Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna skapa en motsvarande mekanism som riks politikerna har för att hantera väljarnas prioriteringar? Ge var och en av kommunens tio verksamheter ett enda budgetbelopp var, och dela varje år ut alla tillgängliga resurser. Verksam heten Social omsorg kan få mer av de nio andra om lagens tillämpning kräver att mer bidrag måste ges. Övriga nio kommunala verksamheter får sina budget belopp med förbehållet att hela budgetbeloppet får förbrukas bara i den takt som Social omsorg inte överskrider sin budget. Lokalpolitikerna får på så sätt starka väktare för hushållning hos dem som ansvarar för skyldigheten att infria bidragsrättigheten. Sidan 66 Analyserade kommuner i det här numret BORGHOLM på Öland är en C-kommun med så höga överkostnader att det motsvarar en skattesänkning på 7,4 procent. Befolkningen minskar och får en allt mer sned sammansättning. Dock indikeras bättre styrförmåga, något Sidan 6 KNIVSTA var en A-kommun för två år sedan, men har nu fallit till C. Det är det fallande sparandet som ger C på Finansiell hälsa, och som ger slutbetyget C. Det finns också en risk att Knivsta investerar för mycket Sidan 26 Småländska UPPVIDINGE är numera en B-kommun. Takten i det ekonomiska förbättringsarbetet är hög, vilket framgår av att sju nyckeltal förbättrats nio betygssteg. Det finns överkostnader och även i viss mån avgifts potentialer Sidan 46 FINSPÅNG är en D-kommun med för lågt sparande och för höga investeringar, dock är den mycket höga skulduppbyggande investeringsnivån på väg ner. Det kommunägda bolagen bör skötas så att de kan redovisa skäliga vinster Sidan 11 Småländska LJUNGBY är en välskött A- kommun som behåller det höga betyget från analysen för två år sedan. Möjligen investerar man i högsta laget, men det höga sparandet gör att man fortfarande klarar den nivån Sidan 31 VÄNNÄS är en D-kommun och är det av i huvudsak ett skäl för hög kommunskuld. Konsumtionsskulden växer och sparandet sjunker. Däremot har befolkningsutvecklingen stabiliserats. Man behöver lägga fast sparandet Sidan 51 HÄRJEDALEN är Sveriges enda landskap utan stad och har betyget C, samma betyg som i analysen för två år sedan. Man har det för glesbygden typiska riskmönstret med en snabb befolkningsminskning som ger tomma lägenheter i Sidan 16 Västmanländska LJUSNARSBERG är en D-kommun med växande kommunskuld. Man behöver lägga sparandet på 5 procent av de totala intäkterna och dra ner investeringar till max 2 procent av intäkterna. Den negativa Sidan 36 ÖDESHÖG är en C-kommun med minskande befolkning. Det innebär att kommunen sannolikt behöver avveckla lägenheter. Man behöver också dra ner på investeringarna, öka sparandet och sänka skatten. Det senare genom Sidan 56 Stabila A-kommunen HÄRRYDA ligger i Västergötland och har högsta betyg på många nyckeltal. En god idé vore att säkra ett framtida sparande med god marginal över 6,75 procent av de totala intäkterna. Det finns utrymme för Sidan 21 B-klassade STOCKHOLM är på väg mot A jämfört med C i den förra analysen. Investeringsnivån är fortsatt hög, men vardagsekonomin sköts med ett långsiktigt uthålligt sparande. Anpassas investeringarna så att de håller sig i Sidan 41 Skånska ÖRKELLJUNGA tappar en betygsnivå jämfört med analysen för två år sedan, och är nu en B-kommun. Bland annat tappar nyckeltalen som beskriver skatt ebasens utveckling tre betygssteg på två år. Det indikerar en Sidan 61

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Borgholm...6 Finspång...11 Härjedalen...16 Härryda...21 Knivsta...26 Ljungby...31 Ljusnarsberg...36 Stockholm...41 Uppvidinge...46 Vännäs...51 Ödeshög...56 Örkelljunga...61 Tydliggör socialbidragens alternativkostnader...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 6 8 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 7 6 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PReller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 8/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Ledaren Nyttigheter för välfärdsbyggare Öppen indikativ rating som bygger på solvens och bedömer en kommun på samma sätt man bedömer länder är en nyttighet för välfärdsbyggare. Det kräver att man anammar ett nytt teoretiskt perspektiv och inser att tillämpningen är god praktik. Det har Stockholm stad gjort som för två år sedan hotade att stämma Svensk Kommunrating när de ratades C. Matchresultatet vittnar om att man förstått. Vandringen mot A har börjat och sker snabbt. Just nu passerar man B-nivån. Stockholms sparande betalar numera en allt större del av de något höga investeringarna. Långsiktigt är det inte uthålligt att sälja tillgångar för att betala investeringar. Förr eller senare kommer man in i ett läge där det inte är lönsamt eller inte går att sälja tillgångar, eller så tar de på sikt slut och då måste man låna om det inte finns sparande. Ny ratingskala Flera av finansmarknadens aktörer menar att Svensk Kommunrating fortfarande ligger långt före marknaden. Varför kommer ni med en ny ratingskala A, B, C och D när det finns en inarbetad med trippel A är en vanlig fråga. Det är för att markera det nya. Det är ingen partiell rating av låneprogram, utan ett helhetsgrepp av kommunkoncernen sedd som ett land. A motsvarar High grade, B Lower grade, C Speculative och D är Little prospect for recovery or in default. Kravet är att även herr och fru Svensson ska förstå. Alla är i olika grad beroende av en eller flera kommuner. Två förbättrar sitt läge Förutom Stockholm är det bara Uppvidinge som också snabbt förbättrar sitt läge, Uppvidinge går från C, men når inte riktigt upp till A. Men det kan snabbt bli både A eller C framöver. Läget är lättrörligt och det gäller att fortsätta styra med fast hand. Fem har oförändrat läge I Härjedalen släpper den nya ledningen sakta efter. Dock sköts vardagsekonomin, men investeringarna är höga och de tidigare sparade kassabalanserna minskar uppseendeväckande snabbt. I Härryda är den politiska jämvikten historia. Det ger större ekonomisk stabilitet än tidigare. Man har följt rådet att investera mer, men nu sker det nästan lite för mycket. Ljungby behåller sitt A och är fortsatt helt enkelt bra. En tendens till risk utvecklas genom höga investeringar och en avveckling av räntesnurran 29 ökar kommunskulden. Ljungby är duktiga på att förvalta sparade medel. Ljusnarsberg behåller sitt D eftersom kommunskulden har försämrats genom en dramatiskt ökad konsumtionsskuld. Sparandet har förbättrats, men en försäm rad kostnadseffektivitet 211 bryter en långsiktig förbättringstrend. Vännäs har bara en tung väg till A och det är genom extra amorteringar. Fem försämrar sitt läge Borgholm har en för mjuk attityd till ekonomistyrningen och man tappar ett betygssteg. Finspångs ovilja att axla ekonomiskt ansvar har nu spritt sig från förvaltningarna till alla egna ägda bolag med ett undantag: Vallonbygden har inga tomma lägenheter längre och visar vinst. Knivsta faller igenom och är ett skolexempel på hur man investerar ihjäl sig. Ödeshög har kalkylmässigt mycket för hög skatt som får betala en alldeles för ineffektiv verksamhet och dubbelt så höga investeringar som man behöver. Örkelljunga håller på att fasa ut det lokala näringslivet och satsar på att bli ett äldreparadis med bidragsdriven befolkningstillväxt. Hans Jensevik Perspektivet som ingen annan har! Låt Har du dig läsplatta? förundras Pröva över vårt hur analysbibliotek mycket bättre under du 4 månader! kan göra genom en effektivare Här finns ekonomisk alla utgivna och nummer finansiell av Kommunexperten, styrning av hela kommunkoncernen. aktuella kommunanalyser för alla kommuner och över Se din kommun genomlyst och värderad top down som ett land ratas! hundra fackartiklar. Tillhör du de många nya med förändringsenergi, nyfikenhet och öppna attityder som vill bryta mönstret? Ring mig! SVENSK KOMMUNRATING Chefredaktör och ansvarig utgivare för Kommunexperten Hans Jensevik, VD Svensk KommunRating AB Tel , E-post: KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8/212 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 8/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, Svag och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i ratinglistan på hemsidan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Härryda Ljungby B Stockholm C D Uppvidinge Örkelljunga Borgholm Härjedalen Knivsta Ödeshög Finspång Ljusnarsberg Vännäs Nästa nr Publiceringen av nästa nummer, Kommunexperten 9/212, blir försenad troligen till mitten av oktober. Det beror på semesterperioderna under sommaren och vi är ännu inte riktigt ikapp. Vi hoppas på överseende! KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8/212 5

6 Borgholm Borgholm en Betyg C Tendens avvikare som försämras Diagnos: Borgholm hade betyget B i analysen i maj 21 av två skäl och har nu C när ett av skälen har försämrats ytterligare kommunens vardagsekonomi sköts sämre. Tendensen är fallande inte bara av den anledningen. Två nyckeltal inom analysfrågan finansiella risker har försämrats: befolkning och borgen. Dock indikeras bättre styrförmåga, något som i framtiden kan förbättra nyckeltalen som mäter den ekonomiska utvecklingen. Åtgärder: Med överkostnader på 125 miljoner kronor motsvarande en skattesänkning på så mycket som 7,4 procent kan sparandet lätt öka med de 2 miljoner kronor som behövs för att nå över högsta kritiska nivå. Den höga takten i ökningen av förvaltningarnas skulder och borgen är inte uthållig mot bakgrunden av den allt mindre och snedare sammansättningen av befolkningen. Mediabild och bakgrund Borgholm ligger på Öland (Kalmar län) och är den ena av de endast två kommuner som finns på ön. Den andra är Mörbylånga. De tidigaste beläggen för ortsnamnet går tillbaka ända till Borgholm fick köpingsrättigheter 161. Borgholms stad bildades 1816 och var då en liten stad med bara 15 invånare. Det var först år 193 som orten passerade 1 invånare. Det finns två skolor när det gäller tolkningen av borg, där den ena gör gällande att namnet hänför sig till den fornborg som man tror fanns där slottsruinen idag ligger, medan den andra hävdar att namnet har att göra med platsens framträdande topografi. Några år efter förra sekelskiftet kom järnvägen till orten: 196 var Böda- Borgholms järnväg klar och fyra år senare invigdes järnvägs linjen mot Mörbylånga och Ottenby. Idag finns ingen järnväg; den upphörde redan Öland fick fast förbindelse till fastlandet 1972 när Ölandsbron stod klar, något som inte minst gör det lättare för kalmarpendlarna. Media noterar att kinesiska investerare är intresserade av att bygga en solkraftspark på Öland. Man behöver ett markområde som är minst 25 kvadratmeter. Det finns liknande anläggningar i drift, bland annat i Tyskland. Solkraftverken byggs på låg höjd och avger inga störande ljud. Man noterar också att det finns planer på idéstadiet att bygga en kryssningshamn i Borgholm. Östersjön är tillsammans med de norska fjordarna i dag världens tredje största kryssningsmarknad. Speciella förutsättningar Borgholm har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig heterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Borgholm Befolkning: (21) Kommuntyp: Turism- och besöksnäringskommuner Kommunalskatt: 21,99 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 17 miljoner 211 Förvaltningarnas totala intäkter: 62 miljoner 211 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 211 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 2 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 8/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Borgholm Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 98 3 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (183 kronor per invånare). Borgholm ligger på plats 242 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 66 6 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 31 7 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Borgholms amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt åtta år de senaste fem boksluts åren och det är över den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Borgholm delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Borgholm kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 211 kr/inv Nr 242 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Borgholm får betyget Svag. År 211 är sparnivån 4,8 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4, procent. Kommunens resultatprognos för 212 visar ett sparande på låga 1,5 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 3 procent i Borgholm. Den första kritiska nivån 25 procent av intäkterna är passerad och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget Svag. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 63 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån 6 procent är passerad och det ger en belastning. Belastningen som flyttar ner betyget ytterligare ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 15 procent av de totala koncern tillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget i Borgholm. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,2 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 5,1 procent. Det ger ett lånebehov på,9 procent av intäkterna. Med betyget Svag på sparnivå får Borgholm delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Delbetyget har sänkts sedan den förra analysen främst beroende på ett försämrat betyg på sparandet. Det finns ett gap i sparnivån 212 på 19 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 1,5 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 4,5 procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8/212 7

8 Borgholm Finansiell hälsa 6% 5% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar 4% En procent av totala intäkter är 6,2 mkr 3% Kommunens bokslutsprognos för 211 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Svag Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Svag Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 5,6 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Borgholm är omkring 3,2 procent. Det finns en liten risk här att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Borgholm ligger under rikssnittet. Med en stigande trend från 82 till 86 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. Krisutlösande finansiella risker På nyckeltalet befolkning får Borgholm betyget Dålig. Befolkningen minskar i snabb takt och åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det sker en stor utflyttning i utbildningsgenerationen år och i samhällsbyggargenerationen år. Det finns en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år, äldrepucklar i grupperna år och 8+ år samt en stark underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Borgholm en långsiktig trend som är något bättre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas och nyckeltalet får betyget. Borgholm får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Kommunen har inget allmännyttigt bostadsföretag. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska Skillnad i andel invånare Kommunen minus riket w Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk % -6% -3% 3% 6% 9% Skillnad kommunen minus riket 211 (dec) Kritisk nivå Tendens under 3 år dvs dec risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Dålig Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig 8 Kommunexperten nummer 8/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Borgholm nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysf rågan risker. Nyckeltalen befolkning och borgen har försämrats ett betygsteg sedan den förra analysen men det påverkar inte delbetyget. möjligheter Borgholm har högre skattesats 211 med,17 procent jämfört med den grannkommun (Mörbylånga) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Borgholm höjde skatten senast 28 med,26 procent och sänkte den 212 med,41 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 18 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Borgholm på 19 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 95 procent av det totala möjligheter behovet (18 miljoner av 19 miljoner). Eftersom 95 procent inte når över alla de tre kritiska nivåerna så ges en belastning och betyget blir för avgiftshöjningar. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 125 miljoner kronor och Borgholm får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 65 miljoner kronor inom äldre omsorg, 19 miljoner inom infrastruktur, 16 miljoner inom grundskola, 11 miljoner inom fritidsverksamhet och 9 miljoner inom kultur. En procent i förändrad skatt motsvarar 17 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 125 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 7,4 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 99 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 95 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 5 personer. Borgholm får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Mkr Avgiftshöjning Mkr 25 2 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 18 mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 125 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Borgholm är betyget (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för de många partierna i fullmäktige. Det kan bidra till fördröj ningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna är låg i Borgholm och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8/212 9

10 Borgholm Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Borgholm analyserades i Kommunexperten 5/21 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Borgholm tillhör kommunerna som har ett så stort beroende av systemet för utjämning av intäkter och kostnader mellan kommunerna att det tonar ner kommunens vilja och förmåga att styra och leda och ta vara på sina många möjligheter. Borgholm har för låga överskott och det är inte tillräckligt drag i det lokala näringslivet vilket har lett till en underliggande långsiktig befolkningsminskning. Speciellt i Borgholm är det stora egna ägda Borgholms Energi AB som är näst största arbetsgivare i kommunen. För ekonomisk balans i den vardagliga ekonomin krävs ett högre sparande med 7 miljoner kronor. Borgholm hade betyget B i analysen i maj 21 av två skäl och har nu C när ett av skälen har försämrats ytterligare kommunens vardagsekonomi sköts sämre. Tendensen är fallande inte bara av den anledningen. Två nyckeltal inom analysfrågan finansiella risker har försämrats: befolkning och borgen. Dock indikeras bättre styrförmåga, något som i framtiden kan förbättra nyckeltalen som mäter den ekonomiska utvecklingen. Rubriken kan verka kryptisk, men med avvikare menas att Borgholm i många aspekter avviker från normalkommunen eller det statistiska snittet av våra 29 kommuner. Det sägs för att den gängse bilden är att kommuner liknar varandra så är det inte. Det ligger ingen värdering i det påpekandet. Det är tvärtom intressant för en analytiker att möta stor särart. Kommunen äger exempelvis inget allmännyttigt bostadsföretag, men har ett stort energibolag som också innehåller mycket kommunal verksamhet. Sammansättningen av befolkningen är mycket sned med få ungdomar och många äldre samtidigt som antalet invånare minskar väl snabbt och man har en stor handi kappverksamhet. Statistiken till nyckeltalet för befolkning indikerar också näringslivssvikt, men det motsägs av två andra aspekter: En mycket snabb uppgång över flera år av den beskattningsbara medel inkomsten (skattekraften) och att man tillhör kommunerna som har mest företag per tusen invånare. Mot den bakgrunden drogs i den förra analysen följande slutsats: Är man i åldern år har man i Borgholm tre alternativ, att försöka få anställning inom kommunen vilket tycks vara möjligt, flytta till ett arbete i en annan kommun eller starta ett eget brödfödeföretag. Den slutsatsen består, och det kanske är så att äldre framgångsrika enmansföretagare söker sig till Borgholm medan ungdomen flyr. Det sades i den förra analysen att Borgholm utvecklat ett bidragsberoende beteende som stor vinnare i utjämningen mellan kommunerna. Beroendet av utjämningen blir allt mindre på grund av den snabba ökningen av skattekraften men bidragsrentingen består, vilket speglas av den försämrade vardagsekonomin. Sparandet faller trendmässigt vilket framgår av diagrammet sparnivå och trenden pekar på ett fall under två kritiska nivåer. Betyget på nyckeltalet sparnivå försämras till Svag och betyget på finansiell hälsa blir därför C och det bestämmer också slutbetyget. I den förra analysen motsvarade summan av potentialerna avgiftshöjningar och kostnadspress en skattesänkning på 5,1 procent. Nu motsvarar de potentialerna en skattesänkning på 8,4 procent. Pengar som ska betala investeringar och amorteringar letar sig i stället ut i verksamheterna. Det är tecken på att ledningen har en för mjuk inställning i ekonomistyrningen. 1 Kommunexperten nummer 8/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Finspång Finspång där majorite- Betyg Tendens D tens slösaktighet är orubblig Diagnos: I den förra analysen i juni 21 hade Finspång betyget C när det gällde att ta ansvar för ekonomin inom förvaltningarna. Men det som då befarades har nu hänt. Kommunen tar inte heller ansvar för ekonomin inom de egna ägda bolagen. Förluster i dem, ofta flera år i följd, ger så låga värderingar att kommunskulden har fallit från A till D. Slutbetyget C för två år sedan är nu D. Den mycket höga skulduppbyggande investeringsnivån är dock på väg ner. Åtgärder: Kommunen bör lägga sparandet över 5,5 procent av de totala intäkterna och dra ner investeringar till max 4 procent av intäkterna. Då finns nästan 2 miljoner per år till extra amorteringar. Om de kommunägda bolagen sköts, kan de redovisa skäliga vinster och värderas därefter. Då behövs det mindre av extra amorteringar. Sparnivån från 211 behöver förbättras 35 miljoner. Eftersom över kostnaderna är 191 miljoner är skattehöjningar den minst effektiva åtgärden. Mediabild och bakgrund Bruksorten Finspång ligger i Östergötland och sägs vara den ort där den moderna svenska industrin föddes och utvecklades. Under 16-talet byggdes kanoner av sådan kvalitet att de blev eftertraktade världen över. Holländaren Louis de Geer och hans medarbetare Willem de Besche omvandlade lilla Finspång till ett industriellt centrum, främst för tillverkning av krigsmateriel. Det var en verksamhet som pågick i över 3 år under ledning av släkten De Geer af Finspång. Släkten De Geer märks på många sätt i Finspång, så byggdes exempelvis Finspångs slott (1668) av Louis De Geer den äldre. Även i nutid märks ortens brukshistoria här finns såväl Vallon skolan som Vallonplatsen (ett torg i centrum). I Reijmyre Glasbruk har man tillverkat munblåst glas sedan 181. Det gör Reijmyre till Sveriges näst äldsta glasbruk som fortfarande är i drift. Media berättar att SSAB tvingats varsla folk på företagets anläggning i Finspång. Skälet uppges vara den ökade konkurrensen på färgbelagt material från Asien, dvs material används till bland annat tak- och fasadplåt. Pressen skriver att Finspångs kommun utökar låneramen med 35 miljoner kronor. Kommunstyrelsen säger att man klarar den löpande verksamheten och en viss investeringsnivå utan lån, men saknar den betalningsberedskap som kommunen måste ha. Speciella förutsättningar Finspång har en politisk organisation där kommunfullmäktige har den strategiska rollen (med beredningar) och kommunstyrelsen den verkställande (i fem olika sektorer). Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Finspångs Förvaltnings- och Industri hus AB som moderbolag. Faktaruta Finspång Befolkning: (211) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 21,7 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 37 miljoner 21 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 16 miljoner 211 Pensionsmedel i förvaltning: 47 miljoner 211 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 16 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A B C D Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8/212 11

12 Finspång Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 84 1 kronor per invånare. Det är över medeltalet och ganska långt från kommunen med den största skulden (183 kronor per invånare). Finspång ligger på plats 191 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverk samheten ger cirka 29 9 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 54 2 kronor. Det är över den andra kritiska gränsen 48 5 kronor. Eftersom invånarna i Finspång även har låga inkomster och förmögenheter så är förmågan nedsatt att hantera kommunskulden. Det ger en extra belastning. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Dålig. Finspångs amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt sex år de se naste fem boksluts åren och det är över den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget Dålig på förpliktelsebeloppet får Finspång delbetyget D på analysfrågan. Här föreslås extra amorteringar på 16 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A. Delbetyget har sänkts från A i den förra analysen beroende på det klart försämrade förpliktelsebeloppet Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Finspång kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 211 kr/inv Nr 191 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Dålig Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Finspång får betyget Svag. År 211 är sparnivån 2,7 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 3,4 procent. Kommunens resultatprognos för 212 visar ett sparande på 1,2 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 16 procent i Finspång. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Finspång hade 96 miljoner kronor i långa skulder 211 och förmedlade 74 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 29 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån är 6 procent. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 15 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt men har en svagt stigande trend. Kapitalbildningen får betyget Dålig i Finspång. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 3,4 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 6,2 procent. Det ger ett lånebehov på 2,8 procent av intäkterna. Med betyget Svag på sparnivå får Finspång delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 212 på 5 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 1,2 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,5 procent. Nyckeltalet skuld flödes grad har förbättrats ett betygsteg och rörelsekapital har förbättrats två steg sedan den förra analysen. Delbetyget förblir dock oförändrat. 12 Kommunexperten nummer 8/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Finspång Finansiell hälsa 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 11,6 mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Svag Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Dålig risker Nyckeltalet investeringsnivå är Svag. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 8,6 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Finspång är omkring 3,9 procent. Det finns en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskost nader när investeringarna ligger så pass högt över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Finspång ligger under rikssnittet. Med en svagt stigande trend från 97 till 98 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Finspång betyget. Befolkningen minskar på lång sikt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år och en underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Finspång en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Finspång får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är han Krisutlösande finansiella risker 18% 12% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 6% Investeringar i procent av totala intäkter 15% 1 5% Bostadsöverskott risker Svag Dålig Investeringsnivå Svag Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8/212 13

14 Finspång teringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analys frågan risker. Betyget för nyckeltalet investeringsnivå har försämrats från till Svag medan bostadsöverskott har förbättrats från till. Delbetyget påverkas inte. möjligheter Finspång har en högre skattesats 211 med 1,3 procent jämfört med den grannkommun (Linköping) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Finspång höjde skatten senast 21 med,4 procent och 212 med,23 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på närmare 28 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldreoch handikappomsorg men också inom förskola och barnomsorg, fritidsverksamhet samt kultur. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Finspång på 66 miljoner kronor. Avgifts höjningar kan möjligheter alltså stå för drygt 42 procent av det totala behovet (28 miljoner av 66 miljoner). Eftersom 42 procent bara når över en av de tre kritiska nivåerna så ges två belastningar och betyget blir Svag för avgiftshöjningar. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 191 miljoner kronor och Finspång får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 6 miljoner kronor inom äldreomsorg, 51 miljoner inom social omsorg, 3 miljoner inom förskola 1 5 år, 25 miljoner inom fritidsverksamhet och 23 miljoner inom grundskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 37 miljoner och kalkylmässigt utgör de 191 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 5,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 96 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi är 92 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 8 personer. Finspång får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 28 mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 191 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Svag Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Finspång är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Antalet partier i kommunfullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och besluts hanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna är låg och minskar trendmässigt i Finspång. Nyckeltalet avgiftspolitik får betyget Svag. 14 Kommunexperten nummer 8/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Finspång Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Svag Slutsats Finspång analyserades i Kommunexperten 6/21 och då samman fattades analysen på följande sätt: Hittills har de politiker i Finspång som anser att frågor om kommunens ekonomi har mindre vikt varit i majoritet. Därför sköts inte den vardagliga ekonomin på ett godtag bart sätt och analysfrågan finansiell hälsa med sitt delbetyg C bestämmer slutbetyget. I den förra analysen i juni 21 hade Finspång betyget C när det gällde att ta ansvar för ekonomin inom förvaltningarna. Men det som då befarades har nu hänt. Kommunen tar inte heller ansvar för ekonomin inom de egna ägda bolagen. Förluster i dem, ofta flera år i följd, ger så låga värderingar att kommunskulden har fallit från A till D. Slutbetyget C för två år sedan är nu D. Den mycket höga skulduppbyggande investeringsnivån är dock på väg ner. Det är inget parti i Finspång som är slösaktigt eller brister i ekonomiskt ansvar. Det är fråga om ett större antal personer och de finns inom alla partier, men speciellt inom det dominerande Socialdemokraterna. Där har det under senare årtionden funnits ett flertal som inte förstått vikten av att balansera kommunens ekonomi, och så är det fortfarande. Det ekonomiska matchresultatet genom åren från nittiotalets avreglering av den kommunala ekonomin fram till idag bär tydligt vittnesmål. I den förra analysartikeln från juni 21 finns en lång redo görelse för hur kommunen sökt samsyn om ekonomin genom ett antal externa finansiella analyser genom åren. En KommunDiagnos genomfördes så sent som hösten 27. Resultatet blev att majoriteten sprack och en borgerlig majoritet bildades med Vänsterpartiets stöd 28. Konsekvenserna blev ett historiskt lågt sparande 28, vilket framgår av diagrammet sparnivå. Nu är åter vänsterblocket i majoritet och läget är inte bättre. Nu visar bara ett av kommunens bolag vinst 211. Nyckeltalet för majoriteter som indikerar politisk ledningsförmåga sänks därför från till Svag. Styrkan i Finspång är draget i näringslivet som sedan tre år har vänt befolkningsutvecklingen till positiva tal. Kommunens bostadsföretag Vallonbygden har inget kritiskt antal tomma lägenheter längre. De tre skattebasnyckeltalen visar styrka. Man har få stora företag och kommunen som arbetsgivare kommer först på andra plats efter ett stort expanderande aktiebolag. En ekonomisk sanering börjar med att överskotten i kommunkon cernens olika delar läggs över långsiktigt hållbara nivåer. Det är här man brister, och nu gäller det både förvaltningarna och bolagen med undantag av Vallonbygden. Skulderna i förvaltningarna är så höga eftersom investeringarna under många år legat mycket över sparandet att nya lån till investeringar inte längre är möjliga. Det tvingar nu ner investeringarna till lägre nivåer. Skulderna i förvaltningen fortsätter dock att öka när förmedlade lån ersätter borgen till företagen. Långivarna har fått kalla fötter och erbjuder bättre villkor om kommunen lånar än om bolagen lånar med stöd av kommunal borgen. Frågan är om ledningen i Finspång förstår de signalerna. En ytterligare är att kommunskulden faller från A till D inom loppet av två år. Bolag som inte visar vinster saknar värde och säkerheten är då skattebasen som är det som kan utmätas i en kommun. Finspång är ingen finansiell kriskommun och det indikeras av A på finansiella möjligheter. Det finns ännu tid för kommunen att själv reda ut sin trassliga ekonomi. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8/212 15

16 Härjedalen Härjedalen ny ledning Betyg C Tendens släpper efter sakta Diagnos: Härjedalen hade C i analysen i juni 21 av en enda anledning en krisutlösande finansiell risk. Man har C nu också av samma skäl. Det bestående riskmönstret är att en snabb befolkningsminskning ger tomma lägenheter i kommunens allmännyttiga bostadsföretag. I övriga aspekter är betyget fortfarande A, dock finns en tendens att investera ihjäl sig. Åtgärder: För det första bör lägenheter avvecklas så att det blir balans på bostadsmarknaden. Med betyget på nyckeltalet bostadsöverskott finns inget kritiskt riskmönster. För det andra: Om investeringsnivån sänks så att tendensen till investeringsrisk försvinner så blir betyget på finansiella risker A och Härjedalen får då slutbetyget A. Det finns utrymme att sänka skatten lite varje år. Medlen i förvaltning borde kunna skötas bättre. Mediabild och bakgrund Fråga: Vilket är Sveriges enda landskap utan stad? Svar: Härjedalen. Namnet kommer från Härjån där härj betyder stenig botten eller stenig mark. Dialektalt finns Herjeådalen och betydelsen blir ungefär den steniga åns dal. Även namnet på orten Lillhärdal kommer från härj. Historiskt är Härjedalen ett norskt område och utgjorde en del av Tröndelagen. Landskapet blev svenskt Det är gott om historiska minnesmärken, exempelvis de 4 år gamla hällmålningar i Messlingen och järnåldersgravarna i Tänndalen. I mitten på 185-talet växte skogsbruket i betydelse på grund av industrialiseringen. Timret flottades på Ljusnan ner mot kusten och sågverken. Kommunikationerna förstärktes när Inlandsbanan kom under de första åren på 19-talet. Kommunen är landets femte till storleken och befolkningsmässigt det minsta. Det är knappt en invånare per kvadratkilometer och de större orterna är Hede, Funäsdalen, Lillhärdal, Norr Hede och centralorten Sveg. Pressen skriver att det inte går bra för torvföretaget Hmab. Efter två år med förluster på runt 4 miljoner kronor blir det troligen ännu ett år med rejält underskott i kassan. Man berättar också om projektet Örndalen som får hård kritik av Jämtlands Härjedalens Naturskyddsförening. Skälet är, enligt föreningen, att en exploatering av den orörda fjälldalen med dess skog och dess kungsörnar vore en katastrof och en miljöskandal. Dessutom noteras att Härjedalens kommunfullmäktige gått emot den översiktsplan som man själva tagit i november 21. Beslutet innebär fritt fram för vindkraft på Skaftåsen, Åndberget och Ängersjökölen. Speciella förutsättningar Härjedalen har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Härjedalen Befolkning: (211) Kommuntyp: Turism- och besöksnäringskommuner Kommunalskatt: 22,82 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 17 miljoner 211 Förvaltningarnas totala intäkter: 8 miljoner 211 Pensionsmedel i förvaltning: 253 miljoner 211 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 24 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 8/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Härjedalen Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 91 3 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (183 kronor per invånare). Härjedalen ligger på plats 225 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 68 3 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 23 kronor. Det är klart under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Härjedalens amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Härjedalen delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Härjedalen kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 211 kr/inv Nr 225 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Härjedalen får betyget. År 211 är sparnivån 6,5 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 6,9 procent. Kommunens resultatprognos för 212 visar ett sparande på 5, procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 2 procent i Härjedalen. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Härjedalen hade 3 miljoner kronor i långa skulder 211 och förmedlade 4 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 26 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den kritiska nivån här är 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är positivt men har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Härjedalen. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 6,8 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4,8 procent. Det ger ett lånebehov på 2, procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för amortering av långa skulder. Med betyget på sparnivå får Härjedalen delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8/212 17

18 Härjedalen Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 8, mkr Kommunens bokslutsprognos för 211 3% 2% 1% Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är Svag. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 7,2 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Härjedalen är omkring 3, procent. Det finns en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhålls kostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger högt över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Härjedalen ligger under rikssnittet. Med en svagt stigande trend från 86 till 87 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Härjedalen betyget Dålig. Befolk-ningen minskar i snabb takt. Räknat per tioårsperiod så ligger minskningen från och med 1993 mellan 8 och 11 procent. Nu den senaste tioårsperioden är minskningen 8,7 procent. Åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolknings pyra miden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år, en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen år, äldrepucklar i åldersgrupperna år och 8+ år samt en stark underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Härjedalen en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas och nyckeltalet får betyget. Härjedalen får på bostadsöverskott betyget Svag eftersom det finns en volym tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 5,6 procent tomma lägenheter i allmännyttan (dec 211) passeras en av de tre kritiska nivåerna 3, 7 respektive 11 procent. Ytterligare en belastning ges då befolkningen minskar med mer än 5 procent under en tioårsperiod. Krisutlösande finansiella risker 12% 9% 6% 3% 8% 4% -4% -8% -12% Investeringsnivå Befolkningsutveckling 1 år Härjedalen kommun Länet Riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter risker Svag Dålig Investeringsnivå Svag Skattekraft Befolkning Dålig Sysselsättning Bostadsöverskott Svag Borgen mm Svag 18 Kommunexperten nummer 8/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Härjedalen Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analys frågan risker. Betygen för nyckeltalen skattekraft och bostadsöverskott har förbättrats ett betygsteg medan investerings nivå har försämrats ett steg sedan den förra analysen. Delbetyget förblir dock oförändrat. möjligheter Härjedalen har en högre skattesats 211 med,42 procent jämfört med den grannkommun (Ljusdal) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Härjedalen har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 6 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg samt fritidsverksamhet. Betyget blir för avgiftshöjningar i Härjedalen. möjligheter Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 134 miljoner kronor och Härjedalen får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 52 miljoner kronor inom äldre omsorg, 28 miljoner inom infrastruktur, 2 miljoner inom fritidsverksamhet, 17 miljoner inom grundskola och 13 miljoner inom gymnasieskola. En procent i förändrad skatt motsvarar 17 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 134 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 8, procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till stor del personal eftersom det finns 125 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi är 94 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 32 personer. Härjedalen får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 6 mkr Jfr länet 1 5 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 134 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Härjedalen är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belast ningar för de antalet anställda per tusen invånare som kan tyda på något stora och svårstyrda arbetslag. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Härjedalen och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8/212 19

20 Härjedalen Ledningsförmåga Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Härjedalen analyserades i Kommunexperten 6/21 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Härjedalen är en stor vinnare i systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader mellan kommunerna. Man har använt de fördelarna på ett ekonomiskt förnuftigt sätt som speglar en god ekonomisk skötsamhetsmoral. Man kan hantera sina risker och behöver inte vara en C- kommun. Härjedalen hade C i analysen i juni 21 av en enda anledning en krisutlösande finansiell risk. Man har C nu också av samma skäl. Det bestående riskmönstret är att en snabb befolkningsminskning ger tomma lägenheter i kommunens allmännyttiga bostadsföretag. I övriga aspekter är betyget fortfarande A, dock finns en tendens att investera ihjäl sig. Två aspekter är viktiga ingångar i analysen. Först att Härjedalen är stor vinnare i systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader mellan kommunerna. Här utvecklades tidigt ett typiskt och ett mindre typiskt beteende för bidragsmottagare under ett starkt ekonomistyre. För det andra har det därefter skett ändringar i ledningen både på tjänstemannaplanet som i politiken. I analysen i juni 21 befarades att bytet av personer i ledningen kunde leda till ett vakuum i Härjedalen med allvarliga skadeverk ningar för ekonomin. Nu finns facit och inte så mycket har ändrats. Ledningen håller lika hårt i vardagsekonomin som tidigare, har kontroll på kommunskulden och är lika passiv som tidigare ledning när det gäller riskhanteringen, men de stora kassabalanserna som kommunen har bränner i politikernas fickor och man känner sig rik och har börjat ett investeringsrally. Därför är tendensen fallande och rubriken att en ny ledning sakta släpper efter. Det typiska beteendet för en bidragsmottagare är att förfalla till slöseri, men så blev det inte i Härjedalen sedan utjämningen infördes. Som framgår av diagrammet sparnivå lade kommunen sitt sparande högt över högsta kritiska nivå. Pengarna som man fick lades i förvaltning och 29 hade man i penningreserver 11 procent av hela den bokförda pensionsskulden. Man investerade på låg nivå och sänkte inte kostnadseffektiviteten i verksamheterna. Men man fonderade i stället för att sänka skatten som utjämningen syftade till. Hög skatt driver unga och företag från kommunen och det är Härjedalen ett typiskt exempel på. Befolkningen minskar snabbare än nödvändigt och det blir tomma lägenheter i allmännyttan. Man kan inte säga att den nya majoriteten bestående av den udda konstellationen socialdemokrater tillsammans med centerpartiet, vänsterpartiet och folkpartiet inte tar ansvar för ekonomin, men det finns en svag fallande tendens i sparandet. Allvarligare är att investeringsrallyt har bidragit till att sänka behållningen i pensions fonderna från 11 procent av pensionsskulden 29 till enbart 65 procent 211. Men investeringsutgifterna förklarar bara en mindre del av minskningen. Vart tar pengarna vägen? Pensionsbehållningen, som 29 var 366 miljoner kronor, har reducerats till 253 miljoner 211. Den utgör en viktig tillgång vid beräkningen av nettokommunskulden. Det är den som ger den ännu stora marginalen för nettokommunskulden till lägsta kritiska nivå. Vad tycker de kommunanställda om att deras pensionspengar minskar så snabbt? Sker en tillräckligt skicklig förvaltning? 2 Kommunexperten nummer 8/212 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

Kommunexperten. Råd till en finansminister

Kommunexperten. Råd till en finansminister Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 2, 21 Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-16

KOMMUNANALYS 2005-05-16 KOMMUNANALYS 25-5-16 HÖÖR KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1 KommunAnalys för Höör kommum Finansiell

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun?

Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 600 kr exkl moms Nr 5, 2008 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Artikel, sid 12-13 Vem

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se)

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Krokoms kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b. FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk

Läs mer

KOMMUNANALYS 2005-05-19

KOMMUNANALYS 2005-05-19 KOMMUNANALYS 25-5-19 FÖR HUDDINGE KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser MED HUDDINGEPARTIETS BUDGETFÖRSLAG FÖR 26 Dess sifferdel sidorna 23-24 SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala,

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig KommunDiagnos för Ekerö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Malungs kommun

KommunDiagnos för Malungs kommun KommunDiagnos för Malungs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-99 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8

Läs mer

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' KommunDiagnos för Kungälvs kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1993-2005 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer Ratad eller ratad. SV rat äv. rat e [rejt äv. rä t] -en [-ten] -er [-ter] s. delbetalning; fraktsats; varuparti m.m. rat a -ade v. försmå, inte nna god nog rate se rat rating [rejt -] -en s. kreditvärderingsbetyg

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 Stockholms stad ifrågasätter ekonomisk analys Rättsliga åtgärder? I Svensk KommunRatings senaste nummer av tidningen Kommunexperten (nr 6, 2010) analyseras

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor?

Kommunexperten. Daglig revision på kommunernas hemsidor? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 3 000 kr. Moms tillkommer Nr 9, 2010 Daglig revision på kommunernas hemsidor? Turerna

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Nytt läge i väljaropinionen

Nytt läge i väljaropinionen Nytt läge i väljaropinionen 3 juli 2012 Arne Modig Sida 2 Opinionsutvecklingen 2011-2012 Stödet för partierna Betyg på regeringen och oppositionen Framtidsförväntningar på partierna Kommer regeringen klara

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating.

ANALYSHANDBOK. SVENSK KOMMUNRATING 2011-10-10 Smedsgränd 2a, 753 20 Uppsala, Tel: 018-14 60 30, Fax:018-14 60 34, www.kommunrating. ANALYSHANDBOK För analysartiklar i Kommunexperten Uppsala 2011-11-11 Kommuner analyseras som små länder Handledning för de fem analysfrågorna: Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan Antagen av KF 2013-09-23 Investeringsplan 2014-2016 2013-09-10 Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom Investeringsnivåer Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

För kreditgivare. Produktblad för fem ratingtjänster

För kreditgivare. Produktblad för fem ratingtjänster För kreditgivare Alla kommuner kan kreditvärderas Basel II föreslår kreditvärdering baserad på rating. Svensk KommunRating är experter på öppen finansiell analys och betygssättning av kommuner. Vårt system

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer