KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004"

Transkript

1 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 X A1 A2 X A2 B1 X B1 B2 B2 C1 X C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Förpliktelsebelopp: Delbetyget får högsta betyg därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp är lågt enligt nyckeltalen tre, fyra och sjutton. Finansiell hälsa: Nyckeltal två indikerar att delbetyget kan förbättras genom en avsevärt högre Sparnivå. Finansiella risker: Nyckeltalen tolv till sjutton indikerar inga finansiella risker. Därmed blir delbetyget högt. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen sex till åtta visar att tillräckliga medel kan frigöras för att förbättra de två delbetygen hälsa och risk till A1 för båda. Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Ledningsrisk Nyckeltal Bokslutsåren FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖRMÅGA 1 Bra Hur är skuldbetalningsförmågans komponenter? Analysnyckeltal SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för konsolidering? N 2 Svag SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N 3 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N 4 Bra Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? Tendensnyckeltal RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J 5 OK Hur är de relativa möjligheterna att förbättra skuldbetalningsförmågan? Indikatorer på ev användbara POTENTIALER: Potentialnyckeltal SKATTEHÖJNING Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N 6 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N 7 Bra KOSTNADSPRESS Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N 8 Bra Hur stora är riskerna att skuldbetalningsförmågan försämras? Indikatorer på risk för bristande STYRFÖRMÅGA: Nyckeltal för ledningsrisk MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i fullmäktiges partistruktur? 9 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? 10 Svag AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad styrförmåga antyder avgiftsandelens utveckling? 11 OK Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE KOSTNADSÖKNINGAR: Nyckeltal för investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J 12 Bra Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE INTÄKTSMINSKNINGAR: Nyckeltal för skattebasrisk SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J 13 OK BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J 14 Bra SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J 15 Bra Indikatorer på risker för ENGÅNGS KRISUTLÖSANDE FÖRSÄMRINGAR: Nyckeltal för förpliktelserisk BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J 16 Bra BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J 17 Bra N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig Beställare: Enköpings kommun Sidan 1 Namn:

2 Innehåll Rubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Syfte Hur skall jag tänka? Allmän information Kommunens finansiella betyg Betygsskalan Finansiell strategi Kostnadsbedömningar Förpliktelsebelopp Bedömningen av förpliktelsebeloppets delbetyg Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Finansiell hälsa Nyckeltalen för finansiell hälsa Vad är förmedlade lån Trapped by a culture - finns en framtid? Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Agerar kommunstyrelsen nämndakut? Ledningsrisk och ledningsförmåga Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Centrala frågor att fundera över KommunDiagnosens fyra faser Kommunalekonomiska teorifrågor Nyckeltalens förändring Hemsida och adress Finansiell analys av historia och framtid Profil med 17 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Betydelsen av att spara denna analys Kan kommuner vara finansiellt farliga? En analys i fem frågor Om kommunen och varför nyckeltal Hur fyra delbetyg sammanvägs till ett Delbetygens olika normativa typfall Hela den kvantitativa bedömningen i Mkr Uppföljning från redovisning till planering Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp Förmögenheten värderas i utsatt läge Begrepp och samband i modellen finansiell hälsa Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen 1 till 5 plus 12 Halva sektorn har förmedlade lån Hur mycket ansvar väljer Du att ta varje dag? Delbetyget fås ur Spanade BenchMarking Nyckeltalen 6-8 På kommunstyrelsens dagordning En delbedömning, som ibland får betydelse Nyckeltalen 9-11 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen Finansiella frågor som bör ställas i fokus Denna vecka genomföres presentationsfasen Grupparbetsfrågor Vad som hänt sedan föregående mätning Du kan hämta ner dokument som pdf-filer Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt och fristående värderingsföretag. Specialiteten är öppna och begripliga analyser där alla kan se hur betyg sätts. Då orsak och verkan framgår är dessa också mycket effektiva styrinstrument. Öppenheten innebär att dialog är möjlig utan att objektiviteten behöver ifrågasättas. Analysens utifrånperspektiv möter kommunens inifrånperspektiv i utvärderande dialog. KommunRatings analytiker kan därmed ses som kommunens finansiella husläkare, som med jämna mellanrum klarlägger den finansiella hälsan och föreslår lämplig behandling. Spara och Du kan mäta hur det går! Vad som här presenteras är en KommunDiagnos. En sådan kan upprättas när som helst under året. Allt fler kommuner prenumererar på denna analystjänst vid samma tid varje år. Nästa gång kommunen gör en ny KommunDiagnos kan det vara intressant för Dig att jämföra om kommunen utvecklas enligt Dina och Ditt partis värderingar. Spara därför denna analys till nästa års presentation och jämför. Mer information finns på Sidan 2

3 Syfte Kan kommuner vara finansiellt farliga? Det beror på statens finanser Om svaret är ja, för vem är i så fall kommuner farliga? De flesta svarar idag att läget i kommunsektorn är lugnt och att kommuner inte är farliga för någon. Vårt svar är spekulativt eftersom det gäller händelser i framtiden om vilket ingen kan veta något säkert. Så länge vi har en handlingskraftig regering och statsfinanserna är under kontroll torde ingen kommun vara finansiellt farlig. Uppfattningen är att staten ingriper. Om en kommun fallerar (så som Haninge gjorde) och inte kan få hjälp så är det kortsiktigt bl a leverantörer till kommunen, anställda, samt ägare av fast egendom som antagligen lider värdeförluster av olika svårighetsgrad. Det kan vara klokt att positionera sig så att man snabbt kan flytta från en finansiell kriskommun. Med två statsfinansiella kriser i backspegeln Hur utvecklas ekonomin de närmaste åren och har landet finansiella strukturproblem? Bör aktörer gardera sig? All rating, finansiell analys, reformarbete gällande marknader, företag, kommuner, statliga utgiftstak m fl ekonomiska institutioner syftar till att skapa stabilitet inför eventuella krisperioder. Det är rationellt att rusta sig för dåliga tider. För aktörer med låga aversioner för finansiell risk kan det dock framstå som löjeväckande att bry sig om framtiden i goda ekonomiska tider. I den statsfinansiella krisen i början av 90-talet prioriterade regeringen mellan att rädda bankerna och behålla den sociala bostadspolitiken. Den sista avvecklades med allvarliga konsekvenser för vanliga människor. Läs mer i Nyhetsbrev på vår hemsida Ekonomistyrningsverkets (ESV) vårprognos 2004 kommenteras i ett nyhetsbrev som du finner på vår hemsida med rubriken En tredje statsfinansiell kris minskar bidragen till kommunerna igen. Den första kortsiktiga frågan sysselsätter de flesta ekonomer och får störst utrymme i media. Den andra långsiktiga och mycket viktigare frågan gäller om verksamhet som bedrivs av staten, landstingen och kommunerna är balanserad över en längre period eller en hel konjunkturcykel, idag perioder på 6 till 10 år. Svåra strukturproblem leder nämligen till återkommande statsfinansiella kriser vid allvarligare konjunktursvackor. Två sådana finns i färskt minne, en från mitten av 80-talet och en i början av 90-talet. Frågan är om och när det sker igen Statsskuldens årliga förändring (Mdr) Miljarder kronor 80-talskrisen Svensk KommunRatings bedömning är ca 175 Mdr år 2005 om inget görs! ESVs Prognos 90-talskrisen År Sidan 3

4 Hur skall jag tänka? En analys i fem frågor Husläkare Din husläkare ser dig som patient och ställer diagnos och föreslår medicinska åtgärder. Kommunanalytiker En analytiker ser kommunen som en finansiell patient och ställer diagnos och föreslår finansiella åtgärder. Kommunen som finansiell hjärtpatient För en hjärtpatient är det medicinska nyckeltalet Kolesterolhalt centralt. Motsvarigheten för en kommun är Kommunskuld eller Förpliktelsebelopp. Där börjar analysen (se figuren nedan). Är kolesterolhalten eller kommunskulden som en konstant belastning hög så gäller nästa fråga allmäntillståndet. Ju bättre hälsan är, ju bättre tål patienten höga belastningsvärden. Bra finansiell hälsa innebär tillräckliga överskott för att löpande amortera skulder, betala pensioner och ha en bra likviditet utan att det finansiella läget försämras. Det bör även undersökas om det föreligger krisutlösande risker. Kommuner kan investera ihjäl sig, ha sviktande skattebaser, näringslivssvikt, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, etc. Åtgärder bör också omfatta att hantera detta. Därefter gäller frågan vilka möjligheter som finns att bygga en bättre hälsa och hantera finansiella risker. Vilket är de effektivaste åtgärderna av att höja avgifter och skatter eller pressa ner kostnader? Räcker inte åtgärderna är kommunen en finansiell kriskommun. Ledningsrisk innebär att kommunens politiker inte har kunskap om den finansiella verklighetens sanna natur och därmed styr fel. Analyssystemets betygsmatris (sid 6) De fyra första faserna i analysen resulterar i delbetyg, som finns i betygsmatrisen på sidan 6. På sidorna bedöms ledningsrisk. Finansiella möjligheter? Vilken behandling tål patienten? Ledningsrisk och effektiv styrning? Patientens sjukdomsinsikt? 5 Ut Betyg Krisutlösande finansiella risker? Vad säger blodprover, puls, bmi, blodtryck, mm? 3 4 Analyssystemet Finansiell hälsa? Patientens allmäntillstånd? Kommunskuld Förpliktelsebelopp? Kolesterolhalt? 1 In 2 Sidan 4

5 Allmän information Enköping kommun År 2003 baseras på slutligt bokslut för år 2003 och åren därefter på budget och planer. Enköping ligger i Uppsala län, tillhör kategorien 'Övriga större kommuner' och är nummer 57 i storlek av 288 kommuner. Befolkning 31 dec 2002 var invånare och ökningen var 466 personer under år Befolkningsförändringen var 4,9 procent under sista 10-årsperioden d v s åren (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 2003 är 20,98, vilket är 0,34 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 2002 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 13,0 % och deras kassaflöde 17,8 % av deras egen omsättning. Hela kommunkoncernen analyseras. Analysrelationer År En kronas skattehöjning ger i Mkr 47,9 50,2 52,5 54,5 Mkr Ovanstående belopp i proc av totala intäkter 3,1 3,1 3,2 3,2 % En procent av totala intäkter i Mkr 15,2 16,2 16,5 17,0 Mkr Uppgifter lämnade 14 april 2004 inför konferens 27 april i Enköpings kommun Nyckeltal med mätstandarder Varför nyckeltal och mätstandarder? Kommunala bokslut innehåller ofta mängder av nyckeltal, som sällan används i debatten av flera skäl. Man förstår ej: - vad de betyder och vad de mäter - hur de ingår i det ekonomiska systemet - vilka ekonomiska poster som ingår - jämförbarheten med andra kommuner - om de är normativa eller relativa Här använda nyckeltal är standardiserade och därmed jämförbara mellan kommuner. Huruvida ett nyckeltal är bra eller dåligt framgår av varje nyckeltals mätstandard. För att vara tydlig används nyckeltalsbetygen Bra, OK, Svag och Dålig. System av nyckeltal bygger delbetyg Modellen innehåller 17 nyckeltal. Dessa används i olika kombinationer för att bygga de delbetyg som du finner i betygsmatrisen på omslaget och sidan 6. I schemat för analysen på sidan 8 framgår vilka nyckeltal som används för bedömning av de olika delbetygen. Innehåll Nyckeltalen innehåller bruttobegrepp på hög nivå så som bruttointäkter och bruttokostnader för hela kommunen. För några nyckeltal används som lägst bruttointäkter på verksamhetsnivå. Jämförbarhet och kvalitetsgranskning Alla historiska data köps från SCB, AMS m fl myndigheter. Därför är nyckeltal och mätstandarder i analyserna jämförbara mellan kommuner. Vid högre analysnivåer kontrolleras inköpt statistik med uppgifter ur aktuell kommuns bokslut varefter analysen anges vara kvalitetsgranskad. Normativa betyg Tillämpade mätstandarder är normativa. I bakgrunden finns en modellkommun. Denna kommun förbättar sitt framtida finansiella läge vid betyg över OK för de 17 nyckeltalen. Lägre betyg än OK innebär en långsam försämring och under Svag en snabb framtida försämring. Denna mätstandard gäller också för verkliga kommuner. Även andra relationer finns i de flesta nyckeltalsdiagram så som genomsnittskommun, kommuntyp och bäst i länet. Sidan 5

6 Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Finansiell strategi (sid 8) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget (sid 8). Enköpings kommuns totala gap är på nivån 85 Mkr för år Det beror på finansiella obalanser (80 Mkr) och finansiell riskhantering (3 Mkr). Sannolikt finns ett visionsgap (2 Mkr, jmf sid 26). De finansiella möjligheterna bedöms ge utrymme för årliga skattesänkningar med 0,15 kr per år under 5 år eller med 8 Mkr per år. Det totala gapet tillsammans med skattesänkningen är 93 Mkr. Detta finansieras med nedpressade kostnader på 88 Mkr och höjda avgifter på 5 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla föreslagna åtgärder skall utredas innan de genomföres. Kostnadsbedömningar (sid 9) Här används två sätt att bedöma om en budget är tuff eller mjuk. År 2004 beräknas innehålla medel för ny verksamhet på 4 Mkr, vilket är mjukt. År 2005 innehåller krav på nedpressade kostnader på 24 Mkr, vilket är tufft. Verksamheternas kostnader visade ett överskridande av budget år 2003 med 101 Mkr. Överskridandet består till en del av ej budgeterade kostnader som finanasieras av specialdestinerade statsbidrag samt av verksamhetsintäkter. Samtliga bruttokostnader är inräknade i ingående kostnader för år Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 X A1 A2 X A2 B1 X B1 B2 B2 C1 X C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Enköpings kommun Förslag Fastställes senast Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i Schemat för analysen (sid 8) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen här intill. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter motsvaras av Potentialer (sid 8). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 8) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt skalan (sid 7). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 8) i tillräcklig omfattning för att sluta det summerade Totala gapet. Förpliktelser - Förpliktelse Gap - Typfall A1 Enköpings beräknade nettoförpliktelsebelopp ( kommunskuld ) understiger med god marginal kronor per invånare. Betyget sätts till A1, jämför sidorna Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall C1 Enköpings finansiella hälsa avhandlas på sidorna Sparandet (nyckeltal 2, sid 15) indikerar en snabbt sjunkande sparnivå som kan resultera i en markerad finansiell svacka år Om kommunen agerar kraftfullt och stoppar fallet under år 2004 finns möjligheter att förbättra delbetyget redan under hösten Delbetyget sätts till C1. Finansiella risker - Risk Gap - Typfall A2 Finansiella risker avhandlas på sidorna Det finns finansiella risker, som kräver ledningens observation. Enköping tappar skattekraft i förhållande till andra kommuner. Delbetyget sätts till A2. Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall B1 Det finns potentialer, jmf sidorna 20-25, att förbättra det finansiella läget genom främst nedpressning av kostnader. Utöver detta indikeras utrymme för sänkta skatter. Delbetyget sätts till B1. Det sammanvägda finansiella betyget - C1 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Enköpings kommun C1 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Vad som gäller för tillfället framgår av skriften Finansiella Betyg på =Betygskommittens bedömningsutrymme Sidan 6

7 Betygsskalan Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 4-gr A B C D 8-gr A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Mycket låg förpliktelsenivå (netto med marginal under kr/inv) Excellent finansiell hälsa. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. (Minst 0,25 kr per år under minst 10 år) Påverkar ej bedömningen. Mycket låg förpliktelsenivå (netto under kr/inv) Mycket god finansiell hälsa. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter (minst 0,20 kr/år, minst 10 år). Påverkar ej bedömningen. Låg förpliktelsenivå (netto med marginal under kr/inv) God finansiell hälsa. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,15 kr/år, minst 5 år). Påverka bedömningen i ringa grad. Låg förpliktelsenivå (netto under kr/inv) God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,10 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen i ringa grad. Lite hög förpliktelsenivå (netto med marginal under kr/inv) Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter (minst 0,05 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen. Lite hög förpliktelsenivå (netto under kr/inv) Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto över kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto mycket över kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 7

8 Vad behöver göras? Schema för analysen Enköpings kommun Kommunanalytikerns utredningsförslag! Förbättringspotentialer 2002 Hur det kan göras - mer preciserat! I Gapanalys för år 2005 Kostnadspress NT 8 Avgiftsökning NT 7 Förpliktelse Gap: + 0,00 Mkr Förskola 10,0 Mkr 0,0 Mkr NT 3, 4 och 17 Äldreomsorg 25,0 Mkr 0,0 Mkr Finansiellt Gap: + 80,00 Mkr Individ- och familjeomsorg 33,0 Mkr NT 1, 2, 3, 4, 5 och 12 Grundskola 2,0 Mkr Risk Gap: + 3,00 Mkr Gymnasieskola 2,0 Mkr NT 12, 13, 14, 15, 16 och 17 Infra, skydd, mm 8,0 Mkr Visions Gap: + 2,00 Mkr Funktionshindrade 0,0 Mkr Ledningens medel för utveckling Fritid 2,0 Mkr 0,0 Mkr Sidan 8 Hur kan det göras? Totalt Gap: = 85,00 Mkr Kultur 4,0 Mkr 0,0 Mkr Politik 2,0 Mkr II Potentialer för år 2002 Affärsverksamhet 5,0 Mkr Utdebiteringsnivå till år ,00 Mkr Summa potential 93 Mkr 88,0 Mkr 5,0 Mkr NT 6 Nivån sänks 0,15 kr per år i 5 år och totalt -40,86 Mkr Avgiftsnivåer år ,00 Mkr NT 7 Kostnadsnivåer år ,00 Mkr Så här kan en kommun styras om man vill unvika att bli begravd i detaljer! NT 8 Detta är ett exempel som bygger på utredarens värderingar och visioner! Totala potentialer: = 85,00 Mkr Med stöd av detta schema gör Du en egen finansiell strategi för Din kommun Slutes gapet? Ja med siffror som passar Dina värderingar! Kvarvarande möjligheter omräknat i skattesänkning! NT 7 Avgiftsförbättringar jämfört med bästa kommuner Analysrelationer 1 Krona Om de 200 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -95 kvarstår 105 Mkr Om de 140 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -70 kvarstår 70 Mkr = = Om de 55 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -25 kvarstår 30 Mkr NT 8 Kostnadsförbättringar jämfört med bästa kommuner NT 7+8 3,2 = 54,5 NT 6 Om de 480 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -240 kvarstår 240 Mkr i % av totala intäkter i Mkr Om de 250 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -120 kvarstår 130 Mkr Gäller budgetår 2005 Om de 230 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -110 kvarstår 120 Mkr NT 6 Kvarvarande utrymme omräknat i sänkt skatt 1 = 17,0 Omräknas Rikets 252 Mkr (345-93) i sänkt skatt så erhålls -4,63 kronor 1 % av totala intäkter i Mkr Omräknas Kommuntypens 107 Mkr (200-93) i sänkt skatt så erhålls -1,96 kronor Omräknas Länets 57 Mkr (150-93) i sänkt skatt så erhålls -1,05 kronor Finansiell strategi

9 Metod: 1 Metod: 2 Budgetförutsättningar per år Siffror ur bokslut och budget 2002 dec Uppräkning för dec 2003 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Verksamhetens Kostnader: Mkr 7,6 % 111,0 Mkr Mkr Mkr Kostnader: Mkr 2,5 % 39,0 Mkr Mkr Mkr Personalandel 60 % Ny verksamhet: 75 Mkr Personalandel 60 % Budgetförutsättningar per år Realistiska uppräkningstal för befintlig verksamhet! Kostnader: Kostnader: Personal 879 Mkr 7,9 % 69,2 Mkr 948 Mkr 3,0 %** Personal 946 Mkr 2,7 % 25,5 Mkr 971 Mkr Övrigt 586 Mkr 7,1 % 41,8 Mkr 628 Mkr 1,5 % Övrigt 630 Mkr 1,5 % 9,5 Mkr 640 Mkr Summa: Mkr Mkr Summa: Mkr Mkr Krav på kostnadspress år 2003 är 0 Mkr Till ny verksamhet år 2004 finns: 4 Mkr Sidan dec Uppräkning för dec 2004 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Verksamhetens Kostnader: Mkr 2,5 % 39,0 Mkr Mkr Mkr Kostnader: Mkr 0,6 % 10,0 Mkr Mkr Mkr Personalandel 60 % Personalandel 60 % Kostnader: Kostnader: Personal 946 Mkr 2,8 % 26,2 Mkr 972 Mkr Personal 969 Mkr 2,5 % 24,2 Mkr 993 Mkr Övrigt 630 Mkr 2,0 % 12,8 Mkr 643 Mkr Övrigt 646 Mkr 1,5 % 9,7 Mkr 656 Mkr Summa: Mkr Mkr Summa: Mkr Mkr Krav på kostnadspress år 2004 är 0 Mkr Krav på kostnadspress år 2005 är: -24 Mkr 2004 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Finansiellt gap år 2005 Kostnader: Mkr 0,6 % 10,0 Mkr Mkr Mkr Styrglapp 2003 (avvikelse till budget*): -101,0 ==> 35,0 Mkr Personalandel 60 % Till ny verksamhet år 2004 finns: 4,0 ==> 0,0 Mkr Kostnader: Krav på kostnadspress år 2005 är: -24,0 ==> 24,0 Mkr Personal 969 Mkr 0,9 % 8,9 Mkr 978 Mkr Kvar till balanskravet i NT 2: -1,5 ==> 0,0 Mkr Övrigt 646 Mkr 0,2 % 1,1 Mkr 647 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): 20,6 ==> 21,0 Mkr Summa: Mkr Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap 80,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2005 är 0 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl * Drift exkl finansiering avvikelse nettokostnader Rosa = Kommunens bokslutsprogn. Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Kostnadsbedömningar

10 Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp (kommunskuld) Förpliktelsebelopp Om individuell riskaversion Inledningsvis bör här påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, ingången borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera lite över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Förpliktelsegap Även ett Förpliktelsegap (se sidan 8) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se NT 17). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1-A2, dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1-A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar, som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värderingen av dessa görs. Syftet är att bedöma finansiella möjligheter. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån kr/inv och för ett mycket högt över kr/inv. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under A1-A2 Lågt B1-B2 Lite högt C1-C2 Mycket högt över D1-D2 Beloppsgränserna är åsatta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Utöver dennes egna skulder och kommunens finns också statliga och landstingsskulder. Statsskulden ligger på nivån kr per invånare. För kommuner är spännvidden från till kr per invånare, vilket framgår av diagrammet, sidan 11. De flesta landstings förpliktelsebelopp återfinns mellan och kr per invånare. Sidan 10 Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2, dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid lågt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgöres av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten Förpliktelsegap (se sidan 8, Vad behöver göras? ). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget Förpliktelsebelopp, se sidan 6.

11 Förmögenheten värderas i utsatt läge Bedömningen av Förpliktelsebeloppets delbetyg Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp Antal invånare år 2002 Bruttoförpliktelsebelopp Värdet av säljbara tillgångar* AB Enköpingsbostäder redovisar en vinst efter bokslutsdispositioner och skatt på 3,3 Mkr. Höjs hyrorna med 5 % vid en försäljning torde vinsten bli ca 10 Mkr även i ett utsatt läge. Under dessa förutsättningar har substansvärderingar genomförts. Här sätts försiktigtvis* värdet till: När bolagen övergår till köparen medföljer uppskattningsvis skulder på: Övriga företag och andra tillgångar behöver inte värderas eftersom nettoförpliktelsebeloppet med marginal understiger nivån Mycket låg förpliktelsenivå kr / inv inv Mkr 150 Mkr 845 Mkr Säljbara tillgångar* totalt Beräknad möjlig skuldminskning: Detta belopp motsvarar: 995 Mkr kr/inv Nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar Bruttoförpliktelsebelopp minus beräknad möjlig skuldminskning av säljbara tillgångar* totalt eller nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar: Mkr Extra amorteringar Under antal år: Årligt extra amorteringsbelopp eller Förpliktelse Gap (sidan 8) blir: Detta motsvarar: Slutligt nettoförpliktelsebelopp Nettoförpliktelsebelopp efter ev extra amorteringar: Vilket är under miniminivån: 0 år 0 Mkr 0 Mkr 0 kr/inv kr / inv kr / inv Förpliktelsebelopp D C C B B A * säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge Kronor per invånare Kritisk nivå kr/inv kr/inv brutto i Enköpings kommun Netto ca kr/inv Antal kommuner Sidan 11

12 Begrepp och samband i modellen för finansiell hälsa Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) > NT 2, 3, 6, 7, 8 och 12 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - Verksamhetens resultat +/ > NT 5 Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (Kassaflödet från verksamheten exkl fiktiva poster) +/ > NT 1 och 2 Hushållningskravet Avskrivningar (fiktiv post) - Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Jämförelsestörande intäkter + Justeringar Jämförelsestörande kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/ > Balanskravet Sparande = Kapitalbildning Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar => håller förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar => ökar förmögenheten 3 Rationaliseringsinvesteringar => åtgärder som pressar ner kostnaderna 4 Likviditetsuppbyggnad => lånade pengar bedöms dyrare än egna 5 Skuldminskning => amorterar lån Modellen Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Ramen Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations konsumtion i tiden Del 1 För- Över- Belåsking- kon- ning ring sumtion Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Sidan 12

13 Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man kan förstå sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (sid 12). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun (sid 12). Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa Med sex av analysens 17 nyckeltal bestäms den finansiella hälsan: NT 1 NT 2 NT 3-4 NT 5 NT 12 Skuldbetalningsförmåga (målnyckeltal) Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå (analysnyckeltal) Rörelsekapital (tendensnyckeltal) Investeringsnivå (analysnyckeltal) Med ovanstående sex nyckeltal utarbetas en finansiell vision i dialog med kommunens ledande politiker. Principen utgår från balanserad styrning hela tiden och nyckeltalen fungerar som ett balanserat styrkort. Frågan för paret Svensson är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar, etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder, etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Kreditvärdighet Vid denna sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL, kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Sidan 13 Det går således att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den, som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionens samt 4 att även den framtida skuldbetalningsförmågan utvecklas till den önskade. Du läser mer om finansiell hälsa i Vägen till betygen, sid 5 (se Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (NT 2 Sparande) år 2005 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Är sparandet på konsoliderad nivå? Kvar till balanskravet 0 Mkr Därefter kvar till hushållningskravet 21 Mkr Sparnivån år 2005 är för låg med: 21 Mkr

14 Sidan 14 Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Enköping kommuns förvaltningar Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid År Krav: Under kritiska nivåer 1, Enköping kommuns förvaltningar Annan fordran på egna företag Trend för Enköping kommuns förvaltningar Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 3: 20 år Nyckeltalets årliga nivå OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 50 år sätts tiden till 50 år. Förmedlade lån till egna företag Trendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 2: 12 år Medelvärde utan förmedlade lån MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Huvudnyckeltal Potentialkrav för år 2002 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - Bra Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökad sparande 0,0 % 0,0 % 0,0 % Mätperiod Återbetalningsår Kommunens förvaltningar 0,76 0,20 0,49 0,15 0,00 0,00 0,00 0,00 Medelvärde alla kommuner 6,46 6,16 4,64 5,10 7,06 Bokslut Budget Budget År 2002 är marginalen 0,9 Mkr över balanskravet och sparnivån är 77 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. SCB har inte statistik för förmedlade lån före år Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 2000 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sprandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 2002 (jmf NT 6, 7 och 8). NT 1 - Skuldbetalningsförmåga

15 Sidan 15 Nyckeltal 2: Sparnivå för Enköping kommun Styrnyckeltal Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Förvaltningarna Krav: Koncernen: Sparnivå / Är sparandet tillräckligt? Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Över Nyckeltalet är är kassaflödet (dvs (dvs resultatet resultatet efter finansiella efter finansiella poster Omsättning kritiska 60% justerat poster justerat för avskrivningar för avskrivningar och ev fiktiv och pensionsavsättning) ev fiktiv i 8% nivåer procent verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det =Balanskravet 50% v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas penningmässiga överskottet från verksamheten är tillräckligt för att =Hushållningskravet 7% Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet betala amorteringar och investeringar. från verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar 40% Kritiska och investeringar. nivåer och trender enligt Svensk 6% KommunRatings Mätstandard, Dec % Kritiska nivåer och trender enligt Svensk För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till 5% kommunens KommunRatings finansiella Mätstandard, läge. Kritisk nivå Dec 1 är eljest 9 %. För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn 20% Värden till kommunens över kritisk finansiella nivå 1 innebär läge. tillräcklig Kritisk förmåga nivå 1 är att eljest avsätta 9 4% 1,8 för %. pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över 10% nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk Värden nivå över 2 innebär kritisk förmåga nivå 1 innebär att avsätta tillräcklig för reinvesteringar förmåga och att 3% 0% avtalspensioner avsätta för pensioner, men ej nyinvesteringar. ny- och reinvesteringar. Värden under En kritisk nivå 2% 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att Koncern Förvaltning långsiktigt amortera lån. i standardfallet Värden över minst kritisk 4 % kapacitet nivå 2 innebär i avsättning förmåga Företag Trend, konc avtalspensioner. att avsätta för reinvesteringar Vid en snabbt fallande och avtalspensioner trend över 1 % per men år sker ej en belastning. nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast 3,0 % Resultat 3 / Intäkter 1% att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i (Förvaltningarna) Information 2,5 % standardfallet minst 4 % kapacitet i avsättning för Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) 2,0 % avtalspensioner. Vid snabbt fallande trend över 1 % per år finns för år för de flesta kommuner. Tom stapel ett år 0% 1,5 % innebär sker en att belastning. uppgifter saknas ,0 % 0,5 % Information finns också om Resultat 3, d v s förändringen av eget Enköping kommun Medelvärde alla kommuner 0,0 % kapital Information för förvaltningarna. om kommunkoncernens Med tanke på det kassaflöde nya balanskravet, Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" -0,5 % som (koncernsparnivå) säger att eget kapital finns inte för får år minska är denna för information de flesta av Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Trendmedelvärden -1,0 % kommuner. Obefintlig stapel ett år innebär att uppgifter Trend för Enköping kommun Balanskravet med ing.nivån 5,7 % saknas. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Pensionsskulden ökade 2,6 % i snitt per år Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 5,50* %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 4,0* %: - Styrnyckeltal => År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,0* %: - Svag Skattehöjningskrav 0,69 0,17 0,22 0,00 0,41 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Int. -0,4% 0,1% 0,6% 2,5% 2,7% *Fr o m år 2000 utbetalas 100 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,5 %. Balanskravsnivå 5,3% 6,4% 4,3% 4,2% 1,5% Mätperiod I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde skatten på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Enköping kommun 4,97% 6,49% 4,84% 6,73% 4,26% 2,91% 2,30% 4,29% nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. Medelvärde alla kommuner 4,23% 4,51% 5,49% 4,79% 3,58% Bokslut Budget Budget År 2002 är marginalen 0,9 Mkr över balanskravet och sparnivån är 77 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. NT 2 - Kassaflöde / Sparnivå

16 Sidan 16 Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Enköping kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter Under kritiska nivåer Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Enköping kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Koncernen: Långa 160% skulder / Omsättning MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritisk nivå 3: - Bra 140% 120% 100% Växande trend -0,63 % per år: - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: - Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Enköping kommun 4 % 1 % 2 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % Summa skulder Medelvärde alla kommuner 27 % 28 % 25 % 24 % 25 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) 80% 60% 40% 20% 0% Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. NT 3 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

17 Sidan 17 Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Enköping kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Krav: Under kritiska nivåer Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Enköping kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Koncernen: Skulder / Tillgångar 100% 95% 90% 1,25 85% 80% 75% 70% Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 107,3 % av genomsnittetsvärdet för riket Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - Bra Mkr Växande trend 0,33 % per år: - Omsättning Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) Förändring eget kapital Mätperiod Tillgångar Skuldbalansgrad Skulder Enköping kommun 17% 16% 20% 18% 18% 18% 18% 16% Eget kapital Medelvärde alla kommuner 42% 42% 43% 42% 44% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelser inom linjen Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) NT 4 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten

18 Sidan 18 Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Enköping kommun Tendensnyckeltal Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarna 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande trend Enköping kommun Trend för Enköping kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Finansnetto i Kr/Inv MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend (0,02 % ): - OK Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend Mätperiod Diagramvärden ovan Enköping kommun -6,0 % -8,5 % -10,4 % -7,6 % -6,3 % -8,7 % -8,5 % -7,0 % Räntevinsten vid 0,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Enköping kommun -7,8 % -7,8 % -7,8 % -7,7 % -7,7 % Medelvärde alla kommuner -3,1 % -3,2 % -3,2 % -1,8 % -3,8 % Bokslut Budget Budget Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Finansnettot år 2002 var 6,06 milj kr ( 0,4 % Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % av totala intäkter) Enköping Minvärde Maxvärde Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar 0 resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. NT 5 - Rörelsekapital

19 Förmedlade lån Fakta: Enköpings kommun har förmedlade lån (se sidorna 14, 16, 17 och Vad är förmedlade lån? Nyckeltal 1: Skulder/Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid Busköping kommuns förv. Annan fordran på egna företag Förmedlade lån till egna företag Nyckeltalets årliga nivå 2 3 Ungefär hälften av kommunerna har förmedlade lån. Förmedlade lån upptas eftersom kommunkoncernens förvaltningsdel hos vissa långivare kan få lån till bättre villkor än de kommunala företagen. Det innebär att skattebetalarna garanterar dessa lån. Därför måste (KL) skattekollektivets representanter kontrollera vad som sker inom både de kommunala företagen som förvaltningarna så inte dessa kommer på obestånd. Förmedlade lån behandlas i analysen som förpliktelser, som kommunens förvaltningsdel har. Det innebär att de inte belastar nyckeltalen 1, 3 och 4 annat än som informerande staplar. Förmedlade lån jämställs med en borgensförbindelse och påföres nyckeltal 17. Det innebär att förmedlade lån faller under den del av analysen som behandlar finansiell risker. Trapped by a culture - finns en framtid? 1 Hur stort utbyte planerar jag att ha av denna dag? 1 Åren har förvaltningarna lån och de kommunala företagen egna lån. 2 Under upptar förvaltningarna långa lån och en del av dessa förmedlas vidare till kommunens företag. Denna andel utgörs av stapelns övre del. 3 År 1993 har förvaltningarna lån som helt förmedlas till kommunens företag. Dessutom indikerar låg mätpunkt att kommunens förvaltningar har ett positivt kassaflöde. Hög mätpunkt år 1994 innebär negativt kassaflöde i förvaltningsdelen. 4 År 1995 lånar kommunens företag mer av förvaltningarna än vad dessa i sin tur lånat upp. 5 År 1996 indikerar hög mätpunkt ett otillräckligt eller negativt kassaflöde i förvaltningsdelen. 6 År 1997 indikerar låg mätpunkt ett positivt och tillräckligt stort kassaflöde i förvaltningsdelen. Litet Stort Hur deltagande planerar jag att vara denna dag? 3 Hur stor risk avser jag ta denna dag? 4 I vilken utsträckning känner jag att jag har ansvar för denna dag och denna dags resultat? Peter Block Sidan 19

20 Finansiella möjligheter Spanande Bench-Marking! Vilka finansiella möjligheter finns? Benchmarking eller lära av mästarna I modern ledarskapslitteratur används uttrycket Benchmarking för en organisations lärande och förändring. Dessvärre saknas ett bra svenskt ord för detta begrepp. Bästa översättningen är att lära av mästaren. Se Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 107). Hur fungerar potentialnyckeltalen? Förbättringspotentialer indikeras av nyckeltalen 6-8. NT 6 Utdebiteringspotential (nivå) sidan 21 NT 7 Avgiftspotentialer (nivåer) sidorna NT 8 Besparingspotentialer eller kostnadsnivåer sidorna Dessa tre nyckeltals mätstandard är relaterade till nyckeltal 1 Skuldbetalningsförmåga. I tabellen (sid 14) 'Potentialkrav för 2001' framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa kravprocent anger med hur många procent Kassaflödet eller Sparnivån måste förbättras. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till alla tre nyckeltalen 6-8. Bedömning Syftet är att ange gränserna för hela det finansiella handlingsutrymmet och belysa hur man utnyttjar detta genom att föreslå ett alternativ. Detta utredningsförslag finner du på sidan 8. Diverse faror, fel och missuppfattningar vid Bench-Marking (BM). 1 Underlagets kvalitet duger till utredningsförslag Potentialnyckeltalen bygger på statistik som alla kommuner lämnar till SCB (jmf Vad kostar verksamheten i Din kommun! ). Kvaliteten har kritiserats under åren men är numera mycket bättre. Dock duger inte de jämförelser som här görs till att direkt besluta om avgiftshöjningar eller sparkrav utan kritisk granskning. Vad man kan komponera är utredningsförslag och underlag för utredningsdirektiv. 2 Sifferunderlagen kan justeras till jämförbarhet När direktiv om ett utredningsförslag föreligger kan en kritisk granskning ske för att justera för främst två aspekter: dels olikheter i organisation, dels olikheter i redovisningsprinciper. Detta är en uppgift för fackfolk och tar viss tid. Slutsatser som kan dras Om ett potentialnyckeltal är Bra så indikeras en potential, som kan omvandlas i ett ökat sparande. Omfattningen på detta ökade sparande mäts också. Bra betyder att skuldbetalningsförmågan kan nå betyget Bra. Är potentialnyckeltalet OK så kan OK nås, etc. Slutsatser som ej kan dras Skulle NT 6 Utdebiteringsnivå ha värdet Svag eller Dålig och NT 8 Kostnadsnivåer Bra så kan man inte dra slutsatsen att kommunen har för hög utdebitering. Nyckeltalen indikerar att det är effektivare att pressa ner kostnaderna än att ytterligare höja skatten om man vill förbättra finanserna. Om man av politiska skäl ändå väljer att höja skatten så är det en annan aspekt på denna fråga. Analysen säger vad man kan göra om man vill vara effektiv i finansiell mening. I politiken gäller vad man vill eller bör göra och vad man har retorisk förmåga att motivera. Sidan 20 3 Att jämföra äpplen och päron! BM idé är att jämföra äpplen och päron på rätt sätt. När man justerat underlaget enligt pkt 2 ovan är förklaringarna till kvarvarande skillnader intressanta. De kan inte förklaras bort i termer att man jämför äpplen och päron. 4 Lagomskapets förödande effekter Enligt BM skall man jämföra sig med extremerna för att lära sig något. Man skall söka mästarna och inte nöja sig med det genomsnittliga. Det är vanligtvis inte kultur i kommunerna. När externa kommunanalytiker jämför nyckeltal med bästa kommun, så uppkommer alltid frågan varför inte istället jämföra med snittet för kommunerna för det gör vi här i kommunen. Kommunföreträdarna blir ofta mycket irriterade, när de hör att man skall studera bästa kommuner och de berättar ofta stolt att de har en grupp kommuner som man samarbetar med sedan länge. Men en analys av just dessa kommuner visar sällan, att de är bättre än den aktuella kommunen. Från likar lär man sig inget, utan får bara bekräftelse på att inget behöver göras.... Citat ur Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 128).

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

För kreditgivare. Produktblad för fem ratingtjänster

För kreditgivare. Produktblad för fem ratingtjänster För kreditgivare Alla kommuner kan kreditvärderas Basel II föreslår kreditvärdering baserad på rating. Svensk KommunRating är experter på öppen finansiell analys och betygssättning av kommuner. Vårt system

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating.

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating. ANALYSHANDBOK För analysartiklar i Kommunexperten Uppsala 2011-11-11 Kommuner analyseras som små länder Handledning för de fem analysfrågorna: Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer Ratad eller ratad. SV rat äv. rat e [rejt äv. rä t] -en [-ten] -er [-ter] s. delbetalning; fraktsats; varuparti m.m. rat a -ade v. försmå, inte nna god nog rate se rat rating [rejt -] -en s. kreditvärderingsbetyg

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor?

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 3 000 kr. Moms tillkommer Nr 9, 2010 Daglig revision på kommunernas hemsidor? Turerna

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:7 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:35 av Vivianne Gunnarsson m fl (mp) om att införa en investeringsfond utifrån de årliga avskrivningarna Föredragande landstingsråd:

Läs mer

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 Stockholms stad ifrågasätter ekonomisk analys Rättsliga åtgärder? I Svensk KommunRatings senaste nummer av tidningen Kommunexperten (nr 6, 2010) analyseras

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer