KOMMUNANALYS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOMMUNANALYS 2005-05-16"

Transkript

1 KOMMUNANALYS HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, Uppsala, Tel: , Fax: , Sidan 1

2 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 16 maj 25 Höör kommun Bedömning Betygsmatris för KommunAnalys Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x x b c x c d År 24 baseras på slutligt bokslut för år 24 och åren därefter på budget och planer. Höör ligger i Skåne län, tillhör kategorien 'Övriga mindre kommuner' och är nummer 151 i storlek av 29 kommuner. Befolkning 31 dec 24 var invånare och ökningen var 242 personer under år 24. Befolkningsförändringen var 6,4 procent under sista 1-årsperioden d v s åren (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 24 är 2,83, vilket är,3 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 23 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 5,2 % och deras kassaflöde 7,9 % av deras egen omsättning. d Sidan 2 Betygsskala De betyg resp analys kan resultera i är följande: Kommun- Kommun- Diagnos Analys A1 A2 A B1 8 % B2 B b 6 % C1 C2 C c 4 % D1 D2 D d FörtroendeProfil-ratade kommuner Analysen sker på begränsad information, eftersom en kvantifierad finansiell kalkyl inte upprättas. Här arbetas enbart med nyckeltal och analyschema. Därför tillämpas följande försiktighetsprinciper: - Kommunen ges ett av de tre betygen b, c och d. - Vid en efterföljande analys med KommunDiagnos sker följande omvärderingar: cirka 8 % av kommuner med betyget b till nivå A, cirka 6 % av kommuner med betyget c till lägst B, cirka 4 % av kommuner med betyget d till lägst C.

3 FörpliktelseBelopp = Kommunskuld Kronor per invånare Kommuner i rangordning Delbetyg A Delbetyg B Delbetyg C Delbetyg D FP-brutto Höör har ett förpliktelsebelopp på kr per inv år 23, vilket var en ökning på 65 kr per inv jämfört år 22. Förpliktelsebelopp: Nyckeltalen 3, 4 och 17 Sidan 3

4 Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Höör kommuns förvaltningar Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid År Krav: Under kritiska nivåer 1,8 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 5 år sätts värdet till 5 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån Höör kommuns förvaltningar Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Trendmedelvärden Trend för Höör kommuns förvaltningar Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 2: 12 år Kritisk nivå 3: 2 år Medelvärde utan förmedlade lån Nyckeltalets årliga nivå Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 2 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 21 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Huvudnyckeltal Potentialkrav för år 23 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - Bra Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökad sparande, %, %, % Mätperiod Återbetalningsår Kommunens förvaltningar,7,6,6,4,,,, Medelvärde alla kommuner 6,16 4,64 5,1 7,6 7,19 Bokslut Budget Budget År 23 är marginalen,4 Mkr över balanskravet och sparnivån är 63 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sparandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år 23. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 23 (jmf NT 6, 7 och 8). Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 4

5 Nyckeltal 2: Sparnivå för Höör kommun Styrnyckeltal Förvaltningarna 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 5 Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Krav: Koncernen: Sparnivå / Är sparandet tillräckligt? Över Nyckeltalet är är kassaflödet (dvs (dvs resultatet resultatet efter finansiella efter finansiella poster Omsättning =Balanskravet kritiska 25% justerat poster justerat för avskrivningar för avskrivningar och ev fiktiv och pensionsavsättning) ev fiktiv i =Hushållningskravet nivåer procent verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas 2% penningmässiga överskottet från verksamheten är tillräckligt för att Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet betala amorteringar och investeringar. från verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar 15% Kritiska och investeringar. nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec Kritiska nivåer och trender enligt Svensk För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till 1% kommunens KommunRatings finansiella Mätstandard, läge. Kritisk nivå Dec 1 är eljest 9 %. För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn Värden till kommunens över kritisk finansiella nivå 1 innebär läge. tillräcklig Kritisk förmåga nivå 1 är att eljest avsätta 9 1,8 5% för %. pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk Värden nivå över 2 innebär kritisk förmåga nivå 1 innebär att avsätta tillräcklig för reinvesteringar förmåga och att % avtalspensioner avsätta för pensioner, men ej nyinvesteringar. ny- och reinvesteringar. Värden under En kritisk nivå bestående innebär oftast trend att över driftkostnader nivå 1 indikerar lånefinansieras. också förmåga Det behövs att Pilen representerar ett Koncern Förvaltning långsiktigt amortera lån. i standardfallet Värden över minst kritisk 4 % kapacitet nivå 2 innebär i avsättning förmåga finansiellt gap till Företag Trend, konc avtalspensioner. att avsätta för reinvesteringar Vid en snabbt fallande och avtalspensioner trend över 1 % per men år sker ej en belastning. hushållningskravet på (6- nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast Resultat 3 / Intäkter 3,2=) 2,8 % och 1 % är att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i (Förvaltningarna) Information 5, % ca 5,8 Mkr. Gapet är ca standardfallet minst 4 % kapacitet i avsättning för Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) 4, % avtalspensioner. Vid snabbt fallande trend över 1 % per år 16,5 Mkr. finns för år för de flesta kommuner. Tom stapel ett år 3, % innebär sker en att belastning. uppgifter saknas. Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Höör kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Trendmedelvärden Trend för Höör kommun Balanskravet med ing.nivån 5,2 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Pensionsskulden ökade 2,4 % i snitt per år Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 6,* %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 4,* %: - Styrnyckeltal År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,* %: - OK Skattehöjningskrav,58,27,17 1,19,75 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Int.,4% 4,1% 2,2% -,5%,3% *Fr o m år 2 utbetalas 1 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,5 %. Balanskravsnivå 5,4% 1,2% 3,4% 3,% 3,5% Mätperiod I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde skatten på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Höör kommun 5,84% 5,26% 5,53% 2,5% 3,77% 3,17% nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. Medelvärde alla kommuner 4,51% 5,49% 4,79% 3,58% 3,83% Bokslut Budget Budget År 23 är marginalen,4 Mkr över balanskravet och sparnivån är 63 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. 2, % 1, %, % -1, % Information finns också om Resultat 3, d v s förändringen av eget kapital Data om för kommunkoncernens förvaltningarna. Med tanke kassaflöde på det nya (koncernsparnivå) balanskravet, som finns säger för år att eget kapital inte för de får flesta minskakommuner. är denna information Obefintlig av stapel ett år innebär att uppgifter saknas.

6 Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Höör kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter Under kritiska nivåer Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Höör kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Koncernen: Långa skulder / Omsättning 14% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritisk nivå 3: - Bra 12% 1% Växande trend -,8 % per år: - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 12 %: - Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Höör kommun % % % % % % Summa skulder Medelvärde alla kommuner 28 % 25 % 24 % 25 % 28 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) 8% 6% 4% 2% % Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 12 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 6

7 Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Höör kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Krav: Under kritiska nivåer Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Höör kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Koncernen: Skulder / Tillgångar 1% 9% 8% 7% 6% 1,25 5% 4% 3% 2% 1% % Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 6,6 % av genomsnittetsvärdet för riket Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - Bra Mkr Växande trend -1,5 % per år: - Omsättning Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) Förändring eget kapital Mätperiod Tillgångar Skuldbalansgrad Skulder Höör kommun 17% 27% 14% 18% 14% 18% Eget kapital Medelvärde alla kommuner 42% 43% 42% 44% 45% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelse inom linjen Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 7

8 Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Höör kommun Tendensnyckeltal Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarna 2% 15% 1% 5% % -5% -1% -15% Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Höör kommun Trend för Höör kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Krav: Ej fallande trend -4 1,84 Finansnetto i Kr/Inv MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend (,85 % ): - Bra Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend Mätperiod Diagramvärden ovan Höör kommun 9,8 %,2 % 15,2 % 1,8 % 9,8 % 7,8 % Räntevinsten vid,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Höör kommun 7, % 8,1 % 9,1 % 1,2 % 11,3 % Medelvärde alla kommuner -3,2 % -3,2 % -1,8 % -3,8 % -4,3 % Bokslut Budget Budget Kritisk nivå 1, %, %, %, %, %, %, %, % Finansnettot år 23 var 2,9 milj kr (,5 % Kritisk nivå 2-1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % av totala intäkter) Höör Minvärde Maxvärde Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 8

