Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 12, 28 Dagsläget i ekonomin Tidigare i år kritiserades finansminister Borg av riksdagens revisorer för att inte ha någon plan för hanteringen av de stora överskotten i statens finanser. Idag är tonen en annan: Hur stor blir fallhöjden i ekonomin? Var bottnar det? Det har redan fått konsekvenser för kommunerna. Om krisen fördjupas så mycket att 25 går ut i öppen arbetslöshet, dvs fallet i förvärvsfrekvens överstiger 5 procent, når man förmodligen ett läge där statsskulden kan börja växa med dramatiska tal Sidan 42 Analyserade kommuner i det här numret Degerfors är en skuldsatt kommun. Det finns faktiskt bara 3 kommuner i landet med högre kommunskuld. Men ljuspunkter finns: Sparandet är bra och man ligger över nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav Sidan 5 Ekerö är en kommun som växer. Under de senaste tio åren har man ökat med 16,1 procent. Man har högsta betyg på analysfrågorna Kommunskuld, Finansiella risker och Finansiella möjligheter, och är en kommun med god potential Sidan 22 A-kommunen Osby har högsta betyg på alla analysfrågor och är en mycket välskött och stabil kommun. Med små skulder, högt sparande och inga finansiella risker kan Osby mycket väl meritera sig för en finansiell elitlicens Sidan 51 Uddevalla har inte långt till A-klassning. Man har högsta betyg på de tre analysfrågorna Kommunskuld, Finansiella risker och Finansiella möjligheter. Det är B-betyget på Finansiell hälsa som drar ned det sammanfattande betyget till B Sidan 14 I stort är Ulricehamn en välskött kommun med väl fungerande kapitalbildning man amorterar långa lån stigande skattekraft och ökande sysselsättning. Med de potentialer som Ulricehamn är man troligen en A-kommun om redan tre år Sidan 28 Nordanstig är en kommun med potential. C-betyget beror på att det finns en finansiell risk som behöver hanteras, och det är den allvarliga kombinationen minskande befolkning och bostadsöverskott. Annars har man högsta betyg på analysfrågorna Kommunskuld, Finansiell hälsa och Finansiella möjligheter Sidan 57 Folk flyttar från Robertsfors. Den senaste tio åren är befolkningsminskningen 8,6 procent. Det betyder bland annat att det blir tomma lägenheter i allmännyttan; vid den senaste mätningen står cirka 8 procent av lägenheterna tomma Sidan 35 Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen de senaste tio åren är 13,2 procent och det är främst utbildnings- och samhällsbyggargenerationen som flyttar Sidan 44 Ledningsförmågans betydelse Ledningsförmåga är den femte analysfrågan i Kommunexpertens analyssystem. Den är uppdelad på faktorerna majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Styrning och ledning kräver utmätning av ansvar. Det är bara personer som kan krävas på ansvar, ytterst av väljarna var fjärde år. Det innebär att den som vill bedöma en kommunlednings förmåga att styra, måste ta del av alla analysfrågorna Sidan 2 Senaste ratinglistan! I det här numret presenteras den sjätte ratinglistan. Ny på listan över Sveriges mest välskötta kommuner är Osby som belägger plats 2. Högst upp ligger fortfarande Säter Sidan 12

2 Innehåll Innehåll Kommentaren... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Degerfors... 5 Kommunexpertens ratinglista Uddevalla Analysfrågan Ledningsförmåga... 2 Ekerö Ulricehamn Finansiell elitlicens Robertsfors Vet du var du ska investera? Omvärldsanalys Smedjebacken Osby Nordanstig Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, eko no mi chefer, in for mations chefer, närings livschefer, journalister, fackligt aktiva, riks dags ledamöter, ban kanställda, investerare, fastig hets förvaltare och mark nadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lys tidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Rolf Oward, Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik, Rolf Oward Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Holmen Ideal matt 9 g Prenumeration: Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ehandel.kommunexperten.se ISSN Det är inte tillåtet att kopiera eller återge hela eller delar av innehållet i Kommunexperten utan skriftligt godkännande från Kommun experten AB. Undantag görs gi vet vis för journalisters citaträtt. Kommunexperten finns också på inter net. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 12, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

3 Kommentaren Trygghetsångest hindrar Ambitionen är att öka det sakliga tempot i kommunalpolitiken och att hjälpa investerare och de som äger fast egendom att inta positioner i kommuner som ökar deras lönsamhet. En kundkrets som förstår betydelsen av att vara förankrad i verkliga förhållanden ska betala för vår kunskap fullt ut inga annonser i tidningen. Fristående och oberoende kännetecknar alla som tar ansvar för hela samhället. Förr gällde frihet, jämlikhet och broderskap. Idag är det trygghet, trygghet och trygghet. Det komp licerar Kommunexpertens ambitioner. Trygghetssökande vill inte veta av en verklighet i förändring. Radikalt förhållningssätt Känner du dig provocerad när du läser Kommunexperten? Om verklighetsbeskrivningarna chockar dig i något avseende bör du fundera på om det trots allt är så att du har samma grundläggande värderingar som artikelförfattarna. Det kanske inte är värderingarna som skiljer sig åt, det är uppfattningen om verkligheten. Kommer du ihåg innehållet i artikeln Trevlig eller ärlig vilket är bäst i 1/28. Inte? Gå till se och köp den där för priset kronor. Där finns en uppsättning viktiga gratis artiklar. Värdefrågor ligger i tiden! Obehagligt intressant! Välmenande utlåning I novembernumret kommenterade Kommunexperten nyheten om samarbetet mellan Swedbank och Kommun Invest, och menade att två kreditgivare har funnit varandra som ser mer välmenande än affärsmässigt på utlåning. Gång på gång har vi sett hur välmenande utlåning skapat bubblor som nu senast de amerikanska subprime-lånen. I Affärsvärlden nummer 48 finns en intressant artikel som berättar att samarbetet går ut på att KommunInvest lyfter av 33 miljarder kronor i korta kommunlån från Swedbank, som i sin tur garanterar kommunobligationer på motsvarande belopp som KommunInvest emitterar. Allt ska vara klart första kvartalet 29. Affärsvärlden undrar om det blir en uppgift för Robur, och Kommunexperten undrar om Swedbank kommer att konstruera aktieindexobligationer och sälja dem med argumentet att den underliggande kommunobligationen är säker för att det finns en solidarisk borgen mellan medlemskommunerna i Kommun Invest. KommunInvest har högre rating än Swedbank och är ur den aspekten en utmärkt samarbetspartner. Det är bara det att ratingen speglar tron att staten kommer att rädda Kommun Invest om det händer något. Och det är förmodligen välgrundat. Ratingen speglar inte det förhållandet att ratinginstitutet ifråga kan något om Sveriges 29 kommuner. Vem som kan det vet läsarna av denna tidning. Lånevillkor efter ratingbetyg När den här kommentaren skrivs är nyheten att vissa kommuner börjar få svårt att få lån. Kan det innebära att kreditgivare börjat behandla svenska kommuner affärsmässigt, dvs man börjar sätta priset på lån efter ett faktiskt ratingbetyg? Det har lett till att finansiellt dåliga kommuner, som tidigare fått lån till lika bra villkor som finansiella A-kommuner enligt den rating Kommunexperten använder, klagar i media att man inte längre behandlas välvilligt. Kreditgivare som prenumererar på Kommunexperten har kanske läst artikeln om Basel II i 1/28 och där sett hur pris på krediter kan sättas på ett affärsmässigt sätt med den öppna rating som Svensk Kommunrating tillämpar, och som faktiskt finns i sinnevärden för 29 kommuner. När sämste bestämmer För ett antal år sedan kunde man läsa i Riksbankens tidskrift hur man genom att öva förberedde sig för att hantera kriser. Det kommer säkert väl till pass idag, men representanter för Riksbanken berättade för oss då att en viktig uppgift för Riksbanken var att upprätthålla betalningssystemet. Uppfattningen var att alla banker i princip kunde gå i putten utom en. En måste räddas till varje pris. Nu har vi facit. Så var det inte. Hela finansbranschen förefaller sitta ihop enligt dominoteorin, faller en faller alla. Det sägs vara ett stort misstag av amerikanerna att låta Lehman Brothers gå i konkurs. Det fick genast globala konsekvenser. Vad innebär det på systemnivå? Inte att det företag som har sämst etik och därigenom går med förluster slås ut, som det ska vara enligt den ekonomiska läroboken. Här är det tvärtom. Här ska staten gå in och skydda den som först tenderar att falla ut. Därmed välsignas en låg etisk standard och den förmedlas till övriga företag i branschen. Problemet var inte att rädda den sista banken utan den första. Hur gör man det och bibehåller hög affärsmässig moral i en hel bransch? Det är andra gången Swedbank som första nödlidande bank får statlig hjälp för sin etiskt tvivelaktiga välmenande utlåning. Tolkade bankens ledning efter finans- och fastighetskrisen i början på 199-talet att business as usual var från myndigheternas sida? Hur blir det nu när alla ska skyddas av statens försäkringssystem och ingen känner sig utpekad? Hans Jensevik Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 12, 28 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kom muner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjlig heterna? Betygsmatris ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyra gradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckel talen skuldflödesgrad, spar nivå, skuld balansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckel tal: investeringsnivå, skattekraft, folk mängd, sysselsättning, bostads över skott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kom munen har möjlighet att via skatte höjning, avgifts höjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från SCB och Sveriges kommuner. Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Fem analysfrågor I. Kommunskuld II. Finansiell hälsa III. Finansiella risker IV. Finansiella möjligheter V. ledningsförmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Kapitalbildning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån *Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på **Kommenteras men betygsätts ej 4 Kommunexperten nummer 12, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

5 Degerfors Det går åt fel håll igen! Degerfors är en skuldsatt kommun. Det finns faktiskt bara 3 kommuner i landet med högre kommunskuld. Under den senaste nioårsperioden är det årliga lånebehov 1,32 procent. Men ljuspunkter finns: Sparandet är genomsnittligt bra under senare år, och man ligger över nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Dock: tendensen i prognosen för 28 inger farhågor. Degerfors är en kommun som krymper och man har på de senaste tio åren tappat cirka var tionde invånare. Utflyttningen gör att det blir tomma lägenheter i allmännyttan och den senaste statistiken visar att det finns nästan 1 procent tomma lägenheter i allmännyttan. Mediabild och bakgrund Degerfors är det typiska brukssamhället. Järnverkets historia går ungefär 35 år tillbaka i tiden. Man tror att orten grundades av ditresta holländare som kommit till Sverige för den rika tillgången på malm i allmänhet och järnmalm i synnerhet. Det var inte ovanligt på 16-talet att holländare och belgare kom till Sverige för malmens skull; många järnbruk och järnverk är grundade av holländare. Järnverket Degerfors Järnverk finns fortfarande kvar, men ingår numer i den globalt verksamma stålkoncernen Outokumpu Group. Namnet Degerfors har sin särskilda historia. Det kommer sig av den digra fors som uppstod när vatten från sjön Möckeln störtade ner i Letälven. Det var den forsen som var ett av skälen till att järnbruket förlades just till Degerfors eftersom den tjänstgjorde som brukets kraftkälla. Media skriver om ett förslag att hålla en kommunal folkomröstning om att flytta ett tågstopp. Den omröstningen ska i så fall hållas i samband med valet till Europa parlamentet 7 juni 29. Media berättar också om att enigt kommunfullmäktige beslutat höja skatten med 3 öre. Som slogan har kommunen Offensiva Degerfors, och det lär behövas: Man har under ett flertal år överkonsumerat och hela överkonsumtionsskulden är omkring 238 miljoner kronor. Det finns få företag per tusen invånare och mentaliteten är inte att starta eget. För ledningen i Degerfors gäller det att hålla uppe sparnivåerna så att de med god marginal hamnar över 4,5 procent av de totala intäkterna, dvs uppfyller kommunallagens hushållningskrav. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Degerfors har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Degerfors har samlat sina egna ägda bolag i en koncern, Degerfors Bolagen AB. Där finns de tre helägda företagen Degerfors Byggen AB (allmännyttan), Degerfors Energi AB och Degerfors Industrihus AB. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommu Indikativ betygsmatris Faktaruta Degerfors Betyg: D (indikativt 28) Befolkning: 9 93 (27) Kommuntyp: Övriga kommuner med mindre än 12 5 invånare Kommunalskatt: 21,87 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 16 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 55 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 1 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A B C D Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 12, 28 5

6 Degerfors nens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Degerfors ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 88 8 kronor per invånare. Det är över medeltalet för kommuner men en del från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Degerfors ligger på plats 26 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärn verksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Degerfors fall ger en försiktig värdering cirka 28 6 kronor per invånare och netto förpliktelsebeloppet blir cirka 6 2 kronor. Det är klart över de 45 7 kronor som är gränsen för den andra kritiska nivån för indikation av konsumtionslån. Det ger två belastningar. Eftersom invånarna i Degerfors även har låga inkomster och små KOmmunskulD tkr/inv Förpliktelsebelopp Degerfors kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Inga tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp förmögenheter är förmågan nedsatt att hantera kommunskulden. Det ger en extra belastning och därför får nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Degerfors amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt sju år för de senaste fem bokslutsåren och därmed över första kritiska nivån fem år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Nyckeltalet berättar att skulderna finns i de kommunägda bolagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Degerfors delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 26 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i Sparandet i Degerfors får betyget. År 27 är sparnivån cirka 5,6 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 5, procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. På skuldflödesgraden får Degerfors betyget. Den delen ligger på 29 procent av intäkterna och trenden är fallande. Den första kritiska nivån passeras vid 25 procent av de totala intäkterna. En andra belastning ges och gäller hela kommunkoncernen. Koncernens långa skulder är över 135 procent av de totala koncernintäkterna. Den kritiska nivån är här 12 procent. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Degerfors också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Med ganska många långa lån (netto) tillsammans med korta skulder är skuldbalansgraden strax över 6 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger på 6 procent. Betyget blir inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar även här passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder är större än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår. Kapitalbildningen får i Degerfors betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Degerfors under den senaste nioårsperioden 3,71 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 5,3 procent. Det ger ett årligt låne 6 Kommunexperten nummer 12, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

7 Degerfors behov på 1,32 procent. Och kommunen har också lånat. Med betyget på sparnivå får Degerfors delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 3,7 procent av de totala intäkterna och över normen på 2,5 3 procent som tillämpas för kommuner som minskar sin befolkning, dvs kommuner som under en tioårsperiod minskar med mer än 5 procent. Befolkningsminskningen de senaste tio åren är 1,6 procent. Det finns en tendens till risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en svagt fallande trend de senaste sex åren från 95 procent av rikssnittet till 94 procent får skattekraften betyget. Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 5,5 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANAlysfråga iii % % Befolkningsökning 1 år Degerfors kommun Länet Riket Bostadsöverskott Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 12,

8 Degerfors När det gäller nyckeltalet befolk ning får Degerfors betyget. Man tappar befolkning både år ligen och långsiktigt i alltför hög takt. Räknat per tioårsperiod ligger minskningen från och med 1989 mellan 7 och 13 procent. Den senaste tio årsperioden ligger minskningen på 1,6 procent. Åldersstrukturen inne håller ett antal snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. Befolkningen åldras och det är utbild nings generationen år och samhällsbyggargenerationen år som flyttar från kommunen i snabb takt. En djup svacka i de åldersgrupperna kontrasteras av en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år. Det finns även en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan ålders grupperna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Degerfors en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket. En viss konjunkturkänslighet visas också och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Deger fors får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 9,9 procent tomma lägen heter i allmännyttan (1 september 27) passeras två kritiska nivåer. Det blir ytterligare en belastning eftersom befolkningen under en tioårsperiod minskar med mer än 5 procent. Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Degerfors potential 62,3 Mkr Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på 37 4 kronor per invånare. Det är mycket över den högsta kritiska nivån på 27 kronor per invånare. Med ett negativt rörelse kapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för de tre nyckeltalen jämförs med ett totalt behov av åtgärder på 26 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (12), Hälsa (7) och Risk (7). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Degerfors skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Karlskoga) år 27. Eftersom Degerfors har högre skattesats med,45 procent finns ingen potential och betyget kan bara bli på skattehöjning. Degerfors höjde skatten senaste gången 25 med,45 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress cirka 5 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorgen och kultur- och fritidsverksamheter. Den risk som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 26 miljoner kronor per år. Det beloppet ryms inte inom potentialen på 5 miljoner kronor. Potentialen täcker inte ens för en tredjedel av behovet. Det ger tre belastningar och betyget blir därför för avgiftshöjningar. Kostnadspressen kalkyleras till 62 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Degerfors på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med 2 miljoner kro nor inom äldreomsorg och med 15 miljoner inom det som benämns infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan man pressa kostnaderna med 1 miljoner inom gymnasieskola och med cirka 5 miljoner vardera inom förskola 1 5 år, social omsorg och kulturverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 16 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 62 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är personal eftersom det finns 95 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidrag enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 81 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 138 personer. Degerfors får delbetyg B på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckel talen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är 8 Kommunexperten nummer 12, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

9 Degerfors mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Degerfors (här finns bara betygen och ). Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Många anställda per tusen invånare indikerar stora arbetslag och ett stort antal partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Degerfors det speciella Åker man tåg till Karlskoga (analyserad i Kommunexperten 5/28) kliver man av i Degerfors och åker bil eller buss drygt en mil norrut. Degerfors är ett stationssamhälle på banan Stockholm Oslo och stannar tåget inte i Degerfors är nästa station Kristine hamn (analyserad i Kommunexperten 6/28) och det blir landsväg en mil extra på väg till Karlskoga. I öster gränsar Degerfors till Lekeberg (analyserad i Kommunexperten 3/28) och i söder till Laxå. Spetsar från Storfors i norr och Gullspång i söder når fram till Degerfors kommungräns. Det finns således sex kommuner i Degerfors eget pendlingsområde. Degerfors är en kommun under finansiell renovering av Sveriges Kommun- och Landstingsförbunds (SKL) analysgrupp sedan ett antal år. Och det framgår av analysen att man nog anser sig färdig med den uppgiften. Sparnivåerna åren är på godkänt höga nivåer. Det ser lite tveksamt ut enligt prognosen för 28, men förmodligen har också kommunen under de åren fått en lektion i ekonomistyrning så politikerna kan få tillbaka kommunen på rätt spår igen. Svensk KommunRating gjorde en motsvarande insats i grannkommunen Kristinehamn vid sekelskiftet, och närmade sig därefter Degerfors som då höll på att investera ihjäl sig med för låga sparnivåer och en dramatisk skulduppbyggnad. Uppenbart hade politikerna inte koll på läget och som medlem i Kommun Invest stod lånekranarna öppna. I årsredo visningen för 27 är den långa låneskulden 166 miljoner kronor varav KommunInvest lånat ut 14 miljoner. Kristinehamn var, som Degerfors fortfarande är idag, en D- kommun när återhämtningen inleddes. Kristine hamn skulle idag vara A-kommun om inte staten lagt ned A9 (Bergsslagens artilleriregemente) för några år sedan. En näringslivssvikt ger Kristinehamn betyget B, men utvecklingen går mot A. Degerfors valde SKLs analysgrupp framför ett privat, obundet och fristående analyshus. Man ville inte bli jämförd mot en normativ finansiell måttstock ur ett helhetsperspektiv. Analysgruppen tillämpar en partiell modell med en relativ ansats. Analysfrågorna kommunskuld och finansiella risker ingår inte och när det gäller finansiella möjligheter jämför man sig med ett urval kommuner som liknar Degerfors och det blir inte en så tuff upplevelse som när man genomför Bench Marking med de bästa kommunerna. LedningsförmågA ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 12, 28 9

10 Degerfors Degerfors har det indikativa finansiella betyget D för att kommunskulden är hög. Det framgår av den analysfrågan att nettoförpliktelsebeloppet är kronor per invånare och över de två kritiska nivåerna 36 2 och 46 2 kronor per invånare nivåer som är lika för alla kommuner, dvs normativa och inte relativa. Brutto är förpliktelsebeloppet kronor per invånare och det är jämförelsevis högt, men så ska värden uppskattas som inte har med kärnverksamheten att göra för att kvitta fram ett lägre nettobelopp. Det är först då det går att bedöma om kommunskulden är hög. Det finns en koncernmoder med tre dotterbolag och de värderas individuellt. Energibolaget uppvisar vinster och kan få sina aktier avkastningsvärderade till ett betydande positivt belopp varvid också kommunens borgen kan kvittas. Det nybildade industribolaget, en sanerande avknoppning från allmännyttan, uppvisar vinst och ska ha korrekt värderade tillgångar. Även det kan ges ett försiktigt åsatt värde. Bekymret är Degerfors Byggen AB som kommunen fått hjälp med via Bostadsdelegationen, men som fortfarande har tomma lägenheter. Aktierna värderas här till 1 krona och halva borgen kvittas. En känslighetsanalys visar att om aktierna får ett högre värde och hela borgen kvittas ändras inte betyget på nyckeltalet förpliktelsebelopp. Det ska vara D. Det räcker således inte att räkna hem borgen för att få ett bättre betyg på kommunskulden eftersom det finns höga värden i de två andra komponenterna förvaltningarnas skulder och pensionsskulden. I Degerfors har man överkonsumerat. Det finns ett skuldgap, dvs ett behov av extra amorteringar på 12 miljoner kronor per år i 2 år. Hela överkonsumtionsskulden anges till 238 miljoner kronor. Om den skulden ska bäras av kommande generationer Degerforsbor eller inte är en fråga som SKL:s analysgrupp inte kan ställa som här med stor moralisk skärpa. KommunInvest har varit mer ett välmenande Konsum för nya lån än ett kreditvärderande finans bolag. Jobba på bruket, har länge erbjudits det uppväxande släktet i orter som Degerfors med sitt järnbruk. Det finns få företag per tusen invånare och mentaliteten är inte att starta eget när jobb saknas i konjunktursvackorna, som är djupa i Degerfors. Men ungdomarna flyttar och befolkningen åldras och då töms hela tiden allmännyttan. Ett kritiskt mönster mellan två risknyckeltal ska ge högst ett delbetyg C på analysfrågan finansiella risker, och här har både befolkning och bostadsöverskott betyget. Det finns en underliggande näringslivssvikt som visas av det låga betyget på sysselsättning, som också har ett kritiskt mönster med skattekraft, med betyget. Skulle den kombinationen försämras till och, finns ytterligare en krisutlösande risk och delbetyget för finansiella risker ska justeras ner från nuvarande C till D. Det är således ett svagt C på finansiella risker och den analysfrågan kan avslutas med att förmedla erfarenheten att lokal näringspolitik är effektiv. Riskgapet är 7 miljoner kronor fördelade på 5 miljoner för att årligen avveckla lägenheter och 2 miljoner för lokal näringspolitik. Vad SKL:s analysgrupp åstadkommit i Degerfors är helt korrekt i ett krisläge, sparnivåerna har lyfts upp till godkända nivåer åren Det framgår också av de fem nyckeltalen under analysfrågan finansiell hälsa där endast sparnivån hittills har betyget. Nu arbetar inte analysgruppen med begreppet sparnivå och lagens hushållningskrav. De är bottom-liners och intressant för dem är att resultaträkningens nedersta rad, förändringen av eget kapital, inte är ett underskott. God ekonomisk hushållning har med balanskravet att göra. Det är ett snällare krav än lagens hushållningskrav. Finansiell hälsa ska ha delbetyget A. Men det finns ett hälsogap enligt bokslutsprognosen för 28 på 7 miljoner kronor. Behoven, eller summan av de tre gapen ( ), är 26 miljoner kronor och de finansiella möjligheterna anges till 34 miljoner kronor. Skillnaden mellan behov och möjligheter omräknad i skattesänkning blir inte större än att delbetyget på finansiella möjligheter blir B (på gränsen till C). De tre potentialnyckeltalen säger, Låt bli skatter och avgifter och fortsätt med att pressa kostnader. Betyget på kostnadspress indikerar att det finns tillräckliga potentialer, men att de är mycket ansträngda. Kostnader har pressats ned under åren för att få överskott, vilket antalet anställda visar som var 19 anställda per tusen invånare 22. Det bringades ner till 9 anställda 25, men har sedan dess växt och är nu 95 anställda per tusen invånare. Det går åt fel håll och det visar också bokslutsprognosen för 28. Rekommendationer Kommunledningen: Nu stundar sämre tider i en konjunkturkänslig kommun. Fortsätt därför att hålla lika hårt i den vardagliga ekonomin som under åren när sparnivåerna med god marginal låg över 4,5 procent av totala intäkter. Nu finns tecken på att det går åt fel håll. Det är svårt att styra uthålligt med partiella synsätt och relativa jämförelser. Gör som Kristinehamn: Tillämpa helhetssyn och använd normativa mätskalor. Då kan finansiella mål formuleras tydligt och ekonomistyrningen blir effektiv och uthållig. Degerfors har många lån i förvaltningarna. Det beror på överkonsumtion, men också på överinvesteringar under åren. De lånen bör så skyndsamt som möjligt amorteras ner. Lägg en långsiktig investeringsram på 3 procent av de totala intäkterna (16 miljoner kronor 27). Billiga lägenheter i ett hyresbestånd där det också finns lediga kapaciteter förstör prisbildningen på hela bostadsmarknaden. Avveckla därför konsekvent 1 Kommunexperten nummer 12, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

11 Degerfors tomma och mindre attraktiva lägenheter och se till att hyrorna anpassas så det allmännyttiga bostadsföretaget visar ett skäligt överskott. Anställda i kommunen: Degerfors har lägsta finansiella betyg främst med anledning av en hög kommunskuld. Det ligger i ditt intresse att kommunen amorterar ned den så snabbt det går och därefter etablerar ett betyg på A-nivå. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att i framtiden betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten har ni varit och är fortfarande alldeles för många anställda. Om kommunen har ett betyg på A-nivå i framtiden finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten oberoende av hur många ni varit. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Invånare: Du bor i en kommun med lägsta finansiella indikativa betyg, med en något hög skatt, med något mer än normala överkostnader och med mycket personal i verksamheterna. Du kan därför kräva att få ut god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Din trygghet när det gäller att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen amorterar ner den höga kommunskulden och också hanterar vissa finansiella risker. En viktig indikation på att så sker är att kommunen meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en viktig sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen visar uthållighet i sin ekonomistyrning och håller höga överskott. De bör användas till att minska kommunskulden och hantera olika risker. Det gör din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. En balanserad bostads- och fastig hetsmarknad ger förutsättningar för högre fastighetsvärden. Det gör också skattesänkningar. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Degerfors kan det indikativa finansiella betyget D vare en negativ signal och bör så vara. Det finns finansiella möjligheter att på längre sikt nå A-status. En hög kommunskuld bör i så fall först amorteras ned och vissa risker hanteras. Har Degerfors komparativa fördelar för ditt företag och du inte är så beroende av offentliga tjänster kan du bli kvar. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i D-kommunen Degerfors finns tre andra D-kommuner i omgivningarna, samt två B-kommuner och en C-kommun. Aktuellt från kommunerna I Degerfors ökar behovet av samtal Jag fick tidig information om varslen om Outokumpus personalchef. Vi inom kyrkan berörs givetvis av detta och vi har märkt av oron under hösten. Det har varit fler än vanligt som kommit för att samtala och ofta har samtalen rört just oron för frågan när ska det drabba oss, säger Lars Markusson, kyrkoherde i Degerfors. Nu när beskedet kommit är det nästan som en lättnad: Nu vet vi vad som väntar och snart kommer vi att veta vad Outokumpus verktygslåda innehåller. Medarbetarna i Degerfors församling möter många yngre familjer, genom öppen förskola och andra arrangemang. Vi får hoppas att så många som möjligt av de yngre år möjlighet att stanna kvar. Många yngre familjer sitter med hus och de kan få problem om hushållsekonomin försämras, säger Lars Markusson. Församlingens bekymmer över det nya läget med en helt ny typ av varsel kommer konkret att tas upp under söndagens mässa. Där nämns hela situationen vid namn, vi kommer att tänder ljus och ha förbön. Kyrkan kommer också att hållas öppen så att alla som vill kan komma och tända ljus, samtala eller bara sitta ner en stund och reflektera, säger Lars Markusson. Källa: nwt.se Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 12, 28 11

12 Kommunexpertens ratinglistor Det här är Sveriges mest välskötta kommuner Hittills har Kommunexperten under 28 på sina första tolv nummer analyserat 96 kommuner. Det är 33,1 procent av samtliga kommuner i Sverige. I det här numret kompletteras listan med åtta nya kommuner. Vilka är de ekonomiskt mest välskötta? Inte helt oväntat omfattar listorna allt från elit- till dödskallekommuner Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns det fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra nyckeltalsbetyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir inte bara gruppering av kommunerna i fyra betygs grupper utan här ges även en fingervisning hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget, men av mindre vikt. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Val av rätt kommun har därför ekonomisk betydelse. Rent objektivt sett är faktiskt kommunalvalen numera viktigare än riksdagsvalen för den enskilde medborgarens välfärd. Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finan siell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter nivåmässigt utlåtanden på högsta nivå. Kraven Rang A-kommuner Nr 28 1 Säter Värnamo Fagersta Skellefteå Karlstad Markaryd Östersund Vaggeryd Älmhult Piteå Nykvarn Bromölla Skövde Danderyd Hudiksvall Mark Skurup Göteborg Sunne Osby Tierp Östhammar Båstad Tanum Rang B-kommuner Nr 28 1 Lekeberg Valdemarsvik Laholm Norsjö Skinnskatteberg Herrljunga Ulricehamn Uddevalla Upplands Väsby Kalmar Motala Vadstena Klippan Norrköping Leksand Orust Strömstad Haninge Sölvesborg Trelleborg Perstorp Forshaga Stenungsund Lycksele Svenljunga Huddinge Ekerö Kristinehamn Kommunexperten nummer 12, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

13 Kommunexpertens ratinglistor för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som om de hålls i framtiden inte försämrar det ekonomiska och finansiella läget. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Ny i A-listan den här månaden är Osby. Den markeras med fetstil i tabellen. 24 kommuner av analyserade 96 är 25 procent. Om det är ett representativt urval finns 73 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns dels kommuner som knackar på dörren till A-gruppen, dels sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på, förblir man en B-kommun eller faller sakta. Det finns tre nya kommuner i B- gruppen den här månaden: Ulricehamn, Uddevalla och Ekerö. De markeras med fetstil i tabellen. Rubriken till deras analysartikel är Ulricehamn sen broms i utförsbacken, Uddevalla aningen för låga ambitioner och Ekerö övermodig överkonsumtion. 28 kommuner av analyserade 96 är 29 procent. Om det är ett representativt urval finns 85 B- kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns kommuner som om deras ledningar inte agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin obevekligen kommer att falla ner mot D-gruppen. Det finns två nya kommuner i C- gruppen den här månaden: Nordanstig och Smedjebacken. De markeras med fetstil i tabellen. 25 kommuner av analyserade 96 är 26 procent. Om det är ett representativt urval finns 76 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra klassas som finansiella kriskommuner eftersom de av egen kraft inte klarar att reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. På de senare sätter vi i listan en finansiell dödskalle. Det innebär att den övre delen inte är kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att kräva ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det 5 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att på egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Dödskallekommunerna har ställt till det för sig, men har inte kunnat göra det utan välmenande kreditgivare. Det finns två nya kommuner i D- gruppen den här månaden: Robertsfors och Degerfors. De markeras med fetstil i tabellen. 19 kommuner av analyserade 96 är 2 procent. Om det är ett representativt urval finns 57 D- kommuner i Sverige. Rang C-kommuner Nr 28 1 Solna Tomelilla Övertorneå Orsa Falkenberg Nordanstig Hedemora Strömsund Åstorp Sundsvall Ydre Flen Kiruna Tingsryd Västervik Sandviken Katrineholm Torsås Avesta Ljusdal Smedjebacken Mellerud Olofström Sollefteå Karlskoga Rang D-kommuner Nr 28 1 Värmdö Hofors Jokkmokk Boden Åre Sundbyberg Bjurholm Vaxholm Södertälje Dals-Ed Arjeplog Bräcke Gagnef Dorotea Berg Sorsele Robertsfors Degerfors Rang D-kommuner Nr 28 1 Hallsberg Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 12, 28 13

14 Uddevalla Aningen för låga ambitioner Uddevalla har inte långt till A-klassning. Man har högsta betyg på de tre analysfrågorna Kommunskuld, Finansiella risker och Finansiella möjligheter. Det är B-betyget på Finansiell hälsa som drar ned det sammanfattande betyget till B; sparnivån är något för låg. De korta skulderna är mycket större än omsättningstillgångarna och har också växt snabbare än dem under mätperiodens sista fem bokslutsår. Annars sköts ekonomin bra, vilket bland annat framgår av att Uddevalla amorterar långa lån. Man kan också glädja sig åt en stabil befolkningstillväxt och har ökat med cirka 3,9 procent under de senaste tio åren. Mediabild och bakgrund För tio år sedan var det klang och jubel i Uddevalla. Då firade man nämligen sig själv som 5-åring, för det var 1498 som orten fick stadsrättigheter. Det var då, under medeltiden, en norsk handelsplats som bildats där korsvägarna möttes. Som den gränsnära ort den är har Uddevalla tillhört olika länder genom åren, och man har bytt nationalitet inte mindre än sju gånger. Orten har också hetat Odde vold och det namnet lever vidare i namnet på ett fotbollslag. Att Uddevalla alls finns kvar är något av ett under med tanke på att orten eldhärjats rejält inte mindre än tre gånger. Första branden var 1564, den andra 169 och den förhoppningsvis sista 186. Det var industrialiseringen under 18-talet som satte fart på Uddevallas tillväxt. Då bildades företag som Uddevalla Tändsticksfabrik, Kampenhofs (bomullsspinneri) och Tigerfabriken (textilföretag). Senare, 1946, grundades det kända Uddevallavarvet som dock bara var i drift tills 1986 när det lades ned i samband med den svenska varvskrisen. Volvo finns också i Uddevalla och här tillverkas modellen C7. På webbplatsen möts man av devisen Hjärtat i Bohuslän. Där människor växer och erbjuds god livskvalitet. Det verkar stämma, åtminstone delvis, för Uddevalla är en kommun som växer; den senaste tioårsperioden har man ökat med nästan 4 procent. Uddevalla är en välskött kommun med i huvudsak ett problem: det något låga sparandet. Det gäller för ledningen i Uddevalla att byta mål och styra efter hushållningskravet och inte balanskravet. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Uddevalla har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Uddevalla har samlat sina egna ägda bolag i en koncern, Uddevalla Utvecklings AB med undantag av de tre allmännyttiga bostadsstiftelserna Uddevallahem, Ljungskilehem och HSB:s stiftelse Jakobsberg. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Indikativ betygsmatris Faktaruta Uddevalla Betyg: B (indikativt 28) Befolkning: (27) Kommuntyp: Övriga kommuner med mer än 25 invånare Kommunalskatt: 22,19 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 78 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 2 91 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 18 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elit licens 14 Kommunexperten nummer 12, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

15 Uddevalla För Uddevalla ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 78 8 kronor per invånare. Det är över medeltalet men långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Uddevalla ligger på plats 222 plats av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Uddevallas fall ger en försiktig värdering något över 43 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir cirka 35 3 kronor, vilket utan större marginal understiger 36 2 kronor som är gränsen för indi kation av konsumtionslån. Det indikeras således inga konsumtionslån och därför får nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Uddevallas amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt två år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, används enbart för att KOmmunskulD tkr/inv Förpliktelsebelopp amortera lån. Nyckeltalet berättar att skulderna finns till största delen i de kommunägda bolagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Uddevalla delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Uddevalla får betyget. År 27 är sparnivån 5,2 procent av de totala intäkterna och under gränsen för god hushållning eller 6 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 5,5 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på 11 procent av intäkterna och trenden är fallande. Eftersom den första kritiska nivån är så 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Uddevalla kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelse belopp Kommun 222 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i hög som 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden för Uddevalla. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Uddevalla också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Med få långa lån (netto) tillsammans med korta skulder är skuldbalansgraden runt 39 procent av tillgångarna och trenden är fallande. Första kritiska nivån ligger på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder är mycket större än omsättningstillgångarna och har växt snabbare än dem under mätperiodens sista fem bokslutsår. Kapitalbildningen får i Uddevalla betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Uddevalla under den senaste nioårsperioden 5,37 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investerings genomsnittet för samma period som var 4,64 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -,73 procent. Det innebär att det finns utrymme att amortera långa lån, och det har man också gjort. Med betyget på sparnivå får Uddevalla delbetyget B på hela analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 5 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Uddevalla bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av de totala intäk Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 12, 28 15

16 Uddevalla terna. Det finns således ingen risk att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ihjäl sig eftersom investeringarna ligger på normal nivå. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en svagt stigande trend de senaste sex åren från 91 procent av rikssnittet till 93 procent får skattekraften betyget. Finansiell hälsa När det gäller nyckeltalet befolkning får Uddevalla också betyget. Man växer både årligen och långsiktigt och senaste tio åren är tillväxten 3,9 procent. Åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska sned heter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Uddevalla en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Dock visas en viss konjunkturkänslighet och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Uddevalla får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på cirka 41 7 kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 27 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är också hanteringsförmågan ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 29,1 miljoner kronor Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANAlysfråga iii % % Förvärvsfrekvens Totalt för Uddevalla Riksmax Habo Skatteunderlag/invånare Rikstrenden Riket Kommuntrenden Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 16 Kommunexperten nummer 12, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

17 Uddevalla för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för de tre nyckeltalen utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 23 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (), Hälsa (23) och Risk (). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Uddevallas skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Trollhättan) år 27. Eftersom Uddevalla har högre skattesats med,9 procent finns ingen potential och betyget kan bara bli på skattehöjning. Uddevalla höjde skatten senaste gången år 24 med,3 procent, men sänkte sedan med,15 procent 27 och med ytterligare,1 procent år 28. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 36 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifterna inom äldreoch handikappomsorg, kultur- och Möjligheter Mkr Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Uddevalla potential 321,1 Mkr fritidsverksamhet samt förskola och barnomsorg. Cirka 26 miljoner av potentialen indikeras inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar. Kostnadspressen kalkyleras till 32 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Uddevalla på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med 15 miljoner kronor inom äldreomsorg, med 5 miljoner vardera inom förskola 1 5 år och social omsorg och med 4 miljoner inom det som kallas infrastruktur och skydd. Vidare kan man pressa kostnaderna med 15 miljoner vardera inom kultur- och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 78 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 32 miljoner en sänkt skatt på cirka 4,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är personal eftersom det finns 112 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidrag enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 89 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 1 19 personer. Uddevalla får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckel talen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Uddevalla (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna minskar blocken i betydelse och nu indikeras även vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar eftersom så många anställda som 112 per tusen invånare indikerar förekomst av stora arbetslag för arbetsledare. Dessutom kan det relativt stora antalet partier i fullmäktige bidra till fördröjningar i ärendeoch beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Uddevalla det speciella Uddevalla har nästan 51 invånare och är därmed ingen liten kommun. Den är belägen vid vägen mellan Göteborg och Oslo. Nu finns motorväg från Göteborg. Man har en hamn i skyddad fjord innanför Orust. Kommunen har ett mycket bra läge i trestadsområdet med Vänersborg (region huvudstaden) och Trollhättan i öster. I analysens begynnelse hade Uddevalla betyget A, men det krackelerade efterhand. Det blev till slut ett starkt B. Av betygsmatrisen i faktarutan framgår att delbetyget är A på kommunskuld, finansiella risker och finansiella möjligheter. Det är delbe Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 12, 28 17

18 Uddevalla tyget B på den finansiella hälsan som bestämmer det sammanvägda finansiella betyget B på hela analysen. Av spardiagrammet under analysfrågan finansiell hälsa framgår att sparnivåerna över åren är mycket höga och normalt sett skulle räcka för delbetyget A. Medelvärdet de senaste fem åren är något över 5,5 procent av de totala. Men så visar sig personalandelen av verksamhetens kostnader vara lite väl hög, eller hela 69,8 procent (max är 73,3 procent). Det indikerar stora framtida pensionsförpliktelser. Pensionsskulden är också lite väl hög eller över 31 kronor per invånare (jämför med Ekerö i det här numret som har skuld under 2 kronor per invånare). Det utrymme som måste reserveras för framtida utbetalningar i spardiagrammet blir 2,5 procent av de totala intäkterna (i Ekerö 1,75 procent) i stället för normala 2 procent av intäkterna. Den halvprocenten högre lägsta kritiska nivå i diagrammet tillsammans med minimalt tilltagna 1,75 procent för reinvesteringar och även 1,75 procent för nyinvesteringar ger en högsta kritisk nivå på 6 procent av de totala intäkterna. Eftersom gränser är till för att respekteras blir delbetyget B. LedningsförmågA % Politisk fördelning Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Men antalet anställda per tusen invånare, som är 112 och mycket över ett kalkylerat personalbehov på 89 anställda per tusen invånare, borde omedelbart ha varit en varningssignal. Med en övertalighet personal på 1 19 personer är det logiskt med stor personalandel och även en stor pensionsskuld. Dagens uddevallabor har belastat framtida generationer med stora åtaganden. Av vilken anledning har Uddevalla så många anställda? Reflexmässigt konsulteras nyckeltalet för sysselsättning och där finns en del av förklaringen. Konjunkturkänsliga kommuner brukar under svåra perioder med låga förvärvsfrekvenser och hög arbetslöshet anställa mycket folk i kommunen. Uddevalla är en sådan konjunkturkänslig kommun. Det finns en sådan period där förvärvsfrekvensen faller nästa 16 procent (i riket var fallet cirka 12 procent). De fyra åren är också den kvinnliga förvärvsfrekvens högre än den manliga och man får förmoda att männen går arbetslösa och kvinnorna tar jobb inom vård och omsorg. Det är från dessa år den stora övertaligheten personal finns. Nyckeltalet kostnadspress påvisar stora överkostnader inom äldreomsorgen på 15 miljoner kronor och det är förmodligen här som större delen av övertaligheten finns. Överkostnaden motsvarar en skattesänkning på nästan 2 procent, och hela överkostnaden för alla verksamheter i Uddevalla motsvarar en skattesänkning på 4,1 procent. Eftersom Uddevalla är en stor kommun med skalfördelar och ett befolkningsnyckeltal utan belastningar för någon kritisk avvikelse från den sammansättning av befolkningen som riket har, borde en normal överkostnad ligga kring 2 procent av de totala intäkterna. Överkostnaden inom äldreomsorgen motsvarande en skattesänkning på 2 procent har två förklaringar: Dels har Uddevallaanalysens mätår 27 en jämförelsevis hög skatt, eller,9 procent högre än den kommungranne som då hade lägst skatt. Dels är Uddevalla av någon anledning vinnare i det nya systemet för utjämning av intäkter och kostnader. I valet 26 hände mycket i Uddevalla. Två vågmästarpartier gjorde sitt inträde på scenen. Båda fick 6 mandat eller cirka 5 procent av rösterna var. En traditionell socialdemokratisk kommun fick ett borgerligt styre. Det bör påpekas att det inte syns i den ekonomiska delen av analysen. ANAlysfråga v Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 12, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

19 Uddevalla Ekonomin månar alla om (hittills), men det blev en omläggning genom att ett årligt skattesänkningsprogram initierades. Skatten sänktes med,15 procent 27 och med ytterligare,1 procent år 28. Samtidigt minskades personalen från 116 anställda per tusen invånare 26 och till 112 år 27. Kanske initierades ett effektiviseringsprogram med den nya majoriteten och det ska bli intressant att se om det följs upp kommande år i allt kärvare ekonomiska tider. Som framgår av sparnivåerna i diagrammet under finansiell hälsa faller trenden de senaste tre åren och ligger under högsta kritiska nivå. Det krävs nu en allt tuffare ekonomistyrning för att fullfölja den linjen. Men låt oss återvända till analysfrågan finansiell hälsa och fråga om det finns någon möjlighet att justera upp delbetyget till A. En genomgång av årsredovisningarna visar att det inte finns några kassabalanser avsatta i form av pensionsfonder för framtida bruk. Man tillämpar en traditionell pensionsredovisning och framtida pengar till utbetalningar av pensioner ska tas från resultaträkningen, dvs ur driftsöverskottet. Det är av den anledningen som lägsta kritiska nivå sätts till 2,5 procent av de totala intäkterna. Det är kravet för att Uddevalla ska ha framtidens ekonomi redan idag och det har man inte. Kapitalbildningen är, och det innebär att kommunen finansierar alla investeringar med sparandeöverskott. Men investeringsnivån skulle behöva vara någon procent högre. Rörelseresultatet är t eftersom kommunen amorterar långa lån och väljer att dra ner likviditeten. Men hur man hanterar sin kassaplanering är sällan betygspåverkande. Det beskedet måste vara lite förvirrande för ledningen i Uddevalla, som säger sig i årsredovisningarna vara nöjd över de ekonomiska utfallen som är bättre än vad man budgeterat. Det torde innebära att man styr efter balanskravet och anser att det är god hushållning. Man styr således inte efter kommunallagens strängare krav på hushållning. I balanskravet är ju inte pensionerna med och därför sägs nu att balanskravet är en lägsta skamgräns och att man bör ligga några procent över. I Uddevalla behöver överskottet vara mer än 2 procent av totala intäkter över balanskravet. Det visar på god kvalitet att man når sina ekonomiska mål och utmärkelsen Årets Kvalitetskommun gick just Uddevalla förbi och till Lomma. I årsredovisningarna redovisas uppföljning av ett stort antal mål för kommunens olika verksamheter och det sker sakligt och seriöst. Men vad hjälper det om man når de ekonomiska målen om de är för lågt satta. Ledningen har aningen för låga ambitioner. Rekommendationer Kommunledningen: Det behövs en något fastare ekonomistyrning som höjer sparnivån nästan 1 procent av de totala intäkterna jämfört med sparandet 27. Då styr ni efter kommunallagens hushållningskrav i stället för balanskravet. Är ni inte överens om vilka ekonomiska mål som gäller för den vardagliga hushållningen och hur man ska avläsa dem bör ni snabbt bli eniga med tanke på att sämre ekonomiska tider stundar. Fortsätt med de årliga skattesänkningarna. Potentialer finns. Årliga skattesänkningar sänder rätt signaler till näringslivet, uppmärksammar kommunen och förstärker det attraktiva kommunikationsläget. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni alldeles för många. Men hur många ni än har varit kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Invånare: Du betalar en något hög skatt till en relativt finansiellt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna, som är något högre än normalt. Du kan kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Att de senaste årens goda förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen meriterar sig för och behåller ett finansiellt betyg på A-nivå varje år i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna. Det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Uddevalla. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst kronor. Med uthålliga finanser på A-nivå blir villan ännu mer värd. Kommunen skulle kunna ha det som uttalat mål för varje år i framtiden. Även fortsatta skattesänkningar bidrar till högre fastighets värden. Med sådana åtgärder blir villan en likvidare tillgång. Företagare och investerare: Har Uddevalla komparativa fördelar för ditt företag kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Uddevalla. Överväger du lokaliseringar i ett bra kommunikationsläge söder om Vänern är Uddevalla en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Uddevallas ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i B-kommunen Uddevalla finns två andra B-kommuner i omgivningarna, men också en D-, en C och en A-kommun. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 12, 28 19

20 Fundamental teori Analysfrågan Ledningsförmåga Kommunexperten redovisar finansiella analyser av Sveriges kommuner baserade på fem centrala frågor. I tidigare nummer av Kommunexperten har den teoretiska bakgrunden presenterats till den första analysfrågan (Kommunskuld), den andra (Finansiell hälsa), den tredje (Finansiella krisutlösande risker) och den fjärde (Finansiella möjligheter). Nu är det dags för motsvarande genomgång av den femte och avslutande frågan Ledningsförmåga. Sammanfattning med läkarmetaforen Din husläkare ser dig som patient och ställer diagnos och föreslår medicinska åtgärder. En kommunanalytiker ser kommunen som en finansiell patient och ställer diagnos och föreslår på motsvarande sätt finansiella åtgärder. Faktiskt tillämpar en kommunanalytiker ett undersökningsschema som liknar hjärtläkarens, uppdelat i fem frågor. Kommunen som finansiell hjärtpatient Om kolesterolhalten eller kommunskulden som konstant belastning är hög, gäller nästa fråga allmäntillståndet. Ju bättre hälsan är, som för en hjärtpatient mäts med arbetsprov (EKG + testcykel), ju bättre tål patientens hjärta hög belastning. finansiell hälsa innebär på motsvarande sätt tillräckliga överskott (sparnivåer) för att löpande amortera skulder, betala pensioner och ha bra likviditet utan att det finansiella läget försämras. Man bör också undersöka om det finns krisutlösande risker. Det är fråga tre. Medicinska riskfaktorer är viktiga diagnosfaktorer för hjärtpatienter och på motsvarande sätt kan kommuner investera ihjäl sig, ha svikt i skattebaser och näringsliv, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, etc. Den fjärde frågan gäller vilka möjligheter som finns att minska belastningen, bygga en bättre hälsa och hantera risker. För en kommun gäller det att få ett ekonomiskt utrymme för att amortera extra, skapa tillräckliga årliga överskott och bekosta riskhantering. Vad är effektivast: Höja avgifter och skatter, eller pressa ner kostnader? Räcker inte åtgärderna är kommunen en finansiell kriskommun. En analys i fem frågor Indikativ betygsmatris A B C D Vad är ledningsförmåga? En läkare vet att en patient som förstår diagnosen och är villig att bli behandlad tillfrisknar fortare. Verben är förstå och vilja. En patient som förstår diagnosen och har viljan att bli frisk sägs ha god sjukdomsinsikt. På motsvarande sätt har en kommunledning (både ledande politiker och cheftjänstemän) god ledningsför Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D = Nivån för finansiell elit licens Finansiella möjligheter Kommunskuld? Finansiell hälsa? Krisutlösande finansiella risker? Finansiella möjligheter? Belastning på hjärtat? Kolesterolhalt? Patientens allmäntillstånd? Arbetsprov? Vad säger blodprov, puls, BMI, blodtryck, m m? Vilken behandling tål patienten? Nyckeltalen S1 S2 Nyckeltalen H1 H5 Nyckeltalen R1 R6 Nyckeltalen M1 M3 5 Ledningsförmåga? Patientens sjukdomsinsikt? Nyckeltalen L1 L3 2 Kommunexperten nummer 12, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.