Studenter om studier på distans

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studenter om studier på distans"

Transkript

1 Studenter m studier på distans Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2012 Lars Haglund & Lena E. Jhanssn Lärstöd Karlstad University Studies 2013:37

2 Studenter m studier på distans Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2012 Lars Haglund & Lena E. Jhanssn Karlstad University Studies 2013:37

3 Studenter m studier på distans - Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2012 Lars Haglund & Lena E. Jhanssn FORSKNINGSRAPPORT Karlstad University Studies 2013:37 ISSN ISBN Författarna Distributin: Karlstads universitet Lärstöd Karlstad Tryck: Universitetstryckeriet, Karlstad

4 Ris ch rs från två studenter Karlstad universitet gör ett bra jbb! Den täta lärarkntakten, att man snabbt får svar på mail ch att det känns sm att lärarna faktiskt har tid för en även m man sitter i andra delen av Sverige. Har läst distanskurser på flera högsklr ch universitet i Sverige ch Karlstad är den jag är mest nöjd med - ni har förstått vad sm gör en bra distanskurs! Är distansstudenterna mindre viktiga än campusstudenterna? Ibland, när vi haft kurser gemensamt med campusstudenter, kan jag känna att vi "distansare" har hamnat lite i skymundan. Det finns en liten risk att campus kmmer i första hand, ch vi i andra. Vill du veta vad fler studenter tycker? I slutet av rapprten har vi samlat många synpunkter från studenter sm både är nöjda ch missnöjda. 1

5 RIS OCH ROS FRÅN TVÅ STUDENTER... 1 FÖRORD... 4 STUDENTERNAS INSATSER STUDIETIDER... 5 HUR MYCKET TID LÄGGER STUDENTERNA PÅ STUDIER?... 5 STUDIETID... 5 STUDIETID PÅ VECKOSLUT... 6 STUDIETID FÖR OLIKA ÅLDRAR OCH KÖN... 7 ÄR STUDIERNA EN HELTIDSSYSSELSÄTTNING?... 8 FÖRVÄRVSARBETE PARALLELLT MED STUDIERNA... 8 GENOMSTRÖMNING OCH BOSTADSORT SAMMANFATTNING AV STUDIETID, ARBETSTID OCH GENOMSTRÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STUDIERNAS GENOMFÖRANDE INFORMATION FÖRKUNSKAPER STUDIEHANDLEDNING SUPPORT OCH TEKNISKT STÖD FYSISKA TRÄFFAR BESÖK PÅ LÄRCENTRUM STUDIETEMPO STRESS I STUDIERNA SAMMANFATTNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STUDIERNAS GENOMFÖRANDE LÄRARE OCH LÄRPROCESSER LÄRARNA ÄR KUNNIGA LÄRARNA ÄR STÖDJANDE LÄRARNA HAR GOD IT-KOMPETENS LÄRARNA GER SNABB RESPONS STUDIEVÄGLEDNINGEN ADMINISTRATIV PERSONAL KURVÄRDERINGAR SAMMANFATTNING AV LÄRARE OCH LÄRPROCESSER VAD ANSER STUDENTERNA ATT UTBILDNINGEN GER KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER VILKA KUNSKAPER PRIORITERAS AV STUDENTERNA? ALLMÄNNA ATTITYDER TILL DISTANSUTBILDNINGEN PÅ KARLSTADS UNIVERSITET KVALITETEN PÅ UTBILDNINGEN REKOMMENDERA ANDRA ATT STUDERA VID KARLSTADS UNIVERSITET NÖJD JUST NU? JÄMFÖRELSEN MELLAN CAMPUS OCH DISTANS JÄMFÖRELSE ÖVER TID DE MISSNÖJDA OCH ENTUSIASTERNA, VAD TYCKER DE? MISSNÖJDA STUDENTER NÖJDA STUDENTER STUDENTUNDERSÖKNINGARNAS BAKGRUND OCH UPPLÄGGNING ATT LYSSNA PÅ STUDENTERNA

6 GENOMFÖRANDE UTFORMNING AV FRÅGOR FÖR ARBETSINSATS I UTBILDNINGEN URVAL, SVAR OCH OSÄKERHET I UNDERSÖKNINGARNA REFERENSLISTA, KÄLLOR BILAGA 1. TABELLER BILAGA 2. ENKÄT STUDENTBAROMETERN DISTANS

7 Förrd Detta är en rapprt inm prjektet Karlstadsstudenter m studier ch studentliv. I prjektet analyseras studenters syn på studentliv ch studier vid Karlstads universitet. Datainsamling har sedan våren 2000 till hösten 2007 genmförts med enkäter bland studenter på Campus, på musikhögsklan Ingesund ch bland distansstudenter. Efter ett uppehåll några år genmfördes under hösten 2010, 2011 ch 2012 enkäter till distansstudenter på hela universitetet ch till campusstudenter sm läser kurser ch/eller prgram inm Fakulteterna för eknmi, kmmunikatin ch IT respektive teknik ch naturvetenskap under 2011 ch I denna rapprt redvisas resultat från nätenkäter sm genmförts bland distansstudenter 2012, 2011, 2010 ch Jämförelser görs med resultat från enkäter bland övriga studentgrupper. I årets undersökning har vi ett tema sm handlar m studietid ch förutsättningar för att studera. Vi redvisar de empiriska resultaten så utförligt att läsaren själv skall kunna dra slutsatser. I slutet av rapprten redvisas prgramspecifika synpunkter i utförliga tabeller. Vi hppas att resultaten från undersökningarna används för utveckling av kurser ch prgram vid Karlstads universitet. Om vi skall sammanfatta resultaten kan vi säga att kvaliteten i våra distansutbildningar i många avseenden är gd. Våra distansstudenter i grundutbildning lägger ner någt mer tid på studierna jämfört med campusstudenterna ch arbetar parallellt med studierna i större mfattning. Samtidigt är de generellt mer nöjda med sin utbildning än campusstudenterna. Över tid ser vi tydliga förbättringar inm vissa mråden ch mråden med ptential för utveckling. Skillnader förekmmer mellan lika prgram ch kurser vilket ger möjlighet till erfarenhetsutbyte. Ingen utbildning är bäst på allt ch alla kan lära av varandra. Rapprteringen bygger till stra delar på tidigare studier. Jämförelser görs löpande med resultat från tidigare enkäter på campus ch distans. Karlstad augusti 2013 Lars Haglund Lena E Jhanssn 4

8 Studenternas insatser studietider Denna rapprt innehåller resultat från en nätenkät sm genmfördes hösten 2012 bland våra distansstudenter. Undersökningen har tidigare genmförts 2011, 2010 ch Jämförelser görs med resultat från tidigare enkäter ch bland övriga studentgrupper. Årets specifika tema i enkäten för distansstudenter handlar m studietid ch förutsättningar för att studera. Hur mycket tid lägger studenterna ner på sina studier ch hur väl infrmerade ch förberedda känner dig sig för att studera på distans? Tidigare studier har visat att det är ytterligt svårt att ställa enkla frågr kring studenternas arbetstid sm ger rättvisande svar. Respndenterna tlkar frågr med identiskt frmulering mycket lika när man beräknar sin arbetsinsats ch studietid. Trts svårigheter att ställa rättvisande frågr kring studietider har vi i terminsenkäterna till campusstudenterna under tidigare år, analyserat studenternas arbetsinsatser. I år är första gången vi analyserar svar från distansstudenterna. Det finns mer infrmatin m hur vi har räknat ut studietid under rubriken, Studentundersökningens bakgrund ch uppläggning sidan, 56. Hur mycket tid lägger studenterna på studier? Med tanke på att en av de viktigaste resurserna i högre utbildning är våra studenters arbetstid kan det kanske vara av intresse att se lite mer i detalj på resultaten. Vilka studenter lägger ner mest eller minst tid på studierna? Skiljer resultatet sig mellan campus ch distans? Är studierna en heltidssysselsättning för studenterna? I redvisning av distansstudenternas studietid skiljer vi på grundutbildningsprgram ch påbyggnadsprgram. I huvudsak genmförs grundutbildning på heltid ch påbyggnadsprgram på deltid men variatiner förekmmer. Fördelningen av studenter sm läser grundutbildningsprgram är 65 prcent ch påbyggnadsprgram 35 prcent i årets undersökning. Studietid Studietid för studenter på grundutbildningsprgram distans varierar mellan timmar per vecka med ett genmsnitt på 41 timmar per vecka. Studenter inm hälsa ch vård/ naturvetenskapliga prgram samt lärare med inriktning mt yngre barn ägnar mer tid än övriga studenter åt sina studier. Ett av de prgram där studenterna lägger ner mindre tid än genmsnittet är ett IT prgram där studenterna kan välja att läsa på heltid eller halvtid. De studenter på grundutbildningsprgrammen sm studerar flest timmar i veckan är: Tandhygienist 180 hp Grundlärare 240 hp Receptarie 180 hp Studenter på påbyggnadsprgram distans lägger ner mellan timmar vecka med ett genmsnitt på 32,5 timmar. De två prgram där studenterna lägger ner mest studietid per vecka är, föga förvånande, ett samhällsvetenskapligt prgram ch ett vårdprgram sm genmförs på heltid. Mindre tid än genmsnittet lägger vissa samhällsvetare ch lärarutbildningar ner på studier. De studenter på påbyggnadsprgrammen sm studerar flest timmar i veckan är: 5

9 Samhällelig Riskhantering 120 hp Specialistsjuksköterskr hp Speciallärare 90 hp Genmsnittlig studietid för alla distansstudenter är 37, 4 timmar/vecka. Genmsnittlig studietid per vecka för distansstudenter på grundutbildningsprgram ch påbyggnadsprgram, (inkluderat studietiden på veckslutet) Studietid/vecka i genmsnitt distansutbildning Grundutbildningsprgram hp Påbyggnadsprgram hp Medelvärdet timmar/v Median timmar/v På campusprgrammen är det studenter inm hälsa/vårdmrådet samt tekniska/naturvetenskapliga prgram sm lägger ner mest tid på sina studier. Den genmsnittliga studietiden för campusstudenter hösten 2012 är 38 timmar/vecka. Studieinsatsen ligger ganska knstant efter sm var första gången vi ställde dessa mer detaljerade frågr m studietider. Studietid på veckslut Den genmsnittliga tid sm distansstudenterna lägger ner på studier ett nrmalt veckslut uppgår till sju timmar. Här ser vi nästan ingen skillnad mellan grundutbildning ch påbyggnadsutbildning. De studenter sm studerar flest timmar på vecksluten är: Grundutbildningsprgram hp Receptarie 180 hp Grundlärare 210 hp Ämneslärare hp Påbyggnadsprgram hp Specialistsjuksköterska hp Yrkeslärare 90 hp Prjektledning 60 hp 1 Studenter m studier ch studentliv 2012, L Haglund, M Hng 6

10 Studietimmar/vecka Studietid ett nrmalt veckslut? Studietid på veckslut distans Grundutbildningsprgram hp Påbyggnadsprgram hp 73% 74% 15% 15% 8% 8% 4% 3% 0 timmar 1-10 timmar timmar timmar Campusstudenterna lägger ner fem timmar i genmsnitt på studierna ett nrmalt veckslut. Den genmsnittliga tiden för alla distansstudenter uppgår till sju timmar på ett nrmalt veckslut. Studietid för lika åldrar ch kön Hösten 2012 är första gången vi undersöker studietid för distansstudenterna. Studietiden för lika åldersgrupper varierar mer för distansstudenterna än för campusstudenterna. De yngsta studenterna lägger ner mest tid på studierna. I nedanstående tabell redvisas ett genmsnitt för lika åldrar. Veckstudietid för lika åldrar Veckstudietid för lika åldrar år år år år 50+ år 7

11 Veckstudietid för kvinnliga studenter är högre än för de manliga. Uträkningen visar samma tendens på campus, kvinnliga studenter är flitigare än sina manliga kamrater. Veckstudietid för kvinnliga ch manliga studenter hösten 2012 Kön Veckstudietid distans Kvinna samtliga 38,8 39,3 Man samtliga 32,2 36,7 Kvinna endast heltidsstudenter 44,6 39,3 Man endast heltidsstudenter 37,1 36,8 Veckstudietid Campus, exkluderande internatinella masterstudenter Är studierna en heltidssysselsättning? I den natinella studien Distansutbildning på högsklan (2012:6) Statistiska centralbyrån, knstateras att distansstudenterna sysselsätter sig i högre utsträckning med andra saker vid sidan m sina studier jämfört med campusstudenterna. Är det även så på Karlstads universitet? För prgramstudenter på grundutbildningsnivå distans Karlstads universitet är det, sm i den natinella studien, knappt fyra av ti studenter studerar på heltid (39 %). I den natinella studien är det fyra av ti distansstudenter sm studerade på heltid (41 %). För studenter sm läser på campus svarar drygt sex av ti campusstudenter (62 %) att de studerar på heltid. I den natinella studien svarade ni av ti studenter (90 %) att de studerar på heltid. Fler campusstudenter i den natinella studien uppger att de studerar på heltid än på Karlstads universitet, på distans är siffrrna ungefär lika. Förvärvsarbete parallellt med studierna Statistiska centralbyrån redvisar i sin enkätundersökning att den vanligaste sysselsättningen parallellt med studierna för både campus- ch distansstudenter är arbete. Ti prcent av distansstudenterna kmbinerade föräldraledighet, arbetslöshet ch sjukskrivning med studier, någt sm nästan inte förekm alls i kmbinatin med campusstudier. I vår studie har vi ställt frågan till studenterna m de förvärvsarbetar parallellt med studierna. På grundutbildningsnivå svarar 61 prcent att de förvärvsarbetar, i genmsnitt 13 timmar/per vecka. För studenter inm påbyggnadsprgrammen svarade 86 prcent att de arbetade parallellt med studierna. En majritet (72 %) av studenterna arbetar över 20 timmar i veckan. 8

12 Förvärvsarbete antal timmar/vecka inm grund- ch påbyggnadsprgram Förvärvsarbete/vecka distansutbildning Grundutbildningsprgram hp Påbyggnadsprgram hp 39% 41% 48% 24% 15% 13% 15% 5% 0 tim/v 1-20 tim/v tim/v 40+ tim/v På Campusprgrammen förvärvsarbetar 38 prcent av studenterna parallellt med studierna hösten I genmsnitt arbetar de 10 timmar/veckan. Andelen studenter sm arbetar varierar mellan lika prgram, flest studenter sm arbetar parallellt med studierna finns i Ämneslärarprgrammet. Andel av studenterna på grundutbildningsprgrammen distans sm uppger att de arbetar Andel sm förvärvsarbete parallellt med studierna 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 38% 40% 47% 56% 58% 61% 62% 67% 68% 70% 75% 76% 85% 10% 0% 9

13 Genmströmning ch bstadsrt Uppgifterna m genmströmning eller prestatinsgrad ch bstadsrt är hämtade ur intern resultatredvisning 2012, Utbildning på grundnivå ch avancerad nivå vid Karlstads universitet, M Erikssn ch M Byman. Uppgifterna avser samtliga studenter på Karlstads universitet. Genmströmningen på den nätbaserade verksamheten är någt lägre än för mtsvarande utbildning på campus, även m skillnaden inte är så str för prgramutbildningarna. Under 2012 hade prgramutbildningar på distans en prestatinsgrad på 87 prcent mt 89 prcent för campusutbildningarna. Skillnaden är någt mer uppenbar när det gäller fristående kurser. Under 2012 hade campuskurserna en prestatinsgrad på 75 prcent, medan distanskurserna trts en kraftig vlymminskning endast nådde upp till 63 prcent. Den är ändå klart högre än de 49 prcent på natinell nivå sm enligt HSV:s senaste årsrapprt, utgjrde prestatinsgraden för fristående kurser distans under läsåret 2011/2012. Av de drygt studenter med uppföljningsbar adress sm var registrerade på en distanskurs vid Karlstads universitet km 57 prcent från Värmland ch mgivande län (28 prcent från Karlstad). Runt 500 studenter var bsatta i Stckhlms län (15 %). Från Skåne (6 %), Östergötlands län (4 %). Relativt många studenter var hemmahörande i Åmål-Säffle (58), Karlskga (58), Lidköping (45) ch Mtala (32). Genmströmning på prgram Genmströmning på prgram distans ch campus Karlstads universitet Källa: Intern resultatredvisning M Erikssn prgram distans prgram campus 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 89% 91% 91% 84% 85% 87% 88% 90% 86% 87% 89% 80%

14 Genmströmning på fristående kurser Genmströmning på fristående kurser distans ch campus Karlstads universitet Källa: Intern resultatredvisning M Erikssn kurs distans kurs campus 90% 80% 70% 60% 72% 72% 71% 72% 63% 58% 58% 55% 59% 77% 63% 75% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

15 Sammanfattning av studietid, arbetstid ch genmströmning Fråga Distans Campus Hur mycket tid ägnar du åt studierna en nrmal vecka (genmsnitt) - Grundutbildning - Påbyggnadsutbildning - Samtliga distans 41 timmar i veckan 32,5 timmar i veckan 37,4 timmar i veckan 38 timmar per vecka Studietid på vecksluten 7 timmar per veckslut 5 timmar per veckslut Förvärvsarbete - Grundutbildning - Samtliga distans Prgramstudenter sm studerar på heltid Ca 13 timmar i veckan Ca 29 timmar i veckan Fyra av ti studenter 10 timmar per vecka Sex av ti studenter Förvärvsarbete parallellt med studierna Sex av ti studenter Fyra av ti studenter Genmströmning prgram % 89 % Genmströmning kurs % 75 % Studenternas arbetsinsats i sina studier ligger i genmsnitt på 37, 4 timmar i veckan. Studenter inm grundutbildningsprgram studerar fler timmar i veckan jämfört med studenter inm påbyggnadsprgram varför vi har valt att särredvisa dessa grupper. Studietid för studenter på grundutbildningsprgram distans varierar mellan timmar per vecka med ett genmsnitt på 41 timmar per vecka. Studenter inm hälsa ch vård/ naturvetenskapliga prgram samt lärare med inriktning mt yngre barn ägnar mer tid än övriga studenter åt sina studier. Ett av de prgram där studenterna lägger ner mindre tid än genmsnittet är ett IT prgram där studenterna kan välja att läsa på heltid eller halvtid. Studenter på påbyggnadsprgram distans lägger ner mellan timmar vecka med ett genmsnitt på 32,5 timmar. De två prgram där studenterna lägger ner mest studietid per vecka är, föga förvånande, ett samhällsvetenskapligt prgram ch ett vårdprgram sm genmförs på heltid. Mindre tid än genmsnittet lägger vissa samhällsvetare ch lärarutbildningar ner på studier. För prgramstudenter på grundutbildningsnivå distans Karlstads universitet är det, sm i den natinella studien, knappt fyra av ti studenter studerar på heltid (39 %). I den natinella studien är det fyra av ti distansstudenter sm studerade på heltid (41 %). 12

16 För studenter sm läser på campus svarar drygt sex av ti campusstudenter (62 %) att de studerar på heltid. I den natinella studien svarade ni av ti studenter (90 %) att de studerar på heltid. Fler campusstudenter i den natinella studien uppger att de studerar på heltid än på Karlstads universitet, på distans är siffrrna ungefär lika. Våra distansstudenter inm grundutbildning lägger ner någt mer tid på studierna jämfört med campusstudenterna ch arbetar parallellt med studierna i större mfattning. Genmströmningen på prgramutbildningar distans ligger stabilt på en relativt hög nivå med mycket liten skillnad mellan campus ch distans, 87 prcent på distans ch 89 prcent på campus

17 Förutsättningar för studiernas genmförande I årets undersökning har vi ställt ett antal frågr m förutsättningarna för att genmföra studierna på distans. Hur väl infrmerade är studenterna ch vilken teknisk kmpetens har de? Hur väl fungerar studiehandledning ch supprt för studenterna? Upplever de ett högt temp ch är de stressade? Infrmatin Värdet av krrekt infrmatin ch förutsägbarhet kan inte ng betnas vid studier på distans. Det är centralt särskilt för distansstudenterna att kunna rientera sig ch planera genmförandet av utbildningen. Vid andra typer av utbildning kan brister i planeringen fta repareras efter hand. Men vid distansundervisning finns det mycket mindre utrymme för imprvisatin. (J A Bååth, 1998) En str majritet, 85 prcent, instämmer helt eller delvis i att de fått all infrmatin sm de behöver. Studenternas kmmentarer mtsäger delvis de psitiva siffrrna, många efterlyser mer, tydligare ch tidigare infrmatin. Studentkmmentar: Infrmatinen kan ibland vara bristfällig, t ex kursinf har ibland varit svår att förstå sv. Infrmatinen m kurserna har kmmit ut sent ch uppgifter har ändrats i sista stund. De prgramstudenter sm känner sig mest välinfrmerade är: Prjektledning 60 hp Speciallärare 90 hp Lärare (förskla) 210 hp Jag har fått all infrmatin jag behöver för att genmföra studierna 50% 40% Jag har fått all den infrmatin jag behöver för att genmföra studierna på ett bra sätt 39% 46% 30% 20% 10% 0% Instämmer helt Instämmer delvis 6% 6% Varken eller Tar delvis avstånd 2% Tar helt avstånd från 14

18 Förkunskaper En överväldigande majritet av studenterna instämmer helt i att de har tillräckligt gda förkunskaper m datrer ch teknik för att genmföra utbildningen. De prgramstudenter sm anser sig ha bäst förkunskaper är: Lärare (förskla) 210 hp Kmpletterande pedaggisk utbildning 90 hp Receptarie 180 hp Mina förkunskaper m datrer ch teknik är tillräckliga för att genmföra utbildningen 100% 80% 60% 77% Tekniska förkunskaper 40% 20% 0% Instämmer helt 19% Instämmer delvis 3% 1% 0% Varken eller Tar delvis avstånd Tar helt avstånd från Studiehandledning För att genmföra utbildningen är en studiehandledning ett centralt dkument för distansstudenterna. En studiehandledning innebär enlig J A Bååth att undervisa i förväg ch syftet är just att undervisa. I viss mån skall studiehandledningen kmpensera studenterna för det direkta samspel sm läraren har med studenterna ch bidra till förståelse ch bearbetning av materialet. Studentkmmentarer: Ibland någt luddig infrmatin i vissa kurser vad gäller instruktiner till uppgifterna. Detta måste fungera på grund av att det ibland kan vara lite begränsad kmmunikatin med lärarna via its learning. Saknar instruktiner i en Kursguide, sådant är extra viktigt för ss distansstudenter. De prgramstudenter sm är mest nöjda med studiehandledningen är: Speciallärare 90 hp Prjektledning 60 hp Tandhygienist 180 hp 15

19 Studiehandledningen är ett dkument sm jag har str användning av Bra studiehandledning 50% 46% 40% 30% 31% 20% 16% 10% 5% 3% 0% Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd Tar helt avstånd från Supprt ch tekniskt stöd Supprt ch tekniskt stöd är viktigt för studenterna. De studenter sm är nöjda är betydligt fler 2012 än Sju av ti studenter instämmer helt eller delvis i att stödet fungerar bra 2012 jämfört med fem av ti studenter Studentkmmentarer: Studieplattfrmen It s learning har fungerat väldigt bra. Har inte haft några bekymmer med att lgga in. Kunnat titta på föreläsningar ch skickat in uppgifter m.m. utan prblem. Supprten både när telebilden inte fungerat ch när It s inte fungerat samt hjälpen från bibliteket sm alla fungerar utmärkt. De prgramstudenter sm är mest nöjda med supprt ch tekniskt stöd är: Bilgiprgrammet 180 hp Grundlärare 240 hp Lärare (förskla) 210 hp Supprt ch tekniskt stöd fungerar bra, 2010 ch Supprt ch tekniskt stöd fungerar bra % 60% 67% 49% 40% 27% 32% 20% 0% Instämmer helt eller delvis 12% Varken eller 6% 5% Tar helt eller delvis avstånd ifrån Ingen erfarenhet 2012 fanns inte alternativet ingen erfarenhet. 16

20 Fysiska träffar På Karlstads universitet är den vanligaste distansstudiefrmen en kurs med mellan 1-3 närträffar på campus per termin. Där återfinner vi bland annat lika lärarutbildningar ch påbyggnadsprgram. De utbildningar sm har flest närträffar är inm hälsa ch vård. Prgram med få eller inga träffar finns i IT ch samhällsvetare sektrn. Studentkmmentarer: Bra att man kan läsa en kurs helt utan fysiska träffar ch ändå känna att man har fått den kunskap man behöver. Det är mer sm krävs av en när man läser på distans men detta är bra då man ska ut i yrkeslivet. Möjligheten att kunna studera på distans. De flesta innedagar sm fungerat jättebra ch gett väldigt mycket. Att jag kan studera när jag vill, hur jag vill ch var jag vill. Jätteskönt att inte vara bunden till ngn tid ch plats. I den natinella studien Distansutbildning på högsklan (2012:6) Statistiska centralbyrån, knstateras att de utbildningar sm hade flest bligatriska träffar fanns inm vård ch msrg samt medicin ch dntlgi. De vanligaste ämnesmrådena för helt nätbaserade kurser var knstnärligt mråde, teknik samt humanira ch telgi. Vanligast var helt nätbaserade kurser. De studenter sm har flest fysiska träffar på Karlstads universitet: Tandhygienist 180 hp Grundlärare 240 hp Specialistsjuksköterskr hp Fysiska träffar på Karlstads universitet denna termin 70% 60% Fysiska träffar på Karlstads universitet denna termin 63% 50% 40% 30% 20% 10% 24% 13% 0% Fler än 3 träffar/termin 1-3 ggr/termin Nej, inga träffar 17

21 Besök på Lärcentrum En majritet av studenterna 61 prcent använder lkala lärcentra för att studera på distans. Det är framförallt lärarutbildningen sm har ett nära samarbete med lärcentra. Förra årets studie visade att det fanns studenter i alla kurser sm besökte lärcentra. I den natinella studien Distansutbildning på högsklan (2012:6) Statistiska centralbyrån, är det betydligt färre studenter sm besöker ett lkalt lärcentrum, ungefär var fjärde student. Studentkmmentar: Trevligt universitet! Fungerar bra med lärcentrum ch kmmunikatinen till universitetet. De studenter sm allra mest besöker ett lkalt lärcentrum är: Förskllärare 210 hp Lärare (förskla) 210 hp Grundlärare 240 hp Hur fta besöker du ett lkalt lärcentrum? 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 24% Varje vecka eller mer Besök på Lärcentrum 37% Flera gånger per månad - någn eller några gånger per termin 39% Aldrig Studietemp Resultaten från 2012 ligger på samma nivå sm året innan. Drygt en tredjedel av studenterna (34 %) tycker att studietempt är mycket eller någt för högt. Det är någt fler studenter sm tycker det 2012 jämfört med Väldigt få studenter tycker att studietempt är för lågt. Studenter sm tycker att tempt högt: Specialistsjuksköter hp Speciallärare 90 hp Receptarie 180 hp 18

22 Studietemp Mycket/någt för högt Studietemp Lagm Någt/Mycket för lågt 28% 67% 43% 54% 60% 61% 35% 34% 4% 3% 5% 5% Distansstudenter 2007 Distansstudenter 2010 Distansstudenter 2011 Distansstudenter 2012 Resultatet för campusstudenterna är nästan lika, 37 prcent av studenterna tycker att tempt är någt/mycket för högt. Stress i studierna Frågan m stress har ställts i samtliga enkäter sedan 2005 (Haglund 2006). Stressnivån har ökat någt från 2007 till Drygt sju av ti studenter (74 %) upplever en besvärande stress fta eller ibland. Studenter sm upplever en besvärande stress fta: Stress Tandhygienist 180 hp Samh Riskhantering 120 hp Specialistsjuksköterska hp Stress 64% Ja, jag upplever en besvärande stress fta/ibland Nej, det är i allmänhet inte stressigt/definitivt inte 71% 64% 74% 37% 28% 36% 27% Distansstudenter 2007 Distansstudenter 2010 Distansstudenter 2011 Distansstudenter 2012 Av campusstudenterna upplever 78 prcent en besvärande stress fta/ibland. Det är första året sm campusstudenterna är mer stressade ch upplever högre temp i studierna än distansstudenterna. 19

23 Studietempt + = högt temp - = lågt temp Hög stressnivå + = stress - = ej stress Temp ch stress, plus ch minus 2 sammanställning Mätningarna av hur stressade studenterna känner sig har genmförts varje år. Resultaten är nästan lika över tiden. En tredjedel av studenterna (34 %) tycker att studietempt är mycket eller någt för högt. Nästan två av ti studenter (17 %) upplever en besvärande stress fta. Tendensen är svagt ökande. Det är i i första hand studenter inm hälsa ch vård sm upplever ett högt temp ch stress i studierna. Tandhygienist 180 hp Specialistsjuksköt hp Speciallärare 90 hp Receptarie 180 hp Bilgiprgrammet 180 hp 0 2+ Yrkeslärare 90 hp 0 1+ IT, prjekt affärssystem 180 hp 0 1+ Grundlärare 240 hp 0 0 Lärare (förskla) 210 hp 1-0 Sam Riskhantering 120 hp 2-0 Kmpl pedaggisk utbildning hp Förskllärare 210 hp 1-2- Fristående kurs 1-2- Prjektledning 60 hp Vi har sammanfattat studien genm att studera avvikelser från genmsnittet för hela gruppen studenter. Kring de aritmetiska medelvärdena på värderingsskalr sm kdats från 1 till 5 har vi lagt ut en tleranszn från Campusgenmsnittet. För varje enhet brtm tleransznen har avvikelser markerats med ett +. Omvänt har avvikelser negativt markerats med -. Exempelvis markerar alltså en värdering 3+ ett resultat på en värderingsskala sm avviker i psitiv riktning mellan +0.4 ch +0.5 från genmsnittlig värdering bland Campusstudenter. Gäller samtliga plus ch minus sammanställningar. 20

24 Sammanfattning av förutsättningar för studiernas genmförande Fråga Svar Prcent Jag har fått all infrmatin jag behöver för att genmföra studierna på ett bra sätt Instämmer helt eller delvis 85 % Mina tekniska förkunskaper är tillräckliga för att genmföra utbildningen Studiehandledningen är ett dkument sm jag har str användning av Supprt ch tekniskt stöd fungerar bra Instämmer helt eller delvis 97 % Instämmer helt eller delvis 77 % Instämmer helt eller delvis 67 % Fysiska träffar på universitetet Ja 87 % Fysiska träffar på lärcentra Ja 61 % Studietempt är högt Mycket eller någt för högt 34 % 74 % Stress Ofta eller i bland I kapitlet m förutsättningar för studiernas genmförande ställer vi några helt nya frågr. I svaren redvisar en str majrtet, ungefär ni av ti studentern, att de har fått infrmatin ch har tekniska kunskaper för att genmföra studierna på ett bra sätt. Ungefär sju av ti studenter upplever studiehandledning ch teknisk supprt fungerar bra. Studenterna är betydligt mer nöjda med tekniskt supprt 2012 (67 %) jämfört med 2010 (49 %). En majritet av studenterna (87 %) genmför kurser med fysiska träffar på universitetet, endast en mindre del (13%) redvisar kurser utan fysiska sammankmster. Sex av ti studenter besöker ett lkalt lärcentra för att genmföra studierna, vanligast förekmmande inm lärarutbildningen för yngre åldrar. Svaren m temp ch stress är relativt lika över tiden. Enligt studenternas svar råder således gda förutsättningar att genmföra studierna på distans. Svaren m temp ch stress är relativt lika över tiden men med en svagt ökande tendens. I år är första året sm campusstudenterna är mer stressade ch upplever någt högtre temp i studierna än distansstudenterna. 21

25 Lärare ch lärprcesser Lärarnas kunnighet ch stöd är viktiga ch centrala för studenternas bedömning av kvaliteten på utbildningen. Vi vet att interaktin ch återkppling från lärarna är betydelsefulla för att studenterna skall lyckas med sina studier. Vi redvisar svar från lika år ch frågrna har varierat någt mellan lika år. Studenter sm är mycket nöjda med lärarna återfinner vi inm samhällsvetenskaplig ch naturvetenskaplig sektr, vissa lärarutbildningar samt IT prgram. Lärarna är kunniga Mer än 60 prcent av studenterna instämmer helt med att deras lärare är kunniga. Resultat är nästan förändrade för alla år sm undersökningen genmförts. Studentkmmentarer: Alla fantastiska lärare. Vilken kmpetens ch bredd! Fin kntakt, persnligt bemötande ch mycket trevliga människr överhuvudtaget. Vissa lärare är bra, andra dåliga, men i allmänhet trevliga tillmötesgående ch kunniga lärare. Intressant, rlig ch lärrik utbildning, mycket trevliga ch kunniga lärare. Rliga aktiviteter vid innedagarna. Lärarna är tillmötesgående ch man känner sig välkmmen till universitetet. Prgram sm värdesätter lärarnas kunnighet högst: Bilgiprgrammet 180 hp Prjektledning 60 hp Ämneslärare hp Lärarna är kunniga Lärarna är kunniga 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd från delvis 61% 61% Tar avstånd från helt 64% 62% 31% 31% 31% 31% 6% 6% 4% 4% 2% 2% 1% 3%

26 Distansstudenterna är generellt mer nöjda med sina lärares kunnighet än campusstudenterna. Omkring 40 prcent av campusstudenterna instämmer helt i påståendet att lärarna är kunniga. Uppfattningen är relativt förändrad mellan mätningarna. Lärarna är stödjande Att vara distansstudent innebär i regel en studiesituatin sm skiljer sig från vanliga traditinella campusstudenter. Det ger studenten delvis en större frihet ch de utvecklar fta en betydande grad av självständighe men ensamheten kan ckså innebära påfrestningar i studiesituatin sm gör att de studerande har särskilda behv av stöd ch hjälp i studierna. (J A Bååth) Vi ser en betydande variatin mellan lika ämnen. Studentkmmentarer: Helt underbart uppstyrd kurs ch ett extremt bra stöd av läraren. Mer stöd från lärarna via nätet. Det finns där för en men man får nnchalanta svar eller bara läs i litteratur, det gör att man känner sig "ensam" med böckerna. Prgram där studenterna värdesätter lärarnas stöd högst: Prjektledning 60 hp Receptarie 180 hp Ämneslärare hp Lärarna är stödjande Lärarna är stödjande 50% 40% Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd från delvis Tar avstånd från helt 47% 40% 44% 43% 30% 20% 10% 0% 9% 3% 7% 5% 1% 1% Cirka 30 prcent av campusstudenterna instämmer helt med att lärarna är stödjande. Distansstudenterna är mer nöjda med lärarnas stöd än campusstudenterna. Lärarna har gd IT-kmpetens Lärarnas IT-kmpetens är på uppåtgående enligt studenterna vid en jämförelse med Nästan åtta av ti studenter instämmer helt eller delvis i att lärarna har gd IT-kmpetens 2012 jämfört med sex av ti Dck finns det mycket synpunkter från studenterna hur lärarna kan förbättra sig. 23

27 Studentkmmentarer: Vissa lärares IT-kunskaper är inte på någn vidare hög nivå, dessa persner kanske skulle behöva gå en kurs i Adbe cnnect. En del tekniskt strul med livesändningar där lärarna inte är bekväma med tekniken. Prgram där studenterna värdesätter lärarnas IT-kmpetens högst IT, prjektledning ch affärssystem 180 hp Prjektledning 60 hp Bilgiprgrammet 180 hp Lärarna har gd IT-kmpetens Lärarna har gd IT-kmpetens 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 23% 36% Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd från delvis 29% 10% Tar avstånd från helt 35% 43% 14% 28% 49% 18% 6% 5% 2% 1% 1% Lärarna ger snabb respns Returnera deltagarnas redvisningar så snabbt sm möjligt, m distansstudenterna får vänta nödigt länge kan det inverka negativt på mtivatin ch medverka till deltagarbrtfall, skriver J A Bååth. Lärarna blir enligt studenterna någt bättre för varje år på att återkppla ch ge respns. Nästan ni av ti studenter instämmer helt eller delvis i att de får snabb respns, en klar förbättring jämfört med Studentkmmentarer: Snabb respns på uppgifter ch snabba svar på frågr. Bra lärarlag sm samarbetar ch kmmunicerar med varandra. Respnsen på uppgifterna. Tar flera veckr innan de kmmer. Det sm saknas är återkppling, återkppling ch återkppling. 24

28 Stödjande lärare Kunniga lärare Lärarna har gd IT-kmp Snabb respns från lärare Mest nöjda är studenterna på: IT, prjektled affärssystem 180 hp Prjektledning 60 hp Grundlärare 240 hp Lärarna ger snabb respns Snabb respns Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd från delvis Tar avstånd från helt 43 % 45 % 37 % 27 % 31 % 31 % 17 % 14 % 12 % 10 % 12% 10 % 4 % 4 % 3 % Sammanställning lärare plus ch minus IT, prjekt affärssystem 180 hp Prjektledning 60 hp Grundlärare 240 hp Ämneslärare hp Fristående kurs Speciallärare 90 hp Receptarie 180 hp Lärare (förskla) 210 hp Kmpl pedaggisk utbildning 90 hp Bilgiprgrammet 180 hp Specialistsjuksköterska hp Förskllärare 210 hp Sam Riskhantering 120 hp Yrkeslärare 90 hp Lärare (tidiga år/fritid) 210 hp Tandhygienist 180 hp

29 Studievägledningen En av de funktiner sm får en ökad arbetsbelastning vid distansutbildning är bland annat studievägledningsfunktinen. Andelen sm instämmer helt eller delvis i att studievägledningen fungerar väl har sjunkit från 70 prcent till 56 prcent. Mest nöjda är studenterna på: Bilgiprgrammet 180 hp IT, prjektledning ch affärssystem 180 hp Receptarie 180 hp Studievägledningen fungerar väl Studievägledningen fungerar väl Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd från delvis Tar avstånd från helt 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 36% 34% 34% 33% 30% 30% 29% 27% 25% 4% 4% 3% 1% % 5% Någt fler av campusstudenterna instämmer helt/delvis i att studievägledningen fungerar väl. Administrativ persnal Andelen studenter sm är nöjda med administratinen på universitetet är mycket hög. Studentkmmentar: Hjälpen från administrativ persnal ch studievägledaren har varit bra. Sen är det en kul utbildning! Mest nöjda är studenterna på: Prjektledning 60 hp IT, prjektledning ch affärssystem 180 hp Kmpletterande pedaggisk utbildning 90 hp 26

30 Administrativ persnal är tillmötesgående Administrativ persnal är tillmötesgående 60% 50% Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd delvis Tar avstånd helt 57% 51% 47% 40% 30% 20% 27% 21% 28% 22% 17% 16% 10% 0% 2% 3% 2% 2% 2% 3% Campusstudenterna är någt mer nöjda med administratinen än distansstudenterna. Kurvärderingar I år är första gången vi ställer frågr m kursvärderingar till studenterna på distans. På campus ser man en psitiv trend, studenter sm är nöjda med kursvärderingarna har ökat markant. Dck är distansstudenterna någt mer nöjda än sina kamrater på campus. Kursvärderingarna fungerar väl 50% 40% 30% 20% 32% Kursvärderingarna fungerar väl 38% 22% 10% 5% 4% 0% Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd Tar helt avstånd från Campusstudenterna är någt mindre nöjda med kursvärderingarna än distansstudenterna. 27

31 Sammanfattning av lärare ch lärprcesser Fråga Svar Prcent Lärarna är kunniga Instämmer helt (helt/delvis) 62 % (93 %) Lärarna är stödjande Instämmer helt (helt/delvis) 44 % (87 %) Lärarna har gd IT-kmpetens Instämmer helt (helt/delvis) 28 % (77 %) Lärarna ger snabb respns Instämmer helt (helt/delvis) 31 % (86 %) Studievägledningen väl fungerar Instämmer helt (helt/delvis) 29 % (56 %) Administrativ persnal är tillmötesgående Instämmer helt (helt/delvis) 51 % (79 %) Kursvärderingarna fungerar väl Instämmer helt (helt/delvis) 32 % (70 %) Studenternas bedömning av lärarnas kunnighet ch stöd ligger relativt lika över tid från 2007 till Andelen studenter sm är helt eller delvis nöjda med lärarnas IT-kmpetens ch respns har ökat med drygt 20 prcent från 2007 till Nöjdheten med administrativ persnal är ckså någt bättre. För sektrn studievägledning är det ca 15 prcent färre studentern sm instämmer helt eller delvis med att studievägledningen fungerar väl 2012 jämfört med Ungefär sju av ti studenter instämmer helt eller delvis i att kursvärderingarna fungerar väl. Vad är viktigast för studenterna? Vi har med en enkel regressinsanalys analyserat samband mellan studenternas inställning till lika kvalitetsfaktrer i utbildningen ch den sammanfattande frågan hur nöjd man är sm helhet med studierna. Höga ch signifikanta kefficienter tyder på att dessa faktrer upplevs sm viktiga för studenterna. Enligt analysen är lärarnas insatser det viktigaste för studenterna när de bedömer kvalitet på utbildningen. Av dessa insatser är uppfattningen m lärarnas kunskaper det sm studenternas rankar högst ch värdesätter mest. Kvalitetsfaktr Beta Kunniga lärare,35 Stödjande lärare,21 28

32 Studievägledning fungerar väl Administrativ persnal är tillmötesgående Supprt fungerar bra Snabb respns från lärare,13 Lärarna har gd IT-kmpetens,08 Supprt fungerar bra,07 Administrativ persnal är tillmötesgående,05 Studievägledning fungerar väl,01 Signifikanta kefficienter i fetstil. Kvalitetsfaktr ch utbildningskvalitet, justerat R2=0,448 Studievägledning, administratin ch supprt, sammanställning plus ch minus Bilgiprgrammet 180 hp Prjektledning 60 hp IT, prjekt affärssystem 180 hp Grundlärare 240 hp Receptarie 180 hp Lärare (förskla) 210 hp Lärare(tidiga år/fritid) 210 hp Kmpl pedaggisk utbildning 90 hp Ämneslärare hp Tandhygienist 180 hp Förskllärare 210 hp Specialistsjuksköt hp Fristående kurs Speciallärare 90 hp Sam Riskhantering 120 hp Yrkeslärare 90 hp

33 Vad anser studenterna att utbildningen ger Kunskaper ch färdigheter De kmpetenser sm flest distansstudenter är nöjda med att de fått genm sin utbildning är de yrkesrelaterade kunskaperna ch breddad allmänbildning. Omkring 3 av 4 studenter anger att de i hög eller mycket hög grad får just dessa kunskaper genm sin utbildning. Att ta del av frskning, utveckla kritiskt tänkande ch samarbeta med andra är färdigheter sm drygt sex av ti studenter anger att de fått i hög eller mycket hög grad. Utveckling av sina retriska färdigheter är den kmpetens sm våra distansstudenter i minst utsträckning anger att de får i vår utbildning. Endast fyra av ti studenter anser att de i hög eller mycket hög grad tränat dessa färdigheter. De studenter sm är mest nöjda med förvärvade kunskaper ch färdigheter inm de flesta mråden är vissa lärarutbildningar. Nöjda inm vissa mråden är naturvetare, IT ch samhällsvetenskapliga prgram. Minst nöjda med förvärvade kunskaper ch färdigheter är studenter inm vissa lärarutbildningar ch samhällsvetenskapliga prgram Studentkmmentarer: Bra kpplingar till verkligheten i yrket, användbar kunskap! Bra föreläsningar ch diskussiner. En bredare allmänbildning. Att få spetskunskaper. Att lära mig läsa avhandlingar på ett kritiskt ch mer effektivt sätt. Att lära mig hitta relevant frskning. Kunskaper ch färdigheter 2012 Förvärvade kunskaper ch färdigheter Mycket hög/hög grad ch delvis nöjd 2012 Mycket hög/hög grad % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 76% 71% 66% 63% 60% 57% 42% Campusstudenterna är mer nöjda med samarbetet med andra (67 %) men övriga faktrer är distansstudenterna mer nöjda med. Det sm skiljer markant är att campusstudenterna (40 30

34 %) är betydligt mindre nöjda med att det fått ta del av aktuell frskning jämfört med distansstudenterna (63 %). Vi ser ckså en psitiv trend inm samtliga mråden. Studenterna är mer nöjda för varje år Kunskaper ch färdigheter 2010, 2011 ch 2012 Kunskaper ch färdigheter i mycket hög/hög grad % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 71% 76% 63% 71% 56% 66% 63% 60% 53% 53% 48% 57% 42% 34% Studenter sm tycker att de fått en breddad allmänbildning ch yrkesrelaterade kunskaper genm utbildningen är ckså de sm är mest nöjda med utbildningen sm helhet! Vilka kunskaper pririteras av studenterna? I enkätundersökningarna har inte frågr ställts m vilka typer av kunskaper sm studenterna värderar sm viktigast i sina studier. Däremt så finns det frågr sm summerar studenternas upplevelse av sina studier. En analys av samband mellan vad man säger att man lärt sig ch hur man värderar sin utbildning genmsnitt kan ge indicier sm visar vad studenter i realiteten värderar högst i sin utbildning. Vi använder en enkel multipel regressinsanalys för att hitta samband mellan kvalitetsdimensiner ch genmsnittupplevelse. I årets analys finns ett tydligt samband mellan de studenter sm är nöjda med sin utbildning ch de sm anser att de får en breddad allmänbildning ch yrkesrelaterade kunskaper för de andra kmpetenserna finns inte samma tydliga samband. Tendenserna är liknande i de tidigare enkäterna. Yrkeskunskaper, breddad allmänbildning ch aktuell frskning är mråden sm distansstudenterna värdesätter högst i sin utbildning på distans. 31

35 Distansstudenter2012 Breddad allmänbildning Yrkesrelaterade kunskaper Ta del av aktuell frskning Tänka kritiskt ch analytiskt Samarbeta med andra Skriva klart ch begripligt Tala klart ch begripligt Vad man lärt sig ch utbildningskvalitet, justerat R2=0,257 Kvalitetsfaktr Beta Breddad allmänbildning,30 Yrkesrelaterade kunskaper,23 Aktuell frskning,08 Skriva klart ch begripligt,08 Tala klart ch begripligt,05 Samarbeta med andra -, 05 Tänka kritiskt ch analytiskt -, 06 Signifikanta kefficienter i fetstil Kunskaper ch färdigheter 2012, sammanställning plus ch minus Prgramutbildningarna är lika till sin karaktär ch sitt innehåll ch det kan eventuellt förklara skillnader mellan lika prgram. Lärare (förskla) 210 hp Förskllärare 210 hp Speciallärare 90 hp Tandhygienist 180 hp Yrkeslärare 90 hp Specialistsjuksköt hp IT, prjekt affärssystem 180 hp Grundlärare 240 hp Fristående kurs Lärare (tidiga år-fritid) 210 hp Receptarie 180 hp Prjektledning 60 hp

36 Kmpl pedaggisk utbildning 90 hp Ämneslärare hp Bilgiprgrammet 180 hp Sam Riskhantering 120 hp

37 Allmänna attityder till distansutbildningen på Karlstads universitet Studentenkäterna har kntinuerligt mätt studenternas inställning till kvaliteten i utbildningen. Dessutm har vi i undersökningarna 2007, 2010 ch 2012 ställt frågan m man rekmmenderar andra att söka till Karlstad. Distansstudenterna är generellt någt mer nöjda med kvaliteten på utbildningen jämfört med sina kamrater på campus. Tendensen är ckså uppåtgående. Drygt åtta av ti studenter instämmer helt eller delvis i att kvaliteten på utbildningen är hög Kvaliteten på utbildningen De distansstudenter sm är mest nöjda med kvaliteten på utbildningen är: Speciallärarprgrammet 90 hp Prjektledning 60 hp IT, prjektledning ch affärssystem 180 hp ch Grundlärare åk F hp Studentkmmentarer: Känner att det är hög nivå på utbildningen, kvalitet! Ojämn kvalitet i kurser. Skulle vilja ta del av kursutvärderingen för förra kursen samt få den kmmenterad av berörda lärare. Intressant ch lärrikt. Första året var jätte bra! Kvaliteten på utbildningen är hög? Kvaliteten på utbildningen är hög Instämmer helt/delvis Varken eller Tar avstånd från delvis/helt 77% 86% 86% 15% 7% 8% 6% 7% 7% Distansstudenter 2010 Distansstudenter 2011 Distansstudenter 2012 Campusstudenterna är mer nöjda med sin utbildning 2012 än de var åren 2006 till Under 2012 instämde 81 prcent helt eller delvis i att kvaliteten på utbildningen är hög. Ämnet Prjektledning har studenter bland de mest nöjda även på campus. Rekmmendera andra att studera vid Karlstads universitet De studenter sm vill rekmmendera Karlstads universitet är: 34

38 Prjektledning 60 hp IT, prjektledning ch affärssystem 180 hp Bilgiprgrammet 180 hp Jag rekmmenderar andra att söka till Karlstads universitet Rekmmenderar andra att söka till Karlstads universitet Instämmer helt/delvis Varken eller Tar avstånd från delvis/helt 89% 78% 84% 7% 4% 13% 9% 8% 7% Distansstudenter 2007 Distansstudenter 2010 Distansstudenter 2012 Någt fler av campusstudenterna, 86 prcent, vill rekmmendera Karlstads universitet en siffra sm varit stabil de sista tre åren. Nöjd just nu? I årets enkät har vi testat en ny fråga där vi undersöker hur nöjda distansstudenterna är just nu. Detta blir då ett kmplement till frågan m hur nöjd man är helt generellt med studierna. Frågrna ställs med lika svarsalternativ där den generella frågan sm ingår i Campusenkäter ch i tidigare distansenkäter är den vanliga 5-punktsskalan från mycket nöjd till mycket missnöjd ch frågan m hur nöjd man är idag från 1-10 där 10 är mest nöjd. Med den mer begränsade skalan kan det vara en risk att svaren inte blir tillräckligt nyanserade. Detta speciellt sm många studenter är nöjda med sina studier, ch då finns bara två grader av nöjdhet att välja mellan. Nedan ger vi några analyser av de lika frågrna. Studentkmmentarer: Det går alltid att distansanpassa mer, men jag är nöjd. Egentligen ingenting att klaga på. Jag är väldigt nöjd med att läsa på distans. Kmmer faktiskt inte på någt nämnvärt just för tillfället. Flest nöjda studenter (10 p) just nu på: Samhällelig riskhantering 120 hp 35

39 Prjektledning 60 hp Ämneslärarutbildningen åk 7-gy, hp Hur nöjd är du just nu? (på en skala mellan 1-10 där 10 är mest nöjd) 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 30% 19% 15% 11% 8% 5% 5% 1% 2% 3% Vi har analyserat hur den här frågan m hur nöjd man är just nu relateras till den mer generella frågan m hur nöjd man är med studierna sm helhet. Detta för att se hur svaren relateras till varandra. Sm nämnts van är en str majritet av studenterna nöjda med sina studier ch då finns det två alternativ att svara kring frågan m utbildningen generellt är bra. Majriteten av studenterna är här helt nöjda. Skalan utnyttjas alltså maximalt. Den mer detaljerade betygsskalan m hur nöjd man är nu ger mer differentierade svar. De sm är helt nöjda generellt svarar i genmsnitt lite mer är 8 på skalan 1-10 m man är nöjd nu. Kvaliteten på utbildningen är hög Hur nöjd just nu? Medelvärdet Antal Instämmer helt 8, Instämmer delvis 7, Varken eller 5,00 40 Tar delvis avstånd 3,93 30 Tar helt avstånd 3,75 12 Ttalt 7,

40 Jämförelsen mellan campus ch distans Enkel översikt av resultaten vid en jämförelse mellan campus ch distans hösten Resultat sm redvisas är genmsnittet. Generellt är våra distansstudenter mer nöjda än våra campusstudenter. Så har det varit i samtliga undersökningar. I årets undersökning där vi har ett tema med studietid ch förutsättningar för studiernas genmförande kan vi jämföra svaren från campus ch distans. Av svaren att döma så lägger distansstudenterna någt fler timmar per vecka på studierna än sina kamrater på campus, både på veckr ch på helger. En större andel förvärvsarbetar parallellt med studierna ch utav de sm förvärvsarbetar så jbbar distansstudenterna någt fler timmar per vecka. Distansstudenterna är betydligt mer nöjda med lärarna, med kunskaper ch färdigheter samt med kvaliteten på utbildningen. När det gäller förvärvade kunskaper ch färdigheter skiljer sig två variabler. Distansstudenterna anser att de får ta del av aktuell frskning i betydligt högre grad än campusstudenterna. Campusstudenterna är mer nöjda med samarbetet med andra. Minst nöjda är båda studentgrupperna med träningen av retriska färdigheter. Studievägledning ch administrativ service är campusstudenterna någt mer nöjda med. Någt fler distansstudenter instämmer helt med att de vill rekmmendera Karlstads universitet. Aktivitet/fråga Tid per vecka för studier, grundutbildningsprgram? Distans- Campusstudenter studenter 41 timmar 38 timmar Studietid på veckslut 7 timmar 5 timmar Heltidsstudier, grundutbildningsprgram? 39 % 62 % Förvärvsarbete parallellt med studierna, grundutbildningsprgram? 61 % 38 % Hur många timmar per vecka förvärvsarbetar du, avser studenter på grundutbildningsprgram? Ca 13 timmar Ca 10 timmar Lärarna är kunniga instämmer helt 61 % 40 % Lärarna är stödjande instämmer helt 47 % 30 % Studievägledningen fungerar väl instämmer helt/delvis Administrativ persnal är tillmötesgående instämmer helt/delvis Kursvärderingarna fungerar väl instämmer helt/delvis 56 % 58 % 79 % 82 % 70 % 68 % Studietempt är mycket/någt för högt? 34 % 37 % 37

41 Jag känner en besvärande stress fta/ibland 74 % 78 % Förvärvat kunskaper ch färdigheter i hög/ mycket hög grad - Yrkeskunskaper - Breddad allmänbildning - Kritiskt tänkande - Ta del av aktuell frskning - Samarbeta med andra - Skriva klart ch begripligt/tydligt - Tala klart ch begripligt 76 % 71 % 66 % 63 % 60 % 57 % 42 % 61 % 69 % 65 % 40 % 67 % 53 % 42 % Kvaliteten på utbildningen är hög instämmer helt Jag rekmmenderar andra att studera på Karlstads universitet instämmer helt 47 % 29 % 63 % 61 % 38

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg Livslångt lärande Kmpetensutveckling i arbetslivet Författare: Olle Ahlberg Bakgrund Stra teknikskiften har genmsyrat samhället ch arbetsmarknaden under lång tid. Men till skillnad från tidigare skiften

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Studenter om studier på distans

Studenter om studier på distans Universitetsbiblioteket Lars Haglund och Lena E Johansson Studenter om studier på distans Resultat från 1.616 studentenkäter vid Karlstads universitet 2007 och 2010 Karlstad University Studies 2011:19

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

4 875 studenter om studier och studentliv

4 875 studenter om studier och studentliv Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Lars Haglund 4 875 studenter om studier och studentliv Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2006 och 2007 Karlstad University Studies 2009:3

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Ämneslärarutbildning - Programuppföljning 2014

Ämneslärarutbildning - Programuppföljning 2014 Ämneslärarutbildning - Programuppföljning 2014 Lars Haglund & Lena E Johansson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Samhällskunskap FORSKNINGSRAPPORT Karlstad University Studies 2015:17 Ämneslärarutbildning

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1 Hur viktig är studietekniken? För att lyckas med studierna är det viktigt att skaffa en gd studieteknik. För att befästa det sm du lär dig i sklan måste du ckså arbeta med ämnesinnehållet på egen hand

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen? APRIL 2012 Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Sammanfattning Tillgången på kmpetens är en av de allra viktigaste resurserna för

Läs mer

Digitalisering och skola Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning

Digitalisering och skola Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning Digitalisering ch skla Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning Vad menar vi med digitalisering av sklan? Digitalisering av prcesser för att rganisera utbildning Digitaliseringen av undervisning

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Studenter om studier på distans

Studenter om studier på distans Studenter om studier på distans Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2011 Lars Haglund och Lena E. Johansson Lärstöd Karlstad University Studies 2012:26 Studenter om studier på distans

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Uppdrag om kvalitetsutveckling. e-lärandeområdet vid Uppsala universitet

Uppdrag om kvalitetsutveckling. e-lärandeområdet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2016/856 Uppdrag m kvalitetsutveckling inm e-lärandemrådet vid Uppsala universitet Direktiv för fas 1 Beslutade av rektr 2016-05-24 Innehållsförteckning 1 Bakgrund ch förutsättningar 3 2 Uppdraget

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet Revisinsrapprt Stckhlms universitet 106 91 Stckhlm Datum Dnr 2008-04-03 32-2007-0804 Intern styrning ch kntrll vid Stckhlms universitet Riksrevisinen har sm ett led i den årliga revisinen av Stckhlms universitet

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden Metdhandbk för arbete med unga ch lkalt ledd utveckling på landsbygden INNEHÅLL U LAND Ung på landsbygden Varför unga i lkal utveckling på landsbygden? Paraplyprjektens upplägg Ungdmscachens rll Unga ambassadörer

Läs mer

Civilingenjör kemiteknik. Master of Science in Chemical Engineering

Civilingenjör kemiteknik. Master of Science in Chemical Engineering Dnr: HNT 2016/336 Fakulteten för hälsa, natur- ch teknikvetenskap Utbildningsplan Civilingenjör Kemiteknik Prgramkd: Prgrammets benämning: TACKT Civilingenjör kemiteknik Master f Science in Chemical Engineering

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Konstnärernas villkor. Karlstad 11 mars 2013

Konstnärernas villkor. Karlstad 11 mars 2013 Knstnärernas villkr Karlstad 11 mars 2013 Knstnärernas villkr berr på Marknadens mfattning Psitinen på marknaden Kulturplitiska insatser Knstnärsplitiska insatser Upphvsrättslagstiftning Arbetsmarknadsplitik

Läs mer

Studenter om studier på distans

Studenter om studier på distans KARLSTAD UNIVERSITET Studenter om studier på distans Bilaga 1 och 2. Lars Haglund och Lena E Johansson Innehåll Bilaga 1: Enkätformulär Studentbarometern distans 2011... 2 Bilaga 2: Tabeller efter programtillhörighet...

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN Uppbyggnad av undervisningen 6 dagar närundervisning, varje dag utgör en mdul Deltagaren kan välja valfritt antal mduler dck minst 2 grundmduler ch 1 specificeringsmdul

Läs mer

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN BUN 2011-76 Bilaga 1 Dnr: 2011/69 610 RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5... 5 BARN I FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5 BEFOLKNINGSUTVECKLING...

Läs mer

Gemensam programbeskrivning

Gemensam programbeskrivning Utbildningsbeskrivning Den kmpnerande musikern Krt presentatin/allmänt Nrges Musikkhøgskle i Osl (NMH), Högsklan för scen ch musik vid Götebrgs Universitet (HSM) ch Rytmisk Musikknservatrium i Köpenhavn

Läs mer

Konstnärernas villkor. Karlstad 10 mars 2014

Konstnärernas villkor. Karlstad 10 mars 2014 Knstnärernas villkr Karlstad 10 mars 2014 Knstnärernas villkr berr på Marknadens mfattning Psitinen på marknaden Kulturplitiska insatser Knstnärsplitiska insatser Upphvsrättslagstiftning Arbetsmarknadsplitik

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande.

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande. Scialnämndens arbetsutsktt Utdrag ur PROTOKOLL 2016-12-01 115 Revidering av lkala värdighetsgarantier för äldremsrgen SN-2016/250 Beslut Arbetsutskttet beslutar att överlämna ärendet till scialnämnden

Läs mer

GUL-ANVÄNDNING OCH BEHOV AV DIGITALA VERKTYG

GUL-ANVÄNDNING OCH BEHOV AV DIGITALA VERKTYG GUL-ANVÄNDNING OCH BEHOV AV DIGITALA VERKTYG Maria Sunnerstam/PIL-enheten PEDAGOGISK UTVECKLING OCH INTERAKTIVT LÄRANDE (PIL) GÖTEBORGS UNIVERSITET PIL-RAPPORT 2014:02 GÖTEBORGS UNIVERSITET, PEDAGOGISK

Läs mer

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten.

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten. Metdbeskrivning underlag till rapprten Lång väg till patientnytta en uppföljning av natinella riktlinjers inverkan på vården i ett decentraliserat system Denna metdbeskrivning kmpletterar den metdbeskrivning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund Kvalitetsrapprt 2013-2014 Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning... 1 Visin ch värdegrund... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar... 3 Åtgärder

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Leda digitalisering 21 september Ale

Leda digitalisering 21 september Ale Leda digitalisering 21 september Ale Prgram för dagen Check in FIKA! Text 2 Digi. skla ch ledarskap Lärgrupper Text 1 Digi. ch samhälle Till nästa gång Check ut Upplägg ch tidsplan - Ale Intr Förarbete

Läs mer

Civilingenjör Energi- och miljöteknik. Programmets benämning: Master of Science in Energy and Environmental Engineering

Civilingenjör Energi- och miljöteknik. Programmets benämning: Master of Science in Energy and Environmental Engineering Dnr: HNT 3016/333 Fakulteten för hälsa, natur- ch teknikvetenskap Utbildningsplan Civilingenjör Energi- ch miljöteknik Prgramkd: Prgrammets benämning: TACEM Civilingenjör Energi- ch miljöteknik Master

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Studenter om studier och studentliv vid Musikhögskolan Ingesund

Studenter om studier och studentliv vid Musikhögskolan Ingesund Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Centrum för tjänsteforskning Lars Haglund Studenter om studier och studentliv vid Musikhögskolan Ingesund Karlstad University Studies 2006:65 Lars Haglund Studenter

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Emanuelsklan i Sjöb kmmun Sklinspektinen 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Emanuelsklan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

4.5. Sammanställning Psykiatriråd nummer 4

4.5. Sammanställning Psykiatriråd nummer 4 4.5. Sammanställning Psykiatriråd nummer 4 Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna a - e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Dalhemsskolan i Helsingborgs kommun

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Dalhemsskolan i Helsingborgs kommun Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Dalhemssklan i Helsingbrgs kmmun 1 (15) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Dalhemssklan Resultat

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun Kvalitetsredvisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredvisning för Försklan Slstrålen Enköpings kmmun 1 Detta är kvalitetsredvisning enligt Förrdning m kvalitetsredvisning inm sklväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredvisning

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Botkyrka Friskola i Botkyrka kommun

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Botkyrka Friskola i Botkyrka kommun Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Btkyrka Friskla i Btkyrka kmmun 1 (13) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Btkyrka Friskla Resultat

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Bedömning av individers prestationer i grupparbeten

Bedömning av individers prestationer i grupparbeten Bedömning av individers prestatiner i grupparbeten Pedaggiskt prjekt, 2010/11 Område landskapsutveckling LTJ- fakulteten Mark Huisman Förrd Föreliggande arbete är ett pedaggiskt utvecklingsprjekt genmfört

Läs mer

Revisionsrapport Mjölby Kommun

Revisionsrapport Mjölby Kommun Revisinsrapprt Omsrgs- ch scialnämndens åtgärder för eknmisk balans Mjölby Kmmun Matti Leskelä Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisinsfrågr 2

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010.

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010. Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades 1999-2004 Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

DISTANSUTBILDNING PÅ HÖGSKOLAN. En enkätundersökning från Statistiska centralbyrån 2012

DISTANSUTBILDNING PÅ HÖGSKOLAN. En enkätundersökning från Statistiska centralbyrån 2012 DISTANSUTBILDNING PÅ HÖGSKOLAN En enkätundersökning från Statistiska centralbyrån 2012 Presentationen ti i korthet t Bakgrund till enkätundersökningen Population och urval Frågekonstruktion Resultat från

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola Trygghetsplan för Trädgårdens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla skall alla känna sig välkmna ch delaktiga. De ska känna trygghet ch inflytande

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

TransportGruppens barometer på konjunkturläge och framtidstro i transportnäringen

TransportGruppens barometer på konjunkturläge och framtidstro i transportnäringen TransprtGruppens barmeter på knjunkturläge ch framtidstr i transprtnäringen 2007-10-19 Varför vill ingen betala för miljövänliga transprter? TransprtIndikatrn visar denna gång att efterfrågan på miljövänliga

Läs mer

Handlingsplan Logopedprogrammet

Handlingsplan Logopedprogrammet 2010-09-24 Handlingsplan NSI 2010 Dnr LiU 2010-01387 0(6) Bilaga 2:5 Handlingsplan Lgpedprgrammet Nöjd Student Index 2010 1(6) Innehåll 1. Intrduktin... 2 1.1. Framtagande av handlingsplan... 2 1.2. Avgränsningar...

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Vålbergsskolan 4 9 i Karlstads kommun

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Vålbergsskolan 4 9 i Karlstads kommun Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Vålbergssklan 4 9 i Karlstads kmmun 1 (14) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Vålbergssklan 4-9

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö Kvalitetsrapprt 2013-2014 Rytmus Malmö Innehållsförteckning Sklans namn ch rt... Fel! Bkmärket är inte definierat.1 Innehållsförteckning... 2 Visin ch värdegrund:... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar...

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 SLLENTUNA KMMUN Tjänsteutlåtande Bam- Ch utbildningskntret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 Dnr BUN 2012/39-2 Barn- ch ungdmsnämnden Redvisning av det systematiska kvalitetsarbetet för fristående

Läs mer