KommunDiagnos för Krokoms kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KommunDiagnos för Krokoms kommun"

Transkript

1 KommunDiagnos för Krokoms kommun Förslag 17 september 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 26 november 2003 Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 A1 A2 A2 B1 B1 B2 B2 C1 X X C1 C2 X C2 D1 X D1 D2 D2 Nyckeltal Bokslutsåren Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Delbetyget för Förpliktelsebelopp blir något lågt därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp värderas högt. FörtroendeProfilens nyckeltal två indikerar att delbetyget för Finansiell hälsa kan förbättras genom en avsevärt högre Sparnivå. Betyget för Finansiella risker antyder i likhet med nyckeltalen tolv till sjutton att det finns finansiella krisutlösande risker. Delbetyget för Finansiella möjligheter indikerar att tillräckliga medel kan frigöras för att förbättra Förpliktelse- Belopp, Finansiell hälsa och Finansiella risker till delbetygen A1 för alla tre. FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖRMÅGA 1 Svag Hur är skuldbetalningsförmågans komponenter? Analysnyckeltal SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för konsolidering? N 2 Dålig SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N 3 OK SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N 4 Svag Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? Tendensnyckeltal RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J 5 Svag Möjligheter Krisutlösande risker Ledningsrisk Hur är de relativa möjligheterna att förbättra skuldbetalningsförmågan? Indikatorer på ev användbara POTENTIALER: Potentialnyckeltal SKATTEHÖJNING Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N 6 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N 7 Bra KOSTNADSPRESS Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N 8 Bra Hur stora är riskerna att skuldbetalningsförmågan försämras? Indikatorer på risk för bristande STYRFÖRMÅGA: Nyckeltal för ledningsrisk MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i fullmäktiges partistruktur? 9 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? 10 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad styrförmåga antyder avgiftsandelens utveckling? 11 Bra Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE KOSTNADSÖKNINGAR: Nyckeltal för investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J 12 Bra Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE INTÄKTSMINSKNINGAR: Nyckeltal för skattebasrisk SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J 13 OK BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J 14 OK SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J 15 OK Indikatorer på risker för ENGÅNGS KRISUTLÖSANDE FÖRSÄMRINGAR: Nyckeltal för förpliktelserisk BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J 16 OK BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J 17 Svag N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig Beställare: Krokoms kommun Sidan 1 Namn: Besvara enkäten nederst på sidan 19.

2 Innehåll Rubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Syfte Hur skall jag tänka? Allmän information Kommunens finansiella betyg Betygsskalan Finansiell strategi Kostnadsbedömningar Förpliktelsebelopp Bedömningen av förpliktelsebeloppets delbetyg Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Finansiell hälsa Nyckeltalen för finansiell hälsa Vad är förmedlade lån Trapped by a culture - finns en framtid? Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Agerar kommunstyrelsen nämndakut? Ledningsrisk och ledningsförmåga Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Centrala frågor att fundera över KommunDiagnosens fyra faser Kommunalekonomiska teorifrågor SNS-boken Styr din kommun, eller hoppa av! Hemsida och adress Finansiell analys av historia och framtid Profil med 17 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Betydelsen av att spara denna analys Kan kommuner vara finansiellt farliga? En analys i fem frågor Om kommunen och varför nyckeltal Hur fyra delbetyg sammanvägs till ett Delbetygens olika normativa typfall Hela den kvantitativa bedömningen i Mkr Uppföljning från redovisning till planering Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp Förmögenheten värderas i utsatt läge Begrepp och samband i modellen finansiell hälsa Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen 1 till 5 plus 12 Halva sektorn har förmedlade lån Hur mycket ansvar väljer Du att ta varje dag? Delbetyget fås ur Spanade BenchMarking Nyckeltalen 6-8 På kommunstyrelsens dagordning En delbedömning, som ibland får betydelse Nyckeltalen 9-11 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen Finansiella frågor som bör ställas i fokus Denna vecka genomföres presentationsfasen Grupparbetsfrågor En debatt- och lärobok i finansiell analys Du kan hämta ner dokument som pdf-filer Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt och fristående värderingsföretag. Specialiteten är öppna och begripliga analyser där alla kan se hur betyg sätts. Då orsak och verkan framgår är dessa också mycket effektiva styrinstrument. Öppenheten innebär att dialog är möjlig utan att objektiviteten behöver ifrågasättas. Analysens utifrånperspektiv möter kommunens inifrånperspektiv i utvärderande dialog. KommunRatings analytiker kan därmed ses som kommunens finansiella husläkare, som med jämna mellanrum klarlägger den finansiella hälsan och föreslår lämplig behandling. Spara och Du kan mäta hur det går! Vad som här presenteras är en KommunDiagnos. En sådan kan upprättas när som helst under året. Allt fler kommuner prenumererar på denna analystjänst vid samma tid varje år. Nästa gång kommunen gör en ny KommunDiagnos kan det vara intressant för Dig att jämföra om kommunen utvecklas enligt Dina och Ditt partis värderingar. Spara därför denna analys till nästa års presentation och jämför. Mer information finns på Sidan 2

3 Syfte Kan kommuner vara finansiellt farliga? Det beror på statens finanser Om svaret är ja, för vem är i så fall kommuner farliga? De flesta svarar idag att läget i kommunsektorn är lugnt och att kommuner inte är farliga för någon. Vårt svar är spekulativt eftersom det gäller händelser i framtiden om vilket ingen kan veta något säkert. Så länge vi har en handlingskraftig regering och statsfinanserna är under kontroll torde ingen kommun vara finansiellt farlig. Uppfattningen är att staten ingriper. Om en kommun fallerar (så som Haninge gjorde) och inte kan få hjälp så är det kortsiktigt bl a leverantörer till kommunen, anställda, samt ägare av fast egendom som antagligen lider värdeförluster av olika svårighetsgrad. Det kan vara klokt att positionera sig så att man snabbt kan flytta från en finansiell kriskommun. Med två statsfinansiella kriser i backspegeln Hur utvecklas ekonomin de närmaste åren och har landet finansiella strukturproblem? Den första kortsiktiga frågan sysselsätter de flesta ekonomer och får störst utrymme i media. Den andra långsiktiga och mycket viktigare frågan gäller om verksamhet som bedrivs av staten, landstingen och kommunerna är balanserad över en längre period eller en hel konjunkturcykel, idag perioder på 6 till 10 år. Svåra strukturproblem leder nämligen till återkommande statsfinansiella kriser vid allvarligare konjunktursvackor. Två sådana finns i färskt minne, en från mitten av 80-talet och en i början av 90-talet. Frågan är om och när det sker igen. Bör aktörer gardera sig? All rating, finansiell analys, reformarbete gällande marknader, företag, kommuner, statliga utgiftstak m fl ekonomiska institutioner syftar till att skapa stabilitet inför eventuella krisperioder. Det är rationellt att rusta sig för dåliga tider. För aktörer med låga aversioner för finansiell risk kan det dock framstå som löjeväckande att bry sig om framtiden i goda ekonomiska tider. I den statsfinansiella krisen i början av 90-talet prioriterade regeringen mellan att rädda bankerna och behålla den sociala bostadspolitiken. Den sista avvecklades med allvarliga konsekvenser för vanliga människor. Vad får du? Kommunförbundet, SCB, m fl myndigheter presenterar statistik och finansiella nyckeltal i skrifter och på sina hemsidor. Vad får du som inte erbjuds annorstädes? * Mätstandarder för finansiella nyckeltal som sätter tydliga betyg: Bra, OK, Svag och Dålig. * Betyg som gör nyckeltalen begripliga. * Normativa mätskalor som inte bara rangordnar kommuner utan indikerar om finanserna faktiskt förbättras eller försämras. * System för analysen som sätter olika nyckeltal i en begriplig relation till varandra så att en helhetsbild av det finansiella läget växer fram. Du upptäcker en kommuns finansiella svagheter och styrkor. * Ett perspektiv uppifrån och ner som ger dig värdefull information redan efter ca 4 minuters analys (redan efter en kort tids träning). * Operativ tillgänglighet eftersom FörtroendeProfilerna på hemsidan och analysdokument dateras upp efterhand som ny statistik blir tillgänglig. Sidan 3

4 Hur skall jag tänka? En analys i fem frågor Husläkare Din husläkare ser dig som patient och ställer diagnos och föreslår medicinska åtgärder. Kommunanalytiker En analytiker ser kommunen som en finansiell patient och ställer diagnos och föreslår finansiella åtgärder. Kommunen som finansiell hjärtpatient För en hjärtpatient är det medicinska nyckeltalet Kolesterolhalt centralt. Motsvarigheten för en kommun är Kommunskuld eller Förpliktelsebelopp. Där börjar analysen (se figuren nedan). Är kolesterolhalten eller kommunskulden som en konstant belastning hög så gäller nästa fråga allmäntillståndet. Ju bättre hälsan är, ju bättre tål patienten höga belastningsvärden. Bra finansiell hälsa innebär tillräckliga överskott för att löpande amortera skulder, betala pensioner och ha en bra likviditet utan att det finansiella läget försämras. Det bör även undersökas om det föreligger krisutlösande risker. Kommuner kan investera ihjäl sig, ha sviktande skattebaser, näringslivssvikt, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, etc. Åtgärder bör också omfatta att hantera detta. Därefter gäller frågan vilka möjligheter som finns att bygga en bättre hälsa och hantera finansiella risker. Vilket är de effektivaste åtgärderna av att höja avgifter och skatter eller pressa ner kostnader? Räcker inte åtgärderna är kommunen en finansiell kriskommun. Ledningsrisk innebär att kommunens politiker inte har kunskap om den finansiella verklighetens sanna natur och därmed styr fel. Analyssystemets betygsmatris (sid 6) De fyra första faserna i analysen resulterar i delbetyg, som finns i betygsmatrisen på sidan 6. På sidorna bedöms ledningsrisk. Finansiella möjligheter? Vilken behandling tål patienten? Ledningsrisk och effektiv styrning Sjukdomsinsikt ger effektiv behandling 5 Ut Betyg Krisutlösande finansiella risker? Vad säger blodprover, puls, bmi, blodtryck, mm? 3 4 Analyssystemet Finansiell hälsa? Patientens allmäntillstånd? Kommunskuld Förpliktelsebelopp? Kolesterolhalt? 1 In 2 Sidan 4

5 Allmän information Krokom kommun Bokslutsprognosen för år 2003 baseras på en budgetuppföljning under 2003 och åren därefter på budget och planer. Krokom ligger i Jämtlands län, tillhör kategorien 'Glesbygdskommuner' och är nummer 156 i storlek av 288 kommuner. Befolkning 31 dec 2002 var invånare och minskningen var -42 personer under år Befolkningsförändringen var -4,8 procent under sista 10-årsperioden d v s åren (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 2003 är 22,52, vilket är 1,88 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 2001 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 8,7 % och deras kassaflöde 50,6 % av deras egen omsättning. Hela kommunkoncernen analyseras. Uppgifter lämnade 4 september 2003 inför konferens den 17 september2003 i Krokoms kommun. Nyckeltal med mätstandarder Varför nyckeltal och mätstandarder? Kommunala bokslut innehåller ofta mängder av nyckeltal, som sällan används i debatten av flera skäl. Man förstår ej: - vad de betyder och vad de mäter - hur de ingår i det ekonomiska systemet - vilka ekonomiska poster som ingår - jämförbarheten med andra kommuner - om de är normativa eller relativa Här använda nyckeltal är standardiserade och därmed jämförbara mellan kommuner. Huruvida ett nyckeltal är bra eller dåligt framgår av varje nyckeltals mätstandard. För att vara tydlig används nyckeltalsbetygen Bra, OK, Svag och Dålig. System av nyckeltal Modellen innehåller 17 nyckeltal och bedömningen av ett kan bero på värdet av andra. Exempelvis innebär en indikation enligt NT 2 att kommunen finansierar driftkostnader med lån, att fler lånekomponeter skall omfattas av NT 3 och 4, som mäter skuldnivå. Hur systemet samverkar framgår av mätstandarden. Innehåll Nyckeltalen innehåller bruttobegrepp på hög nivå så som bruttointäkter för hela kommunen och för några nyckeltal lägst bruttointäkter på verksamhetsnivå. Motsvarande gäller för kostnaderna. Jämförbarhet och kvalitetsgranskning Alla historiska data köps från myndigheter så som SCB och AMS. Därför är nyckeltal och mätstandarder i våra analyser jämförbara mellan kommunerna. Vid högre analysnivåer kontrolleras inköpt statistik med uppgifter ur aktuell kommuns bokslut mm varefter analysen anges vara kvalitetsgranskad. Normativa betyg Här tillämpade mätstandarder är normativa. Dvs hur en tänkt kommun kommer att förbättra sitt framtida finansiella läge vid betyg genomgående över OK för de 17 nyckeltalen. Lägre betyg än OK innebär en långsam försämring och under Svag en snabb framtida försämring. Få kommuner liknar en tänkt bra normalkommun så även utgångsläget måste vägas in vid en bedömning. För den som är intresserad av relationen till andra kommuner, så finns i de flesta nyckeltalsdiagrammen värden så som genomsnittskommun, kommuntyp, bäst i länet. Sidan 5

6 Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Finansiell strategi (sid 8) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget (sid 8). Krokoms kommuns totala gap är på nivån 48 Mkr för år Det beror på skuldhantering (7 Mkr), finansiella obalanser (35 Mkr) och finansiell riskhantering (5 Mkr). Sannolikt finns ett visionsgap (1 Mkr, jmf sid 26). Det totala gapet på 48 Mkr finansieras med nedpressade kostnader på 46 Mkr och höjda avgifter på 2 Mkr. De kvarvarande finansiella möjligheterna efter dessa åtgärder bedöms så små att det inte går att räkna fram några årliga skattesänkningar (jmf betygsskalan, sid 7). Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla sådana förslag skall utredas innan de genomföres. Kostnadsbedömningar (sid 9) Här används två sätt att bedöma om en budget är tuff eller mjuk. År 2003 innehåller lite ny verksamhet (2 Mkr) och bedömas som något mjuk. År 2004 innehåller sparkrav i storleksordningen 27 Mkr, vilket är tufft. Verksamheternas nettokostnader visade en avvikelse mot budget år 2002 med 27 Mkr. Denna avvikelse är inräknade i de ingående kostnaderna för år Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i Schemat för analysen (sid 8) Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 A1 A2 A2 B1 B1 B2 B2 C1 X X C1 C2 X C2 D1 X D1 D2 D2 Krokoms kommun Förslag Fastställes senast =Betygskommittens bedömningsutrymme motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen här intill. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter motsvaras av Potentialer (sid 8). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 8) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt skalan (sid 7). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 8) i tillräcklig omfattning för att sluta det summerade Totala gapet. Förpliktelser - Förpliktelse Gap - Typfall C1 Krokoms bruttoförpliktelsebelopp ( kommunskuld ) är relativt högt och därför behöver ett nettoförpliktelsebelopp beräknas, jmf sidan 11. Här föreslås åtgärder av typen förtida amortering av lån med 7 Mkr per år. Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall D1 Krokoms finansiella hälsa avhandlas på sidorna Sparandet (nyckeltal 2, sid 15) faller till en markerad svacka inom mätperioden med negativt värde år Därefter lyfts nivån år 2001 till konsoliderad nivå. Om denna tendens bestått åren 2002 och 2003 hade C2 varit motiverad. Den fallande tendensen motiverar D1 (se rutan i matrisen), jmf typfall i betygsskalan (sid 7). Finansiella risker - Risk Gap - Typfall C1 Finansiella risker avhandlas på sidorna Det finns en finansiell risk, som kräver ledningens uppmärksamhet och åtgärder. Den minskade befolkningen genererar tomma lägenheter i det egna allmännyttiga bostadsbolaget. Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall C2 Det finns potentialer, jmf sidorna 20-25, att förbättra det finansiella läget genom främst nedpressning av verksamhetens kostnader. Utöver detta indikeras inte något utrymme för sänkta skatter. Delbetyget sätts till C2. Det sammanvägda finansiella betyget - D1 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Krokoms kommun D1 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Vad som gäller för tillfället framgår av skriften Finansiella Betyg på Sidan 6

7 Betygsskalan Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 4-gr A B C D 8-gr A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Mycket låg förpliktelsenivå (netto med marginal under kr/inv) Excellent finansiell hälsa. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. (Minst 0,25 kr per år under minst 10 år) Påverkar ej bedömningen. Mycket låg förpliktelsenivå (netto under kr/inv) Mycket god finansiell hälsa. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter (minst 0,20 kr/år, minst 10 år). Påverkar ej bedömningen. Låg förpliktelsenivå (netto med marginal under kr/inv) God finansiell hälsa. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,15 kr/år, minst 5 år). Påverka bedömningen i ringa grad. Låg förpliktelsenivå (netto under kr/inv) God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,10 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen i ringa grad. Lite hög förpliktelsenivå (netto med marginal under kr/inv) Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter (minst 0,05 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen. Lite hög förpliktelsenivå (netto under kr/inv) Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto över kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan något (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto mycket över kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 7

8 Vad behöver göras? Schema för analysen Krokoms kommun Kommunanalytikerns utredningsförslag! Förbättringspotentialer 2002 Hur det kan göras - mer preciserat! I Gapanalys för år 2004 Besparingar NT 8 Avgifter NT 7 Förpliktelse Gap: + 7,00 Mkr Förskola 7,0 Mkr 0,0 Mkr NT 3, 4 och 17 Äldreomsorg 20,0 Mkr 0,0 Mkr Finansiellt Gap: + 35,00 Mkr Individ- och familjeomsorg 5,0 Mkr NT 1, 2, 3, 4, 5 och 12 Grundskola 8,0 Mkr Risk Gap: + 5,00 Mkr Gymnasieskola 0,0 Mkr NT 12, 13, 14, 15, 16 och 17 Infra, skydd, mm 0,0 Mkr Visions Gap: + 1,00 Mkr Funktionshindrade 3,0 Mkr Ledningens medel för utveckling Fritid 3,0 Mkr 0,0 Mkr Sidan 8 Hur kan det göras? Totalt Gap: = 48,00 Mkr Kultur 0,0 Mkr 0,0 Mkr Politik 0,0 Mkr II Potentialer för år 2002 Affärsverksamhet 2,0 Mkr Utdebiteringsnivå till år ,00 Mkr Summa potential 48 Mkr 46,0 Mkr 2,0 Mkr NT 6 Skatten hålls oförändrad. Avgiftsnivåer + 2,00 Mkr NT 7 Kostnadsnivåer + 46,00 Mkr Så här kan en kommun styras om man vill unvika att bli begravd i detaljer! NT 8 Detta är ett exempel som bygger på utredarens värderingar och visioner! Totala potentialer: = 48,00 Mkr Med stöd av detta schema gör Du en egen finansiell strategi för Din kommun Slutes gapet? Ja med siffror som passar Dina värderingar! Kvarvarande möjligheter omräknat i skattesänkning! NT 7 Avgiftsförbättringar jämfört med bästa kommuner Analysrelationer 1 Krona Om de 78 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -38 kvarstår 40 Mkr Om de 22 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -12 kvarstår 10 Mkr = = Om de 17 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -7 kvarstår 10 Mkr NT 8 Kostnadsförbättringar jämfört med bästa kommuner NT 7+8 2,4 = 17 NT 6 Om de 290 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -180 kvarstår 110 Mkr i % av totala intäkter i Mkr Om de 175 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -125 kvarstår 50 Mkr Om de 130 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -90 kvarstår 40 Mkr NT 6 Kvarvarande utrymme omräknat i sänkt skatt 1 = 7,1 Omräknas Rikets 102 Mkr (150-48) i sänkt skatt så erhålls -6 kronor 1 % av totala intäkter i Mkr Omräknas Kommuntypens 12 Mkr (60-48) i sänkt skatt så erhålls -0,71 kronor Omräknas Länets 2 Mkr (50-48) i sänkt skatt så erhålls -0,12 kronor Finansiell strategi

9 Metod: 1 Metod: 2 Sidan 9 Budgetförutsättningar per år Anpassat till sparkrav noll! Budgetförutsättningar per år Realistiska uppräkningstal för befintlig verksamhet! 2001 dec Uppräkning för dec 2002 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Verksamhetens Kostnader: 621 Mkr 6,4 % 40,0 Mkr 661 Mkr 661 Mkr Kostnader: 661 Mkr 4,1 % 27,0 Mkr 688 Mkr 688 Mkr Personalandel 61 % Ny verksamhet (4,0/2,5):** 18 Mkr Personalandel 61 % Kostnader: Kostnader: Personal 379 Mkr 6,7 % 25,5 Mkr 404 Mkr 4,0 %** Personal 403 Mkr 4,5 % 18,1 Mkr 421 Mkr Övrigt 242 Mkr 6,0 % 14,5 Mkr 257 Mkr 2,5 % Övrigt 258 Mkr 2,5 % 6,4 Mkr 264 Mkr Summa: 621 Mkr 661 Mkr Summa: 661 Mkr 686 Mkr Sparkrav Mkr Till ny verksamhet år 2003 finns: 2 Mkr 2002 dec Uppräkning för dec 2003 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Verksamhetens Kostnader: 661 Mkr 4,1 % 27,0 Mkr 688 Mkr 688 Mkr Kostnader: 688 Mkr -1,0 % -7,0 Mkr 681 Mkr 681 Mkr Personalandel 61 % Personalandel 61 % Kostnader: Kostnader: Personal 403 Mkr 4,4 % 17,7 Mkr 421 Mkr Personal 420 Mkr 3,5 % 14,7 Mkr 434 Mkr Övrigt 258 Mkr 3,6 % 9,3 Mkr 267 Mkr Övrigt 268 Mkr 2,0 % 5,4 Mkr 274 Mkr Summa: 661 Mkr 688 Mkr Summa: 688 Mkr 708 Mkr Sparkrav Mkr Sparkravet år 2004 är: -27 Mkr 2003 dec Uppräkning för dec Verksamhetens Finansiellt gap år 2004 Kostnader: 688 Mkr -1,0 % -7,0 Mkr 681 Mkr 681 Mkr Styrglapp 2002 (avvikelse till budget*): -27,0 ==> 0,0 Mkr Personalandel 61 % Till ny verksamhet år 2003 finns: 2,0 ==> 0,0 Mkr Kostnader: Sparkravet år 2004 är: -27,0 ==> 27,0 Mkr Personal 420 Mkr -0,7 % -3,0 Mkr 417 Mkr Kvar till balanskravet i NT 2: 0,0 ==> 0,0 Mkr Övrigt 268 Mkr -1,5 % -4,0 Mkr 264 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): -8,1 ==> 8,0 Mkr Summa: 688 Mkr 681 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap 35,0 Mkr Sparkrav Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl * Drift exkl finansiering avvikelse nettokostnader Rosa = Kommunens bokslutsprogn. Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Kostnadsbedömningar

10 Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp (kommunskuld) Förpliktelsebelopp Om individuell riskaversion Inledningsvis bör här påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, ingången borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera lite över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån kr/inv och för ett mycket högt över kr/inv. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under A1-A2 Lågt B1-B2 Lite högt C1-C2 Mycket högt över D1-D2 Beloppsgränserna är åsatta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Utöver dennes egna skulder och kommunens finns också statliga och landstingsskulder. Statsskulden ligger på nivån kr per invånare. För kommuner är spännvidden från till kr per invånare, vilket framgår av diagrammet, sidan 11. De flesta landstings förpliktelsebelopp återfinns mellan och kr per invånare. Även ett Förpliktelsegap (se sidan 8) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se NT 17). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1-A2, dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1-A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar, som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värderingen av dessa görs. Syftet är att bedöma finansiella möjligheter. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2, dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid lågt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgöres av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten Förpliktelsegap (se sidan 8, Vad behöver göras? ). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget Förpliktelsebelopp, se sidan 6. Förpliktelsegap Sidan 10

11 Förmögenheten värderas i utsatt läge Bedömningen av Förpliktelsebeloppets delbetyg Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp Antal invånare år 2002 Bruttoförpliktelsebelopp Värdet av säljbara tillgångar* Jämtkraft m fl företag: Här sätts försiktigtvis* ett tänkt värde till: Krokombostäder AB har en vinst efter skatt på 1,3 Mkr år Höjs hyran vid en försäljning torde vinsten fördubblas även i ett utsatt läge. Under dessa förutsättningar har substans- och avkastningsvärderingar genomförts. Här sätts försiktigtvis* värdet till: När bolaget övergår till köparen medföljer en betydande del av skulderna (ca 400 Mkr). Det finns även inteckningslån (som ej bör omförhandlas). Lån som beräknas kunna övergå till köparen: kr / inv st 940 Mkr 1 Mkr 10 Mkr 250 Mkr Säljbara tillgångar* totalt Beräknad möjlig skuldminskning: Detta belopp motsvarar: 291 Mkr kr/inv Nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar Bruttoförpliktelsebelopp minus beräknad möjlig skuldminskning av säljbara tillgångar* totalt eller nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar: kr/inv Extra amorteringar Under antal år: Årligt extra amorteringsbelopp eller Förpliktelse Gap (sidan 8) blir: Detta motsvarar: Slutligt nettoförpliktelsebelopp Nettoförpliktelsebelopp efter ev extra amorteringar: Vilket är under miniminivån: 23 år 7 Mkr kr/inv kr / inv kr / inv Skog omfattande en areal av ha ägs av Krokoms kommun. Här sätts försiktigtvis* värdet till: 30 Mkr Förpliktelsebelopp D C C B B A * säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge Kronor per invånare Netto ca kr/inv Efter 23 år kr/inv brutto i Krokoms kommun Kritisk nivå kr/inv Antal kommuner Sidan 11

12 Begrepp och samband i modellen för finansiell hälsa Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) > NT 2, 3, 6, 7, 8 och 12 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - Verksamhetens resultat (Resultat 1) +/ > NT 5 Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (=Resultat 2=Kassaflöde) (exkl fiktiva poster) +/ > NT 1 och 2 Hushållningskravet Avskrivningar (fiktiv post) - Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Extraordinära intäkter + Extraordinära kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/ > Balanskravet Sparande = Kapitalbildning Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar => håller förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar => ökar förmögenheten 3 Rationaliseringsinvesteringar => åtgärder som pressar ner kostnaderna 4 Likviditetsuppbyggnad => lånade pengar bedöms dyrare än egna 5 Skuldminskning => amorterar lån Modellen Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Ramen Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations konsumtion i tiden Del 1 För- Över- Belåsking- kon- ning ring sumtion Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Sidan 12

13 Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man kan förstå sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (sid 12). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun (sid 12). Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa Med sex av analysens 17 nyckeltal bestäms den finansiella hälsan: NT 1 NT 2 NT 3-4 NT 5 NT 12 Skuldbetalningsförmåga (målnyckeltal) Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå (analysnyckeltal) Rörelsekapital (tendensnyckeltal) Investeringsnivå (analysnyckeltal) Med ovanstående sex nyckeltal utarbetas en finansiell vision i dialog med kommunens ledande politiker. Principen utgår från balanserad styrning hela tiden och nyckeltalen fungerar som ett balanserat styrkort. Frågan för paret Svensson är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar, etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder, etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Kreditvärdighet Vid denna sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL, kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Sidan 13 Det går således att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den, som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionens samt 4 att även den framtida skuldbetalningsförmågan utvecklas till den önskade. Du läser mer om finansiell hälsa i Vägen till betygen, sid 5 (se Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (NT 2 Sparande) år 2004 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Är sparandet på konsoliderad nivå? Kvar till balanskravet 0 Mkr Därefter kvar till hushållningskravet 8 Mkr Sparnivån har en brist år 2004 på: 8 Mkr

14 Sidan 14 Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Krokom kommuns förvaltningar Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid 60 År Krokom kommuns förvaltningar Annan fordran på egna företag Trend för Krokom kommuns förvaltningar Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 3: 20 år Nyckeltalets årliga nivå OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 50 år sätts tiden till 50 år. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: Ja Huvudnyckeltal Potentialkrav för år 2002 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - Svag Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökad sparande 0,0 % 0,0 % 0,0 % Mätperiod Återbetalningsår Kommunens förvaltningar 7,47 50,00 21,29 3,78 4,12 7,27 5,29 2,57 Medelvärde alla kommuner 6,46 6,16 4,64 5,10 7,06 Boksl progn Budget Budget År 2002 fattas 0,2 Mkr till balanskravet och sparnivån är 76 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. 1,46 Förmedlade lån till egna företag Trendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 2: 12 år Medelvärde utan förmedlade lån Krav: Under kritiska nivåer Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. SCB har inte statistik för förmedlade lån före år Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 2000 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sprandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 2002 (jmf NT 6, 7 och 8). NT 1 - Skuldbetalningsförmåga

15 Sidan 15 Nyckeltal 2: Sparnivå för Krokom kommun Styrnyckeltal Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Förvaltningarna Koncernen: Sparnivå / Är sparandet tillräckligt? Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Krav: Över Nyckeltalet är är kassaflödet (dvs (dvs resultatet resultatet efter finansiella efter finansiella poster Omsättning 8% 60% justerat kritiska nivåer poster justerat för avskrivningar för avskrivningar och ev fiktiv och pensionsavsättning) ev fiktiv i procent verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d 7% 50% statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas penningmässiga överskottet från verksamheten är tillräckligt för att Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet 40% betala amorteringar och investeringar. 6% från verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar 30% Kritiska och investeringar. nivåer och trender enligt Svensk 5% KommunRatings Mätstandard, Dec Kritiska nivåer och trender enligt Svensk 20% För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens KommunRatings finansiella Mätstandard, läge. Kritisk nivå Dec 1 är eljest 9 %. 4% 10% För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn 3% 1,9 Värden till kommunens över kritisk finansiella nivå 1 innebär läge. tillräcklig Kritisk förmåga nivå 1 är att eljest avsätta 9 0% för %. pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över 2% -10% kritisk Värden nivå över 2 innebär kritisk förmåga nivå 1 innebär att avsätta tillräcklig för reinvesteringar förmåga och att avtalspensioner avsätta för pensioner, men ej nyinvesteringar. ny- och reinvesteringar. Värden under En kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs 1% Koncern Förvaltning bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att långsiktigt i standardfallet minst 4 % kapacitet i avsättning Företag Trend, konc amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 innebär förmåga avtalspensioner. att avsätta för reinvesteringar Vid en snabbt fallande och avtalspensioner trend över 1 % per men år sker ej 0% en belastning. Resultat 3 / Intäkter nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast (Förvaltningarna) 10,0 % att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i -1% Information standardfallet minst 4 % kapacitet i avsättning för 5,0 % Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) avtalspensioner. Vid snabbt fallande trend över 1 % per år finns för år för de flesta kommuner. Tom stapel ett år -2% 0,0 % innebär sker en att belastning. uppgifter saknas. =Balanskravet -5,0 % =Hushållningskravet -3% Information finns också om Resultat 3, d v s förändringen av eget -10,0 % kapital Information för förvaltningarna. om kommunkoncernens Med tanke på det kassaflöde nya balanskravet, Krokom kommun Medelvärde alla kommuner -15,0 % som (koncernsparnivå) säger att eget kapital finns inte för får år minska, är denna för information de flesta av Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" kommuner. Tom stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Trendmedelvärden -20,0 % Trend för Krokom kommun Balanskravet med ing.nivån 5,5 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Pensionsskulden ökade 3,8 % i snitt per år Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 6,50* %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 5,50* %: Ja Styrnyckeltal År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 3,50* %: Ja Dålig Skattehöjningskrav 2,37 3,73 2,35 0,00 0,69 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Int. -4,7% -6,8% -18,8% 1,4% 3,9% *Fr o m år 2000 utbetalas 25 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 0,5 %. Balanskravsnivå 6,5% 5,6% 20,1% 5,4% 1,0% Mätperiod Kassaflöde Krokom kommun 1,78% -1,27% 1,27% 6,80% 4,97% 2,66% 5,36% 5,36% Medelvärde alla kommuner 4,23% 4,51% 5,49% 4,79% 3,58% Boksl progn Budget Budget År 2002 fattas 0,2 Mkr till balanskravet och sparnivån är 76 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. I tabellen ovan anges den ungefärliga storleksordningen på de skattehöjningar på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. NT 2 - Kassaflöde / Sparnivå

16 Sidan 16 Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Krokom kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Under kritiska nivåer Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Krokom kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Koncernen: Långa skulder / Omsättning 160% 140% 120% 100% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritisk nivå 3: - OK Växande trend 1,77 % per år: - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: Ja Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Krokom kommun 13 % 18 % 27 % 26 % 20 % 14 % 14 % 13 % Summa skulder Medelvärde alla kommuner 27 % 28 % 25 % 24 % 25 % Boksl progn Budget Budget Förmedlade lån Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) 80% 60% 40% 20% 0% Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. NT 3 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

17 Sidan 17 Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Krokom kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 150% 140% 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Krokom kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Krav: Under kritiska nivåer 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Koncernen: Skulder / Tillgångar Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 79,3 % av genomsnittetsvärdet för riket Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - Svag Mkr Växande trend 6,84 % per år: Ja Omsättning Koncernen över kritisk nivå 95 %: Ja Kassaflöde (sparande) Förändring eget kapital Mätperiod Tillgångar Skuldbalansgrad Skulder Krokom kommun 30% 37% 69% 66% 58% 47% 47% 47% Eget kapital Medelvärde alla kommuner 42% 42% 43% 42% 44% Boksl progn Budget Budget Pensionsförpliktelser inom linjen Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) NT 4 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten

18 Sidan 18 Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Krokom kommun Tendensnyckeltal Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarna 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande trend Krokom kommun Trend för Krokom kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Finansnetto i Kr/Inv MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend (-0,05 % ): Ja Svag Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend Mätperiod Diagramvärden ovan Krokom kommun -6,6 % -5,3 % -11,6 % -7,9 % -5,7 % -5,4 % -5,4 % -5,3 % Räntevinsten vid 0,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Krokom kommun -7,3 % -7,4 % -7,4 % -7,5 % -7,6 % Medelvärde alla kommuner -3,1 % -3,2 % -3,2 % -1,8 % -3,8 % Boksl progn Budget Budget Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Finansnettot år 2002 var -10, milj kr ( -1,42 % Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % av totala intäkter) Krokom Minvärde Maxvärde Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar 0 resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. NT 5 - Rörelsekapital

19 Förmedlade lån Fakta: Krokoms kommun har haft förmedlade lån (se sidorna 14, 16, 17 och Vad är förmedlade lån? Nyckeltal 1: Skulder/Kassaflöde = Teoretisk åte rbe talningstid Busköping kommuns förv. Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Nyckeltalets årliga nivå 2 3 Ungefär hälften av kommunerna har förmedlade lån. Förmedlade lån upptas eftersom kommunkoncernens förvaltningsdel hos vissa långivare kan få lån till bättre villkor än de kommunala företagen. Det innebär att skattebetalarna garanterar dessa lån. Därför måste (KL) skattekollektivets representanter kontrollera vad som sker inom både de kommunala företagen som förvaltningarna så inte dessa kommer på obestånd. Förmedlade lån behandlas i analysen som förpliktelser, som kommunens förvaltningsdel har. Det innebär att de inte belastar nyckeltalen 1, 3 och 4 annat än som informerande staplar. Förmedlade lån jämställs med en borgensförbindelse och påföres nyckeltal 17. Det innebär att förmedlade lån faller under den del av analysen som behandlar finansiell risker. Trapped by a culture - finns en framtid? 1 Hur stort utbyte planerar jag att ha av denna dag? 1 Åren har förvaltningarna lån och de kommunala företagen egna lån. 2 Under upptar förvaltningarna långa lån och en del av dessa förmedlas vidare till kommunens företag. Denna andel utgörs av stapelns övre del. 3 År 1993 har förvaltningarna lån som helt förmedlas till kom-munens företag. Dessutom indikerar låg mätpunkt att kommunens förvaltningar har ett positivt kassaflöde. Hög mätpunkt år 1994 innebär negativt kassaflöde i förvaltningsdelen. 4 År 1995 lånar kommunens företag mer av förvaltningarna än vad dessa i sin tur lånat upp. 5 År 1996 indikerar hög mätpunkt ett otillräckligt eller negativt kassaflöde i förvaltningsdelen. 6 År 1997 indikerar låg mätpunkt ett positivt och tillräckligt stort kassaflöde i förvaltningsdelen. Litet Stort Hur deltagande planerar jag att vara denna dag? 3 Hur stor risk avser jag ta denna dag? 4 I vilken utsträckning känner jag att jag har ansvar för denna dag och denna dags resultat? Peter Block Sidan 19

20 Finansiella möjligheter Spanande Bench-Marking! Vilka finansiella möjligheter finns? Benchmarking eller lära av mästarna I modern ledarskapslitteratur används uttrycket Benchmarking för en organisations lärande och förändring. Dessvärre saknas ett bra svenskt ord för detta begrepp. Bästa översättningen är att lära av mästaren. Se Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 107). Hur fungerar potentialnyckeltalen? Förbättringspotentialer indikeras av nyckeltalen 6-8. NT 6 Utdebiteringspotential (nivå) sidan 21 NT 7 Avgiftspotentialer (nivåer) sidorna NT 8 Besparingspotentialer eller kostnadsnivåer sidorna Dessa tre nyckeltals mätstandard är relaterade till nyckeltal 1 Skuldbetalningsförmåga. I tabellen (sid 14) 'Potentialkrav för 2001' framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa kravprocent anger med hur många procent Kassaflödet eller Sparnivån måste förbättras. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till alla tre nyckeltalen 6-8. Bedömning Syftet är att ange gränserna för hela det finansiella handlingsutrymmet och belysa hur man utnyttjar detta genom att föreslå ett alternativ. Detta utredningsförslag finner du på sidan 8. Diverse faror, fel och missuppfattningar vid Bench-Marking (BM). 1 Underlagets kvalitet duger till utredningsförslag Potentialnyckeltalen bygger på statistik som alla kommuner lämnar till SCB (jmf Vad kostar verksamheten i Din kommun! ). Kvaliteten har kritiserats under åren men är numera mycket bättre. Dock duger inte de jämförelser som här görs till att direkt besluta om avgiftshöjningar eller sparkrav utan kritisk granskning. Vad man kan komponera är utredningsförslag och underlag för utredningsdirektiv. 2 Sifferunderlagen kan justeras till jämförbarhet När direktiv om ett utredningsförslag föreligger kan en kritisk granskning ske för att justera för främst två aspekter: dels olikheter i organisation, dels olikheter i redovisningsprinciper. Detta är en uppgift för fackfolk och tar viss tid. Slutsatser som kan dras Om ett potentialnyckeltal är Bra så indikeras en potential, som kan omvandlas i ett ökat sparande. Omfattningen på detta ökade sparande mäts också. Bra betyder att skuldbetalningsförmågan kan nå betyget Bra. Är potentialnyckeltalet OK så kan OK nås, etc. Slutsatser som ej kan dras Skulle NT 6 Utdebiteringsnivå ha värdet Svag eller Dålig och NT 8 Kostnadsnivåer Bra så kan man inte dra slutsatsen att kommunen har för hög utdebitering. Nyckeltalen indikerar att det är effektivare att pressa ner kostnaderna än att ytterligare höja skatten om man vill förbättra finanserna. Om man av politiska skäl ändå väljer att höja skatten så är det en annan aspekt på denna fråga. Analysen säger vad man kan göra om man vill vara effektiv i finansiell mening. I politiken gäller vad man vill eller bör göra och vad man har retorisk förmåga att motivera. Sidan 20 3 Att jämföra äpplen och päron! BM idé är att jämföra äpplen och päron på rätt sätt. När man justerat underlaget enligt pkt 2 ovan är förklaringarna till kvarvarande skillnader intressanta. De kan inte förklaras bort i termer att man jämför äpplen och päron. 4 Lagomskapets förödande effekter Enligt BM skall man jämföra sig med extremerna för att lära sig något. Man skall söka mästarna och inte nöja sig med det genomsnittliga. Det är vanligtvis inte kultur i kommunerna. När externa kommunanalytiker jämför nyckeltal med bästa kommun, så uppkommer alltid frågan varför inte istället jämföra med snittet för kommunerna för det gör vi här i kommunen. Kommunföreträdarna blir ofta mycket irriterade, när de hör att man skall studera bästa kommuner och de berättar ofta stolt att de har en grupp kommuner som man samarbetar med sedan länge. Men en analys av just dessa kommuner visar sällan, att de är bättre än den aktuella kommunen. Från likar lär man sig inget, utan får bara bekräftelse på att inget behöver göras.... Citat ur Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 128).

21 Sidan 21 Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential för Krokom kommun Potentialnyckeltal Indikerar kommunens utdebiteringsnivå jämfört med medelutdebiteringen att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning? 25 kr 23 kr 21 kr 19 kr 17 kr 15 kr 13 kr 11 kr 9 kr Under ringmarkerad kurva 2002 Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/99. Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential Skattesats i Krokom kommun Medelskattesats i Länet Medelskattesats i Riket Skattesats i Östersund kommun Potential / Intäkter Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -0,34 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 1 för NT 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Krokom 22,52 Krokom 22,52 Potentialen -0,34 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 2 för NT 1: Ja Potentialnyckeltal Strömsund 23,07 Potentialen -0,34 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 3 för NT 1: Ja Dålig Östersund 22,37 Jämför "Potentialkrav för 2002" för Nyckeltal 1. Åre 22,57 Potentialen -0,34 % understiger 1,53 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. En kronas skattehöjning 2002 motsvarar ungefär 17 milj kr på eget underlag. Mätår Diagramvärden ovan Skattesats i Krokom kommun 22,38 kr 22,57 kr 22,52 kr 22,52 kr 22,52 kr 22,52 kr 22,52 kr 22,52 kr Skattesats i Östersund kommun 21,53 kr 21,72 kr 22,07 kr 22,07 kr 22,37 kr 22,37 kr Utdebiteringspotential jmf Östersund -0,85 kr -0,85 kr -0,45 kr -0,45 kr -0,15 kr -0,15 kr Östersund 22,37 Krokom 22,52 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 2002 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT 1 Skuldbetalningsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkter' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2002' för nyckeltal 1, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges även i tabellen 'MÄTSTANDARD' nedan. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flesta landsting åren 1998 och NT 6 - Utdebiteringsnivå

22 Nyckeltal 7 (Sid 1 av 2): Avgiftspotentialer år 2002 för Krokom kommun Potentialnyckeltal Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 12 % Nyckeltal 7: Summa Avgiftspotential 6,0% Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter (ingår i nyckeltalet). 3,5% Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer (ingår ej i NT). 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämförelse med högsta kommun i vidstående grupper. 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% Sidan 22 0 % 80,0 70,0 60,0 50,0 Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 1,00 % Summa Mkr 0,0% Mkr 40,0 35,0 30,0 25,0 Förskola Äldre- omsorg mm Fritid Kultur Avgiftspotentialer i Mkr (ingår i NT). Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet 0,0% Mkr 25,0 20,0 15,0 Ind. Fam. oms. Utbild-ning Infra. Skydd. mm Politik Avgiftspotentialer (ingår ej i NT) Affärs verksamhet NT 7:1 - Avgiftsnivåer 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntypen eller länet. 10,0 5,0 0,0 Ind. Fam. oms. Utbild-ning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Potentialen 1 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 1 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - Potentialnyckeltal Potentialen 1 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - Bra Jämför "Potentialkrav för 2001" för Nyckeltal 1. Potentialen 1 % understiger 1,53 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner

23 Nyckeltal 7 (Sid 2 av 2): Avgiftspotentialer år 2002 för Krokom kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Sidan 23 Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, Riket 44,74 % Ödeshög 35,13 % Hedemora 61,09 % Sotenäs 60,36 % Norberg 31,39 % Finspång Kommuntypen 26,0 % Vindeln 20,47 % Norsjö 22,26 % Torsby 37,04 % Ragunda 10,61 % Norsjö Länet 19,86 % Krokom 20,02 % Krokom 19,38 % Östersund 37,04 % Ragunda 5,84 % Bräcke Aktuell kommun 19,86 % Krokom 20,02 % Krokom 0,84 % Krokom 8,13 % Krokom 3,08 % Krokom Skillnad till ,42 % / 2,29 Mkr -0,04 % / -0,09 Mkr -0,51 % / -0,08 Mkr -0,96 % / -0,10 Mkr -0,06 % / -0,02 Mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Affärsverksamhet* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, (Kostnadstäckning) Riket 15,22 % Eksjö 79,05 % Alvesta 34,20 % Stockholm Kan vara 100,00 %? Kommuntypen 10,60 % Övertorneå 70,43 % Malå 22,49 % Arjeplog Länet 10,17 % Östersund 43,44 % Härjedalen 2,22 % Åre Aktuell kommun 10,11 % Krokom 17,23 % Krokom 0,19 % Krokom 69,37 % Krokom Skillnad till ,19 % / 8,90 Mkr 2,98 % / 1,09 Mkr 0,19 % / 0,01 Mkr -12,95 % / -4,81 Mkr Skillnad: Avgifter mm höjdes med 7 Mkr jämfört år Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Riket 33,84 % Sollentuna 30,63 % Sävsjö 37,39 % Vårgårda 42,26 % Borgholm 28,32 % Mönsterås Kommuntypen 23,03 % Vansbro 20,02 % Krokom 17,86 % Älvdalen 22,20 % Övertorneå 9,18 % Ånge Länet 18,38 % Östersund 18,98 % Östersund 07,36 % Härjedalen 12,89 % Östersund 5,47 % Östersund Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Riket 12,97 % Katrineholm 70,43 % Malå 31,30 % Lilla Edet Kommuntypen 10,58 % Överkalix 68,98 % Sorsele 10,65 % Lycksele Länet 10,16 % Åre 38,91 % Berg 1,93 % Härjedalen De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom avgiftshöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner NT1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatte- och avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som bestäms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2002' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) NT 7:2 - Avgiftsnivåer Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd.

24 Nyckeltal 8 (Sid 1 av 2): Besparingspotentialer år 2002 för Krokom kommun Potentialnyckeltal Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 45 % 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % Nyckeltal 8: Summa Besparingspotential Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% Besparingspotentialer i procent av Totala Intäkter Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämförelse med kommuner som har lägst snittkostnad i ovanstående grupper. Sidan 24 0 % Mkr 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 17,00 % Summa Mkr Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet 0,0% Mkr MÄTSTANDARD* Belastning Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 17 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 17 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - 2,4 17 Potentialnyckeltal Potentialen 17 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - 1,0 7,0 Bra *Jämför med "Potentialkrav för 2002" för Nyckeltal 1. Potentialen 17 % överstiger 1,53 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå Förskola Förskola Äldreomsorg Äldreomsorg Ind. Fam. oms. Besparingspotentialer i Mkr Ind. Fam. oms. Grund skola Grund skola Gymn. skola Gymn. skola Infra. Skydd mm Infra. Skydd mm Funk. hindrade Funk. hindrade En krona =17 Mkr Fritid Kultur Politik Fritid Kultur Politik Funktionshind-rades andel av omsorgen Krokom Min Medel Max Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner NT 8:1 - Kostnadsnivåer

25 Sidan 25 Nyckeltal 8 (Sid 2 av 2): Besparingspotentialer år 2002 för Krokom kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med lägst enhetskostnad: Förskola Äldreomsorg Ind. o Fam. omsorg Grundskola* Gymnasieskola Enhet: Heltidsbarn 1-12 år Alla inv 65 år och äldre Alla invånare Alla inv 7-15 år Gymnasieelever år Riket kr Malå kr Håbo 671 kr Jokkmokk kr Kävlinge kr Kumla Kommuntypen kr Malå kr Torsby 671 kr Jokkmokk kr Malå kr Sorsele Länet kr Ragunda kr Östersund kr Åre kr Östersund kr Östersund Aktuell kommun kr Krokom kr Krokom kr Krokom kr Krokom kr Krokom Potential x Antal kr 546 st kr st kr st kr st kr 606 st Skillnad till kr / 4,66 % kr / 4,57 % 257 kr / 17,55 % kr / 8,97 % kr / -27,43 % Skillnad i mkr 2,98 Mkr 6,80 Mkr 3,60 Mkr 11,76 Mkr -24,35 Mkr Infra-, skydd, mm Funktionshindrade Fritid Kultur Politik Enhet: Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Riket kr Vallentuna kr Bjurholm 162 kr Strömstad 444 kr Nordanstig 259 kr Täby Kommuntypen kr Torsby kr Bjurholm 396 kr Ragunda 556 kr Överkalix 469 kr Torsby Länet kr Krokom kr Åre 396 kr Ragunda 726 kr Krokom 408 kr Östersund Aktuell kommun kr Krokom kr Krokom kr Krokom 726 kr Krokom 536 kr Krokom Potential x Antal kr st kr st 908 kr st 282 kr st 277 kr st Skillnad till kr / -7,92 % 264 kr / 4,57 % 107 kr / 11,11 % -77 kr / -9,59 % 40 kr / 8,06 % Skillnad i mkr -3,15 Mkr 3,73 Mkr 1,50 Mkr -1,08 Mkr 0,56 Mkr Summa skillnad 2,35 Mkr jämfört med år * Vadstena har en grundskolekostnad på kr/elev och väljs bort. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Riket kr Ödeshög kr Båstad 688 kr Norsjö kr Lysekil kr Askersund Kommuntypen kr Arvidsjaur kr Övertårneå 688 kr Norsjö kr Orsa kr Krokom Länet kr Berg kr Strömsund kr Ragunda kr Krokom kr Krokom Infra-, skydd, mm Funktionshindrade Fritid Kultur Politik Riket kr Söderköping kr Ydre 167 kr Nordanstig 470 kr Österåker 264 kr Malmö Kommuntypen kr Krokom kr Sorsele 616 kr Berg 606 kr Malå 536 kr Krokom Länet kr Berg kr Härjrdalen 616 kr Berg 897 kr Åre 536 kr Krokom Hur potentialnyckeltalet kan användas Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (Förbättringsmöjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom besparingar. Och i vad mån dessa förbättringar bringar ner NT 1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna mellan andra kommuners bruttokostnader per konsumentenhet och den aktuella kommunen för de tunga verksamheterna. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst bruttokostnad enhet. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard, Okt 1997 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att sänka kostnaderna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2002' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets besparingspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Flertalet kommuner särredovisar fr o m år 2001 Äldreomsorg och Funktionshindrade. För dessa avser 'Skillnaden till 2001' summan av verksamheterna. NT 8:2 - Kostnadsnivåer

26 Agerar kommunstyrelsen nämndakut? På kommunstyrelsens dagordning! Åstadkommes genom: NT 2 Kassaflöde / Sparnivå > NT 12Investeringsnivå > NT 2 Kassaflöde / Sparnivå > NT 6-7 Skatt- och avgiftsnivå > NT Skattebas- o Förpliktelserisker--> Visioner om: Förmögenheten: Rimligt belånad > Rätt sammansatt > Rätt volym > Finansiell attraktivitet: Starkt läge > Rätt mix och nivå på skatter och avgifter > Låga finansiella risker > Effekten avläses: NT 3-4 Skuldnivå (helt) NT 5 Rörelsekapital (delvis) Utanför denna analys NT 1, 3-5 och 12 (helt) Utanför denna analys NT 9-17 (delvis) NT 8 Kostnadsnivåer > Service: Hög kvalitet > Rätt komponerad > Utanför denna analys Utanför denna analys Tre kriterier för kommunstyrelsens dagordning 1 Dagordningen får innehålla max sju frågor totalt. 2 Fråga måste innehålla en visionär aspekt av övergripande karaktär (så som generationssolidaritet). 3 Fråga måste i ekonomisk betydelse ha ett värde som överstiger x Mkr (så som x = 3 Mkr). Frågor som inte uppfyller alla tre kraven delegeras ner. Roller och arbetsformer Vanligtvis så har kommunstyrelsen ansvar för kommunens långsiktiga och övergripande utveckling och nämnder och styrelser ett mer kortsiktigt verksamhetsansvar. Det finns här inget rätt eller fel utan det gäller att utforma en god organisationskultur. Politikens karaktär Politiken har egenheten att utveckla sina arbetsformer samtidigt som politiska frågor behandlas. Det är viktigt att ha ett principiellt perspektiv i bakgrunden, ty de spelregler som växer fram utformar de goda vanor som lämnas över till nästa generation politiker. Ny dokument och beslutsformer Allt fler kommuner inför Sparanderäkningar (sid 12) som ledningens besluts- och uppföljningsdokument för att långsiktigt styra den finansiella utvecklingen. Frågor om intäkternas fördelning mellan konsumtion och sparande skiljs ut som den ekonomiska planeringens första viktiga beslut. Därefter i ett andra och senare beslut fördelas konsumtionsutrymmet i ramar mellan verksamheterna.bruttobegrepp införs. Underlaget för en retorik för uthålliga finanser hämtas ur detta underlag och utvecklas för kommunstyrelsen. Sidan 26

27 Ledningsrisk (nyckeltalen 9-11) Ledningsförmåga Ledningsrisk Det är sällan dåliga finanser beror på andra faktorer än dålig ledningsförmåga. Det finns givetvis fall där stora förändringar i omgivande förutsättningar och där konsekvenserna av osäkra aktörer varit förödande för finanserna men dessa fall är inte regel. Vid bedömning av ledningförmåga är därför matchresultatet av stor vikt. Goda finanser indikerar god ledningsförmåga och vice versa. Svensk KommunRatings roll Det är en kommunlednings uppgift att bygga förtroende för sin ledningsförmåga inför kommunens egna invånare, kreditgivare, entreprenörer, etc. Svensk KommunRating är ingen sådan intressent i kommunen utan mer ett tränande stöd i strävan att förbättra ledningsförmågan. Ledningsförmågan kan bli betydelsefull i de fall då bedömningen står och väger mellan två betygsnivåer. Nyckeltalen för ledningsrisk Dessa är mycket indikerande. De är till för aktörer som gör affärer med kommunen, exempelvis kreditgivare. NT 9 NT 10 NT 11 Politisk beslutsförmåga Tjänstemännens handlingskraft Kombinerat nyckeltal Du läser mer om ledningsförmåga i Vägen till betygen, sid 13 (se vagen.pdf). Processfakta: Denna KommunDiagnos är kommunens andra under senare år. Bedömning: Gjord bedömning grundar sig på betygskommitté i maj Delbedömningar Det står och väger mellan olika delbetyg och det är aktuellt att bedöma ledningsförmåga: Ja Nej Med stor säkerhet i bedömningen anger pilens spets en utsaga om en uppnådd lägsta nivå vid datum för rapporten. Man kan vara bättre, men är sannolikt inte sämre. 1. Vilken grad av medvetenhet har kommunledningen om det finansiella läget? 2. I vilken grad balanserar personlighetstyperna i kommunledningen varandra, så att långsiktigt ansvarsfulla beslutsförslag kan arbetas fram? 3. Om det behövs tuffa finansiella åtgärder hur är politikernas förmåga att samla majoriteter bakom sådana beslut och uthålligt stå fast vid dessa? 4. Hur är tjänstemännens förmåga att på ett effektivt sätt genomföra tuffa beslut? Låg Dålig balans Dålig förmåga Dålig förmåga Hög God God God 5. Finns den erforderliga institutionella utformningen för en effektiv ekonomistyrning i organisationen? Sammanfattande utsaga om ledningsförmågan (när bedömning är aktuell): Nej Ja Dålig God Sidan 27

28 Nyckeltal 9: Styrförmåga - Majoriteter för Krokom kommun Risknyckeltal Antyder fullmäktiges partistruktur att det skulle föreligga en risk för bristande beslutskraft i ett utsatt läge? 100 % Nyckeltal 9: Mandatfördelningen i fullmäktige Hur har fullmäktiges partistruktur utvecklats? Nyckeltalet anger fördelningen av mandaten i fullmäktige i kommunen och indikerar beslutsförmåga. Sidan % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % MÄTSTANDARD Belastning Majoritetsblock saknas i snitt åren Blocken minskar i betydelse åren Ja Vågmästarnas trend växer mer än 10 % åren Vågmästarläge Ja Kompensation utgår då ett parti dominerar - Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet (Vågmästare) Övriga vågmästarpartier Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1998 för kommuner Nyckeltalet indikerar belastningar för fyra kritiska utvecklingar och en möjlig kompensation. 1 Är partiblocken inte tillräckligt stora för att kunna utgöra majoriteter under de sista fyra mandatperioderna mellan utgör detta en belastning. De grundläggande förutsättningarna för en ansvarsfull blockpolitik saknas. 2 Förlorar blocken väljare till övriga partier under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Att blocken minskar i betydelse minskar förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 3 Har 'Vågmästarpartierna' ökat sin andelstrend mer än 10 % under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Ökat missnöje genom att dessa partier växer snabbt indikerar framväxten av en jordmån för populistisk överbudspolitik på bekostnad av en långsiktig ansvarsfull ekonomisk politik. 4 Förekomsten av vågmästarläge sista perioden utgör en belastning. Vågmästarläge indikerar förekomsten av en god jordmån för populistisk överbudspolitik. Därmed minskar också förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 5 Om ett parti dominerar de 5 sista perioderna med en mandatandel som i snitt överstiger 50 % och som dessutom aldrig understiger 47 % och understiger 50 % max 2 valperioder, så utgår en kompensation Mätperiod Krokom kommun Moderaterna 10 % 10 % 8 % 12 % 8 % 11 % 9 % Centerpartiet samarbetar traditionellt med socialdemokraterna. Kristdemokraterna 2 % 4 % 2 % 4 % 4 % Mandat Folkpartiet 4 % 6 % 6 % 4 % 2 % 2 % 4 % MÄTSKALA Centerpartiet 33 % 29 % 27 % 24 % 22 % 24 % 27 % 'OK' 'Svag' Övriga vågmästarpartier 2 % 6 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % <= Risknyckeltal Miljöpartiet (Vågmästare) 4 % 4 % 6 % 7 % 7 % OK Socialdemokraterna 47 % 45 % 49 % 47 % 55 % 40 % 40 % Vänsterpartiet 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 11 % 9 % Summa 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Antal mandat i kommunfullmäktige NT 9 - Majoriteter

29 Sidan 29 Nyckeltal 10: Styrförmåga - Handlingskraft för Krokom kommun Risknyckeltal Antyder organisationens storlek och struktur att det skulle kunna föreligga en risk för bristande handlingskraft i ett utsatt läge? dec 02 Invånare Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå Partier Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå Anställda / inv Årsanställda Min i Riket Solna Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Max i Riket Vännäs 0 Kritisk 0 Org nivå 1 92/94 95/98 99/02 03/06 spann Jämtkraft AB 6,2 % Övertaligt anställda (jmf 70 per 1000) är 685 personer Wångenstiftelsen 7 % 125 Stiftelsen Kooperativ utv 7 % Krokom kommun Antal 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' 105 Länstrafiken 5 % Antal invånare i kommunen Bra 85 Inlandskommunernas EF Antal anställda i förvaltningarna per 1000 inv 119 Dålig 65 Naboer AB Antal partier i kommunfullmäktige 7 OK 45 LRF Antal nämnder och företag i koncernen 6 Bra Timavlönade Sammanvägd indikation av handlingskraften: OK Anställda 5 Företag Nämnder Kritisk nivå 3 Kritisk nivå 2 Antyder kommunens organisation bristande handlingskraft? Nyckeltalet indikerar organisatorisk tröghet enl antagandet att ju fler invånare, anställda per 1000 inv, politiska partier och organisatoriska enheter som finns, ju lägre är den operativa förmågan att verkställa åtgärder. I krissituationer sätts en kommuns styrförmåga på hårda prov. Även om beslutskraften är tillräcklig kan en kommunal organisation brista i handlingskraft. Beslutade åtgärder blir inte genomförda. Observera att nyckeltalet enbart antyder att problem kan föreligga och att vidare undersökningar kan vara meningsfulla om också övriga nyckeltal, som indikerar styrförmåga uppvisar brister. Källa är SCB, Kommunal personal och resp kommuns bokslut. Kritisk utveckling enl KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Nyckeltalets fyra komponenter bedöms var för sig och sammanvägs till en indikation av handlingskraften. Vilka de kritiska nivåerna är för de fyra komponenterna framgår av diagrammen till vänster och av tabellen framgår hur sammanvägningen sker. Diagrammen återspeglar att toppcheferna har svårare att styra och genomdriva impopulära beslut * ju fler invånare kommunen har * ju fler anställda kommunen har per invånare * ju fler politiska partier kommunfullmäktige har och * ju fler organ kommunen är uppdelad i enligt information nedan. KOMPLETTERANDE KONCERNINFORMATION Förvaltningsbolag: Förvaltningsfastigheterna ägs av förvaltningen Moderbolag: Koncernbolag finns ej Bolag och stiftelser mm: Döttrar: Krokombostäder AB 100% NT 10 - Handlingskraft

30 Nyckeltal 11: Styrförmåga - Avgiftspolitik för Krokom kommun Risknyckeltal Om avgiftsandelen släpar efter kan detta indikera bristande beslutsförmåga d v s överdriven känslighet hos politikerna för påtryckningar från olika avgiftskollektiv? Förvaltningarna 110% 100% 90% 80% Krav: Ej fallande trend. Nyckeltal 11: Avgiftsandelen Skatter Gen statsbidrag Släpar intäkternas avgiftsandel efter? Nyckeltalet anger hur avgifterna utvecklas som andel av intäkterna (från verksamheten d v s exkl finansiella intäkter). Obs att detta nyckeltal kan vara missvisande om omorganisationer skett under perioden. Om exempelvis avgiftsfinansierade verksamheter bolagiserats eller avyttrats uppträder normalt en nivåändring i avgiftstrenden efter det år detta ägt rum. En viss försiktighet vid tolkningen av detta nyckeltal är tillrådligt. Sidan 30 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% ,5 Spec dest statsbidrag Avgifter Trend för Krokom kommun Medelvärde alla kommuner Politiker är väldigt känsliga för avgiftshöjningar. Ofta höjs inte ens avgifterna tillräckligt för att kompensera för inflationen, än mindre för att kompensera minskade statsbidrag. Avgiftspolitiken är en viktig indikator på beslutsförmågan. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Belastningar sker för respektive fallande trend (under 0 % i snitt per år) och snabbt fallande trend (under 1,5 % i snitt per år). En belastning sker också om medeltalet för nyckeltalet ligger mer än 5 % under Riksmedelvärdet. NT 11- Avgiftspolitik MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Om mer än 5 % under Rikssnittet: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Största arbetsgivare i kommunen dec 2002, enl SCB. Fallande trend: - Risknyckeltal KROKOMS KOMMUN Snabbt fallande trend: - Bra JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING 175 Trenden växer med 0,11 proc per år. C. HALLSTRÖMS VERKSTÄDER AKTIEBOLAG 125 CAMFORE HISSMOFORS-OCKE AB Mätperiod Boksl progn Budget Budget WAPLANS MEKANISKA VERKSTADS AKTIEBOLAG 75 Krokom kommun Avgifter 18 % 18 % 18 % 18 % 18 % 16 % 15 % 15 % Spec dest statsbidrag 3 % 3 % 2 % 2 % 3 % 5 % 4 % 4 % Gen statsbidrag 30 % 27 % 26 % 26 % 26 % 26 % 28 % 27 % Skatter 49 % 52 % 54 % 53 % 53 % 54 % 53 % 54 % Summa 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Summa anställda i ovanstående företag: 1 925

31 Finansiella risker Externt indikerbara krisutlösande finansiella risker Externt indikerbara finansiella risker Tre typer av externa risker, nämligen investeringsrisk, skattebasrisk och förpliktelserisk, kan indikeras av nyckeltalen NT 12 NT 13 NT 14 NT 15 NT 16 NT 17 Investeringsrisk Skattebasrisk - skattekraft Skattebasrisk - befolkning Skattebasrisk - sysselsättning Förpliktelserisk - tomma lägenheter Förpliktelserisk - borgen och förmedlade lån Riskaversion - attityden till risk Riskhantering tillhör inte vad kommunalpolitiker tidigare ägnat någon avsevärd tid vid beslutsfattandet. Individer känner olika aversioner mot risker och osäkerhet. En del av oss lägger stor vikt vid ansträngningar att gardera eller undvika risker. Andra bryr sig mycket lite om detta. Bedömning För indikering och behandling av interna risker med eventuella finansiella konsekvenser påföres 1 Mkr. Här nedan presenteras den gjorda bedömningen av externt indikerbara risker för kommunen. NT 12 Investeringsrisk. Ingen risk indikeras. NT 13 Skattebasrisk - skattekraft. Ingen risk indikeras. NT 14 Skattebasrisk - befolkning Befolkningen har under senare år minskat i sådan omfattning att även den långsiktiga befolkningsföränd-ringen (över 10 år) är negativ sedan något år. I någon mån börjar nu denna befolkningsförändring också påverka befolkningens sammansättning. Här påföres efter viss tvekan en hanteringskostnad på 1 Mkr som i tidigare analys. Hantering av osäkerhet och risk inför beslut Vid allt beslutsfattande föreligger osäkerheter om förutsättningar, framtiden och viktiga aktörer i omvärlden. Riskhantering börjar med att kartlägga och lista dessa osäkerheter. Mängden osäkerheter kan indelas i tre delar. En del kan man gardera sig mot och det sker då vanligtvis genom åtgärder som medför kostnader. Det kan vara en försäkringslösning. Gäller det osäkra aktörer kan man förhandla och kanske ingå avtal. Nästa kategori osäkerheter går att gardera sig mot men en gardering inför samtidigt utlösande incitament. Med andra ord, aktiv riskhantering ökar sannolikheten för att risken utlöses. Det är inte ovanligt om man påtagit sig förpliktelser av typ borgen. Den tredje delen är de icke garderbara osäkerheterna och dessa utgör då de genuina risker man måste ta. Du läser mer om risk i skriften Vägen till betygen, sid 8 (se Utvecklingen är svårbedömbar. Betyget OK återgår troligen till Svag igen om något år. NT 15 Skattebasrisk - sysselsättning Ingen risk indikeras. NT 16 Förpliktelserisk - tomma lägenheter Bostadsöverskott indikerar en relativt stor andel tomma lägenheter. Även om åtgärder redan vidtagits med externt stöd så finns en tröghet i utvecklingen, som antagligen kräver fortsatta insatser. För detta påföres en hanteringskostnad om 3 Mkr motsvarande exempelvis rivning av 15 lgh per år, vilket torde kosta ca 0,75 Mkr i rivning och ca 2,25 Mkr för att lösa lån. NT 17 Förpliktelserisk - borgen och förmedlade lån Risk indikeras i hög nivå och nedsatt hanteringsförmåga vid eventuellt utfall. Borgen och förmedlade lån ingår i bruttoförpliktelsebeloppet (se värdering sidan 11).. Sidan 31

32 Nyckeltal 12: Investeringar för Krokom kommun Risk- och analysnyckeltal Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 10% 8% Nyckeltal 12: Investeringar/Intäkter Under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar medeller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). 6% 4% Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sista 10-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På samma sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % sista 10-årsperioden). Sidan 32 2% 0% -2% -4% Krokom kommun Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Trend för Krokom kommun Sparnivå (Kassaflöde / Intäkter) Investeringsnivå Spar-/Kassaflödenivå Optimal investeringsnivå Konjunkturanpassning = motcykliskhet MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 10 år) Kompensation Även över kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 10 år)... Ja 1 Kompensation Även över kritisk nivå 3: - Bra Växande (> 5% på 10 år) Kompensationer Befolkningsförändringenen sista 10 åren var -4,8 proc Mätperiod Investeringar Sparandet åren var 2,54% per år och Krokom kommun 2,3 % 3,4 % 4,3 % 3,5 % 3,6 % 3,5 % 3,2 % 3,2 % investeringssnittet 4,64% (Lånebehovet per år var alltså 2,10%). Medelvärde alla kommuner 5,2 % 5,1 % 5,0 % 5,4 % 5,4 % Boksl progn Budget Budget 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% Invest. snittavvikelse BNP-snitt Årlig BNP-tillväxt NT 12 - Investeringsnivå

33 Nyckeltal 13: Skattekraft för Krokom kommun Risknyckeltal Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 90% Nyckeltal 13: Skatteunderlag/Invånare Skatteunderlaget per invånare i kronor kr kr 85% kr kr kr 80% kr kr 75% kr kr 0 kr Sidan 33 70% 65% 60% Krav: Ej fallande trend Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Kort trend Mättrend för Krokom kommun MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Fallande långsiktig trend: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend: - Risknyckeltal Kraftig variation: - OK Max/minskillnaden är 1,6 % och trenden -0,1 % per år Prognos enl Sv KF cirkulär 2003:41, Mätperiod Krokom kommun Andel av skatteunderlaget i Riket 83,1 % 84,8 % 84,2 % 85,0 % 85,8 % 85,4 % 84,8 % 84,3 % Skatteunderlag kr/inv Budgetår (Årsbok för Sv K 19xx) Kommunförbundets prognos av skatteunderlaget för åren efter Krokom kommun Skatteunderlag kr/inv Sviktar kommunens egen skattebas? (Årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skatteunderlag till medelskatteunderlag i Riket. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 2001 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar. Fallande trend (under 0 % i snitt per år) innebär en belastning. Snabbt fallande trend (under -0,4 % i snitt per år) innebär en belastning. Kraftig variation innebär en belastning, vilket sker om nyckeltalets värden avviker med över 5 % från sina trendvärden samtidigt som trenden växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus 2 % per år. NT 13 - Skattekraft

34 Sidan 34 Nyckeltal 14: Befolkningen i Krokom kommun Risknyckeltal Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% -1,5% -2,0% -2,5% 10% 5% 0% -5% -10% Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) Krokom kommun Länet Riket Två ja Befolkningsökning under 10 år (dec resp år) Krokom kommun Länet Riket Två ja MÄTSTANDARD Belastning Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen): Ja Kortsiktig snabbt fallande trend: - Långsiktigt (=tio år) fallande trend: Ja Långsiktig snabbt fallande trend: - Förekomst av en 0-6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur): - Förekomst av en 7-15-årspuckel: - Förekomst av en årspuckel: - Stor utflyttning i utbildningsgenerationen år Ja Andel invånare: Kommunen och Riket 2002 (dec) 0% 10% 20% 30% Riket Krokom kommun Skillnad i andel invånare: Kommunen minus Riket 2002 (dec) MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal OK Sviktar befolkningsunderlaget? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad som händer med befolkningsunderlaget på lång (10 år) och kort (1 år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i invånarantalet under 1 resp 10 år räknat per december resp år. Ogynnsam åldersstruktur? (Årlig kostnadsökningsrisk) Vad som händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid dec)? Nyckeltalet anger andelen invånare i proc för viktiga åldersklasser jämfört Riket år Tendensen under 3 år anges. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 2001 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negativa befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och sådana utgör här belastningar. Är denna snabb d v s mer är -0,5 % per år resp -5 % på tio år innebär detta ytterligare belastningar (max 4 st 0,5-vikter utdelas). Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig underrepresentation i åldersgruppen år och lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i åldrarna 0-44 år (max 3 st 0,25-vikter utdelas). Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga pucklar i olika åldersgrupper (max 5 st 0,25-vikter utdelas). Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år: Ja Befolkningen i dec. Ökn. Förekomst av en potentiell äldrepuckel i år: Förekomst av en yngre äldrepuckel i år: Förekomst av en äldre äldrepuckel i 80-w år: Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan 0-44/45-w Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan 0-44/45-w Befolkningsandelen i Riket är 0,16 %. 80-w % -6% -4% -2% 0% 2% 4% 6% 8% Skillnaden kommunen minus Riket 2002 (dec) Kritisk nivå Tendens under 3 år dvs dec NT 14 - Befolkning

35 Nyckeltal 15: Förvärvsintensitet i Krokom kommun Risknyckeltal Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna? Hänger kvinnorna med? 95 % 90 % 85 % 80 % Nyckeltal 15: Förvärvsfrekvens 85% 80% 75% 70% Kvinnlig förvärvsfrekvens Sviktar förvärvsintensiteten? (Årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgrupperna år. För gränskommuner så som Strömstad, Årjäng och Haparanda ingår ej de utlandsarbetande. 75 % 70 % 65 % 60 % 55 % 65% 60% 55% 50% Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med Rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En för instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning. Sidan % Totalt för Krokom Riket Länet Riksmax Gnosjö Riksmin Haparanda Kommuntrenden Rikstrenden Snittet över 14 år är 77,72 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommuntrenden sämre än Rikstrenden: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kommuntrenden mer än 2 % sämre än Rikstrenden: - Risknyckeltal Variationen är 15,0 %. Större än Rikets 11,1 % + 2,5 %: Ja OK 45% 40% Totalt för Krokom Kvinnor Kompletterande information för analys En god utbildning ökar sannolikheten för att individen är gångbar på arbetsmarknaden. (Jmf diagram 'Utbildningsprofil'). 'Plus'-profil betyder en fördel genom en relativ övervikt för högre utbildning och vice versa. Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'. NT 15 - Sysselsättning Arbetslöshetsstatistik enl AMS i maj varje år. Har Krokom många 'företag'? Är Krokoms befolkning välutbildad? (Tillhör kommuntypen 'Glesbygdskommuner') 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% I arbetsmarknadsåtgärder i Krokom Öppet arbetslösa i Krokom Totalt i Riket Öppet arbetslösa i Riket Arbetsställen per tusen invånare, kommuner i fallande rangordning % 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% -4% -5% Folkskola Grundskola Utbildningsprofil för (dec) år 1998 Kort gymnasium Långt gymnasium Kort akademisk Krokom jmf länet Jmf kommuntypen Jmf riket 'Plus'-profil 'Minus'-profil Lång akademisk Forskare

36 Sidan 36 Nyckeltal 16: Bostadsöverskott för Krokom kommun Risknyckeltal Finns risken att ett växande antal lediga lägenheter i allmännyttan utlöser en borgenskris? 18 % 16 % 14 % 12 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % Nyckeltal 16: Bostadsöverskott Läget i mars varje år Krokom kommun Länet Riket Trend för Krokom Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Är tomma lägenheter ett stort problem? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad händer med bostadsefterfrågan på kort sikt? Nyckeltalet anger den procentuella andelen lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagen och jämför denna siffra med motsvarande för alla kommuner i länet och i Riket. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1996 för kommuner För detta nyckeltal finns tre kritiska nivåer för det sista mättillfället. En ledighetsnivå under 3 % är normal och motsvarar kritisk nivå 1. Vid 7 % passeras kritisk nivå 2 och vid 11 % kritisk nivå 3. Beroende på befolkningens utveckling justeras betyget så att stagnation ger belastning och snabb tillväxt kompensation. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA * Ej enbart kommunala bolag Milj kr Ant Ftg Mars 2003 är över 3 %, dvs över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Räntebidrag enl 93 års regler?? Mars 2003 är även över 7 %, dvs kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Räntebidrag enl 92 års regler 7,10 2 Mars 2003 är även över 11 %, dvs kritisk nivå 3: - OK Bidrag enl regler tom år 91* 16,59 4 Befolkningen ligger stabilt inom +/- 5 % på 10 år - Riskbedömning: Antalet tomma lgh är ca 72 st Summa t o m år ,69 Befolkningsförändringenen sista 10 åren var -4,8 proc. och 72 tomma lgh á kr/år är 3,60 mkr/år Avtrappning per lgh är lågt räknat kr/mån 10 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % Kort tendens Mar 02 Sep 02 Mar 03 Krokom kommun Kort trend NT 16 - Bostadsöverskott Antal lägenheter i Allm. Nyttan Läget i mars varje år 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Antal lägenheter per invånare (mars) Lgh. per inv. i Krokom Max i Riket Snitt i Riket 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Beräknad räntebidragsavtrappning i mkr Bidrag enl regler tom år 91 Räntebidrag enl 92 års regler

37 Sidan 37 Nyckeltal 17: Borgen och förmedlade lån år 2002 för Krokom kommun Risknyckeltal Finns risken att stora borgensåtaganden kan falla ut? Finns risken att kommunen har dålig hanteringsförmåga mot utfallande borgen? Kr/inv Kr/inv Nyckeltal 17: Borgen och förmedlade lån / Invånare. Kritisk hög nivå Krav: Under kritiska nivåer Sum 2002 Krokom kommun Medelvärde för Glesbygdskommuner*** Medelvärde i Länet*** Medelvärde i Riket*** Kritisk Nivå 1 Kritisk Nivå 2 Nyckeltal 17: Borgen m m / Invånare. Kritisk hanteringsförmåga 4 % av borgen 2 % av borgen Kassaflödet år 2002 Rörelsekapital år Minska nivån med kr per/inv kostar 14 Milj kr Kr/inv Garanti villor Förpliktelsebelopp Kr per inv 2002 Lsn Ks Pe Bo Fl Sa Allm. nyttan Komponenter MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Svag BruttoFörpliktelsebeloppet är kr / inv. Kommunen förmedlar inga lån till sina egna ägda företag Borgen till bostadsrättsföreningar mm är 0,0 milj kr. Borgen Kr/inv Garanti Allm.nytt. Kom. för. Bost. för. Övriga Förm. lån Summa MÄTSTANDARD Belastning Krokom kommun Borgensbelopp över kr/inv:* Ja Medelvärde för Glesbygdskommuner** Även borgensbelopp över kr/inv:* - Medelvärde i Länet*** Rörelsekapitalet < 2,0 % av borgen för år 2002:** Ja Medelvärde i Riket*** Resultat 2 < 4,0 % av borgen för år 2002:** - Rörelsekapital år 2002 är kr per inv och bör överstiga 2,0 % av borgen, som är 535 kr/inv, för god hanteringsförmåga. * Mäter 'Hög borgen' ** Mäter 'Hanteringsförmåga' Kassaflödet år 2002 är kr per inv och bör överstiga 4,0 % av borgen, som är kr/inv, för god hanteringsförmåga. *** Befolkningsvägda medelvärden. Krokom kommun är ej medlem i KommunInvest (enl uppgift från KI december 2001). Kom. företag Bost. företag Lsn=Långa skulder netto Ks=Korta skulder Pe=Pensionsskuld Bo=Borgen Fl=Förmedlade lån Sa=Summa Övriga Förm. lån Finns det stora borgensåtaganden, som kan falla ut? (Engångs försämringsrisker) Borgensförbindelserna är uppdelade i fem komponenter: 1: Garantier för statliga bostadslån till villor 2: Allmännyttiga bostadsföretag 3: Kommunala företag 4. Övriga bostadsföretag / föreningar 5: Övriga ansvarsförbindelser. Dessutom tillkommer 'Förmedlade lån' som en sjätte kategori. De är förpliktelser som har samma karaktär som borgen för kommunens förvaltningsdel. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun-Ratings Mätstandard, Dec 1998 Nyckeltalet mäter dels om borgensåtagandena är höga, dels förmågan att hantera plötsligt uppkomna borgensfalissemang. Hög borgen föreligger och en belastning sker om summa borgen m m passerar en kritisk nivå av kr/inv. Nästa risknivå, som ger ytterligare en belastning inträffar om summa borgen m m passerar nivån kr/inv. Hanteringsförmågan bedöms kortsiktigt tillräckligt om det finns ett så stort positivt rörelsekapital resp kassaflöde att det kan möta borgensfallissemang omfattande 2 resp 4 % av hela borgensåtagandet. Förpliktelsebelopp är det belopp i kronor som kommunen måste stå för om allt skulle behöva infrias. NT 17 - Borgen och förmedlade lån

38 Centrala frågor att fundera över. Analysfrågor A. På omslaget och sidan 6 finns en matris med 4 stycken delbetyg. Hur sätts slutbetyget? Vilka av de fyra delbetygen är det angeläget att fokusera på? B. Balanskravet (sidan 15) bör klaras genom sparnivån 5,5 % och 5 % fr o m år Denna justering beror på att en mindre del av intjänade avtalspensioner från och med år 2000 utbetalas för enskild förvaltning. Sparandet (NT 2) beräknas vara 5,36 % år Alltså klaras balanskravet 5 %! Observera att balanskravet, som är en av staten pålagd redovisningsteknisk reglering, inte garanterar en sund ekonomisk hushållning för alla kommuner. C. Vad innebär hushållningskravet (KL kap 8) enligt din uppfattning (sidan 15)? Räcker balanskravet? Finns det visionära ambitioner med behovet att lägga på 1,5 %, dvs hålla nivån 6,5 % fr o m år 2000 för sparandet? Då sparandet beräknas vara 5,36 % år 2004 så fattas 1,14 % till denna nivå eller 8 Mkr. D. Förstår du att det (sida 8 och 9) finansiella gapet är 35 Mkr (= ) och det innebär noll tolerans i budgetuppföljningen? Finns det anledning att oroa sig över ett för lågt sparande (sida 15, diagram) i företagen? F. För hantering av externt indikerbara finansiella risker påföres 1 Mkr för sviktande befolkningsutveckling och 3 Mkr för avveckling av tomma lägenheter i kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Därmed blir riskgapet 5 Mkr per år (1+1+3). Vilket gap tycker du är relevant? G. Behövs 1 Mkr per år för att kommunen ska arbeta fram en vision för sin utveckling? Räcker det? H. Ett mått på god potential är möjligheterna att kunna räkna fram ett årligt utrymme för sänkt skatt efter erforderliga åtgärder. För närvarande är detta svårt. Hur ser du på detta? I. Avgifterna höjs med 2 Mkr och kostnaderna sänks 46 Mkr i utredningsförslaget (sidan 8). Är denna relation eller balanspunkt rimlig med tanke på utvecklingen mot din framtidsvision? J. Det kan diskuteras om de föreslagna åtgärderna sidan 6, när det gäller att pressa ner kostnaderna är riktigt fördelade mellan olika verksamheter. Finns det andra verksamheter, som skall föras in i diskussionerna? I så fall till vilka belopp med tanke på din framtidsvision? E. För interna risker påföres 1 Mkr. Är det lagom? Processfrågor* 1. Hur anser du att analysen beskriver läget i din kommun? (Var brister analysen och vad är korrekt? Vad håller du med om? Var skiljer sig din uppfattning? Gör en lista. Vid 4 poäng eller mer gå till fråga 3, annars till 2.) Helt fel Korrekt Vad anser du om den typ av åtgärder, som här föreslås? (Kan det finnas lägen som motiverar så här tuffa åtgärder? Eller är de otänkbara oberoende av läget? Gå till fråga 4.) 3. Vad anser du om analytikerns förslag till åtgärder? (Hur skulle du ändra förslaget så du blir nöjd med det? Gå vidare till fråga 5.) 4. Du är i stort tveksam till både diagnos och åtgärder? Hur vill du gå vidare? * OBS! Börja med de tre röda frågorna genom att sätta kryss på de tre skalorna! Otänkbara Kan behövas Ligger fel Ligger rätt Du accepterar i stort diagnosen och att åtgärder behövs? I det läget finns normalt olika hinder, som behöver övervinnas, för att något skall ske. Vilka är hindren? Gör en lista. Hur göra? Vem tar ansvar? Sidan 38

39 KommunDiagnosens fyra faser! Här är vi nu! Startfas Analysfas Presentationsfas Betygsfas Processvecka Dag: / Tid: : till : 1 Sjukdomar motiverar läkare. Knapphet på resurser och prioriteringar motiverar ekonomer. Hur ser du på en ekonoms patientrelation? 5 Är finansiella nyckeltal sämre än medicinska? Är exempelvis (NT 17) Borgen sämre är Kolesterolhalt? Finns släktskap (=krisutlösande)? Nästa steg Betygskommitté Kommunalekonomiska teorifrågor 2 Är kommunstyrelsen i din kommun en visionär kommunbyggare eller intern nämndakut? 6 Varför behövs (du) inte (som) lokalpolitiker om balanskravet vore överordnat kravet på god hushållning enl KL (se, sidan 38, pkt B och C)? 3 På sidan 12 finns den generationssolidariska modellen och de centrala ekonomiska begreppen. När kan du tänka dig att sparandet får vara negativt i din kommun? 7 Hur föll Haninge? Kan krisutlösande risker (NT 12-17) i ett utsatt läge (statsfinansiell kris) undergräva förtroendet även för din kommuns ledning? Plats: 4 Vilken generation betalar om en nämnd överskrider budget med exempelvis 10 Mkr? När betalar den nu levande generationen? Vem betalar t ex tilläggsanslag? 8 Vad leder det till att statliga regleringar berövat dig intäktsmakten och nu tvingar dig att pressa ner kostnaderna (NT 8) för att balansera kommunens budget? Anställda hos de största arbetsgivarna Företag i Krokom kommun, dec 2002 Anställda Företag i Krokom kommun, sep 1999 Anställda 1 KROKOMS KOMMUN KROKOMS KOMMUN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING C. HALLSTRÖMS VERKSTÄDER AKTIEBOLAG C. HALLSTRÖMS VERKSTÄDER AKTIEBOLAG CAMFORE HISSMOFORS-OCKE AB 75 4 SAMHALL MIDLAND AB 75 5 WAPLANS MEKANISKA VERKSTADS AKTIEBOLAG 75 5 WAPLANS MEKANISKA VERKSTADS AKTIEBOLAG Fem första: Fem första: Ökat antal anställda: 100 Ökat antal anställda: 20 Källa. SCBs företagsregister Företag i Krokom kommun, okt 1995 Anställda 1 KROKOMS KOMMUN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING SAMHALL JHP AKTIEBOLAG C. HALLSTRÖMS VERKSTÄDER AKTIEBOLAG 78 5 VÄGVERKET Fem första: Sidan 39

40 För den lärande organisationen Studiemöjlighet i kommunal ekonomi Komplettera denna KommunDiagnos, som speglar det finansiella läget i Din kommun, med en fördjupningskurs om det finansiella läget i kommunerna idag! Det sker genom SNS-boken Styr Din kommun - eller hoppa av! I denna debatt- och lärobok finns bl a enkäter som hjälper Dig avgöra om Du har en framtid som ledande politiker eller tjänsteman i en kommun i dagens Sverige. Du köper boken för 212 kr inkl moms. Ring och beställ önskat antal. Du kan hämta ner aktuella betygsdokument och analyser av ratade kommuner som pdf-filer från arkiven på hemsidan. SVENSK KOMMUNRATING Box UPPSALA Smedsgränd 2a, 2tr Telefonnr Telefaxnr Sidan 40

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Lägsta delbetyg bestämmer

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Tierps kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1997-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Sidrubrik Innehåll Sidan

Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 14 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Östhammar kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2011 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 7 april 2006** * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se ** Bromölla kommun är meriterad att inneha en Finansiell

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Hjo kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2013 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunAnalys för Kristinehamns kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun

KommunDiagnos för Kungälvs kommun KommunDiagnos för Kungälvs kommun Förslag till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 24 september 2014 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner Spanande rating eller 4-minuters-analys av kommuner Hur du använder Svensk KommunRatings hemsida www.kommunrating.se på ett effektivt sätt för finansiell analys av Sveriges kommuner. Sidan 1 Handledning

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2016 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Nacka kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = b Fastställt den 19 maj 24 Presenterad för Nacka kommun i maj 24 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun FörtroendeProfil-Rating för Uppsala kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 19 mars 24 Presenterad för oppositionspartierna i Uppsala kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26 SVENSK KOMMUNRATING Vägen till betygen Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida 1 Ingress Syftet med denna skrift är att redogöra för flödet av aktiviteter

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 25-4-25 MORA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Mora kommum Finansiell

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 26-5-2 HUDIKSVALLS KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Finansiell kontroll av Hammarö kommun

Finansiell kontroll av Hammarö kommun Finansiell kontroll av Hammarö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-2000 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

Finansiell kontroll av Sundsvall kommun

Finansiell kontroll av Sundsvall kommun Finansiell kontroll av Sundsvall kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1992-2 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Perstorps kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Perstorp bidragsdriven

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

För kreditgivare. Produktblad för fem ratingtjänster

För kreditgivare. Produktblad för fem ratingtjänster För kreditgivare Alla kommuner kan kreditvärderas Basel II föreslår kreditvärdering baserad på rating. Svensk KommunRating är experter på öppen finansiell analys och betygssättning av kommuner. Vårt system

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Skurups kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Skurup paus i raden av årligen

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating.

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating. ANALYSHANDBOK För analysartiklar i Kommunexperten Uppsala 2011-11-11 Kommuner analyseras som små länder Handledning för de fem analysfrågorna: Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun?

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/212 Vad är egentligen en kommun? Före 197 var en kommun en generationssolidarisk

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer