Kommunexperten. Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun?"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 3, 21 Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun? Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun och varje människa som bor i Sverige är beroende av ekonomin i en kommun. När det händer något i ett företag som kan hänföras till styrningen så söker man inte sällan orsakerna i brister i företagets ledningsgrupp. Det kan saknas kompetens som vissa personlighetstyper är bärare av eller så är vissa kompetenser överrepresenterade. På motsvarande sätt kan brister i styrningen av kommuner avhandlas. Sidan 11 Analyserade kommuner i det här numret I Alvesta sprack Socialdemokraterna i valet 1991 och Alvesta Alternativet föddes och finns sedan dess. Skulderna ökar i Alvesta. Sammanfattningsvis kan sägas att om ekonomin i kommunen sköttes lika bra som i de kommunägda... Sidan 5 I Arboga sköter ledningen den vardagliga ekonomin men har varit senfärdig att hantera alla finansiella risker. Tecknen för befolkningsminskning och en för stor volym tomma lägenheter i allmännyttan finns fortfarande... Sidan 17 Eslöv har växt mycket snabbt och blivit en stor pendlingskommun men har hittills behållit den mindre kommunens enkelhet. Ett ökat sparande skulle ge högsta betyg. Det finns betydande... Sidan 26 För att börja med en av Gnosjös styrkor hålls sparandet på mycket hög nivå och det beror på att man är investeringsglad. I Gnosjö har man alltså ambitionen att spara till alla investeringar. Gnosjö genomlider sedan ett antal år... Sidan 32 Nyköping, i skuggan av Stockholm, reste sig 25 och presenterade under en serie av år mycket goda ekonomiska siffror. Nyköping går med 14 nyckeltalsbetyg in högt upp i ratinglistans A-tabell, faktiskt topp... Sidan 38 Uppsala är fattig på tillgångar och därmed ekonomiska buffertar och tvingas därför att dagligen sköta sin vardagsekonomi minutiöst. Det finns en historia av svaga perioder med först belåning och därefter försäljning av tillgångar för... Sidan 44 Det finns inga avsatta pensionsmedel i förvaltning i Vårgårda utan de pengar som ska betalas ut i framtiden måste komma från överskottet från verksamheten varje år. I en kommun där det är bra drag i näringslivet visar många... Sidan 51 Älvdalen har betydande konsumtionslån som den mest besvärande komponenten i sin kommunskuld. Älvdalen kan reda upp sina ekonomiska problem själv. Men det kommer att ta tid och... Sidan 57 Budgetarbete förr i tiden Skattesatsen fungerade förr som en finansiell säkerhetsventil för kommuner i slutet på alla ekonomiska processer. Medvetenheten att förändringar av skatten påverkade hushållens disponibla inkomster var inte utbredd. Det växte fram en ny kategori kommunalpolitiker, som förstod betydelsen av en balanserad ekonomi... Sidan 3 Senaste ratinglistan! Den nya ratinglistan presenteras i detta nummer. Hela tre nya kommuner, Nyköping, Uppsala och Vårgårda, klarade att placera sig på listan över Sveriges mest välskötta kommuner med A-rating... Sidan 23 NYHET! Heta Ratinglistan på hemsidan uppdateras varje fredag.

2 Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Alvesta...5 Ekonomistyrningens fyra regimer...11 Arboga...17 Kommunexpertens ratinglista...23 Eslöv...26 Gnosjö...32 Nyköping...38 Uppsala...44 Vårgårda...51 Älvdalen...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Anders Frankson och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Anders Frankson Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 1 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 3 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 3, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Kommentaren Skattesatsen var finansiell ventil I mitten av 197-talet föddes den kommunala ekonomistyrningen. Det sägs att man kan leda en häst till en hink men inte tvinga den att dricka. Så har det också visat sig vara med ekonomistyrningen i kommunerna. Ska budgeten anpassa sig till verkligheten eller ska budgeten styra hur verkligheten ska bli? Det låter som en fullständigt främmande fråga för en ekonom 21. Men fyrtio år tillbaka i tiden i svenska kommuner var det inte så. Då fanns budget men synen på en budget var annorlunda. Då fanns också reservationer och förskott som var budgetposter som uppträdde i kommunala bokslut bland all redovisning. Det var anslagsförskott på nästa års budget och reservationer som fördes över till kommande års budget. Det krävdes kalkyler vid sidan om av dem som ville ha reda på ett redovisat utfall utan budgetposter. Länsstyrelserna hade statsuppsikt över hur kommunerna skötte sin ekonomi och de granskade de kommunala räkenskaperna så att de dels inte blev överbelånade, dels inte lånade till driftskostnader. Det senare kontrollerades genom att en så kallad överföringspost inte fick vara negativ. Skedde detta betydde det drätseldirektörens sorti och det var en skandal som kommunalpolitikerna ville undvika. Med möjligheterna att dribbla med budget- och redovisningsposter för länsstyrelsens och kommunens representanter var detta inget problem. På den tiden fanns också tilläggsanslag och kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda utgifter. Det kan fortfarande finnas sådant kvar. Men under 197-talet då undertecknad började sin bana i kommunerna så hade dessa anslag intressanta funktioner. Fullmäktiges anslag för oförutsedda utgifter användes på två sätt. Det var ett anslag för oförutsedda utgifter under året men också en post som kunde reglera budgetavvikelserna den 31 december varje år. Då fanns budgetavräkningar för driftskostnader och investeringsutgifter. Det var först på 198-talet som budget och redovisning skildes åt och kommunerna började använda resultat- och balansräkningar. En driftbudgetavräkning är ett konto för en viss verksamhet med ett budgetbelopp överst och från detta kvittas redovisade kostnader och intäkter efterhand som de sker. Den 31 december finns ett överskott eller underskott. Och ofta fanns det på den tiden ett underskott. Det ansågs även då vara lite skämmigt att ha sådana. Ingen ville således skylta med ett underskott för sin verksamhet. Ekonomiavdelningen besöktes efter budgetårets slut och en lista på tilläggsanslag upprättades som i stort nollade alla avvikelser mellan budget och redovisning. Det samlade underskottet täcktes av fullmäktiges anslag för oförutsedda utgifter. Blev det negativt fanns förskott och det innebar en skattehöjning kommande år. Skattesatsen fungerade då som en finansiell säkerhetsventil i slutet på alla ekonomiska processer. Medvetenheten att förändringar av skatten påverkade hushållens disponibla inkomster var inte utbredd. Från mitten av 196-talet och under en period av tio år pågick det så kallade miljonprogrammet. Det skulle byggas en miljon lägenheter under tio år. Det var kommunernas uppgift och för att detta skulle ske på bästa sätt anställdes samhällsekonomer. Dessa fick arkitekter och fysiska planerare att sluta räkna kostnader för VA-ledningar. Det dyra var nya kommunala anläggningar som skolor, barnstugor och servicehus för äldre i nya stadsdelar. Det krävdes en samordnad fysisk och ekonomisk planering. Det ställdes nya krav på att styra den kommunala ekonomin så som byggenskapen ekonomistyrdes. Ett viktigt argument var de stora årliga skattehöjningarna och det drogs ut trender som visade orimliga nivåer i framtiden. Samhällsekonomerna i kommunerna upprättade hushållskalkyler. Dessa visade att hushållens disponibla in koms ter i många kommuner sjunkit under åren på grund av återkommande stora kommunala skattehöjningar. Detta mobiliserade den kategori kommunalpolitiker som förstod betydelsen av en balanserad ekonomi. Det dröjde heller inte länge förrän de större bankerna inrättade avdelningar för hushållsekonomisk rådgivning där fram för allt kvinnliga ekonomer gjorde karriär och i media regelbundet presenterade konsekvenserna av politikernas olika ekonomiska beslut. Det blev således allt svårare att se skattesatsen som en finansiell ventil i slutet av varje budgetår. I mitten av 197-talet införde de större kommunerna rambudget och som en naturlig del av detta började man också tillämpa budgetuppföljningar under året. Svenska Kommunförbundet, under sin dåvarande chef för den kommunalekonomiska avdelningen Karl Knutsson, höll sina första seminarier om budgetuppföljning och publicerade den första skriften i ämnet under 197-talets sista år. Det har hänt mycket sedan dess som detta nummer av Kommunexperten behandlar i en specialartikel om ekonomistyrning. Frågan ställs vilken styrregim som härskar i den kommun du bor eller är verksam i. Här får du metoden för att utröna detta. Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3, 21 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 3, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Alvesta Alvesta dubbelt vågmästeri ett sänke I Alvesta sprack Socialdemokraterna i valet 1991 och Alvesta Alternativet föddes och finns sedan dess. Det finns även ett internt vågmästarparti i form av övertalighet i personal som en majoritet av Moderater, Centerpartister och Socialdemokrater också har att ta hänsyn till vid ekonomiska prioriteringar. Det är hänsyn som försvårar en ekonomisk skötsamhet på godtagbar nivå. Ett sätt att bringa ordning och reda är att förändra organisationen. Skulderna ökar i Alvesta. Sammanfattningsvis kan sägas att om ekonomin i kommunen sköttes lika bra som i de kommunägda bolagen så vore Alvesta en A-kommun. Mediabild och bakgrund Alvesta kommun är till stora delar en gammal bondebygd. Slätthög, Mistelås, Moheda, Härlöv, Lekaryd, Hjortsberga, Kvenneberga, Aringsås (Alvesta), Blädinge, Vislanda, Skatelöv och Västra Torsås utgjorde redan under medeltiden egna socknar. Sedan 197-talet bildar de tillsammans Alvesta kommun. Alvesta är kommunens centralort och där bor drygt 5 procent av kommunens innevånare. Moheda och Vislanda är två andra större tätorter i kommunen. Järnvägen har betytt mycket för utvecklingen och kommer att göra det även i framtiden. Via Öresundsbron är det möjligt att komma till Kastrup och Köpenhamn på cirka 1,5 timma. Dessutom pågår projektet Pågatåg Nordost. Syftet med projektet är att förtäta tågtrafiken på befintliga järnvägar genom regionala tågsystem som Pågatåg och Krösatåg. I kommunen finns Huseby Bruk som idag är en levande bruksmiljö med anor från 162-talet. Bruket har under de senaste åren förvandlats från att vara ett nedlagt järnbruk till att bli en modern handels- och hantverksplats. Eftersom det är gammal jordbruksbygd finns här Kronobergs Lantbruksmuseum som invigdes Media skriver att den 1 mars avbryts kommunchefen Eric Rydéns anställning med omedelbar verkan. Kommunchefen har rätt till 15 månadslöner, när hans anställning avbryts. Hans lön är runt 7 kronor i månaden. Bakgrunden till detta beslut är att det den senaste tiden har uppstått en förtroendeklyfta mellan kommunens politiska ledning och kommunchefen. Det skrivs också om de diskussioner som pågår mellan Alvesta och Växjö kommun för att öka samarbetet mellan kommunerna. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparnivån 29 är från ett preliminärt bokslut i februari 29. Alvesta har en traditionell organisation med politiska nämnder och de verksamhetsdrivande förvaltningarna sorterar under kommunstyrelsen och kommunchefen. Alvesta har samlat sina egna ägda bolag i en koncern med moderbolaget Alvesta Kommunföretag AB. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. För Faktaruta Alvesta Betyg: B (indikativt 21) Befolkning: (29) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 22,11 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 3 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 1 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: 171 miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 13 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A b C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3, 21 5

6 Alvesta KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp Alvesta kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp pliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 9 9 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (148 6 kronor per invånare). Alvesta ligger på plats 257 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger ett värde på 62 4 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då cirka 28 5 kronor vilket understiger de 36 9 kronor som är gränsen för indikation om konsumtionslån. Det finns inga tecken på sådana lån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Alvestas amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt fyra år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Alvesta delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 257 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Alvesta får betyget. År 28 är sparnivån 2,7 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 3,2 procent. Enligt det preliminära bokslutet för 29 beräknas sparnivån då bli 2,7 procent av intäkter. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Alvesta har förmedlade lån till sina kommunägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Förvaltningarna i Alvesta hade miljoner kronor i långa skulder och de förmedlade 11 miljoner i lån till de egna ägda bolagen. Delen långa lånen netto ligger på 8 procent av intäkterna. Den första kritiska nivån ligger på 25 procent av de totala intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden för Alvesta. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Alvesta betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad runt 33 procent av tillgångarna de senaste fem åren och trenden växer. Den första kritiska nivån ligger högre på 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något snabbare än omsättningstillgångarna under den senaste mätperiodens fem bokslutsår och är genomsnittligt något större än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller på kassan långsammare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får i Alvesta betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Alvesta under den senaste nioårsperioden 3 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,2 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,2 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Alvesta delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Gapet i sparnivå 29 6 Kommunexperten nummer 3, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Alvesta från ett beräknat utfall på 2,7 procent av totala intäkter enligt det preliminära bokslutet upp till den högsta kritiska nivån 4,5 procent av intäkter blir 2 miljoner kronor. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 5,7 procent av totala intäkter. I en befolkningsmässigt stabil kommun bör investeringsnivån ligga på som mest 5,5 procent av totala intäkter. Det är den norm som tillämpas för kommuner med en befolkningsutveckling inom +/ 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningsförändringen i Alvesta de senaste tio åren är 2,1 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drifts- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger på en normal nivå. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en stigande trend de senaste sex åren från 88 till 92 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Alvesta betyget. Befolkningen minskar FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 11, miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Förvärvsfrekvens Totalt för Alvesta Riket Riksmax Värnamo Kommuntrenden Rikstrenden % Skatteunderlag/Invånare Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3, 21 7

8 Alvesta årligen och långsiktigt och det är samhällsbyggargenerationen år som flyttar från kommunen i snabb takt. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Alvesta en långsiktig trend som är markant bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Alvesta får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns en volym borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital och en låg sparnivå är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 2 miljoner kronor MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 92 Mkr Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. fördelade på analysfrågorna Kommunskuld ( Mkr), Hälsa (2 Mkr) och Risk ( Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Alvesta skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Älmhult) år 28. Eftersom Alvesta har en högre skattesats år 28 med,61 procent så finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Alvesta höjde skatten år 22 med,5 procent och år 21 höjs skatten igen med,9 procent. Det senare innebär att skillnaden till Värnamo ökar till 1,51 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 1 miljon inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom kultur och fritidsverksamhet. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 2 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan bara stå för 5 procent av det totala behovet (1 miljoner av 2 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 5 procent inte ens når över den första kritiska nivån 33 procent blir det tre belastningar och betyget blir på avgiftshöjningar. Det indikeras dock avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 92 miljoner kronor och Alvesta får betyget på kostnadspress. Man kan pressa ner kostnaderna med cirka 25 miljoner kronor inom social omsorg, 2 miljoner inom gymnasieskola, cirka 15 miljoner vardera inom förskola 1 5 år och grundskola och 1 miljoner inom det som benämns infrastruktur, skydd, mm. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 3 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 92 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 13 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 9 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 24 personer. Alvesta får delbetyg B på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Det beror på att restpotentialen blir 27 miljoner kronor efter avräkning av hanteringskostnader och den motsvarar då en skattesänkning på,18 procent varje år under fem år. En kortsiktig potential beräknas som hälften av summan av de tre nyckeltalens potentialer och det blir 47 miljoner kronor. Frånräknas 2 miljoner kronor i totalt behov så fås 27 miljoner i en för låg kortsiktig restpotential. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Alvesta (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock och nu markeras ett vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar då det relativt stora antalet 8 Kommunexperten nummer 3, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Alvesta partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. LEDNINGSFRÅGA Alvesta det speciella Alvesta kommun ligger i Småland, Kronobergs län. Alvesta är en viktig järnvägsknut i södra Sverige. Här möts och korsas södra stambanan (Stockholm- Malmö) och kust till kustbanan (Göteborg-Kalmar/Karlskrona). Av de sex kommungrannarna är det bara en som ännu inte har analyserats i Kommunexperten och det är Ljungby i väster. I nordväst finns Värnamo (nr 5/28), i norr Sävsjö (nr 3/29, i öster Växjö (nr 2/21), i sydost Tingsryd (nr 3/28) och i sydväst Älmhult (nr 9/28). Den bild som under kvalitetsgranskningen och analysen växer fram av Alvesta är en kommun satt under starkt ekonomiskt tryck. Skattehöjningen 21 på,9 procent kan närmast ses som utlösningen av en finansiell säkerhetsventil. Av betygsmatrisen i faktarutan framgår att inga krav på åtgärder reses från analysfrågorna kommunskuld och finansiella risker med sina delbetyg A. Däremot sköter kommunen inte vardagsekonomin helt tillfredsställande utan sparandet är för lågt och det ger ett delbetyg B på analysfrågan finansiell hälsa. Sparandet skulle behöva lyftas 2 miljoner kronor och när det kravet riktas mot de tre potentialnyckeltalen så visar sig de samlade finansiella möjligheterna inte vara bättre än att delbetyget för denna analysfråga också blir B. Då lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget får Alvesta det indikativa finansiella betyget B. När det ser ut på detta sätt konsulteras hur systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader behandlar kommunen och det kan konstateras att Alvesta vare sig är vinnare eller förlorare i utjämningen mellan kommuner. Möjligtvis finns det mer överkostnader än de 92 miljoner som nyckeltalet kostnadspress indikerar. Jämförs Alvesta med kommunerna i Kronobergs län så är överkostnaderna 92 miljoner kronor men görs jämförelsen med alla kommuner i kommuntypen varuproducerande kommuner så kan cirka 1 miljoner kronor till adderas till de 92 miljonerna. Kanske är det en mer korrekt jämförelse och med överkostnader på 19 miljoner kronor ska inte längre Alvesta ses som en fullt så ekonomiskt pressad kommun. Här ryms inte bara ökningen av sparandet på 2 miljoner kronor utan även de 45 miljoner kronor som behövs för att sänka skatten med 1,51 procent och neutralisera konkurrenseffekten med Älmhult som kommungrannen med den lägsta skatten. Nu finns det län i Sverige som kännetecknas av att dess kommuner inte är särskilt kostnadseffektiva och här kan nämnas Kronoberg och Västernorrland. Överkostnaden på 92 miljoner kronor, som framkommer vid benchmarking inom länet, motsvarar en skattesänkning på normala 3,1 procent men skiftas kommungruppen till kommuntypen blir överkostnaden alltså dubbelt så stor och den möjliga skattesänkningen blir höga 6 procent. Den indikerade övertaligheten i personal på 24 personer förefaller därför vara ett rimligt tal. Alvesta kommun ska kunna klara sin serviceproduktion med 9 anställda per tusen invånare och det finns 13 anställda per tusen. Stor övertalighet av anställda i en politisk vågmästarkommun som Alvesta är sällan en bra kombination. Personalen utvecklas alltmer till ett internt vågmästarparti och ger sina röster till lokalpolitiker som inte rör verksamheten. ANALYSFRÅGA V % Majoriteter Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3, 21 9

10 Alvesta Det innebär att överkostnaderna består eller rent av växer. Det finns tecken på att detta sker i Alvesta. För det första så finns det sedan fem mandatperioder tillbaka ett vågmästarparti i Alvesta, med namnet Alvesta alternativet, som är en utbrytning ur Socialdemokraterna i valet Det fick Moderater, Centerpartister och Socialdemokrater att slå sig samman och bilda en styrande majoritet som håller än i idag men det är känt att det är rörigt i politiken i Alvesta. Det är inte populärt för någon politiker att röra verksamheten för att spika fast ett årligt sparande över 5,5 procent av totala intäkter då det omedelbart skulle få synliga personalkonsekvenser på individnivå. Då är det bättre att höja skatten som på ett otydligt sätt drabbar ett helt skattekollektiv med fördröjning till januari året efter beslutet. Ett sätt att bringa ordning och reda i ett läge som detta är att förändra organisationen. Man skiljer ännu tydligare den beslutande makten från den verkställande genom att lägga förvaltningarna direkt under kommunstyrelsen i ställe för under motsvarande verksamhetsnämnd. Det synes vara vad som skett i Alvesta under 28. Om kommunchefen intervenerar i verksamheten för att hålla budgeten och det får personalkonsekvenser så utpekas inte längre en politisk majoritet i någon verksamhetsansvarig nämnd. Kommer detta att fungera i Alvesta? Det finns exempel på att det gör det i andra kommuner. Men av försiktighet när allt som anförs ovan vägs samman så ska delbetyget på analysfrågan finansiella möjligheter vara B. Sammantaget ökar skulderna i Alvesta från 33 miljoner kronor 25 till 44 miljoner 28. Byggs skulder så resulterar det så småningom i en hög kommunskuld och bruttoförpliktelsebeloppet i Alvesta är höga kronor per invånare. Borgen på kronor per invånare är högre än skulderna medan pensionsskulden är på mer normal nivå med kronor per invånare. Alvesta har ett stort allmännyttigt bostadsföretag, AllboHus AB. Räknat i antal lägenheter per tusen invånare så var det cirka 7 procent av rikssnittet 1993 och är idag 11 procent. En stor del av borgen ges till allmännyttan men det finns tre företag till, bland annat ett energi- och ett renhållningsbolag. De nämnda tre bolagen sköts bra och kan ges värden som tillsammans med borgen ger ett godkänt lågt nettoförpliktelsebelopp på kronor per invånare. Då inräknas också pensionsmedel i förvaltning på 171 miljoner kronor och det är nästan 4 procent av den samlade bokförda pensionsskulden. Det indikeras inga konsumtionslån och betyget på analysfrågan kommunskuld ska vara A. Sammanfattningsvis kan sägas att om ekonomin i kommunen sköttes lika bra som i de kommunägda bolagen så vore Alvesta en A-kommun. Rekommendationer Kommunledningen: Eftersom det bara indikeras en svaghet så behövs bara en åtgärd: höj sparnivån till minst 4,5 procent av totala intäkter så fort som möjligt. Var inte rädd att prioritera om det skulle behövas för att säkerställa denna sparnivå då finansiella möjligheter finns i kostnadspress. Det indikeras inga möjligheter att hämta hem något genom att höja skatten eller avgifter. Alvesta förvaltar betydande kassabalanser som är avsatta för betalning av framtida avtalspensioner. Ett sätt att säkra dessa medel skulle kunna vara att betala av på kommunens långa skulder alternativt lägga dem i en pensionsstiftelse eller låsa in dem på något annat lämpligt sätt för externa intressenter. Betänk att i andras ögon är Alvesta en rik kommun och det finns många fattiga kommuner som har omfördelningsvänner i riksdagen. Alvesta är också medlem i KommunInvest där det finns en solidarisk borgen. Anställda i kommunen: Alvesta har för närvarande pensionsfonder för betalning av nästan 4 procent av era framtida bokförda avtalspensioner. En trygg placering av dessa medel är förmodligen en pensionsstiftelse eller någon liknande inlåsning. Den bästa säkerheten för att kommunen i framtiden kan betala dina pensioner är ett finansiellt betyg på A-nivå. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner i det fall pensionsfonderna skulle gå förlorade. Har kommunen ett finansiellt betyg på A-nivå i framtiden finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten och det speciellt när ni har varit lite för många anställda. Bevaka att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle gör anspråk på dem även om det skulle vara riksdagen och andra kommuner. Invånare: Du betalar en hög skatt till en finansiellt relativt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna som är något högre än normalt. Det finns en övertalighet i personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Att de relativt goda förutsättningarna består, även om tendensen är en något försämrad ekonomi under senare år, kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om en sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. I takt med att Alvesta meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå så gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Det gör även, speciellt i Alvesta, ett årligt skattesänkningsprogram. Företagare och investerare: Har Alvesta komparativa fördelar för ditt företag så kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Alvesta. Överväger du lokaliseringar i Smålands centrala delar i en mindre kommun med goda kommunikationer är Alvesta en av de jämförelsekommuner som du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Alvesta kommuns ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B-kommunen Alvesta så finns två B-kommuner till i omgivningarna men också en C-kommun och tre A-kommuner. 1 Kommunexperten nummer 3, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Ekonomisk teori Ekonomistyrningens fyra regimer Vilken regim för ekonomistyrning härskar i din kommun? Denna fråga gäller medborgare i eller intressenter till alla Sveriges kommuner och inte bara lokalpolitiker och kommuntjänstemän. Ekonomi analyseras och diskuteras med hjälp av modeller. Ju mer vi lär och förstår av ekonomisk teori ju bättre förstår vi vad som sker i vår vardagliga ekonomi. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun och varje människa som bor i Sverige är beroende av ekonomin i en kommun. I ledarskapsböckerna talar man ofta om personlighetstyper. När det händer något i ett företag som kan hänföras till styrningen så söker man inte sällan orsakerna i brister i företagets ledningsgrupp. Det kan saknas kompetens som vissa personlighetstyper är bärare av eller så är vissa kompetenser överrepresenterade. På motsvarande sätt kan brister i styrningen av kommuner avhandlas. Vilka typer av personligheter är av intresse att diskutera i kommunala organisationer? Det finns många tänkbara indelningsgrunder när det gäller ledare: hur de är, om de kompletterar varandra och kan samarbeta. Den indelning som väljs här kommer från SOU: 199:35 Storstädernas ekonomi Syftet var att förklara varför ekonomin försämrades i storstäderna trots att det inte saknades förutsättningar att konstruera balanserade och fullt realistiska budgetförslag. Man kom fram till att sådana budgetar sannolikt inte antogs och genomfördes på grund av bristande balans i egenskaperna hos aktörerna i kommuners ledningsgrupper. Varje medlem i ledningsgruppen är således ansvarig för att den fungerar. Ledningsgruppen i politiskt styrda organisationer består av ett antal ledande politiker och tjänstemän. De två olika politikertyperna kallas populister och ideologer. Det rör sig om en positiv definition av begreppet populist och har ingen koppling till dess historiska bakgrund eller som allmänt nedsättande tillmäle. Och samma sak gäller ideologen. Här gäller vad som står bild 1. Populisten kännetecknas av het vilja att tillgodose dagsaktuella behov för de gruppintressen som uppenbarar sig. Han/hon kan tänka sig att finansiera gruppintressenas önskningar genom skattehöjningar eller ökad lånefinansiering. Populister är duktiga kortsiktiga politiska producenter av goda opinioner i väljarkåren för sitt partis räkning. Ideologen agerar utifrån partiprogram och långsiktiga ideologiska mål med mer kylig distans till dagsaktuella frågor. Ideologer är medvetna om nödvändigheten av att ha en stark kommunal ekonomi på både kort och lång sikt, och föredrar att prioritera i verksamheten än att lita till skattebetalarna. Det är också en mer introvert typ av politiker än populisten. På samma sätt kan man dela in tjänstemännen i olika kategorier, där normetikern är inriktad på hur saker och ting utförs medan måletikern fokuserar på vad som uppnås och varför. Normetikern är formalisten och regelskrivaren, som styr genom att skapa stabila processer. Den osäkra framtiden innehåller inga löften som kan få normetiker att ställa en medarbetare inför ett omedelbart tvång. Det är smidighet, god sed och etikett som alltid gäller. Normetikerns liv är fasta rutiner, ordning och reda. Måletikern vill skapa resultat i förhållande till mål, och att det sker effektivt är viktigare än regler och former. Det är en aktör som vill förändra, som är villig att ta risker för att åstadkomma det och som lever med konflikter. Ändamålen helgar medlen och framtiden innehåller eftersträvansvärda tillstånd för den organisation man företräder. Olika egenskaper och kompetenser Aktörerna är olika i sina personliga egenskaper och kompetenser. Med andra ord finns det alltid en naturlig specialisering i rollerna hos ledningsgruppens medlemmar. Det är en fråga om att aktörerna kan respektera varandra och samarbeta för att ledningsgruppen ska kunna fungera. Det är givetvis också en fråga om att summan av specialiseringarna täcker den kompetens ledningsgruppen som helhet måste inneha. Typbeteende för politiker Populisten parerande Ideologen seende Typbeteende för tjänstemän Normetiker Måletiker ansvarstagare Bild 1. Personlighetstypen avgör attityden och handlandet vid ekonomisk styrning. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3, 21 11

12 Ekonomisk teori Betydelsen av balanserad framfart Tänk dig en kommun med en ledningsgrupp som har brister i balansen genom att ledas av en ordförande, som är populist och en kommunchef, som är normetiker. Tycker du att en ledningsgrupp med två personer är för liten så utvidga den med ytterligare politiker och tjänstemän av samma typ. Vad skulle hända med ekonomin i den kommunen? Erfarenheten enligt vår referens (SOU 199:35) är: Saknas de egenskaper i en kommunal ledningsgrupp som ideologer och måletiker är bärare av, kommer ekonomin långsiktigt att försämras. Kommunpolitiker och ledande tjäns te män måste därför fråga sig om kommunledningen innehåller tillräckligt många ideologer och måletiker som kan medverka till att bryta en eventuellt nedåtgående ekonomisk trend. En ledningsgrupp med rollbalans är idealet och du ser en här i bilden med åtta personer där två är bärare av samma egenskaper. Detta är den önskvärda utgångspunkten som benämns balanserad framfart. Det är fyra snedheter i denna gruppmodell som skall avhandlas i fortsättningen. Populister 2 Normetiker Ledningsgruppen: 4 politiker 4 chefer Ideologer 2 Balanserad framfart 2 Måletiker Rollbalans råder: God politisk förankring i verkligheten, stark ideologisk drivkraft, administrativ ordning och reda och ansvarsfull handlingskraft. 2 neras således ledningsgruppen av populister och normetiker är risken större att det finns en fatalistisk inställning till ekonomiska skeenden det som sker, det sker. Ekonomisk nedgång skylls på omgivningen och inte det egna ledarskapet. Olika finansiella knep och upplåning kan tillgripas i hopp om att bättre tider så småningom infinner sig. Modellen får inte tolkas så att normetiker och populister har dåliga egenskaper och inte ska vara med i ledningsgrupper. En ledningsgrupp med övervikt på måletiker och ideologer blir heller inte långlivad på grund av allt sämre förankring i förvaltning och politik. Alla roller måste vara företrädda i en ledningsgrupp om den ska vara uthållig och fungera bra. Det är balansen mellan specialister som är viktig och att alla nödvändiga egenskaper eller roller har en företrädare. De fyra regimerna Det finns både långa och korta cykler i teorier om ekonomisk utveckling för länder och de har stor förklaringskraft. Dessa obalansrörelser anses inte var mekaniska och ödesbestämda utan förklaras vara ett samlat resultat av olika aktörers bevekelsegrunder, kort sagt personlighetstyper. I teorin finns begreppet ekonomisk balans men i praktiken är en ekonomi alltid i någon obalanspunkt någonstans vid sidan av den önskade banan i rörelse endera bort eller mot den speglande obalanser i ledningsgrupper. Och varför skulle det inte vara så i kommuner som alltid i våra analyser ses som små länder? Går det att på motsvarande sätt att utifrån de fyra personlighetstyperna ovan för politiker och tjänstemän konstruera ett antal styrregimer med samma förklaringskraft som för aktörer i den övriga delen av samhällsekonomin? De fyra personlighetstyperna ovan kan sammanställas i fyra sneda konstellationer och det resulterar i fyra regimer vars konsekvenser är fyra ohållbara obalanser. De fyra regimerna är rondell, ekonomivälde, prinsessan på ärten och kriskommunen. De belyses nedan i fyra bilder i termer av den modell för en ledningsgrupp bestående av åtta personer som använts tidigare. I varje hörn framgår representationen och därmed snedheten i sammansättningen. Rondellen Rondellen karaktäriseras av en övervikt politiker med en mycket stark ideologisk drivkraft som fattar många beslut och vill se dessa genomförda. De stöds i detta av en övervikt tjänstemän som ser som sin främsta uppgift att hålla ordning och reda och det är också vad som sker. Beslutsprotokollen är oklanderligt skrivna men innehållet i dem genomförs inte med någon större effektivitet. Populister 1 3 Normetiker Det finns många anledningar till att obalanser uppstår. Olika personlighetstyper passar olika bra ihop och söker sig till varandra. I kommuner med bra ekonomi är ofta ideologer och måletiker väl företrädda i ledningsgruppen. På samma sätt dras populister och normetiker till varandra. De arbetar som regel bra ihop och behöver varandra. Problemet är att likar gillar likar och för husfridens skull ser man till att andra kompetenser inte får vara med. Domi Ledningsgruppen: Rondellen 4 politiker 4 chefer Ideologer 3 1 Måletiker Rollupplösning, då politiker kräver för mycket i förhållande till tjänstemännens kompetens och förmåga. Politikerna rundar tjänstemännen. På ekonomiska avvikelser så tar politikerna ansvar och kräver att åtgärder vidtas, vilket i denna konstellation inte sker av brist på måletiska tjänstemän. I detta läge finns en extra stark drivkraft i kommunens dåliga ekonomi. Denna modell kallas rondellen därför att missnöjda ideologer, dvs politiker går in i förvaltningarna och försöker agera som måletiska tjänstemän. Då normetikerna känner sig rundade av dessa intervenerande politiker så inses att lösningen är att knyta mer måletisk kompetens till kommunen. Detta sker och dynamiken är att dessa måletiker tar över och det blir en ny obalans som kallas ekonomivälde. Ekonomivälde Ekonomivälde karaktäriseras av att rondellens övervikt av ideologer i ledningsgruppen finns kvar. De är nu dessutom försedda med ett överkritiskt antal måletiker i förvaltningen som genomför deras beslut. Den främsta uppgiften blir att sanera kommunens ekonomi och det är också vad som sker. Det är 12 Kommunexperten nummer 3, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Ekonomisk teori nu en institutionaliserad ekonomistyrning 1 införs och det tar ett antal år. Under denna tid förstärks banden mellan ideologer och måletiker samtidigt som populisternas bekymmer över att politiken handlar för lite om verksamheterna ökar i styrka. Populister 1 Normetiker Ledningsgruppen: Ekonomivälde 1 4 politiker 4 chefer Ideologer Måletiker Med ideologer och måletiker vid makten förbättras ekonomin genom förbättrad styrning men det sker med allt bristfälligare hänsyn till verksamheterna. I takt med att kommunens ekonomi förbättras försvagas ideologernas position och undergrävs så småningom helt av kritiken att verksamheterna har försummats. Populisterna samlar sina styrkor och gör revolt och i en rik kommun får populisterna makten med programmet att verksamheten ska rustas upp och har prioritet över ekonomin. En ny obalans uppstår som kallas prinsessan på ärten. 1 Institutionalisering innebär att formerna för ekonomistyrningen avpersonifieras och det beslutas om regler (en kommunal författning) för hur en denna skall ske i kommunen. Dessa regler beskriver bland annat vilka åtgärder som skall vidtas vid ekonomiska avvikelser, sanktioner om inget sker och hur ekonomiskt ansvar skall utkrävas. 3 3 Populister Normetiker 3 1 Ideologer Prinsessan på ärten 4 politiker 4 chefer Måletiker Penningrullning i rik kommun. Politikerna ger pengar till allt för att inget skall förändras medan tjänstemännen väntar på beslut att få agera. I takt med att ekonomin försvagas så söker sig måletikerna till andra kommuner och de normetiska tjänstemännen vädrar morgonluft. Dynamiken är att normetiker övervintrat i det offentliga företaget och bidar sin tid medan måletikerna, som är ansvarskännande aktörer mår allt sämre och till slut väljer att lämna kommunen. Det uppstår ett läge där åter igen normetikerna utgör flertalet i ledningsgruppen och därmed inträder ett nytt läge, nämligen kriskommunen. Kriskommunen Kriskommunen kännetecknas av ett flertal populister, som är bra på kortsiktiga improvisationer och har svårt att ta ekonomiska frågor på allvar. Det fattas inte mycket beslut utan det överkritiska antalet normetiker bland tjänstemännen har det lugnt. Vardagen består av att skaffa fram pengar till växande underskott i verksamheterna. Det är sällan svårt att få låna på kreditmarknaden men skulderna växer i ohållbar takt och börjar sticka i ögon. Kritiken från ideologerna att kommunen missköts ekonomiskt växer i styrka. Det är Populister Normetiker Kompetens Ledningsgruppen: Kriskommunen 3 4 politiker 4 chefer Ideologer Måletiker Ekonomin försvagas av kriser. Med ekonomistyrningen i träda uppträder starka personer och klarar ekonomin tillfälligt med olika tricks. 1 1 nu starka män och kvinnor uppenbarar sig och genom olika ekonomiska tricks vid kritiska tidpunkter förser kommunen med större kassabalanser. Det ger populisterna andrum. Men de ekonomiska tricken sker med allt lägre effekt och löser inte kommunens grundläggande ekonomiska problem. Dynamiken är att ideologernas kritik når effekt och väljarna blir uppmärksamma på kommunens belägenhet. De politiska partierna känner sig tvingade att ändra ledningsgruppens sammansättning till en övervikt ideologer. Dessa tar sig an uppgiften att sanera kommunens ekonomi och fattar snabbt många beslut som de finner efter ett tag inte genomförs på ett helt tillfredsställande sätt. Det nya läge som uppstått är rondellen, som denna expose i kommunal ledningsdynamik började med. Dynamiken i sammanfattning Dynamiken sammanfattas i bild 2. Fyra regimer för styrning avlöser således varandra i en viss turordning. Den inledande frågan var vilken regim som för närvarande härskar i din kommun. Detta är ingen modell som beskriver verkligheten med exakthet men kan för det ändå tjäna som ett meningsfullt analysverktyg. Hur var det? Här följer en sammanfattning. I rondellen var politiker med stor beslutsförmåga missnöjda med tjänstemännens handlingskraft. De kompletterade organisationen med sådan kompetens. Det resulterade i ekonomivälde som sanerade kommunens Rondell Starka politiker Kris Starka män Mjuk revolt Prinsessan på ärten Prinsessan på ärten karaktäriseras av det omaka paret av ekonomiskt oansvariga politiker i en kommun med mycket stark ekonomi och måletiker, som under tilltagande frustration förvaltar en kommun med växande ekonomiska avvikelser. Namnet prinsessan på ärten kommer av att varje påpekad avvikelse i ekonomin uppfattas som en missnöjesärta som behöver åtgärdas av en madrass med pengar. Kommunen effektiviseras inte längre och verksamheterna börjar frigöra sig från ekonomistyrningen. Ledningsgruppen: Ekonomivälde Prinsessan på ärten Bild 2. Dynamiken mellan de fyra teoretiska regimerna för ekonomisk styrning av offentliga företag. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 3, 21 13

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Perstorps kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Perstorp bidragsdriven

Läs mer

Kommunexperten. Analysrapport för Hällefors kommun. Hällefors framtiden går före historisk städning

Kommunexperten. Analysrapport för Hällefors kommun. Hällefors framtiden går före historisk städning Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Hällefors kommun Kreditvärdering Mars 2013 Betyg D Tendens Hällefors framtiden går före

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Skurups kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Skurup paus i raden av årligen

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden?

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Vem tar ansvar för framtiden? De kommunala facken borde se

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun?

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/212 Vad är egentligen en kommun? Före 197 var en kommun en generationssolidarisk

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/211 Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Frågan är om man

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/212 Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet En vanlig

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Kommunexperten. Dags igen för kommunalt skattestopp?

Kommunexperten. Dags igen för kommunalt skattestopp? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 8, 29 Dags igen för kommunalt skattestopp? Läget idag liknar

Läs mer

Kommunexperten. Visst kan kommuner stresstestas! Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Visst kan kommuner stresstestas! Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Visst kan kommuner stresstestas! Ekonomiska och finansiella

Läs mer

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget...

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget... Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 29 Kommunexperten fyller 2 år Det började hösten 27 med

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 29 Snart kommunal fastighetsskatt? Kan det gå så ekonomiskt illa att det

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa!

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 29 Statliga bidrag ska vara effektivitetsrättvisa! Den ekonomiska krisen

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers

Läs mer

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner?

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 7, 28 Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Hittills har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 6, 21 Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Det finns två

Läs mer

Kommunexperten. Råd till en finansminister

Kommunexperten. Råd till en finansminister Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 2, 21 Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport

Läs mer

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här?

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 11/211 Är den tomma landsbygden snart här? En fördelningspolitik

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera!

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 29 Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Slutsatsen i Ekonomistyrningsverkets

Läs mer

Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva

Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 29 Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Det kommunala

Läs mer

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 9, 28 Analyserade kommuner i KE 8/28 Göteborg Göteborg är en ekonomiskt mycket

Läs mer

Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan!

Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 29 Kom krisen av sig? Kommunerna fick 7 miljarder kronor

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 12, 28 Dagsläget i ekonomin Tidigare i år kritiserades finansminister Borg av

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 21 Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

Kommunexperten. Varför särbehandlas. kommuner? Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Varför särbehandlas. kommuner? Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Ny analys tidning! Kommunexperten är landets enda publikation för oberoende

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner Spanande rating eller 4-minuters-analys av kommuner Hur du använder Svensk KommunRatings hemsida www.kommunrating.se på ett effektivt sätt för finansiell analys av Sveriges kommuner. Sidan 1 Handledning

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit?

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB 2014-01-30 Analysartikel Södertälje! Sveriges Detroit? I analystidningen Kommunexperten 2011, nr 5 analyserades

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun

KommunDiagnos för Kungälvs kommun KommunDiagnos för Kungälvs kommun Förslag till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 24 september 2014 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten. Så ska pensionsskulden. hanteras. Analyserade kommuner i KE 5/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Så ska pensionsskulden. hanteras. Analyserade kommuner i KE 5/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 5, 28 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Medierna har uppmärksammat

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? KommunDiagnos för Hagfors kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1992-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22

Läs mer

Introduktion ny mandatperiod

Introduktion ny mandatperiod Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Nacka kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = b Fastställt den 19 maj 24 Presenterad för Nacka kommun i maj 24 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer