Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden innehåller år när kostnadsökningarna är större än intäktstillväxten. Det börjar redan i år när 26 kommuner höjer skatten och 7 sänker den. I Sverige är skattebaserna utmattade genom höga skattesatser. Det innebär att en skattehöjning kalkylmässigt sett har en begränsad effekt jämfört med andra åtgärder. De två viktigaste alternativa åtgärderna är att pressa ner kostnader och höja avgifter. Om de åtgärderna är mycket effektiva, är det då förnuftigt att höja skatterna i nutid med de stora framtida åtaganden som finns i kommunerna? Sidan 66 Analyserade kommuner i det här numret BORLÄNGE är en B-kommun som närmar sig A-klassning för varje år som går. Det är det låga sparandet, som ger B-betyg på finansiell hälsa, som drar ner det sammanfattande betyget till B. I övriga aspekter är betyget A. Sidan 6 OSKARSHAMN i Småland är en stabil B-kommun som sköter vardagsekonomin på ett föredömligt sätt, men där det finns tendenser till finansiella risker som att befolkningen minskar och att det finns tomma lägenheter Sidan 26 STORUMAN i Lappland är en D-kommun och det är kommunskulden med sitt delbetyg D som bestämmer slut betyget. Det är rörigt i politiken i jäm vikts kommunen Storuman, något som troligen försvårar det ekonomiska Sidan 46 Värmlandskommunen EDA har betyget B och tendensen är tyvärr fallande. Ett för lågt sparande ger B på aspekten finansiell hälsa, och det är en tydlig tendens till svikt i näringslivet eftersom två risknyckeltal har försämrats sedan den Sidan 11 PAJALA ligger i Norrbotten och gruvsatsningarna börjar nu på allvar synas i den eko no miska statistiken för kommunen. Man är fortfarande en D-kommun, men riktningen uppåt är helt klar. Ekonomin är sanerad genom minskad Sidan 31 TIMRÅ i Medelpad är kommunen som tagit sig ända upp till A-nivå. Verk sam heten har effektiviserats och sparandet ligger på godkänd nivå för A-betyg Det har varit A för Timrå de senaste två åren och man har också Finansiell Elitlicens Sidan 51 HÖÖR är en stabil C-kommun som investerar väl mycket. Men potentialer finns och överkostnaderna på 155 miljoner kronor motsvarar en skatte sänkning på så mycket som 6,4 procent. Starta gärna ett program med små årliga Sidan 16 Storgöteborgska PARTILLE är en av Sveriges mest välskötta kommun. En A- kommun som nästan har högsta betyg i allt. Kommunen har också lägre skatt än kommungrannarna och sänkte föredömligt skatten både 211 och 212 Sidan 36 UPPLANDS-BRO är en kommun som har C-betyg av i huvudsak två skäl: ett för lågt sparande och för hög investeringsnivå. När sysselsättningen också har för sämrats handlar det om bidragsdriven befolkningstillväxt. Det gäller för Sidan 56 KUNGSBACKA är en A-kommun i Halland som har kvar sitt höga betyg från förra analysen där alla nyckeltal har samma värden nu som då. Man är kvar i eliten med stabil tendens där det mesta i överkostnad och Sidan 21 RONNEBY i Blekinge har tappat ett betygssteg jämfört med förra analysen. Man är numer en D-kommun och tendens är fallande. Bland annat har betyget för kommunskuld har försämrats från B till D. Det ger slutbetyget D Sidan 41 Östgötska D-kommunen ÅTVIDABERG är på väg upp. Det är en före detta kriskommun som snabbt återhämtar sig, men det skulle gå ännu snabbare med en något lägre investe rings nivå och en motsvarande högre amor teringstakt Sidan 61

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Borlänge...6 Eda...11 Höör...16 Kungsbacka...21 Oskarshamn...26 Pajala...31 Partille...36 Ronneby...41 Storuman...46 Timrå...51 Upplands-Bro...56 Åtvidaberg...61 Så här finansiellt effektiva är skattehöjningar och skattesänkningar...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 6 8 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 7 6 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Ledaren Etiken att inte ljuga Till Svensk Kommunratings värdegrund hör att en kommunanalytiker inte får ljuga. Taktiskt kan en trevlig lögn vara lönsam men knappast strategiskt. På sikt riskerar också nödlögner att avslöjas. Frågan är var man väljer att vara aktör: I informationsvärlden där det mesta är gratis och inte alltid pålitligt? Eller i ett kunskapsföretag vars tjänster har nyttig sanningshalt? Kommunala pensioner Bakgrunden är en diskussion på Newsmill (www.newsmill.se) om kommunernas pensioner där jag nyligen i en artikel kommenterat debatten. Flera av de tidigare bidragen kritiseras för att bara röra sig inom åsikts- och informationsvärlden. Läsarna upprörs och debattörerna uppmärksammas men någon kunskap tillförs inte som skulle innebära problemlösning. Bengt-Åke Fagerman, vd för Skandia Liv, försöker skapa jordmån för att göra affärer med en analys av en av tre stora förpliktelserna i en kommun, den kommu nala pensionsskulden. Men kommunerna måste hantera alla sina framtida för pliktelser. Den enda aktör som har analyssystem som kan bedöma farligheten hos den totala belåningsgraden i alla svenska kommuner är Svensk Kommunrating. Varför tar inte Skandia Liv steget in i kunskapsvärlden tillsammans med oss? Kunskap om kommuner Med kunskap i stället för partiell information om kommunerna skulle Skandia Livs säljare av förvaltningstjänster bli mycket effektivare i sitt jobb. Man kan med hjälp av vår kunskap närma sig varje kommun på ett mycket skräddarsytt sätt. Man får veta vilka kommuner som redan har pensionsmedel i förvaltning, vilka kommuner som lätt kan ta fram sådana medel och vilka kommuner som inte ska ägnas någon längre uppmärksamhet. Mattias Lundbäck tycker att en skuld ska bokföras som en skuld, vilket inte sker i särskilt många kommuner idag men det är inte problemet. Det har ju inte avsatts några reda pengar i takt med den årliga intjäningen, så varför inte bokföra pensionsskulden på månens baksida? Det är inget redovisningsproblem. Pengar till de årliga pensionsutbetalningarna ska tas fram i konkurrens med kommunens övriga verksamhet. Om det går är en solvensfråga som berör hela kommunens ekonomiska läge. Jag träffar tyvärr alltför många ute i kommunerna som tror att pensionsproblemen tillhör historien så snart hela pensionsskulden har redovisats i balansräkningen. Filip Lerulf, Timbro har gjort en studie av arena- och badhusbyggen i ett antal kommuner under rubriken Arenafeber. Det är värre än vad han presenterar. Det investeras relativt mycket i annan verksamhet också i kommunerna. Det behövs ett större perspektiv för att hitta orsaken. Anledningen är KommunInvest, kommuner nas finansbolag i Örebro, varifrån mer än 267 kommuner och landsting kan rekvi rera lån utan fullständigt genomförd kreditvärdering. Man tar aldrig reda på om en kommun är överbelånad. Är det lätt att få tag på pengar vill man ofta investera. Och många kommuner investerar ihjäl sig själv och drar andra med sig. Det är således skillnad på information och kunskap. Vi erbjuder Skandia Liv, Timbro och alla våra kunder att med oss ta steget in i kunskapsvärlden. Vi har samma etik som exempelvis en annan tung kunskapsbransch, läkarna, att man inte får ljuga. Det är fråga om fakta och kunskap. Trevlig sympati räcker inte. Hans Jensevik Perspektivet som ingen annan har! Låt dig förundras över hur mycket bättre du kan göra genom en effektivare ekonomisk och finansiell styrning av hela kommunkoncernen. Se din kommun genomlyst och värderad top down som ett land ratas! Tillhör du de många nya med förändringsenergi, nyfikenhet och öppna attityder som vill bryta mönstret? Ring mig! SVENSK KOMMUNRATING Chefredaktör och ansvarig utgivare för Kommunexperten Hans Jensevik, VD Svensk KommunRating AB Tel , E-post: KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/212 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i ratinglistan på hemsidan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga In på sidan 7 nederst i nr 9. uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Kungsbacka Partille Timrå B Borlänge Eda Oskarshamn C D Höör Upplands-Bro Pajala Ronneby Storuman Åtvidaberg Nyheter Nu finns Svensk Kommunrating på både FaceBook och YouTube. Nu finns videofilmer på under Skr play arkiv På YouTube finns en hel presskonferens om Huddinge kommun och En bostadsföretaget video presenterar Huge. oss och vårt analyssystem. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/212 5

6 Borlänge Borlänge ännu Betyg Tendens B närmare A Diagnos: Det ser ut som i den förra analysen för drygt två år sedan, ett svagt B har blivit starkare. Bara ett nyckeltal, avgiftshöjning, har försämrats ett betygssteg. Den potentialen har utnyttjats och förlorat något i effektivitet. Ett för lågt sparande, nu som då, ger betyget B på finansiell hälsa. I övriga aspekter är betyget A. Sparnivån har höjts 1 procent av de totala intäkterna. Det ger ett starkare B och det har skett genom höjda avgifter. Åtgärder: Det finns tillräckligt med potentialer för att lägga fast sparandet över 5 procent av totala intäkter som behövs för högsta betyg. Tveka inte eftersom det finns goda potentialer i form av överkostnader. Då kan också investeringsnivån justeras upp något. Det finns stora överkostnader inom social omsorg. Är den stora ökningen av befolkningen till betydande del bidragsdriven? Mediabild och bakgrund Borlänge ligger i Dalarna och är största staden där. Från början var orten bara en liten by i Stora Tuna socken, och den äldsta kända uppgiften om Borlänge finns i ett lagfartsbevis utfärdat 139. Likt så många andra samhällen i landet tog utvecklingen fart i samband med att järnvägen kom till orten. I Borlänges fall var det 1875 när sträckningen Falun Borlänge Ludvika var klar stod Borlänge på egna ben sedan man brutit sig ut ur Stora Tuna socken och fått status som köping skapades Borlänge stad när Domnarvets kommun gick samman med Borlänge köping. Den senaste sammanslagningen var 1971 när Stora Tuna kommun förenades med Borlänge stad och bildade Borlänge kom mun. Industrihistoriskt är det mycket järn och papper i Borlänge bildades Domnarvets Jernverk, det som idag är SSAB. Och år 19 kom Domnarvets pappersbruk igång, numera en del av Stora Enso. Media noterar att alla kommuner i Dalarna tillsammans handlar upp ett nytt telesystem. Det betyder rejäl besparingar som för Bor länges del handlar det om cirka tio miljoner kronor under en femårsperiod. Man skriver också om att kommunfullmäktige fattat beslut om Borlänges värdegrund. Under de närmaste åren ska all personal lära känna och ta till sig värdegrunden för att 215 genomsyra all verksamhet. Pressen skriver att SKL i en rapport berömmer Borlänge. Det gäl ler trygghet och säkerhet i landets kommuner och Borlänge klarar sig mycket bra när det gäller utryckning av ambulans och räddningstjänst. Bland kända personer med anknytning till Borlänge märks Jussi Björling (sångare), Lars Frölander (simmare) och Putte Wickman (klarinettist). Speciella förutsättningar Borlänge har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Borlänge Kommuns Förvaltnings AB som moderbolag. Faktaruta Borlänge Befolkning: (21) Kommuntyp: Kommuner i tätbefolkad region Kommunalskatt: 22,66 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 81 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 2 87 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 323 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 27 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Borlänge Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 18 8 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Borlänge ligger på plats 279 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 75 2 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 33 6 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Borlänges amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen på 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Borlänge delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Borlänge kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 279 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Borlänge får betyget. År 21 är sparnivån 6,1 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,5 procent och under hushållningskravet. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 3,3 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är procent i Borlänge. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Borlänge hade 61 miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 17 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 2 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är betydligt högre på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget i Borlänge. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 3,8 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4,3 procent. Det ger ett lånebehov på,5 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Borlänge delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 49 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,3 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5, procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/212 7

8 Borlänge Finansiell hälsa 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 28,7 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% % Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 4,9 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Borlänge är omkring 5,6 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhålls kost nader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Borlänge ligger under rikssnittet. Med en svagt fallande trend från 95 till 94 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Borlänge betyget. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Borlänge en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas och nyckeltalet får betyget. Borlänge får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor Krisutlösande finansiella risker 6% 2% Befolkningsutveckling 1 år Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. -2% -6% 1% 9% 8% 7% Borlänge kommun Länet Riket Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig 8 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Borlänge per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan risker. möjligheter Borlänge har högre skattesats 21 med,6 procent jämfört med den grannkommun (Leksand) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Borlänge höjde skatten senast 23 med,5 procent. Här anges skattehöj ning även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 23 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritidsverk samhet samt kultur. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Borlänge på 49 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 47 procent av det totala behovet (23 miljoner av 49 miljoner). Eftersom 47 pro cent bara når över en av de tre kritiska nivåerna ges två belast ningar. Betyget blir därför för avgiftshöjningar. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 311 miljoner kronor och Borlänge får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 117 miljoner kronor inom social omsorg, 84 miljoner inom äldreomsorg, 42 miljoner inom infrastruktur, 34 miljoner inom fritidsverksamhet och 26 miljoner gymnasieskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 81 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 311 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 3,9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kom munen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 97 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 88 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 44 personer. Borlänge får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Nyckeltalet avgiftshöjning har försämrat sitt betyg från i den förra analysen. Det påverkar dock inte delbetyget. möjligheter Mkr 25 2 Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 23 mkr Jfr länet 2 1 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 311 mkr Jfr länet möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Borlänge är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och nu markeras ett starkt jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för de många partierna i kommunfullmäktige vilket kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Borlänge och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/212 9

10 Borlänge Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Borlänge analyserades i Kommunexperten 8/29 och då sam man fattades analysen på följande sätt: Borlänge är en lättanalyserad kommun. Sparandet i Borlänge får betyget. År 28 är sparnivån 2,9 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushål lning eller 5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Bor länge har samlat sina egna ägda bolag i en koncern under moder bolaget Borlänge Kommuns Förvaltnings AB och utnyttjar fördelarna med konstruktionen förmedlade lån. På nyckeltalet befolkning får Borlänge betyget. Man växer både årligen och långsiktigt. Kom munen förmår inte riktigt sköta den vardagliga ekonomin och här behövs en förbättring. Det ser ut som i den förra analysen för drygt två år sedan, ett svagt B har blivit starkare. Bara ett nyckeltal, avgiftshöjning, har försämrats ett betygssteg. Den potentialen har utnyttjats och förlorat något i effektivitet. Ett för lågt sparande, nu som då, ger betyget B på finansiell hälsa. I övriga aspekter är betyget A. Sparnivån har höjts 1 procent av de totala intäkterna. Det ger ett starkare B och orsaken är höjda avgifter. Läget är bättre än för två år sedan. Det beror på att sparandet har ökat cirka 1 procent av de totala intäkterna. Ändå är inte ökningen tillräcklig för att lägga sparandet över 5 procent av totala intäkter som är kravet för god ekonomisk hushållning. Det är bara den föränd ringen av betydelse som har skett. I övrigt ser det likadant ut som i den förra analysen., finansiella risker och finansiella möjligheter har betyget A. Egentligen skulle tendensen kunna ses som stigande men sparandet är lite väl lågt 211 enligt bokslutsprognosen från augusti. Om prognosutfallet vägs in för 211 faller sparandet igen. Tenden sen stabil är därför fullt motiverad. Det är således sparandet som är för lågt, inte bara en procent under godkänd nivå utan också i genomsnitt halvprocenten av totala intäkter under investeringsnivån. Det markeras av betyget på nyckeltalet kapitalbildning, lika som i den förra analysen. I den förra analysen bekymrades det också över relationen sparande och investeringar där det såg ut som i den här analysen. För låga investeringar under lång tid leder till att volymen produktivt kapital blir för liten. Kommunens tillgångar uppgick då till 58 procent av genomsnittsvärdet för riket (justerat för förmedlade lån) och nu har siffran bara förbättrats till 63 procent. Det verkar fortfarande vara så att man satsar mer på personal än lokaler. Det gissades då att det var förhållandevis mycket personal i för små och nedslitna lokaler. Den gissningen kvarstår. Mot den bakgrunden ska betyget för finansiell hälsa vara B. I kommuner med förmedlade lån framtvingar ändrade skatteregler 29 ett annat beteende. Borgen, och därmed bruttoförpliktelse beloppet, har ökat mycket eller till kronor per invånare eftersom företagen har lånat för att betala sina förmedlade lån till kommunen. Bolagen löser sådana lån på 28 miljoner kronor och samma år minskar de långa skulderna i förvaltningarna från 38 till 1 miljoner. Företagen sköts lika bra som tidigare, kan ges bety dande värden och det resulterar i ett godkänt lågt nettoförpliktelsebelopp. De tio största arbetsgivarna minskar med 65 anställda de senaste två åren. Ändå växer befolkningen snabbt. Kan den höga befolkningstillväxten till en del vara bidragsdriven med överkostnader på 12 miljoner kronor inom social omsorg? 1 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Eda Eda plånboksvänlig Betyg B Tendens för äldre Diagnos: Eda med en svårbedömd finansiell riskbild i analysen från juli 29 ges samma betyg nu, nämligen B och av samma skäl som då. Tendensen är fallande eftersom ytterligare en anledning för B tillkommit. Ett för lågt sparande under senare år ger B på aspekten finansiell hälsa. Det är en tydligare tendens till svikt i näringslivet eftersom två risknyckeltal till har försämrats. Finansiell risk ska ha betyget B. Pensionärer prioriteras och bör ha det bra i Eda. Åtgärder: Fånga upp den fallande sparnivån genom en stramare ekonomisk hushållning och säkra ett sparande över 5,5 procent av de totala intäkterna. Det finns överkostnader och i viss mån också avgiftspotentialer och mest av båda inom äldreomsorgen. Varför flyttar den skattekänsliga samhällsbyggnadsgenerationen år? Ge framtidsfrågorna tid och förbättra det lokala företagsklimatet bland annat genom små årliga skattesänkningar som det finns utrymme för. Mediabild och bakgrund Eda ligger i Värmland och är som kommun en ung företeelse. Den bildades 1971 och var en sammanslagning av Järnskogs kommun, Köla kommun och gamla Eda kommun. Det finns tre tätorter i kom munen Charlottenberg, Åmotfors och Koppom där Charlottenberg är centralorten. Det är nära till Norge och gränsen mellan länderna bestämdes först vid slutet av medeltiden, en gränsdragning som är bra nära den som gäller idag frånsett en smärre anpassning i mitten av 17-talet. Historiskt har de som bott i gränstrakter ofrivilligt blivit indragna i smärre fejder. Så också här. Men eftersom handeln kom igång tidigt civiliserades också beteendet och varuutbyte ersatte landanspråk. Ett exempel är svensk myrmalm som byttes mot norskt salt. Dagens Eda präglas också av gränshandel, där handelsutbytet med Norge årligen omsätter omkring 1,5 miljarder. Det är en omsät tning som vanligen bara betydligt större kommunen klarar av. Ett ofta citerat exempel är Systembolaget i Charlottenberg som är ett av Sveriges tio mest lönsamma och där cirka 9 procent av kunderna kommer från Norge. Eda får glädja sig åt att den starka norska kronan och den höga prisnivån i Norge gör priserna på andra sidan gränsen så attraktiva att norrmännen fortsätter komma till Eda för att handla. Media skriver bland annat om konflikten mellan kommunen och en fritidshus- och lägenhetsbyggare, en projekt som skulle ha kommit igång under 26. Av olika skäl blev det inget av bygget och parterna har kommit fram till förlikning som innebär att Eda kommun får betala fyra miljoner kronor. Speciella förutsättningar Eda hade tidigare en traditionell organisation med politiska nämnder som styrde de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Från 211 har Eda en ny organisation med fyra utskott under kommunstyrelsen. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksam hetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Eda Befolkning: (21) Kommuntyp: Kommuner i glesbefolkad region Kommunalskatt: 22,25 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 12 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 49 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 22 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 9 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/212 11

12 Eda Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 55 8 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Eda ligger på plats 49 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 24 5 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 31 3 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Edas amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bok sluts åren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Eda delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Eda kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 49 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Eda får betyget. År 21 är sparnivån 5,4 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,5 pro cent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 6,3 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 4,3 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 2 procent i Eda. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 17 procent av till gångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är betyd ligt högre på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet har en fallande trend men är positivt från 21. Kapitalbildningen får betyget Dålig i Eda. I genomsnitt var spar nivån under den senaste nioårsperioden 6,3 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 8,5 procent. Det ger ett lånebehov på 2,2 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Eda delbetyget B på analys frågan Finansiell hälsa. Delbetyget har försämrats sedan den förra analysen. Det beror på försämrade betyg på nyckeltalen sparnivå, rörelsekapital och kapitalbildning. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 6 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 4,3 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,5 procent. 12 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Eda Finansiell hälsa 1% 9% 8% 7% 6% 5% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 4,9 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 4% 3% 2% 1% % Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Dålig risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 6,2 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Eda är omkring 4,1 procent. Det finns en liten risk här att man drar på sig stora framtida drift- och underhålls kostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Eda ligger under rikssnittet. Med en fallande trend från 82 till 79 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. Krisutlösande finansiella risker På nyckeltalet befolkning får Eda betyget. Befolkningen minskar och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörj ningssvacka i samhällsbyggargenerationen år, en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år samt en stark underrepresenta tion i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Eda en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. Konjunkturkänslighet visas också. Eda gränsar till Norge och gräns kommuner med pendling har ofta lägre förvärvsfrekvenser. En be last ning justeras därför bort och nyckeltalet får betyget. Eda får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare, men 8% 4% % -4% -8% -12% 1% 9% 8% 7% 6% 5% Befolkningsutveckling 1 år Eda kommun Länet Riket Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/212 13

14 Eda under den högsta på 3 kronor. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analys frågan risker. Betygen för nyckeltalen skattekraft och befolkning har försämrats ett betygsteg vardera sedan den förra analysen medan borgen har förbättrats ett steg. Delbetyget förblir dock oförändrat. möjligheter Eda har högre skattesats 21 med 1,35 procent jämfört med den grannkommun (Arvika) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Eda höjde skatten senast 24 med,75 procent. Här anges skattehöjning även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med lands tinget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 1 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Eda. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 49 miljoner kronor och Eda får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 19 miljoner kronor inom äldreomsorg, 12 miljoner inom grundskola, 9 miljoner inom infra struktur, 4 miljoner inom gymnasieskola och 3 miljoner inom social omsorg. En procent i förändrad skatt motsvarar 12 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 49 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 97 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi så är 86 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 6 personer. Eda får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 1 mkr Jfr länet Jfr riket Jfr kommun typ Potential 49 mkr Jfr länet möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Eda är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett starkt jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för antalet partier i fullmäktige vilket kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Eda och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 14 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Eda Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Eda analyserades i Kommunexperten 7/29 och då samman fatta des analysen på följande sätt: Gränsen är alltid en speciell faktor för kommuner som är gränskommuner. Den stora befolkningsminsk ningens tid verkar vara över i kommunen. För tio år sedan minskade befolkningen med nästan 1 procent per tioårsperiod. Det talet har successivt gått ned till 1,5 procent. Samtidigt sker en omstruk tu re ring av befolkningen mot allt fler äldre. Befolkningens sammansätt ning visar en utveckling som på sikt innebär en realekonomisk för sörjningsrisk. Eda är en finansiellt stark kommun med sina tre delbetyg A på analysfrågorna kommunskuld, finansiell hälsa och finansiella möjligheter. Eda med en svårbedömd finansiell riskbild i analysen från juli 29 ges samma betyg nu, nämligen B och av samma skäl som då. Tendensen är fallande eftersom ytterligare en anledning tillkommit för B. Ett för lågt sparande under senare år ger B på aspekten finansiell hälsa. Tendensen förstärks till svikt i näringslivet eftersom två risk nyckeltal till har försämrats. Finansiell risk ska ha betyget B. Pensio närer prioriteras och bör ha det bra i Eda. Farhågorna från den tidigare analysen besannas i den här ana ly sen. De tre nyckeltalen som indikerar vad som sker med skattebasen i Eda hade tidigare två betyget och ett. Hade inte Eda sitt läge vid gränsen till Norge skulle nyckeltalet förvärvsfrekvens ha haft sämsta betyg Dålig. Edabor som jobbar i Norge räknas inte alltid in i statistiken. Nu behåller förvärvsfrekvensen sitt betyg, men det som indikerar hur medelinkomsten i Eda utvecklas i jämförelse med medelinkomsten i riket försämras från till. Även nyckeltalet befolkning försämras från till jämfört med den förra analy sen. Det är speciellt under åren 29 och 21 som minskningen av befolkningen har tilltagit igen. Det såg bra ut de tre åren före 29 med befolkningsökning under två år. Försämringen i befolkningen är bekymmersamt eftersom det är samhällsbyggargenerationen år som lämnar kommunen. Svackan i den åldersgruppen är jämfört med riket ännu inte stor men takten med vilket svackan växer är hög. Samtidigt anger tendenserna för de tre åldersgrupperna som är äldre än gruppen år att äldrepucklar växer fort. Ålderssnedheten tilltar snabbt i Eda. Det varnades för det i den förra analysen samtidigt som en sak till uppmärksammades vid sidan av tendensen till svikt i det lokala näringslivet, nämligen hur resurserna prioriterades mellan kom mu nens olika verksamheter. Även här fanns en snedhet som gynnade äldre invånare på de yngres bekostnad. Nu kan konstateras att den snedheten har ökat även om ledningen i Eda skulle ha tagit del av förra analysen och vidtagit åtgärder. Överkostnaderna i äldre omsor gen är nu 2 miljoner kronor och de var i den förra 15 miljoner kronor. Finns de i kvaliteter inom verksamheten är Eda attraktiv för äldre. Samtidigt indikeras betydande avgiftspotentialer inom äldreom sorgen på närmare 1 miljoner kronor (tidigare 6 miljoner). Det är inte lönsamt för pensionärer att flytta med sina barn och barnbarn eftersom äldreomsorgen förmodligen håller mycket hög standard och man inte betalar mycket för den. Däremot finns inga större överkostnader i de verksamheter som torde uppskattas av samhällsbyggar generationen: förskola, förskoleklass och gymnasieskola. Det finns dock betydande överkostnader i grundskolan. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/212 15

16 Höör Höör rejäl finansiell Betyg Tendens C rockad Diagnos: Betyget B i analysen från juli 29 har försämrats till C. Ett tidigare för lågt sparande, som då bestämde betyget till B, är nu på A-nivå. En ekonomiskt långt driven koncernbildning har ökat kom mun skulden, men värden finns så betyget A behålls för den aspek ten. Köpeskillingen för bolagen har gått till en pensions försäkring som löser nästan hela pensionsskulden. Det är bra! Det investeras dock för mycket. En investeringsrisk indikeras och betyget blir C. Åtgärder: Med överkostnader på 155 miljoner kronor motsvarande en skattesänkning på så mycket som 6,4 procent kan en samlad majoritet lätt hålla sparandet över godkänd nivå som är 2,5 procent av totala intäkter. Det går även att initiera ett program med små årliga skattesänkningar. Investeringarna bör bringas ner till en tredjedel av nivån för de senaste fem åren. Med så hög brutto kommun skuld är det viktigt att bolagen sköts väl och kan värderas högt varje år. Mediabild och bakgrund Höör ligger i Skåne och är en ort med anor långt bak i historien: 11-talet brukar räknas som startpunkten för orten. Själva namnet anses komma från forndanska hørg. Annars är Höör en järnvägsort och stationen byggdes redan 1858 i samband med att Södra stambanan öppnade. Järnvägen bidrog till att Höör utvecklades till en centralort i mellersta Skåne. Man blev municipalsamhälle runt sekelskiftet och köping Järnvägen är fortfarande viktig för Höör och här stannar både Öresundsoch Pågatågen. Under senare år har tågtrafiken blivit så populär att man förlängt plattformarna. Turismen är en näring som växer och i kommunen finns bland annat Skånes Djurpark som årligen har cirka 2 besökare. Den är världens största djurpark med nordiska djur. Media skriver att järnvägen i Stehag ska byggas om för att öka kapaciteten och punktligheten på södra stambanan mellan Lund och Hässleholm. Stehag ligger mellan Höör och Eslöv, söder om Hässle holm. Arbetet startade 9 januari 212 och beräknas ska vara klart 15 juni. Man noterar också att Höör har fått såväl ny kommundirektör som ekonomichef. Pressen skriver att ledningen i Höör arbetar med att ta fram en trafikstrategi för kommunen, dvs mål och visioner för trafik och trafikmiljö i Höör. Man noterar också att rehabiliteringscentret Lydiagården i Höör stämmer Region Skåne på elva miljoner kronor. Stiftelsens ledning anser att regionen bröt mot lagen om offentlig upphandling när den sorterade bort Lydiagården i samband med förra årets upphandling av rehabilitering av cancerpatienter. Speciella förutsättningar Höör har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Höörs Fastighets AB som moder bolag. Verksamhetsfastigheterna finns i Höörs Fastighets AB och det påverkar de kritiska nivåerna i nyckeltalen spar- och investe ringsnivå som har justerats ned. Faktaruta Höör Befolkning: (21) Kommuntyp: Förortskommuner till större städer Kommunalskatt: 2,93 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 24 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 76 miljoner 21 Pensionsmedel i förvaltning: 59 miljoner 21 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 5 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Höör Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 73 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (173 6 kronor per invånare). Höör ligger på plats 143 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverk samheten ger cirka 46 4 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 26 6 kronor. Det är klart under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Höörs amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem boksluts åren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Höör delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Höör kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 21, kr/inv Nr 143 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Höör får betyget. År 21 är sparnivån 2,7 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 2,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 2,8 procent. Kommunens resultatprognos för 211 visar ett sparande på 2,4 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är procent i Höör. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Höör hade miljoner kronor i långa skulder 21 och förmedlade 17 miljoner i lån till de egna bolagen. Lånen förmedlas då direkt från det egna kapitalet och får anses vara fiktiva. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 26 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet har en stigande trend och är positivt från 29. Kapitalbildningen får betyget Dålig i Höör. I genomsnitt var spar nivån under den senaste nioårsperioden 3,1 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 6,6 procent. Det ger ett lånebehov på 3,5 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Höör delbetyget A på analys frågan Finansiell hälsa. Delbetyget har förbättrats från att har varit B i den förra analysen. Nyckeltalet sparnivå har förbättrats ett betygs steg sedan den förra analysen och rörelsekapital har förbättrats tre betygssteg. Det finns ett gap i sparnivån 211 på 1 miljon kronor från det beräknade utfallet på 2,4 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 2,5 procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/212 17

18 Höör Finansiell hälsa 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar 3% En procent av totala intäkter är 7,6 mkr 2% Kommunens bokslutsprognos för 211 1% % -1% Finansiell hälsa Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Dålig risker Nyckeltalet investeringsnivå är Dålig. De senaste fem åren är in ves teringarna i genomsnitt 1,2 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Höör är omkring 4,8 procent. Det finns en risk här att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskost nader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger så högt över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Höör ligger under rikssnittet. Med en stigande trend från 88 till 9 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Höör betyget. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Höör en lång siktig trend som är något sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Höör får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på 57 5 kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med en låg sparnivå är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. Krisutlösande finansiella risker 16% 12% 8% 4% % Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 1% 9% 8% 7% 6% Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket risker Dålig Investeringsnivå Dålig Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig 18 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Höör De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analys frågan risker. Betyget för nyckeltalet investeringsnivå har försämrats från att i den förra analysen ha varit. Det påverkar delbetyget som har sänkts från tidigare A. möjligheter Höör har en högre skattesats 21 med,84 procent jämfört med den grannkommun (Eslöv) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Höör höjde skatten senast 211 med,35 procent. Skatten sänktes 28 med,25 procent och höjdes 23 med,5 procent. Här anges skatte höjning även om orsaken enbart är en skatte- och verksamhetsväxling med landstinget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 13 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, fritidsverksamhet och kultur men främst inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Höör. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 155 miljoner kronor och Höör får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 7 miljoner kronor inom äldreomsorg, 2 miljoner vardera inom grundskola infrastruktur, 15 miljoner inom social omsorg, 1 miljoner vardera inom gymnasie skola och fritidsverksamhet samt 5 miljoner kronor inom kultur. En procent i förändrad skatt motsvarar 24 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 155 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 6,4 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kom munen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 74 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 71 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 5 personer. Höör får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr 25 2 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 13 mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 155 mkr Jfr länet möjligheter Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Höör är betyget (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för de många partierna i kommunfullmäktige. Det kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Höör och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/212 19

20 Höör Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Höör analyserades i Kommunexperten 7/29 och då samman fatta des analysen på följande sätt: Höör ligger på plats 38 av Sveriges 29 kommuner vad gäller storleken på bruttoförpliktelsebeloppet. Höör har delbetyget A på analysfrågan. År 28 är sparnivån 1,8 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållnings krav. Höör får delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Höör är alltså en B-kommun beroende på en och endast en anledning: man har ett för lågt sparande. Höör kan meritera sig för ett A-betyg. Det skulle Höör med sina goda finansiella möjligheter kunna göra inom loppet av ett par år. Betyget B i analysen från juli 29 har försämrats till C. Ett tidigare för lågt sparande, som då bestämde betyget till B, är nu på A-nivå. En ekonomiskt långt driven koncernbildning har radikalt ökat kom munskulden, men värden finns så betyget A behålls på den aspek ten. Köpeskillingen för bolagen har gått till en pensions för säkring som löser nästan hela pensionsskulden. Det investeras för mycket. En investeringsrisk indikeras och betyget blir C. Det har således hänt mycket i Höör på relativt kort tid. Det mesta måste anses som förnuftigt och ska karaktäriseras som bra. Det är alltid intressant när det händer mycket i en kommun som under åren har hankat sig fram på B-nivå och ostyrigt studsat mellan överkanten av C och underkanten av A. Det började med höga investeringar åren 27 och 28. Det kommenterades i den förra analysen. När verksamhetsfastigheterna såldes till koncernmodern, Höörs Fastighets AB, så skulle väl alla investeringar i sådana fastigheter ske där? Sparande och speciellt investeringar inom förvaltningen kan och ska då normalt justeras ner väsentligt. Det förutsattes att så skulle ske och betyget sattes till A på finansiella risker i den förra analysen. Sparandet har anpassats men inte investeringarna. De ligger kvar på en mycket hög nivå även under 29 och 21. Det framgår av bokslutsprognosen för 211 att investeringarna även det året är mycket höga. Fem år med höga investeringar och nu betyget Dålig på både kapitalbildning och investeringsnivå ger betyget C på aspekten finansiell risk. Rörelsekapitalet förbättras från Dålig i den förra till i den här analysen och det beror på inbetalningen av den stora köpeskillingen för verksamhetsfastigheterna 29. Föredömligt minskar kommunen hela sin redovisade pensionsskuld 21 från 27 miljoner kronor till 65 miljoner genom en pensionsförsäkring. Men det blir pengar över och då kan man känna sig rik och vill göra förnuftiga saker med pengarna. Resultatet av en sådan kassabalanseffekt är inte alltid gott. Det är inte ovanligt att man då investerar ihjäl sig. Betyget C för Höör ställer den frågan. I Höör finns en skuldfri förvaltning där de långa skulderna bokförs till miljoner kronor. Men koncernen har mycket höga skulder. Kom munens borgen, huvudsakligen beviljade till de egna bolagen, upp går till 881 miljoner kronor eller 57 4 kronor per invånare. Med korta skulder och den lilla kvarvarande pensionsskulden blir bruttoförpliktelsebeloppet 73 4 kronor per invånare. Det är således viktigt att de kommunala bolagen sköts väl och visar skäligt höga vinster och kan värderas högt. När det gäller kommunskulden finns därför i ena änden läget med A-betyg som nu och i den andra, med förluster i bolagen, en överbelåning motsva rande en greklandskommun. 2 Kommunexperten nummer 1/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Kommunexperten. Råd till en finansminister

Kommunexperten. Råd till en finansminister Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 2, 21 Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport

Läs mer

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun?

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 600 kr exkl moms Nr 5, 2008 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Artikel, sid 12-13 Vem

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig?

Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig? Är Lerums skuldhantering långsiktigt uthållig? Moraliskt är svaret på den frågan ett klart, nej! Haninge kommun fallerade finansiellt 1992. Utslaget per invånare var kommunskulden nästan 120 000 kronor.

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 Stockholms stad ifrågasätter ekonomisk analys Rättsliga åtgärder? I Svensk KommunRatings senaste nummer av tidningen Kommunexperten (nr 6, 2010) analyseras

Läs mer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer Ratad eller ratad. SV rat äv. rat e [rejt äv. rä t] -en [-ten] -er [-ter] s. delbetalning; fraktsats; varuparti m.m. rat a -ade v. försmå, inte nna god nog rate se rat rating [rejt -] -en s. kreditvärderingsbetyg

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating.

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating. ANALYSHANDBOK För analysartiklar i Kommunexperten Uppsala 2011-11-11 Kommuner analyseras som små länder Handledning för de fem analysfrågorna: Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor?

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 3 000 kr. Moms tillkommer Nr 9, 2010 Daglig revision på kommunernas hemsidor? Turerna

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

För kreditgivare. Produktblad för fem ratingtjänster

För kreditgivare. Produktblad för fem ratingtjänster För kreditgivare Alla kommuner kan kreditvärderas Basel II föreslår kreditvärdering baserad på rating. Svensk KommunRating är experter på öppen finansiell analys och betygssättning av kommuner. Vårt system

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun.

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun. 0 Gagnefs kommun basfakta Befolkning: 10 023 personer (2013) Yta: 760 kvadratkilometer Andel över 65 år med hemtjänst var år 2006 7,2 %, år 2011 11,6 % och år 2013 var siffran 7,6 %. Idag är 164 personer

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer