Bedömning. Säffle kommun. Betygsmatris för FP-Rating. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Transkript

1 FörtroendeProfil-Rating för Säffle kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 4 oktober 23 Presenterad för Säffle kommun 17 november 23 Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x b c x x c d Säffle kommun Analysen baseras på historisk statistik d v s uppgifter för år 23 och därefter saknas (men kan samlas in). Säffle ligger i Värmlands län, tillhör kategorien 'Övriga större kommuner' och är nummer 137 i storlek av 288 kommuner. Befolkning 31 dec 22 var invånare och minskningen var -139 personer under år 22. Befolkningsförändringen var -8,6 procent under sista 1-årsperioden d v s åren (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 23 är 21,65, vilket är 1,1 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 22 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 5,7 % och deras kassaflöde 21,1 % av deras egen omsättning. Om företagens kassaflöde är större än 5 % och omsättningen är mindre än 35 % granskas inte dessa speciellt. d Sidan 1 Betygsskala De betyg resp analys kan resultera i är följande: Kommun- Kommun- Förtroende- Diagnos Analys Profil A1 A2 A B1 B2 B b C1 C2 C c D1 D2 D d FörtroendeProfil-ratade kommuner Analysen sker på begränsad information, eftersom en kvantifierad finansiell kalkyl inte upprättas. Analytikern arbetar enbart med nyckeltal och analyschema. Därför tillämpas följande försiktighetsprinciper: - Kommunen ges ett av de tre betygen b, c och d. - Vid en efterföljande analys med KommunDiagnos eller KommunAnalys sker följande omvärderingar: cirka 8 % av kommuner med betyget b till nivå A, cirka 6 % av kommuner med betyget c till lägst B, cirka 4 % av kommuner med betyget d till lägst C.

2 Kronor per invånare Skellefteå C1 - C2 A1 - B2 Bruttoförpliktelsebelopp Antal kommuner Kommunen ovan är Säffle Bruttoförpliktelsebeloppet är kr per inv Säffle D1 - D2 Täby Förpliktelsebelopp: Nyckeltalen 3, 4 och 17 Sidan 2

3 Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Säffle kommuns förvaltningar Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid 25 År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 5 år sätts tiden till 5 år. 1,46 Krav: Under kritiska nivåer Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 5 år sätts värdet till 5 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. SCB har inte statistik för förmedlade lån före år Säffle kommuns förvaltningar Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Trendmedelvärden Trend för Säffle kommuns förvaltningar Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 2: 12 år Kritisk nivå 3: 2 år Medelvärde utan förmedlade lån Nyckeltalets årliga nivå Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 2 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 2 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Huvudnyckeltal Potentialkrav för år 22 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - Svag Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: Ja Krav på ökad sparande 2,1 %,3 %, % Mätperiod Återbetalningsår Kommunens förvaltningar 3,49 3,21 3,38 4,1 14,99 Medelvärde alla kommuner 6,46 6,16 4,64 5,1 7,6 Boksl progn Budget Budget År 22 fattas 25,9 Mkr till balanskravet och sparnivån är 21 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sprandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år 22. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 22 (jmf NT 6, 7 och 8). Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 3