9 Nyckeltal 6: Skattehöjning - Utdebiteringspotential för Höör kommun Potentialnyckeltal Indikerar kommunens utdebiteringsnivå jämfört med medelutdebiteringen att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning? 23 kr 21 kr 19 kr 17 kr 15 kr 13 kr 11 kr 9 kr Under ringmarkerad kurva 23 Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/99. Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential Skattesats i Höör kommun Medelskattesats i Länet Medelskattesats i Riket Skattesats i Eslöv kommun 2 Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -3,25 % understiger, %, dvs kravnivå 1 för NT 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Höör 2,83 Höör 2,83 Potentialen -3,25 % understiger, %, dvs kravnivå 2 för NT 1: Ja Potentialnyckeltal Hörby 19,78 Svalöv 19,99 Potentialen -3,25 % understiger, %, dvs kravnivå 3 för NT 1: Ja Dålig Eslöv 19,74 Klippan 2,1 Jämför "Potentialkrav för 23" för Nyckeltal 1. Perstorp 2,56 Potentialen -3,25 % understiger 2,23 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Hässleholm 2,61 En kronas skattehöjning 23 motsvarar ungefär 18 milj kr på eget underlag. Mätår Kristianstad 2,86 Diagramvärden ovan Lund 2,49 Skattesats i Höör kommun 2,33 kr 2,33 kr 2,33 kr 2,33 kr 2,83 kr 2,83 kr Skattesats i Eslöv kommun 2,24 kr 2,24 kr 19,74 kr 19,74 kr 19,74 kr 19,74 kr Utdebiteringspotential jmf Eslöv -,9 kr -,9 kr -,59 kr -,59 kr -1,9 kr -1,9 kr Eslöv 19,74 Svalöv 19,99 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % -2% -4% -6% -8% -1% -12% -14% Potential / Intäkter Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 23 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT 1 Skuldbetalningsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkter' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 23' för nyckeltal 1, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges även i tabellen 'MÄTSTANDARD' nedan. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flesta landsting åren 1998 och Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 9

10 Nyckeltal 7 (Sid 1 av 2): Avgiftshöjningar - Potentialer år 23 för Höör kommun Potentialnyckeltal Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % Nyckeltal 7: Summa Avgiftshöjningspotential Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 5, % 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter (ingår i nyckeltalet). Förskola Äldreomsorg mm 1,92 Fritid Kultur Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämförelse med högsta kommun i vidstående grupper. 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer (ingår ej i NT). Ind. Fam. oms. Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet 6, Summa Mkr Mkr 35, Avgiftspotentialer i Mkr (ingår i NT). Mkr 35, Avgiftspotentialer (ingår ej) 5, 3, Jfr Riket 3, 4, 3, 2, 1,, Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet 25, 2, 15, 1, 5,, Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Jfr Kommuntypen Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntypen eller länet. 25, 2, 15, 1, 5,, Ind. Fam. oms. Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Potentialen 5 % understiger %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 5 % understiger %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - Potentialnyckeltal Potentialen 5 % understiger %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - Bra Jämför "Potentialkrav för 23" för Nyckeltal 1. Potentialen 5 % överstiger 2,23 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 1

11 Nyckeltal 7 (Sid 2 av 2): Avgiftshöjning - Potentialer år 23 för Höör kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, Riket 3,4 % Vallentuna 32,44 % Hedemora 63,52 % Sotenäs 44,55 % Malmö 25,57 % Hultsfred Kommuntypen 25,24 % Åtvidaberg 27,36 % Hammarö 63,52 % Sotenäs 31,4 % Sotenäs 16,21 % Dals-Ed Länet 22,54 % Helsingborg 24,93 % Åstorp 28,1 % Perstorp 44,55 % Malmö 9,81 % Trelleborg Aktuell kommun 15,96 % Höör 13,74 % Höör 2,4 % Höör 11,74 % Höör 4,97 % Höör Skillnad till 22-1,87 % / -1,4 Mkr -1,29 % / -2,22 Mkr -,23 % / -,2 Mkr -2,3 % / -,19 Mkr -1,69 % / -,59 Mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Affärsverksamhet* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, (Kostnadstäckning) Riket 21,53 % Bräcke 77,1 % Salem 48,12 % Mönsterås Kan vara 1, %? Kommuntypen 16,62 % Karlsborg 55,53 % Nykvarn 11,93 % Vårgårda Länet 13,59 % Perstorp 41,9 % Ystad 2,75 % Ystad Aktuell kommun 5,48 % Höör 15,1 % Höör % Höör 87,44 % Höör Skillnad till 22-2,1 % / -4,3 Mkr -2,63 % / -,82 Mkr, % /, Mkr 2,14 % /,72 Mkr Skillnad: Avgifter mm sänktes med 9 Mkr jämfört år 22. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Riket 27,86 % Sollentuna 28,44 % Alingsås 61,4 % Varberg 35,7 % Borgholm 23,73 % Ödeshög Kommuntypen 24,88 % Nykvarn 25,38 % Forshaga 51,98 % Vårgårda 29,36 % Vadstena 13,89 % Haparanda Länet 21,41 % Kävlinge 22,29 % Kävlinge 23,2 % Lund 15,95 % Helsingborg 9,15 % Lomma Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Riket 2,65 % Lysekil 63,16 % Malå 29,52 % Oskarshamn Kommuntypen 12,48 % Älvkarleby 45,59 % Sävsjö 1,83 % Tingsryd Länet 12,82 % Ystad 37,91 % Landskrona 12,95 % Malmö De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom avgiftshöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner NT1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatte- och avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som bestäms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 23' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 9 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 11

12 Nyckeltal 8 (Sid 1 av 2): Kostnadspress - Potentialer år 23 för Höör kommun Potentialnyckeltal Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 35 % 3 % 25 % 2 % Nyckeltal 8: Summa Potentialer Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% Kostnadspresspotentialer i procent av Totala Intäkter Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet 15 % 1 % 5 % 3,% 2,% 1,% 2 Kommunen i jämförelse med kommuner som har lägst snittkostnad i ovanstående grupper. % Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 17,49 %,% Barnomsorg Äldreomsorg Ind. Fam. oms. Grund skola Gymn. skola Infra. Skydd mm Funk. hindrade Fritid Kultur Politik Mkr 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Summa Mkr Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Mkr Barnomsorg Äldreomsorg Kostnadspresspotentialer i Mkr Ind. Fam. oms. MÄTSTANDARD* Belastning Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 17,49 % understiger %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 17,49 % understiger %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - 3,1 18 Potentialnyckeltal Potentialen 17,49 % understiger %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - 1, 5,8 Bra *Jämför med "Potentialkrav för 23" för Nyckeltal 1. En krona =18 Mkr Potentialen 17,49 % överstiger 2,23 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Grund skola Gymn. skola Infra. Skydd mm Funk. hindrade Fritid Kultur Politik Funktionshindrades andel av omsorgen Höör Medel Max Min Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 12

13 Nyckeltal 8 (Sid 2 av 2): Kostnadspress - Potentialer år 23 för Höör kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med lägst enhetskostnad: Barnomsorg Äldreomsorg Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Enhet: Heltidsbarn 1-12 år Alla inv 65 år och äldre Alla invånare Alla inv 7-15 år Gymnasieelever år Riket kr Malå kr Håbo 535 kr Norsjö kr Svedala kr Arjeplog Kommuntypen kr Åtvidaberg kr Nykvarn kr Nykvarn kr Hammarö kr Askersund Länet kr Helsingborg kr Båstad 687 kr Vellinge kr Svedala kr Lund Aktuell kommun kr Höör kr Höör kr Höör kr Höör kr Höör Potential x Antal kr 596 st kr st kr st kr st kr 585 st Skillnad till kr / 1,17 % kr / -2,31 % 127 kr / 5,46 % kr / 4,72 % kr / 7,61 % Skillnad i mkr 6,9 Mkr 3,99 Mkr 1,81 Mkr 5,36 Mkr 4,19 Mkr Infra-, skydd, mm Funktionshindrade Fritid Kultur Politik Enhet: Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Riket kr Nacka 1 18 kr Bjurholm 134 kr Strömstad 414 kr Nordanstig 271 kr Stockholm Kommuntypen 1 76 kr Mullsjö kr Eda 134 kr Strömstad 414 kr Nordanstig 48 kr Sunne Länet kr Bjuv kr Lomma 598 kr Svalöv 564 kr Klippan 278 kr Malmö Aktuell kommun kr Höör kr Höör 77 kr Höör 656 kr Höör 517 kr Höör Potential x Antal 651 kr st kr st 573 kr st 242 kr st 246 kr st Skillnad till kr / -2,9 % 122 kr / 3,46 % 24 kr / 3,51 % 17 kr / 2,66 % 132 kr / 34,29 % Skillnad i mkr -,67 Mkr 1,76 Mkr,34 Mkr,24 Mkr 1,88 Mkr Summa skillnad 25,81 Mkr jämfört med år 22. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Barnomsorg Äldreomsorg mm Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Riket kr Ödeshög kr Tyresö 787 kr Jokkmokk kr Kävlinge kr Laxå Kommuntypen kr Trosa kr Habo kr Sävsjö kr Hjo kr Ljusnarsberg Länet kr Staffanstorp kr Vellinge 1 38 kr Lomma kr Kävlinge kr Malmö Infra-, skydd, mm Funktionshindrade Fritid Kultur Politik Riket kr Vallentuna kr Lomma 176 kr Nykvarn 493 kr Knivsta 278 kr Malmö Kommuntypen kr Knivsta kr Mullsjö 176 kr Nykvarn 493 kr Knivsta 413 kr Nordmaling Länet 2 3 kr Åstorp kr Staffanstorp 621 kr Eslöv 569 kr Kävlinge 34 kr Lund Hur potentialnyckeltalet kan användas Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (Förbättringsmöjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom kostnadspress. Och i vad mån dessa förbättringar bringar ner NT 1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna mellan andra kommuners bruttokostnader per konsumentenhet och den aktuella kommunen för de tunga verksamheterna. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst bruttokostnad enhet. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard, Okt 1997 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att sänka kostnaderna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 23' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets kostnadspresspotential definieras till 9 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Flertalet kommuner särredovisar fr o m år 21 Äldreomsorg och Funktionshindrade. För dessa avser 'Skillnaden till 22' summan av verksamheterna. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 13

14 Nyckeltal 9: Styrförmåga - Majoriteter för Höör kommun Risknyckeltal Antyder fullmäktiges partistruktur att det skulle föreligga en risk för bristande beslutskraft i ett utsatt läge? 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % Nyckeltal 9: Mandatfördelningen i fullmäktige MÄTSTANDARD Belastning Majoritetsblock saknas i snitt åren Ja Blocken minskar i betydelse åren Ja Vågmästarnas trend växer mer än 1 % åren Vågmästarläge 23-6 Ja Kompensation utgår då ett parti dominerar - Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet (Vågmästare) Övriga vågmästarpartier Centerpartiet (Vågmästare) Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Mätperiod Höör kommun Moderaterna 27 % 27 % 24 % 29 % 29 % 24 % 22 % Kristdemokraterna % 7 % 5 % 7 % 5 % Mandat Folkpartiet 7 % 12 % 1 % 7 % 5 % 5 % 1 % MÄTSKALA Centerpartiet (Vågmästare) 27 % 22 % 24 % 2 % 15 % 1 % 1 % 'OK' 'Svag' Övriga vågmästarpartier 7 % 1 % % 2 % 5 % 15 % 15 % Risknyckeltal Miljöpartiet (Vågmästare) 1 % 7 % 7 % 7 % 5 % Svag Socialdemokraterna 32 % 29 % 32 % 27 % 34 % 27 % 29 % Vänsterpartiet % % % % % 5 % 5 % Summa 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Hur har fullmäktiges partistruktur utvecklats? Nyckeltalet anger fördelningen av mandaten i fullmäktige i kommunen och indikerar beslutsförmåga. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Nov 1998 för kommuner Nyckeltalet indikerar belastningar för fyra kritiska utvecklingar och en möjlig kompensation. 1 Är partiblocken inte tillräckligt stora för att kunna utgöra majoriteter under de sista fyra mandatperioderna mellan utgör detta en belastning. De grundläggande förutsättningarna för en ansvarsfull blockpolitik saknas. 2 Förlorar blocken väljare till övriga partier under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Att blocken minskar i betydelse minskar förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 3 Har 'Vågmästarpartierna' ökat sin andelstrend mer än 1 % under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Ökat missnöje genom att dessa partier växer snabbt indikerar framväxten av en jordmån för populistisk överbudspolitik på bekostnad av en långsiktig ansvarsfull ekonomisk politik. 4 Förekomsten av vågmästarläge sista perioden utgör en belastning. Vågmästarläge indikerar förekomsten av en god jordmån för populistisk överbudspolitik. Därmed minskar också förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 5 Om ett parti dominerar de 5 sista perioderna med en mandatandel som i snitt överstiger 5 % och som dessutom aldrig understiger 47 % och understiger 5 % max 2 valperioder, så utgår en kompensation. Antal mandat i kommunfullmäktige Ledningsförmåga: Nyckeltalen 9-11 Sidan 14

15 Nyckeltal 1: Styrförmåga - Handlingskraft för Höör kommun Risknyckeltal Antyder organisationens storlek och struktur att det skulle kunna föreligga en risk för bristande handlingskraft i ett utsatt läge? dec 3 Invånare Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 92/94 95/98 99/2 3/6 Övertaligt anställda (jmf 7 per 1) är 183 personer Höör kommun Antal 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Antal invånare i kommunen Bra Antal anställda i förvaltningarna per 1 inv 83 OK Antal partier i kommunfullmäktige 9 Dålig Antal nämnder och företag i koncernen 1 Bra Sammanvägd indikation av handlingskraften: OK 1, Partier Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå Org spann Anställda / 1-inv Årsanställda Min i Riket Solna Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Max i Riket Vännäs Företag Nämnder Kritisk nivå 3 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå Timavlönade Anställda Antyder kommunens organisation bristande handlingskraft? Nyckeltalet indikerar organisatorisk tröghet enl antagandet att ju fler invånare, anställda per 1 inv, politiska partier och organisatoriska enheter som finns, ju lägre är den operativa förmågan att verkställa åtgärder. I krissituationer sätts en kommuns styrförmåga på hårda prov. Även om beslutskraften är tillräcklig kan en kommunal organisation brista i handlingskraft. Beslutade åtgärder blir inte genomförda. Observera att nyckeltalet enbart antyder att problem kan föreligga och att vidare undersökningar kan vara meningsfulla om också övriga nyckeltal, som indikerar styrförmåga uppvisar brister. Källa är SCB, Kommunal personal och resp kommuns bokslut. Kritisk utveckling enl KommunRatings Mätstandard, Nov 24 för kommuner Nyckeltalets fyra komponenter bedöms var för sig och sammanvägs till en indikation av handlingskraften. Vilka de kritiska nivåerna är för de fyra komponenterna framgår av diagrammen till vänster och av tabellen framgår hur sammanvägningen sker. Diagrammen återspeglar att toppcheferna har svårare att styra och genomdriva impopulära beslut * ju fler invånare kommunen har * ju fler anställda kommunen har per invånare * ju fler politiska partier kommunfullmäktige har och * ju fler organ kommunen är uppdelad i enligt information nedan. KOMPLETTERANDE KONCERNINFORMATION 255 Förvaltningsbolag: Förvaltningsfastigheterna ägs av förvaltningen Moderbolag: Koncernbolag finns ej Bolag och stiftelser mm: Döttrar: Höörs Byggnads AB 1 % Höörs Industribyggnad AB 1 % Mellanskånes Renhållnings AB 22 % Ledningsförmåga: Nyckeltalen 9-11 Sidan 15

16 Nyckeltal 11: Styrförmåga - Avgiftspolitik för Höör kommun Risknyckeltal Om avgiftsandelen släpar efter kan detta indikera bristande beslutsförmåga d v s överdriven känslighet hos politikerna för påtryckningar från olika avgiftskollektiv? Förvaltningarna 11% 1% 9% 8% Krav: Ej fallande trend. Nyckeltal 11: Avgiftsandelen Skatter Gen statsbidrag Släpar intäkternas avgiftsandel efter? Nyckeltalet anger hur avgifterna utvecklas som andel av intäkterna (från verksamheten d v s exkl finansiella intäkter). Obs att detta nyckeltal kan vara missvisande om omorganisationer skett under perioden. Om exempelvis avgiftsfinansierade verksamheter bolagiserats eller avyttrats uppträder normalt en nivåändring i avgiftstrenden efter det år detta ägt rum. En viss försiktighet vid tolkningen av detta nyckeltal är tillrådligt. 7% 6% 5% 4% 3% 2% ,5 Spec dest statsbidrag Avgifter Trend för Höör kommun Politiker är väldigt känsliga för avgiftshöjningar. Ofta höjs inte ens avgifterna tillräckligt för att kompensera för inflationen, än mindre för att kompensera minskade statsbidrag. Avgiftspolitiken är en viktig indikator på beslutsförmågan. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Belastningar sker för respektive fallande trend (under % i snitt per år) och snabbt fallande trend (under 1,5 % i snitt per år). En belastning sker också om medeltalet för nyckeltalet ligger mer än 5 % under Riksmedelvärdet. 1% % Medelvärde alla kommuner -1% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Om mer än 5 % under Rikssnittet: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Största arbetsgivare i kommunen dec 22, enl SCB. Fallande trend: Ja Risknyckeltal HÖÖRS KOMMUN 975 Snabbt fallande trend: - OK AKTIEBOLAGET HÖÖRS PLÅT 125 Trenden faller med,97 proc per år. BJÖRKVIKS VÅRDHEM AKTIEBOLAG 125 LUNDS STIFTS PRÄSTERS VÅRD- & DIAKONIFÖRENIN Mätperiod Bokslut Budget Budget SKÅNE LÄNS LANDSTING 75 Höör kommun Avgifter 17 % 16 % 15 % 13 % 12 % 13 % Spec dest statsbidrag 3 % 2 % 3 % 4 % 4 % 4 % Gen statsbidrag 2 % 19 % 2 % 2 % 2 % 18 % Skatter 61 % 63 % 62 % 63 % 64 % 65 % Summa 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Summa anställda i ovanstående företag: Ledningsförmåga: Nyckeltalen 9-11 Sidan 16

17 Nyckeltal 12: Investeringar för Höör kommun Risk- och analysnyckeltal Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 1% 9% 8% Nyckeltal 12: Investeringar/Intäkter Under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar medeller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). 7% 6% 5% 2 Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sista 1-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På samma sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % sista 1-årsperioden). 4% 3% 2% 1% 5% 4% 3% 2% Konjunkturanpassning = motcykliskhet % % % -1% Höör kommun Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Trend för Höör kommun Sparnivå (Kassaflöde / Intäkter) Investeringsnivå 95-3 Spar-/Kassaflödenivå 95-3 Optimal investeringsnivå MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 1 år)... - Kompensation Även över kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 1 år) Kompensation Även över kritisk nivå 3: - Bra Växande (> 5% på 1 år)... Ja 2 Kompensationer Befolkningsförändringenen sista 1 åren var 6,4 proc Mätperiod Investeringar Sparandet åren var 4,3% per år och Höör kommun 4,6 % 4,2 % 3,8 % 3,9 % 4,4 % 4,9 % investeringssnittet 4,34% (Lånebehovet per år var alltså,3%). Medelvärde alla kommuner 5,1 % 5, % 5,4 % 5,4 % 5,1 % Bokslut Budget Budget -2% -3% Invest. snittavvikelse BNP-snitt Årlig BNP-tillväxt Finansiella risker: Nyckeltalen Sidan 17

18 Nyckeltal 13: Skattekraft för Höör kommun Risknyckeltal Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 9% Nyckeltal 13: Skatteunderlag/Invånare 18 kr Skatteunderlaget per invånare i kronor 16 kr 85% 14 kr 12 kr 1 kr 8% 8 kr 6 kr 4 kr 75% 2 kr kr Höör kommun Skatteunderlag kr/inv 7% 65% 6% Krav: Ej fallande trend Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Kort trend Mättrend för Höör kommun MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Fallande långsiktig trend: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend: - Risknyckeltal Kraftig variation: - Bra Max/minskillnaden är 2,5 % och trenden % per år Prognos enl Sv KF cirkulär 24:8, Mätperiod Höör kommun Andel av skatteunderlaget i Riket 87,4 % 86,9 % 86,3 % 87,5 % 85,1 % 85, % 86,7 % 87, % Skatteunderlag kr/inv Budgetår (Årsbok för Sv K 19xx) Kommunförbundets prognos av skatteunderlaget för åren efter 24. Sviktar kommunens egen skattebas? (Årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skatteunderlag till medelskatteunderlag i Riket. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 21 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar. Fallande trend (under % i snitt per år) innebär en belastning. Snabbt fallande trend (under -,4 % i snitt per år) innebär en belastning. Kraftig variation innebär en belastning, vilket sker om nyckeltalets värden avviker med över 5 % från sina trendvärden samtidigt som trenden växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus 2 % per år. Finansiella risker: Nyckeltalen Sidan 18

19 Nyckeltal 14: Befolkningen i Höör kommun Risknyckeltal Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) 2,% 1,5% 1,%,5%,% -,5% -1,% -1,5% -2,% -2,5% 25% 2% 15% 1% 5% % -5% -1% Höör kommun Länet Riket Två ja Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) Höör kommun Länet Riket Två ja 1,91 MÄTSTANDARD Belastning Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen): - Kortsiktig snabbt fallande trend: - Långsiktigt (=tio år) fallande trend: - Långsiktig snabbt fallande trend: - Förekomst av en -6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur): - Förekomst av en 7-15-årspuckel: - Förekomst av en årspuckel: - Stor utflyttning i utbildningsgenerationen år - 8-w Andel invånare: Kommunen och Riket 23 (dec) % 1% 2% 3% Riket Höör kommun Skillnad i andel invånare: Kommunen minus Riket 23 (dec) MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Bra Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år: - Befolkningen i dec. Ökn. Förekomst av en potentiell äldrepuckel i år: Förekomst av en yngre äldrepuckel i år: Förekomst av en äldre äldrepuckel i 8-w år: Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w Befolkningsandelen i Riket är,16 %. 8-w % -6% -4% -2% % 2% 4% 6% 8% Skillnaden kommunen minus Riket 23 (dec) Kritisk nivå Tendens under 3 år dvs dec 2-3 Sviktar befolkningsunderlaget? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad som händer med befolkningsunderlaget på lång (1 år) och kort (1 år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i invånarantalet under 1 resp 1 år räknat per december resp år. Ogynnsam åldersstruktur? (Årlig kostnadsökningsrisk) Vad som händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid dec)? Nyckeltalet anger andelen invånare i proc för viktiga åldersklasser jämfört Riket. Tendensen under 3 år anges. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 21 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negativa befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och sådana utgör här belastningar. Är denna snabb d v s mer är -,5 % per år resp -5 % på tio år innebär detta ytterligare belastningar (max 4 st,5-vikter utdelas). Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig underrepresentation i åldersgruppen 2-44 år och lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i åldrarna -44 år (max 3 st,25-vikter utdelas). Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga pucklar i olika åldersgrupper (max 5 st,25-vikter utdelas). Finansiella risker: Nyckeltalen Sidan 19

20 Nyckeltal 15: Förvärvsintensitet i Höör kommun Risknyckeltal Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna? Hänger kvinnorna med? 95 % 9 % 85 % 8 % 75 % 7 % 65 % 6 % 55 % 5 % Nyckeltal 15: Förvärvsfrekvens Totalt för Höör Riket Länet Riksmax Gnosjö Riksmin Haparanda Kommuntrenden Rikstrenden Snittet över 16 år är 76,1 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommuntrenden sämre än Rikstrenden: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kommuntrenden mer än 2 % sämre än Rikstrenden: Ja Risknyckeltal Variationen är 12,6 %. Större än Rikets 11,1 % + 2,5 %: - Svag 9% 85% 8% 75% 7% 65% 6% 55% 5% 45% 4% 2 Kvinnlig förvärvsfrekvens Totalt för Höör Kvinnor Sviktar förvärvsintensiteten? (Årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgrupperna 2-64 år. För gränskommuner så som Strömstad, Årjäng och Haparanda ingår ej de utlandsarbetande. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med Rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En för instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning. Kompletterande information för analys En god utbildning ökar sannolikheten för att individen är gångbar på arbetsmarknaden. (Jmf diagram 'Utbildningsprofil'). 'Plus'-profil betyder en fördel genom en relativ övervikt för högre utbildning och vice versa. Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'. Arbetslöshetsstatistik enl AMS i maj varje år. Har Höör många 'företag'? Är Höörs befolkning välutbildad? (Tillhör kommuntypen 'Övriga mindre kommuner') Arbetsställen per tusen invånare, 5% 12% kommuner i fallande rangordning 4% 225 1% 3% 2 2% 8% 175 1% 6% 15 % 4% 125-1% 1-2% 2% 75-3% % 5-4% I arbetsmarknadsåtgärder i Höör i maj resp år 25-5% Öppet arbetslösa i Höör i maj resp år Höör jmf länet Jmf kommuntypen Jmf riket Totalt i Riket Öppet arbetslösa i Riket 'Plus'-profil 'Minus'-profil Folkskola Grundskola Utbildningsprofil för (dec) år 1998 Kort gymnasium Långt gymnasium Kort akademisk Lång akademisk Forskare Finansiella risker: Nyckeltalen Sidan 2

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010 Blekinge Dalarna Gagnef JA 17 år: 59 kr Hedemora JA 16 år: 67 kr 17 år: 72 kr 18 år: 81 kr Leksand Ca 20 3 v 6 tim/dag JA 16-17 år: Minst 59 kr, sem ers 12 % samt kommunens 18-19 år: Minst 73 kr försäkringar

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Företagens betydelse i Höör. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Höör. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Höör Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer