Kommunexperten. Visst kan kommuner stresstestas! Analyserade kommuner i det här numret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Visst kan kommuner stresstestas! Analyserade kommuner i det här numret"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Visst kan kommuner stresstestas! Ekonomiska och finansiella stresstester är på modet. Hittills har det mest varit banker som utsatts för den typen av aktiviteter. Nu ställs samma fråga när det gäller Europas nästan 1 kommuner. Stress kan testas ur många aspekter. Man kan till exempel göra det genom att undersöka kommunskulden, den finansiella hälsan, de finansi ella riskerna och de finansiella möjligheterna. Just undersökningen av de finansiella möjligheterna är ett intressant stresstest. Då får man reda på om kommunen har förmåga att klara behoven Sidan 66 Analyserade kommuner i det här numret BURLÖV är en C-kommun som karaktäriseras av bidragsdriven befolknings tillväxt. Man är Sveriges till ytan näst minsta kommun och tillhör Stormalmö. Det finns goda poten tialer i överkostnader främst inom förskola och social- Sidan 6 HALMSTAD är en B-kommun som investerar mycket, så mycket att man faller från A- till B-klassning. Men man har ett fortsatt högt sparande över gränsen för god ekonomisk hushållning, vilket innebär att man Sidan 26 MJÖLBY har tagit steget upp till A-klass och det har man gjort genom att minska kommunskulden. Man har också dragit ned på investeringarna och förbättrat sparandet, vilket bland inneburit att det inte längre finns något lånebehov Sidan 46 ESKILSTUNA är en A-kommun i Södermanland med rik smidestradition. Man har numera ett sparande som ligger på godkänt hög nivå. Eskilstuna är en stor kommun med ett invånarantal alldeles under 1 och torde Sidan 11 För HEBY är det den svaga finansiella hälsan som gör att man klassas som en C- kommun. I övriga tre finansiella aspekter visar Heby styrka, och det finns potential för ett godkänt högt sparande och högre betyg. Sidan 31 MULLSJÖ är en C-kommun i Västergötland. Det är en ung kommun som nästa år firar 6-års jubileum. Man har dragit ner på investeringarna, vilket har gett ett stort sparöverskott. Mullsjös styrka är att de inte finns krisut lösande Sidan 51 FALUN är en ort intimt förknippad med koppar; det var kopparn och Falu koppargruva som bidrog till att Sverige var en stormakt på 16-talet. Man är en B-kommun som märkbart förbättrat kommunskulden och där också Sidan 16 KÄVLINGE är en av Sveriges mest välskötta kommuner med självklar A- klassning. Man uppvisar bland annat den tämligen unika kombinationen snabb befolkningsök ning och investeringsnivå. Man tillhör Sidan 36 SÄVSJÖ är en B-kommun som inte har så långt kvar till A-klassning. Bland annat har överkostnaderna har sänkts och övertaligheten minskat. Vidare har sparandet förbättrats och ligger nästan på godkänd nivå Sidan 56 GÄLLIVARE är en B-kommun som brottats med det klassiska norrlands pro blemet att folk flyttar från kommunen i snabb takt. Gällivares styrka är annars det höga sparandet som ger ett starkt A på finansiell hälsa Sidan 21 LERUM är en A-kommun med verkligt starka finanser. Man kan möjligen tycka att investeringsnivån är något hög, men det kom pen seras av en motsvarande hög sparnivå. Varför inte omvandla delar av över kost na der na i årliga s Sidan 41 SÖDERKÖPING ligger i Östergötland och är en B-kommun. Man investerar väl mycket och sparandet är väl lågt. Dock finns finansiella möjligheter, vilket visas av att man har A på det delmomentet. Sidan 61

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Burlöv...6 Eskilstuna...11 Falun...16 Gällivare...21 Halmstad...26 Heby...31 Kävlinge...36 Lerum...41 Mjölby...46 Mullsjö...51 Sävsjö...56 Söderköping...61 Också kommuner behöver stresstestas...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 6 8 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 7 6 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 1/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Ledaren Vad göra i okontrollerbara lägen? Stresstestning är en ny företeelse och typisk för den tid vi lever i. Politikerna i den gamla världen har tappat greppet över sina ekonomier eftersom man bjudit väljarna på mycket och lånat till kalaset. Överbelånade stater med höga skatter och svag ekonomisk tillväxt har ingen större handlingsfrihet. Stresstestning och brandväggar Om politikerna inte längre kan göra något återstår att inventera de svaga punkterna i ekonomin och bygga brandväggar omkring dem. Det är det moderna politiska språket för att markera politisk handlingskraft, att bygga brandväggar kring svaga institutioner. Det är dock inte bara en vacker tanke utan en adekvat strategi. Är Sveriges kommuner svaga institutioner som kan riva ner den svenska välfärden? Ett sätt att närma sig den kärnfrågan är att försiktigt undra om svenska kommuner kan stresstestas. Om det handlar analysartikeln i de här numret av Kommunexperten. Svaret är ja, men det går att stresstesta på många olika sätt. Ska man stresstesta? Ska man stresstesta i hemlighet för att inte väcka den finans -björn som sover? Det har länge funnits mediala drev som i de flesta fall har visat sig sluta i tragedi för den jagade. Nu vet vi att det också finns finansiella drev med samma tragiska effekt. Kommer Grek land att klara sig? Står Italien på tur? Ännu har ingen frågat hur det är med Europas nästan 1 kommuner. Finns det bland dem ett kritiskt antal överbelånade representanter? Och i så fall i vilka länder? Rörlig växelkurs Det går bra för Sverige sägs det. Sverige har starka finanser. Det beror på att det i slutet av 198-talet och efterföljande år inte gick bra för Sverige, och att vi inte hade starka finanser. Det slutade med att kronkursen inte kunde försvaras och höga räntor på en betydande statsskuld tvingade oss att sanera ekonomin och införa stränga budgetregler som noggrant har följts sedan dess. Anledningen är att vi har rörlig växelkurs och minsta ekonomiska snedsteg eller finansiellt orosmoment ger omedelbart utslag. Sweden walks the line.... Att växelkursen är ett ekonomiskt lackmuspapper finns det exempel på. Under kron försvaret med skyhöga räntor i början av nittiotalet valde ekonomichefen i Jokkmokk att slira med betalningarna av fakturor i stället för att belasta en checkkredit med en astronomiskt hög ränta. Ryktet spreds över världen och påskyndade försvagningen av den svenska valutan. Vi har också den finansiella härdsmältan i Malmö som kommunalrådet initierade för att pressa staten på extra bidrag med samma resultat. Sveriges valuta föll omedelbart och kommunalrådet var ute med en kraftfull dementi redan efter några timmar. Liten tuva.... Effekten av valutafall Vad är det som kan hända? Anta att det skulle visa sig att Sveriges ekonomi i verklig heten inte är så stark som marknaden anser. Leder det till ett fall i valutan som blir bestående importeras på sikt en penningvärdesförsämring som är lika stor som kronfallet mot andra valutor. Vi blir fattigare i takt med valutafallet. Det drabbar speciellt alla som inte kan kompensera sig, exempelvis de som är beroende av bidrag eller pensioner för sitt uppehälle. Är Sverige illa ute? Vi skulle kunna stresstesta, men vi kanske inte ska väcka den som sover. Eller vore det inte förnuftigt att på något listigt dolt sätt leta upp och få de mindre ekonomiskt skötsamma att snabbt förbättra sig? Hans Jensevik ehandel.kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner På ehandel.kommunexperten.se kan du bland annat köpa kompletta nummer av analystidningen Kommunexperten, enstaka kommunanalyser, fristående artiklar, temapaket och beställa prenumeration på tidningen Kommunexperten allt i PDFformat. Bibliotekskunder använder webbplatsen som PDF-bibliotek och kan ladda hem alla typer av material. Besök ehandel.kommunexperten.se! Kristinehamns kommun Timrå kommun Alvesta kommun Tierps kommun Framtidens ekonomi redan idag! KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/211 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 1/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, Svag och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i ratinglistan på hemsidan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Eskilstuna Lerum Kävlinge Mjölby B C Falun Gällivare Halmstad Sävsjö Söderköping Burlöv Heby Mullsjö Nyheter Nu finns Svensk Kommunrating på både FaceBook och YouTube. Nu finns videofilmer på under Skr play arkiv På YouTube finns en hel presskonferens om Huddinge kommun och En bostadsföretaget video presenterar Huge. oss och vårt analyssystem. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/211 5

6 Burlöv Burlöv bidragsdriven Betyg Tendens C befolkningstillväxt Diagnos: Det finns ett trettiotal kommuner som är extrema i den meningen att man har bidragsdriven befolkningstillväxt. Burlöv är en av dem och finns redan på åttonde plats i den gruppen. Det betraktas som en finansiell risk. Med betyget C på riskaspekten blir slutbetyget C, lika som i analysen för två år sedan. Indikationerna är fyra: höga överkostnader för bidrag, stor befolkningsökning, snabbt fallande medelinkomst och förvärvsfrekvens. Åtgärder: Den kortsiktiga uppgiften är att bryta det långsiktiga fallet i sparandet genom en stramare ekonomisk hushållning och säkra en sparnivå över 6,5 procent av totala intäkter. Det finns goda poten tialer i överkostnader främst inom förskola och social- och äldre om sorgerna. Den långsiktiga uppgiften är att bryta den pågående segre gationen och det torde börja med en mindre generös bidragsregim. Mediabild och bakgrund Burlöv ligger i Skåne mellan Malmö och Lund. Här har man påträffat det som man tror är de äldsta bosättningsfynden i landet, en boplats från äldre stenåldern (dvs cirka 8 f Kr.) Dagens kommun består av de fem orterna Arlöv, Burlöv, Sunnanå, Tågarp och Åkarp. Burlövs kyrkby var huvudort fram till cirka 187 när Arlöv kan sägas ta över den funktionen, bland annat tack vare det sockerbruk som anlades där 1869 och som var grunden det smärre industri sam hälle som växte fram. Redan 1855 fick Åkarp järnväg och 1871 var det dags för Arlöv att få järnvägsstation (Södra stambanan), Till ytan är Burlöv Sveriges näst minsta kommun med bara 19 kvadratkilometer; det är bara Sundbyberg som är mindre. Kom mu nen tillhör Stormalmö och också kommunens centralort, Arlöv, är en del av tätorten Malmö. Media berättar att Burlövs kommun ska stå för halva merkost na den på 43 miljoner kronor för att bygga en pendlarstation med täta tågförbindelser i Arlöv. Pressen noterar att Länsstyrelsen vill tvinga Burlövs kommun att bygga om en bro över Alnarpsån för att öka genomströmningen och minska risken för översvämningar i husen i närheten, något som skulle ha varit gjort redan Man citerar också kommunens egen prognos för befolknings ök ningen i kommunen där man beräknar att befolkningen i Burlövs kommun kommer att öka till närmare 19 personer de närmaste tio åren. Det kan bli hela 24 förutsatt att utbyggnaden av Kronetorpsområdet drar igång. Speciella förutsättningar Burlöv har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda bolag i en koncern med Skärfläckan AB som moderbolag. Faktaruta Burlöv Befolkning: (21) Kommuntyp: Förortskommuner till storstäderna Kommunalskatt: 2,9 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 25 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 81 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 63 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 15 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 1/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Burlöv Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 63 3 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Burlöv ligger på plats 9 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärn verksamheten ger cirka 43 9 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 19 4 kronor och det är klart under den första kritiska gränsen 38 5 kronor. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Burlövs amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Burlöv delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kommuner efter storlek Nettoförpliktelsebelopp på bruttoförpliktelserna Burlöv kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 9 efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Burlöv får betyget. År 21 är sparnivån 8,2 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 6,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 6,7 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 3,7 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är procent i Burlöv. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Burlöv hade bara,6 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 175 miljoner i lån till de egna bolagen. I det fallet förmedlas lånen från förvaltningarnas egna kapital. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 18 procent av till gångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån ligger mer än tre gånger så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är fortfarande positivt men trenden är fallande. Kapitalbildningen får betyget Dålig i Burlöv. I genomsnitt var spar nivån under den senaste nioårsperioden 5,9 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 8,7 procent. Det ger ett lånebehov på 2,8 procent av intäkterna. Trots betyget på sparnivå får Burlöv behålla delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det beror på en fallande trend i sparandet och dålig kapitalbildning. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 23 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,7 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 6,5 procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/211 7

8 Burlöv Finansiell hälsa 9% 8% 7% 6% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 8,1 mkr 5% 4% 3% 2% 1% Kommunens bokslutsprognos för 211 Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Dålig risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 6,9 procent av de totala intäkterna. En ut hål lig investeringsnivå i Burlöv är omkring 7,3 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Burlöv ligger under rikssnittet. Med en snabbt fallande trend från 92 till 87 procent av riks snittet de senaste sex åren och en kraftig variation får skattekraften betyget Dålig. På nyckeltalet befolkning får Burlöv betyget. Befolkningen ökar och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Burlöv en lång siktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas också och nyckeltalet får betyget Dålig. Burlöv får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invå Krisutlösande finansiella risker Förvärvsfrekvens Totalt för Burlöv Riket Riksmax Knivsta Kommuntrenden Rikstrenden Skatteunderlag/invånare Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Dålig Befolkning Sysselsättning Dålig Bostadsöverskott Borgen mm Svag 8 Kommunexperten nummer 1/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Burlöv nare vilket är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analysfrågan risker. Nyckeltalet investeringsnivå har förbättrats ett steg sedan den förra analysen medan skattekraften har försämrats. Delbetyget är oförändrat. möjligheter Burlöv har högre skattesats 21 med 1,2 procent jämfört med den grannkommun (Staffanstorp) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Burlöv har haft oförändrad skattesats de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på 16 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Burlöv på 23 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för drygt 69 procent av det totala behovet (16 miljoner av 23 miljoner). Eftersom 69 procent klarar två av de tre kritiska nivåerna så blir betyget för avgiftshöjningar i Burlöv. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 166 miljoner kronor och Burlöv får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas med omkring 66 miljoner kronor inom äldreomsorg, 39 miljoner inom social omsorg, 23 miljoner inom förskola 1 5 år, 1 miljoner vardera inom gymnasieskola och kultur, 9 miljoner inom fritidsverksamhet samt 7miljoner inom grundskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 25 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 166 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 6,6 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kom munen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 77 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi så är 73 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 7 personer. Burlöv får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr 25 2 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 16 mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 166 mkr Jfr länet möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Burlöv är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritets block, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för de många partierna i fullmäktige. Det kan bidra till fördröj ningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna är låg och minskar trend mässigt i Burlöv. Nyckeltalet avgiftspolitik får därför betyget Svag. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/211 9

10 Burlöv Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Svag Slutsats Burlöv analyserades i Kommunexperten 3/29 och då samman fattades analysen på följande sätt: Burlöv har högsta betyg på de två analysfrågorna och möjligheter. Det som drar ner det sammanfattande betyget till C är de finansiella riskerna. Det finns ett kritiskt mönster mellan de två nyckeltalen Skattekraft och Sysselsättning med betygen Svag och Dålig. Att skattekraften sjunker beror i huvudsak på näringslivssvikt, vilket gör att det är för få i åldersgruppen 2 till 64 år som är ute i arbetslivet. Det gäller alltså för ledningen i Burlöv att göra kommunen attraktiv för företagsetablering, alternativt se till att Burlöv uppfattas som en bra inpendlingskommun till Malmö. Det finns ett trettiotal kommuner som är extrema i den meningen att man har bidragsdriven befolkningstillväxt. Burlöv är en av dem och finns redan på åttonde plats i den gruppen. Det betraktas som en finansiell risk. Med betyget C på riskaspekten blir slutbetyget C, lika som i analysen för lite mer än två år sedan. Indikationerna är fyra: höga överkostnader för bidrag, stor befolkningsökning, snabbt fallande medelinkomst och förvärvsfrekvens. Frågan ställdes i förra analysen om det var ledningens mål att den typen av segregation skulle fortgå i Burlöv. Om utvecklingen därefter är svaret på frågan är läget mer extremt nu än för drygt två år sedan. Speciellt utvecklas den kommunalt beskattningsbara medelinkomsten jämfört med motsvarande medelinkomst för riket ännu sämre nu än tidigare. Samma sak gäller för förvärvsfrekvensen och det framgår också att arbetslösheten ökat väsentligt på senare år. Överkostnader inom social omsorg påvisar kalkylmässigt en väl generös bidragsregim och den utgör en drivkraft att flytta till Burlöv. Sedan har Burlöv en stor allmännytta, och lägenhetsstorlekar och hyror bestämmer också vilka typer av hushåll som flyttar in. Det finns en tydlig segregerande faktor i Burlöv och det kan finnas fler. Betyget på finansiella risker ska vara C. När det gäller kommunskulden har bruttoförpliktelsebeloppet minskat marginellt under senare år och med oförändrad värdering av tillgångarna utanför kärnverksamheten, som huvudsakligen består av kommunens allmännyttiga bostadsföretag Burlövs Bostäder AB, är nettoförpliktelsebeloppet mycket lågt. en behåller därför sitt tidigare betyg A. Sparandet, det penningmässiga överskottet som ska betala inves teringar och amorteringar, har just passerat över högsta kritiska nivå för god ekonomisk hushållning. Därför har nyckeltalet sparnivå betyget. Av diagrammet sparnivå framgår också att med 211 års utfall enligt bokslutsprognosen hamnar man i underkant av god känd nivå och betyget skulle bli, som i den förra analysen. En fallande trend i sparandet och en kapitalbildning med betyget Dålig sätter därför betyget B på finansiell hälsa. Dålig på kapitalbildning betyder att investeringarna i genomsnitt ligger mycket över sparandet även om det är bättre balans under senare år. Burlöv har betyget A på finansiella möjligheter och det hade man också i den förra analysen. Som då är överkostnaderna betydande eller 166 miljoner kronor. De motsvarar en skattesänkning på 6,6 procent. Det är mycket. Då som nu finns den stora delen av överkostnaderna, 135 miljoner, inom de tre verksamheterna förskola, äldreomsorg och social omsorg. 1 Kommunexperten nummer 1/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Eskilstuna Eskilstuna tog Betyg Tendens A steget upp till A Diagnos: Av tre rekommendationer i den tidigare analysen för lite mer än två år sedan har Eskilstuna följt den viktigaste, nämligen att lägga sparandet på en godkänt hög nivå. Betyget för finansiell hälsa förbättras därför från B till A. Den sneda prioriteringsprofilen till om sorgernas fördel på bekostnad av utbildning har förvärrats. Skatten har höjts fastän det är den kalkylmässigt sämsta åtgärden jämfört med avgiftshöjningar och kostnadspress. Åtgärder: En fortsatt stram ekonomisk hushållning rekommenderas och ett sparande över 4,75 procent av de totala intäkterna. Använd över kostnaderna för att säkra den sparnivån eftersom skatten är hög jämfört med kommungrannarna. Det finns faktiskt överkostnader för årliga skattesänkningar på minst,1 procent per år. Fundera på prioriteringsprofilen mellan olika verksamheter. Ska inte pengar om för delas från bidrag till utbildning? Mediabild och bakgrund Eskilstuna ligger i Södermanland och orten kan spåras till förkristen tid och de två handelsplatserna Tuna och Fors, som var centrum för handeln i Rekarnebygden. Under reformationen drogs klosteregendomarna in och omvand lades till kungsgård och slottet Eskilstunahus. Hertig Karl ville göra orten till en industristad speciellt för smide och lät bland annat kon struera Eskilstuna kanal för vattenförbindelse. Fram till den här tiden var namnet på orten Tunafors och det var först 1659 som man blev stad. Karl X Gustaf vill bygga en verkligt stor industristad och Reinhold Rademacher fick stadsprivilegier. Det var först 1833 som Karl Gustafs Stad gick ihop med Eskilstuna och bildade en enhet. Media berättar att Representanter från Eskilstuna åker till Jyväskylä i Finland för att delta i årliga i Eurotowns General Assembly. Det är ett nätverk för medelstora europeiska städer och har 2 medlemmar. Målet med nätverkets är bland annat att utbyta kunskaper och erfarenheter samt hjälpa medlemmar att få tillgång till EU-finansiering. Man noterar också att Eskilstuna får beröm till i Äldreguiden. Det är en skrift som Socialstyrelsen publicerar och som jämför äldreomsorgen i hela Sverige. Resultatet för Eskilstuna visar att kommunen har hög kompetens och kontinuitet i bemanningen, bra förebyggande arbete och skriver inte ut onödiga eller olämpliga läkemedel. Det finns dock områden där Eskilstuna kan bli bättre och där finns bland annat de gamlas boendemiljö, information, uppföljning och personaltäthet. Bland kända personer med anknytning till orten finns Per Grundén (operasångare och skådespelare), Anni-Frid Lyngstad (tidigare i ABBA) och Tomas Gustafson (skridskoåkare med tre OSguld). Speciella förutsättningar Eskilstuna har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat större delen av sina egna ägda företag i en koncern med Eskilstuna Kommunföretag AB som moderbolag. Faktaruta Eskilstuna Befolkning: (21) Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 22,18 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 154 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 5 52 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 5 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 21 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/211 11

12 Eskilstuna Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 8 9 kronor per invånare. Det är över medeltalet men ändå ganska långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Eskilstuna ligger på plats 197 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverk samheten ger cirka 51 6 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 29 3 kronor. Det är klart under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Eskilstunas amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Eskilstuna delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kommuner efter storlek Nettoförpliktelsebelopp på bruttoförpliktelserna Eskilstuna kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 197 efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Eskilstuna får betyget. År 21 är sparnivån 6,9 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5, procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 4,8 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 14 procent. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Eskilstuna hade miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 33 procent av till gångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån ligger nästan dubbelt så högt på 6 procent. Betyget blir ändå inte det bästa eftersom hela kommunkoncernens skulder är över 1 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Svag. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget Svag i Eskilstuna. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,4 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 5,7 procent. Det ger ett lånebehov på 1,3 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Eskilstuna delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Delbetyget har förbättrats från att tidigare ha varit B. Det beror främst på ett förbättrat betyg på nyckeltalet sparnivå. 12 Kommunexperten nummer 1/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Eskilstuna Finansiell hälsa 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 55,2 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Svag Kapitalbildning Svag risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är in vesteringarna i genomsnitt 6,1 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Eskilstuna är omkring 5,8 procent. Det finns en liten risk här att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Eskilstuna ligger under rikssnittet. Med en svagt fallande trend från 92 till 91 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Eskilstuna betyget. Befolk ningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Eskilstuna en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckel talet får betyget. Eskilstuna får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns bor gen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är han Krisutlösande finansiella risker 12% 9% 6% 3% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 1 95% 9 85% 8 Skatteunderlag/invånare risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig Kommunens andel av medelskattekraften i riket KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/211 13

14 Eskilstuna teringsförmågan nedsatt för eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. Betygen för nyckeltalen investeringsnivå och skattekraft har båda försämrats ett steg sedan den förra ana lysen. Det påverkar dock inte delbetyget. möjligheter Eskilstuna har högre skattesats 21 med 1,94 procent jämfört med den grannkommun (Västerås) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Eskilstuna höjde skatten senast 21 med,2 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på 61 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritidsverksamhet samt kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Eskilstuna. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 683 miljoner kronor och Eskilstuna får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas med omkring 329 miljoner kronor inom social omsorg, 15 miljoner inom äldreomsorg, 8 miljoner inom förskola 1 5 år, 62 miljoner inom infrastruktur och 46 miljoner inom fritidsverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 154 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 683 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,4 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kom munen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är inte personal eftersom det finns 88 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi är 91 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en undertalighet på 31 personer. Eskilstuna får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. 1 5 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 61 mkr Jfr länet 4 2 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 683 mkr Jfr länet möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Eskilstuna är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och nu markeras ett förstärkt jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget Svag. Eskilstuna är en relativt stor stad med stor och ökande befolkning. Det kan ge tung extern press på kommunförvaltningen. Det finns också belastningar för de många partierna i fullmäktige. Det kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Eskilstuna och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 14 Kommunexperten nummer 1/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Eskilstuna Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Svag Avgiftspolitik Slutsats Eskilstuna analyserades i Kommunexperten 3/29 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Eskilstuna har inte långt kvar till A-betyg. Det som drar ner det sammanfattande betyget till B, är delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Annars har Eskilstuna A på alla övriga analysfrågor och kan bland annat visa upp ett högt sparande (över kommunallagens hushållningskrav), en välskött allmännytta utan tomma lägenheter och en befolkningstill strömning som innebär att Eskilstuna växer både årligen och lång siktigt. De finansiella möjligheterna är goda och det finns exempelvis utrymme att höja avgifterna med cirka 5 miljoner på några års sikt. Av tre rekommendationer i den tidigare analysen för lite mer än två år sedan har Eskilstuna följt en, den viktigaste, nämligen att lägga sparandet på en godkänd hög nivå. Betyget för finansiell hälsa förbättras därför från B till A. Den sneda prioriteringsprofilen mellan verksamheterna till omsorgernas fördel på bekostnad av utbildning har förvärrats. För det tredje har skatten höjts fastän det är den kalkylmässigt sämsta åtgärden jämfört med avgiftshöjningar och kostnadspress. Det har kostat lite att öka sparandet över högsta kritiska nivå, dvs 4,75 procent av de totala intäkterna. Eskilstuna har pressat ner sina kostnader något. Överkostnaderna motsvarade för två år sedan en skattesänkning på 5,4 procent. Det har nu reducerats till 4,4 procent, vilket innebär cirka 15 miljoner kronor. Antalet anställda per tusen invånare har minskat från 94 till 88 per tusen invånare, men fort farande finns överkostnader på 683 miljoner kronor. Eskilstuna är en stor kommun med ett invånarantal alldeles under 1 och torde ha fördelen av stordriftsfördelar inom många verk samheter med lägre kostnader som följd. En normal överkostnad borde motsvara en skattesänkning på cirka 2 procent och nu är den siffran 4,4 procent. Mot den bakgrunden är skattehöjningen 21 på,2 procent en kalkylmässig gåta. Kommungrannen Västerås har nästan 2 procent lägre skatt än Eskilstuna. Ännu en gång framhålls därför möjligheterna att effektivisera mer och initiera ett årligt pro gram av mindre skattesänkningar. Redan i den förra analysen påvisades en iögonfallande sned prioriteringsprofil mellan verksamheterna. Det är enklast att citera: De stora överkostnaderna finns nämligen inom omsorgerna och man är mycket kostnadseffektiv inom grundskola och gymnasieskola. För att vara mer exakt så är överkostnaderna inom förskola 1 5 år, äldreomsorg och social omsorg sammantaget 5 miljoner kronor och inom grundskola och gymnasieskola 2 miljoner kronor. Idag indikeras inga överkostnader alls inom grundskolan och gymnasiet. Däremot har överkostnaderna inom äldreomsorg och social omsorg växt till 55 miljoner kronor. Är det resultatet av med vetna politiska prioriteringar? Överkostnaderna inom social omsorg motsvarar en skatte sänk ning på mer än 2 procent. Det antyder en väl generös bidragsregim och delvis kan den höga befolkningstillväxten vara bidragsdriven. Arbetslösheten är stor för närvarande och även historiskt finns år med arbetslöshetssiffror mycket över rikets genomsnitt. Förvärvs frekvensen över en period av 2 år är jämförelsevis låg i Eskilstuna. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/211 15

16 Falun Falun radikalt Betyg Tendens B mycket bättre Diagnos: Falun har förbättrat sitt betyg från C till B jämfört med analysen för lite mer än två år sedan. Förändringarna är stora: Tre delbetyg C har förbättrats, varav två till A. Det är finansiell hälsa som stannar på B och det beror antagligen på att kommunen styr efter balanskravet. Det räcker inte för god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Det är större ordning och reda nu än för två år sedan i Falun som uppenbart har ökat tempot. Åtgärder: Det finns tillräckligt med potential för att lägga fast sparandet över 5,5 procent av de totala intäkterna som behövs för högsta betyg. Tveka inte eftersom det finns goda potentialer i form av överkostnader och i viss mån även möjligheter att höja avgifter. Speciellt finns överkostnader och avgiftspotentialer inom äldreom sorgen. Mediabild och bakgrund Falun ligger i Dalarna och är ort intimt förknippad med koppar. Kopparbrytning och kopparutvinning har förekommit i området sedan 1-talet, och man har funnit tecken som tyder på att man bröt malm redan på 7-talet. Det var kopparn och Falu koppargruva som bidrog till att Sverige var en stormakt på 16-talet. Året var 1641 när Falun blev stad och på tiden var man faktiskt en av landets största städer. Men tiden som stor och viktig stad blev ganska kort, och nedgången började 1687 när stora delar av gruvan rasade och bildade det som nu kallas för Stora Stöten. Trots raset fortsatte brytningen och det var först 1992 som gruvan stängdes för gott. En po äng är att Falugruvan och hela landskapet runt sedan 1991 finns med på UNESCO:s världsarvslista. Media berättar om den 2:e internationella konferensen Safe Community på svenska Säker och trygg kommun som hölls i Falun. Konferensen som pågick i tre dagar samlade cirka 4 deltagare från ett fyrtiotal länder. Pressen noterar också att företagen i kommunen ger Falun bra betyg när det gäller service och bemötande. Det framkommer av en rikstäckande undersökning som SKL låtit göra. 166 av Sveriges 29 kommuner har deltagit i undersökningen och Falun rankas som nummer 57 av dem. Annars är media mest fokuserade på om företrädare för Falu kommun blivit mutade av Peab. När det här skrivs har polis kopplats in när det gäller en Peabbekostade resa till Tallinn. Det finns också andra händelser som kan medföra att åklagare kopplas in. Speciella förutsättningar Falun har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern där Falu Stadshus AB är moderbolag för Falu Kommuns Förvaltning AB med tre dotterbolag. Vid sidan av koncernen finns Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet KB. Faktaruta Falun Befolkning: (21) Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 22,31 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 98 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 3 8 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 23 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 1/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Falun Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 99 5 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Falun ligger på plats 264 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverk samheten ger cirka 73 5 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 26 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Faluns amorteringsförmåga får också betyget. Den teo retiska återbetalningstiden är i genomsnitt ett år de senaste fem bok slutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Falun delbetyget A på analysfrågan. Nyckeltalet förpliktelsebelopp har för bättrats två steg sedan den förra analysen. Delbetyget har då höjts från tidigare C Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kommuner efter storlek Nettoförpliktelsebelopp på bruttoförpliktelserna Falun kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 264 efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Falun får betyget. År 21 är sparnivån 7,4 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,8 procent och under hushållnings kravet. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 4,4 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 4 procent i Falun. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Falun hade 65 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 5 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 35 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån är betydligt högre på 6 procent. Betyget blir ändå inte det bästa eftersom hela kommunkoncernens skulder är över 11 procent av de totala koncerntill gångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Svag. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt men trenden är stigande. Kapitalbildningen får betyget i Falun. I genomsnitt var spar nivån under den senaste nioårsperioden 4,2 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 3,8 procent. Det ger ett lånebehov på,4 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett visst utrymme för amortering av långa skulder. Det har man också gjort. Med betyget på sparnivå får Falun delbetyget B på analys frågan Finansiell hälsa. Nyckeltalet sparnivå har förbättrats ett steg sedan den förra analysen och därmed har också delbetyget förbät trats. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 33 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 4,4 procent av de totala intäkterna upp till den kritiska nivån 5,5 procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/211 17

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Perstorps kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Perstorp bidragsdriven

Läs mer

Kommunexperten. Analysrapport för Hällefors kommun. Hällefors framtiden går före historisk städning

Kommunexperten. Analysrapport för Hällefors kommun. Hällefors framtiden går före historisk städning Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Hällefors kommun Kreditvärdering Mars 2013 Betyg D Tendens Hällefors framtiden går före

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Skurups kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Skurup paus i raden av årligen

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/212 Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet En vanlig

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun?

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/212 Vad är egentligen en kommun? Före 197 var en kommun en generationssolidarisk

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här?

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 11/211 Är den tomma landsbygden snart här? En fördelningspolitik

Läs mer

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden?

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Vem tar ansvar för framtiden? De kommunala facken borde se

Läs mer

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/211 Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Frågan är om man

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa!

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 29 Statliga bidrag ska vara effektivitetsrättvisa! Den ekonomiska krisen

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 29 Snart kommunal fastighetsskatt? Kan det gå så ekonomiskt illa att det

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner?

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 7, 28 Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Hittills har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Kommunexperten. Dags igen för kommunalt skattestopp?

Kommunexperten. Dags igen för kommunalt skattestopp? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 8, 29 Dags igen för kommunalt skattestopp? Läget idag liknar

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera!

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 29 Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Slutsatsen i Ekonomistyrningsverkets

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 21 Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Läs mer

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 12, 28 Dagsläget i ekonomin Tidigare i år kritiserades finansminister Borg av

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva

Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 29 Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Det kommunala

Läs mer

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget...

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget... Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 29 Kommunexperten fyller 2 år Det började hösten 27 med

Läs mer

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 6, 21 Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Det finns två

Läs mer

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 9, 28 Analyserade kommuner i KE 8/28 Göteborg Göteborg är en ekonomiskt mycket

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan!

Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 29 Kom krisen av sig? Kommunerna fick 7 miljarder kronor

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år

Läs mer

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit?

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB 2014-01-30 Analysartikel Södertälje! Sveriges Detroit? I analystidningen Kommunexperten 2011, nr 5 analyserades

Läs mer

Kommunexperten. Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun?

Kommunexperten. Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 3, 21 Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun?

Läs mer

Kommunexperten. Råd till en finansminister

Kommunexperten. Råd till en finansminister Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 2, 21 Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport

Läs mer

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner Spanande rating eller 4-minuters-analys av kommuner Hur du använder Svensk KommunRatings hemsida www.kommunrating.se på ett effektivt sätt för finansiell analys av Sveriges kommuner. Sidan 1 Handledning

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten. Varför särbehandlas. kommuner? Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Varför särbehandlas. kommuner? Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Ny analys tidning! Kommunexperten är landets enda publikation för oberoende

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun

KommunDiagnos för Kungälvs kommun KommunDiagnos för Kungälvs kommun Förslag till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 24 september 2014 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Nacka kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = b Fastställt den 19 maj 24 Presenterad för Nacka kommun i maj 24 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Kommunexperten. Så ska pensionsskulden. hanteras. Analyserade kommuner i KE 5/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Så ska pensionsskulden. hanteras. Analyserade kommuner i KE 5/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 5, 28 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Medierna har uppmärksammat

Läs mer

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun FörtroendeProfil-Rating för Uppsala kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 19 mars 24 Presenterad för oppositionspartierna i Uppsala kommun

Läs mer

Sidrubrik Innehåll Sidan

Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 14 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1997-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 10 juni 2009

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 10 juni 2009 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 10 juni 2009 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1999-2011 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Pressmeddelande Uppsala 2011-03-03

Pressmeddelande Uppsala 2011-03-03 Pressmeddelande Uppsala 2011-03-03 Flyr medelklassen hög skatt? I nr 2 av Kommunexperten påvisar vi att samhällsbyggargenerationen flyttar från kommuner med hög skatt till kommuner med låg skatt. I senaste

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2016 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer