Att bli sjuksköterska med ADHD

Transkript

1 Att bli sjuksköterska med ADHD Studenters upplevelser av att bli sjuksköterska med ADHD Students Experiences f Becming a Nurse in the presence f ADHD Ann-Sphie Granath Institutinen för pedaggik ch didaktik Examensarbete (15 hp) Magisterprgram i pedaggik, inriktning vårdpedaggik (60hp) Vårterminen 2017 Handledare: Ulf Olssn Examinatr: Shamal Kaveh English titel: Students` Experiences f Becming a Nurse in the presence f ADHD

2 Att bli sjuksköterska med ADHD Studenters upplevelser av att bli sjuksköterska med ADHD Ann-Sphie Granath Sammanfattning Ett ökande antal studenter på sjuksköterskeprgrammet har diagns ADHD. För att tillgdse dessa studenters särskilda pedaggiska behv behövs kunskap m deras egen upplevelse av vilka mment i lika studiesituatiner sm påverkas av diagnsen ADHD. Hur upplever studenterna att studiesituatinen påverkas av att ha ADHD-diagns? Finns det en kppling mellan kärnsymptmen på ADHD enligt DSM-5 ch studenternas upplevelser av studiesituatiner? Vilka variatiner i tillgången på exekutiva funktiner vid ADHD upplevs påverkade i studiesituatiner? Studiens syfte är att få vetskap m det finns upplevda svårigheter i studiesituatiner rsakade av diagnsen ADHD. Det insamlade materialet bestd av tjugåtta annyma enkätsvar (28) ch fördjupade intervjuer med åtta (8) studenter, samtliga med diagnsen ADHD. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien diskuteras mt bakgrund av tidigare frskning ch terier m variatiner i exekutiva funktiners påverkan i det dagliga livet hs persner med diagnstiserad ADHD. Resultatet km att visa på tre mråden av exekutiva funktiner där studenterna angav att deras studier påverkats av samtidig ADHD-diagns. Dessa tre mråden var varierande grad av minnesfunktin, energitillgång ch kncentratinsförmåga. Deltagarna angav att svårigheterna inte var knstanta utan varierade över tid, var berende av situatinen i strt ch i sitt sammanhang. Nyckelrd: ADHD, exekutiva funktiner, högsklestudier, pedaggik 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Dispsitin 6 2. Bakgrund Definitin av ADHD Diagnstisering av ADHD Differentialdiagnser ch kmrbiditet vid ADHD ADHD ur ett genusmedicinskt perspektiv Sjuksköterskestudenter med neurpsykiatriska 10 funktinsvariatiner 2.6 Sjuksköterskestudenter i behv av särskilt pedaggiskt stöd Tidigare frskning Syfte Frågeställningar Teretisk ram Påverkan på exekutiva funktiner vid ADHD Scialknstruktivistiska teretiska utgångspunkter Metd Design Genmförande Behandling av material Analysmetd Begränsningar ch brtfall Validitet ch generaliserbarhet Frskningsetiska överväganden Resultat ch analys Enkät Intervju Resultatsammanfattning 39 3

4 11. Diskussin Metddiskussin Resultatdiskussin Förslag på frtsatt frskning 45 Referenser 46 BILAGOR Bilaga A DIVA(P)Webbenkät 53 Bilaga B Deltagarinfrmatin generell 72 Bilaga C Infrmerat samtyckesfrmulär persnlig intervju 73 Bilaga D Intervjuguide persnlig intervju 74 Bilaga E Infrmatin persnlig intervju 75 Bilaga F DSM5 diagnskriterier ADHD 76 4

5 1. Inledning För att bringa klarhet i under vilka betingelser ch i vilka studiesituatiner sm Attentin Deficit Hyperactivity Disrder (ADHD) kan vara ett prblem finns det ett strt värde i att fråga studenterna m deras egna upplevelser av detta. År 2008 knstaterade Weyandt ch DuPaul (2008) att antalet studenter på högsklenivå med neurpsykiatriska funktinsnedsättningar ökade ch därmed ett behv av att uppmärksamma ch söka utvecklingsrelaterade frågr kpplade till deras studiesituatin. De pängterade att resultaten i deras studie från 2008 begränsades av det låga antalet deltagare ch resultaten var att betrakta sm primära. Ytterligare studier med större deltagarantal, ökad nggrannhet i urvalskriterier ch en lngitudinell design är nödvändig för att bättre förstå vilka svårigheter sm möter högsklestudenter med ADHD (Weyandt & DuPaul, 2008). O Callaghan ch Sharma ställde år 2013 frågan m ADHD-relaterad livskvalitet till 33 medicinstudenter med följande uppdelning av kön sm demgrafisk variabel; 21 manliga ch 12 kvinnliga, där majriteten med 63 % hade fått sin diagns efter 18 års ålder. Dessa studenter läste på ett internatinellt medicinprgram ch var samtliga amerikanska medbrgare. Av studenterna angav 42 % kmrbiditet ch av dem sade sig 50 % lida av ångest, 35 % inlärningssvårigheter, 7 % depressin ch 7 % en kmbinatin av ångest ch inlärningssvårigheter (O Callaghan & Sharma, 2014). Antalet studenter med ADHD på sjuksköterskeprgammet i Sverige ökar varför jag ser ett behv av att studera hur ADHD påverkar dessa studenter avseende studieförmåga ch livskvalitet under studietiden med kpplingar till de exekutiva förmågrna. I förlängningen finns förhppningen att frtsatt frskning i ämnet ska kunna underlätta anpassningen ch utfrmningen av särskilt pedaggiskt stöd till de studenter med ADHD sm har behv av detta i sina sjuksköterskestudier. 5

6 1.1 Dispsitin Studien inleds med att underlätta förståelsen för prblematiken genm att sammanfattande definiera diagnsen ADHD ch därefter beskriva diagnstiseringen av ADHD sm den ser ut idag. Vidare följs en krt presentatin av de diagnser sm fta förekmmer samtidigt sm ADHD. Cirka 90 % av alla studenter på sjuksköterskeprgrammet är kvinnr ( ch det är på sin plats att diskutera ADHD ur ett genusmedicinskt perspektiv då kvinnr fta diagnstiseras sent i livet eller inte alls varför det finns skäl att anta att kvinnliga studenter på sjuksköterskeprgrammet är underdiagnstiserade. Fkus ligger på sjuksköterskestudenter i behv av särskilt pedaggiskt stöd. Denna grupp av studenter ökar (tabell 1) ch vetskapen m detta spelar str rll för upprinnelsen till studien. Studiens syfte ch frågeställningar definieras ch den teretiska ramen presenteras. Resultatet från enkäten redvisas ch sammanfattas där de frågr vars svar gav 100 % samstämmigt svar utgör grunden till den frågeguide sm användes vid uppföljande intervjuer. Intervjumaterialet presenteras med fkus på de tre teman sm km att utgöra resultatet. Resultatet analyseras i anslutning till respektive tema mt tidigare frskning med fkus på hur symptmen på ADHD i varierande grad påverkar de exekutiva funktinerna i studiesituatiner. Det är i huvudsak Brwn (2013) ch Barkley (2006) sm presenterat terier inm mrådet sprungna ur deras frskning av effekterna av påverkan på de exekutiva funktinernas hs persner med ADHDdiagns. Även Scheithauer ch Kelley (2014) presenterar frskning m högsklestudier med samtidig förekmst av ADHD ch hur det påverkar perceptin ch funktinsnedsättning mt bakgrund av Barkley (2006) ch Brwns (2013) frskning ch terier. Resultatet diskuteras i sammanfattningen ur ett diskursivt perspektiv. Avslutningsvis presenteras förslag på frtsatt frskning. 6

7 2. Bakgrund 2.1 Definitin av ADHD Kärnsymptmen vid ADHD är variatin ch reglering gällande uppmärksamhet, hyperaktivitet ch impulsivitet (American Psychiatric Assciatin, 2014). Hs framför allt vuxna ch flickr/kvinnr ses ftare en mer internaliserad variant av hyperaktivetet sm visar sig sm ökad (panik-) ångest, mental r ch dagdrömmeri (Kpp, Kelly & Gillberg, 2009). Från ch med den femte upplagan av DSM (American Psychiatric Assciatin, 2014) är det möjligt att diagnsticera ADHD utan att symptmen uppmärksammats från barndmen. Flickr med ADHD har visat sig uppvisa symptm vid betydligt senare utvecklingsstadier än pjkar ch ur ett genusmedicinskt perspektiv behövs ytterligare frskning sm påvisar skillnader i upplevda ch uppvisade symptm mellan könen ch mt bakgrund av föreställningar m kön ch genus (Lander, 2003). Cirka 5 prcent av alla sklbarn i världen uppfyller diagnskriterierna för ADHD (Barkley, 2006). Förekmsten av ADHD hs vuxna är cirka 2,5 % (Brwn, 2013). I dagsläget finns en enighet m att bakgrunden till ADHD är multifaktriell med genetiska faktrer sm främsta rsak (Shaw et al., 2016). ADHD går inte längre att enbart förklaras sm beteendestörningar med begränsningar till barndmen då frskning av Barkley (2006), Bush (2011) ch framför allt Brwn (2013), är inne på en överensstämmande definitin av ADHD sm en kmplex, utvecklingsbetingad störning i hjärnans självstyrningssystem; de exekutiva funktinerna. ADHD-relaterade prblem ses hs individer utmed hela IQ-skalan, inklusive de mycket intelligenta (Milini et al, 2014). Många persner med ADHD lider av en eller flera inlärningsstörningar ch eller psykiatriska störningar ch psykisk hälsa. Orsaken till detta kan vara att det är just störningar i de exekutiva funktinerna vid ADHD sm ligger bakm uppkmsten av dyslexi, ångest ch depressin, biplär sjukdm, trtssyndrm, uppförandestörning, OCD (Obsessive Cmpulsive Disrder), drgmissbruk ch autismstörning (Brwn, 2013). ADHD påverkar inte endast en viss begränsad funktin av hjärnan utan liknas av Brwn (2013) vid ett fel på datrns perativsystem det vill säga en mer mfattande ch grundläggande annrlunda funktin sm inverkar på en lång rad 7

8 kgnitiva funktiner. Den felaktiga föreställningen m att hög IQ ch ADHD inte kan finnas samtidigt återfinns såväl hs kliniker, psyklger, föräldrar ch persnerna själva. Detta innebär fta att diagns hs dem ställs sent i livet (Bush, 2011). Flickr ch kvinnr med ADHD uppvisar dessutm en annan symptmbild än den enligt DSM-5 definierade (Kpp et al., 2009) vilket ytterligare maskerar ADHD ch fördröjer diagns. Sammantaget finns det skäl att anta att fler kvinnr med hög IQ är underdiagnstiserade ch därför återfinns på högsklr i str utsträckning ch där sjuksköterskeprgrammet urskiljer sig just på grund av det stra antalet kvinnliga studenter, 90 % (UKÄ, 2016). Persner med ADHD har under vissa förutsättningar förmågan att hyperfkusera (Brwn, 2013); det vill säga att djupt kncentrera sig på en sak ch stänga ute störande stimuli. Denna förmåga kan rätt utnyttjad vara en tillgång vid studier, förutsatt att det sm studeras i hög grad är intressant för persnen i fråga. ADHD påverkar kncentratinsförmågan genm påverkan av hjärnans Default Mde Netwrk (DMN), det villäge sm hjärnan återgår till när vi för tillfället inte är engagerade i någt speciellt (Brwn, 2013). Detta innebär i praktiken för persner med ADHD att de inte själva kan styra över hjärnans strävan att återgå till villäge. De symptm sm påvisar de svårigheter persner med ADHD har vad gäller upprätthållande av kncentratinsförmåga förklaras enligt Brwn (2013) på detta vis. Den hittills enda metd sm har evidens vad gäller möjligheten att påverka kärnsymptmen vid ADHD är medicinering med i huvudsak centralstimulerande substanser, exempelvis metylfenidat (Swansn et al., 2011). 2.2 Diagnstisering av ADHD Diagnsticeringen av ADHD ställs genm bservatiner, skattningsskalr anhörig ch egenskattning ch intervjufrmulär. För att diagnsen ADHD ställs krävs ett varaktigt mönster av bristande uppmärksamhet ch/eller hyperaktivitet-impulsivitet sm inverkar negativt på funktinsförmåga eller utveckling vilket krrelerar med de diagnskriterier sm anges i diagnsmanualen DSM-5 (American Psychiatric Assciatin, 2014). 8

9 Diagnsmanualen DSM-5 (American Psychiatric Assciatin, 2014) anger vilka ch hur många kriterier sm ska vara uppfyllda för att ställa diagns. Se bilaga F för aktuella diagnskriterier. DSM-5 (American Psychiatric Assciatin, 2014) har efter den senaste revisinen kmpletterats med den symptmbild sm uppträder vid vuxen ålder. En tydligare definitin av diagnsen relaterad till kön ch genus är eftersträvansvärt i kmmande revisin (Kullberg et al., 2012) då flickr ch kvinnr riskerar att feldiagnsticeras sm brderline persnlighetssyndrm (American Psychiatric Assciatin, 2014) på grund av genusbias sm fkuserar på kvinnrs förmdade överdrivna känslreaktiner (Distel et al., 2011). 2.3 Differentialdiagnser ch kmrbiditet vid ADHD En betydande del av de persner sm diagnsticeras med ADHD har även tilläggsdiagnser ch kmrbiditet förekmmer (Pliszka, 1998). Flera diagnser är inte vanligt hs en ch samma individ vilket ibland kan tyda på svårigheten att tydligt avgränsa ch definiera lika symptm sm hörande till specifika diagnser (Brwn, 2009). Vissa generella symptm ch tillstånd återfinns inm flera psykiatriska diagnser, t ex hyperkänslighet för störningar av sinnesmdaliteter, ökad stresskänslighet, sömnstörningar, ångestpresentatiner (O Rurke et al., 2017) ch nedstämdhet (Brwn, 2009). Exempel på diagnser sm antingen behöver uteslutas vid diagnstiseringen av ADHD, eller läggas till, är biplära spektrumtillstånd (Quraishi & Frangu, 2002) brderline persnlighetsstruktur (Philipsen et al., 2008) samt autismspektrumtillstånd (Wing & Attwd, 1987) 2.4 ADHD ur ett genusmedicinskt perspektiv ADHD är på grund av att genusaspekten tidigare saknats en manligt kdad diagns (Dickstein, Bannn, Castellans & Milham, 2006). 9

10 Genusskillnader vid ADHD finns beskrivna (Kpp et al., 2009) vad gäller statistik, prevalens ch symptmbild, dck inte i den mfattning sm är önskvärd. Dck visar den på en trend mt att särskilja kvinnrs symptm från männens (Lang & Davis, 2006). Mäns ADHD-symptm tenderar att minska med åren, d v s att den övervägande hyperaktiviteten växer brt vart efter den eftermgnad sm finns hs hjärnan tilltar (Hgman et al., 2017) till skillnad från kvinnrs där prblem med kncentratin, uppmärksamhet ch minne kvarstår ch till ch med förstärks med åren med en tpp runt klimakteriet (Brwn, 2013) En ökad risk att utveckla fibrmyalgi ch utmattningsdepressin finns övervägande hs kvinnr med ADHD (Rdin & Lithman, 2002). Kvinnr är i majritet på sjuksköterskeprgrammen (UKÄ ch det finns skäl att uppmärksamma dessa könsskillnader då diagns ftast ställs först sent i livet (Brwn, 2013) vilket kan krrelera med högsklestudier. 2.5 Sjuksköterskestudenter med neurpsykiatriska funktinsvariatiner En allt större andel av sjuksköterskestudenterna (2016 cirka 10 %) har lika neurpsykiatriska funktinsvariatiner, (tabell 1). De lika frmer av särskilt pedaggiskt stöd sm erbjuds är exempelvis förlängd skrivtid vid teretiska examinatiner, möjligheten att tentera med datrstöd, streamade föreläsningar ch anteckningshjälp av medstudent (UKÄ, 2016). Studenter med ADHD är fta extra sensibla för förändringar ch störningar i mgivande miljö, reagerar snabbt på uppkmna känslr ch fysiska förhållanden, såväl yttre faktrer sm krppsliga sensatiner (hunger, r, klåda, smärta mm) (Brwn, 2014). Ungdmar med neurpsykiatriska funktinsvariatiner (NPF) generellt har en kgnitiv eftermgnad (Bush, 2011) vilket innebär att högre studier många gånger slutförs när studenten är lite äldre än sina jämnåriga. Enligt Martn ch Bth (2000) handlar studier m att få grepp m inlärningssituatinens mål ch mening innan man fkuserar på situatinens delmment. Detta för att helheten ger förståelse ch mtivatin m att förstå delmment. Den mest grundläggande frmen av lärande är att kunna erfara en aspekt av världen på ett nytt sätt. Det är därför viktigt att alla ges samma möjligheter till detta avsett kgnitiva svårigheter, 10

11 bakgrund ch klasstillhörighet. Illeris (2015) prblematiserar kring intelligens ch på vilket sätt den spelar rll när det kmmer till inlärningsförmåga. Persner med ADHD är mer känslstyrda än andra (Barkley, 2006) varför även lärprcessen påverkas ch det inlärda infärgas av känsllivet i högre utsträckning. Att tänka lgiskt ch adekvat när det pågår ett scialt samspel (Kringelbach & Rlls, 2003) kan vara besvärligt under inverkan av NPF. Illeris (2015) beskriver ett tänkbart lärförlpp där det går att förstå funktinsnedsättningens mfattning vid inlärning. Om individen först uppfattar impulser via mvärlden med sina sinnen uppfattar en persn med ADHD fler impulser på samma gång vilket ställer högre krav på urskiljning av det mest väsentliga i större mfattning (Barkley, 2006). Alla dessa intryck förs vidare till arbetsminnet, lkaliserat till hjärnans frntallb. Härifrån styrs även våra beslutsprcesser under inverkan av vårt så kallade förnuft. Känslimpulserna kmmer först ch persner med ADHD tenderar att agera ut sina känslr snabbare i större mfattning (Hns-Webb, 2010). Detta kan leda till impulsiva beslut ch fullständig bearbetning av uppfattad infrmatin (Barkley, 2006). Det signifikanta lärandet är fta nödvändigt för studenter med ADHD då de flesta har en självbild sm stämmer dåligt med deras egentliga studieförmåga. Orsaken till detta är att de tidigt jämförts med studenter sm besitter annan tillgång till förmågr än de själva ch dessas förmågr kmmit mer till sin rätt skl- ch studiemiljöer (Barkley, 2006) Det transfrmativa lärandet är krävande ch påfrestande men för persner med ADHD är inte alternativet att stanna vid ackmdativt lärande ett attraktivt mål eftersm förmågan till utantillinlärning, knceptualisering ch generalisering är begränsad (Illeris, 2015). Utan djupare förståelse ch möjlighet att ifrågasätta ch upprepat diskutera det inlärda, ibland ur flera aspekter, ch på så vis få en fördjupad kunskap ch insikt m hur ch på vilket sätt viss kunskap krrelerar med verkligheten riskerar studenten med ADHD att tröttna mentalt ch att glömma det sm studerats. Det måste till en frm av persnlighetsintegrerad förståelse för att kunskapen ska erhållas. ADHD hs högsklestudenter uppvisar en för persnen själv kmplex utmaning i lärandesituatiner (Bradshaw & Salzer, 2003). Eftersm kärnsymptmen vid ADHD påverkar en variatin i tillgången till de exekutiva funktinerna är även förmågan att stå ut med det sm upplevs sm intressant nedsatt (Carmna et al., 2011) vilket är en utmaning i sig. Ur ett samhällsnyttperspektiv innebär lyckade högsklestudier en utökad förmåga till försörjning under vuxenlivet för studenter med neurpsykiatriska funktinsnedsättningar (NPF). I förlängningen ges även en ökad chans till bättre hälsa ch högre livskvalitet samt en lust att lära ch en känsla av kunskapsmakt sm kan öppna upp för en framgångsrik yrkeskarriär ur ett livslppsperspektiv (Buntn 2004). 11

12 2.6 Sjuksköterskestudenter i behv av särskilt pedaggiskt stöd Vid många lärsäten i Sverige är de kända studenttalen små per funktinsnedsättningsmråde ch vid alla lärsäten finns det få studenter i någn eller några av de nedan redvisade mrådena (UKÄ, 2016). För att undvika risken att studenter ska kunna identifieras görs sammanställningen av studentantalen på natinell nivå (Tabell 1). De frtsatt ökande grupper i behv av särskilt pedaggiskt stöd består av studenter med dyslexi, psykisk hälsa ch lika neurpsykiatriska variatiner ch utgör i medeltal cirka 80 % av studentantalen med stödbehv i sin helhet under åren (Tabell 1). Tabell 1. Antal högskle-/universitetsstudenter med lika kgnitiva svårigheter/tillstånd i behv av pedaggiskt stöd i Sverige Män Kvinnr Antal Källa: Stckhlms universitet, Studentavdelningen (2016) De studenter sm har neurpsykiatriska funktinsnedsättningar är inte differentierade mellan huvudsakligen uppmärksamhetsstörning (ADD), uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD) ch autismspektrumtillstånd (AST). Detta gör att det inte via den statistiska infrmatinen gällande antalet studenter med enbart ADHD går att direkt utläsa mer i detalj än ana ch anta att det finns en ökning över de senaste fyra åren. Tabellens siffrr kmpletterades i min studie av en krtare muntlig infrmatin från studievägledare på två av Stckhlms lärsäten sm erbjuder sjuksköterskeprgrammet att de studenter med NPF de varit i kntakt med övervägande är persner med diagnsen ADHD. Oftast handlar det m ett behv av anteckningshjälp, längre skrivtid vid skriftlig examinatin eller extra handledning. 12

13 3. Tidigare frskning Framförallt presenterar sm nämnts initialt Weyandt ch DuPaul (2008) ett resultat sm påvisar en ökning av antalet studenter på högsklenivå med neurpsykiatriska funktinsnedsättningar vilket därmed föranleder ett behv av att uppmärksamma ch undersöka detta vidare. De knstaterade att för bättre förståelse av högsklestudenternas studiesituatin krävdes studier med ett större deltagarantal ch med en ökad nggrannhet i urvalskriterier (Weyandt & DuPaul, 2008). O Callaghan ch Sharma ställde år 2013 frågan m ADHD-relaterad livskvalitet till 33 medicinstudenter med följande uppdelning av kön sm demgrafisk variabel; 21 manliga ch 12 kvinnliga, där majriteten med 63 % hade fått sin diagns efter 18 års ålder. Dessa studenter läste på ett internatinellt medicinprgram ch var samtliga amerikanska medbrgare. Av studenterna angav 42 % kmrbiditet ch av dem sade sig 50 % lida av ångest, 35 % inlärningssvårigheter, 7 % depressin ch 7 % en kmbinatin av ångest ch inlärningssvårigheter (O Callaghan & Sharma, 2014). Brwn (2013) definierar i sin frskning ch terier de mråden där ADHD påverkar graden av funktinsnivå i det dagliga livet krrelerat med de exekutiva funktinerna. Gray et al. (2015) presenterar ett resultat sm indikerar att trts uppnådda studieresultat inm nrmalspannet upplevde studenter med ADHD-diagns sig påtagligt påverkade av kgnitiva svårigheter, psykpatlgi, stress ch nedstämdhet. ADHD existerar även berende av intelligenskvt (Milini et al, 2014), ålder, kön ch etnicitet (Frazier, Demaree & Yungstrm, 2004). Detta innebär per definitin att ADHD återfinns bland studenter på högsklenivå (Gray et al., 2015). Uppskattningsvis 75 % av persner med ADHD även lider av psykisk hälsa (O Rurke et al., 2017) vilket kan påverka funktinsnivån i studiesituatiner ch behöver tas i beaktande i pedaggiska sammanhang. Eftersm ökningen av antalet studenter med neurpsykiatriska funktinsnedsättningar tenderar att öka även på svenska högsklr (tabell 1) finns ett starkt incitament att undersöka vilka studiesituatiner sm upplevs prblematiska relaterade till diagnsen ADHD. Mt bakgrund av tidigare frskning ch pågående diskussin inm fältet söker jag via intervjuer utröna inm vilka mråden en diagnstiserad ADHD upplevs påverka studieförmågan ch studiesituatinen relaterade till de exekutiva funktinerna hs studenter på sjuksköterskeprgrammet i Sverige. 13

14 4. Syfte Studiens syfte är att få vetskap m det finns upplevda svårigheter i studiesituatiner rsakade av diagnsen ADHD. 14

15 5. Frågeställningar Hur påverkas studenterna i studiesituatiner av att ha ADHD-diagns? Vad kännetecknar eventuella upplevda svårigheter i studiesituatiner relaterade till ADHDdiagnsen? 15

16 6. Teretisk ram 6.1 Påverkan på exekutiva funktiner vid ADHD ADHD definieras av Brwn (2013) sm ett kmplext syndrm bestående av utvecklingsrelaterade nedsättningar av exekutiva funktiner, (hjärnans självstyrningssystem, sm är ett system av främst medvetna prcesser). Nedsättningarna är situatinellt variabla ch krniska ch stör i hög grad funktinerna i många delar av persnens dagliga liv enligt Brwn (2014). De exekutiva funktinerna delas upp av Brwn (2013) i kluster: 1. Aktivering: Förmågan att rganisera uppgifter ch material, tidsberäkning, förmågan att priritera, igångsättning av uppgifter. 2. Fkusering: Förmågan att behålla fkus ch flytta fkus mellan uppgifter. 3. Ansträngning: Reglering av graden av vakenhet, att upprätthålla graden av ansträngning ch att styra, anpassa ch reglera prcesshastigheten (tankeförmåga, mtrik, tal mm). 4. Emtin: Förmågan till nyansering ch reglering av känslr ch hantera frustratin 5. Minne: Användandet av ch tillgången till lika minnesfunktiner, främst arbetsminnet ch att kunna återkalla minnen (här inräknas även inlärda kunskaper ch fakta). 6. Handling: Reglering ch styrning av självständiga handlingar (Brwn, 2013) Ovanstående funktinsvariatiner fluktuerar över tid både i ett större linjärt perspektiv sm livslpp men även under en dag, en timma eller under sekunder (Brwn, 2013). 16

17 6.2 Scialknstruktivistiska teretiska utgångspunkter En scialknstruktivistisk teri vill visa hur vi uppfattar verkligheten ch hur den är scialt knstruerad samt diskutera hur ch på vilket sett dessa knstruktiner uppkmmit. Detta perspektiv kan tillsammans med ett diskursivt analytiskt perspektiv eventuellt bringa klarhet i varför, hur ch på vilket sätt ett fenmen är knstruerat ch dess implikatin. Om vi tittar på en scial knstruktin av vad sm anses vara nrmalt (Ohlssn, 2009), i detta fall avsaknad av ADHD-diagns, är detta enligt statistiken det vanligast förekmmande i en ppulatin. Vill vi istället sätta en nrm för vad sm är nrmalt bör vi relatera till det ideala ch eftersträvansvärda (Burr, 2003). Till slut kan vi fundera över vad nrmaltillstånd innebär rent essentiellt ch då hålla ss till det naturliga tillståndet vilket är ungefär detsamma sm det vanligt förekmmande men med en tillsats av ursprunglighet (Ohlssn, 2009). Börjar vi se på beteenden ch avvikelser utifrån dessa knstruktiner kan ADHD passa in sm det ideala tillståndet utifrån många aspekter av vad sm krävs av en välfungerande människa i dagens samhälle: kreativ, snabbtänkt, scial ch med en stark drivkraft ch karisma (Burr, 2003). Samhällets fta negativa syn på persner med ADHD kan leda till en stigmatisering ch införlivande ch skapande av en identitetsknstruktin sm kraftigt distanserar persnen från sitt eget själv. Det finns risk för att självbilden knstrueras mt bakgrund av samhällets bristfälliga kunskap ch feltlkning av vad ADHD egentligen innebär ch leder till en känsla av utanförskap (Ohlssn, 2011). Gffman (2014) beskrev redan på 60-talet hur en persn med stigma inte anses vara fullt mänsklig. Om denna förutsättning gäller försöker samhällets invånare på flera sätt (ibland helt medvetet) reducera den stigmatiserades livsmöjligheter. En stigmateri; d v s ett slags knstruerad idelgi sm förklarar persnens underlägsenhet knstrueras ch ger de nrmala ett scialt övertag ch tlkningsföreträde (Gffman, 2014). 17

18 7. METOD 7.1 Design Jag har använt mig av kvalitativ metd i denna studie. Kvalitativa metder (Malterud, 2014) utgår ifrån människrs eget perspektiv ch hur de upplever sin verklighet ch hur de agerar i vardagslivet (Svenssn & Starrin, 1996). Data i kvalitativa studier (Kvale & Brinkmann, 2009) samlas övervägande in genm intervjuer (Dalen, 2011). Genm kvalitativa intervjuer ges möjligheten till ett inifrånperspektiv av hur persner med ADHD upplevt sin studiesituatin. Den kunskap sm framkmmer genm en intervju förmdas vara representativt ch kunna överföras till andra individers erfarenheter från samma situatin. Under intervjuerna fördes samtalet framåt ch djupare stegvis med mtiverande samtal (Rsengren, 2012) sm metdik genm att ställa öppna ch utfrskande frågr. 7.2 Genmförande Inklusinskriterier En diagnsticerad ADHD var grundförutsättningen för deltagandet i studien. Eftersm all data bygger på deltagarnas persnliga uppgifter är det inte möjligt att via diagnsregister kntrllera diagns utan detta får anses stämma överens med deltagarnas uppgifter. Ytterligare inklusinskriterier var ett krav på att vara eller ha varit student på sjuksköterskeprgrammet på någt lärsäte i Sverige. Deltagarna kan ha fullgjrt sin utbildning eller avbrutit densamma. Persnen ska kunna tala ch förstå det svenska eller engelska språket utan behv av tlk. 18

19 7.2.2 Exklusinkriterier Sjuksköterskestudenter utan ADHD-relaterade studiesciala funktinsvariatiner Rekrytering Annnsering ch infrmatin m studien via Facebk genm Attentin. Riksförbundet Attentin är en intresserganisatin för persner med neurpsykiatriska funktinsnedsättningar (NPF) så sm ADHD, Aspergers syndrm/autismspektrumtillstånd (AST), språkstörning ch Turettes syndrm ( Ett antal (7) deltagare rekryterades genm snöbllsurval (Denscmbe, 2016). Här utgår man från en metd där persner i urvalet rekmmenderar studien till nya persner sm skulle vara lämpliga att ckså ingå. På så vis får man en snöbllseffekt där hela tiden nya persner rekmmenderas in, tills frskarna anser urvalet vara tillräcklig strt. Fördelen är att det går snabbt att hitta nya persner till urvalet eftersm varje persn rekmmenderar en eller flera nya. Det kan dessutm bli enklare att rekrytera de nya persnerna att ingå i studien när de blivit rekmmenderade av en bekant. (Denscmbe, 2016). Alla sm var intresserade av att delta ch sm uppfyllde inklusinskriterierna kunde direkt helt annymt svara på enkäten via länk ch även ange vid intresse av deltagande i fördjupad intervju uppge sina kntaktuppgifter. Skriftlig infrmatin m frivilligt deltagande ch önskemål m eventuellt avbrytande gavs redan i infrmatinsskedet gällande enkäten. De sm önskade delta även i enskilda intervjuer fick via mail returnerad skriftlig upplysning (bilaga E) av mer detaljerad infrmatin m intervjuns genmförande ch även ett samtyckesfrmulär för underskrift (bilaga C), samt den frågeguide (bilaga D) sm låg till grund för intervjun. Infrmatin m var ch hur intervjun skulle äga rum, hur lång tid i anspråk den skulle ta ch att de när sm helst hade möjlighet att avbryta deltagandet utan att ange rsak till detta (bilaga E). Av deltagarna (28) besvarade samtliga webbenkäten i sin helhet. Samtliga deltagare (8) sm accepterade fördjupade intervjuer genmförde dessa i sin helhet. 19

20 7.2.4 Datainsamling En webbenkät knstruerades med DIVA 2.0 (Kij & Francken, 2010) sm förlaga. DIVA är ett diagnstiskt screeningverktyg för ADHD i enkätfrm sm bygger på diagnskriterierna för ADHD ur DSM-IV (American Psychiatric Assciatin, 2002). DIVA (2010) består av tre delar: Kriterier för uppmärksamhet, kriterier för hyperaktivitet-impulsivitet ch kriterier för debutålder ch funktinsnedsättning rsakad av ADHD. Enkäten (bilaga A) kallad DIVA-(P) är knstruerad för att täcka mråden sm krrelerar till studiesituatin ch studieförmåga vilken i sin tur är relaterad till diagnskriterier ur DSM-5 (American Psychiatric Assciatin, 2014). Dessa mråden är direkt kpplade till kärnsymptmen på ADHD: hyperaktivitet/impulsivitet, uppmärksamhet ch kncentratinsförmåga. DIVA är ett diagnstiskt screeningverktyg för vuxna baserat på diagnskriterier enligt DSM-IV (American Psychiatric Assciatin, 2002) med fkus på upptäckt av möjliga ADHD-symptm kpplade till vardaglig funktinsförmåga. Den av mig mdifierade versinen är tänkt att upptäcka pedaggiska situatiner sm påverkas av tidigare diagnsticerad ADHD. I enlighet med förlagan har min mdell av DIVA frågr kring kärnsymptmen på ADHD sm de presenteras enligt diagnsmanualen DSM. Min versin DIVA(P) baseras på den 5:e upplagan av DSM (American Psychiatric Assciatin, 2014) där det är möjlig att diagnstisera ADHD m symptmen uppträtt även efter 12 års ålder. DIVA tar inte upp frågr sm rör kmrbiditet. För full förståelse för kmplexiteten bakm den varierande funktinsförmågan hs persner med ADHD är det dck viktigt att veta att över 75 % även har någn frm av kmrbiditet där lika grader av hälsprblem ackmpanjerar diagnsen; t ex ångest, depressin, biplaritet, substansmissbruk, sömnprblem ch persnlighetssyndrm. Ett screeningsinstrument sm DIVA gör därför inte anspråk på att utgöra en fullständig förståelse för hur en individ med ADHD upplever sin situatin. Min pedaggiska versin av DIVA(P) kan endast ge en grundläggande generell förståelse för hur studiesituatinen upplevs vid samtidig ADHD-diagns. DIVA används i klinisk psykiatrisk verksamhet sm en del av ett större frågebatteri ch där specialistutbildad läkare inm psykiatri eller legitimerad psyklg agerar frågeställare. DIVA tar i allmänhet 1-1,5 timma att genmföra. Min pedaggiska versin (P) är ett självskattningsfrmulär via webben sm tg 30 minuter att genmföra i snitt av deltagarna. Enkäterna distribuerades via Ggle Drive ch genmfördes löpande ch samlades in efter att sex månader förflutit från start ch inga nya svar inkmmit inm lppet av två månader. Webbenkäten besvarades av 28 persner. Svaren från denna enkät fick utgöra 20

21 grunden till den semistrukturerade frågeguide sm användes vid de påföljande persnliga djupintervjuerna. Därefter analyserades intervjudelen sm kndenserades till den tematiska indelningen av de tre mråden sm km att utgöra resultatet: påverkan av varierande grad av minnesfunktin, förmågan att behålla fkus ch kncentratinsförmåga. Samtliga tre teman ingår i Brwns (2013) indelning av de exekutiva funktinerna i kluster. Intervjuerna genmfördes sm enskilt samtal med utgångspunkt från semistrukturerad intervjuguide där öppna frågr (bilaga D) gav intervjupersnen möjlighet att fritt uttrycka sig (Dalen, 2011). Eftersm intervjusamtalet handlade m persnliga upplevelser måste intervjuaren vara lyhörd för vilka frågr sm kan ställas när ch hur menar Kvale ch Brinkmann (2009). Intervjuerna varade i genmsnitt 60 minuter ch ljudupptagning via digitalt medium utfördes. Att spela in ett samtal kan upplevas påträngande ch lustigt varför en beredskap för anteckningshjälp fanns till hands ch användes parallellt vilket rekmmenderas av Dalen (2011). Deltagarens gdkännande m bandinspelning ch infrmatin m hantering av uppkmmen infrmatin gavs både muntligt vid intervjutillfället ch skriftligt vid accepterandet ch gdkännandet av deltagande i studien (bilaga B, C ch E). Under de enskilda intervjusituatinerna säkerställdes en infrmell ch trygg atmsfär i enskildhet på Sphiahemmet Högskla, Stckhlm. Samtalet ägde rum i ett litet mötesrum där dörren under intervjun var låst ch med en var gd stör ej skylt utanför. Kaffe ch vatten erbjöds för att likna ett vardagssamtal. Tre intervjuer genmfördes på Sphiahemmet Högskla ch övriga fem intervjuer via telefn. 21

22 8. Behandling av material 8.1 Analysmetd Intervjumaterialet analyserades med Graneheim ch Lundmans (2004) mdell för kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, se nedan tabell 2. Denna mdell grundar sig på Krippendrfs (2013) mdell för kvalitativ innehållsanalys. Intervjutexten gås igenm ett flertal gånger ch meningsbärande enheter kdas för att slutligen kndenseras till tre kategrier ch teman (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012). Dessa tre teman krrelerar med Brwns (2014) ch Barkleys (2006) terier kring de exekutiva funktinernas inverkan på det dagliga livet hs persner med ADHD. De tre huvudteman sm framträdde under analysens gång ingår i delar av de kluster, definierade av Brwn (2013) av exekutiva funktiner under påverkan av ADHD. Nedsättningarna är situatinellt variabla ch krniska ch stör i hög grad funktinerna i många delar av persnens dagliga liv enligt Brwn (2014). Tabell 2, Exempel analysmdell A B C D D Meningsbärande Kndenserad Kd Underkategri Teman enhet meningsenhet Jag får svårt att Studenten upplever Upplevelse av Studentens 1. Fkus hitta tillbaka till variatin i varierat fkus i upplevelse av min uppgift m jag fkusering vid generella specifik blir störd planerade avbrtt studiesituatiner fkuseringsförmåga Jag minns inte Studenten upplever Upplevelse av Studentens 2. Minne inlärd kunskap ch varierande varierade upplevelse av glömmer allt jag minnesfunktiner i minnesfunktiner i specifika lärt mig under studiesituatiner generella minnesfunktiner prven ch studiesituatiner 22

23 glömmer inbkade möten, tider ch Studenten upplever Upplevelse av Studentens 3. Energi scheman en variatin i varierad tillgång till upplevelse av energiåtgång energi i genererella energitillgång i Vissa dagar går berende på studiesituatiner specifika det bättre än andra. mständigheter studiesituatiner Om jag haft en stressig mrgn går allt sämre ch jag har flyt hela dagen. De inspelade intervjuerna transkriberades i närliggande tid av mig ch intervjumaterialet lästes upprepade gånger igenm varpå följde en reflektin med utgångspunkt i intervjuguiden ch syftets frågeställning (Malterud, 2014). Enkätsvaren lästes igenm. Vid upprepad genmläsning av det ttala intervjumaterialet identifierades ch urskildes meningsbärande enheter (stycken ch meningar sm är relevanta för frågeställningen). Dessa kndenserades, abstraherades ur materialet ch benämndes med en kd. Till sist frmulerades teman. Meningsbärande enheter, kndenserade meningsenheter, kder ch kategrier/teman samt exempel visas i tabell 2. Baserat på texten sm helhet, innehållet i kategrierna ch känslan för det sublima (det icke uttryckta ch uttalade budskapet) frmulerades tre teman. Dessa mråden har utkristalliserats genm användning av tematisk indelning av framkmmen infrmatin knuten till frågeguiden (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012). Genm att sammanställa antalet uttalanden kan de aspekter sm är viktigast ch signifikanta utkristalliseras. Enligt Dalen (2011) är det av största vikt att inte initialt låsa in sig i bestämda kategrier utan att vara öppen för upptäckter i materialet. 23

24 8.2 Begränsningar ch brtfall Inga deltagare föll brt under studiens gång ch de begränsningar av antalet deltagare härleds till på vilket sätt infrmatin m studien synliggjrdes. En större spridning av infrmatin m studien ch möjligheten att delta, via andra kanaler än de sm användes, skulle säkerligen möjliggjrt ett större antal deltagare av enkätdelen. När det kmmer till de enskilda intervjuerna finns det ett mått av mättnad efter ett visst antal deltagare ch i detta fall uppgick antalet till åtta (8) intervjuer vilket ansågs tillräckligt för att uppnå mättnad. 8.3 Validitet ch generaliserbarhet För att uppnå så hög grad av reliabilitet sm möjligt har jag vidtagit följande mått ch steg: att genmgående ställa öppna frågr, att använda samma intervjuguide baserad på resultatet av enkäten till samtliga deltagare. Vid transkriberingen av materialet har jag varit så nggrann sm möjligt ch använt mig av analysmetdik med upprepad kndensering (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012). Vad gäller studiens generaliserbarhet bygger den på deltagarnas samstämmighet vad gäller utkristalliserandet av de teman sm ligger till grund för resultatet (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012). Dessa tre teman ch studiens resultat krrespnderar med kärnsymptmen vid ADHD (American Psychiatric Assciatin, 2014) ch tidigare frskning av Brwn (2013) ch Barkley (2006) vad gäller variatin av de exekutiva funktinerna även beskrivet av Gray et al. (2015). 24

25 9. Frskningsetiska överväganden En intervjusituatin kan bli persnlig ch känslsam. För intervjuaren är det viktigt att veta att hen inte är terapeut utan intervjuare men det är samtidigt angeläget att intervjuaren har kunskap m att identifiera r (Kvale & Brinkmann, 2009). I detta fall har jag kmpetens sm legitimerad sjuksköterska med erfarenhet av klinisk psyklgi, pedaggisk verksamhet inm neurpsykiatri ch psyklgi samt praktisk verksamhet sm behandlare med kgnitiv beteendevetenskaplig inriktning. Att berätta m sin ADHD-diagns ch hur den påverkar studiesituatinen är en privat angelägenhet. Det finns alltid en risk att känslig infrmatin sm delges kmmer i rätta händer varför det särskilt bör beaktas vikten av att följa fastställda etiska krav sammanfattade i gd frskningssed (Vetenskapsrådet, 2011). Deltagarna ska infrmeras i förväg gällande studiens innehåll, syfte ch upplägg samt att de när de själva vill ch utan att ange särskild rsak, kan avbryta sitt deltagande. Denna infrmatin har lämnats skriftligt både generellt vid rekryteringen av enkäten samt till de sm därutöver valt att bli intervjuade. De sm valt att delta i intervjusituatin har lämnat sitt skriftliga medgivande ch tagit del av det samtyckesfrmulär sm skickats dem via e-pst (bilaga B, C ch E). Under hela datainsamlingsperiden av enkätsvaren hade deltagarna skyddad identitet. Svaren skickades in via Ggle Drives datainsamlingsfrmulär ch gavs en autmatiserad slumpvis vald kd. 25

26 10. Resultat 10.1 Enkät Deltagandet i enkäten förutsätter fastställd ADHD-diagns vilket även är en av frågrna initialt. Frågrna är uppdelade efter kärnsymptmen på ADHD ch de ska besvaras med utgångspunkt i den egna upplevelsen av de påståenden sm presenteras. Flera svarsalternativ är möjliga. Sammanställningen av enkäten visade på vilka svarsalternativ sm fick flest kryss av flest deltagare ch jag har valt att presentera de svar sm gav 100 % markering. Dessa svar fick utgöra grunden till de frågr sm sedan ställdes under djupintervjuerna ch belyser de mråden där deltagarna uppgav störst andel funktinspåverkan på grund av ADHD. Övriga svarsalternativ gav sm högst 50 % utfall. Enkäten, kallad DIVA- (P) (bilaga A) strävar efter att utröna m ADHD:s inverkan på exekutiva funktiner även påverkar persnen i pedaggiska situatiner ch i detta fall under sina studier till sjuksköterska. Frågrna är en mbearbetad ch anpassad pedaggisk versin sm grundar sig på Diagnstic Interview fr ADHD in adults (DIVA). DIVA i sin tur faller tillbaka på diagnskriterierna för ADHD sm de är fastställda i DSM-manualen (bilaga F). Frågrna i DIVA handlar m att upptäcka de identifierade kärnsymptm sm återfinns vid ADHD; uppmärksamhet, hyperaktivitet ch impulsivitet i det dagliga livet. DIVA-(P) strävar efter att upptäcka m dessa kärnsymptm påverkar de exekutiva funktinerna vid pedaggiska situatiner hs vuxna persner med diagnsen ADHD. Ett samlat resultat av de genmförda enkäterna gav en indikatin på inm vilka mråden relaterade till exekutiva funktiner persnerna hade störst påverkan av sin ADHD-diagns ch att dessa frågemråden var de sm skulle kmma att utgöra intervjuguiden till de fördjupade individuella intervjuerna (bilaga D). De mråden sm identifierades sm pririterade fkusmråden, det vill säga de frågr sm samtliga deltagare angav psitivt svar på var de svårigheter sm studenterna upplevde i att 26

27 fungera i grupp med andra studenter, att starta ch avsluta teretiska uppgifter, behålla kncentratinen både under teretiska studier sm under samtal. Det angavs även svårigheter med distraherande störningar ch prblem med kncentratinen vid mntna, upplevda krångliga ch tråkiga uppgifter. Studenterna angav svårigheter med rganisatinsförmågan relaterat till tydliga instruktiner ch avsaknad av återkppling. Det fanns en överenstämmelse i svaren kring studierelaterade prblem avseende rastlöshet kpplat till kravet på stillasittande aktivitet sm under långa föreläsningar. Rastlösheten upplevdes även leda till irritatin m kurskamrater, lärare exempelvis tg lång tid på sig till avslut i diskussiner ch samtal. Sammanfattningsvis indikerar de insamlade enkätsvaren på en tydlig kppling till diagnskriterierna för ADHD samt en påverkan av de exekutiva funktinerna under pedaggiska mment ch situatiner. Enkäten påvisar störst påverkan i studiesituatiner av ADHD inm de mråden sm senare efter resultatanalysen visade sig kmma att ingå i de tre identifierade teman; påverkan på variatiner i förmågan att fkusera, varierande tillgång till minnesfunktiner ch upplevelsen av energitillgång. Deltagarna i enkäten fick även möjlighet att med egna rd beskriva inm vilka mråden de upplevde sig ha störst prblem av ADHD-relaterade symtm. Under studietiden upplevdes prblem med att planera sina studier ch att initiera ch genmföra uppgifter. Om de själva hade möjligheten att påverka sin studiesituatin angavs sm exempel mindre arbetsgrupper, tydliga riktlinjer vid uppgifter, knkret ch snabb återkppling från lärare ch handledare. De angav planering ch att sätta upp tydliga deadlines för sig själv sm högt pririterade åtgärder för en välfungerande studiesituatin. Några upplevde sig ha fördelar av sin diagns under studietiden bland annat ett strt intresse för det studerade, en fallenhet för yrket ch att kunna se lösningar ch möjligheter med större variatin än andra ch att vara effektiv när det verkligen gäller. De via enkäten identifierade fkusmråden med kpplingar mellan ADHD-symptm ch pedaggiska situatiner gavs större utrymme under de individuella intervjuerna ch presenteras sm följer. 27

28 Sammanfattning av enkätsvar Åtta (8) deltagare i enkäten valde att gå vidare ch tackade ja till individuella djupintervjuer. Deltagarantalet var 28 persner ch deras ålder fördelades på detta vis: år; 30 %, år; 50 %, 35 år eller äldre; 20 %. En tredjedel av deltagarna i enkäten hade diagnsen ADHD av kmbinerad typ ch två tredjedelar diagnsen ADHD huvudsak nedsatt uppmärksamhet % av deltagarna hade inte fått sin ADHD diagns innan de påbörjade sina studier till sjuksköterska. 67 % tg kntakt med studievägledaren/studiesamrdnaren först efter en tid av studier. Deltagarna kunde kryssa för lika svarsalternativ ch de frågr vars svar gav ett 100%-igt samstämmigt utfall var de sm redvisas nedan: Har du även andra diagnser sm kan påverka din studieförmåga: Ångest ch r. Varför lckades du av att studera till sjuksköterska?: Gda möjligheter till framtida anställning. Mitt intresse för människr. Inm vilka mråden har du under studietiden till sjuksköterska upplevt svårigheter på grund av din ADHD-diagns? Att fungera i arbetsgruppen ute i praktik. Starta ch avsluta teretiska uppgifter. Hur är det med kncentratinen när någn talar till dig? Ofta minns jag inte vad sm sagts. Det går lättare att kncentrerar mig på ett samtal en till en än när det är flera deltagare. Hur är det med din rganisatinsförmåga kpplat till dina studier? Jag blir stressad över att inte uppfatta vad sm krävs av mig för att klara en uppgift. Känner mig fta säker på m jag uppfattat instruktiner ch m jag utfört uppgiften rätt. 28

29 Jag behöver tydlig ch snabb återkppling. Blir du fta distraherad av yttre störningar i din studiesituatin? Jag har svårt att hitta tillbaka till tråden m jag blir störd. Hur upplever du mntna uppgifter ch situatiner? Jag tappar kncentratinen m föreläsaren inte varierar sig. En krånglig ch innehållsmässigt tråkig uppgift får mig att tappa intresset redan från start. Vilka symptm på rastlöshet har du under dina studier? Rör ständigt på någn del av krppen (kan ha hittat strategier sm tuggummi, spänna ch slappna av muskler, ritar, pillar på ngt). Jag föredrar att sitta långt bak i föreläsningssalen. Hur fungerar du i samverkan med andra kurskamrater, lärare, handledare, patienter? Jag tycker andra tar lång tid på sig att kmma till avslut i diskussiner. Enkäten (bilaga A) innehöll avslutningsvis frågr där deltagarna hade möjlighet att ge mer uttömmande persnliga svar. Här återges exempel på representativa svar i citatfrm. Inm vilka mråden har/hade du störst prblem under din studietid till sjuksköterska? Seminarier, redvisningar, att planera för hur lång tid ch vad jag ska läsa inför tentr, att kmma igång med inlämningsuppgifter, grupparbeten, det blir lätt stökigt ch segt i en jbbig kmbinatin. Vad trr du skulle underlättat för dig att studera till sjuksköterska? Mindre grupper vid seminarier. Kan ha ångest i veckr innan stra redvisningar. Om jag fått tydligare riktlinjer ch tips på hur jag ska lösa de praktiska situatinerna för att undvika förvirring ch stress. Diagns ch medicinering. 29

30 Om du skulle ge en blivande sjuksköterskestudent med ADHD några studietips, vad skulle det vara? Planera. Skriv upp allt. Inlämningar, var saker ska förvaras, planera studietiden, sätt upp timmar sm ska ägnas åt studier med krta avbrtt ch belöningar, gör ngt annat (kul) emellan. Förbered dig. Klla scheman i förväg, använd påminnelser i mbilen, ta hjälp av samrdnaren. Sätt upp tydliga deadlines. Vilka råd vill du ge undervisande lärare när det handlar m sjuksköterskestudier ch ADHD? Vara förstående ch påläst m ADHD. Lyssna på individen. Jag trr jag kan bli en utmärkt sjuksköterska. Variera undervisningen. Ta täta pauser, tydliga pwer pint ch presentatiner. Streama gärna föreläsningarna. En persn med ADHD fungerar, agerar ch tänker fta på ett annrlunda vis men inte nödvändigtvis på ett felaktigt sätt bara annrlunda mt dig själv ch i allmänhet. Vilka fördelar finns/fanns det för dig att ha ADHD ch studera just till sjuksköterska? När jag väl tar tag i saker är jag effektiv ch kan se många lika möjligheter. Jag är rädd ch nyfiken ch genuint intresserad av människr. Jag kan räkna ut tänkbara händelser ch se behv hs patienter sm andra inte ens skulle kmma på ch på så vis ligga steget före i mvårdnaden. 30

31 10.2 Intervju Här nedan återges deltagarnas svar med den semistrukturerade intervjuguiden sm utgångspunkt (bilaga D). Svaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys varpå tre teman utkristalliserades. Resultatet presenteras tematiskt inklusive analys. Samtliga deltagare sm intervjuades enskilt var studerande på sjuksköterskeprgrammet. Alla intervjuade studenter utm en hade varit i kntakt med studievägledare/samrdnare för funktinsnedsättningar. De var alla nöjda med kntakten ch den hjälp de erbjudits var längre tid på tentr, skriva tenta på datr (7 deltagare hade använt sig av denna frm av stöd), anteckningshjälp (endast en student hade accepterat detta erbjudande) ch i viss mån talböcker (någt deltagarna inte riktigt ansåg sig vara i behv av). Ingen av deltagarna hade samtidig dyslexi eller andra läs/skrivsvårigheter) enskilt rum under tentamen (de studenter sm erbjudits detta; 5), var mycket nöjda ch hade velat erbjudas denna frm av stöd i större mfattning, endast vissa tentr gick att rdna på detta vis på grund av sals- ch persnalbrist). De flesta deltagarna i intervjun (7 av 8) hade valt att tala med samrdnaren för att de ville veta m det fanns extra stöd sm passade dem på sklan. En student fick svårigheter att genmföra sin VFU (verksamhetsförlagd utbildning) på grund av avsaknad av diagns ch i behv av medicinering. Efter studieuppehåll, diagns ch medicinering erbjöds individuell studieplan med särskilt pedaggiskt stöd med KBT-metdik ch MI samtalsmetdik (Rsengren, 2012) vilket föll väl ut ch studenten kunde återuppta sin utbildning med gtt resultat. En majritet av deltagarna uttryckte intresse för ämnet sm avgörande för förmågan till hyperfkus ch lyckat studieresultat. Det sm upplevdes sm arbetsamt på grund av ADHD var när det gavs långa ch tydliga instruktiner samt när de förväntades genmföra ch planera någt under tidspress sm lämnade utrymme för variabler i utförande. Miljöfaktrer sm hög ljudvlym, rumslig stökighet, upplevd stress, interpersnella knfliktsituatiner ch förmåga att kppla av ch varva ner på fritiden påverkade deltagarna starkt negativt. Deras självkänsla påverkades av att handledare ibland feltlkade symptm på ADHD; sm uttröttbarhet, varierad uppmärksamhet, behv av att samla energi ch ladda m ch nyfikenhet sm varande hövligt, kunnigt, ppsitinellt ch tecken på lathet ch dryghet. En student berättade m hur handledaren känt sig persnligen kränkt av att studenten frågade varför hen utförde mmentet sm hen gjrde. Syftet var att lära sig mera men handledaren uppfattade det sm kritik inför patienten. Efter kndensering av det insamlade materialet från 31

32 enkät ch intervju utkristalliserades sm nämnts tre teman där ADHD-relaterade symptm kpplade till sjuksköterskestudier var särskilt framträdande: 1. Fkus: Förmågan att behålla fkus ch flytta fkus mellan uppgifter Brwn (2013) 2. Minne: Användandet av minnesfunktiner, främst arbetsminnet ch att kunna återkalla minnen (Brwn, 2013) 3. Energi: Förmågan att rganisera uppgifter ch material, tidsberäkning, förmågan att priritera, reglering ch upprätthållandet av graden av vakenhet, fysisk ch mental ansträngning ch att styra hastigheten (tankeförmåga, mtrik mm) Brwn 2013) 1. Fkus Studenterna upplevde stra variatiner i förmågan att kunna fkusera på en uppgift över tid. Denna variatin kan kmma efter en krtare eller längre tid ch uppstå i lika situatiner. Den största anledningen till en nedsättning av fkuseringsförmågan uppkm då en uppgift eller situatin upplevdes vara tråkig, meningslös, upprepande, långsam ch tydlig. En uppgång i fkuseringsförmågan inträdde då uppgifter ch situatiner upplevdes sm stimulerande, intressanta, strukturerade ch begripliga. Studenterna angav att de fta var bra på att strukturera åt andra ch kan förutsäga prblem sm kan uppkmma. De angav vidare att de jbbar bäst under press ch stress då förmågan att hyperfkusera blir ptimal. När de går in i sin yrkesrll ökar förmågan att fkusera ch kncentrera sig på uppgifter. En student beskriver svårigheten med att ha varierande grad av uppmärksamhetsförmåga under ett pågående samtal ch hur detta kan skapa en str stress ch leda till missad infrmatin sm är viktigt för studenten. En rädsla för att uppfattas sm dum finns närvarande eftersm upprepade frågr kring samma ämne tenderar att av andra uppfattas sm att vederbörande inte intellektuellt förstår vad sm sägs: (Jhan):Jag behöver få samma saker förklarade för mig upprepade gånger. Det handlar inte m att jag inte förstår utan på grund av bristande uppmärksamhet. Jag lyssnar så gtt jag kan, jag fkuserar ch lyssnar ch försöker verkligen vara uppmärksam på vad sm sägs men jag hör inte. Om jag hör vad du säger har jag glömt vad du sagt halvvägs genm din mening. Jag kan fta inte minnas vad du sagt men jag är medveten m att det finns missad infrmatin. Jag känner mig fta 32

33 för dum för att be dig upprepa vad du sagt ytterligare gånger ch medans jag försöker lyssna på vad du säger blir du distraherad av att jag inte sitter stilla eller pillar på någnting. Jag kan inte höra någnting på grund av att min hjärna rusar. Jag avbryter (tyvärr) ibland när människr pratar (de utan ADHD pratar sååååå långsamt) annars glömmer jag min päng sm måste levereras i sitt sammanhang. När andra väl har slutat prata har jag redan 15 andra tankar m 8 saker jag skulle kunnat göra eller säga. Studenterna har hittat egna cpingstrategier för att hantera den varierade förmågan att fkusera. Dessa cpingstrategier kan exempelvis vara att de ritar ch pillar på saker, det vill säga håller fkus uppe genm att vara fysiskt aktiva i någn frm. (Anna): Jag får två gånger så lång tid på mig för att skriva prv/inlämningar i ett tyst rum med reducerade yttre störningar. Det är verkligen värt att klla upp sådant med din studievägledare. Jag bandar föreläsningar. Gör det sm måste göras, maskar gärna ch undviker det sm inte behöver göras. Går bara på de föreläsningar sm är ett måste. Ge mig tid innan svar, tänka m i huvudet. (Maria): Självvalda delmål, inte av ngn annan. Ger mig själv belöningar, sätter upp delmål: efter 14 sidr får jag ta en cig. Gör det sm måste göras i sista stund, blir dck bra resultat. Minnesfunktiner- använder kalendern i mbilen m mer än en sak ska göras. Antecknar. Valt utbildning efter intresse. Medicinen gör att jag kan kncentrera mig bättre men den tar jag bara ibland. Jag blir så tråkig av den. I grupper är jag initialt blyg ch tillbakadragen. Vill inte varva upp ch bli hyper. Vill se hur flk är. Fyller i meningar m jag vet vad människr ska kmma att säga, ritar samtidigt, pilla på ch pillar sönder saker det ökar fkus. Antingen Här van beskriver studenten hur hn löser studiesituatinen genm att använda sig av cpingstrategier. Ett visst mått av närhet till deadline beskrivs ckså sm en fungerande strategi för att få saker gjrda i tid. Att leva med ADHD beskrivs av deltagarna sm att ständigt utvärdera sig själv ch att rannsaka sin egen förmåga. En student jämför sina egna funktinsvariatiner i yrkesutövandet med hur det kan vara att ha dyslexi i samma situatin: (Anna);Tricket är att utvärdera dig själv på ett ärligt sätt. Om du kan lära dig självkntrll kan ingen någnsin tr att du har ADD/ADHD. Om du inte kan det? Det är för mycket detaljer kpplade till sjuksköterskeyrket ch det finns så mycket sm kan gå allvarligt fel i så fall ska du söka dig till ett mråde inm sjukvården där du är en mer säker utförare. Eller helt enkelt fundera på någt annat m det känns bättre; sm utbildningsverksamhet, rättsmedicin, terapeutisk verksamhet mm. För att kunna smälta in i mängden ch inte alltid riskera att definieras ch definiera sig själv sm en persn med ADHD har studenterna hittat självkntrllerande funktiner ch strategier. Deltagarna pängterade vikten av att utvärdera dig själv på ett ärligt sätt. Däremt är svårigheterna stra ch då självkntrll inte är möjligt ansågs det att det är för mycket detaljer kpplade till sjuksköterskeyrket ch det finns så mycket sm kan gå allvarligt fel. En rekmmendatin m att i så fall söka sig till ett mråde inm sjukvården där individen är en 33

34 mer säker utförare. Alternativet kunde annars vara att helt enkelt fundera på någt annat m det känns bättre; sm utbildningsverksamhet, rättsmedicin, terapeutisk verksamhet mm. Studenterna var medvetna m sina för- ch nackdelar på ett påtagligt vis. I många situatiner sammanfaller förmågan att fkusera på en variatin i minnesfunktinerna ch även variatinen i energitillgång. Deltagarna beskriver ett flertal situatiner där de tre temana tydligt samverkar i varierande kntext. Ofta mindes deltagarna inte vad sm sagts. De upplevde att det går lättare att kncentrerar sig på ett samtal en till en än när det är flera deltagare. Ett flertal deltagare beskrev de lika fördelar det för med sig att ha ADHD ch studera. De beskriver hur de fungerar bäst under stress ch att intresset för utbildningens innehåll gör att de kan hyperfkusera under lång tid. Dck har denna förmåga att arbeta under stress ch fkusera kncentrerat ett pris i frm av ibland ttal utmattning efter arbets-/studie- /praktikdagens slut: (Catharina):Bra på att strukturera åt andra, kan förutsäga alla prblem sm kan uppkmma. Jbbar bäst under press ch stress. Kan då hyperfkusera. Jag går in i en yrkesrll. (Therese):Jag har mfamnat de fördelar jag har med att ha ADHD. Jag är kreativ, människr dras till mig just för att jag är annrlunda ch jag har hittat humrn i min sk funktinsnedsättning. Omvårdnad är en prfessin sm passar mig på grund av all multitasking sm det innebär. Jag tycks inte ha tid att tappa mitt fkus eftersm det ständigt skiftar. På jbbet fungerar jag bra, jag kan förprgrammera mig att vara fkuserad, kncentrerad ch hantera mina emtiner, bättre med åren (22 år). Det funkar ett tag är helt slut när jag kmmer hem. (Immanuel):Psitivt med diagns. Patientsäkerhet: kan tänka ut alla möjliga scenari innan, tänker inte smalt utan brett, bra på att göra struktur för andra ch förklara. Riskbedömningar, katastrftänkandet underlättar vid prblemlösning. Det är kul med stress! Även krdinatinen fungerar bättre på jbbet jbbläge. Vissa mment i utbildningen beskrivs av studenterna sm mest plågsamma. Dessa är företrädesvis situatiner sm kräver långvarigt stillasittande ch fkus: (Cecilia):Tentr är värst. 4 timmar, mitt fkus räcker i 1 timme sedan är jag uttråkad ch behöver röra på mig. Bästa vre m jag kunde gå ut ch ta en cig ch ladda m hjärnan under tentan (fkus+ energi). Minns delar ch detaljer från föreläsningar, inte vad det handlar m i det hela. Orkar inte sitta stilla, ångest innan, slarvfel på tentr. Ytterligare exempel på hur dessa tre funktiner samverkar ch vikten av tydliga instruktiner i studiesammanhang beskrivs på genm en ökad stress över att inte uppfatta vad sm krävs för 34

35 att klara en uppgift. En säkerhet m att rätt uppfatta instruktiner ch m uppgiften utförts rätt angavs. Deltagarna pängterade vikten av tydlig ch snabb återkppling. De studenter sm medicinerade med metylfenidat under studietiden beskriv lika effekter på studieförmågan ch påverkan på studiesituatinen i strt. Bland annat upplevde flera studenter en ökad kncentratinsförmåga. En student beskrev nackdelen med att medicinera brt sin ADHD med att förmågan att fkusera påverkas av upplevelsen av hur pass intresseväckande situatinen är. Om någt är intressant eller kul är det ftast inget prblem att fkusera. Då kan fkus bibehållas hur länge sm helst. Till ch med så länge att studenterna glömde brt att äta ch dricka. 2. Minne Deltagarnas upplevelser av variatiner av minnesfunktinerna sträcker sig över större delen av studietiden ch de situatiner sm uppkmmer. Ofta handlar det m att inte minnas vad sm sagts både i direkta samtal en till en men ftare blir detta framträdande då någt ska muntligt återges på direkt anmdan då en snabb respns efterfrågas. Tentamenssituatiner kan på grund av detta vara besvärligt ch ta längre tid i anspråk. Studenterna minns delar ch detaljer från föreläsningar ch inte vad det handlar m i det stra hela. Påfallande fta rkar studenten inte sitta stilla ch får ångest innan tentamensdags ch gör därmed slarvfel på skriftliga tentr. Under intervjuerna framkm ett behv av att få samma saker förklarade upprepade gånger. Det handlar inte m nedsatt förmåga att förstå utan på grund av bristande uppmärksamhet tgs inte infrmatinen in. Deltagarna beskrev fenmenet sm m att de fkuserar ch lyssnar ch försöker verkligen vara uppmärksamma på vad sm sägs men att de inte hör. Om förmågan att höra vad sm sägs finns är det inte säkert att det för den skull fastna i minnet. De beskriver att de har glömt vad sm sagts halvvägs genm en mening ibland när kncentratinen brister. Medvetenheten m att det finns missad infrmatin är plågsam ch känslan av att känna sig dum ch be m upprepning av vad sm sagts ytterligare gånger är påtaglig. En student beskriver hur svårt det kan vara att ha varierande minnesfunktiner ch hur den varierande tillgången på energi kan spela en str rll inte bara för den egna upplevelsen av situatinen utan i samverkan med andra: 35

36 (Susanne):Minns inte inlärd kunskap ch glömmer allt jag lärt mig under prven. Glömmer inbkade möten, tider, scheman. Förlägger saker. Säger saker jag inte menar på impuls. Jbbigt med långa föreläsningar, rkar fram till lunch sedan går jag hem för att läsa själv annars skulle jag uppfatta bara vissa saker, fragment av föreläsningen ch då röra till det för mig. Or ch ångest inför möten med andra människr, säker på hur jag ska vara ch bete mig. Kan uppfattas sm dryg ch nnchalant. Sällskaplig ch gärna ensam. Lite för pushig. Har inte berättat för fler än de närmaste m min diagns, däremt hur jag är sm persn ch när jag behöver tid att tänka efter m ngn t ex vill att jag snabbt ska skifta fkus ch göra ngt annat. 3. Energi Ett påtagligt övergripande prblem i många skilda situatiner är tillgången eller avsaknaden av energi i frm av fysisk ch psykisk trötthet, upplevelsen av stress, förmågan att kppla av under ledig tid, hög grad av energi vid intresse ch ökad mtivatin, regleringen av graden av energi (allt eller inget). Denna varierade tillgång på energi upplevdes ibland i psitiva termer i lika studiesituatiner. Exempelvis angav deltagarna att de fungerar bättre under press ch att det är därför de vet att de kmmer att bli en bra sjuksköterska. Ett arbete där kravet är att persnen måste vara på gång ch ha mycket jbb underlättar förmågan till kncentratin ch att upprätthålla lagm grad av energi. Medicinering med företrädesvis metylfenidat användes på varierande sätt av deltagarna. Några använde medicinen dagligen med långtidsverkande effekt, andra krttidsverkande preparat ch ytterligare andra tg medicinen endast vid behv. Det finns en upplevelse av at persnligheten blir förändrad med medicinering ch att detta inte alltid är önskvärt. Priset av förbättrad kncentratin är en upplevelse av tristess; (Immanuel): Jag har lärt mig att hantera livet utan mediciner ch använder det (ADHD) till min fördel. Ritalin (metylfenidat) gjrde mig tråkig sm persn ch jag kände mig avstängd ch platt. Jag använder mina mediciner bara när jag kmmer ihåg att ta dem (ha!) ch när jag behöver dem (Cahtarina): När du är van vid att din hjärna går en miljn mil i timmen ch du tänker på ungefär 20 saker samtidigt är skillnaden med medicin (metylfenidat) att du tänker på en sak, gör en sak ch gör det färdigt. Sedan går du vidare ch gör nästa sak sv. I jämförelse med vad det är att ha 20 lika saker på gång ÄR det tråkigt. Det är inte så vi är vana vid att göra De situatiner sm gav upphv till upplevelsen av bristande energi kunde till exempel vara långa seminarier ch föreläsningar. Långvarigt sittande medförde muskulära spänningar ch gav värk i krpp ch huvud. Även seminarier, redvisningar, att planera för hur lång tid ch vad jag ska läsa inför tentr, kmma igång med inlämningsuppgifter ch grupparbeten gjrde att det blev stökigt ch segt i en jbbig kmbinatin. Om de uppgifter sm gavs var tydligt 36

37 frmulerade ch specifika i allmänhet upplevdes en mental ch fysisk trötthet sm var svår att ta sig ur. Ibland krävdes en stunds sömn för att rka frtsätta med en uppgift. Energitillgången beskrivs sm begränsad ch samtidigt fluktuerande. Vissa situatiner där ett aktivt lyssnande ch deltagande avkrävs beskrivs sm svåra att härda ut. Om innehållet i det sm diskuteras uppfattas sm nödigt beskrivs situatinen näst intill hållbar: (Susanne):Persnalmöten gör mig galen under min VFU. Vi hade ett idag ch det varade hela 2,5 timma. Jag var arg på en tidigare händelse där någn ljugit för mig m någt ch alla blev upprörda över detta eftersm de trdde vi löst prblemet. Vi löste det aldrig nu heller, vi pratade m det i kubik! Sedan frtsatte det m ch m igen, tråkiga små detaljer. Mycket prat m små saker. De studenter sm fått sin diagns på äldre dar (50 i ett specifikt fall) angav att m de hade vetat att de var funktinsnedsatta hade de förmdligen inte åstadkmmit det de gjrt ch antydde att det skulle ha hämmat dem ch gett en negativ självbild av att vara inkapabel. Ett flertal deltagare angav att de inte trdde att högre studier ch ADHD hörde ihp. De var av uppfattningen att har man ADHD kan man inte klara av högre studier eftersm funktinsnedsättningen möjliggjrde detta. En student beskriver det sm flera angav sm skäl till att välja sjuksköterskeyrket; att det är ett yrke där det går att få utlpp för energi ch kreativ förmåga inm ramen för en strukturerad miljö; (Cecilia):Jag har alltid varit lite adhd-ig! (så klart ) Det var därför jag valde att bli sjuksköterska. Min far ville att jag skulle börja med affärer men det skulle jag inte stått ut med i längden. Sjuksköterskeyrket får mig att använda all min energi på ett psitivt sätt. Jag har aldrig varit någn tppstudent men lyckligtvis lärde jag mig mycket utan så str ansträngning, jag hade lätt för att lära. Efter examen vill jag arbeta inm akutsjukvård Under studierna ingår verksamhetsförlagd utbildning ch där finns specifika svårigheter kpplade till energinivån. Några deltagare beskrev att förekmmande persnalmöten var särskilt påfrestande. En specifik situatin beskrevs sm att under 2,5 timma pratade man länge m samma saker sm inte var någt särskilt att diskutera. Sedan frtsatte det m ch m igen vilket möjliggjrde att upprätthålla en lagm energinivå. Även lika strategier för att hantera studiesituatiner präglas av graden av energitillgång. Deltagarna beskrev att de gör endast det sm nödvändigtvis måste göras ch maskade gärna ch undvek det sm inte behövde göras. En vanligt förekmmande strategi var att bara gå på de föreläsningar sm är ett måste för att klara utbildningen. 37

38 Deltagarna i studien var samtliga studenter med ADHD på sjuksköterskeprgrammet. De upplevde en str tillfredställelse i att studera ett ämne sm de själva valt ch finner intressant i strt. Inm utbildningen i sin helhet finns varierande mment sm upplevs påverka ch påverkas av graden av energi, förmågan att fkusera ch tillgången till minnesfunktiner. Deltagarnas förmåga att fkusera berr till str del på hur pass mtiverade de är till att genmföra uppgiften. Förmågan att hyperfkusera, en egenskap med stark kppling till persner inm det neurpsykiatriska fältet sm diagnstiserats med ADHD eller AST, upplevdes sm både en tillgång ch en nackdel. En tillgång då det intressanta kunde studeras med bibehållet fkus under längre tid ch en nackdel då fkus istället hamnade på någt mer trivialt då fkus istället brde legat på studieuppgiften. Denna förmåga att hyperfkusera upplevdes regleras av intresse för uppgiften. En stimulerande, tydlig ch begriplig uppgift gav en upplevelse av energiförlust sm i sin tur påverkade förmågan att fkusera på densamma. Studenterna upplevde att även minnesfunktinen påverkades av graden av studieuppgiftens grad av intresseväckande förmåga ch känsla av sammanhang. Deltagarna beskriver hur en ADHD-hjärna är van vid att hantera stra mängder inkmmande infrmatin i srterad rdning ch att dessutm srtera en str mängd möjliga utfall av både verbal ch fysisk karaktär. Detta kan både vara psitivt ch negativt i lika sammanhang. Psitivt i den bemärkelsen att studenterna upplevde sig se uppkmna situatiner på ett flerdimensinellt vis till exempel ute i praktik ch på det viset se alternativa möjligheter till vårdande insatser ch ge kreativa lösningar på akuta prblem. Det finns hs samtliga deltagare en uttalad stlthet över att ha ADHD-diagns ch ingen av deltagarna hade velat vara utan sina speciella förmågr av kreativitet, snabbhet i tanke, prblemlösningsförmåga, md ch verbal kapacitet. Detta trts beskrivningar av svårigheter med varierade minnesförmågr, kncentratinsförmåga, varierande energitillgång ch svårigheter att upprätthålla fkus; (Therese): De kallar det för ADHD, jag kallar det genialitet! (Maria): Sm persn med ADHD är du annrlunda men å andra sidan är vi inte alla det? När jag säger annrlunda menar jag på ett psitivt sätt. Vi är kreativa, spntana, festliga, charmiga, intelligenta ch mycket mer. Då denna egenskap istället blir ett hinder kan det röra sig m när inte tydliga direktiv ges för att genmföra en uppgift m det förväntas lösas på ett på förhand givet vis. Detta upplevde studenterna sm negativt under utbildningen men att senare i yrkeslivet fanns det större 38

39 möjligheter att lösa prblem på sitt eget sätt ch inte det föreskrivna, enda rätta. Likaså uppstd detta prblem under tentamen där endast rätta svar skulle återkallas ur minnet i stället för att kunna resnera ch prblematisera kring lika tänkbara resultat. Ute i praktik löste de situatinerna genm att studera kulturen ch hur man brukade göra för att inte riskera felbedömningar. Deltagarna upplevde alla att intresse för det studerade ämnet var av str vikt för ett lyckat studieresultat samt att vikten av fungerande studierelaterade strategier var avgörande. Deltagarna angav även en stark mtivatin till att genmföra utbildningen sm en framgångsfaktr, särskilt under perider då studierna gick trögt ch deltagarna riskerade fastna i hpplöshetskänslr Resultatsammanfattning En str andel av deltagarna angav glädjen i att sjuksköterskeyrket erbjöd stra variatinsmöjligheter vad gällde arbetsplats ch arbetsmment avsett arbetsplats men att de särskilt ville vara så aktiva sm möjligt. Ett flertal av deltagarna såg sig själva sm blivande akutsjuksköterskr eller inm prehspital vård sm ambulansverksamhet ch intensivvård. Ju större grad av händelserik arbetsdag dest större möjlighet att kunna fkusera, agera ch använda sin kreativitet på ett psitivt sätt. Merparten av deltagarna var även medvetna m att en krävande arbetsdag skulle kunna kmma att påverka deras energitillgång på ett negativt sätt efter arbetsdagens slut. Dagens rådande diskurs kring ADHD-diagnsen frmar ch knstruerar de persner sm diagnstiseras ch påverkar deras egen självbild (Shaw et al., 2016). Ett flertal av deltagarna i studien berättade m att de hade låg självkänsla just på grund av att samhället alltid lyfter fram ADHD i samband med låg funktinsförmåga. Diskursen påverkar även hur persnerna blir bemötta ch bedömda under sina högsklestudier vilket visade sig i återgivna upplevelser av att handledare efter att de berättat m sin diagns blivit negativt bemötta. Fkus på rådande diskurs handlar m svårigheter, hinder ch nedsatta förmågr när det brde handla m möjligheter, lösningar ch varierande förmåga (Gillberg, 2014). Eftersm fkus ftast ligger 39

40 på det negativa hs människr i allmänhet när det kmmer till synen på ADHD valde studenterna brt att berätta m sin diagns. Det synsätt sm genmsyrar samhället återfinns även inm högsklepedaggiken ch synen på de studenter med ADHD sm deltar i utbildningar. Den allmänna synen på vad sm är en avvikelse ch ett prblem härleds till diagnsen ch tillskrivs persnen på ett nedlåtande vis (Brwn, 2013). Återkmmande berättelser från deltagarna vittnar m detta. Denna medvetna knstruktin av en persna grundar sig fta på kunskap m vad ADHD egentligen innebär för möjligheten till lyckade högsklestudier ch blandas fta ihp med andra funktinsnedsättningar ch en föreställning m att även intellektet skulle vara negativt påverkat (Brwn, 2014). 40

41 11. Diskussin 11.1 Metddiskussin En kvalitativ metd (Kvale & Brinkmann, 2009) sm blandar enkät ch intervju kan sm i detta fall både ge mer generella svar ch även fördjupade, kmpletterade ch mer persnliga svar. Enbart enkätsvar m än i större antal hade tappat den mer persnliga definitinen av lika aspekter av att studera till sjuksköterska med ADHD. Möjligen hade ett större antal svaranden varit önskvärt vad gäller enkätsvaren (28 ttalt) men sammanställningen visade på överensstämmande svar vad gäller de mråden sm ansågs vara signifikanta för prblembilden. Enbart persnliga intervjuer hade kunnat vara tillräckligt i sig då svaren utvecklades ch gav en fördjupad förståelse för när, var ch hur prblematik förknippad med ADHD-symptm uppträder ch yttrar sig (Kvale & Brinkmann, 2009). En annan möjlig variant av studie hade varit fkusgrupp (Kvale & Brinkmann, 2009). Där hade en diskussin ch en dialg kunnat kmma till stånd ch på det viset ge synergieffekter vad gäller mråden sm annars inte fångats upp under enskilda samtal (Graneheim & Lundman, 2004) Resultatdiskussin ADHD prblematiserar under studieperiden inte endast genm de varierande exekutiva funktinsvariatinerna utan med pålagringar av kmrbiditet (till exempel depressin, ångestprblematik ch sömnstörningar) (Brwn, 2013). Samtliga deltagare angav prblematik av någt slag inm psykisk hälsa vilket överensstämmer med tidigare studier av bland andra (O Rurke et al., 2017). 41

42 Ett flertal av deltagarna i min studie hade fått sin diagns sent. Några (4) under gymnasietiden ch två i äldre åldrar, en i 50-årsåldern. Detta ger en försiktig indikatin på att de studenter sm befinner sig på högsklenivå med diagns ADHD har den variant sm ger symptm först i äldre åldrar, från 12 år ch uppåt (American Psychiatric Assciatin, 2014). Bägge varianternas symptm svarade enligt studie bra på läkemedelsbehandling med metylfenidat (Mffitt et al., 2015) vilket många deltagare angav m än att de medicinerade på lika vis; dagligen, vid behv eller högst spradiskt. Eftersm ADHD påverkar arbetsminnet (Brwn, 2013) (Barkley, 2006) är studenter med ADHD på grund av detta fta glömska ch till synes slarviga, någt deltagarna upplevde sm mycket påfrestande eftersm de inte har samma rdning sm sina studiekamrater ch ständigt riskerade att göra slarvfel. Studenterna själva upplevde fta en känsla av att vara annrlunda ch att inte bli accepterade, speciellt inte av andra flickr/kvinnr. Behandlingen vid ADHDrelaterade prblem innefattar läkemedelsbehandling, långsiktig planering för välmående ch hälsa, psykpedaggiska gruppinterventiner, lika typer av terapi ch i studiesammanhang tillgång till stödjande pedaggiska funktiner när sådana är rätt anpassade för ADHD (Brwn 2014). Hs en majritet av deltagarna i studien uppgavs en intraindividuell variabilitet i de exekutiva funktinsnedsättningarna vilket i praktiken innebär snabbt övergående men täta avbrtt i uppmärksamhet ch intentin samt en jämnhet ch variabilitet i prestatin från den ena sekunden till den andra överensstämmande med Castellans et al. (2006) resultat. Dessa funktinsvariatiner prblematiserar inlärning ch påverkar i lika hög grad studieförmågan. Studenterna i studien upplevde sig sm ständigt påverkade av de funktnsvariatiner sm diagnsen för med sig. Studenterna beskrev även i varierande utsträckning en internaliserad bild av att de på grund av sin ADHD inte skulle vara tillräckligt intelligenta ch inte klara av högre studier. Detta till trts att frskning av Brwn (2013) visar på mtsatsen. Det angavs även en rädsla för att berätta m sin diagns med risk för att bli fördmsfullt bemötta ch dömda på förhand av medstudenter ch lärare, någt Brwn (2013) uppmärksammar. De kliniska studier sm gjrts vad gäller förekmst av ADHD-relaterade exekutiva funktinsnedsättningar uppvisar resultat sm stödjer tesen av ADHD-förekmst inm samtliga IQ-nivåer (Duff, 2014) vilket stämmer överens med studiens resultat då detta är högsklestudenter med minst nrmalbegåvning. Anthsel et al. (2008) med flera visade att persner med ADHD ch hög IQ har högre förekmst av störningar gällande sinnestämning, 42

43 avvikande beteende ch ångestprblematik vilket en majritet av deltagarna i studien angav sig ha. Brwn, Reiche ch Quinlan (2011) visade vid en studie på 117 barn ch ungdmar med ADHD ch hög intelligens ett samband mellan kgnitiva nedsättningar en nedsättning av arbetsminne, bearbetningshastighet ch auditivt verbalt minne ch detta var någt samtliga deltagare i studien angav prblem med i varierande grad. Samt tillgång till fungerande exekutiva funktiner ch att de aldrig riktigt kunde förutsäga när ch m de skulle kunna kncentrera sig eller upprätthålla fkus. Brwn (2013) tydliggör dessa svårigheter ch hur det påverkar genmgripande i det dagliga livet. Studenter med NPF, där ADHD är en av diagnserna, jämförs resultatmässigt under studietiden med studenter utan liknande funktinsvariatiner varför deras sätt att agera, resnera ch ta till sig kunskap riskerar i jämförelse te sig avvikande. Studenter med ADHD är inte funktinsnedsatta under alla mment under studietiden utan graden av funktinsnedsättning varierar högst betydligt, ibland så snabbt sm under några minuter, timmar, delar av en dag. Under vissa betingelser upplevs det en fördel att ha en ADHDhjärna. När det handlar m att vara kreativ, se på en situatin från flera aspekter, diskutera, argumentera ch genmföra prjekt med en stark drivkraft. Persner med ADHD har fta en förmåga att känna in sin mgivning, att uppfatta stämningslägen ch läsa av persners känslmässiga status. Det är en fördel vid samtal med sjuka patienter, anhöriga ch kllegr förutsatt att rätt mgivning erbjuds. Under djupintervjuerna framkm att deltagarna anpassade sig till vem de berättade m sin ADHD för. Det fanns en rädsla för att dömas på förhand ch att kunskap kring vad ADHD innebär leder till fördmsfullt bemötande av såväl lärare, handledare sm medstudenter. En majritet av deltagarna lyckades väl med sina studier (deltagarna var antingen inskrivna på lika terminer i sjuksköterskeprgrammet eller hade slutfört sin utbildning) ch tyckte deras förmåga att tänka kreativt, agera prblemlösare, besitta md i diskussiner, situatiner ch uttryck var en fördel samt att förmågan att hyperfkusera gjrde att de kunde kncentrera sig på inläsning till tentr ch under genmförandet av praktiska mment. Jag har mfamnat de fördelar jag har med att ha ADHD. Jag är kreativ, människr dras till mig just för att jag är annrlunda ch jag har hittat humrn i min sk funktinsnedsättning. Omvårdnad är en prfessin sm passar mig på grund av all multitasking sm det innebär. Jag tycks inte ha tid att tappa mitt fkus eftersm föremålet för det ständigt skiftar. 43

44 Samstämmigt kmmenterade deltagarna att det inte är lätt att studera på högskla med ADHD ch det jbbigaste är att det är mycket sm måste vara perfekt ch helt rätt. Är man inte en duktig student så är det mer arbetsamt. Samtliga deltagare önskade sig att det fanns mer uppdaterad infrmatin till alla sm arbetar på högsklan m vad det innebär att ha ADHD ch hur detta påverkar studiesituatinen. De uttryckte det sm att det finns så många myter Studiens resultat visar generellt på upplevelser av utanförskap ch en känsla av att vara annrlunda gentemt sina medstudenter. Ett möjligt sätt att resnera ch tlka svaren kan vara genm det diskursiva perspektivet. Det är inte den explicita sanningen sm är diskursens mål utan att presentera möjligheter till tlkning. Att se på ett fenmen diskursivt, sm i detta fall diskursen kring knstitutinen av ett subjekt (Börjessn, 2003); sjuksköterskestudent med ADHD, synliggör ch tlkar upplevelsen av att studera till sjuksköterska med ADHD i dagens samhälle. Analysen prblematiserar hur studenten själv upplever sin situatin gentemt samhället ch sklans syn på ADHD-diagnsens inverkan på studentens identitetsskapande. En diskursiv analys kan användas i sambandet mellan makt ch exkludering ch lika kategriers (frisk-sjuk, nrmal-nrmal) påverkan på individen (Börjessn, 2003) vilket vre intressant i frtsatt frskning. Ett diskursivt perspektiv på inkludering ch exkludering ch identitetsknstruktin ur ett vetenskapligt perspektiv vad gäller ADHD är att det är en funktinsnedsättning sm drabbar mestadels pjkar ch sm yttrar sig framför allt i mtrisk överaktivitet. Hs yngre män ser man företrädesvis missbrukstendens samt kriminalitet (Erikssn & Beckman, 2007). Eftersm ADHD är en manligt kdad diagns tenderar män att överdiagnsticeras ch kvinnr underdiagnsticeras på grund av bristande kunskap m de könsskillnader i yttrande av symptm sm finns (Biederman et al., 2002). Det rådande diskursiva sätt att se på ADHD manifesterar ch cementerar den negativa bild sm ges ch knstruerar ch reducerar människr, framför allt vuxna kvinnr, till ett bjekt snarare än ett subjekt. Det ger en instrumentell syn på människr kpplat till förenklad beteendevetenskap. Istället brde en mer tillåtande diskurs kunna växa fram med viljan att tala m den sanna vetenskapen ch ge människr med ADHD makten att förmedla en nrmaliserad bild av verkligheten, antingen via frskning, föreläsningar, eller ges nyhetsutrymme sm inte direkt knyter an till de aspekter sm är direkt stigmatiserande ch uttrycker ett utanförskap (Hallerstedt, 2006). 44

45 11.3 Förslag på frtsatt frskning Syftet med studien var att utröna vilka mment i lika studiesituatiner sm påverkas av diagnsen ADHD, dess kärnsymptm på impulsivitet, kncentratin ch uppmärksamhet ch diagnsens kpplingar till exekutiva funktiner genm mina tre frågeställningar: Hur upplever studenterna att studiesituatinen påverkas av att ha ADHD-diagns? Finns det en kppling mellan kärnsymptmen på ADHD enligt DSM-5 ch studenternas upplevelser av studiesituatiner? Vilka variatiner i tillgången på exekutiva funktiner vid ADHD upplevs påverkade i studiesituatiner? Studiens resultat förmedlar en förtydligande bild av vilka situatiner under studietiden sm påverkas av att ha ADHD med fkus på de exekutiva funktinera ch då särskilt de sm påverkar minnesfunktiner, tillgången till energi ch fkuseringsförmågans variabilitet. Framträdande är hur varierande graden av funktinsnedsättning är i fråga m tidsaspekt, miljö, situatin ch känslstatus hs persnen själv. Förmågan att initiera, vidmakthålla ch avsluta skluppgifter varierar för studenter med NPF ch ibland blir situatinen övermäktig ch kan leda till nödiga studieavhpp, en känsla av misslyckande ch med riskerad hälsa sm följd. En tydlig studievägledning ch instruktiner från lärare på hur uppgifter kan lösas är att rekmmendera, likaså upprepningar av instruktiner både muntligt ch skriftligt. En utökad utbildning av lärarkllegiet kan vara nödvändig vad gäller kunskap m hur NPF påverkar studierna. Det vre intressant att vidare kartlägga de svårigheter studenter med ADHD möter under sin studietid. Frtsatt frskning kan även innefatta kvantitativa studier, eventuellt med hjälp av DIVA(P), kring förekmst ch kpplingar till diagnsen ur ett intersektinellt perspektiv ch införande av stödprgram sm mentrsverksamhet ch liknande vartefter utveckla ch implementera en för ADHD anpassad högsklepedaggisk mdell. 45

46 Referenser American Psychiatric Assciatin. (2014). Mini-D 5: diagnstiska kriterier enligt DSM-5. Stckhlm: Pilgrim Press. American Psychiatric Assciatin. (2002). Diagnstic and statistical manual f mental disrders (4., [rev.] uppl.). Stckhlm: Pilgrim press. Barkley, R. (2006). Attentin-Deficit Hyperactivity Disrder: A Handbk fr Diagnsis and Treatment. Guilfrd Publicatins. Beck, A. T., & Haigh, E. A. (2014). Advances in cgnitive thery and therapy: the generic cgnitive mdel. Annual review f clinical psychlgy, 10, Bell, J. (2006). Intrduktin till frskningsmetdik. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Biederman, J., Mick, E., Farane, S. V., Braaten, E., Dyle, A., Spencer, T.,... & Jhnsn, M. A. (2002). Influence f gender n attentin deficit hyperactivity disrder in children referred t a psychiatric clinic. American Jurnal f psychiatry, 159(1), Bradshaw, M., Salzer, J. (2003): The Nursing Student with Attentin Deficit Hyperactivity Disrder. Nurse Educatr, 28(04), Brwn, T.E. (2014). Smart but stuck: Emtins in teens and adults with ADHD. Jssey-Bass, Wiley. Brwn, T. E. (2013). A new understanding f ADHD in children and adults: Executive functin impairments. Rutledge. Brwn, T. E., Reichel, P. C., & Quinlan, D. M. (2011). Extended time imprves reading cmprehensin test scres fr adlescents with ADHD. Open Jurnal f Psychiatry, 01(03), di: /jpsych Brwn, T. E. (2009). ADHD cmrbidities: Handbk fr ADHD cmplicatins in children and adults. American Psychiatric Pub. Brwn, T. E. (2006). Attentin deficit disrder: The unfcused mind in children and adults. Yale University Press. 46

47 Buntn, R. (2004). The scilgy f health prmtin: Critical analyses f cnsumptin, lifestyle and risk. Lndn: Rutledge. Burr, V. (2003). Scial cnstructinism. (2. ed.) Lndn: Rutledge. Bush, G. (2011). Cingulate, frntal, and parietal crtical dysfunctin in attentindeficit/hyperactivity disrder. Bilgical psychiatry, 69(12), Börjessn, M. (2003). Diskurser ch knstruktiner: en srts metdbk. Lund: Studentlitteratur. Carmna, S., Hekzema, E., Rams-Quirga, J. A., Richarte, V., Canals, C., Bsch, R., Vilarrya, O. (2011). Respnse inhibitin and reward anticipatin in medicatin-naïve adults with attentin-deficit/hyperactivity disrder: A within-subject case-cntrl neurimaging study. Human Brain Mapping, 33(10), di: /hbm Castellans, F. X., Snuga-Barke, E. J., Milham, M. P., & Tannck, R. (2006). Characterizing cgnitin in ADHD: beynd executive dysfunctin. Trends in Cgnitive Sciences, 10(3), di: /j.tics Dalen, M. (2011). Intervju sm metd. Malmö: Gleerups Utbildning. Denscmbe, M. (2016). Frskningshandbken för småskaliga frskningsprjekt inm Brwn. Lund: Studentlitteratur. Dickstein, S.G., Bannn, K., Castellans, F.X. & Milham, M.P. (2006). The neural crrelates f Attentin Deficit Hyperactivity Disrder: An ALE meta-analysis. J Child Psychl Psychiatry, 47(10), Distel, M. A., Carlier, A., Middeldrp, C. M., Derm, C. A., Lubke, G. H., & Bmsma, D. I. (2011). Brderline persnality traits and adult attentin-deficit hyperactivity disrder symptms: A genetic analysis f cmrbidity. American Jurnal f Medical Genetics Part B: Neurpsychiatric Genetics, 156(7), di: /ajmg.b

48 Duff, C. T., & Sulla, E. M. (2014). Measuring executive functin in the differential diagnsis f Attentin-Deficit/Hyperactivity Disrder: Des it really tell us anything? Applied Neurpsychlgy: Child, 4(3), di: / Eisenberg, L. (1977). Disease and illness: Distinctins between prfessinal and ppular ideas f sickness. Culture, Medicine and Psychiatry, 1(1), di: /bf Erikssn, E. & Beckman, V. (2007). ADHD/DAMP: en uppdatering. (2., [uppdaterade ch kmpletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Frazier, T. W., Demaree, H. A., & Yungstrm, E. A. (2004). Meta-Analysis f Intellectual and Neurpsychlgical Test Perfrmance in Attentin-Deficit/Hyperactivity Disrder. Neurpsychlgy, 18(3), di: / Gillberg, C. (2014). ADHD and its many assciated prblems. Oxfrd University Press. Gffman, E. (2014). Stigma: den avvikandes rll ch identitet. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Gleman, D. J., & Schwartz, G. E. (1976). Meditatin as an interventin in stress reactivity. Jurnal f Cnsulting and Clinical Psychlgy, 44(3), di: / x Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative cntent analysis in nursing research: cncepts, prcedures and measures t achieve trustwrthiness. Nurse Educatin Tday, 24(2), di: /j.nedt Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) (2012). Tillämpad kvalitativ frskning inm häls- ch sjukvård. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Gray, S. A., Fettes, P., Wltering, S., Mawjee, K., & Tannck, R. (2015). Symptm Manifestatin and Impairments in Cllege Students With ADHD. Jurnal f Learning Disabilities, 49(6), di: / Grpper, R, J. & Tannck, R. (2008) A pilt study f wrking memry and academic achievement in cllege students with ADHD. Jurnal f Attentin Disrders, 12(6), DOI: /

49 Hallerstedt, G. (red.) (2006). Diagnsens makt: m kunskap, pengar ch lidande. Götebrg: Daidals. Hellberg Edström, G. (2004). Behv av habiliteringsinsatser för vuxna med diagns ADHD ch/eller DAMP inm Stckhlms län: rapprt. Stckhlm: Stckhlms läns landsting. Hgman, M, et al. (2017) Subcrtical brain vlume differences in participants with attentin deficit hyperactivity disrder in children and adults: A crss sectinal mega analysis. Lancet Psychiatry Apr;4(4): di: /S (17) Epub 2017 Feb 16.PMID: Hns-Webb, L. (2010). ADHD/ADD sm vuxen: så lyfter du fram dina styrkr. (1. utg.) Stckhlm: Natur & kultur. Illeris, K. (2015). Lärande. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kij, JJS., & Francken, MH. (2010). DIVA 2.0: Diagnstisk intervju för ADHD hs vuxna. DIVA Fundatin, Hämtad från Kpp, S., Kelly, K. B., & Gillberg, C. (2009). Girls With Scial and/r Attentin Deficits: A Descriptive Study f 100 Clinic Attenders. Jurnal f Attentin Disrders, 14(2), di: / Kringelbach, M. L., & Rlls, E. T. (2003). Neural crrelates f rapid reversal learning in a simple mdel f human scial interactin. NeurImage, 20(2), di: /s (03) Krippendrff, K. (2013). Cntent analysis: an intrductin t its methdlgy. (3rd ed.) Thusand Oaks, Calif.: SAGE. Kullberg, C. (red.) (2012). Genus i scialt arbete. (1. uppl.) Malmö: Liber. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa frskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Lander, I. (2003). Genus, nrmalitet ch avvikelse: med krppen sm utgångspunkt. Femininiteter, maskuliniteter ch kriminalitet: genusperspektiv inm svensk kriminlgi,

50 Lang, P. J., & Davis, M. (2006). Emtin, mtivatin, and the brain: Reflex fundatins in animal and human research. Understanding Emtins, di: /s (06) Lamberg, L. (2003). ADHD ften undiagnsed in adults: Apprpriate treatment may benefit wrk, family, scial Life. JAMA: The Jurnal f the American Medical Assciatin, 290(12), di: /jama Larssn, M. (2004). Delaktighet ch identitet delaktighet i vad ch sm vem? I A. Gustavssn, A. (Red) Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur. Lensing, M. B., Zeiner, P., Sandvik, L., & Opjrdsmen, S. (2015). Quality f Life in Adults Aged 50+ With ADHD. Jurnal f Attentin Disrders, 19(5), di: / Linehan, M. M. (2000). Dialektisk beteendeterapi: Fa rdighetstra ningsmanual. Stckhlm: Natur ch kultur. Malterud, K. (2014). Kvalitativa metder i medicinsk frskning: En intrduktin. Lund: Studentlitteratur. Martn, F., & Bth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur. Milini, A. L. V., Chaim, T. M., Cavallet, M., de Oliveira, N. M., Annes, M., ds Sants, B.,... & Zanetti, M. V. (2014). High IQ may mask the diagnsis f ADHD by cmpensating fr deficits in executive functins in treatment-naïve adults with ADHD. Jurnal f attentin disrders, Miller, E.K., & Chen, J.D. (2001). An integrative thery f prefrntal crtex functin. Annual Review f Neurscience, 24(1), di: /annurev.neur Mffitt, T. E., Huts, R., Ashersn, P., Belsky, D. W., Crcran, D. L., Hammerle, M., & Caspi, A. (2015). Is adult ADHD a childhd-nset neurdevelpmental disrder? Evidence frm a fur-decade lngitudinal chrt study. American Jurnal f Psychiatry, 172(10), di: /appi.ajp

51 O Callaghan, P., & Sharma, D. (2014). Severity f Symptms and Quality f Life in Medical Students With ADHD. Jurnal f Attentin Disrders, 18(8), DOI; / Ohlssn, R. (2011). Diagnsens rll i vardagligt meningsskapande m psykisk hälsa. I Draks, G., & Hydén, L-C. (red). Diagns ch identitet. Stckhlm: Gthia. Ohlssn, R. (2009). Representatiner av psykisk hälsa: Egna erfarenheter ch dialgiskt meningsskapande i fkusgruppsamtal. Dktrsavhandling. Stckhlms universitet, Pedaggiska institutinen. Hämtad från O Rurke, S. R., Bray, A. C., & Anastpuls, A. D. (2017). Anxiety Symptms and Disrders in Cllege Students With ADHD. Jurnal f Attentin Disrders, DOI: Philipsen, A., Limberger, M. F., Lieb, K., Feige, B., Kleindienst, N., Ebner-Priemer, U,. & Bhus, M. (2008). Attentin-deficit hyperactivity disrder as a ptentially aggravating factr in brderline persnality disrder. The British Jurnal f Psychiatry, 192(2), Pliszka, S. (1998). Cmrbidity f attentin-deficit/hyperactivity disrder with psychiatric disrder: an verview. Jurnal f Clinical Psychiatry, 59(7), Rsengren, D.B. (2012). Mtiverande samtal MI: En praktisk handledning. Lund: Studentlitteratur. SBU, 2015:174. ADHD hs flickr: En inventering av det vetenskapliga underlaget. Hämtad från Scheithauer, M.C. & Kelley, M.L. (2014). Self-Mnitring by Cllege Students With ADHD: The Impact n Academic Perfrmance. Jurnal f Attentin Disrders, DOI; / Shaw, P., Stringaris, A., Nigg, J., & Leibenluft, E. (2016). Emtin Dysregulatin in Attentin Deficit Hyperactivity Disrder. FOCUS, 14(1),

52 Scialstyrelsen. (2004). Krt m ADHD hs barn ch vuxna. En sammanfattning av Scialstyrelsens kunskapsöversikt, (ISBN ). Hämtad från Svenssn, P., & Starrin, B. (1996). Kvalitativa studier i teri ch praktik. Lund: Studentlitteratur. Swansn, J., Baler, R. D., & Vlkw, N. D. (2010). Understanding the Effects f Stimulant Medicatins n Cgnitin in Individuals with Attentin-Deficit Hyperactivity Disrder: A Decade f Prgress. Neurpsychpharmaclgy, 36(1), Quraishi, S., & Frangu, S. (2002). Neurpsychlgy f biplar disrder: a review. Jurnal f Affective Disrders, 72(3), Reginalt vårdprgram ADHD, lindring utvecklingsstörning ch autismspektrumtillstånd hs barn, ungdmar ch vuxna, 2012, SLL UKÄ 2016:16. Kvinnr ch män i högsklan. Hämtad från kvinnr-ch-man-i-hgsklan.pdf Westin, C. (2003). Citizenship and identity. I Knd, A., & Westin, C. (Red), New cncepts f citizenship: Residential/Reginal citizenship and dual natinality/identity. Stckhlms universitet: CEIFO. Weyandt, L., & DuPaul, G.J. (2008). ADHD in cllege students: Develpmental findings. Develpmental Disabilities Resarch Reviews, 14(4), Wing, L., & Attwd, A. (1987). Syndrmes f Autism and Atypical Develpment. I Chen, D. & Dnnellan, A. (Red.), Handbk f Autism and Pervasive Disrders. New Yrk: Jhn Wiley & Sns. 52

53 Bilaga A DIVA(P) Studier till sjuksköterska med ADHD/ADD diagns Hej, här kmmer ett antal frågr där du sätter kryss i den eller de rutr sm passar för dig. Många frågr har fler än ett alternativt svar. *Obligatrisk Hur gammal var du när du fick din ADHD/ADD-diagns? * 0-7 år 8-12 år år år år 35-eller äldre Vilken undergrupp av diagnsen ADHD har du? Om du är säker kryssa ADHD * Det finns tre undergrupper av ADHD enligt DSM (här DSM-IV). En kmbinerad frm (ADHD), en frm med mest uppmärksamhetsprblem (ADD) ch en frm där impulsiviteten är mest framträdande (HD) ADHD - uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet i kmbinatin ADD - uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet, huvudsakligen bristande uppmärksamhet HD - uppmärksamhetsstörning/hyperaktivetet, huvudsakligen hyperaktivitet-impulsivitet

54 Har du även andra diagnser sm kan påverka din studieförmåga? * Asperger syndrm Autismspektrumtillstånd Dyslexi Ångest ch r Scial fbi Persnlighetsstörning OCD - tvångsmässighet Psyksliknande tillstånd Syn- eller hörselprblematik (inte enbart lättare krrigering med glasögn) Nej, inga övriga diagnser Övrigt: Vid vilket lärsäte studerar/studerade du till sjuksköterska? * Har du läst på flera lärsäten skriver du in samtliga högsklrs namn/rt Mellan vilka år studerade du till sjuksköterska? * Här fyller du i det år du började ch det år du slutade avsett m du tg examen eller inte Högsta avslutad utbildningsnivå * 54

55 Här kryssar du den utbildning du slutfört med examina. Teretisk gymnasial utbildning Gymnasieutbildning på KmVux Kvalificerad yrkesutbildning, KY Yrkeshögskleutbildning, YH Högskleutbildning 80Hp Högskleutbildning 120 Hp Högskleutbildning 180 Hp - kandidatnivå Högskleutbildning 240 Hp - magisternivå Frskarutbildning Dktrandstudier Dktrsexamen Övrigt: Vid vilken ålder påbörjade du dina sjuksköterskestudier? * Under 20 år år år 55

56 35-50 år 50 år eller äldre Hade du fått din ADHD-diagns innan du påbörjade dina sjuksköterskestudier? * Ja Nej Varför lckades du av att studera till sjuksköterska? Här väljer du ett eller flera alternativ sm passar dig bäst Det verkade spännande Ett varierande yrke Gda möjligheter till framtida anställning Mitt intresse för människr Jag tycker m att hjälpa andra människr Jag är intresserad av hälsa ch medicin Jag trr det skulle passa mig En utbildning med både teri ch praktik Jag slipper sitta stilla på jbbet Yrket tillfredställer min kreativa förmåga Jag kan välja på många lika arbeten när jag är examinerad Någn annan tyckte sjuksköterska skulle passa för mig 56

57 Jag har alltid velat arbeta sm sjuksköterska Jag ville egentligen läsa till någt annat men mina betyg räckte inte till Ett jbb sm är mväxlande ch snabba växlingar i aktivitet Övrigt: Arbetar du sm sjuksköterska idag? * Ja Nej Jag studerar på sjuksköterskeprgrammet Om du hade diagns vid utbildningens start; tg du hjälp av studentsamrdnaren för studiestöd till studenter med funktinsnedsättning? * Den här frågan gäller även m du fick din diagns först under din studietid Ja, jag tg kntakt med studentsamrdnaren/studievägledaren redan innan första kursstart Jag tg kntakt först efter en tid av studier Nej, jag har inte haft kntakt med studievägledning/samrdnare för studenter med funktinsnedsättning Nej, jag hade ingen aning m att sådan stödfunktin fanns tillgänglig Nej, jag upplevde inget behv av extra stöd eller hjälp i mina studer En studiekmpis hjälpte mig hålla reda på inlämningar, schema mm 57

58 Övrigt: Inm vilka mråden har du under studier till sjuksköterska upplevt svårigheter på grund av din ADHD/ADD-diagns? * Här kan du välja på flera möjliga alternativ sm bäst stämmer in på dig Instudering av litteratur Deltagande ch uppmärksamhet under föreläsningar Studera ensam Studera ch delta i grupparbeten Genmföra ch delta i praktiska mment Hålla deadlines ch lämna in uppgifter i tid Kncentrera dig under skriftlig tentamen Minnas inlärda fakta (sm till en tentamen) Lkalisera dig ch hitta rätt ute på praktik Lämpligt bemötande av patienter Fungera i arbetsgruppen ute i praktik Utföra det sm förväntas av dig under din VFU Tidspassning - kmmer för sent eller för tidigt 58

59 Starta ch avsluta teretiska uppgifter Starta ch avsluta praktiska uppgifter Övrigt: Nu kmmer ett antal frågr kring dina studier med ADHD kpplade till symtm på uppmärksamhet * Välj samtliga alternativ sm passar för dig Gör fta slarvfel, kan vara både i teri sm praktik Arbetar extra långsamt för att undvika att göra fel Jag läser inte instruktiner nggrant (tentafrågr, instruktiner till seminarier, praktiska mment i VFU) Detaljarbete är ansträngande ch det blir lätt fel Jag behöver mycket tid för att avsluta (tråkiga) detaljarbeten Jag kntrllerar inte att allt är rätt innan jag avslutar Jag fick kmmentarer från lärare/handledare m att jag är slarvig Jag arbetar för snabbt vilket gör att jag slarvar Övrigt: 59

60 Kan du upprätthålla din uppmärksamhet under pågående aktivitet? * Tänk dig in i lika praktiska mment under din studietid; medicintekniska mment, patientarbete, diskussinsseminarier, rapprter mm Jag tröttnar snabbt ch blir uttråkad lätt Jag kan inte bibehålla uppmärksamheten en längre tid under genmförandet av uppgifter Det sm är intressant gör det lätt att behålla uppmärksamheten längre Upprepar frågr pga att jag inte kncentrerade mig på det första svaret Övrigt: Hur är det när någn talar till dig? * I samtal med kamrater, kllegr, lärare, handledare ch patienter Ofta minns jag inte efteråt vad sm sagts Jag vet fta inte vad lärare ch handledare har sagt Jag har svårt att kncentrera mig under ett samtal Det går lättare att kncentrera mig på ett samtal en till en persn än när det är flera deltagare (sm vid en rapprt under VFU, eller ett seminarium) Övrigt: 60

61 Hur är det att följa instruktiner i studiesituatiner? * Tänk dig tillbaka till både teretiska mment sm praktiska sådana Jag har svårt att avsluta saker när de inte längre är nya ch intressanta Jag jbbar sm bäst när jag är nära deadline för en inlämningsuppgift Jag har svårt att följa mer kmplicerade instruktiner Muntliga instruktiner är svårare att följa än skriftliga Jag vill veta exakt vad ch hur jag ska utföra en uppgift Det är svårt att följa en manual Vissa ämnesmråden är svårare för mig att förstå ch tlka rätt Jag har svårt att avsluta uppgifter (sm att skriva färdigt C-uppsats, inlämningsuppgifter mm) Övrigt: Hur är det med din rganisatinsförmåga kpplat till dina studier? * Jag rör till det jag måste hålla reda på Jag kmmer fta för sent till föreläsningar, praktikplatsen mm 61

62 Jag gör upp scheman sm sedan inte följs Jag kan inte vara knsekvent med att använda hjälpmedel sm kalender, mbil mm Har svårt att bli klar i tid med inlämningsarbeten Jag har svårt att överblicka hur jag ska planera instudering till tentamen Jag blir stressad över att inte uppfatta vad sm krävs av mig för att klara en uppgift Jag studerar planerat - läser lite här ch lite där istället för efter en plan Känner mig fta säker på m jag uppfattat instruktiner ch m jag utfört uppgifter rätt Jag behöver tydlig ch snabb återkppling Övrigt: Hur är det för dig att hantera uppgifter sm kräver långvarig mental ansträngning * Här kan du tänka dig in följande: Läsa str mängd faktatext, sammanställa ch slutföra ett uppsatsarbete, genmföra en individuell skriftlig tentamen m 4 timmar eller mera Jag skjuter ftast upp det sm är tråkigt eller svårt Jag försöker undvika att läsa större mängd text ch försöker hitta alternativa lösningar Jag skjuter upp uppgifter så att jag missar deadline 62

63 Jag har svårt att rka kncentrera mig under en lång tid sm vid större tentamina Jag undviker att påbörja en mfattande ch krävande uppgift Jag gör först det sm är lätt ch rligt Övrigt: Tappar du fta brt saker sm är nödvändiga för dina uppgifter? Böcker, anteckningsblck, penna, miniräknare, passerkrt, nycklar * Tänk dig även in i situatiner ute i VFU där man behöver vissa saker för vissa undersökningar ch behandlingar mm; t ex bldtrycksmanchett, handskar, stetskp mm Jag förlägger fta det sm behövs för det dagliga livet sm nycklar, plånbk, kalender mm Jag glömmer ch förlägger fta det sm är nödvändigt för mina studier; schema, inlggningsuppgifter, böcker, dkument, passerkrt Jag missar fta att ta med mig det sm krävs för en specifik uppgift ute i praktik, t ex nödvändig utrustning för bldprvstagning, sårmläggning, kntrller mm Jag förlrar tid på att leta efter saker Jag känner stark stress när jag inte hittar det sm behövs Jag känner skamkänslr för att inte vara väl förberedd Jag glömmer fta kvar saker när jag lämnar min plats eller rum 63

64 Övrigt: Blir du fta distraherad av yttre störningar i din studiesituatin? * Tänk dig hur det var att sitta i föreläsningssalen, i grupprummen, ute på VFU Det är svår för mig att utestänga störningar från mgivningen sm prat, rörelser, mekaniska ljud från fläktar, Jag har svårt att hitta tillbaka till "tråden" m jag blir störd Om det t ex pågår ett bygge utanför fönstret får jag mycket svårt att kncentrera mig Övrigt: Blir du störd av "inre" störningar? * Kan du brtse från fysiska upplevelser eller tankar under dina studier? Jag har en ständig rsberedskap i krppen annat Om jag upplever en sensatin från någn krppsdel tappar jag fkus på Om någt rar mig har jag svårt att släppa dessa tankar ch kncentrera mig på mina studier Klädesplagg sm klämmer åt, kliar eller en bekväm stl gör att jag får svårt med kncentratinen 64

65 Nej, jag blir inte störd av liknande Övrigt: Hur upplever du mntna uppgifter ch situatiner? * Föreläsningar, skrivuppgifter, litteratur mm kan vara lika stimulerande Jag tappar kncentratinen m föreläsaren inte varierar sig Litteratur med enbart långa textstycken leder lätt till tappad kncentratin En krånglig ch innehållsmässigt tråkig uppgift får mig att tappa intresset redan från start Långa seminarier får mig att må fysiskt dåligt Jag känner stark lust redan innan en förmdat mntn uppgift/situatin Övrigt: Är du fta glömsk i studiesituatiner? * Jag glömmer fta avtalade möten Jag måste fta påminnas m avtalade möten studier Jag måste återvända hem för att hämta glömda saker nödvändiga för mina 65

66 Jag glömmer att skriva upp i kalender viktiga datum ch händelser Jag glömmer att titta i kalender/mbil i förväg Jag känner skam för att jag inte är en rdentlig student Jag känner mig intelligent för att jag inte kan hålla reda på ch kmma ihåg viktiga saker ch möten Halvvägs genm en uppgift har jag glömt vad sm skulle göras Glömmer snabbt namn på persner i min närhet ch sm jag brde minnas vad de heter Nu kmmer vi till symtm på hyperaktivitet - impulsivitet relaterade till dina studier. Vilka symtm på rastlöshet har du under dina studier? * lust) Svårt att sitta still (kan göra det, men det är förenat med starkt behag ch Rör ständigt på någn del av krppen (kan ha hittat strategier sm: halstabletter, tuggummin, spänna muskler i ben) Ändrar fta ställning Känner stress av att behöva behärska mitt rörelsebehv Jag har en inre känsla av att allt ska gå snabbt, även mina rörelser Jag föredrar att sitta långt bak i föreläsningssalen Jag känner mig trängd m jag inte kan röra mig sm jag vill Det är stressande att behöva vara stilla längre perider sm t ex att stå bredvid under peratin, undersökningar el andra praktiska mment sm jag inte själv aktivt deltar i 66

67 Hittar på ursäkter för att få röra på mig/lämna situatinen Undviker föreläsningar, seminarier mm för att slippa "skärpa till mig" ch sitta stilla längre stunder Övrigt: Hur fungerar du i samverkan med andra kurskamrater, lärare, handledare, patienter? * Tänk på hur du brukar vara i kntakten med andra persner Jag pratar fta under aktiviteter Jag har generellt svår att vara tyst Jag blir fta snabbt kaxig i sällskap med andra tycker Jag har tendens att råka illa ut pga att jag är för snabb med att säga vad jag Jag avslutar andras meningar, inte för att vara trevlig men för att jag inte kan hålla tyst Jag tycker andra tar lång tid på sig att kmma till avslut i diskussiner Jag har tendens att bli högljudd i situatiner där det inte är lämpligt (bland sjuka patienter, i känsliga undersökningssituatiner mm) Jag har en tendens att ta över samtal ch prata mycket själv Jag har svårt att sluta prata ch ibland känns det sm m jag inte väljer det 67

68 Jag har svårt att begränsa mina rd både i samtal ch skrift Jag avbryter andra på ett sätt sm kan uppfattas sm känsligt ch fint, t ex när två persner för ett eget samtal Jag har ibland svårt för att avgöra när det lämpar sig för mig att uttrycka mig eller inte Jag har råkat illa ut för att jag varit för impulsiv med mina åsikter Jag gör snabba tlkningar av vad andra säger ch har inte alltid uppfattat saker rätt Jag har svårt att släppa en åsikt, pressar på patienter Jag säker saker utan att tänka först även i mötet med lärare, handledare ch Jag har svårt att låta andra svara ch prata under föreläsningar/seminarier Övrigt: Har du svårt att invänta rätt tillfälle ch ta klka beslut? * Jag säger direkt vad jag tänker utan eftertanke Jag har svårt att stå i kö ch vänta på min tur Jag påbörjar snabbt lika slags studier eller anställningar Jag har hppat av ett antal studier ch avslutat ett antal anställningar med krt varsel 68

69 Jag har en åsikt m allt ch alla ch uttalar ch uttrycker den högt Jag reagerar på allt - uppfattar mycket sm rättvist ( tex tentamensresultat, praktikplacering, prestatinsbedömning) Jag argumenterar länge ch fta för min sak Övrigt: Inm vilka mråden har/hade du störst prblem under din studietid? * Vad trr du skulle underlättat för dig att studera till sjuksköterska? * Om du skulle välja annan utbildning, vilken skulle det vara ch varför? * Om du skulle ge en blivande sjuksköterskestudent med ADHD några studietips, vad skulle det vara? * 69

70 Vilka råd vill du ge undervisande lärare när det handlar m sjuksköterskestudier ch ADHD? * Om du haft möjlighet att välja en studiekamrat sm din cach hade du velat prva det? * Peer t peer-caching innebär att två studenter med lika förmågr hjälper varandra till gda studieresultat. En persn sm är nga med detaljer, håller reda på tider, inlämninguppgifter, deadlines mm matchas med någn (med ADHD) sm är spntan, kreativ, drivande, flexibel ch rädd. Vilka fördelar finns/fanns det för dig att ha ADHD ch studera till just sjuksköterska? Spntana kmmentarer från dig till mig m dina studier till sjuksköterska med ADHD-diagns 70

71 Tack för din medverkan Vill du träffa mig ch berätta mer m dina upplevelser av att studera till sjuksköterska med ADHD/ADD? En timmas persnlig intervju på Sphiahemmet Högskla, Trissltt sm belöning skicka ett mail till ann-sphie.granath@shh.se för bkning av tid Ja, jag berättar gärna mer m mina upplevelser Nej, jag avstår Nej, inte ett möte men gärna en telefnintervju Dina kntaktuppgifter för persnlig intervju Här väljer du att uppge mailadress eller telefnnummer för bkning av intervjutid 71