Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?"

Transkript

1 KommunDiagnos för Tierps kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8 möjliga potentialer att förbättra finanserna. Nyckeltalen 9-11 indikerar ledningens förmåga att realisera dessa möjligheter. Nyckeltalen återspeglar viktiga krisutlösande risker vid dåliga finanser. Kvalitetsgranskad Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖRMÅGA 1 Bra Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Ledningsrisk Hur är skuldbetalningsförmågans komponenter? Analysnyckeltal KASSAFLÖDE Tillräcklig nivå och god trend för konsolidering? N 2 OK SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N 3 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N 4 Bra Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? Tendensnyckeltal RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J 5 Dålig Hur stora är möjligheterna att förbättra skuldbetalningsförmågan? Indikatorer på ev användbara POTENTIALER: Potentialnyckeltal UTDEBITERINGSNIVÅ Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N 6 Dålig AVGIFTSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N 7 Bra KOSTNADSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N 8 Bra Hur stora är riskerna att skuldbetalningsförmågan försämras? Indikatorer på risk för bristande STYRFÖRMÅGA: Nyckeltal för ledningsrisk MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i fullmäktiges partistruktur? 9 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? 10 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad styrförmåga antyder avgiftsandelens utveckling? 11 OK Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE KOSTNADSÖKNINGAR: Nyckeltal för investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J 12 OK Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE INTÄKTSMINSKNINGAR: Nyckeltal för skattebasrisk SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J 13 Bra BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J 14 Bra SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J 15 Bra Indikatorer på risker för ENGÅNGS KRISUTLÖSANDE FÖRSÄMRINGAR: Nyckeltal för förpliktelserisk BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J 16 Svag BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J 17 Dålig N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget 'Dålig'. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget 'Dålig'. Vad kan utläsas av FörtroendeProfilen? FörtroendeProfilen omfattar 17 betygsatta nyckeltal för åren fram till Av den framgår att skuldbetalningsförmågan har högsta betyg, trots ett otillräckligt kassaflöde, vilket indikerar låg skuldnivå i förvaltningarna. Potentialnyckeltalen eller möjligheterna visar på stort finansiellt handlingsutrymme. Det finns en finansiell risk, i form av tomma lägenheter i allmännyttan, som kräver uppmärksamhet. Namn: Besvara enkäten nederst på sidan 22. Sidan 1 Interimistiskt finansiellt betyg A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Tierps kommun Beställare: Tierps kommun

2 Innehåll Rubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Interimistiskt finansiellt betyg Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Allmän information Kommunens finansiella betyg Betygsskalan Finansiell strategi Kostnadsbedömningar Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Finansiell hälsa Nyckeltalen för finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Nyckeltalen för förpliktelsebelopp Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Förmedlade lån Trapped by a culture - finns en framtid? Ledningsrisk och ledningsförmåga Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Centrala frågor att fundera över KommunDiagnosens fyra faser På kommunstyrelsens dagordning SNS-boken Styr din kommun, eller hoppa av! Finansiell analys av historia och framtid Profil med 17 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Betydelsen av att spara denna analys Om kommunen och varför nyckeltal Hur fyra delbetyg sammanvägs till ett Delbetygens olika normativa typfall Hela den kvantitativa bedömningen i Mkr Uppföljning från redovisning till planering Modellens begrepp och samband Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen 1 till 5 plus 12 Delbetyget gäller kommunskuldens tyngd Delar av nyckeltalen 3, 4 och 17. Delbetyget fås ur Spanade BenchMarking Nyckeltalen 6-8 Halva sektorn har förmedlade lån Hur mycket ansvar väljer Du att ta varje dag? En delbedömning, som ibland får betydelse Nyckeltalen 9-11 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen Finansiella frågor som bör ställas i fokus Denna vecka genomföres presentationsfasen Tre kriterier under diskussion En debatt- och lärobok i finansiell analys Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt och fristående värderingsföretag. Specialiteten är öppna och begripliga analyser där alla kan se hur betyg sätts. Då orsak och verkan framgår är dessa också mycket effektiva styrinstrument. Öppenheten innebär att dialog är möjlig utan att objektiviteten behöver ifrågasättas. Analysens utifrånperspektiv möter kommunens inifrånperspektiv i utvärderande dialog. KommunRatings analytiker kan därmed ses som kommunens finansiella husläkare, som med jämna mellanrum klarlägger den finansiella hälsan och föreslår lämplig behandling. Spara och Du kan mäta hur det går! Vad som här presenteras är en KommunDiagnos. En sådan kan upprättas när som helst under året. Allt fler kommuner prenumererar på denna analystjänst vid samma tid varje år. Nästa gång kommunen gör en ny KommunDiagnos kan det vara intressant för Dig att jämföra om kommunen utvecklas enligt Dina och Ditt partis värderingar. Spara därför denna analys till nästa års presentation och jämför. Mer information finns på Sidan 2

3 Allmän information Svensk KommunRatings Steg 2-Analys Finansiell värdering på historisk och framtida statistik Denna analys utgör därmed underlag för en KommunDiagnos Tierp kommun År 2001 baseras på slutligt bokslut för år 2001 och åren därefter på budget och planer. Tierp ligger i Uppsala län, tillhör kategorien 'Landsbygdskommuner' och är nummer 119 i storlek av 288 kommuner. Befolkning 31 dec 2001 var invånare och ökningen var 3 personer under år Befolkningsförändringen var -1,7 procent under sista 10-årsperioden d v s åren (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 2001 är 21,28, vilket är 0,71 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 2000 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 8,7 % och deras kassaflöde 23,4 % av deras egen omsättning. Hela kommunkoncernen analyseras. Uppgifter lämnade 10 mars 2001 inför konferens den 10 april i Tierp. Nyckeltal med mätstandarder Varför nyckeltal och mätstandarder? Kommunala bokslut innehåller ofta mängder av nyckeltal, som sällan används i debatten av flera skäl. Man förstår ej: - vad de betyder och vad de mäter - hur de ingår i det ekonomiska systemet - vilka ekonomiska poster som ingår - jämförbarheten med andra kommuner - om de är normativa eller relativa Här använda nyckeltal är standardiserade och därmed jämförbara mellan kommuner. Huruvida ett nyckeltal är bra eller dåligt framgår av varje nyckeltals mätstandard. För att vara tydlig används nyckeltalsbetygen Bra, OK, Svag och Dålig. System av nyckeltal Modellen innehåller 17 nyckeltal och bedömningen av ett kan bero på värdet av andra. Exempelvis innebär en indikation enligt NT 2 att kommunen finansierar driftkostnader med lån, att fler lånekomponeter skall omfattas av NT 3 och 4, som mäter skuldnivå. Hur systemet samverkar framgår av mätstandarden. Innehåll Nyckeltalen innehåller bruttobegrepp på hög nivå så som bruttointäkter för hela kommunen och för några nyckeltal lägst bruttointäkter på verksamhetsnivå. Motsvarande gäller för kostnaderna. Jämförbarhet och kvalitetsgranskning Alla historiska data köps från myndigheter så som SCB och AMS. Därför är nyckeltal och mätstandarder i våra analyser jämförbara mellan kommunerna. Vid högre analysnivåer kontrolleras inköpt statistik med uppgifter ur aktuell kommuns bokslut mm varefter analysen anges vara kvalitetsgranskad. Normativa betyg Här tillämpade mätstandarder är normativa. Dvs hur en tänkt kommun kommer att förbättra sitt framtida finansiella läge vid betyg genomgående över OK för de 17 nyckeltalen. Lägre betyg än OK innebär en långsam försämring och under Svag en snabb framtida försämring. Få kommuner liknar en tänkt bra normalkommun så även utgångsläget måste vägas in vid en bedömning. För den som är intresserad av relationen till andra kommuner, så finns i de flesta nyckeltalsdiagrammen värden så som genomsnittskommun, kommuntyp, bäst i länet. Sidan 3

4 Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Finansiell strategi (sid 6) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget. Tierps kommuns totala gap är på nivån 47 Mkr till utgången av år Det beror på finansiella obalanser (45 Mkr) och finansiell riskhantering (2 Mkr). En långsiktig årlig skattesänkning om 0,20 kr per skattekrona inryms. Totala gapet sluts exempelvis genom nedpressade kostnader på 47 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Sådana förslag bör utredas innan de genomföres. Kostnadsbedömningar (sid 7) Det finns två sätt att analysera om en budget är tuff eller mjuk. År 2002 innehåller sparkrav på ca 45 Mkr, vilket innebär ett tuff år medan år 2003 har en marginal till ny verksamhet på 6 Mkr. Avvikelsen för kostnaderna jämfört budget år 2001 var -43,8 Mkr. Detta överskridande finns kvar i de ingående kostnaderna för år Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i Schemat för analysen (sid 6) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen nedan. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Finansiell Förpliktel- Finansiella Finansiella hälsa sebelopp risker möjligheter A1 x A1 A2 A2 B1 x B1 B2 x x B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Tierps kommun motsvaras av Potentialer (sid 6). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 6) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt skalan (sid 5). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 6) i tillräcklig omfattning för att sluta det summerade Totala gapet. Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall B2 Tierps finansiella hälsa avhandlas på sidorna Skuldbetalningsförmågan har högsta betyg, trots ett för lågt kassaflöde, vilket indikerar låg skuldnivå. Kommunen avser vara (nyckeltalet 2, sid 10) ur en lång finansiell svacka år 2002, jmf typfall i betygsskalan (sid 5). Förpliktelse - Förpliktelse Gap - Typfall B2 Tierps förpliktelsebelopp ( kommunskuld ) brutto är högt (pga ny upplåning under år 2001). Finansiella risker - Risk Gap - Typfall B1 Finansiella risker avhandlas på sidorna Det finns två finansiella risker, som kräver ringa insatser. Tomma lägenheter i det allmännyttiga bostadsföretaget har uppmärksammats sedan flera år. Framtidens höga investeringsnivå innebär viss investeringsrisk. Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall A1 Det finns potentialer, jmf sidorna 16-21, att förbättra det finansiella läget genom främst nedpressning av verksamhetens kostnader. Det sammanvägda finansiella betyget - B2 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Tierps kommunen B2 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Vad som gäller för tillfället framgår av skriften Finansiella Betyg på En beskrivning av alla aktiviteter, som leder fram till här presenterade betyg finns i skriften Vägen till betygen som finns på Sidan 4

5 Betygsskalan 4-gr A Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 8-gr A1 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Excellent finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. B C D A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Mycket god finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. God finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverka bedömningen i ringa grad. God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverkar bedömningen i ringa grad. Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter. Påverkar bedömningen. Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket tydlig finansiell ohälsa flerårigt för lågt och år med negativt sparande. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 5

6 Vad behöver göras? Schema för analysen Tierps kommun Kommunanalytikerns utredningsförslag! Förbättringspotentialer 2000 Hur det kan göras - mer preciserat! I Gapanalys för år 2003 Besparingar NT 8 Avgifter NT 7 Finansiellt Gap: + 45,00 Mkr Barnomsorg 4,0 Mkr 0,0 Mkr NT 1, 2, 3, 4, 5 och 12 Äldreomsorg 40,0 Mkr 0,0 Mkr Förpliktelse Gap: + 0,00 Mkr Individ- och familjeomsorg 0,0 Mkr NT 3, 4 och 17 Grundskola 1,0 Mkr Risk Gap: + 2,00 Mkr Gymnasieskola 1,0 Mkr NT 12, 13, 14, 15, 16 och 17 Infra, skydd, mm 0,0 Mkr Visions Gap: + 0,00 Mkr Särskilt riktade åtgärder 0,0 Mkr Ledningens medel för utveckling Fritid 0,0 Mkr 0,0 Mkr Sidan 6 Totalt Gap: = 47,00 Mkr Hur kan det göras? II Potentialer för år 2000 Utdebiteringsnivå till år ,00 Mkr NT 6 Nivån sänks 0,2 kr per år i 5 år och totalt -19 Mkr Avgiftsnivåer + 0,00 Mkr NT 7 Kostnadsnivåer + 47,00 Mkr NT 8 Totala potentialer: = 47,00 Mkr Slutes gapet? Ja Kvarvarande möjligheter omräknat i skattesänkning! NT 7 Avgiftsförbättringar jämfört med bästa kommuner Kultur 0,0 Mkr 0,0 Mkr Politik 1,0 Mkr Summa potential 47 Mkr 47,0 Mkr 0,0 Mkr Så här kan en kommun styras om man vill unvika att bli begravd i detaljer! Detta är ett exempel som bygger på utredarens värderingar och visioner! Med stöd av detta schema gör Du en egen finansiell strategi för Din kommun med siffror som passar Dina värderingar! Analysrelationer 1 Krona Finansiell strategi Om de 70 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -30 kvarstår 40 Mkr Om de 40 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -12 kvarstår 28 Mkr Om de 10 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -2 kvarstår 8 Mkr = = NT 8 Kostnadsförbättringar jämfört med bästa kommuner NT 7+8 2,5 = 19 NT 6 Om de 260 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -70 kvarstår 190 Mkr Om de 230 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -60 kvarstår 170 Mkr Om de 140 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -25 kvarstår 115 Mkr i % av totala intäkter i Mkr NT 6 Kvarvarande utrymme omräknat i sänkt skatt Omräknas Rikets 183 Mkr (230-47) i sänkt skatt så erhålls -9,63 kronor Omräknas Kommuntypens 151 Mkr (198-47) i sänkt skatt så erhålls -7,95 kronor Omräknas Länets 76 Mkr (123-47) i sänkt skatt så erhålls -4 kronor 1 = 7,6 1 % av totala intäkter i Mkr

7 Sidan 7 Metod: 1 Metod: 2 Budgetförutsättningar per år Anpassat till sparkrav noll! 2000 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: 734 Mkr 6,7 % 49,0 Mkr 783 Mkr 783 Mkr Personalandel 60 % Ny verksamhet: 20 Mkr Kostnader: Personal 440 Mkr 7,0 % 30,7 Mkr 471 Mkr Övrigt 294 Mkr 6,2 % 18,3 Mkr 312 Mkr Summa: 734 Mkr 783 Mkr Sparkrav Mkr 2001 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: 783 Mkr -2,2 % -17,0 Mkr 766 Mkr 766 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 470 Mkr -1,9 % -8,8 Mkr 461 Mkr Övrigt 313 Mkr -2,6 % -8,2 Mkr 305 Mkr Summa: 783 Mkr 766 Mkr Sparkrav Mkr 2002 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: 766 Mkr 3,9 % 30,0 Mkr 796 Mkr 796 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 460 Mkr 4,2 % 19,4 Mkr 479 Mkr Övrigt 306 Mkr 3,5 % 10,6 Mkr 317 Mkr Summa: 766 Mkr 796 Mkr Sparkrav Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl Rosa = Kommunens bokslutsprogn. Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Budgetförutsättningar per år Realistiska uppräkningstal för befintlig verksamhet! 2001 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: 783 Mkr -2,2 % -17,0 Mkr 766 Mkr 766 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 470 Mkr 4,0 % 18,8 Mkr 489 Mkr Övrigt 313 Mkr 3,0 % 9,4 Mkr 323 Mkr Summa: 783 Mkr 811 Mkr Sparkravet år 2002 är: -45 Mkr 2002 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Kostnader: 766 Mkr 3,9 % 30,0 Mkr 796 Mkr 796 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 460 Mkr 3,5 % 16,1 Mkr 476 Mkr Övrigt 306 Mkr 2,5 % 7,7 Mkr 314 Mkr Summa: 766 Mkr 790 Mkr Till ny verksamhet år 2003 finns: 6 Mkr Finansiellt gap år 2003 Styrglapp 2001 (avvikelse till budget*): -43,8 ==> 0,0 Mkr Sparkravet år 2002 är: -45,0 ==> 45,0Mkr Till ny verksamhet år 2003 finns: 6,0 ==> 0,0 Mkr Kvar till balanskravet år 2000 i NT 2: 0,0 ==> 0,0 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): 0,0 ==> 0,0 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap 45,0 Mkr * Drift exkl finansiering avvikelse bruttokostnader 2001 Kostnadsbedömningar

8 Modellens begrepp och samband Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) > NT 2, 3, 6, 7, 8 och 12 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - Verksamhetens resultat (Resultat 1) +/ > NT 5 Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande / (Resultat 2/Kassaflöde) (exkl fiktiva poster) +/ > NT 1 och 2 Hushållningskravet Avskrivningar (fiktiv post) - Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Extraordinära intäkter + Extraordinära kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/ > Balanskravet Sparande = Kapitalbildning Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar => håller förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar => ökar förmögenheten 3 Rationaliseringsinvesteringar => åtgärder som pressar ner kostnaderna 4 Likviditetsuppbyggnad => lånade pengar bedöms dyrare än egna 5 Skuldminskning => amorterar lån Modellen Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Ramen Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations konsumtion i tiden Del 1 För- Över- Belåsking- kon- ning ring sumtion Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Sidan 8

9 Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man kan förstå sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (sid 8). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun (sid 8). Frågan för paret Svensson är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar, etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder, etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Kreditvärdighet Vid denna sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa Med sex av analysens 17 nyckeltal bestäms den finansiella hälsan: NT 1 NT 2 NT 3-4 NT 5 NT 12 Skuldbetalningsförmåga (målnyckeltal) Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå (analysnyckeltal) Rörelsekapital (tendensnyckeltal) Investeringsnivå (analysnyckeltal) Med ovanstående sex nyckeltal kan en vision designas fram i dialog med kommunens ledande politiker. Det innebär inte att en vision behöver finnas. Principen utgår från styrning hela tiden och nyckeltalen fungerar som ett balanserat styrkort. Det går således att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den, som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionens samt 4 att även den framtida skuldbetalningsförmågan utvecklas till den önskade. Du läser mer om finansiell hälsa i Vägen till betygen, sid 5 (se Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (NT 2 Sparande) år 2003 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Är sparandet på konsoliderande nivå? Kvar till balanskravet 0 Mkr Därefter kvar till hushållningskravet 0 Mkr Sparnivån år 2003 är för låg med: 0 Mkr Sidan 9

10 Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Tierp kommuns förvaltningar. Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna OBS! Hur tung är skuldbetalningsförmågan Nyckeltal 1: Skulder/Resultat 2 = Teoretisk återbetalningstid Skulle den teoretiska ur ett återbetalningsperspektiv? 20 återbetalningstiden Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (resultatet 2 exkl avskrivningar och fiktiva poster) resp år. 18 År för ett år vara längre än 50 år sätts tiden Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att 16 återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. till 50 år. Sidan Tierp kommuns förvaltningar. Annan fordran på egna företag Trend för Tierp kommuns förvaltningar. Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 3: 20 år Förmedlade lån till egna företag T rendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 2: 12 år Medelvärde utan förmedlade lån Krav: Under kritiska nivåer Nyckeltalets årliga nivå Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Huvudnyckeltal Potentialkrav för år 2000 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - Bra Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökat Resulat 0,0 % 0,0 % 0,0 % Mätperiod Återbetalningsår Kommunens förvaltningar 0,24 0,24 0,24 0,42 0,51 2,05 2,94 3,21 Medelvärde alla kommuner 11,05 8,90 6,46 6,16 4,64 Bokslut Budget Budget År 2000 fattas 10,4 Mkr till balanskravet och sparnivån är 62 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till st örsta delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. SCB har inte statistik för förmedlade lån före år Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 1998 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som 'Kassaflödet' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 2000 (jmf NT 6, 7 och 8). NT 1 - Skuldbetalningsförmåga

11 Sidan 11 Nyckeltal 2: Kassaflöde eller Sparnivå för Tierp kommun Styrnyckeltal Förvaltningarna Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Krav: Ö ver kritiska nivåer 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Koncernsparnivå / Omsättning % 10,0 % ,0 % Information Tierp kommun Medelvärde alla kommuner 0,0 % Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) finns för år för de flesta kommuner. Tom stapel ett år Kritisk nivå "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå "Reinvesteringar" -5,0 % innebär att uppgifter saknas. Kritisk nivå "Avtalspensioner" Trendmedelvärden -10,0 % Trend för Tierp kommun Balanskravet med ing.nivån 6,5 % Pensionsskulden ökade 2,5 % i snitt per år MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 7,5 %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 5,5 %: - Styrnyckeltal År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 3,5 %: - OK Skattehöjningskrav 0,33 0,72 0,77 0,91 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 4,0% 1,2% 0,3% -0,8% -0,4% Fr o m år 2000 utbetalas 100 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,25 %. Balanskravsnivå 5,4% 5,5% 5,3% 6,3% 4,2% Mätperiod I tabellen ovan anges den ungefärliga storleksordningen på de Kassaflöde skattehöjningar på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Tierp kommun 9,37% 6,64% 5,63% 5,52% 3,88% 4,96% 6,64% 6,61% Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att Medelvärde alla kommuner 2,70% 3,58% 4,23% 4,51% 5,49% Bokslut Budget Budget nå ett nollresultat resp år. År 2000 fattas 10,4 Mkr till balanskravet och sparnivån är 62 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Koncern Företag Resultat 3 / Intäkter (Fö rvaltningarna) Förvaltning Trend, konc Är kassaflödet tillräckligt? Nyckeltalet är resultatet efter finansiella poster exklusive avskrivningar, i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Det kallas för Kassaflödet och är justerat för ev gjorda avsättningar för pensioner. Nyckeltalet mäter om avsättningsförmågan är konsoliderande. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens finansiella läge. Kritisk nivå 1 är eljest 9 %. Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta för pensioner, re- och nyinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 innebär förmåga att avsätta för reinvesteringar och avtalspensioner men ej nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i standardfallet minst 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid en snabbt fallande trend över 1 % per år sker en belastning. NT 2 - Kassaflöde / Sparnivå

12 Sidan 12 Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Tierp kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Under kritiska nivåer Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Tierp kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 120% 115% 110% 105% 100% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritisk nivå 3: - Bra 95% 90% Koncernen: Långa skulder / Omsättning Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder net to (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också kort a skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Växande trend 0,03 % per år: - SKULDER* Avrundat till jämna tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: - Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Tierp kommun 2 % 2 % 1 % 2 % 2 % 10 % 20 % 21 % Summa skulder Medelvärde alla kommuner 30 % 32 % 27 % 28 % 25 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) NT 3 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

13 Sidan 13 Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Tierp kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar Krav: Under kritiska nivåer Långa skulder netto Korta skulder P ensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Tierp kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Koncernen: Skulder / Tillgångar Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snit t per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - Bra Mkr Växande trend 2,19 % per år: - Omsättning Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) Förändring eget kapital Mätperiod Tillgångar Skuldbalansgrad Skulder Tierp kommun 18% 18% 18% 24% 29% 35% 35% 36% Eget kapital Medelvärde alla kommuner 41% 41% 42% 42% 43% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelser inom linjen Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) NT 4 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten

14 Sidan 14 Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Tierp kommun Tendensnyckeltal Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarn 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% -16% Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande trend Tierp kommun Trend för Tierp kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Finansnetto i Kr/Inv MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: Ja Tendensnyckeltal Fallande trend: Ja Dålig Snabbt fallande trend: Ja Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend M ätperiod Diagramvärden ovan Tierp kommun -5,7 % -1,5 % -5,7 % -13,2 % -15,7 % -11,6 % -4,8 % -4,8 % Räntevinsten vid 0,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Tierp kommun -2,0 % -5,2 % -8,4 % -11,5 % -14,7 % Medelvärde alla kommuner -2,2 % -3,6 % -1,9 % -3,1 % -3,2 % Bokslut Budget Budget Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Finansnettot år 2000 var -1,93 milj kr ( -0,25 % Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % av totala intäkter) 0 Tierp Minvärde Maxvärde Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar 0 resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. NT 5 - Rörelsekapital

15 Är förpliktelserisken hög? Förpliktelsebelopp Om individuell riskaversion Inledningsvis bör här påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, ingången borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera lite över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Vad är förpliktelsebelopp Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla nominella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om det finansiella allmäntillståndet för tillfället är gott och det saknas andra krisutlösande risker. Tre betygsteg Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån kr/inv och för ett högt över kr/inv. 1 Lågt förpliktelsebelopp A1-B2 2 Vare sig lågt eller högt förpliktelsebelopp C1-C2 3 Högt förpliktelsebelopp D1-D2 Förpliktelsegap Även detta gap kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se NT 17). Ligger denna nivå i intervallet A1-B2, dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger kr per invånare så föreligger ett förpliktelsegap som kan beräknas i ett antal miljoner kronor. Det sker i analysen och påföres den Finansiella strategin under Vad behöver göras? (se sidan 6). Du läser mer om förpliktelsebelopp i Vägen till betygen, sid 7 (se till betygen). Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp kr per inv Antal invånare år Bruttoförpliktelsebelopp Mkr Säljbara tillgångar u k* Delar av Tierpsbyggen AB Hyresbostäder 220 Mkr Tierps Fjärrvärme AB 20 Mkr Bedömda tillgångar omräknat kr per inv Nettoförpliktelsebelopp kr per inv Vilket är under gränsen kr per inv * säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten Förpliktelsebelopp Om det överstiger nämnda belopp inventeras kommunen på tillgångar, som ligger utanför, kärnverksamheten och som kan avyttras. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper varefter det undersöks om kvittning kan ske så att ett förpliktelsebelopp i nettotermer kan erhållas. Ligger detta förpliktelsebelopp (netto) i intervallet A1-B2, dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Sidan 15 Kronor per invånare kr/inv i Tierps kommun D1- D2 C1- C2 A1- B Antal kommuner

16 Finansiella möjligheter Spanande Bench-Marking! Vilka finansiella möjligheter finns? Benchmarking eller lära av mästarna I modern ledarskapslitteratur används uttrycket Benchmarking för en organisations lärande och förändring. Dessvärre saknas ett bra svenskt ord för detta begrepp. Bästa översättningen är att lära av mästaren. Se Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 107). Hur fungerar potentialnyckeltalen? Förbättringspotentialer indikeras av nyckeltalen 6-8. NT 6 Utdebiteringspotential (nivå) sidan 17 NT 7 Avgiftspotentialer (nivåer) sidorna NT 8 Besparingspotentialer eller kostnadsnivåer sidorna Dessa tre nyckeltals mätstandard är relaterade till nyckeltal 1 Skuldbetalningsförmåga. I tabellen 'Potentialkrav för 2000' för framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa kravprocent anger med hur många procent Kassaflödet eller Sparnivån måste förbättras. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till alla tre nyckeltalen 6-8. Bedömning Syftet är att ange gränserna för hela det finansiella handlingsutrymmet och belysa hur man utnyttjar detta genom att föreslå ett alternativ. Detta utredningsförslag finner du på sidan 6. Diverse faror, fel och missuppfattningar vid Bench-Marking (BM). 1 Underlagets kvalitet duger till utredningsförslag Potentialnyckeltalen bygger på statistik som alla kommuner lämnar till SCB (jmf Vad kostar verksamheten i Din kommun! ). Kvaliteten har kritiserats under åren men är numera mycket bättre. Dock duger inte de jämförelser som här görs till att direkt besluta om avgiftshöjningar eller sparkrav utan kritisk granskning. Vad man kan komponera är utredningsförslag och underlag för utredningsdirektiv. 2 Sifferunderlagen kan justeras till jämförbarhet När direktiv om ett utredningsförslag föreligger kan en kritisk granskning ske för att justera för främst två aspekter: dels olikheter i organisation, dels olikheter i redovisningsprinciper. Detta är en uppgift för fackfolk och tar viss tid. Slutsatser som kan dras Om ett potentialnyckeltal är Bra så indikeras en potential, som kan omvandlas i ett ökat sparande. Omfattningen på detta ökade sparande mäts också. Bra betyder att skuldbetalningsförmågan kan nå betyget Bra. Är potentialnyckeltalet OK så kan OK nås, etc. Slutsatser som ej kan dras Skulle NT 6 Utdebiteringsnivå ha värdet Svag eller Dålig och NT 8 Kostnadsnivåer Bra så kan man inte dra slutsatsen att kommunen har för hög utdebitering. Nyckeltalen indikerar att det är effektivare att pressa ner kostnaderna än att ytterligare höja skatten om man vill förbättra finanserna. Om man av politiska skäl ändå väljer att höja skatten så är det en annan aspekt på denna fråga. Analysen säger vad man kan göra om man vill vara effektiv i finansiell mening. I politiken gäller vad man vill eller bör göra och vad man har retorisk förmåga att motivera. Sidan 16 3 Att jämföra äpplen och päron! BM idé är att jämföra äpplen och päron på rätt sätt. När man justerat underlaget enligt pkt 2 ovan är förklaringarna till kvarvarande skillnader intressanta. De kan inte förklaras bort i termer att man jämför äpplen och päron. 4 Lagomskapets förödande effekter Enligt BM skall man jämföra sig med extremerna för att lära sig något. Man skall söka mästarna och inte nöja sig med det genomsnittliga. Det är vanligtvis inte kultur i kommunerna. När externa kommunanalytiker jämför nyckeltal med bästa kommun, så uppkommer alltid frågan varför inte istället jämföra med snittet för kommunerna för det gör vi här i kommunen. Kommunföreträdarna blir ofta mycket irriterade, när de hör att man skall studera bästa kommuner och de berättar ofta stolt att de har en grupp kommuner som man samarbetar med sedan länge. Men en analys av just dessa kommuner visar sällan, att de är bättre än den aktuella kommunen. Från likar lär man sig inget, utan får bara bekräftelse på att inget behöver göras.... Citat ur Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 128).

17 Sidan 17 Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential för Tierp kommun Potentialnyckeltal Indikerar kommunens utdebiteringsnivå jämfört med medelutdebiteringen att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning? 23 kr 21 kr 19 kr 17 kr 15 kr 13 kr 11 kr 9 kr Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential Under ringmarkerad kurva 2000 Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/ Skattesats i Tierp kommun Medelskattesats i Länet Medelskattesats i Riket Skattesats i Uppsala kommun Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -1,17 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 1 för NT 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Tierp 21,48 Tierp 21,48 Potentialen -1,17 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 2 för NT 1: Ja Potentialnyckeltal Älvkarleby 22,68 Östhammar 22,18 Potentialen -1,17 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 3 för NT 1: Ja Dålig Uppsala 21,03 Gävle 21,55 Jämför "Potentialkrav för 2000" för Nyckeltal 1. Heby 22,19 Potentialen -1,17 % understiger 2,37 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. En kronas skattehöjning 2000 motsvarar ungefär 19 milj kr på eget underlag. Mätår Diagramvärden ovan Skattesats i Tierp kommun 21,45 kr 21,45 kr 21,49 kr 21,68 kr 21,48 kr 21,28 kr 21,08 kr 20,88 kr Skattesats i Uppsala kommun 20,80 kr 20,80 kr 20,84 kr 21,03 kr 21,03 kr 21,03 kr 21,03 kr Utdebiteringspotential jmf Uppsala -0,65 kr -0,65 kr -0,65 kr -0,65 kr -0,45 kr -0,25 kr -0,05 kr 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% Potential / Intäkter Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesat sen år 2000 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT 1 Skuldbetalningsförmågan. I diagrammet 'P ot ent ial/int äkter' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2000' för nyckeltal 1, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges även i tabellen 'MÄTSTANDARD' nedan. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flesta landsting åren 1998 och NT 6 - Utdebiteringsnivå

18 Sidan 18 Nyckeltal 7 (Sid 1 av 2): Avgiftspotentialer år 2000 för Tierp kommun Potentialnyckeltal Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 10 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Nyckeltal 7: Summa Avgiftspotential Jfr Riket Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter Jfr Jfr Kom Riket typ Potential 1,67 % Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Mkr 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter (ingår i nyckeltalet). Förskola Äldreomsorg Fritid Kultur Avgiftspotentialer i Mkr (ingår i NT). Förskola Jfr Kommuntypen Äldreomsorg Fritid Kultur Jfr Riket Jfr Länet Kommunen i jämföre lse m ed högsta kommun i vidstående grupper. Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntype n eller länet. 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Mkr 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer i procent (ingår ej i NT). Ind. Fam. oms. Ind. Fam. oms. Infra. Skydd. mm Särsk. Rikt. Åtgär. Avgiftspotentialer i Mkr (ingår ej i NT) Utbildning Utbildning Infra. Skydd. mm Särsk. Rikt. Åtgär. Politik Politik NT 7:1 - Avgiftsnivåer MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Potentialen 1,67 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 1,67 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - Potentialnyckeltal Potentialen 1,67 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - Bra Jämför "Potentialkrav för 2000" för Nycke ltal 1. Potentialen 1,67 % understiger 2,37 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner

19 Nyckeltal 7 (Sid 2 av 2): Avgiftspotentialer år 2000 för Tierp kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Sidan 19 Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, Riket 31,48 % Täby 30,52 % Hedemora 55,74 % Sotenäs 45,76 % Malmö 24,48 % Värnamo Kommuntypen 23,16 % Tanum 24,09 % Grästorp 40,86 % Tanum 42,83 % Borgholm 15,77 % Kinda Länet 22,03 % Tierp 16,87 % Älvkarleby 24,05 % Ö sthammar 24,82 % Älvkarleby 14,66 % Ö sthammar Aktuell kommun 22,03 % Tierp 15 % Tierp 3,65 % Tierp 5,33 % Tierp 7,08 % Tierp Skillnad till ,08 %/ -0,78 Mkr -1,91 %/ -5,17 Mkr 0,35 % / 0,11 Mkr 0,04 % / 0,01 Mkr 2,88 % / 0,79 Mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Särsk rikt insatser*politik* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, Riket 15,95 % Alvesta 83,31 % Göteborg 357,26 % Säter 31,39 % Munkfors Kommuntypen 12,26 % Ljusdal 47,18 % Svalöv 124,36 % Robertsfors 15,67 % Tierp Länet 6,65 % Uppsala 23,84 % Uppsala 83,77 % Enköping 15,67 % Tierp Aktuell kommun 4,74 % Tierp 8,93 % Tierp 49,17 % Tierp 15,67 % Tierp Skillnad till ,57 %/ -1,26 Mkr 0,76 % / 0,35 Mkr -9,86 %/ -1,19 Mkr 14,27 %/ 2,61 Mkr Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Riket 25,98 % Ö steråker 30,41 % Bräcke 54,78 % Strömstad 42,83 % Borgholm 18,60 % Dorotea Kommuntypen 22,6 % Högsby 21,67 % Essunga 28,41 % Laholm 22,71 % Gotland 15,15 % Grästorp Länet 22 % Håbo 16,77 % Håbo 15,09 % Enköping 12,58 % Uppsala 10,23 % Uppsala Utbildning* Infra-, skydd, mm* Särsk rikt insatser*politik* Riket 15,54 % Karlsborg 59,42 % Alvesta 245,45 % Uppvidinge 26,66 % Arjeplog Kommuntypen 10,5 % Tomelilla 37,34 % Färgelanda 102,16 % Borgholm 9,81 % Kinda Länet 6,48 % Enköping 21,65 % Älvkarleby 51,83 % Uppsala 5,47 % Håbo De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slut satser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom avgiftshöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner NT 1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatte- och avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som best äms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2000' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. I särskilt riktade åtgärder ingår bidrag för flyktingar och sysselsättning. NT 7:2 - Avgiftsnivåer

20 Sidan 20 Nyckeltal 8 (Sid 1 av 2): Besparingspotentialer år 2000 för Tierp kommun Potentialnyckeltal Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Mkr 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Nyckeltal 8: Summa Besparingspotential Jfr Riket Jfr Kom typ Potential 16,86 % Jfr Riket Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Mkr Förskola Förskola Äldreoms. Funkti Äldreoms. Funkti Besparingspotentialer i procent av Totala Intäkter Ind. Fam. oms. Besparingspotentialer i Mkr Ind. Fam. oms. MÄTSTANDARD* Belastning Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 16,86 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 16,86 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - 2,5 19 Potentialnyckelta Potentialen 16,86 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - 1,0 8 Bra *Jämför med "Potentialkrav för 2000" för Nyckeltal 1. En krona =19 Potentialen 16,86 % överstiger 2,37 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Grund skola Grund skola Gymnasie skola Gymnasie skola Infra. Skydd mm Infra. Skydd mm Sär. Rikt. Åtgär. Sär. Rikt. Åtgär. Fritid Kultur Politik Fritid Kultur Politik Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämföre lse m ed kommuner som har lägst snittkostnad i ovanstående grupper. Funktionshi ndrades andel av bruttokostnad Tierp Max Medel Min Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner NT 8:1 - Kostnadsnivåer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Östhammar kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunAnalys för Kristinehamns kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Hjo kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Krokoms kommun

KommunDiagnos för Krokoms kommun KommunDiagnos för Krokoms kommun Förslag 17 september 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 26 november 2003 Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Lägsta delbetyg bestämmer

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Sidrubrik Innehåll Sidan

Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 14 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1997-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 7 april 2006** * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se ** Bromölla kommun är meriterad att inneha en Finansiell

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2011 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun

KommunDiagnos för Kungälvs kommun KommunDiagnos för Kungälvs kommun Förslag till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 24 september 2014 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2013 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Nacka kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = b Fastställt den 19 maj 24 Presenterad för Nacka kommun i maj 24 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun FörtroendeProfil-Rating för Uppsala kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 19 mars 24 Presenterad för oppositionspartierna i Uppsala kommun

Läs mer

Finansiell kontroll av Hammarö kommun

Finansiell kontroll av Hammarö kommun Finansiell kontroll av Hammarö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-2000 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner Spanande rating eller 4-minuters-analys av kommuner Hur du använder Svensk KommunRatings hemsida www.kommunrating.se på ett effektivt sätt för finansiell analys av Sveriges kommuner. Sidan 1 Handledning

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2016 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 25-4-25 MORA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Mora kommum Finansiell

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

Finansiell kontroll av Sundsvall kommun

Finansiell kontroll av Sundsvall kommun Finansiell kontroll av Sundsvall kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1992-2 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 26-5-2 HUDIKSVALLS KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26 SVENSK KOMMUNRATING Vägen till betygen Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida 1 Ingress Syftet med denna skrift är att redogöra för flödet av aktiviteter

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-5-8 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Skurups kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Skurup paus i raden av årligen

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Perstorps kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Perstorp bidragsdriven

Läs mer