KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser"

Transkript

1 KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun Plats: Garveriet Floda 9. Sidan 1 SVENSK KOMMUNRATING Röjningsvägen 17, Uppsala, Tel: ,

2 Lerum kommun 5 Ledningens styrförmåga Indikativ betygsmatris Antal invånare: (14) Kommuntyp: Förortskommuner till storstäderna MAJORITETER Svag Kommunskuld Finansiell Finansiella Finansiella En procents skattehöjning motsvarar 81 mkr HANDLINGSKRAFT OK hälsa risker möjligheter En procent av totala intäkter är,4 mkr AVGIFTSPOLITIK OK A ( X ) A B ( X ) ( X ) ( X ) B Fråga 5 sammanfattas inte i ett delbetyg C C 4 Finansiella möjligheter D D Potentialer Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg dvs B SKATTEHÖJNING Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Bra = Nivån för finansiell elitlicens KOSTNADSPRESS Bra Kvalitetsgranskad senast Mkr Kostnadspress 6 4 Sammanfattning - Expertsystemets gränssnitt 1 Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP AMORTERINGSFÖRMÅGA Förpliktelsenyckeltal OK Svag Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Förpliktelsebelopp Potential 95 mkr 18 Kronor per invånare 16 3 Finansiella risker 14 Kommuner i rangordning efter Investeringsrisk Investeringsrisk bruttoförpliktelser från höger 1 INVESTERINGSNIVÅ Svag Skattebasrisk Skattebasrisk 1 SKATTEKRAFT Bra 8 BEFOLKNING Bra SYSSELSÄTTNING Bra 6 Koncernrisk Koncernrisk 4 Finansiell hälsa BOSTADSÖVERSKOTT Bra Analysnyckeltal för nuläget BORGEN MM Bra SPARNIVÅ OK SKULDFLÖDESGRAD OK Bedömt riskgap om detta inte ska vara 4 mkr SKULDBALANSGRAD Bra, mkr för investeringsrisk (4,5 mkr) RÖRELSEKAPITAL OK, mkr för skattekraftssvikt (, mkr) KAPITALBILDNING Dålig Kritisk nivå : 4 kr/inv Kritisk nivå 3: 5 kr/inv, mkr för befolkningsrisk (, mkr) Kritisk nivå 3 65 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp, mkr för sviktande sysselsättning (, mkr) Hälsogapet = (kritisk grön nivå - stapelnivån) x en proc av totala intäkter i mkr, mkr för tomma lägenheter i allmännyttan (, mkr) Vid negativt värde dvs tillräcklig stapelhöjd sätts hälsogapet till mkr, mkr för hög borgen (, mkr) En procent av totala intäkter är,4 mkr Lerum kommun 13, mkr totalt för riskhantering Sparnivå - hushållningskravet Bruttoförpliktelsebelopp kr/inv Balanskravet 1,% 3, % Vissa tillgångar värderade kr/inv Vad behöver göras? Mkr År, % Anger tid och kostnad för att nå högsta 1, % Nettoförpliktelsebelopp kr/inv 8,% Skuldgap 7 Hälsogap betyg 6,%, % År 13 var företagens andel av omsättning 3,9% Riskgap -1, % av kommunkoncernens omsättning ( Nr 8 ) Totalt gap 7 4,% -, % Vad kan göras?,% -3, % Hela skuldgapet är 131 mkr och fördelas över år Kortsiktig potential 17-4, %,% -5, % Hela skuldgapet = (nettoförpliktelsebeloppet - kritisk Restpotentialen är 165 mkr och motsvarar en kalkylerad nivå 1) x antal invånare skattesänkning på,41 procent varje år i 5 år Rött=Pensioner, Gult=Underhåll, Grönt=Nyinvesteringar Balanskravet större än noll Sammanfattande rapport ur expertsystem Svensk KommunRating Sidan

3 Kommunskuld - Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp Nyckeltal S1 Förpliktelsebelopp för Lerum kommun Viktigaste skuldnyckeltalet Indikerar ett högt förpliktelsebelopp en kommunskuld som kan innehålla konsumtionslån dvs lån som finansierat driftsunderskott? Kronor per invånare Nyckeltal S1 Förpliktelsebelopp Kommuner i rangordning efter bruttoförpliktelser från höger Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard juni 14 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Kritisk nivå 1 är 9 procent av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå tillfogas 1 kronor och för nivå 3 ytterligare 15 kronor. 8 6 Låga inkomstvärden, under 135 kronor per invånare, antyder att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga. En belastning i blått fält i diagrammet 'Bruttoinkomsten' justerar mätstandarden för en låg inkomsteffekt Under kritisk nivå 1: 4 kr/inv Kritisk nivå : 4 kr/inv Kritisk nivå 3: 5 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över 4 kr/inv Ja Nettoförpliktelsebeloppet över 5 kr/inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 65 kr/inv - Tillräcklig hög inkomst - ingen belastning - Den kritiska inkomstgränsen är 4 kronor per invånare Nr 8 efter storlek på bruttoförpliktelserna --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv Bruttoförpliktelsebelopp Värdet på vissa tillgångar enligt gjord (partiell) värdering Nettoförpliktelsebelopp för Lerum kommun Kommunens företag schablonvärderas till 1 ggr vinsten om Gäller: 1; företagens kassaflöde sista 5 år överstiger 5 procent av omsättningen Nej ; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent Ja 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 1 åren Ja 4; vinsten i de kommunala företagen är positiv Ja MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Skuldnyckeltal OK Bruttoinkomsten per invånare (medeltal) 1 Kr / inv Antal i fallande ordning En belastning för låg inkomst Sidan 3

4 Kommunskuld - Nyckeltal S: Amorteringsförmåga Nyckeltal S Amorteringsförmåga för Lerum kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal S Långa skulder/kassaflöde = teoretisk återbetalningstid År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 5 år sätts tiden till 5 år Krav: under kritiska nivåer Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) respektive år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas till det. De långa lån som har förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag ingår inte i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad femårig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exklusive pensionsskulden utgörs till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 5 år sätts värdet till 5 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' så presenteras detta med och utan förmedlade lån. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå inom 1 år och under nivå 3 inom år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens medelvärde jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer Grön är kritisk nivå 1 5 år Röd är kritisk nivå 3 år Förmedlade lån till egna företag Trendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Nyckeltalets årliga nivå Gul är kritisk nivå 1 år Lerum kommuns förvaltningar Annan fordran på egna företag Trend för Lerum kommuns förvaltningar Medelvärde utan förmedlade lån MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 5 återbetalningsår Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 1 återbetalningsår - Skuldnyckeltal Även över kritisk nivå 3 återbetalningsår - Svag Växande trend Ja Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden Mätperiod mkr 13 Återbetalningsår Förmedlade lån 144,5 Kommunens förvaltningar 1,53 1,74 6,5 1,31 5,59 4,88 5,46 6,8 Långa skulder 896,6 Medelvärde alla kommuner 4,5 4,31 6,36 5,68 5,8 Boksl progn Budget Budget Icke fiktiva förmedlade lån 144,5 År 13 är sparnivån 11 mkr över högsta kritiska nivå och sparnivån är 19% av nivån för god hushållning enl kap 8 KL Sidan 4

5 Finansiell Hälsa - Nyckeltal H1: Sparnivå Nyckeltal H1 Sparnivå för Lerum kommun Finansiell hälsa styrnyckeltal Är sparandet så högt att pengar finns till investeringar och amorteringar utan att skuldnivån ökar och likviditeten försämras? Förvaltningarna 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % Nyckeltal H1 Kassaflöde/Intäkter Kritisk nivå 3 "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå 1 "Avtalspensioner" Trendmedelvärden Balanskravet är 5, % Krav: Över kritiska nivåer 1,95 Strecken anger tidigare års prognos för 13 och planeringsvärdena för kommande år. Kritisk nivå "Reinvesteringar" Lerum kommun Trend för Lerum kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 5,5% Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 3,5% - Finansiell hälsa År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 1,5% - OK Skattehöjningskrav,,,69,76, Snabbt fallande trend - Resultat 3 / Intäkter 1,3%,5% -4,1%,1%,5% Balanskravsnivå 4,% 3,% 9,6% 5,4% 5,% Mätperiod I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde skatten på egen skattekraft som skulle ha behövts resp år för att Lerum kommun 6,43% 6,97% 3,8%,84% 5,99% 8,46% 6,91% 6,93% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet Medelvärde alla kommuner 4,86% 5,61% 4,6% 5,61% 5,46% Boksl progn Budget Budget skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. År 13 är sparnivån 11 mkr över högsta kritiska nivå och sparnivån är 19% av nivån för god hushållning enl kap 8 KL 6% 5% 4% 3% % 1% % -1% -% -3% -4% 3, %, % 1, %, % -1, % -, % -3, % -4, % -5, % Koncernen Sparnivå/omsättning Koncern Förvaltning Företag Trend koncern Resultat 3/Intäkter (balans- och hushållningskrav) Är sparandet tillräckligt? Nyckeltalet är kassaflödet (resultatet efter finansiella poster justerat för avskrivningar och fiktiv pensionsavsättning) i procent av intäkterna dvs skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet är tillräckligt för att betala amorteringar och investeringar. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 För alla kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens finansiella läge. Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta till pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå innebär förmåga att avsätta till reinvesteringar och avtalspensioner men inte till nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Vid snabbt fallande trend över 1 procent per år sker en belastning. Information Data om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) finns för angivna år för de flesta kommuner. Obefintlig stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Balanskravet Det finns även information om hur balanskravet förhåller sig till hushållningskravet i diagrammen. Sidan 5

6 Finansiell Hälsa - Nyckeltal H: Skuldflödesgrad Nyckeltal H Skuldflödesgrad för Lerum kommun Finansiell hälsa Är sparnivån, nyckeltal H1, för låg så tenderar skulderna att växa och här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter Förvaltningarna Nyckeltal H Skulder/intäkter Koncernen Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett Långa inkomstperspektiv? 1% Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av Krav: under kritiska nivåer skulder/omsättning pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av 11% 14% verksamhetens intäkter dvs skatter, avgifter och statsbidrag. 1% Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. 13% En kommun ansvarar med skattekraften (inte med 9% tillgångarna) för sina skulder. Därför är det intressant att 1% studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens 8% storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge 11% sparnivån (H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. 7% Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan 1% också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (dvs stor 6% 9% andel kort upplåning), jämför i så fall också med H4 Rörelsekapital. 5% 8% Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder 4% och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. 7% 3% Kritiska nivåer och trender enligt Svensk 6% KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för % 5% förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i procent. Värden över 1% 4% nivå 1, nivå resp nivå 3 ger en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än,5 procent i % 3% snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 1 procent i genomsnitt. Grön är kritisk nivå 1 Gul är kritisk nivå Röd är kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pensionsskuld inom linjen Förmedlade lån Trend för Lerum kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå - Finansiell hälsa Även över kritisk nivå 3 - OK Växande trend 5,15 % per år Ja SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 1% - Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Lerum kommun 1 % 1 % % 9 % 34 % 41 % 38 % 4 % Summa skulder Medelvärde alla kommuner % 4 % 9 % 3 % 3 % Boksl progn Budget Budget Förmedlade lån Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Obs! Kan avvika något från kommunens uppgifter pga avrundningsfel Sidan 6 % 1% % Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 miljoner kronor.

7 Finansiell Hälsa - Nyckeltal H3: Skuldbalansgrad Nyckeltal H3 Skuldbalansgrad för Lerum kommun Finansiell hälsa Är sparnivån, nyckeltal H1, för låg tenderar skulderna att växa och här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens förmögenhet (tillgångar) Förvaltningarna 11% 1% 9% 8% Nyckeltal H3 Skulder/tillgångar Krav: under kritiska nivåer 11% 1% 9% Koncernen Skulder/tillgångar Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet till vänster. För koncernen ingår i 'Skulder' alla skulder (även korta skulder och pensionsskulden). 7% 6% 5% 4% 3% % 8% 7% 6% 5% 4% Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet indikerar en tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå resp nivå 3 ger en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. 1% % Grön är kritisk nivå 1 Gul är kritisk nivå Röd är kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pensionsskuld inom linjen Förmedlade lån Trend för Lerum kommun Medelvärde alla kommuner 3% % 1% % Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 procent i genomsnitt. Pensionsskulden ska räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jämför H1. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 8,5% av genomsnittsvärdet för riket Över kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå - Finansiell hälsa KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3 - Bra Mkr Växande trend 3,36 % per år - Omsättning Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) Förändring eget kapital Mätperiod Tillgångar Skuldbalansgrad Skulder Lerum kommun 3% 31% 37% 43% 44% 49% 47% 49% Eget kapital Medelvärde alla kommuner 45% 45% 47% 48% 46% Boksl progn Budget Budget Pensionsförpliktelse inom linjen Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Obs! Kan avvika något från kommunens uppgifter pga avrundningsfel. Sidan 7

8 Finansiell Hälsa - Nyckeltal H4: Rörelsekapital Nyckeltal H4 Rörelsekapital för Lerum kommun Finansiell hälsa - kort tendens Ett fall i rörelsekapitalet kan indikera ett kortsiktigt oväntat betalningsbehov beroende på överskridanden eller investeringsfördyrningar Förvaltningarna 15% 1% 5% % -5% -1% -15% Nyckeltal H4 Rörelsekapital/kostnader Kritisk nivå 1 Kritisk nivå Trend för Lerum kommun Krav: ej fallande trend Lerum kommun Medelvärde alla kommuner -6 1,99 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå - Tendensnyckeltal Fallande trend (-,48 % ) Ja OK Snabbt fallande trend - Snabbt stigande trend* - Medel i pensionsförvaltning (mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend Mätperiod Diagramvärden ovan Lerum kommun 8, % 8,9 % 5,4 % 4,9 % 7, % 11, % 4,5 % 3,9 % Räntevinsten vid,5 % bättre lånevillkor (tkr) Trend för Lerum kommun 8, % 7,4 % 6,8 % 6, % 5,7 % Medelvärde alla kommuner -4, % -5, % -3, %,6 % 1,7 % Boksl progn Budget Budget Kritisk nivå 1, %, %, %, %, %, %, %, % Finansnettot år 13 var -91,63 milj kr ( -4,4 % Kritisk nivå -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % av totala intäkter) Finansnetto i kr/inv Lerum Maxvärde 13 (Markaryd) Minvärde 13 (Lessebo) Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet dvs staplarna i diagrammet är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån som avses att förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa" lån som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard sept 1994 Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (två belastningar) och kritiska trender (två belastningar resp -% i snitt per år och en kompensation +% i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå så indikerar det en hög kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger undan annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader justerat för större resultatstörande poster. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. Sidan 8

9 Finansiell Hälsa - Nyckeltal H5: Kapitalbildning Nyckeltal H5 Kapitalbildning för Lerum kommun Finansiell hälsa Sker kapitalbildning? Överstiger sparnivån för åren 5-13 den genomsnittliga investeringsnivån? Förvaltningarna 16% 15% 14% 13% 1% 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% Nyckeltal H5 Nettoinvesteringar/intäkter % Lerum kommun netto Bruttonivå Medelvärde alla kommuner Sparnivå (kassaflöde/intäkter) Sparnivån 5-13 i genomsnitt Uthållig investeringsnivå 6,1 procent Investeringsnivå 5-13 i genomsnitt Högsta kritiska nivå 5,5 procent MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kritisk nivå 1 Investeringsnivån är högre än sparnivån Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kritisk nivå Investeringsnivån är mer än 1% högre än sparnivån Ja Finansiell hälsa Kritisk nivå 3 Investeringsnivån är mer än % högre än sparnivån Ja Dålig 5,5% Strecken anger tidigare års prognos för 13 och planeringsvärdena för kommande år. Bruttonivå faktisk Mätperiod Sparandet åren 5-13 var 5,6% per år och Investeringar investeringssnittet 9,7% (lånebehovet per år var alltså 4,1%). Lerum kommun netto 5,5 % 5,1 % 14,7 % 14,5 % 1,7 % 8,4 % 9,3 % 1, % Befolkningsförändringen de senaste 1 åren var 9,79 procent. Medelvärde alla kommuner 6,6 % 6,8 % 7, % 7,7 % 7,5 % Boksl progn Budget Budget Andelen tillgångar i förvaltningarna är 8,54 procent av rikssnittets. Sidan 9 6,1% Sparar kommunen till investeringarna eller finansieras de på annat sätt, exempelvis genom upplåning? Nyckeltalet (staplarna) är de årliga nettoinvesteringarna i procent av totala intäkter. Sparandet (kurvan), som här definieras som det penningmässiga överskottet då verksamheten och finanserna har betalats, är ett mått på kommunens årliga kapitalbildning. Nyckeltalet berättar hur kapitalbildningen används. Sparandet används, i den mån det är positivt, till finansiering av investeringsutgifter. Negativt sparande betyder att en viss del av driftskostnaderna och alla investeringar finansieras genom lån i det fall det inte finns ett motsvarande stort positivt rörelsekapital att tillgå. De år sparandet är större än investeringsutgifterna finns ett överskott som ökar rörelsekapitalet i den mån det inte används för att amortera lån. H5 förklarar alltså varför skuldnivån H och H3 och rörelsekapitalet H4 utvecklas som det gör. Det krävs en analys över flera år för att utröna om en kommun lever upp till kommunallagens hushållningskrav. De fem nyckeltalen H1-H5 som följer utvecklingen över nio historiska år antyder hur kommunen sköter sin kapitalbildning. En rimlig uthållig investeringsnivå för framtiden indikeras i linjen "uthållig investeringsnivå", som tar hänsyn till behovet av re- och nyinvesteringar mot bakgrund av befolkningsutvecklingen. Bruttoinvesteringarna finns med de år som de särredovisas av kommunen. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard sept 5 för kommuner Mätstandarden innehåller tre kritiska nivåer. Överskrids kritisk nivå 1 så ges en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår). Överskrids även kritisk nivå så ges ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än en procent. Överskrids även kritisk nivå 3 så påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än två procent.

10 Finansiella Risker - Nyckeltal R1: Investeringsnivå Nyckeltal R1 Investeringar för Lerum kommun Investeringsrisk Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? Investerar man ihjäl sig? Förvaltningarna 16% 15% 14% 13% 1% 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% Nyckeltal R1 Investeringar/intäkter Krav: under kritiska nivåer 6,1% Investerar kommunen ihjäl sig? (årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är bruttoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel (i den mån sådan finns) indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar med- eller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard jan 11 för kommuner Behovet av investeringar beror på befolkningsutvecklingen. Den tidigare trestegsnormen har ersatts av en kontinuerlig norm med den tioåriga befolkningsförändringen som ingångsvärde. Den justeras även med hänsyn tagen till den volym tillgångar som finns i förvaltningen. 8% 6% 4% % Konjunkturanpassning = motcykliskhet % 1% % Kritisk nivå 1 (grön) är 6,1 procent Kritisk nivå (gul) är 8,7 procent Kritisk nivå 3 (röd) är 11,3 procent Lerum kommun netto Investeringar i lokalbolag Bruttonivå Medelvärde alla kommuner Trend för Lerum kommun netto Uthållig investeringsnivå 6,1 procent Nyckeltalets årliga nivå MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå Ja Risknyckeltal Även över kritisk nivå 3 - Svag % -% -4% -6% Investeringar snittavvikelse Årlig BNP-tillväxt BNP-snitt är 1,77 % Investerar kommunen motcykliskt? Det är lönsamt att investera mycket under lågkonjunktur. Din kommun är rationell om det finns understaplar i diagrammet ovan vid hög ökningstakt av BNP och omvänt överstaplar vid låg ökningstakt Mätperiod Investeringar Befolkningsförändringen de senaste 1 åren var 9,79 procent. Lerum kommun netto 5,5 % 5,1 % 14,7 % 14,5 % 1,7 % 8,4 % 9,3 % 1, % Andelen tillgångar i förvaltningarna är 8,54 procent av rikssnittets. Medelvärde alla kommuner 6,6 % 6,8 % 7, % 7,7 % 7,5 % Boksl progn Budget Budget Sidan 1

11 Finansiella Risker - Nyckeltal R: Skattekraft (medelinkomstutveckling) Nyckeltal R Skattekraft för Lerum kommun Skattebasrisk Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 1% 11% Nyckeltal R Skatteunderlag/invånare taxeringsåret Krav: ej fallande trend Sviktar kommunens egen skattebas? (årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skatteunderlag till medelskatteunderlag i riket. 1% 9% 8% Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard april 14 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar. Fallande trend (under % i snitt per år) ger en belastning. Snabbt fallande trend (under -,15% i snitt per år) ger en belastning och mycket snabbt (under -,3% per år) ger en belastning. Kraftig variation ger en belastning. Det sker om nyckeltalets värden inom mätperioden varierar mer än,5 procent från varandra samtidigt som trenden växer eller avtar i en takt inom intervallet plus / minus,5 procent per år. 7% Vad kommunen förfogade över i kronor per invånare 13 efter alla omfördelningar. 1 Åsele , % 6% Dorotea ,46 % Sorsele ,9 % Kommunens andel av medelskattekraften i riket Mättrend för Lerum kommun Kort trend 4 Arjeplog ,1 % 5 Vännäs ,15 % 6 Bräcke ,9 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA 7 Vilhelmina , % Fallande långsiktig trend - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend - Risknyckeltal 53 Lerum ,31 % Mycket snabbt fallande trend - Bra Kraftig variation - 84 Burlöv ,84 % Max/minskillnaden är,3 % och trenden,4 % per år 85 Österåker ,54 % Mätperiod Staffanstorp ,18 % Lerum kommun Kävlinge ,88 % Andel av skatteunderlaget i riket 16,4 % 16, % 16,7 % 17,1 % 17, % 18,1 % 18,4 % 19,1 % 88 Vellinge ,91 % Skatteunderlag kr/inv Sundbyberg 5 49,5 % Inkomståret Solna ,56 % Sidan 11

12 Finansiella Risker - Nyckeltal R3: Befolkning Nyckeltal R3 Befolkningen i Lerum kommun Skattebasrisk Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? 4,% 3,%,% 1,%,% -1,% -,% -3,% 15% 1% 5% % -5% -1% Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) Lerum kommun Länet Riket Två ja* Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) w Andel invånare Kommunen och riket 14 (dec) % 1% % 3% Lerum kommun Riket Skillnad i andel invånare Kommunen minus riket 14 (dec) MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Bra Sviktar befolkningsunderlaget? (årlig intäktsminskningsrisk) Vad händer med befolkningsunderlaget på kort (ett år) och lång (tio år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i antalet invånare under ett resp tio år räknat per december respektive år. Ogynnsam åldersstruktur? (årlig kostnadsökningsrisk) Vad händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid)? Nyckeltalet anger andelen invånare i procent för viktiga åldersklasser jämfört med riket. Tendensen under tre år anges. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard sept 1 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negativa befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och sådana utgör här belastningar. Är denna snabb, mer är -,5% per år resp -5% på tio år, så ger detta ytterligare belastningar (max fyra st,5-vikter utdelas). Lerum kommun Länet Riket Två ja* 19-5 Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig underrepresentation i åldersgruppen -44 år och MÄTSTANDARD Belastning lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen) - åldrarna -44 år (max tre st,5-vikter utdelas). Kortsiktig snabbt fallande trend Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga pucklar Långsiktigt (=tio år) fallande trend - i olika åldersgrupper (max fem st,5-vikter -6 Långsiktig snabbt fallande trend - utdelas). Förekomst av en -6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur) Ja -4% -% % % 4% 6% * " ---- Två ja" Om befolkningen minskar så Förekomst av en 7-15-årspuckel Ja Skillnad kommunen minus riket 14 (dec) mycket att stapeln passerar under strecket sker två Förekomst av en årspuckel - Kritisk nivå belastningar och det sänker betyget. Stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19-5 år - Tendens under 3 år dvs dec Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 6-44 år - Befolkningen i dec Ökn Förekomst av en potentiell äldrepuckel i år Förekomst av en yngre äldrepuckel i år Förekomst av en äldre äldrepuckel i 8-w år Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w - Sidan Befolkningsandelen av riket är,41% 8-w

13 Finansiella Risker - Nyckeltal R4: Sysselsättning Nyckeltal R4 Förvärvsintensitet i Lerum kommun Skattebasrisk Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna? Hänger kvinnorna med? 95% Nyckeltal R4 Förvärvsfrekvens 9% Kvinnlig förvärvsfrekvens 9% 85% 8% 75% 7% 65% 6% 55% 85% 8% 75% 7% 65% 6% 55% 5% 45% 5% Totalt för Lerum Riket Länet Riksmax Habo år 13 Riksmin Malmö år 13 Kommuntrenden Rikstrenden Snittet över 6 år är 8,58% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommuntrenden sämre än rikstrenden - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kommuntrenden mer än % sämre än rikstrenden - Risknyckeltal Variationen är 9,9% och större än rikets 11,1% +,5% - Bra Arbetslöshetsstatistik enl AMV (tidigare AMS) i december varje år 1% 1% 8% 6% 4% % % Öppet arbetslösa i Lerum Öppet arbetslösa i riket I åtgärder i Lerum Totalt i riket Har Lerum många företag? Antalet företag är 48,48 per tusen invånare Sidan 13 4% Totalt för Lerum Företag (med minst ett arbetsställe i kommunen) per tusen invånare 1 kommuner i fallande rangordning Kvinnor Sviktar förvärvsintensiteten? (årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgrupperna - 64 år. För gränskommuner som Strömstad, Årjäng och Haparanda så ingår inte de utlandsarbetande. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En alltför instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning. Kompletterande information för analys Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'. Den uppdateras senast i februari varje år och kan ha maximalt två års fördröjning.

14 Finansiella Risker - Nyckeltal R5: Bostadsöverskott Nyckeltal R5 Bostadsöverskott i de allmännyttiga företagen för Lerum kommun Förpliktelserisk Finns risken att ett växande antal lediga lägenheter i allmännyttan utlöser en borgenskris? 1 % 1 % 8 % 6 % 4 % % % Nyckeltal R5 Bostadsöverskott Läget i september varje år MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Sept 13 är över 3% dvs över kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Andel av rikssnittet Sept 13 är även över 7% dvs kritisk nivå - Risknyckeltal 39,91 % Sept 13 är även över 11% dvs kritisk nivå 3 - Bra Befolkningen växer mer än 5% på 1 år -Ja Riskbedömning: Antalet tomma lgh är ca 1 st Befolkningsförändringen de senaste 1 åren var 9,79 procent. och 1 tomma lgh á 6 kr/år är,6 mkr/år Lerum Länet Riket Kritisk nivå 1 Kritisk nivå Kritisk nivå 3 Är tomma lägenheter ett stort problem? (årlig intäktsminskningsrisk) Vad händer med bostadsefterfrågan på kort sikt? Nyckeltalet anger den procentuella andelen lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagen och jämför denna siffra med motsvarande för alla kommuner i länet och i riket. Nyckeltalets värdet är senaste årets avvikande röda stapel. Från och med år 4 hämtar SCB bara in statistik för september månad varje år. September år 3 och 1 saknas i SCBs statistik och här påförs värden för mars år 3 (tom stapel med svart kant). Från och med 9 hämtar SCB bara in statistik för september månad vartannat år. Värdet för 1 och senare inhämtas av SKR från ratad kommuns bostadsbolag 1 (normalt färgad stapel). Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard nov 1996 för kommuner För detta nyckeltal finns tre kritiska nivåer för det sista mättillfället. En ledighetsnivå under tre procent är normal och motsvarar kritisk nivå 1. Vid sju procent passeras kritisk nivå och vid elva procent kritisk nivå 3. Beroende på befolkningens utveckling justeras betyget så att stagnation ger belastning och snabb tillväxt ger kompensation Antal lägenheter i allmännyttan,35,3 Antal lägenheter per invånare i allmännyttan 1, ,,15,1, Läget i september varje år, Lgh per inv i Lerum Max i riket Snitt i riket Sidan 14

15 Finansiella Risker - Nyckeltal R6: Borgen och förmedlade lån Nyckeltal R6 Borgen och förmedlade lån år 13 för Lerum kommun Förpliktelserisk Finns risken att stora borgensåtaganden kan falla ut? Finns risken att kommunen har dålig hanteringsförmåga mot utfallande borgen? Kr/inv Kr/inv Nyckeltal R6 Borgen och förmedlade lån/invånare Kritisk hög nivå Krav: Under kritiska nivåer Lerum kommun Medelvärde för Förortskommuner till storstäderna*** Medelvärde i länet*** Medelvärde i riket*** Kritisk nivå 1 Kritisk nivå Nyckeltal R6 Borgen m m/invånare Kritisk hanteringsförmåga 13 4 % av borgen % av borgen Rörelsekapital (H4) år 13 Sparnivå (H1) år 13 Kr/inv Kr/inv Lsn Ks Pe Bgn Fl Sa Minska nivån med 1 kr per/inv kostar 39,3 milj kr Garanti villor Förpliktelsebelopp De sex komponenterna Allmän nyttan Kommun företag MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Bra Nettoförpliktelsebeloppet är kr/inv enl S1 De förmedlade lånen finansieras helt genom långa lån upptagna av den kommunala förvaltningsdelen Borgen till bostadsrättsföreningar mm är, milj kr Borgen kr/inv Garanti Allm nytta Kom ftg Bost ftg Övriga Förm lån Summa MÄTSTANDARD Belastning Lerum kommun Borgensbelopp över 17 kr/inv* - Medelvärde för Förortskommuner till stor Även borgensbelopp över 3 kr/inv* - Medelvärde i länet*** Rörelsekapitalet <,% av borgen för år 13** - Medelvärde i riket*** Sparnivån < 4,% av borgen för år 13** - Rörelsekapitalet år 13 är kr per inv och bör överstiga, % av borgen, 117 kr/inv, för god hanteringsförmåga * Mäter 'hög borgen' ** Mäter 'hanteringsförmåga' Sparnivån år 13 är 3 4 kr per inv och bör överstiga 4, % av borgen, 34 kr/inv, för god hanteringsförmåga *** Befolkningsvägda medelvärden Lerum kommun är medlem i KommunInvest men solidarisk borgen till KI redovisas inte i borgensbeloppet ovan Sidan 15 Bostads företag Lsn=Långa skulder netto Ks=Korta skulder Pe=Pensionsskuld Bgn=Borgen Fl=Förmedlade lån Sa=Summa Övriga Förmedl lån Finns det stora borgensåtaganden som kan falla ut? (engångsförsämringsrisker) Borgensförbindelserna är uppdelade i fem komponenter 1 Garantier för statliga bostadslån till villor Allmännyttiga bostadsföretag 3 Kommunala företag 4 Övriga bostadsföretag / föreningar 5 Övriga ansvarsförbindelser. Dessutom tillkommer 'förmedlade lån' som en sjätte kategori. De är förpliktelser som har samma karaktär som borgen för kommunens förvaltningsdel. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard aug 9 Nyckeltalet mäter dels om borgensåtagandena är höga och dels förmågan att hantera plötsligt uppkomna borgensfalissemang. Hög borgen föreligger och en belastning sker om summa borgen mm passerar en kritisk nivå 17 kronor/invånare. Nästa risknivå som ger ytterligare en belastning inträffar om summa borgen mm passerar nivån 3 kronor/invånare. Hanteringsförmågan bedöms kortsiktigt som tillräcklig om det finns ett så stort positivt rörelsekapital respektive kassaflöde (sparande) att det kan möta borgensfallissemang omfattande två respektive fyra procent av hela borgensåtagandet.

16 Finansiella Möjligheter - Nyckeltal M1: Skattehöjning Nyckeltal M1 Skattehöjning - utdebiteringspotential för Lerum kommun Finansiella möjligheter Indikerar kommunens utdebiteringsnivå att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning jämfört med konkurrerande grannkommuner? Nyckeltal M1 Utdebiteringspotential Potential/intäkter Vilket skattehöjningsutrymme finns? 6, -,% (förbättringsmöjlighet intäkter) Skattesats i procent Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i procentenheter) jämfört med skattesatsen för mätåret i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna 4, skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa.,, 18, 16, 14, 1, 1, Skattesats i Partille kommun Skattesats i Lerum kommun Medelskattesats i länet Max i Sverige Under kritisk nivå för jämförkommun år 13 Medelskattesats i riket Kommungrannar Fler kommun- MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen grannar i p-regionen Potentialen -56, mkr < 6,5 mkr dvs 1% av totalt gap Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Lerum,65 Lerum,65 Potentialen -56, mkr < 4,4 mkr dvs 67% av totalt gap Ja Potentialnyckeltal Härryda,6 Bollebygd 1,59 Potentialen -56, mkr <, mkr dvs 33% av totalt gap Ja Dålig Partille 19,96 Tecknet < betyder "är mindre än" och uppfylls kravet markeras belastning med "Ja". Göteborg 1,1 Skuldgapet är 6,5 mkr, hälsogapet är, mkr, riskgapet är, mkr och TOTALT GAP är 6,5 mkr. Ale 1,87 Mätår Alingsås 1,36 Diagramvärden ovan Skattesats i Lerum kommun 1,8 % 1,8 %,65 %,65 %,65 %,65 %,65 %,65 % Skattesats i Partille kommun,49 %,39 % 19,96 % 19,96 % 19,96 % Utdebiteringspotential jmf Partille -,59 % -,69 % -,69 % -,69 % -,69 % Partille 19,96 Bollebygd 1,59 Sidan 16-3,% Potential i Milj Kr Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard juli 7 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till kommunens behov av åtgärder för att etablera uthålliga finanser. Analysens tre första frågor (av fem) klarlägger behov av åtgärder genom gapanalyser. Det sker genom nyckeltalen S1-S för 'Skuldgap', H1-H5 för 'Hälsogap' och R1-R6 för 'Riskgap'. I 'MÄTSTANDARD' anges kraven för olika betyg. När nyckeltalets potential överstiger 1 procent av summan av gapen påförs ingen belastning och betyget blir 'Bra', vid 66 procent blir betyget 'OK' och vid 33 procent 'Svag' etc. Information Skatteväxling med landstinget pga ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år 199. En ny växling pga de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde år 1995 och Ytterligare växling pga Psyk-ÄDEL skedde med de flesta landsting år 1998 och 1999.

17 Finansiella Möjligheter - Nyckeltal M: Avgiftshöjningar (sidan 1 av ) Nyckeltal M (sid 1 av ) Avgiftshöjningar - potentialer år 13 för Lerum kommun Finansiella möjligheter Indikerar avgiftsfinansieringsgraden för viktiga verksamheter jämfört med andra kommuner att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % % 1 % % Nyckeltal M Summa avgiftshöjningspotential Höga staplar indikerar möjligheter att höja Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Potential 4,35% (9,% l s) 6,% 5,% 4,% 3,%,% 1,%,% Avgiftspotentialer i procent av totala intäkter (ingår i nyckeltalet) Förskola 1-5 år och skolbarnomsorg Äldre- och handikapp omsorg Fritid Kultur Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Kommunen i jämförelse med högsta kommun i vidstående grupper. 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,%,% 1,%,% Individ o familje omsorg Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer (ingår ej) Utbildning Infra, skydd mm Affärsverksamhet jämför med full kostnadstäckning eller 1 %. Politik Affärsverksamhet 18 Summa mkr Mkr 14, Avgiftspotentialer i mkr (ingår i nyckeltalet) Mkr, Avgiftspotentialer (ingår ej) Jfr riket Jfr kommun typ Potential 49 mkr Jfr länet 1, 1, 8, 6, 4,,, Förskola 1-5 år och skolbarnomsorg Äldre- och handikapp omsorg Fritid Kultur Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Där staplar saknas är kommunen högst i riket, kommuntypen eller länet. 18, 16, 14, 1, 1, 8, 6, 4,,, Individ o familje omsorg Utbildning Infra, skydd mm Politik Affärsverksamhet MÄTSTANDARD Nedjusterad potential med 5 procent Belastning Potentialen 48,8 mkr < 6,5 mkr dvs 1% av totalt gap - MÄTSKALA Nästa sida Potentialen 48,8 mkr < 4,4 mkr dvs 67% av totalt gap - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' innehåller: Potentialen 48,8 mkr <, mkr dvs 33% av totalt gap - Potentialnyckeltal Sifferuppgifter Definitioner Tecknet < betyder "är mindre än" och uppfylls kravet markeras belastning med "Ja". Bra Skuldgapet är 6,5 mkr, hälsogapet är, mkr, riskgapet är, mkr och TOTALT GAP är 6,5 mkr. Kommuntyp Förortskommuner till storstäderna Sidan 17

18 Finansiella Möjligheter - Nyckeltal M: Avgiftshöjningar (sidan av ) Nyckeltal M (sid av ) Avgiftshöjningar - potentialer år 13 för Lerum kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad Försk o barnoms Äldre- o hkp oms Fritid Kultur Ind o fam omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden = Nyckeltalet Riket 3, % Täby 3,69 % Eksjö 58,48 % Säffle 34,96 % Jokkmokk 44,83 % Boxholm Kommuntypen 3, % Täby 3,9 % Värmdö 7,34 % Mölndal 17,46 % Salem 1,59 % Vellinge Länet 17,43 % Uddevalla 7,43 % Grästorp 58,41 % Sotenäs 5,55 % Göteborg 4,67 % Lysekil Aktuell kommun 15,75 % Lerum 11,6 % Lerum 5,4 % Lerum 1,47 % Lerum,45 % Lerum Skillnad till 1 1,3% / 4,4 mkr,49% /,96 mkr,4% /,1 mkr 1,4% /,33 mkr -,9% / -1,8 mkr Utbildning* Infra, skydd mm* Politik* Affärsverksamhet* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden (kostnadstäckning) Riket 3,31 % Svalöv 51,9 % Solna 4,68 % Ljusnarsberg Kan vara 1,%? Kommuntypen 5,4 % Härryda 51,9 % Solna 6,8 % Haninge Länet 18,51 % Lysekil 49,98 % Tjörn 1,8 % Vänersborg Aktuell kommun,47 % Lerum 9,74 % Lerum,3 % Lerum 89,15 % Lerum Skillnad till 1 -,44% / -,89 mkr -,% / -,3 mkr,15% /,4 mkr -,17% / -,16 mkr Avgifter mm höjdes med 3 mkr jämfört med 1 Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori Försk o barnoms Äldre- o hkp oms Fritid Kultur Ind o fam omsorg* Riket,47 % Upplands Väsby 7,8 % Sävsjö 58,41 % Sotenäs 34, % Borgholm 41,68 % Sorsele Kommuntypen,47 % Upplands Väsby 1,6 % Håbo 5,9 % Kungälv 16,75 % Skurup 16,9 % Nacka Länet 17,3 % Mölndal 3,53 % Alingsås 35,94 % Orust,37 % Falköping,36 % Essunga Utbildning* Infra, skydd mm* Politik* Riket 18,51 % Lysekil 51,81 % Jokkmokk 19,8 % Sorsele Kommuntypen 5,3 % Solna 4,8 % Sundbyberg 4,87 % Sollentuna Länet 1,1 % Bengtsfors 4,77 % Göteborg 9,43 % Stenungsund De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finns normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört med övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur mycket amorteringsförmågan, sparnivån och riskhanteringen kan förbättras genom avgiftshöjningar. Denna potential uttrycks dels i miljoner kronor per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent av totala intäkter i de övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna till andra kommuner med de högsta avgiftstäckningsgraderna. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 9% av den minsta av summan för 'kommuntypen' eller 'länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i riket som har lägsta enhetskostnader). Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard juli 7 för kommuner Detta nyckeltal relateras till kommunens behov av åtgärder för att etablera uthålliga finanser. Analysschemats tre första frågor (av fem) klarlägger behov av åtgärder genom gapanalyser. Det sker genom nyckeltalen S1-S för 'skuldgap', H1-H5 för 'hälsogap' och R1-R6 för 'riskgap'. I 'MÄTSTANDARD' för detta nyckeltal anges kraven för olika betyg. När nyckeltalets potential överstiger 1% av summan av de tre nämnda gapen så påförs ingen belastning och betyget blir 'Bra', vid 66% blir betyget 'OK' etc. Information I 'Infrastruktur och skydd' ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Sidan 18

19 Finansiella Möjligheter - Nyckeltal M3: Kostnadspress (sidan 1 av ) Nyckeltal M3 (sid 1 av ) Kostnadspress - potentialer år 13 för Lerum kommun Finansiella möjligheter Indikerar snittkostnaderna för viktiga verksamheter jämfört med andra kommuner att det finns ett effektivt utrymme för kostnadspress? 5 % Nyckeltal M3 Summa potentialer Höga staplar indikerar möjligheter att sänka kostnader 9,% 8,% Kostnadspresspotentialer i procent av totala intäkter Jfr riket Jfr kommun typ % 7,% Jfr länet 15 % 1 % 5 % % Mkr 6, 5, 4, 3,, 1,, Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 13,15% (9,% l s) Summa mkr Jfr riket Jfr kommun Jfr länet typ Potential 95 mkr 6,% 5,% 4,% 3,%,% 1,%,% Mkr Förskola 1-5 år Förskola 1-5 år Social omsorg Kostnadspresspotentialer i mkr Social omsorg Förskola 6 år Förskola 6 år MÄTSTANDARD* Belastning En förändring av skatten med en (1) procent är 81,4 mkr Potentialen 95,1 mkr < 6,5 mkr dvs 1% av totalt gap - MÄTSKALA Totala intäkter Potentialen 95,1 mkr < 4,4 mkr dvs 67% av totalt gap - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' % mkr Potentialen 95,1 mkr <, Mkr dvs 33% av totalt gap - Potentialnyckeltal 3,6 81,4 Tecknet < betyder "är mindre än" och uppfylls kravet markeras belastning med "Ja". Bra 1,,4 Skuldgapet är 6,5 mkr, hälsogapet är, mkr, riskgapet är, mkr och TOTALT GAP är 6,5 mkr. Kommuntyp Förortskommuner till storstäderna Sidan 19 Gymnasieskola Äldreomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Grundskola Infra, skydd mm Infra, skydd mm Politik Fritid Kultur (Funkt. hindr. omsorg) Politik Fritid Kultur (Funkt. hindr. omsorg) 15, 1, 75, 5, 5,, % Egen regi Andelen funktionshindrade % 1 13 Potentialer härleds för varje verksamhet genom jämförelser med kommuner som har lägst kostnad per konsumentenhet i grupperna; alla kommuner (9 st), kommuntypen (1 st) och länets kommuner. Översta diagrammen mäter potentialer i procent av intäkter och de nedersta i miljoner kronor; dvs samma information i olika sort. Nästa sida innehåller sifferuppgifter och definitioner.

20 Finansiella Möjligheter - Nyckeltal M3: Kostnadspress (sidan av ) Nyckeltal M3 (sid av ) Kostnadspress - potentialer år 13 för Lerum kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori dvs kommunen med lägst enhetskostnad Förskola 1-5 år Äldreomsorg Social omsorg Förskola 6 år Grundskola Gymnasieskola Enhet Inskrivet barn 1-5 år Alla inv 65 år och äldre Alla invånare Alla inv 6 år Alla inv 7-15 år Gymnasieelever år Riket kr Lysekil kr Staffanstorp kr Lomma kr Oxelösund kr Falköping kr Göteborg Kommuntypen kr Upplands Väsby kr Staffanstorp kr Lomma 9 5 kr Mölndal kr Täby kr Danderyd Länet kr Lysekil kr Mariestad kr Karlsborg 9 5 kr Mölndal kr Falköping kr Göteborg Aktuell kommun kr Lerum kr Lerum 984 kr Lerum kr Lerum kr Lerum kr Lerum Potential x antal kr 447 st kr st kr st 6 49 kr 611 st 9 48 kr st 9 34 kr 1 71 st Skillnad till 1-7 kr / -, % 1 48 kr /,66 % 341 kr / 1,9 % kr /,66 % 573 kr /,67 % kr / -1,76 % Skillnad i mkr -,67 mkr 9,66 mkr 13,41 mkr,73 mkr,8 mkr -,84 mkr Infra, skydd mm Politik Fritid Kultur (Funkt. hindr. omsorg) Enhet Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla inv -65 år Riket 9 kr Lekeberg 357 kr Göteborg 96 kr Nordanstig 56 kr Nordanstig kr Bjurholm Kommuntypen 54 kr Salem 444 kr Haninge 56 kr Bollebygd 7 kr Bollebygd kr Burlöv Länet 594 kr Töreboda 357 kr Göteborg 433 kr Strömstad 655 kr Sotenäs kr Färgelanda Aktuell kommun kr Lerum 67 kr Lerum 859 kr Lerum 8 kr Lerum kr Lerum Potential x antal kr st 7 kr st 563 kr st 96 kr st kr 85 st Skillnad till 1 36 kr / 1,6 % 18 kr /,96 % -64 kr / -6,93 % -47 kr / -5,54 % kr / 11,84 % Skillnad i mkr 1,4 mkr,71 mkr -,5 mkr -1,85 mkr 3,4 mkr Summa skillnad 43,89 mkr jämfört med år 13 i ovanstående verksamheter Nedan görs ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori Förskola 1-5 år Äldreomsorg Social omsorg Förskola 6 år Grundskola Gymnasieskola Riket kr Borås kr Upplands-Bro 1 43 kr Norsjö kr Säter kr Kävlinge kr Danderyd Kommuntypen kr Staffanstorp kr Upplands-Bro kr Vellinge kr Öckerö 81 kr Österåker kr Härryda Länet kr Borås kr Stenungsund 136 kr Tibro kr Öckerö 8 66 kr Trollhättan kr Härryda Infra, skydd mm Politik Fritid Kultur (Funkt. hindr. omsorg) Riket 165 kr Åstorp 364 kr Malmö 433 kr Strömstad 566 kr Högsby kr Skinnskatteberg Kommuntypen 45 kr Ekerö 456 kr Huddinge 859 kr Lerum 73 kr Täby kr Skurup Länet 87 kr Munkedal 437 kr Ulricehamn 56 kr Bollebygd 7 kr Bollebygd kr Skara I "Infra, skydd mm" ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. OBS! Handikappades potential ingår inte i nyckeltalet. Hur potentialnyckeltalet kan användas Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört med övriga samhällssektorer. Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (förbättringsmöjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur mycket amorteringsförmågan, sparnivån och riskhanteringen kan förbättras genom kostnadspress. Denna potential uttrycks dels i miljoner kronor per verksamhet i nedre diagrammen och dels i procent av totala intäkter i de övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna till andra kommuners bruttokostnader per konsumentenhet för de tunga verksamheterna. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst bruttokostnad per enhet. Nyckeltalets potential definieras till 9 procent av den minsta av summan för 'kommuntypen' eller 'länet'. Handikappades potential ingår ej i nyckeltalet. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard juli 7 för kommuner Detta nyckeltal relateras till kommunens behov av åtgärder för att etablera uthålliga finanser. Analysschemats tre första frågor (av fem) klarlägger behov av åtgärder genom gapanalyser (se förklaringen i nyckeltal M1). I 'MÄTSTANDARD' för detta nyckeltal anges kraven för olika betyg. När nyckeltalets potential överstiger 1 procent av summan av de tre nämnda gapen påförs ingen belastning och betyget blir 'Bra', vid 66 % blir betyget 'OK' etc. Sidan

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Nacka kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = b Fastställt den 19 maj 24 Presenterad för Nacka kommun i maj 24 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun FörtroendeProfil-Rating för Uppsala kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 19 mars 24 Presenterad för oppositionspartierna i Uppsala kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 26-5-2 HUDIKSVALLS KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-5-8 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 25-4-25 MORA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Mora kommum Finansiell

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun

KommunDiagnos för Kungälvs kommun KommunDiagnos för Kungälvs kommun Förslag till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 24 september 2014 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner Spanande rating eller 4-minuters-analys av kommuner Hur du använder Svensk KommunRatings hemsida www.kommunrating.se på ett effektivt sätt för finansiell analys av Sveriges kommuner. Sidan 1 Handledning

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2016 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2011 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Sidrubrik Innehåll Sidan

Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 14 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Lägsta delbetyg bestämmer

Läs mer

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1997-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Krokoms kommun

KommunDiagnos för Krokoms kommun KommunDiagnos för Krokoms kommun Förslag 17 september 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 26 november 2003 Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunAnalys för Kristinehamns kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 7 april 2006** * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se ** Bromölla kommun är meriterad att inneha en Finansiell

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Tierps kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2013 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006 Finansiell profil Strömstads kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen 214-214 Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 2% 3 2 2 2,5 1,6 2,1 2 2 2,3 2,5 1,6 1 1,2 21 211 212 213

Läs mer

Finansiell kontroll av Hammarö kommun

Finansiell kontroll av Hammarö kommun Finansiell kontroll av Hammarö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-2000 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008 Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Välfärdstappet Västra Götalands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Hjo kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Östhammar kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007 Finansiell profil Uddevalla kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit?

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB 2014-01-30 Analysartikel Södertälje! Sveriges Detroit? I analystidningen Kommunexperten 2011, nr 5 analyserades

Läs mer

Finansiell kontroll av Sundsvall kommun

Finansiell kontroll av Sundsvall kommun Finansiell kontroll av Sundsvall kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1992-2 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007 Finansiell profil Färgelanda kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale villkor i Ale Visste du att studieförbunden i Ale förra året genomförde cirka 750 studiecirklar och andra grupper med totalt nästan 5.300 deltagare. Dessutom genomförde de över 1.100 kulturprogram i form

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västra Götalands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer