Finansiell kontroll av Hammarö kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell kontroll av Hammarö kommun"

Transkript

1 Finansiell kontroll av Hammarö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8 möjliga potentialer att förbättra finanserna. Nyckeltalen 9-11 indikerar ledningens förmåga att realisera dessa möjligheter. Nyckeltalen återspeglar viktiga krisutlösande risker vid dåliga finanser. Kvalitetsgranskad Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 OK Hur är skuldbetalningsförmågans komponenter? Analysnyckeltal KASSAFLÖ DE Tillräcklig nivå och god trend för konsolidering? N 2 Dålig SKULDFLÖ DESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N 3 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N 4 Bra Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? Tendensnyckeltal RÖ RELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J 5 Svag Hur stora är möjligheterna att förbättra skuldbetalningsförmågan? Indikatorer på ev användbara POTENTIALER: Potentialnyckeltal UTDEBITERINGSNIVÅ Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N 6 Dålig AVGIFTSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N 7 Bra KOSTNADSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N 8 Bra Hur stora är riskerna att skuldbetalningsförmågan försämras? Indikatorer på risk för bristande STYRFÖRMÅGA: Nyckeltal för ledningsrisk MAJO RITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i fullmäktiges partistruktur? 9 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? 10 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad styrförmåga antyder avgiftsandelens utveckling? 11 OK Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE KOSTNADSÖKNINGAR: Nyckeltal för investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J 12 Bra Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE INTÄKTSMINSKNINGAR: Nyckeltal för skattebasrisk SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J 13 OK BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J 14 Bra SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J 15 Bra Indikatorer på risker för ENGÅNGS KRISUTLÖSANDE FÖRSÄMRINGAR: Nyckeltal för förpliktelserisk BOSTADSÖ VERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J 16 Bra BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J 17 Dålig N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget 'Dålig'. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget 'Dålig'. Vad innebär en kvalitetsgranskning? Betygen i de 17 nyckeltalen i FörtroendeProfilen erhålls för 288 kommuner som ett resultat av en databearbetning. För en kvalitetsgranskad kommun har även en kommunanalytiker inom KommunRating gjort en kompletterande bedömning. Ibland justeras därvid betyget för något nyckeltal. Tjänsten Finansiell Kontroll beskriv i Produktblad 4, / Tjänster / Produktöversikt och denna dokumentation finns under Analyser / Analysarkiv Sidan 1

2 Svensk KommunRatings Steg 2-Analys Finansiell värdering på historisk och framtida statistik Steg 2-Analysen utgör underlaget för en KommunDiagnos Hammarö kommun År 2000 baseras på slutligt bokslut för år 2000 och åren därefter på budget och planer. Hammarö ligger i Värmlands län, tillhör kategorien 'Övriga mindre kommuner' och är nummer 152 i storlek av 288 kommuner. Befolkning 31 dec 2000 var invånare och ökningen var 21 personer under år Befolkningsförändringen var 5,2 procent under sista 10-årsperioden d v s åren (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 2000 är 22,10, vilket är 1,53 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 1999 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 4,4 % och deras kassaflöde 42,7 % av deras egen omsättning. Om företagens kassaflöde är större än 5 % och omsättningen är mindre än 35 % granskas inte dessa speciellt. Nyckeltal med mätstandarder Varför mätstandard? Kommunala bokslut brukar innehålla mängder av nyckeltal, som sällan används i debatten av flera skäl. Man förstår ej: - vad de betyder och vad de mäter - hur de ingår i det ekonomiska systemet - vilka ekonomiska poster som ingår - jämförbarheten med andra kommuner - om de är normativa eller relativa Därför behövs nyckeltal med mätstandards. Betydelsen Betydelsen av nyckeltalen i denna skrift framgår av dess definitionen men kanske fram för allt av motiven för dess mätstandard. Ty här diskuteras varför ett nyckeltal har värdena Bra, OK, Svag eller Dålig. System av nyckeltal Modellen innehåller 17 nyckeltal och bedömningen av ett kan bero på värdet av andra. Exempelvis innebär en indikation (av NT 2) att kommunen finansierar driftkostnader med lån, att fler lånekomponeter skall omfattas av NT 3 och 4, som mäter skuldnivå. Hur systemet samverkar framgår i viss mån av mätstandarden. Innehåll Nyckeltalen innehåller bruttobegrepp på hög nivå så som bruttointäkter för hela kommunen och för några nyckeltal lägst bruttointäkter på verksamhetsnivå. Motsvarande gäller för kostnaderna. Jämförbarhet och kvalitetsgranskning Alla data köps från myndigheter så som SCB och AMS. Därför är nyckeltal och mätstandarder i våra analyser jämförbara mellan kommunerna. Vid högre analysnivåer kontrolleras inköpt statistik med uppgifter ur aktuell kommuns bokslut mm varefter analysen anges vara kvalitetsgranskad. Normativa betyg Här tillämpade mätstandarder är normativa. Dvs normalkommunen kommer att förbättra sitt framtida finansiella läge vid betyg genomgående över OK för de 17 nyckeltalen. Lägre betyg än OK innebär en långsam försämring och under Svag en snabb framtida försämring. Få kommuner liknar normalkommunen så även utgångsläget måste vägas in vid en bedömning. För den som är intresserad av relationen till andra kommuner, så finns värdena för genomsnittskommunen, kommuntypen, bäst i länet, mm i de flesta nyckeltalsdiagrammen. Sidan 2

3 Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + ---> NT 2, 3, 6, 7, 8 och 12 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - Verksamhetens resultat (Resultat 1) +/- ---> NT 5 Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande / (Resultat 2/Kassaflöde) (exkl fiktiva poster) +/- ---> NT 1 och 2 Avskrivningar (fiktiv post) - Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Extraordinära intäkter + Extraordinära kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/- ---> Balanskravet Sparande = Kapitalbildning Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar => håller förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar => ökar förmögenheten 3 Rationaliseringsinvesteringar => åtgärder som pressar ner kostnaderna 4 Likviditetsuppbyggnad => lånade pengar bedöms dyrare än egna 5 Skuldminskning => amorterar lån Vad innebär KLs Hushållningskrav? Hur nu beslutande generation ser på den kommun de skall överlämna till kommande generationer. Hur nu befintliga resurser (Totala intäkter) skall fördelas i konsumtion och sparande. Vad innebär Balanskravet år 2000? Riksdagens lägsta nivå för sparandet för att hindra nu levande generation att överkonsumera. Det är ett demokratisk krav att en nyvald kommunalpolitiker utan erfarenhet skall kunna förstå kommunens ekonomi och fatta rationella ekonomiska beslut från och med första dagen i den nya positionen. Därför komponeras kommunens ekonomi i form av en sparanderäkning och nyckeltal byggs som mäter vid vilken sparandenivå som kommunens ekonomi konsolideras. God hushållning innebär en avvägning av de årliga totala intäkterna i konsumtion och sparande så att finanserna långsiktigt konsolideras. Nyckeltal 2 Kassaflöde eller Sparnivå är det helt centrala styrnyckeltalet. Om olika krav på god hushållning och balans kan Du läsa mer i SNSboken Styr din kommun eller hoppa av! (bl a sid 109-). Du köper boken via hemsidan På kommunstyrelsens dagordning! Åstadkommes genom: NT 2 Kassaflöde / Sparnivå > NT 12 Investeringsnivå > NT 2 Kassaflöde / Sparnivå > NT 6-7 Skatt- och avgiftsnivå > NT Skattebas- o Förpliktelserisker--> Visioner om: Förmögenheten: Rimligt belånad > Rätt sammansatt > Rätt volym > Finansiell attraktivitet: Starkt läge > Rätt mix och nivå på skatter och avgifter > Låga finansiella risker > Effekten avläses: NT 3-4 Skuldnivå (helt) NT 5 Rörelsekapital (delvis) Utanför denna analys NT 1, 3-5 och 12 (helt) Utanför denna analys NT 9-17 (delvis) NT 8 Kostnadsnivåer > Service: Hög kvalitet > Rätt komponerad > Utanför denna analys Utanför denna analys Sidan 3

4 Sidan 4 Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Hammarö kommuns förvaltningar. Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna OBS! 20 Nyckeltal 1: Skulder/Resultat 2 = Teoretisk återbetalningstid Skulle den teoretiska 18 År återbetalningsti den för ett år 16 vara längre än 50 år sätts tiden till 50 år. Krav: Under kritiska nivåer 2 Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner 0 Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer ( belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 Hammarö kommuns förvaltningar. Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag T idigare års trendmedelvärden inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den Trend för Hammarö kommuns förvaltningar. Medelvärde alla kommuner anpassade trendens värde för medelåret 1997 jämförs med Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 2: 12 år mätstandardens olika kritiska nivåer. Kritisk nivå 3: 20 år Nyckeltalets årliga nivå Medelvärde utan förmedlade lån T renden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Huvudnyckeltal Potentialkrav för 1999 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - OK Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökat Resulat 0,0 % 0,0 % 0,0 % Mätperiod Återbetalningsår Kommunens förvaltningar 4,26 12,02 5,14 2,85 2,13 2,36 0,00 0,00 Medelvärde alla kommuner 5,56 11,05 8,90 6,46 6,16 Bokslut Budget Budget Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (resultatet 2 exkl avskrivningar och fiktiva poster) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till st örsta delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. SCB har inte statistik för förmedlade lån före år Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som 'Kassaflödet' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för 1999 (jmf NT 6, 7 och 8). Å r 1999 fattas 3,1 milj kr till balans kravet o ch s parnivån är 59 % av nivån fö r go d hushållning enl kap 8, KL. Giltighets tid: N ästa uppdatering kan ske fö rst

5 Sidan 5 Nyckeltal 2: Kassaflöde eller Sparnivå för Hammarö kommun Styrnyckeltal Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Förvaltningarna Är kassaflödet tillräckligt? Koncernsparnivå / Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Nyckeltalet är resultatet efter finansiella poster exklusive Krav: 9% Omsättning Ö ve r avskrivningar, i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, kritiska avgifter och statsbidrag. Det kallas för Kassaflödet och är justerat 8% nivåer 45% för ev gjorda avsättningar för pensioner. Nyckeltalet mäter om 4 avsättningsförmågan är konsoliderande. 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 35% 3 25% 2 15% 1 5% ,0 % ,0 % Information 0,0 % Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) Hammarö kommun Medelvärde alla kommuner finns för år för de flesta kommuner. Tom stapel ett år Kritisk nivå "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå "Reinvesteringar" -5,0 % innebär att uppgifter saknas. Kritisk nivå "Avtalspensioner" Tidigare års trendmedelvärden -10,0 % Trend för Hammarö kommun Balanskravet 2000 nivån 5 % Pensionsskulden ökade 1,8 % i snitt per år MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 7,5 %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 5,5 %: Ja Styrnyckeltal År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 3,5 %: Ja Dålig Skattehöjningskrav 2,05 1,46 0,85 1,02 Snabbt fallande trend: - Resultat 3-2, -3,4% -2,1% 0,3% -0,1% Fr o m år 2000 utbetalas 100 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,5 %. Balanskravsnivå 5,8% 4,6% 5, 4,6% 4,5% Mätperiod I tabellen ovan anges den ungefärliga storleksordningen på de Kassaflöde skattehöjningar på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Hammarö kommun 3,85% 1,24% 2,88% 4,9 4,44% 3,8 Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att Medelvärde alla kommuner 4,94% 2,7 3,58% 4,23% 4,51% Bokslut Budget Budget nå ett nollresultat resp år. År 1999 fattas 3,1 milj kr till balanskravet och sparnivån är 59 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Koncern Företag Å rets res ultat / Intäkter (Fö rvaltn.) Förvaltning Trend, konc Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec För vissa kommuner med speciella egenskaper har mätstandarden justerats (Kritisk nivå 1 är ej 9 %). Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta för pensioner, re- och nyinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 innebär förmåga att avsätta för reinvesteringar och avtalspensioner men ej nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs långsiktigt minst 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid en snabbt fallande t rend över 1 % per år sker en belastning.

6 Sidan 6 Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Hammarö kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter Under kritiska nivåer Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Hammarö kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritisk nivå 3: - Bra Koncernen: Långa skulder / Omsättning Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering ( d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Växande trend -1,19 % per år: - SKULDER* Avrundat till jämna tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: - Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Hammarö kommun 16 % 15 % 15 % 14 % 9 % 9 % Summa skulder Medelvärde alla kommuner 27 % 30 % 32 % 27 % 28 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån Kommunen betalar ut 100 % av avtalspensionerna till anställda fr o m år 2000 * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter)

7 Sidan 7 Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Hammarö kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar Krav: Under kritiska nivåer Långa skulder netto Korta skul der Pensionsskulden P ens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Hammarö kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Koncernen: Skulder / Tillgångar Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snit t per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % för år Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - Bra Mkr Växande trend -0,35 % per år: - Omsättning Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) Förändring eget kapital Mätperiod Tillgångar Skuldbalansgrad Skulder Hammarö kommun 41% 38% 45% 42% 37% 43% Eget kapital Medelvärde alla kommuner 4 41% 41% 42% 42% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelser inom linjen Kommunen betalar ut 100 % av avtalspensionerna till anställda fr o m år 2000 * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns)

8 Sidan 8 Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Hammarö kommun Tendensnyckeltal Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarn 4% 2% -2% -4% -6% -8% -1 Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande tre nd Hammarö kommun Trend för Hammarö kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Finansnetto i Kr/Inv Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger 0 om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar 0 resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det Hammarö Maxvärde något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög Minvärde Medelvärden nivå kort upplåning. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend: Ja Svag Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - * Kompensation utgår för snabbt stigande trend Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för åren Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda Mätperiod Diagramvärden ovan Räntevinsten vid 0.1 % bättre lånevillkor Hammarö kommun -4,5 % -3,5 % -8,1 % -3,5 % -5,2 % -4,9 % Trend för Hammarö kommun -4,7 % -4,8 % -5,0 % -5,1 % -5,2 % Medelvärde alla kommuner -2,2 % -3,6 % -1,9 % -3,1 % -3,2 % Bokslut Budget Budget Finansnettot år 1999 var -4,7 milj kr ( -0,84 % Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % av totala intäkter) Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske fö rst

9 Sidan 9 Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential för Hammarö kommun Potentialnyckeltal Indikerar kommunens utdebiteringsnivå jämfört med medelutdebiteringen att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning? 23 kr 21 kr 19 kr 17 kr 15 kr 13 kr 11 kr 9 kr Under ringmarkerad kurva 1999 Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/ Skattesats i Hammarö kommun Medelskattesats i Länet Medelskattesats i Riket Skattesats i Karlstad kommun Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -1,06 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 1 för NT 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Hammarö 22,10 Hammarö 22,10 Potentialen -1,06 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 2 för NT 1: Ja Potentialnyckeltal Karlstad 21,75 Grums 22,40 Potentialen -1,06 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 3 för NT 1: Ja Dålig Jämför "Potentialkrav för 1999" för Nycke ltal 1. Potentialen -1,06 % understiger 3,06 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Potential / Intäkter En kronas skattehöjning 99 motsvarar ungefär 16 milj kr på eget underlag. Mätår Diagramvärden ovan Skattesats i Hammarö kommun 20,15 kr 21,90 kr 21,90 kr 21,90 kr 22,10 kr 22,10 kr 22,10 kr Skattesats i Karlstad kommun 19,80 kr 21,55 kr 21,55 kr 21,55 kr 21,75 kr 21,75 kr Utdebiteringspotential jmf Karlstad -0,35 kr -0,35 kr -0,35 kr -0,35 kr -0,35 kr -0,35 kr Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske fö rs t Karlstad 21,75 Grums 22,40 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% -2% -4% -6% -8% -1-12% -14% Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 1999 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT 1 Skuldbetalningsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkt er' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 1999' för nyckeltal 1, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flest a landsting åren 1998 och 1999.

10 Sidan 10 Nyckeltal 7 (Sid 1 av 2): Avgiftspotentialer år 1999 för Hammarö kommun Potentialnyckeltal Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Nyckeltal 7: Summa Avgiftspotential Jfr Riket Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter Jfr Jfr Kom Riket typ Potential 2,72 % Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 4,5% 4, 3,5% 3, 2,5% 2, 1,5% 1, 0,5% 0, Mkr 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Förskola Förskola Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter Fritid Kultur Ind. Fam. oms.* Avgiftspotentialer i Mkr Fritid Kultur Ind. Fam. oms.* *-märkta verksamheter ingår ej i nyckeltalet Äldreomsorg Utbildning* Jfr Kommuntypen Äldreomsorg Utbildning* Infra. Skydd. mm* *-märkta verksamheter ingår ej i nyckeltalet Infra. Skydd. mm* Särsk. Rikt. Åtgär.* Särsk. Rikt. Åtgär.* Politik* Politik* Jfr Riket Jfr Riket Jfr Länet Kommunen i jämföre lse m ed högsta kommun i vidstående grupper. Jfr Kommuntypen Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntypen eller länet. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Potentialen 2,72 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Nästa sida innehåller: Potentialen 2,72 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - Potentialnyckeltal Potentialen 2,72 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - Bra Sifferuppgifter Jämför "Potentialkrav för 1999" för Nycke ltal 1. Definitioner Potentialen 2,72 % understiger 3,06 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske först

11 Nyckeltal 7 (Sid 2 av 2): Avgiftspotentialer år 1999 för Hammarö kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Sidan 11 Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind. o Fam. omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden. Riket 28,02 % Nykvarn 32,37 % Hedemora 54,31 % Göteborg 43,82 % Malmö 33,90 % Mellerud Kommuntypen 25,09 % Tjörn 26,3 % Sävsjö 46,99 % Strömstad 37,64 % Vadstena 18,59 % Tjörn Länet 20,27 % Sunne 21,63 % Grums 36,62 % Munkfors 12,46 % Säffle 13,05 % Grums Aktuell kommun 14,15 % Hammarö 16,96 % Hammarö 8,17 % Hammarö 5,95 % Hammarö 4,22 % Hammarö Skillnad till 98-0,65 % / -0,57 Mkr 4,49 % / 6,54 Mkr 2,34 % / 0,34 Mkr 1,94 % / 0,18 Mkr -0,38 % / -0,10 Mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Särsk rikt insatser*politik* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden. Riket 19,76 % Eslöv 71,62 % Nykvarn 174,38 % Nora 43,81 % Älvdalen Kommuntypen 11,58 % Ljusnarsberg71,62 % Nykvarn 174,38 % Nora 11,53 % Strömstad Länet 16,05 % Torsby 29,4 % Karlstad 91,74 % Kil 6,82 % Storfors Aktuell kommun 7,89 % Hammarö 8,06 % Hammarö 50,53 % Hammarö 0,28 % Hammarö Skillnad till 98 1,69 % / 2,85 Mkr 0,42 % / 0,11 Mkr -23,73 % / -3,83 Mkr 0,28 % / 0,01 Mkr Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind. o Fam. omsorg* Riket 27,75 % Boxholm 31,10 % Boxholm 46,99 % Strömstad 40,19 % Borgholm 23,08 % Värnamo Kommuntypen 22,98 % Hjo 23,63 % Vadstena 44,92 % Sotenäs 33,77 % Karlsborg 15,6 % Haparanda Länet 20,16 % Forshaga 17,65 % Årjäng 19,97 % Säffle 9,37 % Karlstad 11,47 % Munkfors Utbildning* Infra-, skydd, mm* Särsk rikt insatser*politik* Riket 18,89 % Ljusdal 48,28 % Nordmaling 126,95 % Uppvidinge 38,67 % Hällefors Kommuntypen 10,79 % Haparanda 48,28 % Nordmaling 91,74 % Kil 6,37 % Gagnef Länet 13,82 % Kristineham 27,69 % Eda 76,01 % Årjäng 6,16 % Munkfors Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför ut redas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent Kassaflödet kan förbättras genom avgiftshöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner NT1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatteoch avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som bestäms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till skuldbetalningsförmågan. Nyckeltalet anger med hur många procent Resultat 2 förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 1999' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. I särskilt riktade åtgärder ingår bidrag för flyktingar och sysselsättning.

12 Sidan 12 Nyckeltal 8 (Sid 1 av 2): Besparingspotentialer år 1999 för Hammarö kommun Potentialnyckeltal Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Mkr 200,0 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Nyckeltal 8: Summa Besparingspotential Jfr Riket Jfr Riket Jfr Kom typ Potential 14,37 % Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 14, 12, 10, 8, 6, 4, 2, 0, Mkr Förskola Förskola Jfr Kommuntypen Äldreoms. Funkti Äldreoms. Funkti Ind. Fam. oms. Besparingspotentialer i procent av Totala Intäkter Ind. Fam. oms. Grund skola Besparingspotentialer i Mkr Grund skola Gymnasie skola Gymnasie skola Infra. Skydd mm Infra. Skydd mm Sär. Rikt. Åtgär. Sär. Rikt. Åtgär. Fritid Kultur Politik Fritid Kultur Politik Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämföre lse m ed kommuner som har lägst snittkostnad i ovanstående grupper. Jfr Riket Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen lägst i Riket, kommuntypen eller länet. MÄTSTANDARD* Belastning Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 14,37 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Nästa sida innehåller: Potentialen 14,37 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - 2,9 16 Potentialnyckelta Potentialen 14,37 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - 1,0 6 Bra Sifferuppgifter *Jämför med "Potentialkrav för 1999" för Nyckeltal 1. En krona =16 Definitioner Potentialen 14,37 % överstiger 3,06 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske först

13 Sidan 13 Nyckeltal 8 (Sid 2 av 2): Besparingspotentialer år 1999 för Hammarö kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med lägst enhetskostnad: Förskola Äldreomsorg mm Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Enhet: Heltidsbarn 1-12 år Alla inv 65 år och äldre Alla invånare Alla inv 7-15 år Gymnasieelever år Riket Nykvarn kr Båstad 532 kr Vindeln kr Lysekil kr Trelleborg Kommuntypen kr Nykvarn kr Habo 677 kr Nykvarn kr Nykvarn kr Haparanda Länet kr Sunne kr Eda 930 kr Årjäng kr Arvika kr Karlstad Aktuell kommun kr Hammarö kr Hammarö kr Hammarö kr Hammarö kr Hammarö Skillnad till kr / -9,89 % kr / 6,66 % 67 kr / 3,67 % -448 kr / -0,84 % kr / 21,80 % Skillnad i mkr -9,60 Mkr 9,11 Mkr 0,95 Mkr -0,88 Mkr 9,07 Mkr Infra-, skydd, mm Särsk rikt insatser Fritid Kultur Politik Enhet: Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Riket kr Ekerö 64 kr Nykvarn 139 kr Nykvarn 401 kr Nordmaling 198 kr Malmö Kommuntypen kr Höör 64 kr Nykvarn 139 kr Nykvarn 401 kr Nordmaling 286 kr Höör Länet kr Kil 381 kr Filipstad 646 kr Sunne 521 kr Grums 352 kr Hammarö Aktuell kommun kr Hammarö kr Hammarö kr Hammarö 655 kr Hammarö 352 kr Hammarö Skillnad till kr / 10,24 % -216 kr / -15,93 % 51 kr / 5,22 % 6 kr / 0,92 % 14 kr / 4,14 % Skillnad i mkr 2,56 Mkr -3,05 Mkr 0,72 Mkr 0,08 Mkr 0,20 Mkr Summa skillnad 9,15 Mkr jämfört m ed år Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Riket Salem kr Oxelösund 676 kr Sorsele kr Tomelilla kr Danderyd Kommuntypen kr Svenljunga kr Karlsborg 930 kr Årjäng kr Vadstena kr Vännäs Länet kr Hammarö kr Karlstad kr Sunne kr Kil kr Storfors Infra-, skydd, mm Särsk rikt insatser Fritid Kultur Politik Riket kr Vallentuna 97 kr Danderyd 171 kr Nordanstig 415 kr Gullspång 213 kr Västervik Kommuntypen kr Habo 322 kr Säter 171 kr Nordanstig 442 kr Åtvidaberg 352 kr Hammarö Länet kr Hammarö 692 kr Årjäng 746 kr Kil 530 kr Forshaga 374 kr Sunne Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (Förbättringsmöjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur många procent Kassaflödet kan förbät tras genom besparingar. Och i vad mån dessa förbättringar bringar ner NT 1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna mellan andra kommuners bruttodriftskostnader per konsumentenhet och den aktuella kommunen, för de tunga verksamhetsområdena. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst bruttodriftskostnad per konsumentenhet. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard, Okt 1997 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till skuldbetalningsförmågan. Nyckeltalet anger med hur många procent Resultat 2 förbättras om potentialen att sänka kostnaderna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 1999' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets besparingspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) Hur potentialnyckeltalet kan användas Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. I särskilt riktade åtgärder ingår kostnader för flyktingar och sysselsättning.

14 Nyckeltal 9: Styrförmåga - Majoriteter för Hammarö kommun Risknyckeltal Antyder fullmäktiges partistruktur att det skulle föreligga en risk för bristande beslutskraft i ett utsatt läge? Hur har fullmäktiges partistruktur utvecklats? Nyckeltalet anger fördelningen av mandaten i fullmäktige i kommunen och indikerar beslutsförmåga. Nyckeltal 9: Mandatfördelningen i fullmäktige Sidan % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % MÄTSTANDARD Belastning Majoritetsblock saknas i snitt åren Blocken minskar i betydelse åren Vågmästarnas trend växer mer än 10 % åren Vågmäst arläge Kompensation utgår då ett parti dominerar Mätperiod Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet (Vågmästare) Övriga vågmästarpartier Centerpartiet (Vågmästare) Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1998 för kommuner Nyckeltalet indikerar belastningar för fyra kritiska utvecklingar och en möjlig kompensation. 1 Är partiblocken inte tillräckligt stora för att kunna utgöra majoriteter under de sista fyra mandatperioderna mellan utgör detta en belastning. De grundläggande förutsättningarna för en ansvarsfull blockpolitik saknas. 2 Förlorar blocken väljare till övriga partier under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Att blocken minskar i betydelse minskar förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 3 Har 'Vågmästarpartierna' ökat sin andelstrend mer än 10 % under de sista 4:a mandatperioderna är detta en belastning. Ökat missnöje genom att dessa partier växer snabbt indikerar framväxten av en jordmån för populistisk överbudspolitik på bekostnad av en långsiktig ansvarsfull ekonomisk politik. 4 Förekomsten av vågmäst arläge sista perioden utgör en belastning. Vågmäst arläge indikerar förekomsten av en god jordmån för populistisk överbudspolitik. Därmed minskar också förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 5 Om ett parti dominerar de 5 sista perioderna med en mandatandel som i snitt överstiger 50 % och som dessutom aldrig understiger 47 % och understiger 50 % max 2 valperioder, så ut går en kompensation. Hammarö kommun Moderaterna 19 % 19 % 19 % 23 % 19 % 23 % MÄTSKALA Mandat Kristdemokraterna 0 % 0 % 0 % 6 % 'OK' 'Svag' Folkpartiet 6 % 13 % 10 % 10 % 6 % 6 % Risknyckeltal Centerpartiet (Vågmästare) 10 % 6 % 6 % 6 % 6 % 3 % OK Övriga vågmästarpartier 0 % 10 % 10 % 10 % 0 % 0 % Miljöpartiet (Vågmästare) 3 % 3 % 3 % 6 % Socialdemokraterna 58 % 52 % 52 % 48 % 58 % 42 % Vänsterpartiet 6 % 0 % 0 % 0 % 6 % 13 % Summa 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Antal mandat i kommunfullmäktige

15 Sidan 15 Nyckeltal 10: Styrförmåga - Handlingskraft för Hammarö kommun Risknyckeltal dec 99 92/94 95/98 99/02 Invånare Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Antyder organisationens storlek och struktur att det skulle kunna föreligga en risk för bristande handlingskraft i ett utsatt läge? Partier 25 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå Org spann Anställda / 1000-inv Årsanställda Min i Riket Hammarö kommun Antal 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' 85 Etableringsregion Karlstad AB Antal invånare i kommunen Bra Antal anställda i förvaltningarna per 1000 inv 100 Svag 65 Antal partier i kommunfullmäktige 7 OK 45 Antal nämnder och företag i koncernen 12 OK Timanställda Sammanvägd indikation av handlingskraften: OK Fastanstälda 105 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Max i Riket Företag Nämnder Kritisk nivå 3 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå Antyder kommunens organisation bristande handlingskraft? Nyckeltalet indikerar organisatorisk tröghet enl antagandet att ju fler invånare, anställda per 1000 inv, politiska partier och organisatoriska enheter som finns, ju lägre är den operativa förmågan att verkställa åtgärder. I krissituationer sätts en kommuns styrförmåga på hårda prov. Även om beslutskraften är tillräcklig kan en kommunal organisation brista i handlingskraft. Beslutade åtgärder blir inte genomförda. Observera att nyckeltalet enbart antyder att problem kan föreligga och at t vidare undersökningar kan vara meningsfulla om också övriga nyckeltal, som indikerar styrförmåga uppvisar brister. Källa är SCB, Kommunal personal och resp kommuns bokslut. Kritisk utveckling enl KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Nyckeltalets fyra komponenter bedöms var för sig och sammanvägs t ill en indikation av handlingskraften. Vilka de kritiska nivåerna är för de fyra komponenterna framgår av diagrammen till vänster och av tabellen framgår hur sammanvägningen sker. Diagrammen återspeglar att toppcheferna har svårare att styra och genomdriva impopulära beslut * ju fler invånare kommunen har * ju fler anställda kommunen har per invånare * ju fler politiska partier kommunfullmäktige har och * ju fler organ kommunen är uppdelad i. KOMPLETTERANDE KONCERNINFORMATION Förvaltningsbolag: Ingen uppgift Moderbolag: Ingen uppgift om koncernbildning i företagsdelen Bolag och stiftelser mm: Döttrar: AB Hammaröbostäder HammaröEnergi AB Värmlandstrafik AB Polstjärnan AB Donöhallen AB

16 Sidan 16 Nyckeltal 11: Styrförmåga - Avgiftspolitik för Hammarö kommun Risknyckeltal Om avgiftsandelen släpar efter kan detta indikera bristande beslutsförmåga d v s överdriven känslighet hos politikerna för påtryckningar från olika avgiftskollektiv? Förvaltningarna Nyckeltal 11: Avgiftsandelen Krav: Ej fallande trend Skat ter Gen statsbidrag Spec dest statsbidrag Avgifter Trend för Hammarö kommun Medelvärde alla kommuner Släpar intäkternas avgiftsandel efter? Nyckeltalet anger hur avgifterna utvecklas som andel av intäkterna (från verksamheten d v s exkl finansiella intäkter). Obs att detta nyckeltal kan vara missvisande om omorganisationer skett under perioden Om exempelvis avgiftsfinansierade verksamheter bolagiserats eller avyttrats uppträder normalt en nivåändring i avgiftstrenden efter det år detta ägt rum. En viss försiktighet vid tolkningen av detta nyckeltal är tillrådligt. Politiker är väldigt känsliga för avgiftshöjningar. Ofta höjs inte ens avgifterna tillräckligt för att kompensera för inflationen, än mindre för att kompensera minskade statsbidrag. Avgiftspolitiken är en viktig indikator på beslutsförmågan. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Belastningar sker för respektive fallande trend (under 0 % i snitt per år) och snabbt fallande trend (under 1,5 % i snitt per år). En belastning sker också om medeltalet för nyckeltalet ligger mer än 5 % under Riksmedelvärdet. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Största arbetsgivare i kommunen sep 99, enl SCB. Om mer än 5 % under Rikssnittet: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' HAMMARÖ KO MMUN Fallande trend: Ja Risknyckeltal STORA ENSO PAPERBOARD AKTIEBOLAG Snabbt fallande trend: - OK AKZO NOBEL BASE CHEMICALS AKTIEBOLAG 225 Trenden faller med 1,09 proc per år. METSA SPECIALTY CHEMICALS AB 75 FÖ RSVARSMAKTEN Mätperiod Bokslut Budget Budget Hammarö kommun Avgifter 26 % 19 % 19 % 19 % 20 % 20 % Spec dest statsbidrag 2 % 2 % 3 % 3 % 3 % 3 % Gen statsbidrag 8 % 6 % 6 % 6 % 5 % 3 % Skatter 63 % 73 % 73 % 72 % 72 % 74 % Summa anställda i ovanstående företag: Summa 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske först

17 Sidan 17 Nyckeltal 12: Investeringar för Hammarö kommun Risk- och analysnyckeltal Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 1 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Nyckeltal 12: Investeringar/Intäkter Under kritiska nivåer Hammarö kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Trend för Hammarö kommun Resultat2/Intäkter Investeringsnivå Spar-/Kassaflödenivå Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader. Vidare indikeras om kommunen investerar med eller motcykliskt vad beträffar konjunkturen för perioden (se diagram nedan). Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sist a 10-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På motsvarande sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % under sist a 10- årsperioden). 6% 5% 4% 3% 2% 1% -1% -2% -3% Konjunkturanpassning = motcykliskhet Invest. snittavvikelse Årlig BNP-tillväxt MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 10 år) Kompensation Även över kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 10 år) Kompensation Även över kritisk nivå 3: - Bra Växande (> 5% på 10 år)... Ja 2 Kompensationer Befolkningsförändringenen sista 10 åre n var 5,6 proc Mätperiod Investeringar Resultat 2-s nittet åren var 4.9 per år o ch Hammarö kommun 1,9 % 1,5 % 1,3 % 1,4 % 1,6 % 2,8 % Investerings snittet 3.66% ( Lånebeho vet per år var alltså -1.24%). Medelvärde alla kommuner 6,3 % 5,8 % 5,2 % 5,2 % 5,1 % Bokslut Budget Budget Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske först

18 Nyckeltal 13: Skattekraft för Hammarö kommun Risknyckeltal Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 12 Nyckeltal 13: Skatteunderlag/Invånare kr kr Skatteunderlaget per invånare i kronor kr kr kr 600 kr 400 kr kr Sidan Krav: Ej fallande trend Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Kort trend Mättrend för Hammarö kommun MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Fallande långsiktig trend: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend: - Risknyckeltal Kraftig variation: Ja OK M ax/mins killnaden är 5,3 % o ch trenden 0,4 % per år Fallande trend (under 0 % i snitt per år) innebär en P rognos enl Sv KF cirkulär 2000:21, Mätperiod belastning. Snabbt fallande trend (under -2 % i snitt per år) innebär en belastning. Kraftig variation innebär en Hammarö kommun belastning, vilket sker om nyckeltalets värden avviker med Andel av medelskattekraften i Riket 105,1 % 104,4 % 106,0 % 107,2 % 108,8 % 111,3 % 109,2 % 107,7 % över 5 % från sina trendvärden samtidigt som trenden Medelskattekraft i Riket 891 kr 911 kr 923 kr 960 kr 980 kr kr kr kr växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus 2 % Budgetår ( Å rs bo k fö r Sv K 19xx) i snit t 1997 per år Ko mmunfö rbundets pro gno s av medels kattekraften fö r åren efter kr Hammarö ko mmun Medelskattekraft i Riket, inkl pro gno s Sviktar kommunens egen skattebas? (Årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skattekraft till medelskattekraften i Riket. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar.

19 Sidan 19 Nyckeltal 14: Befolkningen i Hammarö kommun Risknyckeltal Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? 3, 2, 1, 0, -1, 15% 1 5% -5% Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) Hammarö kommun Länet Riket Befolkningsökning under 10 år (dec resp år) Hammarö kommun Länet Riket w Andel invånare: Kommunen och Riket 1999 (dec) MÄTSTANDARD Belastning Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen): Kortsiktig snabbt fallande trend: - Långsiktigt (=tio år) fallande trend: Långsiktig snabbt fallande trend: - -8% -6% -4% -2% 2% 4% 6% 8% Förekomst av en 0-6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur): - Skillnaden kommunen minus Riket 1999 (dec) Förekomst av en 7-15-årspuckel: - Kritisk nivå Förekomst av en årspuckel: - Tendens under 4 år dvs dec Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år: - Förekomst av en potentiell äldrepuckel i år: - Befolkningen i dec. Ökn. Förekomst av en yngre äldrepuckel i år: - Giltighetstid: Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan 0-44/45-w - Nästa uppdatering kan Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan 0-44/45-w - ske först Riket Hammarö kommun Skillnad i andel invånare: Kommunen minus Riket 1999 (dec) 80-w MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Bra Sviktar befolkningsunderlaget? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad som händer med befolkningsunderlaget på lång (10 år) och kort (1 år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i invånarantalet under 1 resp 10 år räknat per december resp år. Ogynnsam åldersstruktur? (Årlig kostnadsökningsrisk) Vad som händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid dec)? Nyckeltalet anger andelen invånare i proc för viktiga åldersklasser jämfört Riket år T endensen under 4 år anges. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negativa befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och sådana utgör här belastningar. Är denna snabb d v s mer är -0,5 % per år resp -5 % på tio år innebär detta ytterligare belastningar (max 4 st 0,5-vikter utdelas). Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig underrepresentation i åldersgruppen år och lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i åldrarna 0-44 år (max 3 st 0,25-vikter utdelas). Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga pucklar i olika åldersgrupper (max 5 st 0,25-vikter utdelas).

20 Sidan 20 Nyckeltal 15: Förvärvsintensitet i Hammarö kommun Risknyckeltal Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna? Hänger kvinnorna med? 95 % 90 % 85 % 80 % 75 % 70 % 65 % 60 % 55 % 50 % Nyckeltal 15: Förvärvsfrekvens Totalt för Hammarö MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommuntrenden sämre än Rikstrenden: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kommuntrenden mer än 2 % sämre än Rikstrenden: - Risknyckeltal Variationen är 10,0 %. Större än Rikets 11,1 % + 2,5 %: - Bra iltighetstid: Nästa uppdatering Riket Länet Riksmax Gnosjö Riksmin Haparanda Rikstrenden Kommuntrenden Arbetslöshetsstatistik enl AMS. Snittet över 12 år är 80,42 % Är Hammarös befolkning välutbildad? (Tillhör kommuntypen 'Övriga mindre kommuner') Kvinnlig förvärvsfrekvens To t al t för Hammarö Kvinnor Sviktar förvärvsintensiteten? (Årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgruppen år. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med Rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En för instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning. Kompletterande information för analys En god utbildning ökar sannolikheten för att individen är gångbar på arbetsmarknaden. (Jmf diagram 'Utbildningsprofil'). 'Plus'-profil betyder en fördel genom en relativ övervikt för högre utbildning och vice versa. Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'. 12% Dec 90 Dec 91 Dec 92 Dec 93 Dec 94 Dec 95 Dec 96 Dec 97 Dec 98 Dec 99 Dec 00 4% 3% Utbildningsprofil för (dec) år % 8% 6% 4% 2% I arbetsmarknadsåtgärder i Hammarö Öppet arbetslösa i Hammarö Totalt i Riket Öppet arbetslösa i Riket 1% -1% -2% -3% -4% Folkskola Grundskola Kort gymnasium Långt gymnasium Kort akademisk Hammarö jmf länet Jmf kommuntypen Jmf riket 'Plus'-profil 'Minus'-profil Lång akademisk Forskare

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Nacka kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = b Fastställt den 19 maj 24 Presenterad för Nacka kommun i maj 24 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Finansiell kontroll av Sundsvall kommun

Finansiell kontroll av Sundsvall kommun Finansiell kontroll av Sundsvall kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1992-2 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun FörtroendeProfil-Rating för Uppsala kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 19 mars 24 Presenterad för oppositionspartierna i Uppsala kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 25-4-25 MORA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Mora kommum Finansiell

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunAnalys för Kristinehamns kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Tierps kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Hjo kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Östhammar kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 26-5-2 HUDIKSVALLS KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Krokoms kommun

KommunDiagnos för Krokoms kommun KommunDiagnos för Krokoms kommun Förslag 17 september 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 26 november 2003 Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Lägsta delbetyg bestämmer

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner Spanande rating eller 4-minuters-analys av kommuner Hur du använder Svensk KommunRatings hemsida www.kommunrating.se på ett effektivt sätt för finansiell analys av Sveriges kommuner. Sidan 1 Handledning

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun

KommunDiagnos för Kungälvs kommun KommunDiagnos för Kungälvs kommun Förslag till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 24 september 2014 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Sidrubrik Innehåll Sidan

Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 14 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1997-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-5-8 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2016 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 7 april 2006** * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se ** Bromölla kommun är meriterad att inneha en Finansiell

Läs mer

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2011 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2013 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit?

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB 2014-01-30 Analysartikel Södertälje! Sveriges Detroit? I analystidningen Kommunexperten 2011, nr 5 analyserades

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 1999-04-29 Mottagare: Ekonomi/Finans 1999:63 Sektionen för ekonomistyrning 1999-04-29

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

PM Skatteväxling av kollektivtrafiken i Värmlands län

PM Skatteväxling av kollektivtrafiken i Värmlands län Bilaga 3 1(7) Kollektivtrafikstaben Bilaga 3 PM Skatteväxling av kollektivtrafiken i Värmlands län År 2012 infördes en ny kollektivtrafiklag. I samband med lagens införande valde landsting och kommunkollektiv

Läs mer