4 Nyckeltal 2: Sparnivå för Säffle kommun Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 4 Styrnyckeltal Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Förvaltningarna Koncernen: Sparnivå / Är sparandet tillräckligt? Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Krav: Över Nyckeltalet är är kassaflödet (dvs (dvs resultatet resultatet efter finansiella efter finansiella poster 9% Omsättning 35% justerat kritiska poster justerat för avskrivningar för avskrivningar och ev fiktiv och pensionsavsättning) ev fiktiv i =Balanskravet procent verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och nivåer 3% pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d =Hushållningskravet statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas 8% 25% penningmässiga överskottet från verksamheten är tillräckligt för att Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet betala amorteringar och investeringar. 2% från verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar 7% 15% Kritiska och investeringar. nivåer och trender enligt Svensk 1% KommunRatings Mätstandard, Dec Kritiska nivåer och trender enligt Svensk För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till 6% 5% kommunens KommunRatings finansiella Mätstandard, läge. Kritisk nivå Dec 1 är eljest 9 %. För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn % 5% Värden till kommunens över kritisk finansiella nivå 1 innebär läge. tillräcklig Kritisk förmåga nivå 1 är att eljest avsätta 9 1,9-5% för %. pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över -1% nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över 4% kritisk Värden nivå över 2 innebär kritisk förmåga nivå 1 innebär att avsätta tillräcklig för reinvesteringar förmåga och att -15% avtalspensioner avsätta för pensioner, men ej nyinvesteringar. ny- och reinvesteringar. Värden under En kritisk nivå bestående innebär oftast trend att över driftkostnader nivå 1 indikerar lånefinansieras. också förmåga Det behövs att 3% Koncern Förvaltning långsiktigt amortera lån. i standardfallet Värden över minst kritisk 4 % kapacitet nivå 2 innebär i avsättning förmåga Företag Trend, konc avtalspensioner. att avsätta för reinvesteringar Vid en snabbt fallande och avtalspensioner trend över 1 % per men år sker ej en belastning. nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast 2% Resultat 3 / Intäkter att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i (Förvaltningarna) 12, % Information standardfallet minst 4 % kapacitet i avsättning för 1, % Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) 1% avtalspensioner. Vid snabbt fallande trend över 1 % per år 8, % finns för år för de flesta kommuner. Tom stapel ett år 6, % innebär sker en att belastning. uppgifter saknas. 4, % % 2, % Information finns också om Resultat 3, d v s förändringen av eget , % kapital Information för förvaltningarna. om kommunkoncernens Med tanke på det kassaflöde nya balanskravet, Säffle kommun Medelvärde alla kommuner -2, % som (koncernsparnivå) säger att eget kapital finns inte för får år minska, är denna för information de flesta av Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" -4, % intresse kommuner. Tom stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Trendmedelvärden -6, % Trend för Säffle kommun Balanskravet med ing.nivån 6 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Pensionsskulden ökade 3, % i snitt per år Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 5,* %: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 4,* %: - Styrnyckeltal År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,* %: - OK Skattehöjningskrav,,,,34 1,59 Snabbt fallande trend: Ja Resultat 3 / Int. 1,4% 21,2% 1,5% -,5% -5,1% *Fr o m år 2 utbetalas 1 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,5 %. Balanskravsnivå 6,% -14,5% 4,4% 4,7% 6,1% Mätperiod I tabellen ovan anges den ungefärliga storleksordningen på de Kassaflöde skattehöjningar på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Säffle kommun 7,36% 6,65% 5,88% 4,16% 1,6% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Medelvärde alla kommuner 4,23% 4,51% 5,49% 4,79% 3,58% Boksl progn Budget Budget Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att nå År 22 fattas 25,9 Mkr till balanskravet och sparnivån är 21 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL.

5 Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Säffle kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% Under kritiska nivåer Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter Koncernen: Långa skulder / Omsättning 14% 12% 1% 8% Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. 4% 3% 6% Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. 2% 1% % Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Säffle kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 4% 2% % Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 12 % i genomsnitt. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritisk nivå 3: - Bra Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är Växande trend -1,91 % per år: - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 12 %: - Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Säffle kommun 26 % 21 % 2 % 17 % 16 % Summa skulder Medelvärde alla kommuner 27 % 28 % 25 % 24 % 25 % Boksl progn Budget Budget Förmedlade lån 1 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 5

6 Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Säffle kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Säffle kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Krav: Under kritiska nivåer 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Koncernen: Skulder / Tillgångar Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 11,8 % av genomsnittetsvärdet för riket Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - Bra Mkr Växande trend -1,38 % per år: - Omsättning Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) Förändring eget kapital Mätperiod Tillgångar Skuldbalansgrad Skulder Säffle kommun 47% 35% 44% 35% 38% Eget kapital Medelvärde alla kommuner 42% 42% 43% 42% 44% Boksl progn Budget Budget Pensionsförpliktelser inom linjen Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 6

7 Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Säffle kommun Tendensnyckeltal Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarna 15% 1% 5% % -5% -1% -15% Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande trend Säffle kommun Trend för Säffle kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Finansnetto i Kr/Inv MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend (-,96 % ): Ja Svag Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend Mätperiod Diagramvärden ovan Säffle kommun -1, % 13,1 % -7,9 % -4,1 % -7,5 % Räntevinsten vid,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Säffle kommun -,9 % -2,1 % -3,3 % -4,5 % -5,7 % Medelvärde alla kommuner -3,1 % -3,2 % -3,2 % -1,8 % -3,8 % Boksl progn Budget Budget Kritisk nivå 1, %, %, %, %, %, %, %, % Finansnettot år 22 var -24,19 milj kr ( -3,22 % Kritisk nivå 2-1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % av totala intäkter) Säffle Minvärde Maxvärde Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 7

8 Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential för Säffle kommun Potentialnyckeltal Indikerar kommunens utdebiteringsnivå jämfört med medelutdebiteringen att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning? 23 kr 21 kr 19 kr 17 kr 15 kr 13 kr 11 kr 9 kr Under ringmarkerad kurva 22 Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/99. Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential Skattesats i Säffle kommun Medelskattesats i Länet Medelskattesats i Riket Skattesats i Arvika kommun Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -1,87 % understiger 2,1 %, dvs kravnivå 1 för NT 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Säffle 21,65 Säffle 21,65 Potentialen -1,87 % understiger,3 %, dvs kravnivå 2 för NT 1: Ja Potentialnyckeltal Åmål 22,19 Årjäng 21,25 Potentialen -1,87 % understiger, %, dvs kravnivå 3 för NT 1: Ja Dålig Bengtsfors 21,99 Arvika 2,9 Jämför "Potentialkrav för 22" för Nyckeltal 1. Grums 22,4 Potentialen -1,87 % understiger 3,94 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Karlstad 21,75 En kronas skattehöjning 22 motsvarar ungefär 2 milj kr på eget underlag. Mätår Diagramvärden ovan Skattesats i Säffle kommun 21,7 kr 21,9 kr 21,9 kr 21,65 kr 21,65 kr 21,65 kr Skattesats i Arvika kommun 21,2 kr 21,4 kr 21,4 kr 2,9 kr 2,9 kr 2,9 kr Utdebiteringspotential jmf Arvika -,5 kr -,5 kr -,5 kr -,75 kr -,75 kr -,75 kr Bengtsfors 21,99 Arvika 2,9 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % -2% -4% -6% -8% -1% -12% -14% Potential / Intäkter Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 22 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT 1 Skuldbetalningsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkter' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 22' för nyckeltal 1, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges även i tabellen 'MÄTSTANDARD' nedan. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flesta landsting åren 1998 och Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 8

9 Nyckeltal 7 (Sid 1 av 2): Avgiftspotentialer år 22 för Säffle kommun Potentialnyckeltal Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 14 % 12 % 1 % 8 % Nyckeltal 7: Summa Avgiftspotential Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter (ingår i nyckeltalet). Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet 7,% 6,% 5,% 4,% Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer (ingår ej i NT). 6 % 4 % 2 % 4,% 3,% 2,% 1,% Kommunen i jämförelse med högsta kommun i vidstående grupper. 3,% 2,% 1,% % Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 5, %,% Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur,% Ind. Fam. oms. Utbild-ning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Summa Mkr Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Mkr 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Avgiftspotentialer i Mkr (ingår i NT). Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntypen eller länet. Mkr 5, 45, 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Avgiftspotentialer (ingår ej i NT) Ind. Fam. oms. Utbild-ning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Potentialen 5 % understiger 2,12 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 5 % understiger,26 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - Potentialnyckeltal Potentialen 5 % understiger %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - Bra Jämför "Potentialkrav för 21" för Nyckeltal 1. Potentialen 5 % överstiger 3,94 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 9

10 Nyckeltal 7 (Sid 2 av 2): Avgiftspotentialer år 22 för Säffle kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, Riket 44,74 % Ödeshög 35,13 % Hedemora 61,9 % Sotenäs 6,36 % Norberg 31,39 % Finspång Kommuntypen 25,86 % Skara 35,13 % Hedemora 33,35 % Leksand 18,12 % Lysekil 2,44 % Östhammar Länet 25,19 % Sunne 26,5 % Hammarö 22,26 % Torsby 1,49 % Filipstad 9,74 % Munkfors Aktuell kommun 2,44 % Säffle 11,38 % Säffle 16,6 % Säffle 5,4 % Säffle 6,18 % Säffle Skillnad till 21 3,38 % / 2,48 Mkr,2 % /,5 Mkr -2,95 % / -,69 Mkr 1,5 % /,18 Mkr -6,59 % / -1,4 Mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Affärsverksamhet* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, (Kostnadstäckning) Riket 15,22 % Eksjö 79,5 % Alvesta 34,2 % Stockholm Kan vara 1, %? Kommuntypen 15,22 % Eksjö 79,5 % Alvesta 9,72 % Sollefteå Länet 9,19 % Årjäng 29,84 % Kristinehamn 6,4 % Forshaga Aktuell kommun 9,16 % Säffle 12,11 % Säffle,31 % Säffle 74,94 % Säffle Skillnad till 21-8,44 % / -2,7 Mkr -2,67 % / -1,8 Mkr,13 % /,1 Mkr 1,1 % /,46 Mkr Skillnad: Avgifter mm sänktes med 2 Mkr jämfört år 21. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Riket 33,84 % Sollentuna 3,63 % Sävsjö 37,39 % Vårgårda 42,26 % Borgholm 28,32 % Mönsterås Kommuntypen 25,75 % Flen 24,91 % Kävlinge 33,23 % Orust 17,28 % Eksjö 16,68 % Hallstahammar Länet 22,44 % Kristinehamn 22,53 % Forshaga 17,67 % Årjäng 1,22 % Kristinehamn 9,36 % Kristinehamn Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Riket 12,97 % Katrineholm 7,43 % Malå 31,3 % Lilla Edet Kommuntypen 11,37 % Alvesta 58,2 % Hallsberg 6,69 % Vimmerby Länet 9,18 % Torsby 21,73 % Hagfors 5,4 % Filipstad De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom avgiftshöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner NT1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatte- och avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som bestäms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 22' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 9 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 1

11 Nyckeltal 8 (Sid 1 av 2): Besparingspotentialer år 22 för Säffle kommun Potentialnyckeltal Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 4 % 35 % 3 % 25 % 2 % 15 % 1 % 5 % Nyckeltal 8: Summa Besparingspotential Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,% Besparingspotentialer i procent av Totala Intäkter Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämförelse med kommuner som har lägst snittkostnad i ovanstående grupper. % Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 18,21 %,% Förskola Äldreomsorg Ind. Fam. oms. Grund skola Gymn. skola Infra. Skydd mm Funk. hindrade Fritid Kultur Politik Mkr 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Summa Mkr Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Mkr Förskola Äldreomsorg Besparingspotentialer i Mkr Ind. Fam. oms. MÄTSTANDARD* Belastning Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 18,21 % understiger 2,12 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 18,21 % understiger,26 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - 2,7 2 Potentialnyckeltal Potentialen 18,21 % understiger %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - 1, 7,5 Bra *Jämför med "Potentialkrav för 22" för Nyckeltal 1. En krona =2 Mkr Potentialen 18,21 % överstiger 3,94 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Grund skola Gymn. skola Infra. Skydd mm Funk. hindrade Fritid Kultur Politik Funktionshind-rades andel av omsorgen Säffle Medel Max Min Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 11

12 Nyckeltal 8 (Sid 2 av 2): Besparingspotentialer år 22 för Säffle kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med lägst enhetskostnad: Förskola Äldreomsorg Ind. o Fam. omsorg Grundskola* Gymnasieskola Enhet: Heltidsbarn 1-12 år Alla inv 65 år och äldre Alla invånare Alla inv 7-15 år Gymnasieelever år Riket kr Malå kr Håbo 671 kr Jokkmokk kr Kävlinge kr Kumla Kommuntypen kr Skara kr Stenungsund 971 kr Säffle kr Kävlinge kr Skara Länet kr Torsby kr Karlstad 971 kr Säffle kr Arvika kr Hammarö Aktuell kommun kr Säffle kr Säffle 971 kr Säffle kr Säffle kr Säffle Potential x Antal kr 574 st kr 3 67 st 3 kr st kr 1 98 st kr 593 st Skillnad till kr /,21 % kr / 7,68 % -47 kr / -4,62 % kr / 1,97 % 6 16 kr / 7,5 % Skillnad i mkr,16 Mkr 15,34 Mkr -,77 Mkr 2,33 Mkr 4,81 Mkr Infra-, skydd, mm Funktionshindrade Fritid Kultur Politik Enhet: Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Riket 1 19 kr Vallentuna 1 8 kr Bjurholm 162 kr Strömstad 444 kr Nordanstig 259 kr Täby Kommuntypen kr Orust 2 65 kr Älmhult 647 kr Orust 532 kr Kävlinge 33 kr Mark Länet 1 89 kr Hammarö kr Eda 711 kr Storfors 523 kr Grums 47 kr Grums Aktuell kommun kr Säffle 4 69 kr Säffle kr Säffle 722 kr Säffle 638 kr Säffle Potential x Antal kr st 3 61 kr st kr st 278 kr st 379 kr st Skillnad till kr / 5,97 % 414 kr / 9,68 % 16 kr / 1,13 % 55 kr / 8,25 % 87 kr / 15,79 % Skillnad i mkr 3,8 Mkr 6,81 Mkr,26 Mkr,9 Mkr 1,42 Mkr Summa skillnad 35,5 Mkr jämfört med år 21. * Vadstena har en grundskolekostnad på kr/elev och väljs bort. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Riket kr Ödeshög kr Båstad 688 kr Norsjö kr Lysekil kr Askersund Kommuntypen kr Klippan kr Orust kr Kävlinge kr Lysekil kr Stenungsund Länet kr Karlstad kr Hammarö 1 15 kr Årjäng kr Hammarö kr Karlstad Infra-, skydd, mm Funktionshindrade Fritid Kultur Politik Riket kr Söderköping 1 85 kr Ydre 167 kr Nordanstig 47 kr Österåker 264 kr Malmö Kommuntypen kr Stenungsund kr Sala 665 kr Vimmerby 549 kr Klippan 323 kr Ulricehamn Länet 2 38 kr Kil kr Kil 765 kr Munkfors 555 kr Forshaga 47 kr Sunne Hur potentialnyckeltalet kan användas Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (Förbättringsmöjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom besparingar. Och i vad mån dessa förbättringar bringar ner NT 1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna mellan andra kommuners bruttokostnader per konsumentenhet och den aktuella kommunen för de tunga verksamheterna. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst bruttokostnad enhet. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard, Okt 1997 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att sänka kostnaderna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 22' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets besparingspotential definieras till 9 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Flertalet kommuner särredovisar fr o m år 21 Äldreomsorg och Funktionshindrade. För dessa avser 'Skillnaden till 21' summan av verksamheterna. Ledningsförmåga: Nyckeltalen 9-11 Sidan 12

13 Nyckeltal 9: Styrförmåga - Majoriteter för Säffle kommun Risknyckeltal Antyder fullmäktiges partistruktur att det skulle föreligga en risk för bristande beslutskraft i ett utsatt läge? 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % Nyckeltal 9: Mandatfördelningen i fullmäktige MÄTSTANDARD Belastning Majoritetsblock saknas i snitt åren Ja Blocken minskar i betydelse åren Ja Vågmästarnas trend växer mer än 1 % åren Ja Vågmästarläge Kompensation utgår då ett parti dominerar - Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet (Vågmästare) Övriga vågmästarpartier Centerpartiet (Vågmästare) Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Mätperiod Säffle kommun Moderaterna 18 % 18 % 12 % 18 % 14 % 14 % 1 % Kristdemokraterna 2 % 6 % 2 % 6 % 5 % Mandat Folkpartiet 4 % 8 % 8 % 6 % 6 % 4 % 5 % MÄTSKALA Centerpartiet (Vågmästare) 29 % 27 % 27 % 22 % 27 % 27 % 51 % 'OK' 'Svag' Övriga vågmästarpartier 2 % 2 % % 6 % % % % Risknyckeltal Miljöpartiet (Vågmästare) 4 % 2 % 4 % 4 % 5 % Svag Socialdemokraterna 45 % 43 % 43 % 35 % 43 % 37 % 22 % Vänsterpartiet 2 % 2 % 4 % 4 % 4 % 8 % 2 % Summa 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Hur har fullmäktiges partistruktur utvecklats? Nyckeltalet anger fördelningen av mandaten i fullmäktige i kommunen och indikerar beslutsförmåga. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Nov 1998 för kommuner Nyckeltalet indikerar belastningar för fyra kritiska utvecklingar och en möjlig kompensation. 1 Är partiblocken inte tillräckligt stora för att kunna utgöra majoriteter under de sista fyra mandatperioderna mellan utgör detta en belastning. De grundläggande förutsättningarna för en ansvarsfull blockpolitik saknas. 2 Förlorar blocken väljare till övriga partier under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Att blocken minskar i betydelse minskar förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 3 Har 'Vågmästarpartierna' ökat sin andelstrend mer än 1 % under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Ökat missnöje genom att dessa partier växer snabbt indikerar framväxten av en jordmån för populistisk överbudspolitik på bekostnad av en långsiktig ansvarsfull ekonomisk politik. 4 Förekomsten av vågmästarläge sista perioden utgör en belastning. Vågmästarläge indikerar förekomsten av en god jordmån för populistisk överbudspolitik. Därmed minskar också förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 5 Om ett parti dominerar de 5 sista perioderna med en mandatandel som i snitt överstiger 5 % och som dessutom aldrig understiger 47 % och understiger 5 % max 2 valperioder, så utgår en kompensation. Antal mandat i kommunfullmäktige Ledningsförmåga: Nyckeltalen 9-11 Sidan 13

14 Nyckeltal 1: Styrförmåga - Handlingskraft för Säffle kommun Risknyckeltal Antyder organisationens storlek och struktur att det skulle kunna föreligga en risk för bristande handlingskraft i ett utsatt läge? dec 2 Invånare Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 92/94 95/98 99/2 3/ Partier Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Övertaligt anställda (jmf 7 per 1) är 852 personer. Säffle Fjärrvärme AB 49 % Säffle kommun Antal 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Antal invånare i kommunen Bra Antal anställda i förvaltningarna per 1 inv 122 Dålig Antal partier i kommunfullmäktige 7 OK Antal nämnder och företag i koncernen 12 OK Sammanvägd indikation av handlingskraften: OK Org spann Anställda / 1- inv Årsanställda Min i Riket Solna Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Max i Riket Vännäs Företag Nämnder Kritisk nivå 3 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 1 Timavlönade Anställda Antyder kommunens organisation bristande handlingskraft? Nyckeltalet indikerar organisatorisk tröghet enl antagandet att ju fler invånare, anställda per 1 inv, politiska partier och organisatoriska enheter som finns, ju lägre är den operativa förmågan att verkställa åtgärder. I krissituationer sätts en kommuns styrförmåga på hårda prov. Även om beslutskraften är tillräcklig kan en kommunal organisation brista i handlingskraft. Beslutade åtgärder blir inte genomförda. Observera att nyckeltalet enbart antyder att problem kan föreligga och att vidare undersökningar kan vara meningsfulla om också övriga nyckeltal, som indikerar styrförmåga uppvisar brister. Källa är SCB, Kommunal personal och resp kommuns bokslut. Kritisk utveckling enl KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Nyckeltalets fyra komponenter bedöms var för sig och sammanvägs till en indikation av handlingskraften. Vilka de kritiska nivåerna är för de fyra komponenterna framgår av diagrammen till vänster och av tabellen framgår hur sammanvägningen sker. Diagrammen återspeglar att toppcheferna har svårare att styra och genomdriva impopulära beslut * ju fler invånare kommunen har * ju fler anställda kommunen har per invånare * ju fler politiska partier kommunfullmäktige har och * ju fler organ kommunen är uppdelad i enligt information nedan. KOMPLETTERANDE KONCERNINFORMATION 2311 Förvaltningsbolag: Ingen uppgift Moderbolag: Kommunföretag i Säffle AB Bolag och stiftelser mm: Döttrar: Kommunföretag i S AB 1 % Säfflebostäder AB 1 % Forskningen i S AB 1 % Innov. & Teknikc i S KB 1 % Ledningsförmåga: Nyckeltalen 9-11 Sidan 14

15 Nyckeltal 11: Styrförmåga - Avgiftspolitik för Säffle kommun Risknyckeltal Om avgiftsandelen släpar efter kan detta indikera bristande beslutsförmåga d v s överdriven känslighet hos politikerna för påtryckningar från olika avgiftskollektiv? Förvaltningarna 11% 1% 9% 8% Krav: Ej fallande trend. Nyckeltal 11: Avgiftsandelen Skatter Gen statsbidrag Släpar intäkternas avgiftsandel efter? Nyckeltalet anger hur avgifterna utvecklas som andel av intäkterna (från verksamheten d v s exkl finansiella intäkter). Obs att detta nyckeltal kan vara missvisande om omorganisationer skett under perioden. Om exempelvis avgiftsfinansierade verksamheter bolagiserats eller avyttrats uppträder normalt en nivåändring i avgiftstrenden efter det år detta ägt rum. En viss försiktighet vid tolkningen av detta nyckeltal är tillrådligt. 7% 6% 5% 4% 3% 2% ,5 Spec dest statsbidrag Avgifter Trend för Säffle kommun Politiker är väldigt känsliga för avgiftshöjningar. Ofta höjs inte ens avgifterna tillräckligt för att kompensera för inflationen, än mindre för att kompensera minskade statsbidrag. Avgiftspolitiken är en viktig indikator på beslutsförmågan. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Belastningar sker för respektive fallande trend (under % i snitt per år) och snabbt fallande trend (under 1,5 % i snitt per år). En belastning sker också om medeltalet för nyckeltalet ligger mer än 5 % under Riksmedelvärdet. 1% % Medelvärde alla kommuner -1% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Om mer än 5 % under Rikssnittet: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Största arbetsgivare i kommunen dec 22, enl SCB. Fallande trend: Ja Risknyckeltal SÄFFLE KOMMUN 2 25 Snabbt fallande trend: - OK VÄRMLANDS LÄNS LANDSTING 675 Trenden faller med,25 proc per år. SÄFFLE KAROSSERIAKTIEBOLAG 325 NORDIC PAPER SEFFLE AB Mätperiod Boksl progn Budget Budget CCI VALVE TECHNOLOGY AB 175 Säffle kommun Avgifter 19 % 2 % 19 % 2 % 18 % Spec dest statsbidrag 4 % 2 % 3 % 3 % 5 % Gen statsbidrag 17 % 17 % 17 % 18 % 19 % Skatter 6 % 61 % 61 % 6 % 58 % Summa 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Summa anställda i ovanstående företag: Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 15

16 Nyckeltal 12: Investeringar för Säffle kommun Risk- och analysnyckeltal Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 1% 9% 8% Nyckeltal 12: Investeringar/Intäkter Under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar medeller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). 7% 6% 5% Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sista 1-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På samma sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % sista 1-årsperioden). 4% 3% 2% 6% 4% 2% Konjunkturanpassning = motcykliskhet 1% % % % -4% Säffle kommun Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Trend för Säffle kommun Sparnivå (Kassaflöde / Intäkter) Investeringsnivå 94-2 Spar-/Kassaflödenivå 94-2 Optimal investeringsnivå MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 1 år)... Ja Kompensation Även över kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 1 år) Kompensation Även över kritisk nivå 3: - OK Växande (> 5% på 1 år) Kompensationer Befolkningsförändringenen sista 1 åren var -8,6 proc Mätperiod Investeringar Sparandet åren var 4,66% per år och Säffle kommun 3,8 % 6,3 % 4,7 % 3,5 % 5,2 % investeringssnittet 4,76% (Lånebehovet per år var alltså,1%). Medelvärde alla kommuner 5,2 % 5,1 % 5, % 5,4 % 5,4 % Boksl progn Budget Budget -6% Invest. snittavvikelse BNP-snitt Årlig BNP-tillväxt Finansiella risker: Nyckeltalen Sidan 16

17 Nyckeltal 13: Skattekraft för Säffle kommun Risknyckeltal Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 95% Nyckeltal 13: Skatteunderlag/Invånare Skatteunderlaget per invånare i kronor 18 kr 9% 16 kr 14 kr 12 kr 85% 1 kr 8 kr 6 kr 8% 75% 4 kr 2 kr kr Säffle kommun Skatteunderlag kr/inv 7% 65% 6% Krav: Ej fallande trend MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Fallande långsiktig trend: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend: Ja Risknyckeltal Kraftig variation: - Svag Max/minskillnaden är 3,2 % och trenden -,6 % per år Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Kort trend Mättrend för Säffle kommun Prognos enl Sv KF cirkulär 23:41, Mätperiod Säffle kommun Andel av skatteunderlaget i Riket 88,8 % 9,9 % 9,2 % 9,3 % 89,7 % 88,6 % 87,6 % 87, % Skatteunderlag kr/inv Budgetår (Årsbok för Sv K 19xx) Kommunförbundets prognos av skatteunderlaget för åren efter 22. Sviktar kommunens egen skattebas? (Årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skatteunderlag till medelskatteunderlag i Riket. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 21 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar. Fallande trend (under % i snitt per år) innebär en belastning. Snabbt fallande trend (under -,4 % i snitt per år) innebär en belastning. Kraftig variation innebär en belastning, vilket sker om nyckeltalets värden avviker med över 5 % från sina trendvärden samtidigt som trenden växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus 2 % per år. Finansiella risker: Nyckeltalen Sidan 17

18 Nyckeltal 14: Befolkningen i Säffle kommun Risknyckeltal Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? 1,%,5%,% -,5% -1,% -1,5% -2,% -2,5% 1% 5% % -5% -1% Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) Säffle kommun Länet Riket Två ja Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) Säffle kommun Länet Riket Två ja Andel invånare: Kommunen och Riket 22 (dec) % 1% 2% 3% Riket Säffle kommun Skillnad i andel invånare: Kommunen minus Riket 22 (dec) MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Svag Sviktar befolkningsunderlaget? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad som händer med befolkningsunderlaget på lång (1 år) och kort (1 år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i invånarantalet under 1 resp 1 år räknat per december resp år. Ogynnsam åldersstruktur? (Årlig kostnadsökningsrisk) Vad som händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid dec)? Nyckeltalet anger andelen invånare i proc för viktiga åldersklasser jämfört Riket år 21. Tendensen under 3 år anges. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 21 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negativa befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och sådana utgör här belastningar. Är denna snabb d v s mer är -,5 % per år resp -5 % på tio år innebär detta ytterligare belastningar (max 4 st,5-vikter utdelas). MÄTSTANDARD Belastning Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen): Ja 7-15 Kortsiktig snabbt fallande trend: Ja Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig Långsiktigt (=tio år) fallande trend: Ja -6 underrepresentation i åldersgruppen 2-44 år och Långsiktig snabbt fallande trend: Ja lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i Förekomst av en -6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur): - -8% -6% -4% -2% % 2% 4% 6% 8% åldrarna -44 år (max 3 st,25-vikter utdelas). Förekomst av en 7-15-årspuckel: - Skillnaden kommunen minus Riket 22 (dec) Förekomst av en årspuckel: - Kritisk nivå Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga Tendens under 3 år dvs dec pucklar i olika åldersgrupper (max 5 st,25-vikter Stor utflyttning i utbildningsgenerationen år Ja utdelas). Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år: Ja Befolkningen i dec. Ökn. Förekomst av en potentiell äldrepuckel i år: Förekomst av en yngre äldrepuckel i år: Förekomst av en äldre äldrepuckel i 8-w år: Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w Ja Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w - 23 Befolkningsandelen i Riket är,18 %. 8-w Finansiella risker: Nyckeltalen Sidan 18

19 Nyckeltal 15: Förvärvsintensitet i Säffle kommun Risknyckeltal Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna? Hänger kvinnorna med? 95 % 9 % 85 % 8 % 75 % 7 % 65 % 6 % 55 % 5 % Nyckeltal 15: Förvärvsfrekvens Totalt för Säffle Riket Länet Riksmax Gnosjö Riksmin Haparanda Kommuntrenden Rikstrenden Kvinnlig förvärvsfrekvens Snittet över 14 år är 75,35 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommuntrenden sämre än Rikstrenden: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kommuntrenden mer än 2 % sämre än Rikstrenden: - Risknyckeltal Variationen är 17, %. Större än Rikets 11,1 % + 2,5 %: Ja OK 85% 8% 75% 7% 65% 6% 55% 5% 45% 4% Totalt för Säffle Kvinnor Sviktar förvärvsintensiteten? (Årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgrupperna 2-64 år. För gränskommuner så som Strömstad, Årjäng och Haparanda ingår ej de utlandsarbetande. Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med Rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En för instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning. Kompletterande information för analys En god utbildning ökar sannolikheten för att individen är gångbar på arbetsmarknaden. (Jmf diagram 'Utbildningsprofil'). 'Plus'-profil betyder en fördel genom en relativ övervikt för högre utbildning och vice versa. Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'. Arbetslöshetsstatistik enl AMS i maj varje år. Har Säffle många 'företag'? Är Säffles befolkning välutbildad? (Tillhör kommuntypen 'Övriga större kommuner') Arbetsställen per tusen invånare, 5% 12% kommuner i fallande rangordning 4% 1% 225 3% 2 2% 8% 175 1% 6% 15 % 125-1% 4% 1-2% 2% -3% 75-4% % 5-5% I arbetsmarknadsåtgärder i Säffle i maj resp år 25 Öppet arbetslösa i Säffle i maj resp år Säffle jmf länet Jmf kommuntypen Jmf riket Totalt i Riket 'Plus'-profil 'Minus'-profil Öppet arbetslösa i Riket Folkskola Grundskola Utbildningsprofil för (dec) år 1998 Kort gymnasium Långt gymnasium Kort akademisk Lång akademisk Forskare Finansiella risker: Nyckeltalen Sidan 19