KommunDiagnos för Kungälvs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KommunDiagnos för Kungälvs kommun"

Transkript

1 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Förslag till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 24 september 2014 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 X X X A1 A2 X A2 B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs A2 = Finansiell elitlicensnivå = Nivån för meritering för finansiell elitlicens Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Kommunskuld: Delbetyget får högt betyg därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp värderas lågt, se nyckeltal S1. : Delbetyget får högsta betyg därför att sparnivån ligger på en tillfreddställande hög nivå, se nyckeltal H1. Finansiella risker: Nyckeltalen R1-R6 visar inga tecken på externt indikerbara finansiella risker. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M2 och M3 visar att potentialer finns att öka avgiftsintäkterna och pressa ner kostnaderna i mer än tillräcklig omfattning. Skuld Möjligheter Krisutlösande risker Nyckeltal Mätperiod är bokslutsåren FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP Skulder + avtalspensionsåtagande + borgen är låga? N S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA Sparandet räcker till både investeringar + amorteringar? N S2 Bra Hur sköter nu levande generation finanserna (Kommunallagens krav)? SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för uthålliga finanser? N H1 Bra SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N H2 Svag SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N H3 OK RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J H4 Bra KAPITALBILDNING Rimlig investeringsnivå i förhållande till sparnivån? J H5 OK Hur stora finansiella krisutlösande risker kan indikeras? Finansiella risker INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J R1 Bra SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J R2 Bra BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J R3 Bra SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J R4 Bra BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J R5 Bra BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J R6 OK Vilka effektiva möjligheter finns att förbättra finanserna? Finansiella möjligheter SKATTEHÖJNING Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N M2 Bra KOSTNADSPRESS Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N M3 Bra Ledningsrisk Hur troligt är det att de finansiella förbättringsmöjligheterna används? Ledningsförmåga MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i partistrukturen? L1 Svag HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? L2 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad förmåga antyder avgiftsandelens utveckling? L3 OK N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig KommunDiagnos är registrerat varumärke Sidan 1 Beställare: Kungälvs kommun

2 Sidan 2

3 Innehåll Sidrubrik Innehåll Sidan Det finansiella betyget KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Innehåll Det övergripande Ratingprocessens faser Bakgrund Hur skall jag tänka? Uppoffringen till högsta finansiella betyg Tendensen i utvecklingen Analysfrågan kommunskuld Begreppen, synsättet och metoden för... Förmögenheten värderas i tänkt utsatt läge Nyckeltalen för kommunskuld Analysfrågan finansiell hälsa Begreppen, synsättet och metoden för... Intäkts- och kostnadsbedömningar Nyckeltalen för finansiell hälsa Analysfrågan finansiella risker Begreppen, synsättet och metoden för... Nyckeltalen för finansiell risk Analysfrågan finansiella möjligheter Begreppen, synsättet och metoden för... Nyckeltalen för finansiell risk Analysfrågan ledningsförmåga Betygskommitténs underlag Tre vägledande nyckeltal om ledningsrisk Betygsskalan Betygsskalan Utvärdering Om Svensk Kommunrating Finansiell analys av historia och framtid Profil med 19 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Innehållsförteckning Öppen rating Allmän information om aktull kommun En analys i fem frågor Uppgiften Jämförelse med tidigare år Kommunskuld Nettokalkyl för kommunskulden och bedömning Nyckeltalen S1-S2 Uppföljning från redovisning till planering Nyckeltalen H1-H5 Krisutlösande finansiella risker Nyckeltalen R1-R6 Finansiella möjligheter Nyckeltalen M1-M3 Ledningsförmåga Nyckeltalen L1-L3 Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan Sidan 3

4 Version KommunDiagnos är en finansiell värdering på Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. historisk och framtida statistik åren Kommunskuld: Delbetyget får högt betyg därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp värderas lågt, se nyckeltal S1. Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos : Delbetyget får högsta betyg därför att sparnivån Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter ligger på en tillfredsställande hög nivå, se nyckeltal H1. A1 X X X A1 A2 X A2 Finansiella risker: Nyckeltalen R1-R6 visar inga tecken på B1 B1 externt indikerbara finansiella risker. B2 B2 C1 C1 C2 C2 Finansiella möjligheter: Nyckeltalet M3 visar att potentialer D1 D1 finns att pressa ner kostnaderna i tillräcklig omfattning. D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs A2 = Finansiell elitlicensnivå = Nivån för meritering för finansiell elitlicens Nyckeltal Mätperiod är bokslutsåren FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? Kommunskuld N FÖRPLIKTELSEBELOPP Skulder + avtalspensionsåtagande + borgen är låga? S1 Bra N AMORTERINGSFÖRMÅGA Sparandet räcker till både investeringar + amorteringar? S2 Bra Hur sköter nu levande generation finanserna (Kommunallagens krav)? N SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för uthålliga finanser? H1 Bra N SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? H2 Bra N SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? H3 Svag J RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? H4 OK J KAPITALBILDNING Rimlig investeringsnivå i förhållande till sparnivån? H5 Bra Hur stora finansiella krisutlösande risker kan indikeras? Finansiella risker J INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? R1 Bra J SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? R2 Svag J BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? R3 Bra J SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? R4 Bra J BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? R5 Bra J BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? R6 Svag Vilka effektiva möjligheter finns att förbättra finanserna? Finansiella möjligheter N SKATTEHÖJNING Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? M1 Dålig N AVGIFTSHÖJNINGAR Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? M2 Dålig N KOSTNADSPRESS Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? M3 Bra Hur troligt är det att de finansiella förbättringsmöjligheterna används? Ledningsförmåga MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i partistrukturen? L1 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? L2 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad förmåga antyder avgiftsandelens utveckling? L3 Svag N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig KommunDiagnos är registrerat varumärke Sidan 1 Beställare: Timrå kommun KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 X X X A1 A2 X A2 B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs A2 = Finansiell elitlicensnivå = Nivån för meritering för finansiell elitlicens N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig KommunDiagnos är registrerat varumärke Sidan 1 Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Version Kommunskuld: Delbetyget får högt betyg därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp värderas lågt, se nyckeltal S1. : Delbetyget får högsta betyg därför att sparnivån ligger på en tillfredsställande hög nivå, se nyckeltal H1. Finansiella risker: Nyckeltalen R1-R6 visar inga tecken på externt indikerbara finansiella risker. Finansiella möjligheter: Nyckeltalet M3 visar att potentialer finns att pressa ner kostnaderna i tillräcklig omfattning. Nyckeltal Mätperiod är bokslutsåren FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? N FÖRPLIKTELSEBELOPP Skulder + avtalspensionsåtagande + borgen är låga? S1 Bra N AMORTERINGSFÖRMÅGA Sparandet räcker till både investeringar + amorteringar? S2 Bra Kommunskuld Hur sköter nu levande generation finanserna (Kommunallagens krav)? N SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för uthålliga finanser? H1 Bra N SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? H2 Bra N SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? H3 Svag J RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? H4 OK J KAPITALBILDNING Rimlig investeringsnivå i förhållande till sparnivån? H5 Bra Hur stora finansiella krisutlösande risker kan indikeras? Finansiella risker J INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? R1 Bra J SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? R2 Svag J BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? R3 Bra J SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? R4 Bra J BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? R5 Bra J BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? R6 Svag Vilka effektiva möjligheter finns att förbättra finanserna? Finansiella möjligheter N SKATTEHÖJNING Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? M1 Dålig N AVGIFTSHÖJNINGAR Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? M2 Dålig N KOSTNADSPRESS Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? M3 Bra Hur troligt är det att de finansiella förbättringsmöjligheterna används? Ledningsförmåga MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i partistrukturen? L1 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? L2 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad förmåga antyder avgiftsandelens utveckling? L3 Svag Beställare: Timrå kommun Ratingprocessens faser Öppen rating Varför rating? Rating är finansiell betygssättning. Syftet är att vara så tydlig det går i bedömningen. Det nås genom mätbarhet med normativa betyg. Den normativa betygsskalan finns på sidan 38. Varför öppen rating? Detta begrepp innebär att allt det underlag, som visar varför en kommun har fått ett visst finansiellt betyg, presenteras öppet som här i detta dokument. Syftet är att alla och framför allt beslutsfattare i en kommun skall förstå hur man kan agera för att behålla ett högt betyg eller nå ett ännu högre. Öppenheten ger även den transparens som krävs för en lugn fungerande marknad. Vid kriser kan marknaden snabbt konstatera vilka kommuner som är bra och skall stå utanför. Varför långsiktig rating? Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäts kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. Den gamla ratingens nackdelar Traditionella ratingföretags finansiella betyg inskränker sig i de flesta fall till prissättning av en organisations upplåning. Man arbetar i slutna kommittéer utan extern insyn och ett betyg publiceras med sparsamma kommentarer. Då underlag av analytisk karaktär brister i utförlighet vet man inte hur betyg ska förbättras. Detta är sluten rating. Metoden har nackdelen att fungera ryckigt på marknaden. Vid nedgradering av ett företag faller ofta hela branscher igenom. Denna rating är sällan långsiktig och solvent. Bedömningen innebär ofta sannolikheten för att kommunen kan betala ett lån inom avtalade villkor oberoende av vilka konsekvenser det kan få för kommunens ekonomi och förmåga att vidmakthålle sin servicenivå i framtiden. Utgångsläge Rating med KommunDiagnos är en process Startfas Analysfas Presentationsfas Betygsfas Tid i veckor Finansiell styrka och uthållighet Ana lys en pres enteras under en hel dag. Alla får en inbunden analys, 40 sidor i A4-format KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 Skuld Möjligheter Krisutlösande risker Ledningsrisk KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 Skuld Möjligheter Krisutlösande risker Ledningsrisk Betygskommittén med representanter från kommunen. Samsyn om betyg. Finnsalla styrverktyg? Under processens gång sker kontakter med kommunen minst 2 gånger. Sidan 4

5 Bakgrund Finansiell värdering på historisk och framtida statistik Denna analys utgör därmed underlag för en KommunDiagnos Kungälv kommun År 2013 baseras på slutligt bokslut för år 2013 och åren därefter på budget och planer. Kungälv ligger i Västra Götalands län och tillhör kategorien 'Förortskommuner till storstäderna' (före 2010 'Förortskommuner') och är nummer 55 i storlek av 290 kommuner. Befolkning 31 dec 2013 var invånare och ökningen var 356 personer under år Befolkningsförändringen var 10,37 procent under senaste 10-årsperiod d v s åren Den kommunala skattesatsen år 2014 är 21,44 procent vilket är 0,79 procent högre än medelskattenivån i hela riket. Kungälv kommun är medlem i KommunInvest År 2012 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernens omsättning 13,3% och deras kassaflöde 35,2% av deras egen omsättning. Andelen i egen regi är 87,0%. Hela kommunkoncernen analyseras. Analysrelationer Innevarande budgetår Aktuellt budgetår År En procents skattehöjning ger i mkr 82,1 85,9 89,1 91,9 mkr Ovanstående belopp i proc av totala intäkter 3,4 3,3 3,3 3,3 % En procent av totala intäkter i mkr 24,2 25,7 26,8 27,9 mkr De tio kommuntyperna Kommuntyperna före 2010 Storstäder 1 Storstad Förortskommuner till storstäderna 2 Förortskommuner Större städer 3 Större städer Förortskommuner till större städer 4 Pendlingskommuner Pendlingskommuner 5 Glesbygdskommuner Turism- och besöksnäringskommuner 6 Varuproducerande kommuner Varuproducerande kommuner 7 Övriga kommuner med mer än invånare Glesbygdskommuner 8 Övriga kommuner med till invånare Kommuner i tätbefolkad region 9 Övriga kommuner med mindre än invånare Kommuner i glesbefolkad region 10 Ekonomisk statistik bearbetas löpande varför historiska värden justeras (ofta bara marginellt) mellan åren. Sidan 5

6 Hur skall jag tänka? Version En analys i fem frågor Ställ diagnos på din kommun Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett analyserar land. ett land. och analyseras så som nationalekonomer 1 Kommunskuld Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. Finansiella risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 Finansiella möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. Sidan 6 Indikativ betygsmatris En betygsmatris ger slutbetyget De fyra första analysfrågorna resulterar i delbetyg, som förs in i en betygsmatris på Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B Finansiella möjligheter analysens framsida. Den femte analysfrågan, ledningsförmåga, bedöms på sidan 34. A B C D Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell = Nivån Finansiella för finansiell Finansiella elitlicens skuld hälsa risker möjligheter A1 X X X A1 A2 X A2 En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs A2 = Finansiell elitlicensnivå = Nivån för meritering för finansiell elitlicens

7 Uppoffringen i miljoner kronor till högsta finansiella betyg Uppgiften Vad behöver göras? I Gapanalys för år 2015 II Skuld-gap: + 0,00 Mkr Mkr Nyckeltal S1 - S2 Finansiellt hälso-gap: + 0,00 Mkr Mkr Nyckeltal H1- H5 Finansiellt risk-gap: + 0,00 Mkr Mkr Nyckeltal R1-R6 Hur kan det göras? Balansera kommunens ekonomi till A-nivå Kungälvs kommun Visions-gap: + 0,00 Mkr Mkr Ledningens medel för utveckling Totalt gap: = 0,00 Mkr Mkr Potentialer för att balansera år 2015 från: Utdebiteringsnivå år ,00 Mkr Mkr M1 Nivån sänks 0,25 kr per år i 10 år och totalt -229,75 Mkr Avgiftsnivåer enligt år ,00 Mkr Mkr Nyckeltal M2 Kostnadsnivåer enligt år ,00 Mkr Mkr Nyckeltal M3 Totala potentialer: = 0,00 Mkr Mkr Slutes gapet? Ja Hur det kan göras - mer preciserat! Kostnadspress M3 Analytikerns förslag till budget Sidan 7 Avgiftsökning M2 Förskola 0-5 år 6,0 Mkr 0,0 Mkr Mkr Mkr Äldreomsorg 4,0 Mkr 0,0 Mkr Mkr Mkr Social omsorg 8,0 Mkr Mkr Förskola 6 år 0,0 Mkr Mkr Grundskola 0,0 Mkr Mkr Gymnasieskola 0,0 Mkr Mkr Infra, skydd, mm 5,0 Mkr Mkr Handikappade 0,0 Mkr Mkr Fritid 0,0 Mkr 0,0 Mkr Mkr Mkr Kultur 0,0 Mkr 0,0 Mkr Mkr Mkr Politik 0,0 Mkr Mkr Affärsverksamhet 0,0 Mkr Mkr Summa potential 23 Mkr 23,0 Mkr 0,0 Mkr Mkr Mkr Så här kan en kommun styras om man vill undvika att bli begravd i detaljer! Till vänster är ett exempel som bygger på utredarens värderingar och visioner! Med stöd av detta schema gör Du en egen balanserad budget för Din kommun med siffror som passar Dina värderingar! Det finns tusentals kombinationer. Kom ihåg att ekonomi definieras som hushållning med knappa resurser! Mitt alternativ till budget Kostnadspress Avgiftsökning

8 Tendensen i utvecklingen Jämförelse med tidigare år Uthålliga finanser - analys varje år Detta är Kungälvs kommuns tredje KommunDiagnos i följd. Den förra gjordes för ett år sedan. Pilar i FörtroendeProfilen nedan anger förändringen jämfört med tidigare år. Sammanfattningsvis har två nyckeltal förbättrats ett betygssteg var och två försämrats tre steg. Men egentligen har bara ett nyckeltal försämrats ett steg då ett betygssteg i två nyckeltal beror på justeringar av historisk statistik. Sammanvägt finansiellt betyg och delbetyg Vid en jämförelse av omslagets betygsmatris med den i förra årets KommunDiagnos framgår att läget är oförändrat med slutbetyget A2. Det är Kommunskuld som har delbetyget A2, som tidigare., Finansiell risk och Finansiella möjligheter behåller också sina delbetyg A1. Det sammanvägda finansiella betyget blir A2 då delbetyget för Kommunskuld är A2. Nyckeltalens förändringen jämfört läget förra året: Möjligheter Krisutlösande risker Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA S2 Bra Det finansiella nuläget SPARNIVÅ H1 Bra SKULDFLÖDESGRAD H2 Svag SKULDBALANSGRAD H3 OK RÖRELSEKAPITAL H4 Bra KAPITALBILDNING H5 OK Finansiella risker INVESTERINGSNIVÅ R1 Bra SKATTEKRAFT R2 Bra BEFOLKNING R3 Bra SYSSELSÄTTNING R4 Bra BOSTADSÖVERSKOTT R5 Bra BORGEN R6 OK Effektiva möjligheter SKATTEHÖJNING M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR M2 Bra KOSTNADSPRESS M3 Bra Finansiella risker Finansiella möjligheter Kommunskuld Som nyckeltalet S1 Förpliktelsebelopp visar är kommunskulden tillräckligt låg för ett A-betyg dock sker det inte med en mycket god marginal upp till lägsta kritiska nivå. Delbetyget blir därför A2. Delbetyget beror av nyckeltalet H1, som visar ett betydligt ökat sparande från och med 2012 och framöver. Där ligger sparandet mycket över godkänd nivå. Betyget blir A1. Finansiella risker Nyckeltalen R1-R6 visar inga tecken på externt indikerbara finansiella risker. Det ger även nu delbetyget A1. Finansiella möjligheter Möjligheterna att pressa ner kostnadsnivåerna (M3) och höja avgifter (M2) räknat som potentialer i procent av totala intäkter visar följande serie: Pot.år Kostnads- Avgifts- Slutpress höjningar betyg ,20 % 4,21 % A2 (FE)* ,84 % 4,72 % A2 (FE)* ,45 % 4,45 % A2 (FE)** När det gäller kostnadpotentialerna så ökar dessa under 2012 jämfört Det behöver inte indikera en försämrad kostnadseffektivitet. Det räcker om jämförelsekommunerna har en snabbare utveckling av effektiviteten än Kungälv för att få en växande potential. Avgiftspotentialerna har indikerats minska något igen jämfört Båda potentialerna är större än vad som är normalt. Det finns gott om potentialer och delbetyget blir A1. Kungälv är meriterad för Finansiell Elitlicens Slutbetyget för Kungälv är A2 som i tidigare KommunDiagnoser. Då kommuner med ett betyg lägst A2 är meriterad för Finansiell Elitlicens så gäller det för Kungälv kommun. * Innehavare av en Finansiell Elitlicens från ** Meriterad för en förnyelse av Finansiell Elitlicens under 2014 Sidan 8

9 Begreppen, synsättet och metoden för kommunskuld Kommunskuld Om individuell riskaversion Inledningsvis bör påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidta riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge och hur man positionerar sig till ett säkrare. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån kr/inv och för ett mycket högt över kr/inv. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under A1-A2 Lågt B1-B2 Lite högt C1-C2 Mycket högt över D1-D2 Beloppsgränserna är satta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Den lägsta kritiska nivån är 90 procent av prisbasbeloppet varför skalans beloppsgränser ändras varje år. Tillägget kr ger nästa nivå kr och ytterligare kr resulterar i kr. Statsskulden ligger på nivån kr per invånare. För kommuner är spännvidden från till kr per invånare vilket framgår av S1. De flesta landstings förpliktelsebelopp återfinns mellan och kr per invånare. Förpliktelsegap Även ett Förpliktelsegap (se sidan 7) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se S1). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1-A2 dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1 eller A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värdering av dessa görs. Syftet är att bedöma och påvisa finansiella möjligheter och inte att föreslå en försäljning. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2 dvs under kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid högt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgörs av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten Förpliktelsegap (se sidan 7 Vad behöver göras? ). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget Förpliktelsebelopp (se sidan 10). Sidan 9

10 Förmögenheten värderas i ett tänkt utsatt läge Nettokalkyl för kommunskulden Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp 2012 Antal invånare 2012 Bruttoförpliktelsebelopp Kr/inv st Mkr Värdet av säljbara tillgångar* Ägarandel Aktiepostens avkastningsvärde Borgen och förmedlade lån Summa som kan kvittas bort Stiftelsen Kungälvsbostäder 100% 700 Mkr 519 Mkr Mkr Kungälv Energi AB 100% 550 Mkr 417 Mkr -967 Mkr Bohusläns Kommunala Exploaterings A 100% 70 Mkr 0 Mkr -70 Mkr Överlikviditet se nyckeltal H4 50% 240 Mkr 0 Mkr -240 Mkr Övriga tillgångar 125 Mkr 0 Mkr -125 Mkr Medel i pensionsförvaltning 250 Mkr 0 Mkr -250 Mkr Skuldökning år Mkr 38 Mkr Skuldökning år Mkr 742 Mkr Skuldökning år Mkr 485 Mkr Ökad pensionsskuld år Mkr 100 Mkr Minskad pensionsskuld år Mkr -90 Mkr Minskad pensionsskuld år Mkr -25 Mkr Ökad borgen år Mkr 0 Mkr Ökad borgen år Mkr 0 Mkr Ökad borgen år Mkr 0 Mkr Beräknad möjlig skuldminskning Mkr Kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp Mkr Beräknad möjlig skuldminskning Mkr Nettoförpliktelsebelopp Mkr Nettoförpliktelsebelopp Kr/inv Extra amorteringar Under antal år 0 År Årliga extra amorteringar Mkr Skuld-gap (sidan 7) Mkr Slutligt nettoförpliktelsebelopp Kr/inv Under lägsta kritiska nivå? Kr/inv Ja * Säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge. Värderingen avbryts när nettoförpliktelsebeloppet med marginal understiger typfallet för högsta delbetyg (A1). Bedömning Beträffande delbetyget så uppfyller bedömningen ovan typfallet utan marginal under (jmf betygsskalan sid 38) och delbetyget blir A2. Det indikeras inga konsumtionsskulder i kommunskulden. Beträffande hanteringsbehovet i Mkr så avsätts inga medel till extra amorteringar (se Skuld-gap sid 7). Håller du med om den här gjorda värderingen: dels bedömningen av delbetyg, dels behovet av ev extra amorteringar? Sidan 10

11 Nyckeltal S1 Förpliktelsebelopp för Kungälv kommun Viktigaste skuldnyckeltalet Indikerar ett högt förpliktelsebelopp en kommunskuld som kan innehålla konsumtionslån dvs lån som finansierat driftsunderskott? Kronor per invånare Nyckeltal S1 Förpliktelsebelopp Kommuner i rangordning efter bruttoförpliktelser från höger Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard juni 2014 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Kritisk nivå 1 är 90 procent av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå 2 tillfogas kronor och för nivå 3 ytterligare kronor. Sidan Under kritisk nivå 1: kr/inv Kritisk nivå 2: kr/inv Kritisk nivå 3: kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över kr/inv - Nettoförpliktelsebeloppet över kr/inv - Nettoförpliktelsebeloppet över kr/inv - Tillräcklig hög inkomst - ingen belastning - Den kritiska inkomstgränsen är kronor per invånare Nr 121 efter storlek på bruttoförpliktelserna --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv Bruttoförpliktelsebelopp Värdet på vissa tillgångar enligt gjord (partiell) värdering Nettoförpliktelsebelopp för Kungälv kommun Kommunens företag schablonvärderas till 10 ggr vinsten om Gäller: 1; företagens kassaflöde sista 5 år överstiger 5 procent av omsättningen Nej 2; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent Ja 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 10 åren Ja 4; vinsten i de kommunala företagen är positiv Ja Låga inkomstvärden, under kronor per invånare, antyder att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga. En belastning i blått fält i diagrammet 'Bruttoinkomsten' justerar mätstandarden för en låg inkomsteffekt. Kr / inv MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Skuldnyckeltal Bra Bruttoinkomsten per invånare (medeltal) 2012 Antal i fallande ordning En belastning för låg inkomst Nyckeltal S1 - Förpliktelsebelopp

12 Sidan 12 Nyckeltal S2 Amorteringsförmåga för Kungälv kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna År Nyckeltal S2 Långa skulder/kassaflöde = teoretisk återbetalningstid Grön är kritisk nivå 1 5 år Röd är kritisk nivå 3 20 år Förmedlade lån till egna företag Trendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Nyckeltalets årliga nivå OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 50 år sätts tiden till 50 år Krav: under kritiska nivåer Gul är kritisk nivå 2 12 år Kungälv kommuns förvaltningar Annan fordran på egna företag Trend för Kungälv kommuns förvaltningar Medelvärde utan förmedlade lån MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 5 återbetalningsår - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2 12 återbetalningsår - Skuldnyckeltal Även över kritisk nivå 3 20 återbetalningsår - Bra Växande trend Mätperiod mkr 2012 Återbetalningsår Förmedlade lån 417,0 Kommunens förvaltningar 0,69 0,72 1,44 3,62 1,69 2,74 7,03 8,78 Långa skulder 751,0 Medelvärde alla kommuner 5,57 4,50 4,31 6,36 5,69 Bokslut Budget Budget Icke fiktiva förmedlade lån 417,0 År 2012 är sparnivån 52,4 mkr över högsta kritiska nivå och sparnivån är 136% av nivån för god hushållning enl kap 8 KL 2 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) respektive år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas till det. De långa lån som har förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag ingår inte i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad femårig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exklusive pensionsskulden utgörs till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' så presenteras detta med och utan förmedlade lån. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens medelvärde jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. Nyckeltal S2 - Amorteringssförmåga

13 Begreppen, synsättet och metoden för finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man förstår sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (figur 1). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun. Frågan för Svenssons är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är en form av överskott eller resultat och består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion har betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Figur 1 Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + --> H1, H2, H5 och M1-3 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - --> H4 Verksamhetens resultat +/- Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (Kassaflödet från verksamheten exkl fiktiva poster) +/- --> H1-5 Hushåll- nings- Avskrivningar (fiktiv post) - kravet Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Jämförelsestörande intäkter + Jämförelsestörande kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/ > Balanskravet Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar = förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar = förmögenheten ökas 3 Rationaliseringsinvesteringar = kostnadsminskande åtgärder 4 Likviditetsuppbyggnad 5 Skuldminskning = amorteringar Sidan 13 Kreditvärdighet Vid en god sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Det senare tillkomna balanskravet fungerar som en lägsta skamgräns för överkonsumtionen och tillämpas inte här. Förskingring och belåning Av Modellen (nästa sida figur 2) framgår att det är sparandet som finansierar investeringarna som bygger den kommun som framtida generationer ska finna det attraktivt att leva och arbeta i. Om nu levande generation konsumerar det nödvändiga sparandet kallas det att man överkonsumerar. Detta finansieras genom lån på framtida generationer eller förskingring av vad tidigare generationer sparat ihop i form av tillgångar. Belåning och förskingring är viktiga begrepp vid analyser om en kommun uppfyller kravet på god hushållning enligt kommunallagen. Ett resurshushållande synsätt börjar med ett långsiktigt beslut för ett finansiellt uthålligt samhälle (nästa sida figur 4). Av resurserna man förfogar över avsätts först de medel man behöver Justeringar för att spara. Vad som därefter blir kvar kan konsumeras och till det får man kortsiktigt anpassa sina löpande utgifter. Nyckeltalen för finansiell hälsa Här finns fem nyckeltal och det viktigaste är sparnivå, som i figur 3 på nästa sida benämns sparande. Det är ett nyckeltal som man styr med. Om sparandet överstiger en viss kritisk nivå är kommun solvent under förutsättning att övriga nyckeltal inte avviker mycket från sina kritiska nivåer. En organisation sägs vara solvent om den har en ekonomi som klarar alla framtida åtaganden. Bästa förebilden är försäkringsbolag. De måste vara solventa och det bör även kommuner vara.

14 Begreppen, synsättet och metoden för finansiell hälsa Figur 2 Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Modellen Ramen Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations För- Över- Belåsking- konsumtion i tiden kon- ning ring sumtion Del 1 Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Figur 3 Sparandets kritiska nivå mäts in med 5 nyckeltal Sparande > X % Kritisk nivå > Investeringar H1 Sparöverskott ökar Rörelsekapitalet H4 H5 Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Då kan lån amorteras och skuldnivån regleras H2 H3 mäter skuldnivå Sambanden gäller för kommunförvaltningen Överstiger sparandet sin kritiska nivå varje år in i framtiden utvecklas kommunen på ett solvent sätt. Den kritiska nivån för sparandet bestäms av kommunens finansiella struktur och även utvecklingen i kommunen i övrigt. Det intressanta är relationerna mellan nyckeltalen eller hur de fungerar i mätsystemet för finansiell hälsa. Om sparandet är större än den kritiska nivån och investeringarna lägre än denna så finns ett flöde till kassan (rörelsekapitalet) som är större än flödet från kassan. Ett sparöverskott (jämfört investeringsutgifterna) ökar rörelsekapitalet. Det mäts av nyckeltalet med samma namn. Finns uppfattningen att skuldnivån i kommunen är för hög och rörelsekapitalet har en marginal till sin kritiska nivå finns möjligheter att amortera ner skulderna. Det finns två nyckeltal som mäter skuldnivå. Behövs extra amorteringar för att komma ner till en önskad skuldnivå kan den kritiska nivån justeras upp vid oförändrad investeringsnivå. I utsatta fall får också investeringarna tryckas ner. I den expanderande kommunen med en gynnsam finansiell struktur kan det vara lämpligt med något högre investeringar än sparande och kanske bygga skulder i samma takt som befolkningen ökar. Kravet på en solvent utveckling sätter de kritiska nivåerna för nyckeltalen och det beror på finansiell struktur och hur kommunen utvecklas och då främst befolkningsmässigt. För att sammanfatta så börjar således ett resurshushållande synsätt med ett långsiktigt beslut för ett finansiellt uthålligt samhälle ( figur 4). Av resurserna man förfogar över avsätts först de medel man behöver för att spara. Vad som därefter blir kvar kan konsumeras och till det får man kortsiktigt anpassa sina löpande utgifter. Figur 4 Skuldflödesgrad H2 Skuldbalansgrad H3 Rörelsekapital H4 Kapitalbildning H5 Sparandets kritiska nivåer Hur sätter man sparnyckeltalets kritiska nivåer? Analys 10 år tillbaka i tid Kritiska betygsnivåer för H1 Styr mot framtiden Sparnivå H1 Med H1-H5 bedöms om kommunen följer lagens hushållningskrav Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (H1 Sparande) år 2015 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Sannolikt styrglapp Mkr Krav på kostnadspress Mkr Krav på kostnadspress Mkr Kvar till hushållningskravet (se H1) -23 Mkr Finansiellt hälso-gap (sid 7) 0 Mkr Slutsatser Beträffande delbetyget uppfyller H1 typfallet Exelent finansiell hälsa (jmf betygsskalan sid 38) dvs A1. Beträffande hanteringsbehovet så finns inget sådant. Det markeras med 0 Mkr ovan (se Finansiellt hälsogap sid 7). Håller du med om den här gjorda bedömningen: dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som behöver göras uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? Sidan 14

15 Sidan Index i proc Intäktsanalys Utvecklingen från bokslutsår till budgetår Index för intäkter och kostnader, basår Intäktindex (dec) Kostnadsindex (dec) Mkr Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förslag 2017 Skatteintäkter 1 644, , , , , , , ,0 Generella statsbidrag 172,3 166,0 182,2 172,3 197,2 215,3 226,6 237,0 Specialdestinerade statsbidrag 52,6 53,0 54,3 65,7 70,0 75,0 80,0 85,0 Avgifter mm 410,3 445,0 467,1 487,4 500,0 525,0 550,0 575,0 Totala intäkter 2 280, , , , , , , ,0 Förändring i procent Skatteintäkter 4,8 2,2 4,6 3,8 3,1 5,3 4,6 Generella statsbidrag -3,7 9,8-5,4 14,5 9,2 5,2 4,6 Specialdestinerade statsbidrag 0,8 2,5 21,0 6,5 7,1 6,7 6,3 Avgifter mm 8,5 5,0 4,3 2,6 5,0 4,8 4,5 Totala intäkter 4,7 3,2 4,2 4,3 4,0 5,2 4,6 Verksamhetens kostnader i Mkr 2 123, , , , , , , ,0 i förändring i procent 5,9-0,8 7,0 4,4 2,3 3,5 4, Intäktindex (dec) 88,8 93,0 96,0 100,0 104,3 108,5 114,1 119,4 Kostnadsindex (dec) 88,9 94,2 93,5 100,0 104,4 106,8 110,5 114,9 År per dec Utvecklingen från sista bokslutsår till första budgetår 2012 dec Bokslut för år dec Verksamhetens Kostnader: Mkr 7,0 % 155,8 Mkr Mkr Mkr Kostnader: Personalandel: 65 % Personal 65 % (3%) Mkr 9,0 % 130,3 Mkr Mkr Övrigt 35 % (0,5%) 781 Mkr 3,3 % 25,5 Mkr 807 Mkr Summa: Mkr Mkr Till ny verksamhet år 2013 fanns: 108 Mkr 2013 dec Genomförandeår dec Verksamhetens Kostnader: Mkr 4,4 % 105,4 Mkr Mkr Mkr Kostnader: Personalandel: 65 % Personal 65 % Mkr 3,2 % 49,7 Mkr Mkr Övrigt 35 % 836 Mkr 0,4 % 3,3 Mkr 839 Mkr Summa: Mkr Mkr Till ny verksamhet år 2014 finns: 52 Mkr 2014 dec Budgetår dec Verksamhetens Kostnader: Mkr 2,3 % 56,3 Mkr Mkr Mkr Kostnader: Personalandel: 65 % Personal 65 % Mkr 3,4 % 55,1 Mkr Mkr Övrigt 35 % 873 Mkr 1,5 % 13,1 Mkr 886 Mkr Summa: Mkr Mkr Krav på kostnadspress år 2015 är: -12 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl Kostnadsanalys Rosa = Kommunens bokslutsprognos Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Finansiellt gap år 2015 Styrglapp 2013 (avvikelse till budget*): 5,7 ==> 0,0 Mkr Till ny verksamhet år 2014 finns: 52,0 ==> 0,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2015 är: -12,0 ==> 12,0 Mkr Kvar till balanskravet i H1: 0,0 ==> 0,0 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): 23,7 ==> -23,5 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap (noll eller större) 0,0 Mkr * Drift exkl finansiering, avvikelse nettokostnader enl bokslut Intäkts- och kostnadsbedömningar

16 Sidan 16 Nyckeltal H1 Sparnivå för Kungälv kommun styrnyckeltal Är sparandet så högt att pengar finns till investeringar och amorteringar utan att skuldnivån ökar och likviditeten försämras? Förvaltningarna 10% =Hushållningskravet 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Nyckeltal H1 Kassaflöde/Intäkter Kritisk nivå 3 "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå 1 "Avtalspensioner" Trendmedelvärden Balanskravet är 4,25 % Krav: Över kritiska nivåer 1,95 Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" Kungälv kommun Trend för Kungälv kommun Medelvärde alla kommuner 2 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 6,0% - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 3,25% - År Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 1,25% - Bra Skattehöjningskrav 0,00 0,03 0,00 0,31 0,00 Snabbt fallande trend - Resultat 3 / Intäkter 2,1% 1,0% 2,5% -2,9% 3,7% Balanskravsnivå 3,9% 5,0% 3,6% 8,9% 2,4% Mätperiod I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde skatten på egen skattekraft som skulle ha behövts resp år för att Kungälv kommun 6,11% 5,89% 6,39% 4,98% 8,16% 6,48% 6,16% 6,85% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet Medelvärde alla kommuner 4,40% 4,86% 5,61% 4,60% 5,61% Bokslut Budget Budget skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. År 2012 är sparnivån 52,4 mkr över högsta kritiska nivå och sparnivån är 136% av nivån för god hushållning enl kap 8 KL 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% 5,0 % 4,0 % 3,0 % 2,0 % 1,0 % 0,0 % -1,0 % -2,0 % -3,0 % -4,0 % -5,0 % -6,0 % Koncernen Sparnivå/omsättning Koncern Förvaltning Företag Trend koncern Resultat 3/Intäkter (balans- och hushållningskrav) Är sparandet tillräckligt? Nyckeltalet är kassaflödet (resultatet efter finansiella poster justerat för avskrivningar och fiktiv pensionsavsättning) i procent av intäkterna dvs skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet är tillräckligt för att betala amorteringar och investeringar. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 För alla kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens finansiella läge. Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta till pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 innebär förmåga att avsätta till reinvesteringar och avtalspensioner men inte till nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Vid snabbt fallande trend över 1 procent per år sker en belastning. Information Data om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) finns för angivna år för de flesta kommuner. Obefintlig stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Balanskravet Det finns även information om hur balanskravet förhåller sig till hushållningskravet i diagrammen. Nyckeltal H1 - Kassaflöde / Sparnivå

17 Sidan 17 Nyckeltal H2 Skuldflödesgrad för Kungälv kommun Är sparnivån, nyckeltal H1, för låg så tenderar skulderna att växa och här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter Förvaltningarna 150% 140% 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal H2 Skulder/intäkter Krav: under kritiska nivåer Grön är kritisk nivå 1 Gul är kritisk nivå 2 Röd är kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pensionsskuld inom linjen Förmedlade lån Trend för Kungälv kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2 - Även över kritisk nivå 3 - Svag Växande trend 2,63 % per år Ja SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120% Ja Mkr Korta skulder Mätperiod Långa skulder Skuldflödesgrad Pensionsförpliktelser Kungälv kommun 4 % 4 % 9 % 18 % 14 % 18 % 43 % 60 % Summa skulder Medelvärde alla kommuner 24 % 22 % 24 % 29 % 32 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Obs! Kan avvika något från kommunens uppgifter pga avrundningsfel 2 Koncernen Långa skulder/omsättning 140% 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter dvs skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften (inte med tillgångarna) för sina skulder. Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge sparnivån (H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (dvs stor andel kort upplåning), jämför i så fall också med H4 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 ger en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 procent i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 miljoner kronor. Nyckeltal H2 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2016 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2011 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2013 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1997-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Sidrubrik Innehåll Sidan

Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 14 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 7 april 2006** * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se ** Bromölla kommun är meriterad att inneha en Finansiell

Läs mer

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Lägsta delbetyg bestämmer

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Krokoms kommun

KommunDiagnos för Krokoms kommun KommunDiagnos för Krokoms kommun Förslag 17 september 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 26 november 2003 Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Tierps kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Östhammar kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Hjo kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunAnalys för Kristinehamns kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner Spanande rating eller 4-minuters-analys av kommuner Hur du använder Svensk KommunRatings hemsida www.kommunrating.se på ett effektivt sätt för finansiell analys av Sveriges kommuner. Sidan 1 Handledning

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Skurups kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Skurup paus i raden av årligen

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Perstorps kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Perstorp bidragsdriven

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26

Vägen till betygen. Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida SVENSK KOMMUNRATING 2001-02-26 SVENSK KOMMUNRATING Vägen till betygen Processen för att komma fram till de ratingbetyg som publiceras på Svensk KommunRatings hemsida 1 Ingress Syftet med denna skrift är att redogöra för flödet av aktiviteter

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Nacka kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = b Fastställt den 19 maj 24 Presenterad för Nacka kommun i maj 24 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 26-5-2 HUDIKSVALLS KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun FörtroendeProfil-Rating för Uppsala kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 19 mars 24 Presenterad för oppositionspartierna i Uppsala kommun

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-5-8 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun?

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/212 Vad är egentligen en kommun? Före 197 var en kommun en generationssolidarisk

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS KOMMUNANALYS 25-4-25 MORA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Mora kommum Finansiell

Läs mer

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating.

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating. ANALYSHANDBOK För analysartiklar i Kommunexperten Uppsala 2011-11-11 Kommuner analyseras som små länder Handledning för de fem analysfrågorna: Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/211 Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Frågan är om man

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden?

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Vem tar ansvar för framtiden? De kommunala facken borde se

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer