Bedömning av individers prestationer i grupparbeten

Transkript

1 Bedömning av individers prestatiner i grupparbeten Pedaggiskt prjekt, 2010/11 Område landskapsutveckling LTJ- fakulteten Mark Huisman

2 Förrd Föreliggande arbete är ett pedaggiskt utvecklingsprjekt genmfört läsåret 2010/11 vid mråde landskapsutveckling, LTJ fakulteten, SLU. Arbetet har finansierats genm särskilda pengar avsatta för pedaggisk utveckling beslutade av Rektr. Undertecknad har ensam varit prjektutförare då medsökanden lämnat SLU under hösten Jag vill särskilt tacka studenterna på landskapsprgrammen årskurs två sm bidragit genm att delta i den enkätstudie sm är prjektets empiri. Det har varit berikande att någt kunna tränga in i prblematiken kring bedömning ch betygsättning av individers insats i grupparbete, ett mråde där det hade varit spännande att gå vidare med fördjupade studier. Alnarp i februari 2011 Mark Huisman Sammanfattning Grupparbete är en vanlig arbetsfrm vid högsklr. Grupparbete är ckså en bra frm för lärande. Vid bedömning ch betygsättning har fta endast s skriftliga slutprdukt ch muntliga presentatin bedömts, ch samma betyg har delats ut till samtliga gruppmedlemmar. Ett behv av att betygsätta enskilda individers prestatiner i grupparbete kan dck finnas. Syftet med denna studie är att undersöka två landskapsstudentgruppers uppfattningar m betygsättning av individuella prestatiner i grupparbeten. 87 studenter sm arbetat i 19 grupper har i en enkät fått betygsätta varandras ch sina egna insatser i ett tvåveckrs grupparbete. De har ckså fått ta ställning till viktningen mellan lärares ch studenters inflytande över betyget av en individs insats i ett grupparbete. Efter en mycket översiktlig litteraturgenmgång frmulerades frågr kring deltagarfrekvens, bidrag till grupprcess, bidrag till skriftlig prdukt samt bidrag till muntlig presentatin. Resultatet kan sammanfattas i att en majritet av studenterna var skeptiska till betygsättning av individers prestatiner i grupparbete, men att det ckså fanns många idéer m hur det i så fall skulle göras. Slutsatserna, sm naturligtvis får vägas mt prjektets blygsamma mfattning ch hanteras med str ödmjukhet är Försök med studentkllegial bedömning i grupparbeten bör uppmuntras, då själva bedömningen kan bidra till ökat lärande Tydliga bedömningskriterier måste finnas vid studentkllegial bedömning i grupparbeten Självvärdering bör undvikas då mycket talar för att den blir missvisande Dagbk, lggbk, enskilda samtal med studenter är några av de kmmunikatinsfrmer sm finns för att fånga upp studenters uppfattningar m varandra i grupparbeten Vid viktning mellan lärares ch studenters betygsättning av individer i grupparbeten bör läraren behålla merparten av inflytandet Kllegial bedömning av studenters bidrag till grupprcess är ett mråde sm är intressant att fördjupa sig i.

3 Innehåll Inledning... 1 Metd... 4 Resultat... 5 Allmänna frågr... 5 Gruppmedlemmars betygsättning varandra... 5 Självvärdering... 6 Studentens respektive lärarens rll vid betygsättning av individs prestatin grupparbete... 7 Sammanfattning av fria kmmentarer... 8 Sammanfattande diskussin Metdkritik Grupparbeten ch rättvisa Betygsättning av varandra ch sig själv Viktning mellan lärarens rll ch studentens rll Praktiska slutsatser Förslag till frtsatt frskning Källförteckning... 13

4 Inledning Många kurser vid SLU har examinatinsmment sm genmförs i grupp. Efter implementeringen av det graderade betygssystemet vid universitetet, finns en tendens till att grupparbeten minskar, då det vid betygsättning av grupparbeten traditinellt bara delas ut ett betyg till hela. Det har betraktats sm svårt ch ibland ckså kntrversiellt att urskilja de enskilda gruppmedlemmarnas prestatin för betygsättning. Vid betygsättning av individers prestatin i grupparbeten finns fta inslag av att individerna betygsätter varandra i grupparbeten, fta utifrån givna kriterier. Självvärdering är ett annat inslag sm förekmmer i grupparbeten. I en studie av Almnd (2009) framkmmer att studenter med högt betyg på individuellt arbete lägger låg vikt vid grupparbete, medan de sm har lågt betyg på individuellt arbete fäster högre vikt på grupparbete. Knight (2004) undersökte 70 gegrafi ch miljöstudenters (grundnivå) uppfattningar m för ch nackdelar med grupparbete. Bland fördelarna rangrdnades studiekamrater sm hjälps åt högst, därefter att dela idéer ch prblem, därefter att sprida arbetsbelastningen. Bland nackdelarna med grupparbete nämndes främst rganisatin, gruppdynamiska fenmen, uppdelning av arbete, lika uppfattningar ch mtivatin. Att grupparbete är ett bra sätt att lära sig knstaterar bland annat Nrdberg (2008). I en studie bland eknmistudenter dras slutsatsen att grupparbeten sm examinatinsfrm medger ett utökat lärande. Samtidigt nterar Nrdberg prblematiken kring rättvisefrågrna vid bedömning. Nrdberg drar slutsatsen att det kan vara mindre rättvist men frågar sig vad alternativet är. Nterbart från Nrdbergs studie är att frtfarande vid den avslutande presentatinen av de undersökta gruppernas arbete, så kmmer studenter fram till läraren ch beklagar sig över gruppmedlemmars insats. En anna sak sm Nrdberg km fram till var att deltidsstudenter var mer nöjda med gemensamt gruppbetyg än heltidsstudenter, ch att äldre studenter var mer missnöjda med ett gemensamt gruppbetyg än yngre studenter. Zhang & Oland (2009) jämför lika metder att erhålla individuella resultat i grupparbete. Deras resultat kan sammanfattas i att i mindre grupper fungerar kllegialch självbedömning bra sm värderingsmetd av individers prestatin i grupparbete. Bastick (1999) undersöker en metd att mäta det enskilda bidraget i ett grupparbete bland psyklgistudenter på grund ch avancerad nivå, ttalt 57 studenter, gruppstrlek 4 10 studenter. Studenterna får skiva en lggbk under grupparbetet där de nterar hur alla i bidrar till arbetet. Lggbken är knfidentiell. Såväl bidrag i % sm mtivering till den bedömda insatsen skall finnas. Basticks metd betnar prcessen. Sharp (2006) menar att det inte finns någn perfekt metd för betygsättning av individers resultat i grupparbeten. Sharp föreslår en metd där studenterna bedömer varandra siffermässigt ch där det skall finnas en viss avvikelse från medelvärdet innan 1

5 betyget för en enskild student påverkas. Sharp menar att självvärdering inte är en bra metd. Lejk & Wyvill (2001) skriver m en studie där ett försök genmförts där gruppmedlemmar dels fått betygsätta varandras insatser i grupparbete dels öppet ch dels knfidentiellt, antingen i kmbinatin med att självvärdering ingår eller inte ingår (se tabell 1). Tabell 1 Aspekter, kriterier ch betygssteg vid en undersökning av betygsättning av individers insats i grupparbete, efter Lejk & Wyvill (2001) Faktr Kriterier Betyg 3 Betyg 2 Betyg 1 Betyg 0 Betyg 1 Mtivatin, tidsdisciplin, Till ingen nytta i ansvarstagande denna aspekt Användbarhet Kreativitet, riginalitet Kmmunikatinsförmåga Generella teamegenskaper Tekniska färdigheter Kmmer i tid ch deltar i mötena accepterar rättvis fördelning av arbete, gör färdigt saker i tid Många färdigheter, accepterar lätt annat angreppssätt, tar knstruktiv kritik Prblemlösare, kmmer med nya idéer, tar initiativ till gruppdiskussiner Gd lyssnare gd presentatör, skicklig i att framställa presentatinsmaterial Psitiv attityd, uppmuntrare, gillar gruppdiskussiner, vill gärna ha med alla, knsensus Bidrar med tekniska lösningar på prblem, Bättre än flertalet i Bättre än flertalet i Bättre än flertalet i Bättre än flertalet i Bättre än flertalet i Bättre än flertalet i Sm gruppmedl emmarna i genmsnitt Sm gruppmedl emmarna i genmsnitt Sm gruppmedl emmarna i genmsnitt Sm gruppmedl emmarna i genmsnitt Sm gruppmedl emmarna i genmsnitt Sm gruppmedl emmarna i genmsnitt Inte så bra sm flertalet i Inte så bra sm flertalet i Inte så bra sm flertalet i Inte så bra sm flertalet i Inte så bra sm flertalet i Inte så bra sm flertalet i Till ingen nytta i denna aspekt Till ingen nytta i denna aspekt Till ingen nytta i denna aspekt Till ingen nytta i denna aspekt Till ingen nytta i denna aspekt Lejk & Wyvill (2001) knstaterar bland annat att starkare studenter undervärderar sig själva vid självvärdering i förhållande till medan svagare studenter övervärderar sig själva i förhållande till gruppmedlemmarnas betyg. Studiens slutsatser är vidare att betygsspridningen blir större m betygsättningen av varandra i sker knfidentiellt än öppet ch att den blir med rättvis m värdering av sig själv utesluts. Hindrar ch förstör för Hindrar ch förstör för Hindrar ch förstör för Hindrar ch förstör för Hindrar ch förstör för Hindrar ch förstör för Orr (2010) undersöker knststudenters ch lärares syn på bedömningen av prcessen (synnymt med gruppmedlems bidrag) i grupparbeten ch rättvisan i hur studenter sm inte gör rätt för sig bedöms. Orr säger i sina slutsatser att studenternas förhållningssätt till grupparbeten delvis berr på hur arbetena utvärderas. Spänningen sm finns mellan samarbete ch knkurrens hs studenterna i ett grupparbete bttnar i hur väl gruppmedlemmarna kan lita till varandra i förhållande till den utvärderingsmetd sm finns. Studenternas skulle tjäna på att utvärderingen/betygsättningen kmmuniceras väl 2

6 med läraren när det gäller kraven, kmplexiteten ch typen av prcess. Orrs huvudknklusin är att grupprcessen bör bedömas, men med respekt för kmplexiteten i att betygsätta den. Orr menar vidare att dagbksliknande reflektiner fta används för att bedöma grupprcessen. Vickermann (2009) tar upp studentperspektiv på kllegial bedömning (att studenterna sätter betyg på varandra). 90 studenter får pröva detta för första gången, ch det framkmmer att de är psitiva till kllegial bedömning, tycker att det påverkar lärandet i psitiv riktning ch att det utvecklar studenternas skrivande, analys ch kritiska tänkande. Även Jhnstn & Miles (2004) genmförde en undersökning av kllegial granskning i grupparbete, denna genmfördes bland 61 studenter i scialpsyklgi. Miles knstaterar att studenterna tg sin granskning av varandra på allvar. Studenterna bedömde i denna studie sin egen insats i högre än vad de andra gruppmedlemmarna gjrde. Studenterna i Miles studie knstaterar ckså att feedback från kllegial bedömning gör att studenterna blir medvetna m sin egen effektivitet i grupparbeten. Vetskapen m att de individuella insatserna i grupparbetet skulle bedömas bidrg till lite åka med beteende ch mer deltagande i det gruppbaserade lärandet. Knight (2004) tar upp frågan m vilken betygsättare man skulle sätta mest tillit till. 85 % svarar läraren, 5 % din grupp, 5 % din egen värdering ch 5 % andra grupper när dessa fyra svarsalternativ ges. Vid en uppföljande fråga med mer differentierade svarsalternativ blir övervikten för läraren sm bedömare betydligt mindre (57 %). Alternativen att själv får göra viktningen eller att studenten betygsätter sig själv får tillsammans med alternativet att en annan grupp i klassen betygsätter 43 % (Knight 2004). I en kvalitativ analys från en brittisk medicinutbildning beskriver Pkck et al (2010) en studie där medicinstudenter betygsätter varandras insatser i en uppgift sm resulterar i en gemensam pster. Gruppmedlemmarna betygsätter här varandras insatser utifrån kriterierna närvar vid gruppmöten, bidrag till diskussin ch effektiv kmmunicering, prduktin av material till viss deadline, bidrag till psters utseende. Det skall nteras att studenternas betyg endast utgjrde 20 % av hela betyget. Av 180 grupper var det 65 % sm gav gruppmedlemmar i samma grupp lika betyg. En mängd aspekter har således undersökts i lika studier avseende bedömning ch betygsättning av studenters individuella prestatiner i ett grupparbete. Syftet med denna studie är att undersöka två landskapsstudentgruppers uppfattningar m betygsättning av individuella prestatiner i grupparbeten. 3

7 Metd En enkätstudie har genmförts i en studentgrupp. Enkäten återfinns sm bilaga i slutet på trapprten. Studentgrupperna är landskapsingenjör ch landskapsarkitektstudenter årskurs två, på grundnivå vid SLU, LTJ fakulteten. Studenterna förvarnades m enkäten vid kursstart sju veckr innan det avslutande grupparbetet sm enkäten berör startade. Enkäten genmfördes i samband med kursavslutning, direkt efter det avslutande grupparbetets muntliga presentatin. Studenter sm ej var på plats fick inte fylla i någn enkät, vilket gav ett brtfall på åtta studenter. Grupparbetet, sm enkätens frågeställningar kretsade kring, bestd i en väl prövad uppgift sm pågick i två veckr. Studenterna var indelade i 17 grupper m fem studenter, en grupp m fyra studenter ch en grupp m sex studenter. Det ttala antalet studenter i kursen var alltså 95. I grupperna blandades prgramstudenter från de två prgrammen. Grupperna frmades av läraren. Utgångspunkter för frågr i enkäten har framförallt varit det sm Lejk & Wyvill (2001) ch Pkck et al (2010) förmedlar i sina artiklar. Själva frågeställningarna handlar m att betygsätta varandra ch sig själv under grupparbetet sm genmförts i kursen. Vidare frågas m att ta ställning till studentens respektive lärarens rll sm betygsättare av individer i grupparbeten. En möjlighet till fri kmmentar fanns sist i arbetet. Enkätfrågrna har sammanställts manuellt ch sammanfattats. De fria kmmentarerna har kategriserats ch meningskncentrerats. Studenterna har utlvats knfidentialitet. Möjligheter finns dck att studera förhållanden inm grupper, då varje student angivit sitt gruppnummer. 4

8 Resultat Allmänna frågr Enkäten besvarades av 87 studenter, samtliga 19 grupper hade tre eller fler svarande. Prcentsatser nedan beräknas på dessa 87 svarande. Bland svaranden hade 26 studenter (30 %) tidigare erfarenhet av betygsättning av individer i grupparbetet. På frågan m hela skall ha samma betyg eller individer skall kunna betygsättas separat i grupparbete, föredrg 65 % att hela ges samma betyg, medan 35 % föredrg att enskilda individer skall kunna betygsättas separat i grupparbete. Det skall bserveras att frågan inte var mer preciserad, hur denna betygsättning gick till fanns inte med i frågan. Gruppmedlemmars betygsättning varandra I samtliga 19 grupper fanns en eller flera sm betygsatt gruppmedlemmarnas deltagarfrekvens sm lika med genmsnittsgruppmedlemmen. I 18 grupper fanns en eller flera individer sm bedömt att någn gruppmedlems deltagarfrekvens varit bättre eller sämre än genmsnittsgruppmedlemmen. I tlv av dessa 18 grupper fanns såväl bättre m sämre än genmsnittsgruppmedlemmen avseende deltagarfrekvens. I tre grupper fanns enbart alternativet sämre deltagarfrekvens än genmsnittsgruppmedlemmen ch i tre grupper fanns enbart alternativet bättre deltagarfrekvens än genmsnittsgruppmedlemmen. Detta kan sammanfattas med att det finns tydliga uppfattningar m att deltagandefrekvensen i s möten varierar mellan gruppdeltagarna i de lika grupperna. Endast i en av 19 grupper ansåg alla att samtliga individer deltagit lika mycket i s möten. I samtliga 19 grupper fanns en eller flera sm betygsatt gruppmedlemmarnas bidrag till att grupparbetet fungerade (grupprcess) sm lika med genmsnittsgruppmedlemmen. I 18 grupper fanns avvikelsen att någn bidragit bättre eller sämre än genmsnittsgruppmedlemmen till att grupparbetet fungerade. I tlv av grupperna fanns svaranden sm menade att det fanns gruppmedlemmar sm bidragit såväl bättre än genmsnittsgruppmedlemmen sm sämre än genmsnittsgruppmedlemmen till att grupparbetet fungerade. I fem av grupperna fanns enbart alternativet att en gruppmedlem bidrg bättre än genmsnittsgruppmedlemmen för att grupparbetet skulle fungera. I endast en av grupperna fanns enbart alternativet att gruppmedlem bidrg sämre än genmsnittsgruppmedlemmen för att grupparbetet skulle fungera. Nterbart är att i tre av grupperna hade markerats att gruppmedlem inte var till någn nytta för att grupparbetet fungerade. Detta kan sammanfattas med att det finns uppfattningar m att gruppmedlemmars bidrag till grupparbetet, eller grupprcessen, varierar. Endast i en av nittn grupper råder samstämmighet m att alla bidragit lika mycket, ch i tre av grupperna finns tydliga markeringar m missnöje med gruppmedlems bidrag. 5

9 När det gäller gruppmedlems bidrag till den skriftliga prdukten finns avvikelser från genmsnittsgruppmedlemmen i samtliga 19 grupper. I 15 grupper finns såväl uppfattningen att någn gruppmedlem bidragit sämre sm bättre än genmsnittsgruppmedlemmen till den skriftliga prdukten. I fyra av grupperna finns enbart bedömningen att någn i bidragit bättre än genmsnittsmedlemmen till den skriftliga prdukten. I en av grupperna hade alternativet till ingen nytta för markerats. Detta kan sammanfattas med att det finns att det finns uppfattningar m att gruppmedlemmars bidrag till den skriftliga prdukten varierar. I ett fall finns en tydlig markering m missnöje. När det gäller de muntliga redvisningarna är det fyra grupper vars gruppmedlemmar menar att samtliga bidragit lika mycket till den muntliga redvisningen. I ti av grupperna finns bedömningen att någn i bidragit sämre eller bättre än genmsnittsgruppmedlemmen till de muntliga redvisningarna. I tre av grupperna finns enbart bedömningen att någn bidragit mer till de muntliga redvisningarna ch i en av grupperna finns enbart bedömningen att någn bidragit mindre till de muntliga redvisningarna. I tre av grupperna har alternativet att någn inte varit till någn nytta för avseende de muntliga redvisningarna markerats. Detta kan sammanfattas med att det finns uppfattningar m avvikelser i femtn av nittn grupper avseende idealet att alla bidrar lika mycket till den muntliga redvisningen. I tre av grupperna finns ett tydligt missnöje markerat. Nämnas bör, att den muntliga redvisningen skett i seminariefrm med lärarnärvar. Självvärdering 76 av svaranden bedömde sin deltagarfrekvens i s möten sm lika med genmsnittsgruppmedlemmens. Sex av deltagarna uppfattar sin deltagarfrekvens sm högre än genmsnittsgruppmedlemmens, medan fem uppfattar sin deltagarfrekvens i s möten sm lägre än genmsnittsgruppmedlemmen. En överväldigande majritet ser sig således sm genmsnittsindivider i avseende deltagande. 72 av svaranden bedömde sitt bidrag till grupprcessen sm lika med genmsnittsgruppmedlemmens. 13 menade att deras bidrag till grupprcessen varit bättre än genmsnittsmedlemmens. Två menade att deras bidrag till grupprcessen varit sämre än genmsnittsgruppmedlemmens. Även vad gäller grupprcess ser sig således en överväldigande majritet sm genmsnittsindivider i. 65 av svaranden bedömde sitt bidrag till den skriftliga prdukten sm lika med genmsnittsgruppmedlemmens. Tlv menade att deras bidrag till den skriftliga prdukten varit bättre än genmsnittsmedlemmens. Ti menade att deras bidrag till den skriftliga prdukten varit sämre än genmsnittsgruppmedlemmens. När det gäller bidraget till den skriftliga prdukten ökar spridningen m uppfattningen m sin egen insats jämfört med deltagande ch grupprcess, men även här dminerar synsättet på sig själv sm en genmsnittsindivid. 6

10 61 av svaranden bedömde sitt bidrag till de muntliga redvisningarna sm lika med genmsnittsgruppmedlemmens. 14 menade att deras bidrag till de muntliga redvisningarna varit bättre än genmsnittsmedlemmens, medan 12 menade att deras bidrag till den skriftliga prdukten varit sämre än genmsnittsgruppmedlemmens. När det gäller bidraget till de muntliga redvisningarna ökar spridningen m uppfattningen m sin egen insats ytterligare någt jämfört med deltagande ch grupprcess, men även här dminerar synsättet på sig själv sm en genmsnittsindivid. I summeringen av sitt bidrag sm helhet för arbetets kvalitet menar 72 att deras bidrag var sm genmsnittsgruppmedlemmen, medan fem anser att deras bidrag varit sämre än genmsnittsgruppmedlemmens. Ti svarande anser att deras bidrag för den ttala kvaliteten på grupparbetet varit bättre än genmsnittsgruppmedlemmen. Självvärderingen kan ttalt sett sammanfattas i att en övervägande majritet ser sig sm genmsnittsgruppmedlemmar. Bland den minritet sm anser sitt bidrag vara bättre eller sämre än genmsnittsgruppmedlemmen så överväger de sm bedömer att deras bidrag varit bättre än genmsnittsgruppmedlemmen. Lite anmärkningsvärt är att bara två ansett sig ha bidragit till en sämre grupprcess. Studentens respektive lärarens rll vid betygsättning av individs prestatin grupparbete Vid frågan m vem sm skall betygsätta individers prestatin i grupparbete svarade 26 studenter (30 %) att läraren helt skall själv sätta betyget på individerna i grupparbetet utan inflytande av studenteters bedömningar av varandra eller sig själva. Fem studenter (6 %) menade att studenterna i skall helt själva betygsätta individerna i grupparbetet genm att betygsätta varandra. Resterande 53 (61 %) svarande menade att en viktning där läraren står för en del av betyget ch studenterna för en del av betyget (se tabell 2). Tabell 2 Viktning mellan lärare ch studenter vid bedömning av individs prestatin i grupparbete % Läraren % Studenterna Antal svarande Eget förslag Summa 58 I tabell 2 van kan utläsas att 58 studenter utryckt en uppfattning m hur viktning skall ske. Ungefär hälften, 27 av dem förrdar att läraren står för 75 % av betyget medan studenterna står för 25 %. Merparten, 36 vill ge läraren övervikt, 19 vill ge studenterna övervikt medan tre förrdar att lärare ch studenter har samma inflytande över 7

11 betygsättningen av individer i grupparbete. Om till detta adderas att 26 svarande vill att läraren helt ensam skall stå för betyget, blir det 62 (71 %) sm vill at läraren har avgörandet vid betygsättning medan 19 (22 %) vill att studenterna har avgörandet. Tre vill att det delas lika (3,5 %) ch tre (3,5 %)har ej svarat. Detta kan sammanfattas i att läraren åtnjuter ett relativt strt förtrende i betygsättning även av individers enskilda prestatiner i ett grupparbete. Det skall nteras, att det inte närmare beskrivits hur denna betygsättning skulle gå till, vare sig från lärar eller studenthåll. Det finns dck ett antal förslag på detta i de fria kmmentarerna i enkäterna. Sammanfattning av fria kmmentarer Studenternas fria kmmentarer, placerade sist i enkäten, har grvt srterats i fyra kategrier: Inte betygsätta individer i grupparbete eller betygsätta alls Tips m vad läraren skall tänka på vid betygsättning av individer Gruppdynamiska aspekter Övrigt Att inte betygsätta alls mtiveras med argument sm ej rättvist, att studenternas kmpetens är tillräcklig, att det kan försvåra eller förstöra grupparbetet eller att det kan försvåra lärandet. Några menar att det helt enkelt är en rättvisefråga med betygsättning. Flera litar inte på sina studiekamrater. En student skriver Risker finns dessutm med att låta elever bedöma varandra, då det kanske inte blir riktigt bjektivt eller prfessinellt. Någn menar att betygsättning av grupparbetet skulle innebära ökad press, en annan hänvisar till att det ökar betygshetsen ännu mer. När det gäller lärandet ytterligare en studentröst: Jag trr inte på individuell betygsättning av gruppmedlemmar. Det centrala i grupparbetets funktin är de persnliga erfarenheter sm en gruppmedlem får genm arbetet. Ett grupparbete är fta menat att efterlikna en verklig situatin ch där betygsätts inte individer utan hela s resultat. När det gäller tips till vad läraren bör tänka på vid betygsättning av individer finns idéer m kriterier, m dialgen mellan lärare ch student samt argument för att läraren måste ha kntrll. I flera av kmmentarerna talas det m tydliga kriterier, förklarande text ch mallar för att studenterna skall kunna bidra till betygsättningen. Någn menar att det är viktigt att kriterierna finns innan grupparbetet startar. Flera menar att ett samtal mellan studenter ch lärare är ett sätt att förmedla det sm skett under grupparbetet, men att läraren sedan sätter betyget. En student igen: Kan vara bra med samtal mellan lärare ch enskilda elever, m det är fråga m gemensam betygsbedömning. Någn föreslår att studenterna för individuell dagbk under grupparbetet ch att läraren får ta del av dagböckerna sm stöd till sin betygsättning. 8

12 När det handlar m gruppdynamik finns aspekter sm persnkemi, studenters lika bedömningsförmåga, mbbing, makt ch rättvisa. Någn menar att det är svårt att betygsätta i en grupp man inte valt själv, en annan att persnligheter har betydelse ch att lika individer fungerar lika bra tillsammans. Någn menar att ambitinsnivå ch förståelse för uppgiften kan göra det svårt att värdera sin egen insats i förhållande till hur den värderas i. En student igen: Berende på gruppmedlemmarnas lika kmpetens, kan en grupps medlem värdera sitt arbete högre än en annans arbete/insats. Hur prduktiv man anses vara tycker jag är subjektivt i ett grupparbete. Den sm t.ex. driver frågr kanske inte är den mest prduktiva. Någn tar upp mbbing vid studenters betygsättning av varandra (rdagrant elevers betygsättning ). Någn talar m att en eller två kan dminera en grupp ch att andra då inte kan prestera på sina villkr. Flera kmmentarer berör aspekten rättvisa. En är rädd för mtsättningar i m de skall börja bedöma varandra. Någn menar att det inte är gdtagbart att bara glida med. Några menar att det fta är en eller två i en grupp sm gör mer. Bland de fria kmmentarerna jag lagt under övrigt, är flertalet inte helt relevanta, eller så handlar de mer m själva grupparbetsuppgiften, ch inte m bedömning eller betygsättning. 9

13 Sammanfattande diskussin Avsnittet inleds med en reflektin över vald metd. Vidare diskuteras resultaten från enkäten mt den frskningsbakgrund sm förmedlades i inledningen. Några slutsatser samt förslag till vidare undersökningar avslutar avsnittet. Metdkritik Undersökningen baseras på litteratur samt en enkätstudie. Litteraturgenmgången hade kunnat vara betydligt mer mfattande såväl vad avser antalet källr sm fördjupningen i aspekter visavi betygsättning av individers prestatiner i grupparbeten. Sm utgångspunkt för ch inspiratin till enkätundersökningen får den dck sägas fylla sin funktin. Enkäter är inte prblematiska sm verktyg för utvärdering av människrs uppfattningar. Även m frmulerade frågeställningarna uppfattas sm tydliga för frågeställaren, finns alltid lika tlkningsmöjligheter hs den sm besvarar frågrna. Missuppfattningar kan uppstå, ch kanske besvarar svaranden en helt annan fråga än den sm frågeställaren avsett. Eftersm frågeställaren respektive frågeställares kllega närvarat vid enkätens ifyllande, har i alla fall möjlighet till att ställa frågr hs svarande funnits. Alternativet till enkäter, intervjuer, hade sannlikt varit bättre utifrån ett kvalitetsperspektiv men har två nackdelar; dels hade det tagit mer tid i anspråk ch dels så hade det blivit prblem med knfidentialiteten. Innehållet i de många fria kmmentarer sm avgivits brgar ckså för validiteten i undersökningen. Grupparbeten ch rättvisa Att grupparbete är ett bra sätt att lära ch att det skall examineras, knstaterar Nrdberg (2008). Att det finns en rättviseprblematik vid bedömningen av arbetet är ckså uppenbart. I undersökningen bland landskapsstudenterna finns flera svarande sm menar att de inte kan lita på sina studiekamraters betygsättning rörande lika aspekter av grupparbete. I undersökningen framkmmer ckså tydligt att det i så gtt sm alla grupper ch vid samtliga bedömningsaspekter (deltagarfrekvens, grupprcess, skriftlig prdukt, muntlig prdukt) finns uppfattningar m individer sm presterat övereller under genmsnittsgruppmedlemmen. Att läraren åtnjuter ett större förtrende än studenterna i att bedöma ch betygsätta individers prestatiner i grupparbete bekräftas av såväl refererade artiklar sm undersökningen bland landskapsstudenter. Läraren uppfattas sm mer kmpetent ch därmed mer rättvis, men berende på vilka alternativ sm ges (Knight 2004) kan studenter tänka sig att i lika utsträckning bidra i betygsättningen. Två studenter av tre i undersökningen bland landskapsstudenter föredrg att hela fick samma betyg, vilket ckså kan knytas till rättvisefrågan. Samtidigt kan en av tre tänka sig differentierad betygsättning av individer i grupparbeten, vilket kan tlkas sm att det finns tilltr till att detta kan göras rättvist. Orr (2010) knstaterar i sin 10

14 undersökning av studenternas bidrag i grupparbete att själva examinatinsfrmen är viktig ch att kraven från läraren är tydliga från början. Betygsättning av varandra ch sig själv För att kunna betygsätta enskilda individer i ett grupparbete måste kmmunikatin finnas mellan studenterna ch läraren det är trts allt läraren sm sätter betyget. Lärarens närvar vid grupparbetet har betydelse, inm högsklan är det dck sällan sm läraren finns närvarande annat än vid muntliga examinatiner av grupparbete. Läraren skulle dck kunna samtala med studenterna en ch en, vilket föreslås av någn i landskapsstudent. Att föra dagbk sm sedan lämnas till läraren är en metd för att bedöma just grupprcessen (Orr 2010), någt sm även ett par av landskapsstudenterna för fram. Om studenter skall betygsätta varandra i grupparbete skall detta ske knfidentiellt, menar Lejk & Wyvill (2001). Om det sker öppet, blir studenterna mer försiktiga ch spridningen blir sämre. Såväl Vickermann (2009) sm Jhnstn & Miles (2004) menar att studentkllegial bedömning gav psitiva resultat vad gäller lärandet. Zhang & Oland (2009) menar att studentkllegial bedömning fungerar i mindre grupper. I Jhnstn & Miles (2004) knstaterades att feedbacken från studentkllegr gjrde studenterna medvetna m sin egen insats ch att få åkte med på bekstnad av andras insats. Att värdera sin egen insats (självvärdering) förefaller svårt, att döma av såväl landskapsstudentundersökningen, vilket stöds med lika argument av Lejk & Wyvill (2001), (Orr 2010) sm Sharp (2006). Trts att landskapsundersökningen var knfidentiell har str försiktighet rått i betygsspridningen vid självvärderingen. Viktning mellan lärarens rll ch studentens rll I landskapsstudentundersökningen föredrg 61 % alternativet viktning mellan lärarens betygsättning ch studentens betygsättning. Tre fjärdedelar av dessa vill ändå att läraren skall ha övertaget, alltså att läraren har mer än 50 % inflytande över det sammanvägda betyget. Hur denna viktning skall gå till i praktiken har inte preciserats i enkäten, men studenterna ger en del förslag. De talar m tydliga kriterier, förklarande text ch mallar. Även Orr (2010) betnar en gd kmmunikatin när det gäller kraven, detta specifikt när det gäller grupprcessen. Orr uppmanar till försiktighet ch ödmjukhet när det gäller bedömningen av just grupprcessen. I Knight (2004) framgår att intresset för att vara med ch påverka betyget i ett grupparbete hs studenter ökar kraftigt när möjligheterna för studenterna att påverka blir mer tydliga. I studien av Pkck et al (2010) var studenternas inflytande över det sammanvägda betyget begränsat, endast 20 %, resten std läraren för. Examinatr för kurs vid ett svenskt lärsäte har alltid ensam ansvaret för betyg sm ges till kursdeltagare. Många kurser mfattar fta mer än en examinatin, ch många kurser har grupparbete sm examinatinsfrm. Att låta studenter medverka vid bedömning av varandras insatser i grupparbete är således fullt möjligt, dessutm i ganska str 11

15 utsträckning. Om ett grupparbete är det enda examinatinsmmentet i en kurs bör läraren dck begränsa studenternas påverkan på det samlade betyget. Om kursen däremt innehåller en eller flera individuella examinatiner, sm tillsammans väger mer än alla grupparbeten i kursen, finns det möjlighet at ge studenterna ganska strt inflytande på betygsättningen på grupparbetena. Men studenterna behöver begripliga, tydliga ch mätbara kriterier ch kmmunikatinsfrmer. Praktiska slutsatser Försök med studentkllegial bedömning i grupparbeten bör uppmuntras, då själva bedömningen kan bidra till ökat lärande Tydliga bedömningskriterier måste finnas vid studentkllegial bedömning i grupparbeten Självvärdering bör undvikas då mycket talar för att den blir missvisande Dagbk, lggbk, enskilda samtal med studenter är några av de kmmunikatinsfrmer sm finns för att fånga upp studenters uppfattningar m varandra i grupparbeten Vid viktning mellan lärares ch studenters betygsättning av individer i grupparbeten bör läraren behålla merparten av inflytandet Förslag till frtsatt frskning Bedömning ch betygsättning av individers bidrag till s arbete, eller s prcess, hade varit intressant att frtsätta att utfrska. Att hitta bedömningskriterier för studenterna när de bedömer ch betygsätter varandra är intressant liksm frmer för kmmunikatin med läraren. 12

16 Källförteckning Almnd, R. J Grup assessment: cmparing grup and individual undergraduate mdule marks. Assessment & Evaluatin in higher Educatin, Vl. 34, N 2, p Bastick, T Reliable and Valid Measurement f Individual s Cntributins t Grup Wrk. Paper presented at the Annual Meeting f the Western Psychlgical Assciatin. Jhnstn, L. & Miles, L Assessing Cntributins t Grup Assignments. Assessment & Evaluatin in higher Educatin, Vl. 29, N 6, p Knight, J Cmparisn f Student Perceptin and Perfrmance in Individual and Grup Assessments in Practical Classes. Jurnal f Gegraphy in Higher Educatin, Vl. 28 n 6, p Lejk, M. & Wyvill, M The Effect f Inclusin f Self assessment with Peer Assessment f Cntributin t a Grup Prject: a quantitative study f secret and agreed assessment. Assessment & Evaluatin in higher Educatin, Vl. 26, N 6, p Nrdberg, D Grup prjects: mre learning? Less fair? A cnundrum in assessing pstgraduate business educatin. Assessment & Evaluatin in higher Educatin, Vl. 33, N 5, p Orr, S Cllabrating r Fighting fr the Marks? Students' Experiences f Grup Wrk Assessment in the Creative Arts. Assessment & Evaluatin in higher Educatin, Vl. 35, N 3, p Pkck, M. & Sanders, T., & Bundy, C The Impact f Teamwrk in Peer Assesmen: a Qualitative Analysis f Grup Exercise at UK Medical Schl. Biscience Educatin Vl. 15, Article 3 Jun 2010 Sharp, S Deriving Individual Student Marks frm a Tutr's Assessment f Grup Wrk. Assessment & Evaluatin in higher Educatin, Vl. 31, N 3, p Vickerman, P Student perspectives n frmative peer assessment: an attempt t deepen learning? Assessment & Evaluatin in higher Educatin, Vl. 34, N 2, p Zhang, b. & Oland, M. W Hw t Assign Individualized Scres n a Grup Prject: An Empirical Evaluatin. Applied Measurement in Educatin, vl. 22 n. 3 p

17 Bilaga ENKÄT (layutmässigt förminskad, samma innehåll) Denna enkät är en del i ett pedaggiskt prjekt sm syftar till att belysa möjligheten till betygsättning av individers prestatiner i grupparbeten. Prjektet finansieras av SLU centralt ch kmmer att redvisas våren Enkäten syftar endast tillbaks på parkprjektet i kursen, det vill säga de två sista veckrna ch den grupp på cirka fem persner du arbetat i då (från den 25 ktber till den 3/4 nvember). Det är grupparbetet sm sådant sm är i fkus, brtse helt ifrån prgramtillhörighet när du svarar. Du kan välja att vara annym. Endast prjektledaren kmmer att ha tillgång till enkäterna. 1 Antal studenter i? (ringa in ditt svarsalternativ) Jag har erfarenhet sen tidigare av graderad betygsättning av enskilda individer i ett grupparbete? (ringa in ditt svarsalternativ) Grupp nr (mellan 1 ch 19) Ja Nej 3 Betygsättning. Vilket alternativ passar dig bäst? (Markera det alternativ sm stämmer bäst för dig) Vid betygsättning av grupparbete skall hela ha samma betyg Vid betygsättning av grupparbete skall enskilda individer kunna betygsättas separat 4 Betygsättning av övriga gruppmedlemmar (inte du själv). Du betygsätter dem en ch en. Under 1 betygsätts gruppmedlem 1, under 2 gruppmedlem 2 ch så vidare. A Gruppmedlemmens deltagandefrekvens i s möten? (Sätt kryss i den ruta sm stämmer bäst för dig, ett kryss för varje individ i ) Alternativ Sämre än genmsnittsgruppmedlemmen Sm genmsnittsgruppmedlemmen Bättre än genmsnittsgruppmedlemmen Gruppmedlem nr

18 B Gruppmedlemmens bidrag till att grupparbetet fungerade (prcessen) (Sätt kryss i den ruta sm stämmer bäst för dig, ett kryss för varje individ i ) Alternativ Till ingen nytta för Sämre än genmsnittsgruppmedlemmen Sm genmsnittsgruppmedlemmen Bättre än genmsnittsgruppmedlemmen Gruppmedlem nr (frts. fråga 3) C Gruppmedlemmens bidrag till den skriftliga prdukten/prdukterna (Sätt kryss i den ruta sm stämmer bäst för dig, ett kryss för varje individ i ) Alternativ Till ingen nytta för Sämre än genmsnittsgruppmedlemmen Sm genmsnittsgruppmedlemmen Bättre än genmsnittsgruppmedlemmen Gruppmedlem nr D Gruppmedlemmens bidrag till den/de muntliga redvisningarna (Sätt kryss i den ruta sm stämmer bäst för dig, ett kryss för varje individ i ) Alternativ Till ingen nytta för Sämre än genmsnittsgruppmedlemmen Sm genmsnittsgruppmedlemmen Bättre än genmsnittsgruppmedlemmen Gruppmedlem nr Denna fråga gäller ditt eget bidrag, alltså en självvärdering (Markera det alternativ sm stämmer bäst för dig) A Min deltagandefrekvens i s möten Till ingen nytta för Sämre än genmsnittsgruppmedlemmen Sm genmsnittsgruppmedlemmen Bättre än genmsnittsgruppmedlemmen B Mitt bidrag till att grupparbetet fungerade (prcessen) Till ingen nytta för Sämre än genmsnittsgruppmedlemmen Sm genmsnittsgruppmedlemmen Bättre än genmsnittsgruppmedlemmen C Mitt bidrag till den skriftliga prdukten/prdukterna Till ingen nytta för Sämre än genmsnittsgruppmedlemmen 2

19 Sm genmsnittsgruppmedlemmen Bättre än genmsnittsgruppmedlemmen D Mitt bidrag till den/de muntliga redvisningarna Till ingen nytta för Sämre än genmsnittsgruppmedlemmen Sm genmsnittsgruppmedlemmen Bättre än genmsnittsgruppmedlemmen E Mitt bidrag till kvaliteten på grupparbetet sm helhet (prcess, prdukt, presentatin) Till ingen nytta för Sämre än genmsnittsgruppmedlemmen Sm genmsnittsgruppmedlemmen Bättre än genmsnittsgruppmedlemmen 6 Studentens respektive lärarens rll vid betygsättning av individs prestatin grupparbete. (Markera det alternativ sm stämmer bäst för dig) Läraren skall helt själv sätta betyget på individerna i grupparbetet utan inflytande av studenteters bedömningar av varandra eller sig själva Studenterna i skall helt själva betygsätta individerna i grupparbetet genm att betygsätta varandra Betyg på grupparbeten skall viktas genm att läraren står för betygsättningen till en del ch studenterna i till en del. Dessa sammanvägs enligt i förväg beslutad viktning. 7 Denna fråga besvaras endast m du fyllt i någt av de två nedersta alternativen i fråga 6. Bedömning ch betygsättning av grupparbete berr naturligtvis på många aspekter. Men m vi generaliserar, hur skulle du vilja att makten över grupparbetsbetyget prcentuellt fördelades? Eget förslag Läraren Studenterna Är det någt du skulle vilja tillägga sm berör enkätens tema? Tack för din medverkan! Mark Huisman Prjektlansvarig 3