Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden?"

Transkript

1 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Vem tar ansvar för framtiden? De kommunala facken borde se som sin uppgift att värna om medlemmarnas framtida pensionsutbetalningar. I vilka kommuner är det minst sannolikhet för att pensionärerna i framtiden kommer att frysa ihjäl på en parkbänk eller att det inte finns några pengar att betala ut i pension till tidigare kommunanställda? Dessa frågor bör finnas på ansvariga politikers dagordning. Ett redskap för att hantera problemet är långsiktig ekonomisk riskplanering med spelteoretiska metoder. Sidan 66 Analyserade kommuner i det här numret För drygt tio år sedan var Bromölla illa ute, så illa att kommunrevisionen vägrade ge kommunledningen ansvarsfrihet. Bilden av en traditionellt finansiellt stark kommun med låg skatt i östra Skåne solkades i medierna.... Sidan 6 Katrineholm är Sörmlandskommunen som växte fram som järnvägsknutpunkt när Västra stambanan anlades i järnvägens barndom Än i dag spelar järnvägen stor roll och kommunen har tack vare den ett centralt... Sidan 26 Med överskott i både de kommunala förvaltningarna och företagen har Strömstad tummen på kommunskulden och bra kontroll på kommunens vardagsekonomi. Det senare är en förbättring jämfört med tidigare. En potentiell risk i... Sidan 46 För tre år sedan fanns det tre viktiga uppgifter för ledningen i Bräcke. Den angelägnaste var att etablera ett godkänt högt överskott och det har man gjort. Därefter hanterades en finansiell risk genom att sälja lägenheterna i... Sidan 11 Leksand levde upp till rekommendationerna i föregående analys utom i ett avse ende. Man fortsatte att hålla hårt i ekonomin och de många uppåtgående trenderna bröts inte utan förde upp Leksand till högsta finansiella betyg. Men... Sidan 31 Mycket har förbättrats i Sundbyberg. Slutbetyget i den förra analysen var D och har nu blivit B. Det är delbetygen för de tre analysfrågorna kommunskuld, finansiell hälsa och risker som har blivit bättre. Delbetyget för analysfrågan... Sidan 51 Jokkmokk är centrum i den svenska delen av Sameland där man räknar med åtta årstider. Den samiska kulturen påverkar och formar kommunens näringsliv som ju bygger på turismen och besöksnäringarna. Turismen är otvetydigt... Sidan 16 Norsjö har tre styrkor och en liten svaghet. Man har full kontroll på kommunskulden, vardagsekonomin och det finns goda finansiella möjligheter. Där andra mindre kommuner i glesbygd har sina svagheter har Norsjö bara en mindre.... Sidan 36 Tanum är ett ekonomiskt välskött pensionärsparadis enligt den finansiella ana - lysen. Är också kvaliteten bra? Samhällsbyggargenerationen, den yngre medelåldern, flyttar ut och äldre flyttar in. Är denna omstrukturering av... Sidan 56 Vad är det som brister viljan, förmågan eller kunskapen om det faktiska läget i Kalmar, för att sköta all verksamhet bättre ur ett rent ekonomiskt perspektiv? Otillräckliga överskott i kommunens förvaltning består men ännu... Sidan 21 Orsa är en kommun i norra Siljansbygden som i likhet med ett antal andra dalakommuner har ett starkt varumärke. Orsa är Orsa spelmän med Abbalegenden och supermusikanten Benny Andersson och spelmannen Kalle Moraeus... Sidan 41 Tomelilla har en viktig svaghet. Resten är styrkor. Kommunen har god kontroll över kommunskulden, de finansiella riskerna och de finansiella möjligheterna. Det är för många kockar när det gäller att ordna ett godkänt... Sidan 61

2 Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Bromölla...6 Bräcke...11 Jokkmokk...16 Kalmar...21 Katrineholm...26 Leksand...31 Norsjö...36 Orsa...41 Strömstad...46 Sundbyberg...51 Tanum...56 Tomelilla...61 Vem tar ansvar för framtiden...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Kersti Kollberg, Hans Jensevik, Sofia Tamm och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Kersti Kollberg Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, Uppsala. E-post: Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 8 4 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 6 8 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: Beställning av fler exemplar: Webbplatser: och ISSN Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på 2 Kommunexperten nummer 1/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

3 Ledaren Skötsamhetens decennium Årsskifte och nytt decennium ger tid för eftertanke om framtiden. Inrymmer den mer av ekonomisk tillväxt, dvs mer av skötsamma Spara och mindre av Robin Hood-politik? Den offentliga verksamheten har generellt ingen långsiktig finansiering. Utreds detta genom skatteöversyner med nya finansieringskällor? Äntligen erkänns att incitamenten i utjämningen ligger fel men sker det för sent? Måste små utarmade kommuner läggas ihop? Först vill jag hälsa dig välkommen till en förnyad analystidning. Den innehåller 5 procent fler analyser av kommuner. En ny hemsida lanseras. Från den kan du hämta ned tidigare analyser på de tolv kommuner som presenteras i den tidning du nu håller i handen. Nästa månad får du tolv nya analyser och motsvarande äldre analyser i de nummer som blir tillgängliga på hemsidan. Alla kommuner blir under de kommande två åren exponerade efterhand. Hemsidan får ökad betydelse. Exempelvis finns bara en ratinglista med alla kommuner på hemsidan och i tidningen publiceras en kortare lista för de tolv kommuner som blir analyserade i varje nummer. Skötsamhetens återkomst Skötsamhetens decennium ligger framför oss och ett kriterium på det hämtas ur Mona Sahlins avskedstal. På ett ställe påpekade hon att hon under valrörelsen känt att man haft för lite av politik som vänder sig till den skötsamma medborgaren. Hon hade mött en väljare som menat att vederbörande inte tillhörde någon svag grupp. Det gick bra för familjen nu men väljaren skulle ändå, trots det, ha kunnat tänka sig rösta på Socialdemokraterna. Men i detta val blev ju Socialdemokraterna i stället Slösas parti. Individer kan vara fattiga och svaga men kan kommuner vara det? Socialarbetare får lära sig två grundläggande fakta, ett faktum är att dålig ekonomi slår ut individen och ett annat att en svag person aldrig kan hjälpa en annan svag. Välfärdsbygge måste ske med ekonomisk skötsamhet som ledstjärna. Svensk Kommunrating har lyckats när alla 29 kommuner finns i ratinglistans A-tabell. Bara starka kan hjälpa. Allt är inte finansierat Finns det verkligen ett offentligt finansieringsgap? Skattekvoten höjdes efter andra världskrigets slut från 2 procent till cirka 5 procent 198 för att därefter ligga still. Under nittiotalskrisen togs den bostadssociala politiken bort. En stor del av försvaret har avvecklats och ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna har sänkts. Vem kommer ihåg de 25 miljarder kronor som överfördes från AP-fonderna till statskassan och som gjorde pensionssystemet insolvent? Nu sägs, att det är finanskrisen som utlöser bromsen i pensionssystemet. Vad ska avvecklas härnäst för att kommunerna ska klara vård, skola och omsorg? Det måste tas på allvar och utredas. Slarv med incitamenten Det behövs ett system för utjämning mellan kommunerna men inte av den typ som finns i dag. En utredning ska presentera ett nytt system under 211. Har ekonomerna lyckats få in ekonomiska morötter med skötsamhet som inslag eller visar det sig åter igen att statistikerna fått dominera med sina genomsnittskalkyler? Faran med en utjämning som grundar sig på statistisk rättvisa är att incitamenten för tillväxt går förlorade. Tanken att rika kommuner ska hjälpa fattiga att klara sin verksamhet leder till att de betalande kommunerna får ett högt tryck på sig att effektivisera medan de som får bidrag utvecklar en bidragsberoende ineffektivitet. Resultatet blir en ekonomiskt olönsam landsbygd med näringslivssvikt som i sin tur leder till folkvandring av de yngre till storstadsregionerna. Bidrag eller verksamhet? Efter EU-medlemskapet blev frågan vad riksdagen nu skulle syssla med. Vad fanns kvar att styra över? Försvaret, polisen, domstolar, fängelser, vägar, järnvägar och lite mer som man egentligen inte hade pengar till efter alla kriser. Det var inga röstmagneter. Det fanns 59 bidragspåsar men kommunpolitikerna satt på den viktigaste, försörjningsstödet. Köpa röster med 58 bidragspåsar var otillräckligt. En undersökning visade att det var vård, skola och omsorg som gav röster. Tråkigt nog var det kommunerna som hade ansvaret och pengarna för dessa verksamheter. Hur löste rikspolitikerna detta dilemma? Styrningen över kostnaderna fick ligga kvar lokalt medan intäkterna flyttades till riksdagen. Denna prioriteringskonflikt mellan verksamheter och bidrag som även speglar maktkampen mellan centrum och periferi kommer sannolikt att bestå och kanske skärpas under de kommande tio åren. Så vad är viktigast att finansiera, riksdagens många bidragspåsar eller den lokala välfärdsproduktionen? Uppgifter söker roller Min erfarenhet från sjuttiotalet är att det då fanns ett mycket större utrymme för självstyret än nu. Självstyrelsen bevakades äggsjukt av kommunalpolitikerna. Det var alltid revirbråk någonstans. Kommunernas vapendragare var dåtidens motsvarigheter till Sveriges Kommuner och Landsting. Varför är det inte så i dag, utan närmast det omvända? Staten styr kommunerna via SKL. Sedan finns nya uppgifter som intresseorganisationer borde tillföra sin dagordning. De kommunala fackföreningarna borde bevaka att de medel i fondförvaltning som vissa kommuner bygger upp inte används till annat än till sitt framtida syfte. Och där fonder saknas se till att sådana skapas. Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/211 3

4 Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A B c d Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 1/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

5 Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, Svag och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i listan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Bromölla Leksand Tanum B Katrineholm Norsjö Strömstad Sundbyberg Tomelilla C D Kalmar Bräcke Jokkmokk Orsa KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/211 5

6 Bromölla Bromölla bra, Betyg Tendens A men kunde vara bättre Diagnos: Bromölla är fortfarande östra Skånes bästa kommun men möjligheterna i de goda potentialerna har mest används för att förvalta ett starkt ekonomiskt läge. Man skulle må bra av om utvecklingen gavs en bestämd inriktning. Villrådighet kan ha reducerat Socialdemokraterna från en väljarandel på 54 procent till nuvarande 39 procent samtidigt som Sverigedemokraterna växt från 7 till 17 procent. Åtgärder: I det aktuella jämviktsläget bör ansvarskännande politiker i Bromölla ta för sig för att se till kommunens bästa. Det gäller att i första hand agera för en fortsatt stark kommunalekonomisk utveckling på A-nivå. Fundera på ett långsiktigt årligt program av skattesänkningar som signal till företagare, investerare, villaägare och andra ägare av fast egendom som ska välja lokaliseringsort. Mediabild och bakgrund Bromölla är ett typiskt brukssamhälle som ligger mitt emellan hav och insjö i sydöstra Skåne. Kommunen växte upp kring Iföverken som etablerades där med närhet till brytningen av kaolin och kalksten. Iföverken är i dag uppdelat på tre bolag med tre olika ägare, Ifö Sanitär AB, Ifö Ceramics AB och Ifö Electric AB. Numera är dock Stora Enso Nymölla med sin massafabrik och pappersbruk kommunens största arbetsgivare. Bromölla är också beläget längs med det som tidigare hette Sölvesborgs- Kristianstads Järnväg, i dag Blekinge Kustbana. Runt den gamla järnvägsstationen finns en hel del industrier kvar, bland annat LB-hus. Bromölla har med sina drygt 7 invånare ingen egen gymnasieskola för ungdomar utan ingår i ett kommunförbund med Sölvesborgs kommun där också gymnasieskolan ligger. På torget i centrala Bromölla ligger en fontän med några berömda ödleskulpturer. De ska vara en påminnelse om fossilfynd efter så kallade svanödlor som fanns i trakten under kritaperioden. I Bromölla ligger också biografen Filmpalatset som 21 vann tv-programmets Filmkrönikans pris som Sveriges finaste och bästa biograf. För drygt tio år sedan var Bromölla illa ute, så illa att kommunrevisionen vägrade ge kommunledningen ansvarsfrihet. Bilden av en traditionellt finansiellt stark kommun med låg skatt i östra Skåne solkades i medierna. Men Bromölla repade sig, vilket gick på tvärs mot många bedömares farhågor. Kommunen sanerade finanserna med extern hjälp och är i dag en A-kommun. Speciella förutsättningar Bromölla har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och förvaltningsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Bromölla Befolkning: (29) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 21,76 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: Cirka 2 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 6 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 17 procent Finansiell Elitlicens: Ja till Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A möjligheter A B c d = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 1/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

7 Bromölla Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 81 2 kronor per invånare. Det är över medeltalet men långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Bromölla ligger på plats 197 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 49 4 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 31 8 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och förpliktelsebeloppet får betyget. Bromöllas amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt två år de senaste fem bokslutsåren och det är under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Bromölla delbetyget A på analysfrågan Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Bromölla kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 29, kr/inv Nr 197 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Bromölla får betyget. År 29 är sparnivån 5,3 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 6,6 procent. Prognosen för 21 enligt delårsbokslut per augusti visar ett sparande på 5,3 procent. Skuldernas andel är i Bromölla 14 procent av totala intäkter och trenden är fallande. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna. En belastning ges som gäller hela kommunkoncernen. Koncernens långa skulder är över 125 procent av totala koncernintäkterna och den kritiska nivån här är 12 procent. Skuldflödesgraden får därför betyget. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens långa lån tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad på 43 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den är under den första kritiska nivån 6 procent. Även här ges en belastning då kommunkoncernens skulder i procent av hela koncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en stigande trend. Kapitalbildningen får i Bromölla betyget. I genomsnitt var sparnivån i Bromölla under den senaste nioårsperioden 5,8 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var också 5,6 procent. Det ger ett lånebehov på,2 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Bromölla delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. När det gäller nyckeltalet skuldflödesgrad så har betyget försämrats något sedan den föregående analysen. Betyget för kapitalbildning har däremot förbättrats till. Kommunen sparar till investeringarna och det finns inget lånebehov. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/211 7

8 Bromölla Finansiell hälsa 9% 8% 7% 6% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 6, mkr 5% 4% 3% 2% 1% % Kommunens bokslutsprognos för 21 Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 4,8 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Bromölla är runt 4, procent. Det finns en tendens till risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger på den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Bromölla ligger under rikssnittet. Med en svagt fallande trend de senaste sex åren från 95 till 92 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Bromölla betyget. Befolkningen ökar årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Bromölla en långsiktig trend som är något sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. Bromölla får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget Krisutlösande finansiella risker 9% 85% 8% 75% 7% 1% 95% 9% 85% 8% Förvärvsfrekvens Totalt för Bromölla Riket Riksmax Knivsta Kommuntrenden Rikstrenden Skatteunderlag/invånare Kommunens andel av medelskattekraften i riket Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Svag 8 Kommunexperten nummer 1/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

9 Bromölla delbetyget A på analysfrågan risker. Investeringsnivån har försämrats något och det beror på lite väl höga investeringar under 28. Betyget för skattekraften har försämrats då trenden är långsiktigt fallande. Trenden för sysselsättning är något sämre än rikstrenden och betyget har försämrats. Trots dessa försämringar så blir delbetyget på analysfrågan ändå A. möjligheter Bromölla har,9 procent högre skattesats 29 jämfört med den grannkommun (Kristianstad) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir Dålig. Bromölla höjde skatten senast 23 med 1, procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på närmare 14 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg och fritidsverksamhet. Betyget blir för avgiftshöjningar. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 143 miljoner kronor och Bromölla får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 45 miljoner kronor inom äldreomsorg, 35 miljoner inom det som benämns infrastruktur, skydd m m, 2 miljoner kronor vardera inom social omsorg och grundskola, 1 miljoner inom förskola 1-5 år och 5 miljoner kronor vardera inom gymnasieskola och kulturverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 2 miljoner och kalkylmässigt utgör de 143 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 7,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 82 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 74 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 1 personer. Bromölla får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr 6 5 Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 13,7 mkr Jfr länet 4 2 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 143 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Bromölla är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). Blocken minskar i betydelse och i det senaste valet ökade Sverigedemokraterna stort. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det relativt stora antalet partier i fullmäktige kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av totala intäkter minskar trendmässigt i Bromölla och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Det kan bero på alltför opinionskänsliga politiker eller en bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/211 9

10 Bromölla Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Bromölla analyserades i Kommunexperten nr 1/28 och då sammanfattades den analysen på följande sätt: Bromölla kan ses som östra Skånes finansiella normkommun nummer ett. Företagare, investerare, villaägare och andra ägare av fast egendom som ska välja lokaliseringsort i den här delen av landet bör ha med Bromölla i jämförelsen. Alla anställda i Bromölla bör av trygghetsskäl stödja den nuvarande kommunledningens ambitioner att långsiktigt verka för en hållbar ekonomi. Kommunledningen har goda strategiska möjligheter att utveckla Bromölla från sovstad och pendlingskommun till attraktiv småföretagarkommun. Till bilden hör en finansiell hälsokris som D-kommun för tre mandatperioder sedan. Den var kort och någon större konsumtionsskuld hann inte byggas upp. Kommunen vårdade en skattehöjning 23 då pengarna gick till amorteringar. Det tog inte många år att bli A- kommun och meritera sig för sin första finansiella elitlicens 26 och sin andra 28. Den tredje elitlicensen är man för närvarande innehavare av vilket betyder att slutbetyget är ett oförändrat A. Av de nämnda förhoppningarna ovan tagna från den tidigare analysen har en del infriats och andra lämnats för fäfot. Det viktigaste har man lyckats med och det är att behålla en stark vardagsekonomi i kommunen. Ekonomiska kriser är uppfostrande och man har under senare år lyckats förvalta ett bra ekonomiskt läge. Men en extern betraktare uppmärksammar snart den jämförelsevis höga skattenivån och överkostnader på drygt 14 miljoner kronor motsvarande en möjlig skattesänkning på mer än 7 procent. Bromölla är en brukskommun med få stora företag och utvecklas under senare år mer till en pendlingskommun med hög kommunal service än ett attraktivt alternativ för företagare, investerare, villaägare och andra ägare av fast egendom som ska välja lokaliseringsort. Signalen till dessa, ett långsiktigt årligt program av mindre skattesänkningar, har uteblivit. Det bör uppmärksammas att Socialdemokraterna haft egen majoritet i Bromölla under två tidigare mandatperioder med 54 respektive 51 procent av väljarkåren och fick i senaste valet bara 39 procent medan Sverigedemokraterna växte från 7 till 17 procent. Defensiv förvaltning av en mycket god ekonomi räcker sällan. Man vinner inga val på god ekonomi även om det är sant att man förlorar val på dålig ekonomi. Med blockpolitiken, som omöjliggör vissa samarbetsformer, och det politiska jämviktsläge som råder idag i Bromölla finns risken att vare sig det angelägna, att ge utvecklingen av Bromölla en bestämd inriktning, som att kunna behålla en fortsatt stark vardagsekonomi kan genomföras. 1 Kommunexperten nummer 1/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

11 Bräcke Bräcke där man Betyg Tendens D gör vad som behövs Diagnos: För tre år sedan fanns det tre viktiga uppgifter för ledningen i Bräcke. Den angelägnaste var att etablera ett godkänt högt överskott och det har man gjort. Därefter hanterades en finansiell risk genom att sälja lägenheterna i allmännyttan, lyfta in skulderna i kommunen och likvidera bostadsbolaget. Kvar blev en mycket hög kommunskuld som bestämmer slutbetyget till D. Men även svikt i det lokala näringslivet. Åtgärder: Bräcke har ännu tillräckliga finansiella möjligheter i form av överkostnader för att reda upp sitt ekonomiska läge själv. Det sker genom att amortera alla långa skulder i förvaltningarna men det räcker inte då pensionsskulden också är extremt hög. Det krävs att Bräcke bygger upp pensionsmedel i förvaltning som en tillgång som kan kvitta ner nettokommunskulden till godkänd nivå. Mediabild och bakgrund Bräcke är Jämtlandskommunen som övriga Sverige troligen mest känner som järnvägsknuten som skiljer de resande till Östersund, Storlien och Trondheim från dem som ska norrut mot Vännäs, Luleå och Narvik. Järnvägen har varit viktig för Bräckes historia och det var kring järnvägsknuten orten växte fram. I dag är förstås också vägnätet viktigt. E14 mot Östersund och Trondheim går genom Bräcke där det också finns polisstation och systembolag samt bibliotek. Annars har Bräckeborna sju mil till länets huvudstad Östersund. Till Sundsvall tar det cirka en och en halv timme med bil. Ungdomar som nått gymnasieåldern kan gå fordonsprogrammet på orten medan andra får söka sig till gymnasieskolor i grannkommunerna. Bräcke ingår i Jämtlands gymnasieförbund. Räddningstjänsten är en annan viktig samhällsfunktion som kommunerna i länet samarbetar kring. Socialdemokraterna hade länge hela makten och tjänade länge som förebild för Kommunsverige. I dag finner de mindre kommunerna i länet att det är en ort, Åre, som får det mesta av uppmärksamheten. Visst uppseende medialt väckte det dock när det kommundrivna projektet om förpackningsmaterialet biokomposit lades ned i förtid. Annan uppmärksamhet får det faktum att en Grammis gick till kommunen vid galan i januari 211. Dan Berglund och hans band Tonbruket kommer från Pilgrimstad. I övrigt växer den småskaliga matproduktionen fram som en lönsam näringsgren, medan den gamla trä- och metallbearbetningsnäringen stagnerar. Speciella förutsättningar Bräcke har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Faktaruta Bräcke Befolkning: (29) Kommuntyp: Glesbygdskommuner Kommunalskatt: 23,32 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: Cirka 1 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 52 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 1 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter a B c D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/211 11

12 Bräcke Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 95 kronor per invånare. Det är över medeltalet men långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Bräcke ligger på plats 257 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 11 4 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då cirka 83 6 kronor. Det är över den tredje kritiska gränsen 63 5 kronor. Då invånarna i Bräcke har låga inkomster och förmögenheter så är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt. Förpliktelsebeloppet får betyget Dålig. Bräckes amorteringsförmåga får betyget Svag. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt sex år de senaste fem bokslutsåren och det är över den första kritiska gränsen 5 år. Ytterligare en belastning ges då trenden är växande. Med betyget Dålig på förpliktelsebeloppet får Bräcke delbetyget D på analysfrågan. Här föreslås extra amorteringar på 15 miljoner kronor per år i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Bräcke kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 29, kr/inv Nr 257 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Dålig Amorteringsförmåga Svag Finansiell hälsa Sparandet i Bräcke får betyget. År 29 är sparnivån 5,7 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,7 procent. Prognosen för 21 enligt kommunens delårsbokslut i augusti visar ett sparande på 4,2. Skuldernas andel är i Bräcke 3 procent av totala intäkter. Den första kritiska nivån 25 procent av intäkterna är passerad och trenden är växande. Skuldflödesgraden får därför betyget Svag. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget Svag. Kommunens långa lån tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad på 57 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den är under den första kritiska nivån 6 procent men trenden växer och kommande år passeras 6 procent. En belastning ges då koncernens skulder är över 11 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en snabbt fallande trend. Kapitalbildningen får i Bräcke betyget. I genomsnitt var sparnivån i Bräcke under den senaste nioårsperioden 4,3 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4,4 procent. Det ger ett lånebehov på,1 procent av intäkterna. Med betyget på nyckeltalet sparnivå får Bräcke delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Nyckeltalsbetyget och delbetyget har förbättrats sedan den förra analysen. Det finns ett gap i sparnivån 21 på 4 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 4,2 procent upp till den högsta kritiska nivån 5, procent. Även om man beaktar detta behov av åtgärder för 21 och att trenden faller så ska nuvarande delbetyg ändå vara A. Delbetyget har förbättrats sedan den förra analysen. 12 Kommunexperten nummer 1/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

13 Bräcke Finansiell hälsa 9% 8% 7% 6% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 5,2 mkr 5% 4% 3% 2% 1% % Kommunens bokslutsprognos för 21 Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Svag Skuldbalansgrad Svag Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 5,5 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Bräcke ligger runt 3, procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Bräcke ligger under rikssnittet. Trenden är långsiktigt fallande och skattekraften får betyget. På nyckeltalet befolkning får Bräcke betyget Dålig. Befolkningen minskar årligen och långsiktigt i hög takt. Åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det sker en stor utflyttning i utbildningsgenerationen år och i samhällsbyggargenerationen år. Befolkningen blir allt äldre till sin sammansättning, det finns en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen 45 64, äldrepucklar i och 8 w år och en stark underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Bräcke en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. En viss konjunkturkänslighet visas och nyckeltalet sysselsättning får betyget. Bräcke får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Kommunen har avvecklat det allmännyttiga bostadsföretaget och sålt lägenheterna. Krisutlösande finansiella risker 6% 3% % -3% -6% -9% -12% -15% 9% 8% 7% 6% Befolkningsökning 1 år Bräcke kommun Länet Riket Förvärvsfrekvens Totalt för Bräcke Riket Riksmax Knivsta Kommuntrenden Rikstrenden Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Dålig Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/211 13

14 Bräcke Betyget för borgen är. Det finns borgen (inga förmedlade lån) på 8 74 kronor per invånare vilket är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan risker. Delbetyget har förbättrats något sedan den förra analysen. Den risk som nyckeltalen speglar är en viss lokal näringslivssvikt. Utvecklingen bör bevakas och det markeras med delbetyget B. möjligheter Bräcke har 1,3 procent högre skattesats 29 jämfört med den grannkommun (Sundsvall) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir Dålig. Bräcke höjde skatten senast 28 med,75 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 4 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg och fritidsverksamhet. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Bräcke på 19 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan stå för 22 procent av det totala behovet (4 miljoner av 19 miljoner). Det når inte över den lägsta kritiska nivån 33 procent och betyget blir därför Dålig på avgiftshöjningar. Det finns betydande avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Möjligheter att pressa kostnader kalkyleras till 72 miljoner kronor och Bräcke får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med 2 miljoner kronor vardera inom äldreomsorg och grundskola, 1 miljoner vardera inom social omsorg och infrastruktur, skydd m m. En procent i förändrad skatt motsvarar cirka 1 miljoner och kalkylmässigt utgör de 72 miljonerna i finansiella möjligheterna en sänkt skatt på 7,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 18 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 93 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 1 personer. Bräcke får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr 6 5 Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 4,3 mkr Jfr länet 4 2 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 72 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Dålig Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Bräcke är betyget (här finns bara betygen och Svag). Socialdemokraterna är det dominerande partiet i Bräcke. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Antalet anställda per tusen invånare kan tyda på något stora och svårstyrda arbetslag. Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 14 Kommunexperten nummer 1/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

15 Bräcke Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Bräcke är tidigare analyserad i Kommunexperten nr 1/28 och sammanfattningen då var att kommunen har lägsta finansiella betyg, trots mycket pengar och mycket personal i verksamheterna. Det är inte hållbart på längre sikt. Men det är inte heller ett omöjligt läge för en långsiktigt handlingskraftig kommunledning. Av analysen framgår att ledningen är medveten om kommunens problem, men det brister i konsekvens. För tre år sedan var slutbetyget D. Det är det fortfarande och av samma skäl en för hög kommunskuld. Men Bräcke var och är ingen kriskommun då det finns potentialer som täcker behovet att amortera extra. Dessutom framgår av den tidigare analysen att ledningen är medveten om läget och att det finns försvårande faktorer att göra något, personal, dvs väljare måste avskedas. Det har hänt saker under senare år. Framförallt har en allvarlig risk hanterats men kvar finns tendenserna till svikt i det lokala näringslivet. Bräcke hade stora volymer tomma lägenheter i den egna allmännyttan. Man har sålt lägenheterna, lyft in lånen i kommunen och likviderat bolaget. en är lika hög som tidigare men nu är borgen låg och skulderna i förvaltningarna motsvarande högre. En dammsugning av balansräkningens tillgångar hittar värden i form av en markreserv och industri- och hyresfastigheter som kvittar ner bruttoförpliktelsebeloppet på höga kronor per invånare till ett netto på kronor. Det innebär extra amorteringar på 15 miljoner per år i 2 år för att få ett delbetyg A på kommunskuld. Då överskottet behöver ökas med 4 miljoner kronor blir det totala behovet av åtgärder 19 miljoner kronor. Det finns överkostnader på 72 miljoner kronor. Bräcke är ingen kriskommun. Fortsätter Bräcke med ett sparande på 5 procent av totala intäkter i framtiden och lägger investeringarna på den för Bräcke optimala nivån 3 procent fylls rörelsekapitalet på med 1 miljoner per år. Hämtas resterande 9 miljoner ur överkostnaderna så finns 19 miljoner för amorteringar. Bräcke har lärt sig konsten att effektivisera då sparandet i genomsnitt för senare år ligger över högsta kritiska nivå 5 procent av totala intäkter. Personaltätheten har minskat från 124 anställda per tusen invånare 22 och till 18 per tusen 29. Med överkostnader kvar motsvarande en skattesänkning på 7,2 procent så förvånar det inte att det fortfarande finns en övertalighet på cirka 1 anställda. För att sammanfatta så har Bräcke delbetyget A på två analysfrågor. Två delbetyg har förbättrats sedan den förra analysen, delbetyget för finansiell hälsa till A och finansiell risk till B. Det blir en lång vandring från D till A på kommunskuld med extra amorteringar men Bräcke är inte längre en kommun som försöker utan har visat att man kan själv. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/211 15

16 Jokkmokk Jokkmokk Betyg Tendens D amortera extra! Diagnos: Svagheten är en hög kommunskuld, misskötta kommunägda företag och tendenser till svikt i det lokala näringslivet med hög utflyttning. Styrkan är en välskött kommunal vardagsekonomi med god betalningsförmåga som inte längre används för att amortera utan det investeras lite för mycket. Höjd skatt förbättrar inte det lokala näringslivsklimatet. Åtgärder: Behåll de höga överskotten, anpassa investeringarna och amortera extra. När långa skulder har amorterats bort så fortsätt att fylla på pensionsmedlen i förvaltning tills högsta betyg nås på analysfrågan kommunskuld. Sköt de kommunägda företagen så de kan värderas högre för att få en lägre nettokommunskuld. Det finns utrymme för små årliga skattesänkningar. Mediabild och bakgrund Jokkmokk är centrum i den svenska delen av Sameland där man räknar med åtta årstider. Här finns förutom Sameoch fjällmuseet Ájtte också Sametingets ordförande, Sameslöjdsstiftelsen och samisk förskola och skola. Dessutom är Jokkmokk en kommun som ger samerna rätt att kräva samiska som umgängesspråk i kommunala angelägenheter. Det är inte för mycket sagt att samernas kultur och historia präglar kommunen. Den turism som finns är uppbyggd kring fjället och samekulturen. Allt blommar upp den första veckan i februari då Jokkmokks marknad lockar tusen och åter tusen besökare. Då firas också samernas nationaldag den 6 februari och kommunen bjuder också in ungdomar och beslutsfattare från hela Nordkalotten till Jokkmokk Winter Conference. Jokkmokks marknad har firats i obruten följd i över 4 år. Den samiska kulturen påverkar och formar alltså kommunens näringsliv som ju bygger på turismen och besöksnäringarna. Turismen är otvetydigt stark under vintern där kanske hundslädesafaris får exemplifiera en näringsgren, men också sommartid blomstrar turismen med många besökare som är på väg in i fjällvärlden med de stora nationalparkerna och reservaten som t ex Sarek. Jokkmokks kommun var i början av 2-talet en finansiell kriskommun men har sedan dess stadigt förbättrat sina finanser. Speciella förutsättningar Jokkmokk har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och förvaltningsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Jokkmokk Befolkning: 5 21 (29) Kommuntyp: Glesbygdskommuner Kommunalskatt: 22,23 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: Cirka 9 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 38 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: 25 miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 9 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter a B c D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 1/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

17 Jokkmokk Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 1 4 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Jokkmokk ligger på plats 268 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 25 3 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 75 1 kronor. Det är över den tredje kritiska gränsen 63 5 kronor. Då invånarna i Jokkmokk har låga inkomster och förmögenheter är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt, det ger en extra belastning och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Dålig. Jokkmokks amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år de senaste fem bokslutsåren och det är under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget Dålig på förpliktelsebeloppet får Jokkmokk delbetyget D på analysfrågan. Här föreslås extra amorteringar på 1 miljoner kronor årligen i 2 år för att nå delbetyget A Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Jokkmokk kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 29, kr/inv Nr 268 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Kritisk nivå kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Dålig Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Jokkmokk får betyget. År 29 är sparnivån 7,6 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,15 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 6,8 procent. Enligt kommunens delårsrapport i augusti visar prognosen för 21 ett sparande på 5,4 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 2 procent i Jokkmokk. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. De långa lånen tillsammans med de korta skulderna ger en skuldbalansgrad på 5 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån är högre på 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget i Jokkmokk. I genomsnitt var sparnivån i Jokkmokk under den senaste nioårsperioden 7,2 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet under samma period var 4,8 procent. Det ger ett lånebehov på -2,4 procent av intäkterna och visar att det finns ett utrymme för amortering av skulder och skulder har amorterats. Med betyget på sparnivå får Jokkmokk delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Nyckeltalet skuldflödesgrad har förbättrats sedan den förra analysen, den ligger under den kritiska nivån och trenden är sjunkande. Däremot har skuldbalansgraden försämrats beroende på kommunkoncernen. Rörelsekapitalet har en stigande trend och betyget har förbättrats. Delbetyget för analysfrågan är oförändrat sedan den förra analysen. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/211 17

18 Jokkmokk Finansiell hälsa 1% 9% 8% 7% 6% 5% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 3,8 mkr Kommunens bokslutsprognos för 21 4% 3% 2% 1% % Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 4,8 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Jokkmokk är omkring 3, procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Jokkmokk ligger under rikssnittet. Med en stabil trend runt 91 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Jokkmokk betyget Dålig. Befolkningen minskar årligen och långsiktigt i alltför snabb takt Åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen år. Befolkningen blir allt äldre till sin sammansättning; det finns äldrepucklar i åldersgrupperna och år och en stark underrepresentation i åldrarna -44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Jokkmokk en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. En viss konjunkturkänslighet visas och nyckeltalet sysselsättning får betyget. Krisutlösande finansiella risker 6% 3% % -3% -6% -9% -12% -15% -18% 95% 9% 85% 8% 75% 7% 65% Befolkningsökning 1 år Jokkmokk kommun Länet Riket Förvärvsfrekvens Totalt för Jokkmokk Riket Riksmax Knivsta Kommuntrenden Rikstrenden Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Dålig Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig 18 Kommunexperten nummer 1/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

19 Jokkmokk Jokkmokk får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen (inga förmedlade lån) på kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan för eventuellt utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan risker. Det finns två kritiska mönster som kan utvecklas till krisutlösande risker. Det första är en liten tendens till investeringsrisk genom betyget på nyckeltalet investeringsnivå. Det andra är de tre skattebasnyckeltalen som visar en tendens till lokal svikt i näringslivet med hög utflyttning. Utvecklingen bör bevakas och det markeras med delbetyget B. Sedan den förra analysen har delbetyget förbättrats från ett C. Det beror främst på ett förbättrat betyg på nyckeltalet sysselsättning. möjligheter Jokkmokk har en lägre skattesats 29 med,2 procent jämfört med den grannkommun (Arvidsjaur) som har lägst skatt. Det fanns en potential på 1,4 miljoner kronor 29 men mer än den utnyttjades genom att Jokkmokk höjde skatten 21 med,38 procent. Nu har Arvidsjaur lägre skatt med,15 procent och betyget blir därför Dålig på skattehöjning. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på 5 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 1 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 5 procent av det totala behovet (5 miljoner av 1 miljoner). Eftersom 5 procent bara når över en av de tre kritiska nivåerna så ges två belastningar och betyget blir Svag på avgiftshöjningar. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 59 miljoner kronor och Jokkmokk får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 2 miljoner kronor inom det som benämns infrastruktur, skydd m m, 1 miljoner vardera inom äldreomsorg och grundskola och 5 miljoner vardera inom förskola 1 5 år och kulturverksamhet. En procent i förändrad skatt motsvarar 9 miljoner och kalkylmässigt utgör de 59 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 6,5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till viss del personal eftersom det finns 111 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 95 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 8 personer. Jokkmokk får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Möjligheterna till avgiftshöjning har försämrats något sedan den förra analysen men det påverkar inte delbetyget som är ett oförändrat A. möjligheter Mkr Avgiftshöjning Mkr Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner Jfr riket Jfr kommun typ Potential 5,2 mkr Jfr länet 2 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 59 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Svag Kostnadspress KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1/211 19

20 Jokkmokk Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Jokkmokk är betyget (här finns bara betygen och Svag). För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för det stora antalet partier i kommunfullmäktige vilket kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av totala intäkter minskar trendmässigt i Jokkmokk och nyckeltalet avgiftspolitik får därför betyget. Ledningsförmåga 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Majoriteter Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats I den tidigare analysen av Jokkmokk i Kommunexperten nr 1/28 blev slutsatsen: Jokkmokk var för två mandatperioder sedan en finansiell kriskommun. Efter valet 22 blev den en politisk regnbågskommun som sedan dess stadigt förbättrat sina finanser. I den skuldtyngda kommunen amorteras det extra mycket sedan flera år. Överskott långt över lagens krav ses som en moralisk nödvändighet för kommande generationers välfärd. Inom den kommunala ekonomin råder en stark vilja trots sju partier. Slutbetyget var då D och det är oförändrat D nu. Det beror på, då som nu, en hög kommunskuld. En styrka är fortfarande ett överskott långt över lagens hushållningskrav som ger delbetyget A på analysfrågan finansiell hälsa. Men det framgår att kommunen givit upp ambitionen att med överskotten amortera extra på sin fortfarande alltför höga kommunskuld. Man förbättrar i stället sin likviditet och håller en alldeles för hög investeringsnivå för en kommun med en befolkning som minskar med 15 procent per tioårsperiod. Om man inte amorterar extra utan i stället bygger kassabalanser så finns risken att man känner sig rik och vill göra förnuftiga saker med pengarna och det blir överinvesteringar. Ett delbetyg, för analysfrågan finansiella risker, har förbättrats från ett C till ett B beroende på en förbättrad sysselsättning men det förändrar inte slutbetyget. Jokkmokk har som tidigare delbetyget A på finansiella möjligheter. Detta visar, som analysen 28, att man inte är en finansiell kriskommun utan Jokkmokk har goda möjligheter att själv reda ut sina ekonomiska problem. Åtgärder gäller för den höga kommunskulden. Nettoförpliktelsebeloppet har ökat därför att pensionsskulden och borgen har ökat mer än vad skulderna har minskat samtidigt som företagen inte förbättrat resultaten och kan ges högre värderingar. Det är viktigt att fortsätta behålla höga resultat och anpassa investeringarna för att kunna amortera extra. Det är också viktigt att redovisa skäliga vinster i de kommunägda företagen så de kan ges rimliga värden. Men detta räcker inte för ett delbetyg A på analysfrågan kommunskuld då borgen och pensionsskuld är sammantaget för höga. När långa skulder har amorterats bort helt behöver mer avsättas i pensionsmedel i förvaltning än de 25 miljoner kronor som finns där idag. Skatten höjdes 21 med,35 procent vilket tillförde drygt 3 miljoner kronor. Är detta en adekvat åtgärd i en kommun med överkostnader på 58 miljoner kronor? Ett bättre lokalt företagsklimat för att reducera den takt med vilken befolkningen minskar kräver ett årligt skattesänkningsprogram och det har Jokkmokk faktiskt utrymme för. 2 Kommunexperten nummer 1/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Uppsala kommun Kreditvärdering maj 2013 Betyg B Tendens Uppsala slow starter tappar vardagsekonomin

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Färgelanda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Färgelanda rätt väg med

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Lunds kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Lund skärpt ekonomisk attityd

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Mörbylånga kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Mörbylånga för sakta ur

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Linköpings kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Linköping en allt starkare

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Österåkers kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Österåker ekonomisk analys

Läs mer

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians

Läs mer

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/212 Decentralisera besluten om försörjningsstödet! Hur ska lokalpolitikerna

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/211 en minskade 3,9 miljarder 21 Statens nya skatteregler för

Läs mer

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 7/212 Är Sverige med i EU:s kommunmatch? De nästan 1 kommuner som

Läs mer

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/212 Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet En vanlig

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Perstorps kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg C Tendens Perstorp bidragsdriven

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 8/211 Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Det finns ett stort

Läs mer

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/211 Staten har sämre redovisning än kommunerna Varför har kommunerna

Läs mer

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/212 Numera är det legitimt att öka effektiviteten Svensk Kommunrating

Läs mer

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/211 Kommunexperten fyller snart 4 år! I januari 28 startades

Läs mer

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/211 Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Frågan är om man

Läs mer

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Är skatteändringar finansiellt effektiva? Den närmaste framtiden

Läs mer

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun?

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 3/212 Vad är egentligen en kommun? Före 197 var en kommun en generationssolidarisk

Läs mer

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 5/212 Värdet av ekonomiskt starka varumärken Vi lever i ett globaliserat

Läs mer

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 12/212 Ingen kommun kom upp till A-nivå På fem år har Kommunexperten

Läs mer

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Skurups kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg B Tendens Skurup paus i raden av årligen

Läs mer

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/212 Vikten av djup och tillförlitlig kunskap Många nöjer sig med

Läs mer

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/212 Hur vet man när ett lands finanser är solventa? Ett land kan

Läs mer

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 4/212 Finns utrymme för reformer? De flesta framtidsbedömningar

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 9/211 Hur ska ekonomiska regler styra? Det behövs ekonomiska regler

Läs mer

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Sparandets två betydelser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 6/211 Sparandets två betydelser Fråga en ungdom vad som händer när

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser

Det offentliga uppdragets gränser Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 2 400 kr. Moms tillkommer Nr 5, 2009 Det offentliga uppdragets gränser I tider av

Läs mer

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här?

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 11/211 Är den tomma landsbygden snart här? En fördelningspolitik

Läs mer

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 6, 28 Analyserade kommuner i KE 6/28 Dorotea har ett ovanligt högt sparande

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Är du i rätt kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 7, 29 TEMANUMMER FÖR INVESTERARE Är du i rätt kommun? Oavsett

Läs mer

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat

Läs mer

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 5, 29 Det offentliga uppdragets gränser I tider av ekonomisk

Läs mer

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 28 Analyserade kommuner i KE 2/28 TIERP är en av landets bästa kommuner.

Läs mer

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 8, 28 Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Den första ratinglistan över

Läs mer

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner?

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 7, 28 Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Hittills har Kommunexperten

Läs mer

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Analyserade kommuner i KE 1/28 Danderyd är en av Sveriges mest välskötta

Läs mer

Så ska offentliga företag styras!

Så ska offentliga företag styras! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr/2 4 kr exkl moms Nr 4, 29 Så ska offentliga företag styras! Det krävs samsyn om formerna

Läs mer

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers

Läs mer

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar Det

Läs mer

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 11, 28 Faran med statistisk rättvisa: Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Läs mer

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera!

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 29 Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Slutsatsen i Ekonomistyrningsverkets

Läs mer

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa!

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 29 Statliga bidrag ska vara effektivitetsrättvisa! Den ekonomiska krisen

Läs mer

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget...

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget... Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 29 Kommunexperten fyller 2 år Det började hösten 27 med

Läs mer

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 12, 21 Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Läs mer

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare

Läs mer

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 6, 21 Ekonomisk fundamentalism ger kunskap Det finns två

Läs mer

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 21 Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys Varje år

Läs mer

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 12, 28 Dagsläget i ekonomin Tidigare i år kritiserades finansminister Borg av

Läs mer

Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan!

Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan! Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 29 Kom krisen av sig? Kommunerna fick 7 miljarder kronor

Läs mer

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 7, 21 Varför händer inget i politiken? Rapporten som kommissionen

Läs mer

Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva

Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 29 Effektiva kommuner betalar för ineffektiva Det kommunala

Läs mer

Kommunexperten. Visst kan kommuner stresstestas! Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Visst kan kommuner stresstestas! Analyserade kommuner i det här numret Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 1/211 Visst kan kommuner stresstestas! Ekonomiska och finansiella

Läs mer

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 9, 28 Analyserade kommuner i KE 8/28 Göteborg Göteborg är en ekonomiskt mycket

Läs mer

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 8, 21 Svenska greklandskommuner Vi kan förfasas över den

Läs mer

Kommunexperten. Råd till en finansminister

Kommunexperten. Råd till en finansminister Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 2, 21 Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport

Läs mer

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 11, 21 Utjämningens incitament tömmer landsbygden Vet mamman

Läs mer

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008 Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 4, 28 Analyserade kommuner i KE 4/28 Övertorneå är en mycket bra och välskött

Läs mer

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges

Läs mer

Sidan 2. Version 2011-09-09

Sidan 2. Version 2011-09-09 KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 9 september 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten. Dags igen för kommunalt skattestopp?

Kommunexperten. Dags igen för kommunalt skattestopp? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 8, 29 Dags igen för kommunalt skattestopp? Läget idag liknar

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30

BUDGETFÖRSLAG 2006-05-30 BUDGETFÖRSLAG 26-5-3 Huddingepartiets budgetförslag för Huddinge kommun år 27 Indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-02-17

KOMMUNANALYS 2006-02-17 KOMMUNANALYS 26-2-17 VIMMERBY KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 2, 29 Snart kommunal fastighetsskatt? Kan det gå så ekonomiskt illa att det

Läs mer

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit?

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB 2014-01-30 Analysartikel Södertälje! Sveriges Detroit? I analystidningen Kommunexperten 2011, nr 5 analyserades

Läs mer

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner Spanande rating eller 4-minuters-analys av kommuner Hur du använder Svensk KommunRatings hemsida www.kommunrating.se på ett effektivt sätt för finansiell analys av Sveriges kommuner. Sidan 1 Handledning

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-08-12. RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-8-1 RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Allt för Ragunda Presentation: I Ragunda kommun

Läs mer

Kommunexperten. Varför särbehandlas. kommuner? Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Varför särbehandlas. kommuner? Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Ny analys tidning! Kommunexperten är landets enda publikation för oberoende

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun

KommunDiagnos för Kungälvs kommun KommunDiagnos för Kungälvs kommun Förslag till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 24 september 2014 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2006-03-22

KOMMUNANALYS 2006-03-22 KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden

Läs mer

Kommunexperten. Så ska pensionsskulden. hanteras. Analyserade kommuner i KE 5/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Så ska pensionsskulden. hanteras. Analyserade kommuner i KE 5/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 5, 28 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Medierna har uppmärksammat

Läs mer

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 april 2013 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2003-2015 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2015-04-14. LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 15-4-14 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun

Läs mer

Kommunexperten. Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun?

Kommunexperten. Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun? Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 3, 21 Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun?

Läs mer

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2001-2014 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig

Läs mer

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter FörtroendeProfil-Rating för Nacka kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = b Fastställt den 19 maj 24 Presenterad för Nacka kommun i maj 24 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1997-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1996-2008 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun FörtroendeProfil-Rating för Uppsala kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = c Fastställt den 19 mars 24 Presenterad för oppositionspartierna i Uppsala kommun

Läs mer

Sidrubrik Innehåll Sidan

Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 14 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på www.kommunrating.se KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) Finansiell hälsa KommunDiagnos är en finansiell värdering

Läs mer

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? KommunDiagnos för Båstads kommun Förslag den 16 januari 2008 till finansiellt betyg = A2 Betygskommitten publicerar slutbetyget senast den 25 april 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk

Läs mer

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004 * Jmf tidigare KommunDiagnoser (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och

Läs mer

Appendix 1. Valresultatet i kommuner och landsting

Appendix 1. Valresultatet i kommuner och landsting Appendix 1 Valresultatet i kommuner och landsting Valresultatet i kommunerna Moderaterna Moderaterna går kraftigt bakåt i kommunsverige. Partiet ökar sina mandat i 18 kommuner men tappar mandat i 230.

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2016 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1998-2010 Bedömning Betygsmatris

Läs mer

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2000-2012 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos

Läs mer