Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun?

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/212 Vad är egentligen en kommun? Före 197 var en kommun en generationssolidarisk organisation. Då skulle den aktiva generationen bygga den kommun som kommande generationer skulle finna det attraktivt att bo och verka i. Man hade att förvalta, bygga och spara. Om den aktiva generationen skulle konsumera mer under ett budgetåret än den totala budgetramen sägs man överkonsumera. Den över konsum tionen betalas alltid genom förskingring eller belåning. De som överkonsu merar har ofta illusionen att betalningen av den inte får några som helst konse kven ser. Hur ser det ut i dagens kommuner? Sidan 66 Analyserade kommuner i det här numret ALE är en A-kommun och upprepar klassningen från förra analysen. Man är en stabil A-kommun där det finns utrymme för små årliga skattesänkningar med tanke på det höga sparandet, överkostnaderna i verksamheterna och vissa Sidan 6 B-kommunen KUMLA i Närke växer i storlek, men det är en befolkningsökning som kan vara bidragsdriven. Annars är Kumla en stabil B-kommun som dock på senare tid haft något för höga investeringar Sidan 26 NORDMALING i Västerbotten har blivit känd som kommunen som skänker bort hundra tomter för att locka fler att bosätta sig i kommunen. Man är en C-kommun med fallande tendens med lågt sparande och för höga investeringar Sidan 46 FALKÖPING ligger i Västergötland. Man är en C-kommun och tendensen är fallande. en har fallit ett betygssteg jämfört med den förra analysen. Däremot har sparandet förbättras och man är nästan på godkänd nivå. Sidan 11 KARLSHAMN är numera en stabil A- kommun och den bästa kommunen i Blekinge. Med tanke på det höga sparandet och överkostnaderna i verksamheterna finns ut rym me för små årliga skattesänkningar; skatten på Sidan 31 SURAHAMMAR är en D-kommun som sköter vardagsekonomin exemplariskt men där det finns problem med bland annat stor kommunskuld och tendens till finansiell risk. Man bör sänka investeringarna och amortera extra, Sidan 51 Småländska HÖGSBY har C-betyg och är på väg upp. Bland annat är betygen för den finansiella hälsan och de finansiella möjligheterna bättre än vid den förra analysen. Problemet är kommunskulden där man är ytterst nära Sidan 16 LILLA EDET i Västergötland har C-betyg. I huvudsak beror det på för lågt sparande och för höga investeringar. Om man korrigerar det hejdas skulduppbyggnaden och man får möjlighet att amortera skulder, till och med att sätta av Sidan 36 VÄSTERÅS är egentligen en A-kommun som halkat ner ett hack av en enda anledning: man sköter vardagsekonomin lite för dåligt. Det är sparandet som måste upp, och det bör vara en lätt uppgift för en stad som omsätter över sju Sidan 56 B-kommunen HÖRBY ligger i Skåne och har möjlighet att inom några år nå A- klassning. Det man behöver göra är bland annat att öka sparandet till godkänd nivå och sänka investeringsnivån något som på senare tid varit väl hög Sidan 21 Västmanländska NORBERG är en C-kommun med stigande tendens som jämfört med den förra analysen sköter vardagsekonomin mycket bättre. Det högre sparandet förbättrar den finansiella hälsan från, men kommunskulden Sidan 41 Skånska YSTAD har B-betyg och skulle investeringsnivån vara lägre vore man en A-kommun. Sparandet är imponerande med åtta år över godkänd nivå och den finansiella hälsan har A-betyg. De finansiella möjligheterna är Sidan 61

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Ale...6 Falköping...11 Högsby...16 Hörby...21 Karlshamn...26 Kumla...31 Lilla Edet...36 Norberg...41 Nordmailing...46 Surahammar...51 Västerås...56 Ystad...61 Vad är en kommun?...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 6 8 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 7 6 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 3/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Ledaren Politiska riskbölder spricker sent Politiker hanterar inte sällan ärenden förrän de blir politiskt lösbara. Först då kan de beredas för beslut. Ekonomiska frågor av risknatur är oftast så känsliga att de hanterar man så länge att de spricker av extern påverkan. Det kostar välfärd i onödan men för politiker är oftast maktinnehavet viktigare. Nu finns det moraliska politiker och Svensk Kommunrating har funnits i mer än tjugo år. Vi som löpande bedömer och rangordnar Sveriges 29 kommuner med ett analyssystem som ser kommuner som länder har god överblick av vad som sker. Den här ledaren är en liten betraktelse över fyra aktuella skeenden. Risker i kommunala bolag Det finns kommuner som bedriver mycket av sin kommunala verksamhet i bolagsform av olika skäl. Huddinge, Örnsköldsvik och Härnösand kan nämnas som exempel på kommuner där koncernrisker kan indikeras. Men det finns också många små kommuner som står inför akuta problem och de börjar komma upp på borden. Vi har den mellanstora kommunen som för ett antal år sedan trodde sig göra en god affär genom att bygga ett fjärrvärmeverk baserad på eldning av skräp som man då fick gratis. Idag är man inte ensam om den lösningen och skräpet har fått ett pris som stiger för varje år. Till bilden hör att fjärrvärmepriserna hållits låga och lånen som bolaget hade för anläggningen har inte amorterats ner. De här kommunerna är inte sällan lite överbelånade också i förvaltningen. Det innebär att utrymmet att investera och driva verksamhet där blir inte bättre när lån måste överföras dit från nödlidande bolag. Olika finansiella lösningar för att lösa sådana problem blir allt vanligare i framtiden och det blir skattekollektivet som får betala. Vi har sett hur lösningar kan se ut i Huddinge och Härnösand. Varnings flagg när borgen i Örnsköldsvik på senare år har ökat med 1 miljard. Investeringsrally Det som utmärker kommunerna vi har analyserat under de senaste åren är de genom gående höga investeringarna. Investeringspucklarna är inte bara spektakulära idrottsanläggningar och liknande utan också skolor och servicehus. Det är billigt att låna och det ger politisk prestige. Det investeras för lite i Sverige, men frågan är om inte ett antal kommuner håller på att investera ihjäl sig. Hur ska kvinnorna i Solna som är stora betalare till utjämningen också klara nationalarenan för fotboll? Pensionsskulden I Dagens Industri 19 mars 212 finns den vanliga återkommande artikeln om de kommunala pensionsskulderna. Den debatten drivs av Skandia Livs VD Bengt-Åke Fagerman, som är bekymrad och den lugnande rösten tillhör Mats Kinnwall, chefekonom på Sveriges Kommuner och Landsting. Pensionsskulden är en av tre komponenter i kommunskulden och vilka kommuner som i ett helhetsperspektiv är överbelånade (greklandskommuner) visar inte de partiella analyser som artiklarna förmedlar. Det är alarmistisk information utan kunskapsinnehåll. Kommuninvest Vi besöker och analyserar finansiellt bra kommuner som är medlemmar i Kommuninvest. När de nu ska låna mer av KI höjs räntan väsentligt. Det torde innebära att KI bygger buffertar från bra kommuner mot vad som kommer att ske för en kreditgivare som lånat ut för mycket till finansiella kriskommuner. Man sitter fast och måste bevilja mer lån. KI styrs av politiker och de hanterar som sagts ovan frågorna tills de blir lösbara. Politiker hjälper varandra och det kostar välfärd för de skötsamma. Hans Jensevik Perspektivet som ingen annan har! Låt dig förundras över hur mycket bättre du kan göra genom en effektivare ekonomisk och finansiell styrning av hela kommunkoncernen. Se din kommun genomlyst och värderad top down som ett land ratas! Tillhör du de många nya med förändringsenergi, nyfikenhet och öppna attityder som vill bryta mönstret? Ring mig! SVENSK KOMMUNRATING Chefredaktör och ansvarig utgivare för Kommunexperten Hans Jensevik, VD Svensk KommunRating AB Tel , E-post: hans.jensevik@kommunrating.se KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3/212 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 3/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i ratinglistan på hemsidan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga In på sidan 7 nederst i nr 9. uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Ale Karlshamn B Hörby C D Kumla Västerås Ystad Falköping Högsby Lilla Edet Norberg Nordmaling Surahammar Nyheter Nu finns Svensk Kommunrating på både FaceBook och YouTube. Nu finns videofilmer på under Skr play arkiv På YouTube finns en hel presskonferens om Huddinge kommun och En bostadsföretaget video presenterar Huge. oss och vårt analyssystem. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3/212 5

6 Ale Ale fortfarande Betyg Tendens A A-lert ekonomi Diagnos: Lika enkelt som Ale är organiserad, lika okomplicerat ses man sköta sin ekonomi på trygg A-nivå. Betyget A i analysen från november 29 består. Märkligt är att man kan lägga kalkerpapper på hela den tidigare analysen. Bara ett nyckeltal har förändrats ett steg. Kommunen har föredömligt amorterat ner skulderna i förvalt ningen, de långa så snabbt att man har tvingats öka de korta och det har försämrat rörelsekapitalet. Åtgärder: Vad ska man ge för råd till en finansiellt stark kommun med stabil tendens annat än att fortsätta hålla hårt i ekonomin? Möjligtvis att det finns utrymme för små årliga skattesänkningar med tanke på det höga sparandet, överkostnaderna i verksamheterna och att det även finns vissa avgiftspotentialer. Mediabild och bakgrund Ale ligger i Västergötland och är som kommun en ung företeelse. Man kom till så sent som 1974 i samband med reformen att stor kommuner skulle bildas i landet. Ale består av de tidigare självständiga kommunerna Nödinge, Starrkärr och Skepplanda. Historiskt har området varit gränstrakt till Norge och DanmarkNorge. Som kuriosa kan nämnas att Sveriges enda bevarade skepp från vikingatiden (Äskekärrsskeppet) påträffades i Ale kommun. När man analyserat och åldersbestämt skeppet visade det sig att det byggts omkring 95 och har använts i minst hundra år. I kommunen finns brukssamhällen med anor från mitten av 18-talet. Runt förra sekelskiftet uppstod sta tionssamhällen som Alvhem, Bohus, Nol och Älvängen i samband med att järnvägen växte fram. I början av 19-talet dominerade större företag näringslivet i Ale. Numera är det mindre företag med under 5 anställda som är den vanligaste företagstypen. Satsningen på ETC (Nationellt energiteknikcentrum) fortsätter. Den syftar till att överbrygga gapet mellan forskarvärlden och svensk industriell verksamhet. Genom produktutveckling och produktions anpassning av forskningsresultat och via prototyper och pilot tillverkning skapar man förutsättningar för industriell/kommersiell produktion av avancerade batterier och bränsleceller. Media noterar att kommunen visar ett positivt ekonomiskt resultat på drygt 47 mkr, ett resultat som är nödvändigt bland annat för att täcka framtida kostnader för uppräkningen av den gamla pensions skulden. Fokus under 211 har legat på näringslivs utveckling och skola. Man noterar också att fler långtidssjukskrivna i Ale får arbete eller återkommer i studier där handlingsplanssamverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan slagit väl ut. Speciella förutsättningar Ale har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cern bildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig heterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Ale Befolkning: (21) Kommuntyp: Förortskommuner till storstäderna Kommunalskatt: 22,3 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 47 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 6 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 8 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 3/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Ale Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 57 2 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Ale ligger på plats 6 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 26 4 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 3 8 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Ales amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt ett år de senaste fem boksluts åren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Ale delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Ale kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 6 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Ale får betyget. År 21 är sparnivån 7,2 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 6,6 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 5,75 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 7 procent i Ale. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 41 procent av till gång arna de senaste fem åren. Den kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Ale. I genomsnitt var spar nivån under den senaste nioårsperioden 5,8 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 5,3 procent. Det ger ett lånebehov på,5 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett utrymme för amortering av långa skulder. Det har man också gjort.. Med betyget på sparnivå får Ale delbetyget A på analys frågan Finansiell hälsa. Betyget för nyckeltalet rörelsekapital har försämrats något sedan den förra analysen men det påverkar inte delbetyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3/212 7

8 Ale Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 16, mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 4,8 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Ale är omkring 6,4 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Ale ligger under rikssnittet. Med en svagt fallande trend från 97 till 96 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Ale betyget. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Ale en lång siktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Ale får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per in Krisutlösande finansiella risker 15% 1 5% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk Förvärvsfrekvens Totalt för Ale Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 8 Kommunexperten nummer 3/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Ale vånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare, men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. möjligheter Ale har en högre skattesats 21 med 1,22 procent jämfört med den grannkommun (Lerum) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Ale höjde skatten senast 29 med,3 procent och sänkte den 212 med,43 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 37 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Ale. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 254 miljoner kronor och Ale får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 78 miljoner kronor inom social omsorg, 77 miljoner inom infrastruktur, 24 miljoner inom gymnasieskola, 23 miljoner inom fritidsverksamhet, 22 miljoner inom grund skola och 2 miljoner inom förskola 1 5 år. En procent i förändrad skatt motsvarar 47 miljoner och kalkyl mäs sigt utgör de 254 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 5,4 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kom munen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del perso nal eftersom det finns 88 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 85 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 9 personer. Ale får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr 12 1 Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 37 mkr Jfr länet 1 5 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 254 mkr Jfr länet möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Ale är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för de många partierna i fullmäktige som kan bidra till fördröj ningar i ärendeoch beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Ale och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3/212 9

10 Ale Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Ale analyserades i Kommunexperten 11/29 och då samman fattades analysen på följande sätt: Ale kommun är en enkelt organi serad kommun med ett enda helägt företag, det allmännyttiga Alebyggen AB. Nettoförpliktelsebeloppet i Ale är 32 1 kronor per invånare. Det är under de 36 9 kronor som är gränsen för indika tion om konsumtionslån. Ale får delbetyget A på analysfrågan. Befolkningen i Ale växte de senaste tio åren med 8 procent. Sparandet i kommunen sviktar i den finansiella krisen. Nästan all ekonomisk nedgång börjar med en nedgång i sparandet och det speciella är också att all återhämtning måste börja med en återhämtning av sparandet. Lika enkelt som Ale är organiserad, lika okomplicerat ses man sköta sin ekonomi på trygg A-nivå. Betyget A i analysen från november 29 består. Märkligt är att man kan lägga kalkerpapper på hela den tidigare analysen. Bara ett nyckeltal har förändrats ett steg. Kommunen har föredömligt amorterat ner skulderna i förvalt ningen, de långa så snabbt att man har tvingats öka de korta och det har försämrat rörelsekapitalet. Det ska först noteras att M, C, FP, KD och Aledemokraterna styr i Ale efter maktskifte och är i minoritet enligt riksinventeringen av läget efter det senaste valet. Första testet hur det nya styret sköter eko nomin är resultatet för 211. Kommunens webbplats förmedlar ett sådant på 47 miljoner kronor och det skulle översatt i sparande hamna på 5,75 procent av totala intäkter som råkar sammanfalla med godkänd nivå för motsvarande nyckeltal. Den nya ledningens första år indikerar en fortsatt god skötsel av kommunens vardagsekonomi. Även om nyckeltalen indikerar att inte mycket har hänt finns saker att kommentera. Ale är en kommun som enligt analysen underinves terar, nu som tidigare, vilket inte försämrar nyckeltalen för inves teringar från högsta betyg eftersom de bevakar att inte en kommun investerar ihjäl sig. Vid godkända sparnivåer och låga investeringar byggs likviditet och den används lite överambitiöst för att betala långa skulder. Långa skulder har minskat från 18 miljoner kronor 26 till 26 miljoner 21. Samtidigt har övriga förpliktelser som borgen och pensionsskuld också minskat. Alla komponenterna i kommunskulden har alltså minskat och därmed har bruttoförpliktelsebeloppet minskat från kronor per invånare i den förra analysen till nuvarande kronor per invånare. Kommunen har ett företag, Alebyggen AB, som är det allmännyttiga bostadsbolaget. Det kan värderas högt som tidigare och nettokommunskulden blir lägre än tidigare. Analys frågorna kommunskuld och finansiell hälsa där de nu kommenterade nyckeltalen ingår har båda lika starka A-betyg som tidigare. Kommunen saknar finansiella risker och även här är betyget ett starkt A. Sysselsättningen är fortfarande anmärkningsvärt hög, förvärvsfrekvensen hade en svacka under 8 procent 29 men är tillbaka över redan 21. Förvånande var att medelinkomsten inte hängde med utvecklingen i riket enligt tidigare analys, men det håller på att förändras nu. Snart har ännu ett nyckeltal högsta betyg, för närvarande är det 12 av 19. Det noterades i den förra analysen att skatten var hög i Ale. Det kan också förklara varför medelinkomsten inte hänger med rikets utveckling fastän förvärvsfrekvensen är så hög. Ale väljs bort av höginkomsttagare. Kommunen har höga överkostnader motsvarande en skattesänkning på 5,4 procent. En kostnadseffektivare verksam het kan sänka skatten. 1 Kommunexperten nummer 3/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Falköping Falköping samma Betyg C Tendens låga betyg består Diagnos: En misskött vardagsekonomi satte betyget till C i analysen i oktober 29 och i den här sätter en försämrad kommunskuld betyget till C. Sparandet är i underkant av godkänd nivå och för bättrar finansiell hälsa från C till B medan kommunskuld faller andra vägen, från B till C. Några finansiella risker indikeras inte och kraven på åtgärder är rimliga i förhållande till finansiella möjligheter. Risker och möjligheter har betyget A. Åtgärder: Det finns en liten och en stor uppgift i Falköping. Den lilla är att lägga fast sparandet över 5,75 procent av totala intäkter. Det kan kosta upp till 5 miljoner kronor men är inte svårt med de över kostnader som finns på 285 miljoner. Den större uppgiften är att amortera ner kommunskulden. I den finns en överkonsumtionsskuld på 22 miljoner och det finns skulder i förvaltningarna på 75 mil joner. Mediabild och bakgrund Falköping ligger i Västergötland och är en ort med lång historia. Ett exempel är S:t Olofs kyrka som byggdes under 11- talet och som är en av de största romanska kyrkorna i Sverige. Ett annat är året 1389 när Falbygden blev skådeplats för en viktig händelse i Nordens historia: Drottning Margarete av Danmark besegrade kung Albrecht av Mecklenburg i ett slag som ledde fram till Kalmarunionen Så sent som 1717 var Falköping en liten ort med bara 234 invånare. I likhet med många andra platser i landet tog utvecklingen fart i samband med järnvägens utbredning. Falköping blev en viktig järnvägsknut och hade i mitten på 186-talet cirka 1 5 invånare. Media berättar om den stora spadtagsdagen den 1 mars när byggandet av tre fastigheter drogs igång: förskolan Blåklinten vid Vindängen, tillbyggnad av sporthallen vid Dotorpsskolan och beachvolleyhallen vid Frejahallen. Man noterar också att Falköping fått en ny kommundirektör i Thomas Hjert. Han har tidigare arbetat som kultur- och fritidschef. Pressen skriver att man uppmätt ett mindre jordskalv vid Stenstorp, som ligger mellan Falköping och Skövde. Det var ett svagt skalv med en styrka strax under två på Richterskalan. Man noterar också att 212 utsetts till Äldreåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer av EU. I Falköping uppmärk sammas det genom att man deltar i arbetet med Project Planet. Där finns 35 representanter från fem länder. Bland kända personer med anknytning till Falköping märks Birgit Friggebo (politiker), Bosse Ringholm (politiker) och Anders Weyryd (ärkebiskop). Speciella förutsättningar Falköping har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cern bildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig het erna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Falköping Befolkning: (21) Kommuntyp: Kommuner i tätbefolkad region Kommunalskatt: 21,6 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 5 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 82 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 4 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3/212 11

12 Falköping Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 59 5 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Falköping ligger på plats 71 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 14 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 45 5 kronor. Det är över den första kritiska gränsen 38 5 kronor. Eftersom invånarna i Falköping också har låga inkomster och förmögenheter är förmågan nedsatt att hantera kommunskulden. Det ger en extra belastning. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Falköpings amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetal ningstiden är i genomsnitt tre år de senaste fem boksluts åren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Falköping delbetyget C på analysfrågan. Delbetyget har försämrats från B i den förra analysen. Här föreslås extra amorteringar på 11 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Falköping kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 71 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Falköping får betyget. År 21 är sparnivån 5,9 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,3 procent och under hushållningskravet. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 3,2 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 15 procent i Falköping. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 44 procent av tillgång arna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån är 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta eftersom hela kommunkoncernens skulder är nästan 1 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en svagt fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Falköping. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,2 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4,9 procent. Det ger ett lånebehov på,3 procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för amortering av långa lån i Falköping. Med betyget på sparnivå får Falköping delbetyget B på analys frågan Finansiell hälsa. Delbetyget har förbättrats sedan den förra analysen beroende på ett något förbättrat betyg på nyckeltalet sparnivå. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 46 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,2 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,75 procent. 12 Kommunexperten nummer 3/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Falköping Finansiell hälsa 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 18,2 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 7,1 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Falköping är omkring 5,1 procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskost nader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Falköping ligger under rikssnittet. Med en stigande trend från 87 till 89 procent av riks snittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Falköping betyget. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Falköping en långsiktig trend som är något sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Falköping får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och för Krisutlösande finansiella risker 12% 8% 4% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk Förvärvsfrekvens Totalt för Falköping Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3/212 13

14 Falköping medlade lån på kronor per invånare. Det är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. Betygen för nyckeltalen investeringsnivå och sysselsättning har båda försämrats ett steg men det påverkar inte delbetyget. möjligheter Falköping har en högre skattesats 21 med,62 procent jämfört med den grannkommun (Ulricehamn) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Falköping höjde skatten senast 29 med,5 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 42 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg och fritidsverksamhet. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Falköping på 57 miljoner kronor. Avgifts höjningar kan alltså stå för 74 procent av det totala behovet (42 miljoner av 57 miljoner). Eftersom 74 procent inte helt täcker behovet så ges en belastning och betyget blir för avgiftshöjningar. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 285 miljoner kronor och Falköping får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 157 miljoner kronor inom äldreomsorg, 56 miljoner inom social omsorg, 28 miljoner inom fritidsverksamhet, 26 miljoner inom gymnasieskola och 14 miljoner inom infrastruktur. En procent i förändrad skatt motsvarar 5 miljoner och kalkyl mäs sigt utgör de 285 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 5,7 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del perso nal eftersom det finns 16 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi är 97 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 28 personer. Falköping får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Nyckeltalet avgiftshöjning har förbättrats två betygssteg sedan den förra analysen. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr 6 5 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 42 mkr Jfr länet 1 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 285 mkr Jfr länet möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Falköping är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritets block, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för de många partierna i fullmäktige vilket kan bidra till för dröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Falköping och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 14 Kommunexperten nummer 3/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Falköping Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Falköping analyserades i Kommunexperten 1/29 och då sam man fattades analysen på följande sätt: År 28 är sparnivån i Falköping 3,9 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning. Med betyget på sparnivå får Falköping delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Kommunen växer årligen. Det sker dock en viss utflyttning i samhällsbyggargenerationen år. När det gäller den tredje analysfrågan krisutlösande finansiella risker så har alla sex nyckeltalen här betygen och därmed indikeras inga kritiska mönster. Överkostnaderna i kommunen är till en del personal. Falköping har väl många anställda och en liten produktiv förmögenhet. En misskött vardagsekonomi satte betyget till C i analysen i oktober 29 och i den här sätter en försämrad kommunskuld betyget till C. Sparandet är i underkant av godkänd nivå och för bättrar finansiell hälsa från C till B medan kommunskuld faller andra vägen, från B till C. Några finansiella risker indikeras inte och kraven på åtgärder är rimliga i förhållande till finansiella möjligheter. Risker och möjligheter har betyget A. Efter många år av låga investeringar, mycket lägre än sparandet, har det funnits pengar över för att betala lån i förvaltningarna. Under den förra mandatperioden ändrades det och de senaste tre åren ligger investeringarna mycket över sparandet. De senaste fem åren (med kända bokslut när det här skrivs) 26 till 21 ökade skulderna i förvaltningarna med 28 miljoner kronor eller från 47 till 75 miljoner. Förmodligen kan påpekandet i den förra analysen, att Falköping har en väl liten produktiv förmögenhet, stor personalandel av ver k samhetens kostnader och en betydande övertalighet i personal, ha fått kommunen att skruva upp investeringsnivån. Sammantaget tyder det på att kommunen sedan många år kan ha varit underinvesterad. Det gissades att man kunde ha mycket personal i för små och ned slitna lokaler. Det kan vara sådana slutsatser som fått kommunen att skruva upp investeringstakten till lite mer än 2 procent av totala intäkter över vad analysen betraktar som den långsiktigt optimala nivån. Jämfört med tidigare sjunker också personalandelen av verksam hetens kostnader och någon större övertalighet indikeras inte. Över kostnaderna på 285 miljoner kronor är betydande för en kommun med strax över 3 invånare och det motsvarar kalkylmässigt en möjlig skattesänkning på 5,7 procent. Normalt för Falköping borde vara cirka 2 procent. Med sådana betydande överkostnader är be tyget för finansiella möjligheter A. Man kan undra varför skatten höjdes 29 med,5 procent. Det kan nämnas att Falköping har en mycket kostnadseffektiv förskola. Kommunen hade länge lägsta konsumentenhetskostnad i Sverige och nu under senare år är det bara Klippan som har en något lägre nivå än Falköping. Men Falköping tillhör å andra sidan de minst kostnadseffektiva inom äldreomsorgen. Där har man mer än dubbelt så höga kostnader som den kommun som har lägst kost nader. Kommuner är mycket olika varandra och kan till och med, som här, uppvisa stora olikheter i den interna organisationskulturen. Den höga investeringstakten, med åtföljande upplåning, har alltså ökat kommunskulden räknat netto så mycket att betyget försämras från B till C. en är delområdet med lägsta betyg C och det bestämmer slutbetyget för Falköping. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3/212 15

16 Högsby Högsby vågmästar- Betyg C Tendens sakta åt rätt håll Diagnos: Svåranalyserade Högsby, genom undermåliga bokslut, har samma betyg C nu som i analysen från oktober 29 men av färre skäl. För delområdet kommunskuld är läget sämre och man har C så nära D man kan komma. Det uppvägs dock av förbättringar inom två övriga områden: Den finansiell hälsan har förbättrats från C till B och finansiella möjligheter från B till A. Åtgärder: Lägg fast sparandet över 4,5 procent av totala intäkter och behåll investeringarna på den optimala nivån drygt 2,5 procent av intäkter. Använd sparöverskottet till extra amorteringar. Det finns 23 miljoner kronor i långa skulder varav 125 miljoner kronor är konsum tionsskuld. När det gäller finansiella risker går det säkert att förbättra det lokala företagsklimatet och även bli mer attraktiv i sin pendlings roll. Mediabild och bakgrund Högsby ligger i Småland och har en historia som kan spåras ända till tidig järnålder; man antar nämligen att området haft bofast befolkning så länge. Byn brändes ned av Gustav Vasas trupper i samband med Dackefejden Det var vedergällningen för att byn stöttat Nils Dacke. För övrigt var en ledarna för upproret från Högsby. Orten fick järnväg i slutet av 18-talet när Kalmar-Berga järnväg öppnades. Idag finns järnvägsförbindelser mot Kalmar i söder och mot Linköping i norr där Kustpilen går. Storkommunen Högsby bildades 1952 genom sammanslagning av Fågelfors, Högsby och Långemåla. Före reformen hade Sverige 2 5 kommuner, så en an pass ning var nödvändig. En kuriosadetalj är att kommunhuset i Högsby är av den speciella sorten eftersom det från början fungerade som tingshus med arrestlokaler (!) i källaren. På senare tid har Högsby försökt profilera sig som knutpunkt för handel eftersom riksvägarna 34 och 37 går rakt genom orten. Inte minst finns flera lågprisvaruhus här. Media noterar att orten via projektet Internationell inflyttning för ökad tillväxt i Kalmar län fått besök av folk som är intresserade av att flytta till regionen. Besöket var del av ett fyradagars besök i sydöstra Sverige med team Southeast Sweden. Pressen skriver att Högsby kommun står inför stora investeringar enligt det förslag som äldreboendegruppen tagit fram. Det gäller moderniseringar vid Mogården, Kvillgården och Välengården som kommer att kosta runt 65 miljoner kronor. Till det kommer en ännu inte specificerad kostnad för tio korttidsplatser vid Mogården. Speciella förutsättningar Högsby har en organisation med fem utskott under kommun styr elsen. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Högsby Befolkning: (21) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 22,12 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 9 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 39 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 56 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 3 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 3/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Högsby Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 82 9 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Högsby ligger på plats 212 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 21 1 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 59 8 kronor. Det är över den andra kritiska gränsen 48 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Högsbys amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt 15 år de senaste fem boksluts åren och det är över den andra kritiska gränsen 12 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Högsby delbetyget C på analysfrågan. Här föreslås extra amorteringar på 6 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Högsby kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 212 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Högsby får betyget. År 21 är sparnivån 4,8 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 3,8 procent och under hushållningskravet. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 3,8 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 23 procent i Högsby. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Högsby hade 228 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 125 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 55 procent av till gångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån är 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta eftersom hela kommun koncernens skulder är över 115 procent av de totala koncern till gångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mät peri odens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet har en stigande trend och är från 21 positivt. Kapitalbildningen får betyget i Högsby. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 2, procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 2,5 procent. Det ger ett lånebehov på,5 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Högsby delbetyget B på analys frågan Finansiell hälsa. Nyckeltalen sparnivå och rörelsekapital har förbättrats ett betygsteg vardera sedan den förra analysen och kapi tal bildning har förbättrats två steg. Delbetyget har förbättrats från tidigare C. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 3 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,8 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 4,5 procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3/212 17

18 Högsby Finansiell hälsa 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% -1% -2% -3% -4% -5% -6% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 3,9 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 2,2 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Högsby är omkring 2,8 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhålls kostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Högsby ligger under rikssnittet. Med en stigande trend från 79 till 82 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Högsby Krisutlösande finansiella risker betyget Dålig. Befolkningen minskar i snabb takt. Räknat per tioårsperiod så ligger minskningen från och med 1993 mellan 9 och 16 procent. Nu den senaste tioårs perioden är minskningen 9,2 procent. Åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det är en stor utflyttning i utbildningsgenerationen år och en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år. Det finns en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år, en äldrepuckel i gruppen 8+ och en stark underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Högsby en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas också och nyckeltalet får betyget Dålig. Högsby får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 6,5 procent tomma lägenheter i allmännyttan (dec 21) passeras en av de tre kritiska nivåerna 3, 7 respektive 11 procent. Ytterligare en belastning ges eftersom befolkningen minskar med mer än 5 procent under Förvärvsfrekvens Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 6 24% 16% 8% Totalt för Högsby Riket Riksmax Nykvarn Kommuntrenden Rikstrenden Bostadsöverskott risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Dålig Sysselsättning Dålig Bostadsöverskott Borgen mm 18 Kommunexperten nummer 3/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Högsby en tioårsperiod. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare, men under den högsta på 3 kronor. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analys frågan risker. Nyckeltalet sysselsättning har försämrats från i den förra analysen. möjligheter Högsby har en högre skattesats 21 med,42 procent jämfört med den grannkommun (Vetlanda) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Högsby höjde skatten senast 28 med,16 procent och 24 med,5 procent. Kommunen sänker skatten 212 med,41 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 3 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Högsby på 9 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för drygt 33 procent av det totala behovet (3 miljoner av 9 miljoner). Eftersom 33 procent bara når över en av de tre kritiska nivåerna ges två belastningar och betyget blir för avgiftshöjningar. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 61 miljoner kronor och Högsby får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 3 miljoner kronor inom äldreomsorg, 12 miljoner inom social omsorg, 7 miljoner inom det infrastruktur, 6 miljoner inom gymnasieskola och 4 miljoner inom grundskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 9 miljoner och kalkyl mäs sigt utgör de 61 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 7, procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en liten del personal eftersom det finns 17 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi så är 12 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 3 personer. Högsby får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr 3 25 Avgiftshöjning Mkr 12 1 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 3 mkr Jfr länet 2 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 61 mkr Jfr länet möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Högsby är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritets block, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett starkt jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för de många partierna i fullmäktige som kan bidra till fördröjningar i ärende och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Högsby och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3/212 19

20 Högsby Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Högsby analyserades i Kommunexperten 1/29 och då samman fattades analysen på följande sätt: Det är i Småland man kan hitta många välskötta kommuner fastän man länge haft vågmästarlägen men till den kategorin hör inte Högsby. Nettoförpliktelsebeloppet blir höga kronor per invånare och bekräftar iakttagelsen att för höga skulder har byggts upp sedan 1988 genom för lågt sparande och höga investeringar. Delbetyget på de tre första analysfrågorna kommunskuld, finansiell hälsa och finansiella risker är C. Befolk ningen i kommunen blir äldre främst genom en stor utflyttning av samhällsbyggargenerationen år och utbildningsgenerationen år. Svåranalyserade Högsby genom undermåliga bokslut har samma betyg C nu som i analysen från oktober 29 men av färre skäl. För delområdet kommunskuld är läget sämre och man har C så nära D man kan komma. Det uppvägs dock av förbättringar inom två övriga områden: Den finansiella hälsan har förbättrats från C till B och finansiella möjligheter från B till A. Det tar lång tid att kvalitetssäkra sifferunderlaget för Högsby eftersom kommunen har svajig årsredovisning. Var är revisorerna? Det är samma defekter som sist. Vad lämnar kommunen för siffror till SCB? Den ömmaste punkten är kommunskulden. Utvecklingen här är en gåtfull försämring enligt nyckeltalen, men det kan inte uteslutas att det är en taktisk positionering som skett och som liknar den i några andra kommuner. Man har gjort en stor till synes onödig lång upplåning, betalat av korta skulder och fått ett positivt rörelsekapital. Men rörelsekapitalet har även förbättrats av ett godkänt sparande åren 29 och 21. Det har legat över 6 procent av totala intäkter och då investeringarna återfinns nere på i genomsnitt 1,6 procent av intäkter de två åren så har ett stort sparöverskott fyllt på rörelsekapitalet. Rörelsekapitalet skulle ha ökat ännu mer om inte 44 miljoner kronor slussats vidare som förmedlade lån till de egna ägda bolagen. Bruttokommunskulden har således ökat mycket och frågan är om stora upplånade kassabalanser kan ses som en medveten buffert inför en ny likviditetskris som den som följde i kölvattnet av konjunktursvackan 28. Egentligen ska betyget för kommunskulden vara D och inte C, men sett till överlikviditeten blir det C med minsta möjliga marginal. Det kan dock inte uteslutas att det bara har blivit så här, helt oplanerat. Sparandet har förbättrats och betyget för hur man sköter den var dagliga ekonomin har förbättrats från C till B, men det är B med minsta möjliga marginal vilket framgår av diagrammet sparnivå. Medelpunkten för den femåriga mättrenden ligger alldeles över den andra kritiska nivån. Med tanke på prognosen för sparandet 211 är inte den stigande tendensen övertygande. Men faktum är att tre nyckeltal har förbättrats fyra steg inom analysfrågan finansiell hälsa. Med nuvarande tendens är betyget A om ytterligare ett par år. För två år sedan fanns ett kritiskt riskmönster som innebar C på finansiella risker. Det var betyget Dålig på nyckeltalet befolkning och på bostadsöverskott. Det är lika nu, men sysselsättningen har försämrats från till Dålig. Arbetslösa flyttar från Högsby och lägenheter står kvar tomma. Analysfrågan finansiella risker behåller sitt C. 2 Kommunexperten nummer 3/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.