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Berg ligger på plats 277 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 52 6 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 55 2 kronor. Det är klart över den andra kritiska gränsen 48 5 kronor. Eftersom invånarna i Berg också har låga inkomster och förmögenheter är förmågan nedsatt att hantera en kommunskuld. Det ger en extra belastning. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Dålig. Bergs amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget Dålig på förpliktelsebeloppet får Berg delbetyget D på analysfrågan. Här föreslås extra amorteringar på 6 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Berg kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 277 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Dålig Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Berg får betyget. År 21 är sparnivån 4,7 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 3,5 procent och därmed under hushållningskravet. Skuldernas andel av de totala intäkterna är procent i Berg. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Berg hade inga långa skulder 21 och förmedlade 48 miljoner i lån till de egna bolagen. Lånen förmedlas då från förvaltningarnas egna kapital och får anses vara fiktiva. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 29 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån är 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta eftersom hela kommunkoncernens skulder är över 1 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget i Berg. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 3, procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 2,5 procent. Det ger ett lånebehov på -,5 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett visst utrymme för amortering av långa lån. Med betyget på sparnivå får Berg delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Nyckeltalen skuldflödesgrad och rörelsekapital har båda förbättrats ett steg sedan analysen för tre år sedan. Det påverkar dock inte delbetyget som är oförändrat. 12 Kommunexperten nummer 7/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Berg Finansiell hälsa 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar 3% En procent av totala intäkter är 5,1 mkr 2% Kommunens bokslutsprognos för 211 1% % -1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 2,9 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Berg ligger ungefär på 2,5 procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Berg ligger under rikssnittet. Med en svagt fallande trend från 82 till 81 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Berg betyget Dålig. Befolkningen minskar i snabb takt. Räknat per tioårsperiod ligger minskningen från och med 1992 mellan 7 och 11 procent. Nu ligger minskningen på 1,1 procent den senaste tioårsperioden. Åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år, en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år, äldrepucklar i åldersgrupperna år och 8 w år samt en stark underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Berg en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Berg får på bostadsöverskott betyget Svag eftersom det finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 3,8 procent tomma lägenheter i allmännyttan (mars 21) passeras en av de tre kritiska nivåerna 3, 7 respektive 11 Krisutlösande finansiella risker 8% 4% % -4% -8% -12% 18 % 15 % 12 % 9 % 6 % 3 % % Befolkningsutveckling 1 år Berg kommun Länet Riket Bostadsöverskott Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Dålig Sysselsättning Bostadsöverskott Svag Borgen mm Dålig KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7/211 13

14 Berg procent. Ytterligare en belastning ges eftersom befolkningen minskar med mer än 5 procent under en tioårsperiod. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare, vilket är mycket över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan något nedsatt för eventuell utfallande borgen (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analysfrågan risker. Nyckeltalet skattekraft har försämrats ett steg sedan den förra analysen medan sysselsättningen har förbättrats ett steg. Delbetyget är oförändrat. möjligheter Berg har högre skattesats 21 med,5 procent jämfört med den grannkommun (Östersund) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Berg har haft oförändrad skattesats de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på drygt 6 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Berg. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 69 miljoner kronor och Berg får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 3 miljoner kronor inom äldreomsorg, 2 miljoner inom grundskola och 12 miljoner inom gymnasieskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 11 miljoner och kalkylmässigt utgör de 69 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 6,4 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till stor del personal eftersom det finns 113 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 74 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 29 personer. Berg får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 6,3 mkr Jfr länet 4 2 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 69 mkr Jfr länet möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Berg är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock och nu markeras jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för de många anställda per tusen invånare som kan tyda på något stora och svårstyrda arbetslag. Avgiftsandelen av de totala intäkterna är låg i Berg och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 14 Kommunexperten nummer 7/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Berg Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Berg analyserades i Kommunexperten nr 1/28 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Berg är en skuldsatt kommun. Det finns bara nio kommuner i landet som har högre kommunskuld. Berg har med största sannolikhet konsumtionslån och har alltså lånat till löpande drift. Sparandet är lågt och under nivån för god hushållning enligt kommunallagens hushållningskrav. En ljuspunkt är den goda kapitalbildningen som gör det möjligt för Berg att amortera långa lån. Ett av de stora problemen för Berg är den fortsatta befolkningsminskningen; under de senaste tio åren har man tappat cirka 9,3 procent. Tyvärr är det den viktiga samhällsbyggargenerationen som i snabbast takt väljer att lämna Berg. Berg hade betyget D i analysen för tre år sedan och har fortfarande det betyget. Även nu bestämmer D på kommunskuld slutbetyget. Betyget C på finansiella risker har samma orsak som då, en envis befolkningsminskning som ger tomma lägenheter i de två fastighetsbolagen. Men det saknas inte förbättringar och sparandet har för åren 29 och 21 lagts på godkänd nivå, vilket kompenserar för de sämre åren 27 och 28 och finansiell hälsa behåller sitt B. Förbättringen ställer mindre krav på att ta finansiella möjligheter i bruk, så här förbättras betyget från C till A. Det ser riktigt bra ut i Berg, men det finns en listig hand bakom som arrangerat det så att skulderna placerats ut på bolagen. Läget i Berg ser ut att ha stärkts, men det är faktiskt tvärtom och nu ska berättas varför det är så: Frågan är hur en överbelånad kommun som just balanserat sin vardagsekonomi kan betala av alla sina långa skulder på 48 miljoner kronor under 21 och samtidigt öka investeringarna från den långsiktigt hållbara nivån på cirka 12 miljoner årligen och upp till 25,6 miljoner kronor? Kommunens koncernbolag Bergab AB löser sitt förmedlade lån på 99 miljoner kronor genom att ta upp ett nytt lån på motsvarande belopp hos KommunInvest, kommunernas finansbolag i Örebro. Som Svensk Kommunrating under senare år upprepade gånger har konstaterat i den här tidningen och i artiklar i Dagens Industri har Kommuninvest slutat att riskklassa sina medlemskommuner. Man kan rekvirera lån, och det har Bergab gjort under 21. Kommunen ökar sin borgen till Bergab från 15 till 114 miljoner kronor och det bedömer Kommuninvest som ett solvent åtagande. Haninge föll i mitten av 199-talet därför att bankerna inte beviljade lån till kommunens bolag trots kommunal borgen. Uppenbart löser nu Berg lån man har i banker som önskar dra sig ur en kommun med hög kreditrisk. I Kommuninvest finns en solidarisk borgen mellan medlemmarna. Där finns det starka och likvida kommuner som kan betala. Man kan dra liknelser med den nu aktuella relationen mellan Grekland och Tyskland inom EMU. Skillnaden är att Grekland ljög med ekonomisk statistik. Här sker det öppet och ingen bryr sig när den ena kriskommunen efter den andra spelar ekonomisk hasard med Kommuninvest. Kommunen amorterar för 48 miljoner kronor, investerar för 25 miljoner och lånar ut 36 miljoner till Bergs Hyreshus för ombyggnad. Dessutom får Bergs Hyreshus, som äger och förvaltar kommunens verksamhetsfastigheter, ett koncernbolag från kommunens vinstmaskin Bergs Tingslags Elektriska AB, som av någon anledning kan öka sitt resultat efter finansnetto från 8,5 miljoner 29 till 23 miljoner 21. Partiellt sett kan man inbilla en utomstående att Berg är en finansiellt bra kommun, men knappast någon som har tillgång till en helhetsanalys. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7/211 15

16 Bjurholm Bjurholm åt rätt håll Betyg Tendens C men för sakta Diagnos: Det fanns förhoppningar i den förra analysen att betyget D relativt snabbt skulle förbättras och rent av snart närma sig A-nivå. Det är också vad som skett och man har meriterat sig för C, steget bättre än det tidigare betyget D. Men förbättringarna skulle kunna ske snabbare, för det finns potential att snabbt amortera ner skulderna och hantera riskerna. Sparandet har redan lagts i underkant av godkänd nivå. Åtgärder: Det finns ett A-betyg inom räckhåll med ett fastare ledarskap. Med ett sparande på över 4,75 procent av de totala intäkterna och investeringar på nuvarande långsiktiga nivå alldeles under 3 procent av intäkterna, finns årligen 4,5 miljoner att använda för extra amorteringar och avveckling av tomma lägenheter. Det krävs även åtgärder för att stabilisera befolkningsutvecklingen och nå A på finansiella risker det är den svåraste uppgiften. Mediabild och bakgrund Bjurholm ligger i Västerbottens län, ungefär 6 mil från Umeå. Man har sin egen devis, en kommunslogan. Och den är mycket träffande Sveriges minsta kommun, för Bjurholm är faktiskt till invånarantalet den minsta kommunen i Sverige. Tyvärr är det också en kommun som krymper och därför behövs insatser för att göra Bjurholm till en attraktiv kommun i synnerhet för företagare och entreprenörer. Mindre bra är att den grupp som i snabbast takt lämnar kommunen är utbildnings- och samhällsbyggargenerationerna, dvs folk i åldern år. Befolkningsminskningen innebär också att skatteunderlaget sjunker i motsvarande grad. Media refererar undersökningen Norrländsk regionstudie 21, där det framgår att stora norrlandskommuner är optimistiska inför framtiden, men att det för småkommunerna är tvärtom. Man redovisar bland annat att invånare i små kommuner ser negativt på framtida tillgång till butiker, vård och omsorg, utbildningsmöjligheter, buss- och tågtrafik, samt tillgång till kultur, idrott och underhållning. Pressen noterar också att en stor vindkraftspark på väg till Bjurholm. Om allt går enligt planerna är parken klar om fyra år och ska då producera el motsvarande 33 1 hushåll eller 4 9 eluppvärmda villor. Vindkraftverken blir 15 till 18 meter höga och producerar 2 4 megawatt vardera. Vidare rapporterar pressen om ett nytt samarbete för bättre näringslivsklimat. Det gäller samarbetet med Bjurholm och Region Västerbotten, och enligt Svenskt Näringslivs rankning av näringslivsvänliga kommuner klättrar Bjurholm stadigt år från år: 29 var man på plats 17, förra året hade man avancerat till plats för att i år ta plats 6. Speciella förutsättningar Bjurholm har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Stiftelsen Bjurholmshus är en egen förvaltningsenhet i kommunen. Faktaruta Bjurholm Befolkning: 2 46 (21) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 22,9 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 4 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 17 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 7/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Bjurholm Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 77 1 kronor per invånare. Det är över medeltalet, men ganska långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Bjurholm ligger på plats 173 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 18 5 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 58 6 kronor. Det är över den andra kritiska gränsen 48 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Svag. Bjurholms amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tio år de senaste fem bokslutsåren och det är över den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget Svag på förpliktelsebeloppet får Bjurholm delbetyget C på analysfrågan. Här föreslås extra amorteringar på 2 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A. Delbetyget har höjts beroende på att båda nyckeltalen har förbättrats från Dålig i den förra analysen för tre år sedan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Bjurholm kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 173 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Svag Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Bjurholm får betyget. År 21 är sparnivån 4,2 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,4 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 42 procent i Bjurholm. Den första kritiska nivån 25 procent av intäkterna är passerad. Betyget ska då egentligen vara, men här justeras det för den allmännyttiga bostadsstiftelsens lån som ligger i förvaltningarna. Betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget Svag. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 86 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Det är över den andra kritiska nivån 75 procent. Även här justeras för bostadsstiftelsens långa lån. Belastningen som flyttar ner betyget ytterligare ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 13 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Bjurholm. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 3,1 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 3,5 procent. Det ger ett lånebehov på,4 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Bjurholm delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 21 på 1 miljon kronor från utfallet på 4,2 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 4,75 procent. Delbetyget har höjts från C i den förra analysen. Nyckeltalen sparnivå och kapitalbildning har båda förbättrats ett steg medan rörelsekapital har försämrats ett steg. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7/211 17

18 Bjurholm Finansiell hälsa 6% 5% 4% 3% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 1,7 mkr 2% 1% % -1% -2% -3% Kommunens bokslutsprognos för 211 Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Svag Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 3,6 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Bjurholm är omkring 2,5 procent. Det finns en liten risk här att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Bjurholm ligger under rikssnittet. Med en snabbt fallande trend från 83 till 78 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget Svag. På nyckeltalet befolkning får Bjurholm betyget Dålig. Befolkningen minskar i mycket snabb takt. Räknat per tioårsperiod ligger minskningen från och med 1992 mellan 8 och 11 procent. Nu ligger minskningen på 8,7 procent den senaste tioårsperioden. Åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år, äldrepucklar i åldersgrupperna år och 8 w år samt en stark underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Bjurholm en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Bjurholm får på bostadsöverskott betyget Svag eftersom det finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 6,9 procent tomma lägenheter i allmännyttan (mars 21) passeras en av de tre kritiska nivåerna 3, 7 respektive 11 procent. Ytterligare en belastning ges eftersom befolkningen Krisutlösande finansiella risker 6% 3% % -3% -6% -9% -12% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% Befolkningsutveckling 1 år Bjurholm kommun Länet Riket Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Svag Befolkning Dålig Sysselsättning Bostadsöverskott Svag Borgen mm 18 Kommunexperten nummer 7/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Bjurholm minskar med mer än 5 procent under en tioårsperiod. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare, vilket är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är dock hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något nedsatt. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analysfrågan risker. Nyckeltalet skattekraft har försämrats två steg sedan analysen för tre år sedan, från till Svag. Investeringsnivån har försämrats ett steg medan sysselsättningen har förbättrats ett steg. Delbetyget är dock oförändrat. möjligheter Bjurholm har en högre skattesats 21 med 1,11 procent jämfört med den grannkommun (Örnsköldsvik) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Bjurholm har haft oförändrad skattesats de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på 5 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Bjurholm. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 39 miljoner kronor och Bjurholm får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 18 miljoner kronor inom det som kallas infrastruktur och skydd, med 12 miljoner inom äldreomsorg och 5 miljoner inom gymnasieskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 4 miljoner och kalkylmässigt utgör de 39 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 11,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till stor del personal eftersom det finns 116 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi är 72 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 11 personer. Bjurholm får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 5, mkr Jfr länet Jfr riket Jfr kommun typ Potential 39 mkr Jfr länet möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Bjurholm är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för antalet anställda per tusen invånare, vilket kan tyda på något stora och svårstyrda arbetslag. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Bjurholm och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 7/211 19

20 Bjurholm Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Bjurholm analyserades i Kommunexperten 1/28 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Även om det sammanfattande D-betyget ska uppfattas som en verklig väckarklocka för Bjurholm är läget inte nattsvart. Man har trots allt högsta betyg (A) på analysfrågan möjligheter. Och möjligheterna består i avgiftshöjningar och kostnadspress. Annars är det D på och C på både Finansiell hälsa och risker. Det ställer stora krav på dagens och framtidens makthavare i Bjurholm; stram ekonomistyrning är av nöden. Som för så många andra glesbygdskommuner är huvudproblemet utflyttning och det minskade skatteunderlaget. Hur ska man vända den trenden och göra Bjurholm till en attraktiv kommun? Det fanns förhoppningar i den förra analysen att D-betyget relativt snabbt skulle förbättras och rent av snart närma sig A-nivå. Det är också vad som skett och man har meriterat sig för C, steget bättre än det tidigare D-betyget. Men förbättringarna skulle kunna ske snabbare. Exempelvis betonades att C för aspekten finansiell hälsa skulle kunna bli A inom 2 år förutsatt att den femåriga mättrenden för sparandet (se diagrammet sparnivå) flyttades fram två år och lämnade 23 och 24 med sina negativa värden och ersattes av åren 28 och 29 med värden över högsta kritiska nivån 4,75 procent av totala intäkter. Nu har åren förflutit men sparandet de två åren har inte, och inte heller för år 21, värden över godkänd nivå. Det innebär att förbättringen bara räcker till B på finansiell hälsa. Förväntningarna var befogade eftersom sparandet de båda åren 25 och 26 låg över godkänd nivå. Ledningen styrde temporärt upp ekonomin men hade inte förmåga att hålla i. Det är Bjurholms svaghet långt tillbaka i tiden. Det var kommunskulden med betyget D som i den förra analysen bestämde slutbetyget D. Här har något skett som ännu inte observerats i någon annan kommun. Den genomsnittliga Bjurholmsbon har snabbt gått från att vara lågförmögen till medelförmögen varvid en belastning för försvagad amorteringsförmåga har tagits bort. Betyget på kommunskuld förbättras därför till C. Det indikeras en snabb utflyttning av samhällsbyggargeneration år. Är det de lågförmögna som lämnar kommunen eller har fastigheter upptaxerats snabbt i kommunen under senare år? I övrigt när det gäller bruttokommunskuld och värdering av tillgångar har inte mycket förändrats. Förmodligen är det frågan om upptaxeringar eller liknade effekter eftersom den beskattningsbara medelinkomsten som tidigare växt snabbare än riket under senare år nu har vänts till sin motsats. Nyckeltalet skattekraft som i den förra analysen hade betyget är nu Svag. Därmed är vi inne på finansiella risker och nu som tidigare tömmer en snabb befolkningsminskning allmännyttans lägenheter. Det innebar tidigare betyg C på finansiella risker och det betyget kvarstår. Det är alltså betyget C på både kommunskuld och finansiella risker som bestämmer slutbetyget C. Bjurholm var och är ingen kriskommun. Det finns potential att tillfriskna ekonomiskt utan extern hjälp. Överkostnaderna har exempelvis växt. För tre år sedan motsvarade de en möjlig skattesänkning på 1,3 procent. Nu är det 11,2 procent. Det visar att ledningen inte prioriterar tillräckligt tufft och frågan är om växande potential ska ses som styrka eller svaghet? Det prioriteras inte tillräckligt, och det innebär förbättringar med en svag stigande tendens. 2 Kommunexperten nummer 7/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.