Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när man sparar i en kommun. Du får svaret att man skär i kostnaderna. Frågar man om sparande finns som begrepp i deras hushållsekonomi så är svaret att det är vad som finns kvar av månadslönen då allt löpande är betalt. Hemma vid köksbordet är sparandet ett överskott och i kommunen en omskrivning för kostnadspress.... Sidan 66 Nr 7 utkommer i mitten av augusti Lika som tidigare år så fördröjs nr 7 av Kommunexperten några veckor då vår databas och expertsystemet uppdateras med de senaste bokslutssiffrorna. Vi kommer som alltid ikapp med utgivningen igen tidigt under hösten. Analyserade kommuner i det här numret I byn Alträsket som ligger ca 2 km sydväst om Boden har man funnit boplatsvallar som visar att det fanns folk här redan för 7 år sedan. Det var i dessa trakter som Kjell Sundvall fann en del av de miljöer som passade... Sidan 6 Att Mark och Sjuhärad har blivit Sveriges textila centrum har en historia som sträcker sig många hundra år bakåt i tiden. I Mark kom vävningen tidigt att dominera och en unik förläggarverksamhet växte fram. Under 18-talet... Sidan 26 Centralorten Sollefteås centrum ligger vid Ångermanälvens södra strand och mitt i staden finns Nipstadsfisket, som är ett exklusivt lax -och öringsfiske, vilket lockar många fisketurister. Kommunens landskap, med höga berg,... Sidan 46 Forshaga är en bruksort, som till stor del växt upp runt pappersbruket. Inflyttningen till orten skedde i samband med den industriella revolutionen. Därför finns det få äldre byggnader i kommunen. Bland annat invigdes Forshaga... Sidan 11 Norrköpings kommun ligger i Östergötlands län och centralort är Norrköping. Kommunen kan grovt delas in i fyra olika naturgeografiska regioner: Skogsbygd, slätt, mellanbygd och skärgård. Tvärs genom Norrköpings kommun... Sidan 31 Ekopark Omberg ligger söder om Vadstena. Här erbjuds en fantastisk utsikt från Hjässan, Ombergs högsta punkt. Det mytomspunna berget har under tusentals år befolkats av människan. I dag är det framförallt naturen som... Sidan 51 På 18-talet industrialiserades Göteborg till stor del av inflyttade engelsmän och fick smeknamnet Lilla London som staden kallas än idag. En stor del av den svenska exporten och importen sker via Göteborgs hamn som... Sidan 16 Sandvikens kommun ligger i Gävleborgs län. Sandviken grundades år 1862 i samband med att det som sedermera skulle bli järnverket började anläggas. Den växande befolkningen och behovet av att ordna bebyggelsen gjorde... Sidan 36 Vaxholm har sedan tidigt 15-tal på många sätt utvecklats till en centralort för den mellersta delen av Stockholms skärgård, inte minst genom den intensiva trafiken med så kallade Vaxholmsbåtar som inleddes runt sekelskiftet... Sidan 56 Längs Ljusnan finns drygt 4 kilometer av vattenvägar och är en av Sveriges vattenkrafttättaste älvar. I västra delen finns Hamra nationalpark där de äldsta träden är omkring 3 år gamla. Namnet Ljusdal är sammansatt av... Sidan 21 Skinnskatteberg är till invånareantalet Västmanlands läns minsta kommun. Centralorten Skinnskatteberg ligger 55 kilometer nordväst om Västerås och är ett gammalt centrum för gruv- och järnhantering. Skinnskattebergs... Sidan är det egentliga födelseåret för tätorten Älmhult, för då kom järnvägen till orten, och detta blev den viktigaste stationen i området. Under 19-talet har det funnits flera framgångsrika och stora företag i Älmhults kommun.... Sidan 61

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Boden...6 Forshaga...11 Göteborg...16 Ljusdal...21 Mark...26 Norrköping...31 Sandviken...36 Skinnskatteberg...41 Sollefteå...46 Vadstena...51 Vaxholm...56 Älmhult...61 Begreppet spara har idag två betydelser...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Sofia Tamm och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Sofia Tamm Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 6 8 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 7 6 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 6/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Ledaren Är det trevlighetslinjen som gäller nu? I Kommunexperten har vi tidigare berättat hur Miljöpartiets fd språkrör Peter Eriksson överbelånat Kalix när han var kommunalråd där. Det var en saklig hårdgranskning som inte uppmärksammades. Tänk om Eriksson i stället hade glömt betala TV-licensen! Då hade han varit slut som politiker inom några veckor. När man i Kalix i framtiden ska amortera kommunens lån och det inte finns pengar till barn- och äldreomsorg så finns där milsvida skogar för kalixborna att gråta i. Ingen kommer att minnas att orsaken hette Eriksson utan miljöpartisterna kan ostört dra sina hjältesagor om historiska kämpar. öckerö Granskar media? Är det en försvagning av det civila Företagare samhället som och leder investerare: till förfallet Har inom Öckerö journalistiken komparativa den fördelar tredje statsmakten? för ditt företag Eller kan är det du tvärt fundera om? på Är att det investera medias egna flykt från pengar sina i granskningsuppgifter fast egendom i Öckerö. till Överväger lättsam spinnjournalistik du lokaliseringar som i gör Göteborgs Svensson närhet i allt i en mindre omfattning kommun en är att gagerar sig på ideell basis i olika samhällsfrågor? Det sades att det skulle bli folkstorm för ett antal år sedan när de första röda kuverten delades ut med besked om de framtida pensionerna. Men inte mycket hände. Det blev inget folkuppror. Det var ingen Tierps stor fråga. kommun Någon folklivsforskare påpekade att svensken egentligen fungerar som ryssar. Vi tillhör skogsfolket mellan Uralbergen och Atlanten. Händer Kristinehamns något går vi ut kommun i skogen med flaskan Kungälvs och gråter kommun över vårt öde och så kommer Skurups vi tillbaka kommun och jobbar på som vanligt igen. En stor fråga i media blev det exempelvis för ett antal år sedan när vissa till Framtidens ekonomi redan idag! trädande ministrar inte hade betalt sina TV-licenser. Det blev ett sådant spinn Öckerö kring den av soppspiken de jämförelsekommuner så ministrar du tvingades kan använda avgå. Den som spiken måttstock. fanns. Du kontrollerar Med tanke på om spinnet Öckerö kring kommuns kungens ekonomi förmodade fortsätter eskapader utvecklas idag förefaller på nuvarande inte ens relativt behöver höga finnas nivå en genom spik att till följa be det upp skådande. kommunens Är det inte finansiella ett förfall betyg. till den Är absoluta bottennivån när medial soppa nu kan kokas utan spik? Är media oberoende? Sverige berömmer sig för att tillhöra de länder i världen med den bästa tryckfrihetslagstiftningen. Här är det möjligt för journalister att verkligen hårdgranska. Varför sker det i så liten utsträckning? Är våra journalister lata och okunniga? Eller är det censur för att inte störa annonsörer som i allt högre grad finansierar våra tidningar? Trevlighetslinjen gäller för att inte störa läsarna som också är annonsörernas kunder. Granskning markeras pliktskyldigt med mediala spinn om futtigheter. Alltmer av förenklad och halvsann information ersätter kunskap. du av någon anledning missnöjd över Vad förhållandena är ambitionen? i den finansiella B kommunen Öckerö Kommunrating så finns en och B kommun därmed Svensk också till i omgivningarna, den analystidning men du också håller en A i handen kommun. är privatägd, fri och obunden. Du som varit läsare sedan januari 28 vet att den saknar externa annonsörer. Det finns inga sådana annonser. Kommunexperten ska inte reduceras från att vara kunskapande till ett menlöst informationsorgan. Vi har högre ambitioner är så och om du har läst ända hit med begrundan är du en viktig person i det civila samhället som alltid behövs för att göra en demokrati effektiv. Du får dock betala för kunskap medan information är gratis. Det räcker inte med spinnjournalistik för att garantera att ingen i framtiden slipper gråta i skogen över förlorad välfärd. Det är den vardagliga frågan om att ta ansvar. Hans Jensevik ehandel.kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner På ehandel.kommunexperten.se kan du bland annat köpa kompletta nummer av analystidningen Kommunexperten, enstaka kommunanalyser, fristående artiklar, temapaket och beställa prenumeration på tidningen Kommunexperten allt i PDFformat. Kristinehamn Rockwell Bibliotekskunder Kristinehamn Palatino använder webbplatsen som PDF-bibliotek och kan Kristinehamn ladda hem alla Goudy typer av material. Besök ehandel.kommunexperten.se! Kristinehamns kommun Skurups kommun Timrå kommun Alvesta kommun Tierps kommun Framtidens ekonomi redan idag! KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6/211 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B C d Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 6/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, Svag och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i listan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Göteborg Mark B Boden Ljusdal Norrköping Skinnskatteberg Vadstena Vaxholm Älmhult C Forshaga Sandviken D Sollefteå KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6/211 5

6 Boden Boden behåller den Betyg Tendens B nya majoriteten fartränderna? Diagnos: Under två mandatperioder har mycket hänt i den tidigare kriskommunen. Betyget har förbättrats från D till B. Varför ogillas det och väljarna återinsätter en vänstermajoritet? Kan den ta sista steget till ett A-betyg? I så fall finns en tendens till risk som ska hanteras bort. Det är inte tillräckligt drag i det lokala näringslivet för att stabilisera befolkningutvecklingen och det ger tomma lägenheter i stiftelsen BodenBo. Åtgärder: Den tidigare ledningen i Boden har lämnat efter sig högsta betyg på allt som är relativt lätt att påverka från lokal nivå. Håll i detta! Det går att genomföra effektiva lokala projekt för att utveckla det lokala näringslivet men det är en process som kräver uthållighet. Förebilder finns. Fundera på ett program med små årliga skattesänkningar. Potentialer finns och det skickar rätt signaler till näringslivet i lokaliseringsfrågor. Mediabild och bakgrund Bodens kommun ligger i Norrbottens län. Den första skriftliga benämningen på centralorten Boden, Bodebyn, är från 1539 i en riksskattelängd. I byn Alträsket som ligger ca 2 km sydväst om Boden har man funnit boplatsvallar som visar att det fanns folk här redan för 7 år sedan. Det var i dessa trakter som Kjell Sundvall fann en del av de miljöer som passade in i den svenska långfilmen Jägarna, som spelades in under sommaren I området Heden har fynd från yngre järnåldern på 1-talet återfunnits. I Hedens omnejd var även den första kristna kyrkan upprättad, den är numera ruiner. I början av 19-talet började Bodens fästning att etableras för att försvara den viktiga ställning som staden besatt. Den största risken ansågs vara anfall från Ryssland. Hela 13% av Sveriges försvar var stationerat på Bodens garnison, I 19, och fram till 199-talet präglades arbetsmarknaden i Boden främst av arbete i garnisonen inklusive garnisonssjukhuset som byggdes i närheten av kasernerna. Under 199-talet flyttade hela sjukhuset till Södra Sunderbyn i Luleå kommun. En del av Bodens fästning, Rödbergsfortet, är numera en av kommunens stora turistattraktioner med bland annat guidade visningar. Varje sommar hålls Boden Alive. Dagtid erbjuds familjeaktiviteter med karuseller och tivoli. Senare framåt kvällningen övergår man till festligheter med liveband och öltält. Några kända profiler från Boden är till exempel Petra Nordlund, nyhetsankare och Eyvind Johnson, nobelpristagare. Speciella förutsättningar Boden har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Boden har samlat sina egna ägda bolag i en koncern med moderbolaget Bodens Kommunföretag AB. Faktaruta Boden Befolkning: (21) Kommuntyp: Kommuner i glesbefolkad region Kommunalskatt: 22,13 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 47 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 73 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: 1 miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 19 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C d = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 6/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Boden Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 82 kronor per invånare. Det är över medeltalet men ganska långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Boden ligger på plats 23 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 47 8 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 34 2 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Bodens amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt ett år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Boden delbetyget A på analysfrågan. Delbetyget har klart förbättrats från D i den förra analysen Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Boden kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 29, kr/inv Nr 23 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Boden får betyget. År 29 är sparnivån 6,3 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,4 procent och något över hushållningskravet. Kommunens resultat för 21 visar ett sparande på 7, procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 5 procent i Boden. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Boden hade 71 miljoner kronor i långa skulder 29 och förmedlade 26 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska gränsen är 25 procent och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 28 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån ligger mer än dubbelt så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en svagt stigande trend. Kapitalbildningen får betyget i Boden. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,3 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4,4 procent. Det ger ett lånebehov på,9 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett visst utrymme för amortering av långa lån. Med betyget på sparnivå får Boden delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6/211 7

8 Boden Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 17,3 mkr Kommunens bokslutsprognos för 21 3% 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 4,8 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Boden är omkring 3 procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Boden ligger under rikssnittet. Med en svagt fallande trend från 96 till 95 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Boden betyget. Befolkningen minskar på lång sikt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år, en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år och en lätt underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Boden en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget Svag. Boden får på bostadsöverskott betyget Svag eftersom det finns en volym tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 8,8 procent tomma lägenheter i allmännyttan (21) så passeras två av de tre kritiska nivåerna på 3, 7 respektive 11 procent. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även Krisutlösande finansiella risker 95% 9 85% 8 75% 7 65% 21% 18% 15% 12% 9% 6% 3% Förvärvsfrekvens Totalt för Boden Riket Riksmax Knivsta Kommuntrenden Rikstrenden Bostadsöverskott Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Svag Bostadsöverskott Svag Borgen mm Dålig 8 Kommunexperten nummer 6/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Boden hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan risker. Delbetyget har förbättrats från C i analysen för tre år sedan. Betygen på nyckeltalen befolkning och bostadsöverskott har båda förbättrats ett steg. möjligheter Boden har en högre skattesats 29 med,25 procent jämfört med den grannkommun (Jokkmokk) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Boden har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 22 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg men också förskola och barnomsorg, fritidsverksamhet samt kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Boden. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 242 miljoner kronor och Boden får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 63 miljoner kronor inom äldreomsorg, 48 miljoner inom social omsorg, 36 miljoner inom det som benämns infrastruktur, skydd m m, 33 miljoner inom förskola 1 5 år, 27 miljoner inom fritidsverksamhet, 13 miljoner inom grundskola och 12 miljoner inom gymnasieskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 47 miljoner och kalkylmässigt utgör de 242 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 5,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är inte personal eftersom det finns 15 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 15 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en undertalighet på 1 personer. Boden får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr 6 5 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 22,5 mkr Jfr länet 1 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 242 mkr Jfr länet möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Boden är betyget (här finns bara betygen och Svag). För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för de många partierna i fullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärendeoch beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Boden och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6/211 9

10 Boden Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Boden analyserades i Kommunexperten nr 9/28 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Möjligheter finns, men vågar Boden? Nu är man är en D-kommun, men det krävs faktiskt inte så mycket för att man ska få A-klassning. Det beror på hur man hanterar sysselsättningsläget och den kritiska kombinationen att en envis befolkningsminskning ställer lägenheter tomma i den allmännyttiga stiftelsen BodenBo. Den senaste tioårsperioden är befolkningsminskningen 5,4 procent och det är, tyvärr för Boden, i huvudsak samhällsbyggargenerationen år som flyttar från kommunen. Men Boden har högsta betyg (A) på både Finansiell hälsa och möjligheter och har sålunda god potential att på egen hand börja marschen mot ett sammanfattande A-betyg. Rubriken på analysen för tre år sedan var Boden ohelig allians med fartränder. Den syftade på två företeelser, nämligen att kommunens ledning bestod av Moderaterna, Vänsterpartiet, Folkpartiet, Centern, Miljöpartiet och ett nytt Sjukvårdsparti och att dea kunde hålla sams och prestera resultat. Nu har Socialdemokraterna återtagit makten med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. De får en kommun som den tidigare oheliga alliansen styrt upp till det finansiella betyget B från bottenbetyget D för tre år sedan. Nu är frågan om de tidigare fartränderna bleknar i och med den nya vänsterledningen och att Boden faller igenom igen i stället för att under denna mandatperiod nå betyget A. Rubriken ställer den frågan. Det som sticker ut är förbättringen av kommunskulden från betyget D till A på tre år. Men det var då ett D som låg på gränsen till ett C. I den bedömningen fanns också en extra belastning i form av en lågförmögen befolkning. Den bortfaller när nettoförpliktelsebeloppet når under lägsta godkänd nivå och det är vad som har skett. Boden har redovisat höga sparöverskott genom att hålla investeringarna på en kontrollerbar nivå. Sparöverskotten har använts för amorteringar och det tidigare höga bruttoförpliktelsebeloppet på kronor per invånare har kommit ned till kronor per invånare. Koncernbildningen och den bättre ekonomiska skötseln av de egna ägda bolagen ger också högre värden när nettoskulden ska räknas fram. Marginalen till lägsta kritiska nivå för ett betyg A för kommunskuld är dock liten och skulle kunna förbättras om en borgen till bostadsrättsföreningar på cirka 95 miljoner kronor kunde avvecklas. Detta är ännu inte möjligt och därmed berörs anledningen till att betyget för Boden blir B. Det finns två tendenser till finansiella risker. Den ena är tomma lägenheter i den egna allmännyttiga bostadsstiftelsen BodenBo. Den balansen finns alltså inte på den lokala bostadsmarknaden så att denna borgen låter sig avvecklas. Den andra är en tendens till lokal näringslivssvikt. I den tidigare analysen hade Boden stora överkostnader som motsvarade en skattesänkning på 8 procent och den bestod av övertalig personal. Även om det redan då hade skett stora kostnadsreduceringar så har dessa fortsatt. År 29 finns fortfarande överkostnader men nu motsvarande de en skattesänkning på 5,2 procent. Antalet anställda per tusen invånare har reducerats från 133 till 15 under perioden Det har under tidigare två mandatperioder hänt mycket i Boden. Är Boden snart en A-kommun under den nya ledningen? 1 Kommunexperten nummer 6/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Forshaga Forshaga kanske Betyg Tendens C investerar sig attraktiv? Diagnos: Höga investeringar under två år har ökat skulderna med 13 miljoner kronor de senaste åren och det är mycket i en mindre kommun. Är det så att man försöker investera sig mer attraktiv som pendlingskommun till Karlstad när det lokala näringslivet sviktar? Det har sänkt betyget för kommunskuld till C. En styrka är att ledningen håller i vardagsekonomin och sparnivåerna ligger i genomsnitt över godkänd nivå. Åtgärder: Det finns ett betyg A inom räckhåll inom fem är med ett fast ledarskap. Forshaga bör fortsätta att hålla sparandet över 5,25 procent av totala intäkterna och investeringarna minst 2 procent lägre. Om sparöverskottet som då uppkommer på minst 12 miljoner per år används för amorteringar så nås åter ett betyg A för kommunskuld. Men det kan krävas mer åtgärder under dessa fem år för att stabilisera befolkningsutvecklingen och nå A på finansiella risker. Mediabild och bakgrund Forshaga kommun ligger i Värmlands län. Centralorten Forshaga ligger vid Klarälven, omkring 2 km norr om det delta i och runt Karlstad där älven rinner ut i Vänern. Klarälven var en viktig kommunikationsled och en av pilgrimslederna till Trondheim leder genom kommunen. En markerad vandringsled Pilgrimsleden, 2,5 km lång, finns i området. Leden sträcker sig från Klarälven vid Dyvelsten till Norra Hyn. Längs stigen finns skyltar med historisk och botanisk information. Forshaga är en bruksort, som till stor del växt upp runt pappersbruket. Inflyttningen till orten skedde i samband med den industriella revolutionen. Där för finns det få äldre byggnader i kommunen. Bland annat invigdes Forshaga kyrka så sent som Forshaga har även ett slott som invigdes Vid Löveds herrgård finns ett gravfält från järnåldern med 16 gravhögar. Ortens tillväxt var även starkt knuten till järnvägen mellan Skoghall och Hagfors, vilken passerade igenom samhället. Mellan Forshaga och Skived, beläget på andra sidan Klarälven, uppfördes en järnvägsbro. Sedan järnvägen rivits upp används den idag istället av fotgängare och cyklister och är nu en del av Klarälvsbanan. Kommunen har fostrat två legender inom svensk ishockey, Nisse Nilsson och Ulf Sterner. En annan känd sportutövare från orten är höjdhopparen Stefan Holm. Forshaga har den största festivalen i Värmlands län. Den är mellan 6 juli 9 juli och innehåller allt från olika slags musik, rullstolsrace, föreläsningar och en stor marknad. Speciella förutsättningar Forshaga har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Forshaga har samlat sina egna ägda företag i en koncern med moderbolaget Forshagabostäder AB. Faktaruta Forshaga Befolkning: (21) Kommuntyp: Förortskommuner till större städer Kommunalskatt: 22,35 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 18 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 66 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 7 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C möjligheter a B C d = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6/211 11

12 Forshaga Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 69 9 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Forshaga ligger på plats 132 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 26 8 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 43 1 kronor. Det är klart över den första kritiska gränsen 38 5 kronor och det ger en belastning. Då invånarna i Forshaga även har låga inkomster och förmögenheter så är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt. Det ger en extra belastning och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Svag. Forshagas amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt två år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget Svag på förpliktelsebeloppet får Forshaga delbetyget C på analysfrågan. Här föreslås extra amorteringar på 3 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A. Delbetyget har sänkts från A i den förra analysen för tre år sedan. Det beror främst på ökade skulder på grund av höga investeringar Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Forshaga kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 29, kr/inv Nr 132 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Svag Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Forshaga får betyget. År 29 är sparnivån 5,6 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,6 procent. Kommunens preliminära resultat för 21 visar ett sparande på 8,2 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 1 procent i Forshaga. Den första kritiska nivån ligger högre på 25 procent av intäkterna. En belastning ges dock för en starkt växande trend och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 37 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt mycket snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget Svag i Forshaga. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,6 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 7,5 procent. Det ger ett lånebehov på 1,9 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Forshaga delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Nyckeltalen skuldflödesgrad, rörelsekapital och kapitalbildning har alla försämrats ett steg sedan den förra analysen. Det påverkar dock inte delbetyget som är oförändrat. 12 Kommunexperten nummer 6/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Forshaga Finansiell hälsa 9% 8% 7% 6% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 6,6 mkr 5% 4% 3% 2% 1% Kommunens bokslutsprognos för 21 Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning Svag risker Nyckeltalet investeringsnivå är Svag. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 8,8 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Forshaga är omkring 3,8 procent. Det finns en risk här att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger så högt över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Forshaga ligger under rikssnittet. Med en fallande trend från 88 till 96 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Forshaga betyget. Befolkningen minskar långsiktigt i snabb takt. Åldersstrukturen innehåller ett antal snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det sker en stor utflyttning i utbildningsgenerationen år. Det sker även en utflyttning i samhällsbyggargenerationen år och med nuvarande tendens indikeras snart också en äldrepuckel i åldersgruppen år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Forshaga en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget Svag. Forshaga får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen (inga förmedlade lån) på kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska Krisutlösande finansiella risker 2 16% 12% 8% 4% 8% 4% -4% -8% Investeringsnivå Befolkningsutveckling 1 år Forshaga kommun Länet Riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Svag Dålig Investeringsnivå Svag Skattekraft Befolkning Sysselsättning Svag Bostadsöverskott Borgen mm Svag KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6/211 13

14 Forshaga nivån på 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan risker. Betyget för nyckeltalet investeringsnivå har försämrats från till Svag men det påverkar inte delbetyget som är oförändrat. möjligheter Forshaga har en högre skattesats 29 med,6 procent jämfört med den grannkommun (Karlstad) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Forshaga sänkte skatten senast 25 med,5 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 3 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom förskola, fritidsverksamhet och kultur. Betyget blir för avgiftshöjning i Forshaga. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 65 miljoner kronor och Forshaga får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 2 miljoner kronor inom grundskola, 11 miljoner vardera inom fritidsverksamhet och det som benämns infrastruktur, skydd m m, 9 miljoner inom social omsorg och 6 miljoner vardera inom äldreomsorg och gymnasieskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 18 miljoner och kalkylmässigt utgör de 65 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 3,6 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 16 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 93 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 14 personer. Forshaga får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 3,1 mkr Jfr länet 4 2 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 65 mkr Jfr länet möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Forshaga är betyget (här finns bara betygen och Svag). Socialdemokraterna är det dominerande partiet i Forshaga. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för det relativt stora antalet partier i fullmäktige vilket kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Forshaga och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 14 Kommunexperten nummer 6/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Forshaga Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Forshaga analyserades i Kommunexperten nr 9/28 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Forshaga är nära, men når inte ända fram. Man förblir en B-kommun på gränsen till A. Man har A-betyg på alla analysfrågor utom risker. Det beror på att sysselsättningen minskar och att man tappar befolkning; de senaste tio åren är minskningen cirka 3,7 procent, och det är i synnerhet utbildningsgenerationen som väljer att flytta från Forshaga. Det finns alltså en uppenbar risk att skattebasen sviktar. För Forshaga gäller det att göra kommunen så attraktiv att folk väljer att stanna kvar, i förlängningen att få nya forshagabor. För tre år sedan gick analysjobbet ut på att vara rättvis i bedömningen mellan ett starkt B och ett möjligt svagt A och utfallet blev B. Det fanns en lite för stark tendens till svikt i det lokala näringslivet och den riktigt övertygande attraktiviteten som pendlingskommun till Karlstad kunde inte helt indikeras. Forshaga kunde inte få högre betyg än B på aspekten finansiella risker. Det är samma läge nu som för tre år sedan. Forshaga har därför fortfarande B på finansiella risker. Nu finns det ytterligare en tendens till risk som motiverar betyget B och det är de mycket höga investeringarna under åren 27 och 28. Är det så att man försöker investera sig mer attraktiv som pendlingskommun? Det finns alltså två tendenser till risk som motiverar betyget B men antalet har ingen betydelse vid betygsättningen. Forshaga bör notera att två risker ska hanteras. Analysuppgiften denna gång går ut på att bedöma om betyget ska vara C eller det lite bättre B för kommunskuld. Investeringarna har ökat skulderna i förvaltningen med 13 miljoner kronor de senaste fyra åren och det är mycket i en mindre kommun med invånare. Marginalen mellan nettoförpliktelsebeloppet och lägsta kritiska nivå för indikation av konsumtionslån var minimal för tre år sedan. Nu ökar bruttokommunskulden mycket samtidigt som de tre egna ägda bolagen inte visar så mycket annorlunda resultat än tidigare och de ges i stort sett oförändrade värden. en får betyget C och det bestämmer slutbetyget för Forshaga till C. Styrkan i Forshaga är att ledningen håller hårt i vardagsekonomin och sparnivåerna ligger i genomsnitt över godkänd nivå. Investeringsnivå är optimal igen 29 och ännu lägre för 21 då sparnivån, som framgår av diagrammet, är mycket hög. Det gör att det finns ett sparöverskott efter det att investeringarna har betalats som kan användas för amorteringar. Om denna relation består i framtiden kan skulder amorteras så att Forshaga åter får betyget A på kommunskuld. Det kan ske redan inom fem år vid ett sparöverskott på 2 procent av totala intäkter. Det gör också att investeringsrisken avklingar. Dock finns tendensen att nyckeltalet befolkning fortsätter att försvagas. Snart utlöses en belastning för att markera en svacka i samhällsbyggnadsgenerationen år och även en belastning för en äldrepuckel i åldersgruppen år. Det lokala näringslivet drar inte tillräckligt för att stabilisera befolkningsutvecklingen och attraktiviteten som pendlingskommun har ännu inte infunnit sig. Därför blir tendensen fallande. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6/211 15

16 Göteborg Göteborg Sveriges Betyg Tendens A finansiellt starkaste storstad Diagnos: Förra analysen var en avskedsanalys efter stadens starke man Göran Johansson. Han lämnade inget avdukat bord efter sig. Göteborg var och är fortfarande en odiskutabel A-kommun. Efterträdarna sköter sig bra även om sparandet minskar betänkligt 28 och 29. I övrigt visar Göteborg bara styrkor. en netto är låg och balansräkningen innehåller till skillnad från Stockholm ett växande antal produktiva tillgångar. Åtgärder: Vad skall man ge för råd till en finansiellt stark stad med stabil tendens annat än att fortsätta hålla hårt i ekonomin? Näringslivet drar tillräckligt för att underhålla en betydande årlig befolkningstillväxt. Skatten är jämförelsevis hög och det finns utrymme för små årliga skattesänkningar i form av överkostnader i verksamheterna vid jämförelser med övriga kommuner i Västra Götaland. Mediabild och bakgrund Göteborgs kommun ligger i Västra Götalands län i landskapen Västergötland och Bohuslän. Centralorten Göteborg är residensstad för Västra Götalands län och stiftsstad i Göteborgs stift. Det är Sveriges näst största tätort och Nordens femte största tätort. Staden anlades på initiativ av kung Gustav II Adolf och fick sina stadsprivilegier Geografin i hela området runt Göteborg domineras av stora bergsåsar med lerslätter i dalgångarna, ett så kallat sprickdalslandskap. I dalarna flyter älvar och åar från det västgötska inlandet. Det har bott människor i flera tusen år på den plats där Göteborg nu ligger. Redan under stenåldern fanns en bo sättning vid Göta älvs utlopp, vid nuvarande Sandarna besökte Carl von Linné Göteborg under sin Västgötaresa, och han beskrev sitt möte med staden bland annat så här: Götheborg war den täckaste (skönaste) stad ibland alla i Riket... nästan rund, omgifwen och befästad af Wallar och Grafwar; afdeld med regulaira, räta och jemna Gator.. På 18-talet industrialiserades Göteborg till stor del av inflyttade engelsmän och fick smeknamnet Lilla London som staden kallas än idag. En stor del av den svenska exporten och importen sker via Göteborgs hamn som är Nordens största. Göteborg har ett brett utbud av kultur och nöje. Här finns några av landets mest välbesökta museer, kulturevenemang, många teatergrupper och ett aktivt konst- film- och musikliv. Liseberg är Nordens största nöjespark och varje år arrangeras riktigt stora evenemang i staden, bland annat musikfestivalen Way Out West. Speciella förutsättningar Göteborg har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Göteborg har samlat sina egna ägda bolag i fem olika koncerner. Faktaruta Göteborg Befolkning: (21) Kommuntyp: Storstäder Kommunalskatt: 21,55 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 92 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 38 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A möjligheter A B C d = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 6/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Göteborg Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 84 2 kronor per invånare. Det är över medeltalet men ganska långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Göteborg ligger på plats 222 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 7 8 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 13 4 kronor. Det är mycket under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Göteborgs amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Göteborg delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Göteborg stad Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 29, kr/inv Nr 222 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Göteborg får betyget. År 29 är sparnivån 3,8 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 6,1 procent och över hushållningskravet. Kommunens resultat för 21 visar ett sparande på 7,5 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 16 procent i Göteborg. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Göteborg hade miljoner kronor i långa skulder 29 och förmedlade miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska gränsen är 6 procent och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 34 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här ligger betydligt högre på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet har en stigande trend och är från 29 positivt. Kapitalbildningen får betyget i Göteborg. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,8 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4,3 procent. Det ger ett lånebehov på 1,5 procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för amortering av långa lån. Med betyget på sparnivå får Göteborg delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6/211 17

18 Göteborg Finansiell hälsa 9% 8% 7% 6% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 284,7 mkr 5% 4% 3% 2% 1% Kommunens bokslutsprognos för 21 Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 4,3 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Göteborg är omkring 5,3 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Göteborg ligger över rikssnittet. Med en stabil trend runt 14 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Göteborg betyget. Befolkningen ökar i snabb takt och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Göteborg en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket. Det är typiskt för universitetsstäder och därför tas den belastningen bort. En viss konjunkturkänslighet visas dock och nyckeltalet får betyget. Göteborg får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och för Krisutlösande finansiella risker 12% 1 8% 6% 4% 2% Befolkningsutveckling 1 år Göteborg kommun Länet Riket Förvärvsfrekvens Totalt för Göteborg Riksmax Knivsta Rikstrenden Riket Kommuntrenden Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Svag 18 Kommunexperten nummer 6/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Göteborg medlade lån på kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan risker. möjligheter Göteborg har en högre skattesats 29 med,81 procent jämfört med den grannkommun (Partille) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Göteborg höjde skatten senast 21 med,25 procent. Skatten sänktes 22 och 28 med,25 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 58 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg, fritidsverksamhet och kultur. Betyget blir för avgiftshöjningar i Göteborg. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till miljoner kronor och Göteborg får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med cirka 2 miljoner kronor inom social omsorg, 99 miljoner inom äldreomsorg, 655 miljoner inom det som benämns infrastruktur, skydd m m och 585 miljoner inom grundskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 92 miljoner och kalkylmässigt utgör de miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 77 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 69 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 4 9 personer. Göteborg får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr 25 2 Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 58,4 mkr Jfr länet 2 1 Jfr riket Jfr kommun typ Potential mkr Jfr länet möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Göteborg är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett förstärkt jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget Svag. Göteborg är en stor kommun med ett stort organisationsspann dvs många nämnder och kommunägda företag. Det finns också belastningar för de många partierna i fullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Göteborg och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6/211 19

20 Göteborg Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Svag Avgiftspolitik Slutsats Göteborg analyserades i Kommunexperten nr 9/28 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Göteborg är utan konkurrens Sveriges ekonomiska huvudstad, dvs klart bäst av Sveriges större städer. Man har högsta betyg i alla analysfrågor. Och i motsats till många andra kommuner amorterar man sina långa lån; under den senaste nioårsperioden har man i genomsnitt årligen kunnat amortera 2,5 procent. Göteborg är också en attraktiv kommun, vilket inte minst avspeglas i inflyttningen. På de senaste tio åren har Göteborgs befolkning ökat med 8,1 procent. Det är alltså en mycket välskött kommun som Göteborgs starke man Göran Johansson lämnar efter sig. Vi får se om efterträdarna är lika kompetenta i den ekonomiska styrningen och hushållningen. Av våra tre storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö har två betyget A och en C i vår rating. Stockholm har betyget C. Av A-städerna Göteborg och Malmö har Göteborg de starkaste finanserna. Stockholm har ett för lågt sparande sedan många år och finansierar sina investeringar genom att sälja produktiva tillgångar till skillnad från Göteborg och Malmö som årligen betalar alla investeringar med kassaflödet från resultaträkningen eller sparandet. De har därför intakta balansräkningar med många vinstdrivande företag. Stockholm sägs ha mycket kvar att sälja men på balansräkningen syns bara de tre stora bostadsföretagen. Ska ett av dessa säljas för att betala reinvesteringarna av Slussen m fl större framtida projekt eller ska skatten höjas rejält i Stockholm? Göteborg har flera koncerner med företag och för tre år sedan omsattes 33 procent av stadskoncernens omsättning i dessa företag. Nu tre år senare har denna del växt till 38 procent. I Göteborg avvecklar man inte sina företag utan utvecklar dem. Göteborg har många bostadsföretag. Till skillnad från Stockholm så redovisar dessa vinster vilket inte är fallet i Stockolm i något av de tre som finns där om man justerar för reavinster av försäljningar. Göteborgs starka balansräkning gör att en relativt hög kommunskuld i bruttotermer på kronor per invånare enbart genom värdering av ett antal större företag kan kvittas ned med mer än 7 kronor per invånare. Det räcker för ett betyg A på kommunskuld. Förra analysen var en avskedsanalys efter stadens starke man Göran Johansson. Han lämnade inget avdukat bord efter sig och nu var frågan hur efterträdarna skulle klara av fortsättningen. Hittills kan konstateras att det gått bra. Frågan då gällde utvecklingen av sparandet. Skulle det falla? Trenden vände också ner 28 och 29 som diagrammet sparnivå visar. Nu syns en förbättring 21 men det ska sägas att den finns också i de flesta andra kommuner. Det är rekylen efter finanskrisen. Göteborg kommer att analyseras ännu en gång före nästa val. Blir det en nedgradering då beror det förmodligen på en slappare ekonomistyrning med ett lägre sparande än tidigare. I övrigt visar Göteborg styrkor. Befolkningen växer ännu snabbare än för tre år sedan. Då var takten 8 procent per tioårsperiod och nu är den 1 procent. Det är en stor inflyttning i samhällsbyggargenerationen år. Att nyckeltalet sysselsättning inte har högsta betyg beror på att Göteborg är konjunkturkänslig. Förvärvsfrekvensen är nedtryckt mot nivån 7 procent som är typisk för städer med universitetsoch högskoleutbildningar. Däremot är medelinkomsten hög jämfört med riket. Näringslivet i Göteborg har god lönebetalningsförmåga. 2 Kommunexperten nummer 6/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.