Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Alla Sveriges 29 kommuner betalar in pengar till utjämningssystemet eller får ut pengar från det. Det nuvarande systemet bygger på statistisk rättvisa och är således så långt drivet i fördelningspolitisk nit som det går. Hur fungerar systemet i verkligheten? Vad får det för konsekvenser när statistisk rättvisa sätts över ekonomiska drivkrafter? Kommunexperten presenterar tabeller som visar effekten av utjämningssystemet. Tabellen listar landets 29 kommuner på ett nytt sätt, där kommunen som disponerar över mest pengar per invånare kommer högst Sidan 42 Analyserade kommuner i det här numret Man investerar mycket i Arjeplog. Det är mycket över normen för kommuner med minskande befolkningsunderlag, för under den senaste tioårsperioden har Arjeplog tappat cirka 13,6 procent Sidan 5 Flen blandar och ger. Man har högsta betyg på analysfrågorna Kommunskuld och Finansiella möjligheter, men sjunker till B på Finansiell hälsa och till C på Finansiella risker. Uppgiften för ledningen i Flen är att göra kommunen till ett attraktivt boende- och etableringsalternativ så att familjer och företag flyttar dit Sidan 14 Åstorp tycks vara en attraktiv kommun. I varje fall flyttar folk hit. De senaste tio åren är befolkningsökningen nästan tio procent. Men det har hänt något de senaste åren som gjort att sparandet sjunkit märkbart Sidan 22 Skövde har högsta betyg (A) i alla analysfrågor med bland annat låg kommunskuld, högt sparande och växande befolkning. Skövde är en mycket välskött kommun med potential att meritera sig för en finansiell elitlicens Sidan 28 Mellerud har lånat mycket genom åren och har troligen också lånat till den löpande driften. Man har därför ett lågt betyg på analysfrågan Kommunskuld. Annars är befolkningsminskningen på 6,4 procent under de senaste tio åren en av Melleruds stora utmaningar Sidan 35 Folk flyttar från Olofström. De senaste tio åren är befolkningsminskningen nästan tio procent och det är främst samhällsbyggargenerationen (26 44 år) som flyttar. Till det kommer krisen i Volvo som får efterverkningar i Olofström Sidan 48 Det är inte vanligt med A-kommuner i områden traditionellt dominerade av järn- och stålindustri. Fagersta är det strålande undantaget. Man har högsta betyg på alla analysfrågor med bland annat mycket låg kommunskuld, extremt hög sparnivå och inga långa lån Sidan 55 Upplands Väsby är en effektiv och välskött kommun med högsta betyg på alla analysfrågor utom en Finansiella risker. Skälet är den problematiska kombinationen med snabbt fallande beskattningsbar medelinkomst och en förvärvsfrekvens som utvecklas betydligt sämre än i riket Sidan 61 Senaste ratinglistan! I det här numret presenteras den femte ratinglistan. Nya på listan över Sveriges mest välskötta kommuner är Skövde och Fagersta. När nästan en tredjedel av Sveriges 29 kommuer är analyserade, finns 23 kommuner på A- listan Sidan 12 Vilka finansiella möjligheter har en kommun? Finansiella möjligheter är den fjärde analysfrågan i Kommunexpertens analys batteri. I det här numret beskrivs tekniken med Bench Marking (BM) och hur man använder den för att effek tivisera kommunernas verksamheter Sidan 2

2 Innehåll Innehåll Kommentaren... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Arjeplog... 5 Kommunexpertens ratinglista Flen Analysfrågan Finansiella möjligheter, del Åstorp Skövde Finansiell elitlicens Mellerud Vet du var du ska investera? På tvärs Olofström Fagersta Upplands Väsby Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, eko no mi chefer, in for mations chefer, närings livschefer, journalister, fackligt aktiva, riks dags ledamöter, ban kanställda, investerare, fastig hets förvaltare och mark nadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lys tidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Rolf Oward, Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik, Rolf Oward Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Holmen Ideal matt 9 g Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplats: ISSN Det är inte tillåtet att kopiera eller återge hela eller delar av innehållet i Kommunexperten utan skriftligt godkännande från Kommun experten AB. Undantag görs gi vet vis för journalisters citaträtt. Kommunexperten finns också på inter net. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 11, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

3 Kommentaren December: Månaden med flest nyheter! Stolta och nöjda kanske ett slitet uttryck, men det är så vi känner oss på redaktionen inför nummer 11 av Kommun experten. Med vinst i ryggen förverkligas mediabygget successivt och du är välkommen till våra webbplatser. Från och med december månad finns nämligen Kommunexperten på två ställen, dels på den invanda webbplatsen dels på den nya handelsplatsen ehandel.kommunexperten.se. Decembernyheter Det är en månad med många nyheter där de flesta finns på förlagets webbplatser: ehandel.kommunexperten.se: En webbplats där man kan köpa allt från kompletta nummer av Kommunexperten till enstaka kommunanalyser och artikelserier kommunexperten.se: Det nya meny alternativet Så här analyseras kommuner beskriver översiktligt hur en kommunanalys går till och vilka de viktigaste nyckeltalen är kommunexperten.se: Det nya meny alternativet Marknadsföra kom muner visar på de möjlig heter som kommunerna har att använda Kommunexpertens analyser för egen marknadsföring kommunexperten.se: Det nya menyalternativet Analyserade kommuner listar i bokstavsordning de kommuner som analyserats och i vilka nummer analyserna finns kommunexperten.se: Det nya menyalternativet Artikelfördjupningar innehåller ett arkiv med kompletterande material till artiklar som publicerats i analystidningen, men som av utrymmesskäl inte får plats Pappersupplagan ges ut som vanligt nästa år och blir ännu mer värdefull eftersom helårsprenumeranterna får möjlighet att bli bibliotekskunder på ehandel.kommunexperten.se med fri tillgång till allt som har publicerats. Skatte- och kostnadsutjämningssystemet Det här numret är extra omfångsrikt. Skälet är att det bland annat innehåller en lång artikel om utjämningssystemet. I artikeln finns en tabell som på ett nytt sätt listar Sveriges 29 kommuner och belyser två märkliga konsekvenser av utjämningen. Det är hög tid att någon aktualiserar den känsliga frågan om systemet för utjämning av intäkter och kostnader fungerar som det var tänkt. Vad tycker du? Läs och begrunda. Här beskrivs systemets incitament, vilket mig veterligen aldrig skett någonstans. Ligger de ekonomiska morötterna rätt? Kommuninvest och Swedbank i samarbete Vid pressläggningen 11 november nås vi av ett pressmeddelande där Kommuninvest och Swedbank ska inleda samarbete. Det är inte förvånande. Vi har gång på gång sett hur välmenande utlåning under lång tid skapat finansiella bubblor, som nu sist amerikanska subprime-lån. Både Kommuninvests och Swedbanks utlåning kan karaktäriseras som välmenande under hela dessa organisationers historia. Kan, när man anar sig vara vid vägs ände, den dolda agendan i samarbetet vara att tillskansa sig några herrelösa pengasyltburkar för att klara sig ännu en tid? Det finns många frågor: Kommer det verkligen att visa sig att den solidariska borgen i Kommuninvest saknar finansiell betydelse? Hur mycket av KPAs kommunpengar är med när Folksam stöttar Swedbank genom Anders Sundström? Hur många tunga kommunalråd har inte suttit och fortfarande sitter på dubbla stolar i både kommunhusen, sparbankernas styrelser på olika nivåer och dess ägarstiftelser kommunlråd som beviljat sig själva lån och nu söker en utväg? Varför behöver en bank som inte för så länge sedan tjänade en miljard i månaden göra en nyemission på tolv miljarder? Är ryktet sant att kreditförlusterna i Baltikum, Sverige, Ryssland, Ukraina och Lehman Brothers summeras till minst 5 miljarder? Hur mycket korta lån har Swedbank sagt upp i kommuner som är medlemmar i Kommuninvest? Är det en övning inför tuffare tag med kriskommuner man sitter fast i med mer långsiktiga krediter? Har också Kommuninvest nödlidande krediter till kommuner som i den fördjupade krisen kan bli besvärliga att hantera? Har inte Kommuninvest varit lika dålig på att vägra lån till utsatta kommuner som det löntagar ägda Carnegie var när man inte vägrade lån till sina kom pisar inom fastighetsbranschen? Staten skramlar med Carnegie, men vågar staten göra samma sak med två så stora institut i samarbete? I ett land där medborgarna tycker om att betala skatt, som saknar författningsdomstol och maktdelning, där kommunalpolitikerna är svaga i att hävda det kommunala självstyret, där har de centrala grabbarna i stort sett fria händer. I Sverige är även skattebaserna herrelösa syltburkar som står till förfogande. Tänk om man slipper säga vad var det vi sa om så där fem år! Hans Jensevik Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 11, 28 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kom muner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjlig heterna? Betygsmatris ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyra gradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckel talen skuldflödesgrad, spar nivå, skuld balansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckel tal: investeringsnivå, skattekraft, folk mängd, sysselsättning, bostads över skott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kom munen har möjlighet att via skatte höjning, avgifts höjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från SCB och Sveriges kommuner. Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Fem analysfrågor I. Kommunskuld II. Finansiell hälsa III. Finansiella risker IV. Finansiella möjligheter V. ledningsförmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Kapitalbildning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån *Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på **Kommenteras men betygsätts ej 4 Kommunexperten nummer 11, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

5 Arjeplog (D)åligt, men inte kris Man investerar mycket i Arjeplog. Faktiskt alldeles för mycket. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt nästan 8 procent av de totala intäkterna. Det är mycket över normen för kommuner med minskande befolkningsunderlag, för under den senaste tioårsperioden har Arjeplog tappat cirka 13,6 procent. Till det positiva hör ett högt och stabilt sparande och att man har högsta betyg på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Man har alltså potential att klara problemen på egen hand och är i den meningen alls ingen kriskommun. Mediabild och bakgrund Namnet Arjeplog kommer från samiskan och heter på sydsamiska Aarjepluevie och på umesamiska Árjje pluovve. De tidigaste beläggen för ortsnamnet går tillbaka till 164. Arjeplog är känt bland annat för Silver muséet, som är en skapelse av den så kallade lappmarksdoktorn Einar Wallquist. Arjeplog är en i raden av glesbygdskommuner som blir allt glesare. På de senaste tio åren har man tappat nästan 14 procent av befolkningen och tyvärr finns det inte mycket som tyder på att trenden vänder. Dessutom är det samhällsbyggargenerationen (dvs folk i åldersgruppen år) som i snabbast takt väljer att flytta från Arjeplog. Man har likt andra kommuner i Sverige en devis och här har man fastnat för mottot En väg, många möjligheter. Möjligen kan man tolka det så att vägen leder ut från Arjeplog med tanke på utflyttningen Dock på kommunens webbplats möts man bland annat av erbjudande om att få 25 kronor (skattefritt!) som välkomstbonus om man flyttar till Arjeplog. Arjeplog är också känt som Europas testcentrum för vinterkörning av nya bilmodeller, och den här testverksamheten har svällt så i omfattning att den har blivit en av de mest viktiga inslagen i det privata näringslivet. Potential finns, för arjeplogborna är ett företagsamt folk: Det finns 24 arbetsställen per tusen invånare. Bara fyra kommuner i landet har fler företag per tusen invånare. Och skulle varje företagare i Arjeplog anställa en person till skulle 63 personer till få arbete. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Bokslutsprognos är inlagd för 28. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Arjeplog har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Arjeplog ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 78 2 kronor per invånare. Det är över medeltalet men långt från kommunen med den Faktaruta Arjeplog Betyg: D (indikativt 28) Befolkning: 3 89 (27) Kommuntyp: Glesbygdskommuner Kommunalskatt: 22,28 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 5 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 24 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 6 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 11, 28 5

6 Arjeplog KOmmunskuld tkr/inv Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Arjeplog kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Inga tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp största skulden (137 kronor per invånare). Arjeplog ligger på plats 217 av Sveriges 29 kommuner och det finns 73 kommuner med högre skuld. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Arjeplogs fall är det svårt eftersom de viktiga kommunägda företagen, egentligen stiftelser, inte redovisar stabila vinster. Nu är Arjeplogs bruttoförpliktelsebelopp så högt att en försiktigt beräknad värdering på 14 1 kronor per invånare bara sänker nettoförpliktelsebeloppet till cirka 64 kronor per invånare. Det är över 61 2 kronor som är gränsen för den tredje kritiska nivån för indikation av konsumtionslån. Det finns således starka indikationer på konsumtionslån att nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Arjeplogs amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt två år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån fem år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Arjeplog delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Arjeplog får betyget. År 27 är sparnivån 8,5 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållnings krav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 8,5 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kommun 217 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på 17 procent av intäkterna. Eftersom den första kritiska nivån är så hög som 25 procent av totala intäkter blir betyget för skuldflödesgraden för Arjeplog. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Arjeplog också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Med många långa och korta skulder är skuld balansgraden 37 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår, men är genomsnittligt klart större än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller på kassan något snabbare de senaste fem åren än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns således i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får i Arjeplog betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Arjeplog under den senaste nioårsperioden 7,1 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 8,3 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,2 procent. Och Arjeplog har ökat sin långa upplåning. Med betyget på sparnivå får Arjeplog delbetyget A på hela analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver 6 Kommunexperten nummer 11, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

7 Arjeplog hanteras. Det indikeras en sådan risk och flera håller på att ut vecklas och Arjeplog får delbetyg C på hela analys frågan Finan siella risker. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 7,8 procent av totala intäkter och mycket över normen på 2,5 3 procent som tillämpas för kommuner med stagnerande befolkningsutveckling, dvs kommuner som under en tioårsperiod tappar mer än 5 procent av befolkningen. Befolkningsminskningen de senaste tio åren är 13,6 procent. Det finns en mognande risk att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger att den kommunala beskattningsbara inkomsten är under rikssnittet. Med en svagt fallande trend de senaste sex åren från 89 till 86 procent får skattekraften i Arjeplog betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning får Arjeplog betyget. Man tappar befolkning både årligen och långsiktigt i alltför hög takt. Räknat per tioårsperiod ligger minskningen från och med 1989 mellan 7,8 och 14,6 procent. Nu ligger minskningen på 13,6 procent för de senaste tio åren. Även åldersstrukturen innehåller ett antal snedheter jämfört be folknings pyramiden för riket. Befolkningen åldras i snabb takt. Det är samhällsbyggargenerationen år Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 2,4 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANAlysfråga iii % 15 1 Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. 5 % Bostadsöverskott Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 11, 28 7

8 Arjeplog som flyttar från kommunen i extremt snabb takt. En djup svacka i den åldersgruppen kontrasteras både av en yngre och äldre ålderspuckel i grupperna år och 8 w år. Det finns alltså en allvarlig strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Arjeplog en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Man har dock en viss konjunkturkänslighet. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Arjeplog får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 6 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 27) passeras den första kritiska nivån på 3 procent. Ytterligare en belastning ges eftersom befolkningen minskar med mer än 5 procent på tio år. Betyget för borgen är. Man har borgen och förmedlade lån på cirka 2 3 kronor per invånare. Det är över den första kritiska nivån på 15 kronor per invånare, men under den andra på 27 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Arjeplog potential 38,3 Mkr De sex nyckeltalen ger samman taget delbetyget C för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för de nyckeltalen utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 7 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (4), Hälsa () och Risk (3). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Arjeplogs skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Jokkmokk) år 27. Eftersom Arjeplog har högre skattesats med,4 procent finns ingen potential och betyget kan bara bli på skattehöjning. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 4 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg och kultur- och fritidsverksamhet. Cirka 3 miljoner av potentialen indikeras inom äldreoch handikappomsorgen. Den risk som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 7 miljoner kronor per år. Nyckeltalet har tre nivåer: 1, 66 och 33 procent. Arjeplogs poten tial är 4 miljoner och det når bara upp till den lägsta nivån (33 procent). Det ger två belastningar och betyget för Arjeplog blir ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress för avgiftshöjningar. Det indikeras en betydande avgiftspotential inom kommunens affärsverksamhet. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 38 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Arjeplog på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med 1 miljoner kronor inom äldreomsorg och med 11 miljoner inom det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan man pressa kostnaderna med cirka 3 miljoner vardera inom grundskola, politik, kultur och inom fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar 5 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 38 miljoner en sänkt skatt på cirka 7,7 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är personal eftersom det finns 136 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidrag enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 88 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 148 personer. Arjeplog får delbetyg A på hela analys frågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckel talen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Arjeplog (här finns bara betygen och ). Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av 8 Kommunexperten nummer 11, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

9 Arjeplog fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar eftersom så många som 136 anställda per tusen invånare indikerar stora arbetslag. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller på bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Arjeplog det speciella Det är en dagsresa i bil från Narvik till Arjeplog. Färden går först söder ut efter Atlantkusten, därefter rakt in i landet på svindlande vägar på bergsplatåer över gränsen och ut på ett storslaget fjällandskap. Efter timmar i bil ligger Arjeplog söder om sjöarna. Ta in på hotellet på bergsplatån sydväst om centrum och se solen gå ner i väster med en underbar utsikt över sjöarna norr om Arjeplog. Besök silver museet efter frukosten dagen därpå. Från Arjeplog ner mot sydöst finns bara en väg mot Arvidsjaur men det finns flera smitvägar från Arjeplog som förkortar avståndet till Sorsele i söder. För att åka norrut till Jokkmokk och Gällivare måste man först ner mot Arvidsjaur och därefter norr ut. Det är långa avstånd. Ovanför Östersund ligger nio kommuner som avlånga tårtbitar utefter gränsen till Norge. Den sjätte är Arjeplog mellan Sorsele i söder, som analyserades i Kommunexperten 5/28, och Jokkmokk i norr (i Kommunexperten 1/28). Det är befolkningsmässigt små kommuner, men till ytan stora, typiska glesbygdskommuner. Med 24 arbetsställen per tusen invånare har Arjeplog, som de övriga gränskommunerna, många före tag. Det finns bara fyra kommuner i landet som har fler företag än Arjeplog per tusen invånare. Det verkar som om folk lämnade de här kommunerna eller blev kvar som före tagare. Ett delbetyg D på analysfrågan kommunskuld bestämmer slutbetyget D för Arjeplog som för många av de övriga små gränskommunerna. Det höga bruttoförpliktelsebeloppet har fem orsaker. En är att befolkningen minskar så snabbt att allt färre får dela på skuldbördan. I de här kommunerna är inte attityden att skuldbördan behöver amorteras extra för att kompensera för befolkningsminskningen. Som kommun definierar de sig mer som en statlig förvaltningsenhet än en kommun med självstyre och lokalt ansvar som det står om i regeringsformen. De fyra andra anledningarna är att alla fyra komponenter som bygger upp bruttoförpliktelsebeloppet är höga, dvs förvaltningarnas långa och korta skulder, pensionsskulden och borgen. Ingen komponent sticker ut, men alla är lite väl höga för en stagnerande kommun. För att få fram ett nettoförpliktelsebelopp under 36 2 kronor per invånare, som är gränsen för konsumtionslån, borde den allmännyttiga stiftelsen Arjeploghus kunna värderas så högt att det uppenbart kan bära den skuld kommunen gått i borgen för. Så är inte fallet. Till det värde som kan sättas på kommunens stiftelser läggs medlen i en pensionsfond och värdet av lite exploateringsmark. Det belopp som kan minska bruttoförpliktelsebeloppet blir bara 14 1 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir kronor per invånare. Det överskrider tre kritiska nivåer och med tre belastningar blir betyget på förpliktelsebelopp LedningsförmågA ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 11, 28 9

10 Arjeplog och delbetyget för kommunskuld D. När det här skrivs sprids uppgifter om Islands och USAs skuldbörda och man frågar sig om länder kan gå i konkurs. I Sverige tar vi lika lätt på kommunala skuldbördor som amerikanska politiker har gjort. Kan dagens generation i Arjeplog betala? Visst, behoven uppgår totalt till enbart 7 miljoner kronor och de finansiella möjligheterna till 38 miljoner bara i kostnadspress. Av behovets 7 miljoner finns fyra för amorteringar varje år i 2 år. Det indikeras konsumtionslån, men det är egentligen inte sådana. Av diagrammet under finansiell hälsa framgår att sparandet ligger på mycket höga nivåer. Mycket över högsta kritiska nivå 5,5 procent av de totala intäkterna, så all verksamhet betalas och det blir mycket pengar över. Ser vi tillbaka ända till 1988 när statistik började samlas in från kommunerna är sparnivåerna genomgående höga. Det finns en svacka 21 och även historiskt finns år med för låga sparnivåer, men som helhet är sparandet högt och har varit högt i Arjeplog. Var kommer skulderna ifrån? Kapitalbildning har betyget. Sparnivåerna är mycket höga, men de årliga investeringarna är och har varit ännu högre. Det blir stor kapitalbildning med så högt sparande, men det har ändå inte räckt utan det har krävts lån. Det är inte överkonsumtion utan överinvesteringar. Arjeplog måste vara en färdiginvesterad kommun för länge sedan och nu investeras det förmodligen för att det finns pengar på grund av höga sparnivåer varje år. De senaste nio åren var investeringssnittet 8,3 procent av de totala intäkterna och sparandet i snitt 7,1 procent. Skillnaden 1,2 procent är nästan 3 miljoner kronor och det blir ett lånebehov på 26 miljoner över den kommande nioårsperioden. Säg att Arjeplog ligger kvar med ett sparande på 8 procent av de totala intäkterna och drar ner investeringarna till mer normala 3 procent. Då finns 5 procent av de totala intäkterna, dvs 12 miljoner kronor, att årligen använda för att amortera lån. Med den amorteringskapaciteten når man A-nivå för analysfrågan kommunskuld på sju år. I Arjeplog, som i många andra glesbygdskommuner, som är stora mottagare av statsbidrag har man potentiellt mycket bra ekonomi. Kanske gäller det för kommunen att inte visa det och passa på att göra något förnuftigt, dvs investera? Det finns potentialer i verksamheten också. Personalandelen av verksamhetens kostnader är stor eller 68,3 procent (max är 73.3 procent) och kommunen har 136 anställda per tusen invånare. I svackan 23 kulminerade antalet anställda per tusen invånare och var då uppe i 144 personer. Följaktligen är, som redan konstaterats, pensionsskulden hög. För att klara motsvarande högre utbetalningar i framtiden ligger den lägsta kritiska nivån på 2,5 procent av intäkterna för nyckeltalet sparnivå, vilket framgår av diagrammet under finansiell hälsa. Det är uppjusterat med,5 procent. Det framgår av den andra kritiska nivån, reinvesteringar, att utrymmet här är 2 procent av intäkterna. Det är nedjusterat eftersom kommunens tillgångar uppgår till 124 procent av genomsnittsvärdet för riket. Arjeplog har genom åren investerat fram en stor produktiv förmögenhet och det torde kosta att genom reinvesteringar hålla den intakt. När det gäller analysfrågan finansiella risker finns det ett kritiskt mönster mellan nyckeltalen befolkning och bostadsöverskott. Det avsätts därför 2 miljoner kronor per år för att avveckla lägenheter i takt med att befolkningen minskar. Den risken räcker för C-betyg på analysfrågan finansiella risker, men det finns fler risker. Resterande miljon (av 3) bör användas för att hantera svikten i det lokala näringslivet. Skulle riksdagen förbättra företagsklimatet så att varje företagare i Arjeplog fann det lönsamt att anställa en person till skulle 63 personer till få arbete. Investeringsnivån indikerar viss investeringsrisk, men det behöver inte avsättas medel för att dra ner investeringsnivåerna. Det finns finansiella möjligheter i främst kostnadspress. Överkostnaderna, som är personal, motsvarar en skattesänkning på 7,7 procent. Rekommendationer Kommunledningen: Arjeplog är en liten kommun, men har trots det goda ekonomiska möjligheter att leva vidare på egen hand. Gör er inte ofria och sårbara genom för stor skuldsättning. Fundera på om det inte skulle vara förnuftigare att dra ner investeringarna till en mer rimlig nivå, vilket är cirka en tredjedel av det historiska snittet, och i stället använda pengarna till extra amorteringar och avveckla tomma lägenheter enligt analysens förslag. Inled ett långsiktigt skattesänkningsprogram med minst,1 kronor per år för att öka kommunens attraktivitet. Kalkylmässigt finns möjligheter till större årliga sänkningar utan att det får märkbara konsekvenser för verksamheterna. Befolkningen minskar i alltför hög takt samtidigt som den snabbt åldras. Det finns en allvarlig svacka i samhällsbyggargenerationen år samtidigt som det finns äldrepucklar. Varför det är så bör utredas och i den mån det går åtgärdas. Undersök möjligheterna att starta ett bemanningsföretag tillsammans med näringslivet i syfte att bättre hantera företagsriskerna i arbetsrätten. Det skulle öka möjligheterna för samhällsbyggargenerationen att slippa flytta från Arjeplog. Det skulle även hjälpa kommunen att anpassa sin personal vid kostnadspress och effek tiviseringar av verksamheterna. Anställda i kommunen: Arjeplog har lägsta finansiella betyg av flera anledningar, framförallt beroende på en hög kommunskuld. Det ligger i ditt intresse att kommunen amorterar ned den så snabbt det går och där efter 1 Kommunexperten nummer 11, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

11 Arjeplog Saffranstrategi för tobak Nyligen gjorde yrkesföreningarna Lärare mot tobak och Tandvård mot tobak en gemensam aktion i Arjeplog.. Målet är att få bort reklam om och exponering av tobaksvaror i handeln. Gunilla Lindfors företräder tandvården och säger att målet är att få handeln att sälja tobak på samma sätt som man säljer saffran. Det vill säga att varan plockas fram då kunder frågan efter produkten. Under de två timmar som Gunilla Lindfors agerade i Arjeplog skrev 44 personer på uppropet. Genom att gömma tobaken minskar risken för stöld och det förebygger också impulsköp. Namnlistorna ska användas när handeln uppvaktas i samband med årsstämmor och liknande. Källa: norran.se etablerar ett betyg på A-nivå. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att i framtiden betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni alldeles för många. Fundera på hur sannolikt det är att kommunen får extern hjälp för att i framtiden kunna betala ut dina avtalspensioner. Invånare: Du bor i en kommun med det lägsta finansiella indikativa betyget D, med en något hög skatt, med mer än normala överkostnader och med mycket personal i verksamheterna. Du kan därför kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet även fortsättningsvis. Goda och uthålliga finanser på A-nivå kan etableras genom att kommunen amorterar ner den höga kommunskulden och hanterar bort vissa finansiella risker. Säkerställ det genom att bevaka att de lokala politikerna förbättrar ekonomin varje år. Det har de finansiella möjligheter att göra. Välj därför och stöd politiker som håller hårt i pengarna. Det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Arjeplog. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen visar uthållighet i sin ekonomistyrning och etablerar goda och uthålliga finanser på A-nivå så fort som möjligt. Det sker i samma takt som den höga kommunskulden amorteras ner. Därmed kan din villa bli en allt likvidare och värdefullare tillgång. Även skattesänkningar Länet under kvartsmiljonen Norrbotten har nu mindre än en kvarts miljon människor. Så har det inte varit sedan början av 195-talet, Samtidigt har Luleå aldrig varit så stort som nu. När Norrbotten tappar är det glädjande att Luleå ökar, säger kommunens utvecklingschef Jörgen Eriksson. Med undantag för ett av de senaste åren har Norrbottens befolkning stadigt minskat. Vid millennieskiftet bodde det över 256 människor i länet. Några år tidigare var ytterligare tiotusen skrivna här. Det säkra kortet Piteå har tappat marginellt i befolkning i år. Det är istället Arjeplog som är den andra av länets kommuner som ökar. Haparanda står stilla på fläcken medan övriga av länets kommuner krymper. Källa: kuriren.nu bidrar till högre fastighetsvärden åstadkommer och visar att kommunens politiker fortsätter att måna om en balanserad bostads- och fastighetsmarknad. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Arjeplog kan det indikativa finansiella betyget D vare en negativ signal och bör så vara. Det finns finansiella möjligheter att på längre sikt nå A-status. En hög kommunskuld bör i så fall först amorteras ned. Har Arjeplog komparativa fördelar för ditt företag kan du bli kvar eftersom det inte torde vara svårt för kommunen att bistå dig med det stöd och de resurser du behöver med de potentialer som finns. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Arjeplog har kommunerna i omgivningarna faktiskt inte starkare finanser. Aktuellt från kommunerna Allt fler hoppar av skolan i Norrbotten I Arjeplog hoppade över hälften av gymnasieeleverna, som började 24, av inom tre år. I Överkalix var siffran aningen bättre, något fler än hälften fullföljde gymnasieutbildningen. -Utan gymnasieutbildning står man sig ganska slätt, säger överkalixrektorn Björn Karlsson om chanserna att få jobb. Sju av kommunerna i Norrbotten rankas bland de 5 sämsta i landet när det gäller att få ungdomar att slutföra gymnasiet inom tre år. Arjeplog är näst sämst i landet, på plats 289, medan Överkalix ligger på plats 282. Källa: Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 11, 28 11

12 Kommunexpertens ratinglistor Det här är Sveriges mest välskötta kommuner Hittills har Kommunexperten under 28 på sina första elva nummer analyserat 88 kommuner. Det är 3,4 procent av Sveriges samtliga kommuner. I det här numret kompletteras listan med åtta nya kommuner. Vilka är de ekonomiskt mest välskötta kommunerna? Vilka sköts mindre bra? Hur ser det ut i din kommun eller i grannkommunen? Inte helt oväntat omfattar listorna allt från elit- till dödskallekommuner Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns det fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra nyckeltalsbetyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir således inte bara en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper, utan här ges även en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom man kan tycka att en kommun med ett färre antal -betyg inte borde vara bättre än en med flera. Men ett färre antal viktigare nyckeltal får mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än fler men mindre viktiga nyckeltal. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Val av rätt kommun har därför ekonomisk betydelse. Rent objektivt sett är faktiskt kommunalvalen numera viktigare än riksdagsvalen för den enskilda medborgarens välfärd. Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter nivåmässigt Rang A-kommuner Nr 28 1 Säter Värnamo Fagersta Skellefteå Karlstad Markaryd Östersund Vaggeryd Älmhult Piteå Nykvarn Bromölla Skövde Danderyd Hudiksvall Mark Skurup Göteborg Sunne Tierp Östhammar Båstad Tanum Rang B-kommuner Nr 28 1 Lekeberg Valdemarsvik Laholm Norsjö Skinnskatteberg Herrljunga Upplands Väsby Kalmar Motala Vadstena Klippan Norrköping Leksand Orust Strömstad Haninge Sölvesborg Trelleborg Perstorp Forshaga Stenungsund Lycksele Svenljunga Huddinge Kristinehamn Kommunexperten nummer 11, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

13 Kommunexpertens ratinglistor utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som om de hålls i framtiden inte kommer att försämra det ekonomiska och finansiella läget. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan den här månaden är Fagersta och Skövde. De markeras med fetstil i tabellen. Rubrikerna till deras sex sidor långa analysartiklar är Fagersta mörkröd kommunkapitalism och Skövde en rejäl och enkel A-kommun. 23 kommuner av analyserade 88 är 26 procent. Om det är ett representativt urval finns 76 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns dels kommuner som knackar på dörren till A-gruppen, dels sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på, förblir man en B-kommun eller faller sakta. Det finns en ny kommun i B- gruppen den här månaden: Upplands Väsby. Den markeras med fetstil i tabellen. Rubriken till analysartikeln är Upplands Väsby allmännytta med kommun. 25 kommuner av analyserade 88 är 28 procent. Om det är ett representativt urval finns 82 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns kommuner som om deras ledningar inte agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin obevekligen kommer att falla ner mot D-gruppen. Det finns fyra nya kommuner i C-gruppen den här månaden: Åstorp, Flen, Mellerud och Olofström. Den markeras med fetstil i tabellen. Rubriken till analysartiklarna är Åstorp verksamheten före ekonomin, Flen konjunkturkänslig iblandekonomi, Mellerud med överkonsumtion som ledstjärna och Olofström tär på egna ägda företag. 23 kommuner av analyserade 88 är 26 procent. Om det är ett representativt urval finns 76 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra klassas som finansiella kriskommuner eftersom de av egen kraft inte klarar att reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. På de senare sätter vi i listan en finansiell dödskalle. Det innebär att de 16 första inte är kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att kräva ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det 5 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att på egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Dödskallekommunerna har ställt till det för sig, men har inte kunnat göra det utan välmenande kreditgivare. Det finns en ny kommun i D- gruppen den här månaden och det är Arjeplog. Den markeras med fetstil i tabellen Rubriken till analysartikeln är Arjeplog (D)åligt men inte kris. 17 kommuner av analyserade 88 är 19 pro cent. Om det är ett representativt urval finns 56 D-kommuner i Sverige. Rang C-kommuner Nr 28 1 Solna Tomelilla Övertorneå Orsa Falkenberg Hedemora Strömsund Åstorp Sundsvall Ydre Flen Kiruna Tingsryd Västervik Sandviken Katrineholm Torsås Avesta Ljusdal Mellerud Olofström Sollefteå Karlskoga Rang D-kommuner Nr 28 1 Värmdö Hofors Jokkmokk Boden Åre Sundbyberg Bjurholm Vaxholm Södertälje Dals-Ed Arjeplog Bräcke Gagnef Dorotea Berg Sorsele Rang D-kommuner Nr 28 1 Hallsberg Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 11, 28 13

14 Flen Konjunkturkänslig iblandekonomi Flen blandar och ger. Man har högsta betyg på analysfrågorna Kommunskuld och Finansiella möjligheter, men sjunker till B på Finansiell hälsa och till C på Finansiella risker. Det som är den stora utmaningen för ledningen i Flen är att bryta det kritiska mönster som utgörs av kombinationen befolkningsminskning och allt fler tomma lägenheter i allmännyttan. På de senaste tio åren har Flen minskat med något över fem procent. Det gäller att göra Flen till ett attraktivt boende- och etableringsalternativ så att familjer och företag väljer att flytta dit. Mediabild och bakgrund Flen är uppbyggd kring järn vägen järnvägsstationen öppnade 1862 och orten var länge en viktig knutpunkt där TGOJ-banan och Västra Stambanan möttes. TGOJ står för Trafik aktie bolaget Grängesberg- Oxelösunds järnvägar, ett företag som fortfarande finns kvar och som sysslar med godstransporter. Namnet flen sägs komma från ett dialektalt ord som betyder naken eller bar, och som fått bibetydelsen kal berghäll. Flen ligger nämligen tämligen högt och berggrunden syns på många ställen. Flen är en ung ort som blev municipalsamhälle 191 och stad först Ulf-Peder Olrog har gjort Flen bekant genom melodin Violen från Flen, som han skrev Flens läge har gjort orten till pendlingskommun; det tar bara en timme så når man orter som Stockholm, Eskilstuna, Katrineholm, Södertälje och Norrköping. Men givetvis finns arbetstillfällen också i Flen, bland annat hos Volvo, Glacebolaget och De La Rue Cash Systems (företag som tillverkar sedelautomater). Dock kommunen blir allt mindre. Men att man är medveten om problemen med utflyttningen framgår bland annat av att kommunen startat ett långsiktigt varumärkesarbete som genom att förändra bilden av Flen syftar till att positionera kommunen och på sikt stoppa befolkningsminskningen. På kommunens webbplats möts man av ett något förändrat stadsvapen där texten Flen en kommun har tillkommit. Kanske inte det starkaste av budskap Media berättar bland annat om kampanjen Sörmlands pärlor, en satsning som påbörjades 26 och som syftar till att öka inflyttningen till kommunerna Flen, Katrineholm, Vingåker och Gnesta. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Bokslutsprognos är inlagd för 28. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Flen har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder Indikativ betygsmatris Faktaruta Flen Betyg: C (indikativt 28) Befolkning: (27) Kommuntyp: Övriga kommuner med 12 5 till 25 invånare Kommunalskatt: 21,38 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 25 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 88 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 9 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C = Nivån för finansiell elit licens 14 Kommunexperten nummer 11, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

15 Flen som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Flen ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 47 8 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Flen ligger på plats 4 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. För Flens del finns värden på 16 8 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 31 kronor, vilket med god marginal understiger 36 2 kronor som är gränsen för indikation av kon sum tionslån. Det finns således inga konsumtionslån och därför får nyckel talet förpliktelsebelopp betyget. Flens amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem KOmmunskuld tkr/inv Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån fem år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Flen delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Flen kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Inga tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp Kommun 4 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet får betyget. År 27 är sparnivån 4,6 procent av de totala intäkterna och något under nivån för god hushållning eller 5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 4,8 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på noll procent av intäkterna. Flens kommun är skuldfri i den meningen att långa lån saknas. Eftersom den första kritiska nivån är så hög som 25 procent av de totala intäkterna blir betyget på skuldflödesgraden. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får man också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Utan några långa lån och med bara korta skulder är skuldbalansgraden 22 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger nära tre gånger så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder växer trendmässigt de senaste fem åren långsammare än omsättningstillgångarna och är obetydligt större än dem under mätperiodens sista bokslutsår 27. Kapitalbildningen får betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Flen under den senaste nioårsperioden 4,75 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 6,56 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,81 procent. Med betyget på sparnivå får Flen delbetyget B på hela analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. Under de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 5,5 procent av de totala intäkterna och över normen på 2,5 3 procent som tillämpas för kommuner med stag Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 11, 28 15

16 Flen nerande befolkningsutveckling, dvs kommuner som under en tioårs period minskar med mer än 5 procent. Befolkningsminskningen de senaste tio åren är 5,3 procent. Det finns en tendens till risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger att den kommunala beskattningsbara inkomsten är under rikssnittet. Men med en svagt stigande trend från 88 till 9 procent de senaste sex åren får skattekraften i Flen betyget. Finansiell hälsa På nyckeltalet befolkning får man betyget. Man tappar befolkning årligen och långsiktigt i alltför hög takt. Befolkningsminskningen de senaste tio åren är 5,3 procent. Ålders strukturen innehåller ett antal snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen åldras i snabb takt. Det är utbildningsgenerationen år och samhällsbyggargenerationen år som flyttar från kommunen i snabb takt. Det kontrasteras av en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år. Det finns även en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan ålders grupperna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Flen en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Man uppvisar dock en viss konjunkturkänslighet. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Flen får på bostadsöverskott betyget ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 8,8 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANAlysfråga iii % % Befolkningsökning 1 år Flen kommun Länet Riket Bostadsöverskott Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 16 Kommunexperten nummer 11, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan

17 Flen eftersom det finns tomma lägen heter i allmännyttan som drar pengar. Med 5,2 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 27) passeras den första kritiska nivån på 3 procent. Det blir ytterligare en belastning eftersom befolkningen under en tioårsperiod minskar med mer än 5 procent. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på cirka kronor per invånare. Det är just över den första kritiska nivån på 15 kronor per invånare. Med ett negativt rörelse kapital är hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C för analysfrågan Finansiella risker. Det kritiska mönster som kräver åtgärder som kostar pengar är att den underliggande befolkningsminskningen ställer lägenheter tomma i den kommunala allmän nyttan, Flens Bostads AB. Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Flen potential 81,7 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för de nyckeltalen jämförs med ett totalt behov av åtgärder på 8 miljoner kronor fördelade på Kommunskuld (), Hälsa (4) och Risk (4). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Flens skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Strängnäs) år 27. Eftersom Flen har högre skattesats med,75 procent finns ingen potential och betyget kan bara bli på skattehöjning. Skatten har varit oförändrad under de senaste nio åren( 21,38 procent). För avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 27 miljoner inom 2 4 år (det totala åtgärdsbehovet är 8 miljoner kro nor). Det gäller främst avgifterna inom äldreoch handikappomsorg, förskola och barnomsorg och kultur- och fritidsverksamhet. Cirka 2 miljoner av potentialen indikeras inom äldre- och handikappomsorgen. Betyget för Flen blir för avgiftshöjningar. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 81 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Flen på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med 2 miljoner kronor vardera inom äldreomsorg och social omsorg och med 15 miljoner inom det som kallas infrastruktur och skydd. Vidare kan man pressa kostnaderna med cirka 8 miljoner vardera inom förskola 1 5 år, grundskola och gymnasieskola. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar 25 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 81 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,3 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent. ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Överkostnaderna är personal eftersom det finns 94 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidrag enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 84 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 161 personer. Flen får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget. (Här finns bara betygen och.) Under de senaste fyra mandatperioderna har det i genomsnitt saknats majoritetsblock och nu indikeras även vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar eftersom antalet anställda per tusen invånare indikerar stora arbetslag, samt att många partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller på bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Så är det inte i Flen och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Flen det speciella Eskilstuna, Strängnäs, Nyköping och Katrineholm (analyserad i Kommunexperten 1/28) bildar ingen perfekt fyrkant i Sörmland, men i mitten av den ligger Flen med drygt 16 invånare. Där korsar två järnvägslinjer Stockholm Katrineholm och Eskilstuna Nyköping. I takt med att väg Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 11, 28 17

18 Flen LedningsförmågA transporter ska över på tåg så torde Flens läge växa i attraktivitet. Men en viktig lokaliseringsfaktor är också hur kommunen sköter sin ekonomi. Betygsmatrisen i faktarutan berättar att det finansiella indikativa betyget är C. Det bestäms av analysfrågan finansiella risker med sitt delbetyg C, och det kritiska mönstret mellan två risknyckeltal gäller befolkning och bostadsöverskott. Kombinationen och räcker för att visa en finansiell risk som behöver ledningens uppmärksamhet och åtgärder, dvs kostar pengar. Det betyder att en långsiktig minskning av befolkningen mätt i tioårsperioder på minst 5 procent ställer lägenheter tomma i kommunens allmännyttiga företag Flens Bostäder AB. Kortsiktigt finns perioder när det kan se riktigt bra ut i Flen. Befolkningen växte faktiskt åren 22 och 23, och 23 var antalet lediga lägenheter nere på 4,3 procent för att 25 nå nästan 8-procent. Vid mätningen i september 27 fanns 92 tomma lägenheter, vilket var 5,2 procent av beståndet. Det skulle knappast betraktas som allvarligt om det inte vore för den underliggande befolkningsminskningen, som hela tiden finns som en förvärrande faktor. Kommunen avvecklar lägenheter; beståndet 1999 var lägenheter och det hade vid mätningen 27 minskat till Ibland ser det även bra ut när det gäller skötseln av den vardagliga ekonomin. Det framgår av analysfrågan finansiell hälsa och diagrammet för sparandet. År av väl höga sparnivåer följs av år med för låga och så ser också historien ut i kommunen. För närvarande ligger den femåriga betygstrendens medelvärde alldeles under högsta kritiska nivå 5 procent av totala intäkter, och med betyget på sparnivå blir delbetyget för analysfrågan finansiell hälsa inte högre än B. Nu kan den framsynte hävda att när trenden vandrat ett år framåt höjs nivån och Flen får en sparnivå med betyget, vilket medför att delbetyget för finansiell hälsa ska vara A. Det låga värdet 2,2 procent för 23 ersätts av ett högre värde på 3,9 procent för 28, om man får tro på den delårsrapport för januari-augusti, med prognos till 31 december som finns på kommunens webbplats. Och visst kan det bli så, men samtidigt växlar trenden riktning och en snabbt fallande trend, utlöser en belastning även om nivån skulle vara godkänt hög. Delbetyget för finansiell hälsa är B, och om tendenserna håller i sig blir det inte högre i Flen som enligt analysen är en tydligt konjunkturkänslig kommun. Och nu stundar sämre tider. När det gäller kommunskulden har Flen ett bruttoförpliktelsebelopp på kronor per invånare (lite uppjusterat jämfört med SCBs siffror med liten förlustgaranti). Eftersom företagen omsätter hela 9 procent av kommunkoncernens omsättning ser även utgångsläget bra ut för en värdering av dem. Det visar sig räcka med en försiktig värdering av allmännyttan för att kunna kvitta borgen och aktiekapital motsvarande 16 8 kronor per invånare. Det räcker för betyget på förpliktelsebelopp och delbetyget för kommunskuld blir A. Ett lågt nettoförpliktelsebelopp på cirka 31 kronor per invånare understiger med marginal den lägsta kritiska nivån 36 2 kronor per invånare. Det finns inga konsumtionslån. Det finns ett finansiellt hälsogap på 4 miljoner kronor och ett lika stort riskgap. Det senare motsvarar avveckling av cirka tio lägenheter per år. Hälsogapet sluts med 4 miljoner kro ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna 18 Kommunexperten nummer 11, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

19 Flen nor, som är skillnaden i sparnivå 27 mellan utfallet på 4,6 procent av de totala intäkterna och den högsta kritiska nivån på 5 procent. Egentligen skulle kalkylen gälla bokslutsprognosen för 28, och då blev det 4 miljoner kronor till. Men ett totalt gap på 8 eller 12 miljoner är av mindre betydelse eftersom potentialerna i bara kostnadspress är 81 miljoner kronor. Det finns även en relativt hög avgiftspotential på 27 miljoner kronor. Det kan tilläggas att Flen inte tillhörde förlorarna vid övergången till det nya systemet för utjämning av intäkter och kostnader mellan kommunerna. På plats 112 förfogar Flen över 54 7 kronor per invånare, vilket är 66 procent av vad den mest gynnade kommunen får. En gåta är den genom åren lite höga investeringsnivån. Den är hög av två skäl. Dels klassas Flen som en befolkningsmässigt stagnerande kommun och bör kunna klara sig med en årlig investeringsram på cirka 3 procent av de totala intäkterna. Kanske kan den justeras upp till 4 procent med tanke på att befolkningen något år då och då till och med växt. Dels är investeringarna genomsnittligt högre än sparandet, vilket indikeras av betyget på nyckeltalet kapitalbildning och det kräver långsiktig upplåning men någon sådan har inte skett. Analysen visar att någon gång under senare delen av 199-talet måste kommunen ha tillförts minst 15 miljoner kronor, vilket är det ackumulerade gapet mellan sparande och investeringar. I årsredovisningen för 1998 bokförs en extraordinär intäkt för försäljning av Flen Energi AB på 189,7 miljoner kronor. Under kortfristiga placeringar i 27 års redovisning finns 31,5 miljoner kronor. Det torde vara det som finns kvar av inkomsterna från försäljningen av Flen Energi AB. Av dem anges 2 miljoner vara placerade i Kaupthing bank. Förhoppningsvis finns de pengarna kvar. Möjligtvis ses de kvarvarande medlen som en pensionsfond för de anställdas avtalspensioner. Men med stora kassabalanser känner man sig rik och vill spendera på förnuftiga saker och det är ofta investeringar. Flen torde vara en färdiginvesterad kommun för många år framöver. Ett viss ekonomiskt lättsinne kan även spåras i bolagsdirektiven till Flens Bostads AB där det sägs att bolaget kan minska vinstkraven till nollresultat och att kommunen inte längre ser så strängt på borgen till bolaget. Är det så att en borgerlig regim under förra mandatperioden visade en större ekonomisk skötsamhet och större ansvar än den vänsterregim som nu innehar makten? Kanske Flen inte bara är känslig för ekonomiska konjunkturer utan även för politiska? Rekommendationer Kommunledningen: Det behövs en fastare ekonomistyrning som höjer sparnivån till 5 procent av totala intäkterna och behåller den där. Då styr ni efter kommunallagens hushållningskrav och inte balanskravet. Är ni inte överens om vilka ekonomiska mål som gäller för den vardagliga hushållningen och hur de ska läsas av, bör ni snabbt bli eniga med tanke på att sämre ekonomiska tider stundar i en konjunkturkänslig kommun. Befolkningen minskar i alltför hög takt samtidigt som den åldras. Varför det är så bör utredas och i den mån det går åtgärdas. Billiga lägenheter i ett hyresbestånd där det också finns lediga kapacitet förstör prisbildningen på hela bostadsmarknaden. Avveckla därför konsekvent tomma och mindre attraktiva lägenheter och se till att hyrorna anpassas så att Flens Bostads AB fortsätter visa goda vinster. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni något för många. Men hur många ni än har varit kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Invånare: Du bor i en kommun med ett lågt finansiellt indikativt betyg, med en något hög skatt, med normala överkostnader och med gott om personal i verksamheterna. Du kan kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Men nu stundar sämre tider i en konjunkturkänslig kommun. Förutsättningarna att få en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen kan effektivisera verksamheterna och förbättra ekonomin så att man meriterar sig för ett betyg på A-nivå. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Din villa skulle förmodligen ha ett högre värde redan idag om kommunen hade stabilare finanser på A-nivå i stället för det indikativa betyget C. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen visar uthållighet i sin ekonomistyrning och etablerar goda och uthålliga finanser så fort som möjligt. Att politikerna månar om en balanserad bostads- och fastighetsmarknad ger förutsättningar för högre fastighetsvärden. Det gör även skattesänkningar. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Flen kan det indikativa finansiella betyget C uppfattas som en negativ signal och bör i viss mån så vara. Men har Flen komparativa fördelar för ditt företag och du inte är så beroende av offentliga tjänster kan du överväga att flytta dit respektive bli kvar. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i C-kommunen Flen finns en C-kommun till i omgivningarna och fyra B- kommuner. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 11, 28 19

20 Fundamental teori Analysfrågan Finansiella möjligheter del 3 Kommunexperten redovisar finansiella analyser av Sveriges kommuner baserade på fem centrala frågor. I tidigare nummer av Kommunexperten har den teoretiska bakgrunden presenterats till den första analysfrågan (Kommunskuld), den andra (Finansiell hälsa) och den tredje (Finansiella krisutlösande risker). Nu är det dags för motsvarande genomgång av den fjärde frågan Finansiella möjligheter, där den andra delen presenterades i förra numret. Repetition Kommunexperten 9/28 och 1/28 Finansiella möjligheter klarlägger en beslutsfattares handlingsutrymme. Åtgärderna i detta utrymme innebär uppoffringar av olika omfattning. Vid rating av kommuner som små länder formuleras behoven i tre analysfrågor: 1. Kommunskuld: Finns behov av extra amorteringar? 2. Finansiell hälsa: Finns behov av större sparande (överskott)? 3. Finansiella krisutlösande risker: Finns behov av riskhantering? Varje behov i de tre frågorna ovan gör anspråk på uppoffringar som sammantaget kräver en viss mängd finansiella möjligheter. Den fjärde analysfrågan är alltså Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Helheten behålls genom att behov och resurser behandlas samtidigt i betygsmatriser som analyserna alltid använder med betygen A, B, C och D. Nästa nivå under betygsmatrisen är gapanalysen. Skulle en kommun inte ha det högsta delbetyget (A) på någon av de tre första analysfrågorna beräknas uppoffringen i miljoner kronor för att meritera sig för det delbetyget. Det finns således ett skuldgap, ett hälsogap och ett riskgap. Summan av de tre gapen ger ett belopp i miljoner kronor som anger det finansiella åtgärdsbehovet. De tre potentialnyckeltalen som mäter de finansiella möjligheterna är skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Mätningen sker genom jämförelser med de bästa kommunerna i olika avseenden. Resultatet av de tre jämförelserna, skillnad i skatt, skillnad i avgiftstäckningsgrad och skillnad i kostnad per konsumtionsenhet till de bästa kommunerna anges i miljoner kronor och utgör de användbara potentialerna. Det finns en gemensam mätstandard för de tre potentialnyckel talen. Den mäter i tre steg och kan ge lika många belastningar när mätkraven inte uppfylls, dvs belastningarna Kronor Förskola 1 5 år, kostnad per inskrivet barn Arjeplog kr flyttar betyget i mätskalan lika många försämringssteg. Utan belastning blir betyget, men en belastning, med två och med tre. Bench Marking (BM) sök mästaren och lär Mästaren här är en mästare i att vara effektiv. För exempelvis nyckeltalet kostnadspress innebär detta sökande att man letar efter verksamheter med lägsta kostnader per konsumentenhet. Det nyckeltalet innehåller i de flesta kommuner de största finansiella möjligheterna, och oftast över 8 procent av en total potential (summan av potentialerna i skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress). Därför börjar vi med kostnadspress. 1 Skillnaden! kr kr kr Sorsele kr 2 Antal barn! kr 92 st kr Överkostnad i Sorsele jämfört Arjeplog! Antal kommuner Bild 1: Kalkylen vid Bench Marking av en verksamhets kostnader. 2 Kommunexperten nummer 11, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år

Läs mer

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun?

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 600 kr exkl moms Nr 5, 2008 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Artikel, sid 12-13 Vem

Läs mer

Kommunexperten. Råd till en finansminister

Kommunexperten. Råd till en finansminister Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 2, 21 Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER R I K S D A G E N S U T R E D N I N G S T J Ä N S T Susanna Kinnman Tfn: 08-786 5716 PM 2013-05-20 Dnr 2013:722 FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER Svenskt Näringsliv och SKL rankar företagsklimat i Sveriges kommuner.

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer