Kategorisering av inkomna synpunkter vid och efter hearingen samt arbetsgruppens återkoppling på dessa

Transkript

1 Kategrisering av inkmna synpunkter vid ch efter hearingen samt arbetsgruppens återkppling på dessa Nedanstående synpunkter består inledningsvis av ett kncentrat av de kmmentarer ch ståndpunkter sm uttrycktes vid själva hearingen, kategriserade utifrån mråde. I direkt anslutning till respektive kategrimråde följer sedan arbetsgruppens återkppling. Därefter återfinns i löpande text de synpunkter sm kmmit in efter hearingen, här rdagrant återgivna i kursiv stil. Dessa synpunkter har inte kmmenterats av arbetsgruppen men kmmer att hanteras ch återkpplas samtidigt med de remissvar sm förestående remissrunda kmmer att ge. Strukturerad bedömning Strukturerad bedömning, vad menas? Vilken mdell/arbetssätt avses? Strukturerad bedömning, vad ingår, vem skall utföra den? Bra att länets verksamheter använder sig av samma instrument, ger en strukturerad ingång i vårdkedjan Använda sig av S-MINI inm primärvården kräver utbildningsinsatser Vad skall första samtalet innehålla? Digitalt stöd för bedömning? Olika individuella upplevelser av lika diagnser, hur hanterar vi det? Lindrig diagns upplever stra svårigheter medan en måttlig/svår upplever lindrigare symtm? Gråznsprblematiken Våld ch hedersrelaterat våld? Arbetsgruppens svar: Vi ser att den strukturerade bedömningen inm PV är av avgörande betydelse för hela förslaget m en standardiserad ch stegvis vård. Utifrån detta faktum så ser vi det sm nödvändigt att den kmmande utvecklings- ch samverkansgruppen tar fram effektiva ch genmförbara bedömningshjälpmedel. Arbetsgruppen ser här att en för PV anpassad MINI eller mtsvarande standardiserat intervjuverktyg skulle kunna vara ett alternativ. Vi delar tveklöst synpunkten m att den strukturerade bedömningen inm PV kräver utbildningsinsatser. Vidare ser vi det sm nödvändigt att ett särskilt arbete skyndsamt initieras vad gäller det sm vi slarvigt benämner sm gråznsprblematik. Den prblematiken handlar många gånger mer m funktin än m diagns vilket ställer särskilda krav på mhändertagandet vilket behöver tydliggöras ytterligare inm ramen för denna stegvisa vårdmdell. Vad gäller digitalt bedömningsstöd så bedömer vi att det kmmer att vara en realitet inm en ganska snar framtid. I de fall det redan finns vettiga ch evidenta digitala bedömningsstöd så förrdar vi att dessa intrduceras i våra verksamheter. Vi bedömer vidare att det bli lättare att identifiera våld ch hedersrelaterat våld i ch med kmmande strukturerade bedömningar inm PV. Alkhl- ch drgscreening Alkhl- ch drgscreeningen, hur ska det gå till? Kan vi skrämma iväg pat. när hen blir varse att det är bligatrisk alkhl- ch drgscreening? Räcker det med att alltid utföra AUDIT/DUDIT? AUDI/DUDIT är billiga instrument att använda ch PV har redan idag till uppdrag att använda dessa, men????

2 Man kan inte alltid gå på känsla, idag missas många patienter med alkhl/drg prblematik Drgscreening bör göras då patienter ska in i längre terapifrmer ch utföras av PV Ska man även utföra drgscreening på pat. sm söker för en krisreaktin? Den frtsatta hanteringen av pat. med psitivt drgscreeningsresultat? Arbetsgruppens återkppling: Vi vet att minst 30 % (Scialstyrelsens uppgifter) av patienterna med psykisk hälsa sm behandlas inm häls- ch sjukvården har en berendeprblematik. Detta faktum anser vi mtiverar en mer systematisk rdning vad gäller alkhl- ch drgscreening inm såväl PV sm VUP. Vi bedömer att det inte räcker med att endast utföra AUDIT/DUDIT ch vi trr inte heller att vi skrämmer iväg så många patienter genm att införa en mer rutinmässig screening inm detta mråde. Däremt så bedömer vi att nuvarande rdning inte gagnar ändamålet, dvs. patienternas väl ch ve ch en kstnadseffektiv vård- ch behandling. Vi förrdar mer rutinmässiga lab.prver inkluderande alkhlmarkören CDT inm både PV ch VUP liksm drgscreening via urin. Själva handläggningen av dessa prvtagningar ser vi inte sm någt annrlunda än utförandet av andra rdinerade prvtagningar inm PV resp. VUP. Däremt ser vi att en bligatrisk säkerställd drgscreening inför individuell psyklgisk behandling inm PV kräver specifika åtgärder för att kunna realiseras vilket snarast behöver utredas. Vid psitivt utfall av alkhl- ch drgscreening skall patienten erbjudas hjälp enligt reginens fasställda rutiner inm mrådet. När det gäller drgscreening för patienter med krisreaktin anser vi att det skall bedömas från fall till fall. Behandlingsinsatser Evidens för FACT/BI? FACT/BI är bra verktyg att använda för stra patientvlymer trts låg evidens Alternativ till FACT/BI? KBT på Internet behöver utvecklas KBT på Internet är en krävande behandling ch fta slutar pat. på kapitel 1? Ska man kunna skriva egen vårdbegäran för KBT på Internet? Hur löser vi detta? Saknas i vårdlinjerna att man kan använda sig av psykdynamisk terapi. Psyklgisk behandling i frm av KBT lyfts fram men det finns även evidens för andra terapifrmer? Att ha en stegvis vård bör inte innebära att man måste följa besluten slaviskt men att det är någt att hålla sig i? Hur ser behandlingsinsatserna ut inm VUP? Arbetsgruppens återkppling: Sm vi har förstått ch uppfattat det så finns i dagsläget inget svenskt vetenskapligt stöd för FACT (brief interventin) men däremt finns en mängd svensk empirisk data (beprövad erfarenhet) sm stödjer insatsen. Vi delar uppfattningen att I-KBT i vår regin behöver utvecklas avseende både struktur ch vlym ch vi ser ckså att annan psyklgisk behandling än KBT skall kunna erbjudas m det finns stöd för detta i de natinella riktlinjerna. Förutm vanstående undantag har vi sm grupp svårt att mtivera andra insatser än de sm har stöd i de natinella riktlinjerna. Vidare ser vi det inte sm möjligt att kunna skriva en egen vårdbegäran för KBT på Internet eftersm insatsen alltid måste föregås av en strukturerad bedömning.

3 Vad gäller behandlingsinsatserna inm VUP är dessa många ch skiftande berende på målgrupp ch behv. Arbetsgruppen ser att frågan är högst relevant men den låter sig inte besvaras på ett krtfattat sätt i detta dkument varför vi föreslår att vuxenpsykiatrins vårdprgram ch behandlingsutbud görs kända inm PV: s verksamheter. Remisser/knsultatin/samverkan Viktigt med arbetet in- ch ut remisser till PV ch VUP Behöver upprättas ett strukturerat underlag när pat. ska remitteras ut till PV från VUP, vad förväntas? Knsultatinstiderna från VUP, hur? Långa väntetider till VUP! Snabba upp prcessen! Tidigare kända pat. snabb fysisk knsultatin från VUP Bkade telefntider till VUP, exv. mellan kl ? SIP-möten inm PV? Vad är möjligt, ärliga palliativa samtal? Behöver de psyksciala teamen verkligen ha arbetskläder? Är samarbetet på HC berende av arbetskläder? Arbetsgruppens återkppling: Vi delar definitivt synpunkten m att arbetet med in- ch ut remisser måste kmma igång skyndsamt vilket vi ckså lyft fram i själva remissförslaget ch sak samma gäller frmerna för knsultatiner mellan PV ch VUP. Vidare delar arbetsgruppen synpunkten m långa väntetider till VUP ch att de måste snabba upp prcesserna till både utredning ch behandling. Vi ser ckså att PV men även VUP behöver utveckla ch tillämpa möjligheterna sm SIP innebär för att främja en effektiv samrdning ch för att tydliggöra vem sm gör vad. Arbetsgruppen vill även uppmuntra till rena vårdgivarmöten sm ibland kan vara befgade. Vi vill ckså passa på att lyfta fram vårdplanen, dess genmförande ch uppföljning sm ett viktigt redskap att använda sig av i samband med ärliga palliativa samtal sm nämns här van. När det gäller frågan m arbetskläder ser vi det sm högst rimligt att den psyksciala persnalen sm arbetar i det dagliga flödet på hälscentralen bär arbetskläder. ADHD-gruppen Ska patienter sm misstänker att de har ADHD kunna skriva egen vårdbegäran? Ökad belastning på de psyksciala teamen för patientgruppen ADHD ADHD, i remiss krav på BT, puls ch EKG PV-läkare upplever sig sm sekr. till pat. sm vill bli remitterade till VUP för en ADHDutredning ADHD-symtm står det signifikanta svårigheter behöver specificeras/förtydligas/utvecklas vad det innebär Ska patienter sm ska ADHD-utredas skriva på ett kntrakt att de ska äta, sva ch fullfölja sin behandling ch utredning innan den startas upp? ADHD, saknas beskrivning m/av arbetsterapeutinsatser? Det är för långa väntetider för att få en ADHD-utredning, snabba upp prcessen! Behöver inte den patientgruppen ha en egen mttagning i länet? Omfrmulering av gdkända betyg (ADHD-linjen)! Vad är den resurseffektivaste ingången för ADHD-gruppen?

4 Sjukskrivning ADHD, ta brt förslaget. Är det inte samma läkare sm behandlar/utreder sm ska sjukskriva? Sjukskrivning under utredning för ADHD-gruppen? Om pat. sm ska ADHD utredas är psitiv vid en drgscreening, ska pat. behållas eller remitteras till berendevården? Arbetsgruppens återkppling: Patienter sm misstänker att de har ADHD har sin fulla rätt att skriva en egen vårdbegäran. Arbetsgruppen anser vidare att BT ch puls skall finnas med vid remissutfärdandet när det gäller ADHD-gruppen. Däremt ser vi det inte sm mtiverat med rutinmässigt EKG men i de fall där det finns misstanke m hjärtsjukdm skall det utredas enligt gängse rutiner. Arbetsgruppen har str förståelse för att PV-läkare upplever sig sm sekreterare till pat. sm vill bli remitterade till VUP för en ADHD-utredning. Målsättningen är att kmmande mer fylliga beslutstöd skall kunna reducera den känslan någt utifrån bl.a. en större tydlighet i vilka patienter sm inte uppfyller kriterierna för en ADHD-utredning. När det gäller ADHD-symtm ch synpunkten m att de signifikanta svårigheterna behöver specificeras/förtydligas/utvecklas hänvisar arbetsgruppen till DSM-5 där detta framgår. Beaktandet av arbetsterapeutens rll i detta utvecklingsarbete kpplat till just ADHD-patienterna delas av arbetsgruppen. Framförd synpunkt redvisas mer utförlig senare i dkumentet. Att snabba upp utredningsprcessen för ADHD-gruppen ser även arbetsgruppen sm en mycket viktig uppgift för VUP. Däremt så trr inte arbetsgruppen på en egen mttagning för denna målgrupp. Erfarenheter från både vår tidigare egna mttagning ch i landet för övrigt pekar på andra svårigheter så vi ser inte det sm någn framkmlig väg för närvarande. Synpunkten gällande mfrmuleringen av gdkända betyg sm uttrycks i presentatinsmaterialet är högst relevant ch delas av arbetsgruppen ch kmmer efter remissrundan att revideras. Vad gäller frågan m sjukskrivning under utredning för ADHDgruppen ser vi det sm en viktig fråga sm behöver tydliggöras. När det gäller patienter sm ska utredas för ADHD ch sm är psitiv vid drgscreening så ser arbetsgruppen att det är svårighetsgraden sm avgör m pat. skall remitteras till berendevården eller inte. Kmpetensförsörjning, rganisatin ch resurser Det finns lika kunskapsbredd/kmptetens/utbildningsnivå hs den psyksciala persnalen. Viktigt att basen ser likvärdig ut i länet. Ska det finnas någn lägst nivå på den psyksciala persnalens kmpetens, exv. steg 1? Vad ska den persnal göra sm inte har steg 1? Uppskattningsvis 80 % av psyksciala persnalen har utbildning inm steg 1 Flera HC bör samarbeta för att kunna erbjuda sina patienter rätt behandling Läkarrllen ch deras insatser, när, hur vad? Teamarbete ch ett strukturerat arbetssätt (standardiserade prcesser) kan vara en rekryteringsmöjlighet för PV (Både läkare ch psykscial persnal) Bra med gemensamma enhetliga termer sm betyder samma sak avsett yrkeskategri eller hälscentral Faller på lönen att man inte får utbildad persnal Vi sitter i samma båt, hushålla med resurserna? Organisatin, resurser, samverkan På Gustavsbergs HC så finns fler behandlare än det finns i hela Gävle!

5 Arbetsgruppens återkppling: Frågan m nuvarande ch framtida kmpetens hs den psyksciala persnalen är högst relevant ch behöver enligt ss i arbetsgruppen utredas ytterligare. Vi ser ckså precis såsm synpunkten gör gällande att flera HC behöver samarbeta kring vissa insatser såsm exv. KBT i grupp. Vad gäller läkarrllen ch deras insatser så framkmmer det delvis i det här remissförslaget men behöver tydliggöras ytterligare utifrån de lkala förhållandena sm är väldigt skiftande i länet. Vi i arbetsgruppen delar uppfattningen m att ett utvecklat teamarbete ch ett tydligt strukturerat arbetssätt kan vara rekryteringsbefrämjande ch vi trr att det gäller alla yrkeskategrier. Vi delar uppfattningen m att det är bra med enhetliga termer sm betyder samma sak avsett yrkeskategri, hälscentral eller psykiatrisk mttagning. Ordagrant återgivna synpunkter sm kmmit in efter hearingen Tack för dagen i Söderhamn - här kmmer några kmpletterande synpunkter sm du efterfrågade: 1. Ta med ungdmsmttagningarnas verksamhet (t.ex. verkar ju tanken vara att primärvården ska ställa m till mycket internet- ch gruppbehandling - förväntas ungdmsmttagningarna gå samma väg?). 2. Äldrepsykiatri - väldigt eftersatt åtminstne i Gästrikland, inbegriper ju ckså mycket kmmunala insatser. Hur ska detta mråde kmma in i bilden, allt större grupp. 3. Vem sjukskriver vid ev. behv under fördjupad utredning, kanske ffa neurpsykiatriska utredningar. Beakta ckså att pat. har egenansvar att fullfölja utredning utan dröjsmål. 4. Få med arbetesterapeutens insatser, både bedömning ch stöd vid ADHD. I nuläget gör varken psykiatrin eller primärvården dessa insatser. Slutligen skickar jag med screeningfrmuläret för ADHD sm vi gjrde, men ej sjösatte pga. resursbrist på psyksciala teamet. Det är tänkt att användas av distriktsläkare i steget innan kartläggning hs psyksciala teamet. Tanken är ckså att med frmuläret påminna m att behandla sömn, missbruk ch depressin parallellt med kartläggning. Sedan skulle remiss gå till psyk ch vi skulle kunna göra snabbspår utan basuppgifter i enklare fall.

6 Förslag på vanstående nämnt screeningsfrmulär ADHD Tänk på symtm ch funktiner före 12 års ålder 1 Före 12 års ålder Avbrutit grundskla eller gymnasiet eller gått ut med fullständiga betyg Kncentratinssvårigheter på lektiner, med läxr, (ex tjat) behövt extra stöd. Svårt hålla reda på ch få med sig rätt saker till ch från sklan. Ej kunnat vänta på sin tur. 2 Ungdm/ Vuxen Funktinsnedsättning hemma, fam-relatiner ch andra relatiner, jbb/studier, fritiden. Nedstatt kncentratin (klarar x min), vilken aktivitet 3 Övrigt Svårigheter att sätta igång, genmföra fullfölja uppgifter (=Exekutiva funktiner) Missbrukssjukdm Sömnstörning Krppslig sjukdm Depressiner, ångest, utmattning Debut efter 12 års ålder är inte ADHD. Minst 1 ja på 1 & 2 remiss till psyksciala teamet + 3 behandling

7 Ett förslag från diagnstikarbetsgruppen gällande vårdlinjerna mellan PV ch VUP är att inkludera i remissmall till VUP punkt där det framgår m patienten har pågående sjukskrivning där behv av ställningstagande till förlängning finns. D.v.s. där sjukskrivning är relaterat till psykiskt mående, ej smatiskt. Kanske någt ni redan tänkt på men nämner det avsett. Det skulle vara väldigt värdefullt ch underlätta hantering ch planering av läkartider vid remissgrupp. Vill framföra att det vre önskvärt m detta vårdlinjearbete även beaktar arbetsterapeutensrll kpplat till ADHD-patienterna. Vilken vårdnivå ska kunna erbjuda ADHD-patienter utan annan psykiatrisk samsjuklighet arbetsterapeutiska insatser? Idag erbjuds ADHD-pat. CS, PPI ch KBT-grupp via VUP. Många gånger kan dessa insatser hjälpa patienterna men det finns ckså en str grupp sm har aktivitetsbegränsningar inm flera livsmråden där arbetsterapeutinsatser kan ha ett strt värde. T ex planering/struktur ch minnesstrategier. Behöver inte enbart handla m hjälpmedel. Sm det ser ut idag får inte denna målgrupp insatser via arbetsterapeut hs ss eller primärvård. Ska det frtsätta få vara så? Idag hänvisas dessa till primärvården eller ingenstans. Inm primärvården signaleras att arbetsterapeuter inte arbetar med ADHD-patienter. Min uppfattning är att det inte spelar någn rll vilken prblematik de söker för. Ha i beaktande att det är min tlkning där jag gärna tar emt inf m att det är fel uppfattat. Tack för en bra hearing under gårdagen. Har under flera år arbetat både inm psykiatri, berende/primärvård ch inser att samverkan behövs. Själv har jag aldrig haft några prblem men trr det till str del kan ber på persnkännedm vilket inte är ptimalt. Några synpunkter: Arbetskläder jag är en av få psyksciala behandlare/rehabiliteringskrdinatrer sm går mkring i pyjamas. Tycker det är självklart då vi är anställd på hälscentralen. Lyder under HSL ch skall då följa hygienregler. Tänker även på allergikänsliga patienter då det finns persnal sm röker samt har husdjur i hemmet. Patienten har rätt till ett prfessinellt bemötande av prfessin i arbetskläder ch inte utpekas att de går hs kuratr. Har under lång tid arbetat för fler alkhlrelaterade prver då det gäller patienter med psykscial prblematik på den HC sm jag arbetar. Håller med mannen sm uttalade sig igår m att det inte är bara där sm vi behöver testerna till. Diabetespat. med svårläkta sår mm. Rekmmendatiner för patienten med långa sjukskrivningar finns i Genushanden. Patienter med utskrivna lugnande läkemedel där det finns en krstllerans. Om drgtester skall tas vilket jag tycker är bra bör man samverka med berendecenter för utfrmning. Viktigt med rutiner där. Samverkan med Berendecenter kmmer även i samband med nya riktlinjer. Tänker då på en hel del patienter sm kmmer från psykiatrin med utskrivna lugnande/sömngivande läkemedel sm kmmer att övertas av primärvården för frtsatt utskrivning knsekvenser.

8 Jättebra jbb sm görs gällande vårdlinjerna primärvård/psykiatri. g tycker att ni är på rätt väg med den spaljé ni hittills har snickrat ihp. Eftersm ni vill ha synpunkter efter hearingen så kmmer det några sådana här: Vem ska göra MINI i primärvården? Under hearingen var det persner sm sa att "skötare kan göra MINI" ch att "sjuksköterskr är särskilt lämpade för MINI". Det där stämmer inte. Diagnstik är en bred ch snårig prcess, där de aktuella tillstånden vägs mt en str mängd bakgrundskunskap ch andra diagnser. Det är inga andra yrkeskategrier än läkare ch psyklger sm har tillräckliga kunskaper i medicin/psykiatri respektive psyklgi/psykiatri för att funka sm diagnstiker. Utöver detta krävs det handledning, fungerande rutiner ch erfarenhet för att vi ska vara bra sådana. MINI är inget självspelande pian. Vem sm helst sm är läskunnig kan "administrera" intervjun (man läser frågan innantill ch nterar m patienten svarar ja eller nej, sen summerar man svaren) men när man använder den på det sättet så får man överinkluderande, underinkluderande, missvisande ch nyanserade resultat. Det är tidskrävande, det är inte patientsäkert ch det är heller INTE eknmiskt. MINI är ett hjälpmedel för de sm redan är adekvat utbildade för diagnstik. Du kan inte "utbildas på MINI" ch plötsligt förvandlas till diagnstiker. Möjligtvis att persner sm har en rejäl ch evidensbaserad psykterapiutbildning kan använda MINI i terapibedömning. Detta för att ringa in delar av den prblematik man ska jbba med men det är någnting annat än diagnstik. När man börjar prata m persner sm ska sitta sm "diagnstikstatiner" ch fördela patienter till lämpliga behandlingsinstanser eller fördjupad utredning krävs det läkare ch psyklger. Övriga yrkeskategrier behövs jättemycket i vården men har i det här fallet helt enkelt inte de utbildningar sm krävs. Förslaget m en gemensam "ADHD-enhet"? Den lösningen skulle bli för smal. Kmrbiditet är vanligt. Differentialdiagnstik ch erfarenhet av alla möjliga andra psykiatriska tillstånd behövs. Det är upp till ss diagnstiker i psykiatrin att efter utredning beskriva "vad sm kmmer av ADHD ch vad sm kmmer av annat", så gtt det nu går. Där kan det säkert göras utvecklingsarbete hs ss men man får inte glömma att det är ett kmplicerat mråde ch många gånger går det inte att säga vad sm är vad. Om ett prblem är tillräckligt ihållande ch funktinsnedsättande så får man istället prva att behandla i lgisk följd, vilket vi har rutiner för i psykiatrin. Det finns väl ingenting sm säger att man inte kan förlänga detta i vårdplaner sm skickas med till primärvården? Efter att man har behandlat så har man antingen uppnått resultat eller inte. Ibland behöver vi diagnstiker revidera saker ch ting efter att behandling har prvats. Har man prvat alla evidensbaserade behandlingar utan resultat så får man kanske helt enkelt knstatera att det inte går att bta besvären. Bör nteras att ADHD är en mycket "ppulär" diagns i nuläget. Detta dels för att den utger sig för att förklara alla möjliga livsprblem ch dels för att den ger tillgång till CS-preparat. Det sistnämnda är både ptentiellt berendeframkallande ch skitdyrt för skattebetalarna.

9 Det säljs sm partydrg på gatan. Du kan uppleva gd effekt av det, även m du inte "har ADHD". Då blir det dping, inte medicin. Det är sunt att skriva ut CS vid för små funktinsnedsättningar. Aprpå svårigheten att få till bra remisser för ADHD-utredning: När patienter själva skriver egen vårdbegäran får de erhört sällan med alla aspekter sm behövs för att kunna ta ställning till remissen så det är ftast ingen bra lösning. Från läkare i PV kan jag förstå att det tar väldigt mycket tid att skriva remisserna ch ibland får vi väldigt långa ch mfattande remisser sm ändå inte lyckas få med de viktigaste aspekterna. Det har hänt att vi fått remisser på 2-3 A4-sidr skrivna av läkare där det ändå saknas en knkret beskrivning av symtm ch funktinsnedsättning i barndm ch nutid, i de situatinerna tycker man synd m både läkaren ch patienten m man skickar tillbaka remissen efter så mfattande ansträngning att skriva den. Det sm underlättar mest för ss i remissgruppen att ta ställning till remisser är: Att en läkare eller annan kmpetent vårdpersnal har gjrt en välgrundad bedömning (dvs. att persnalen själv tycker att det är rimligt, inte bara skriver remiss för att patienten ber m det) Att det ges en beskrivning av knkreta exempel på aktuella ch histriska symtm ch funktinshinder sm tyder på kncentratinssvårigheter, uppmärksamhet ch impulsivitet, sm är av sådan mfattning att en utredning är värd att överväga. Att det framgår att dessa knkreta exempel ch övriga symtm har förekmmit i någn frm kntinuerligt under hela livet Att det beskrivs hur patientens liv ser ut så att man får en möjlighet att tlka i vilken kntext symtmen förekmmer, (dvs. sysselsättning, alkhl ch drger, bendeförhållande etc.) En bra lösning sm vissa HC har använt sig av är att låta patienten fylla i ett frmulär för bakgrundsinfrmatin med riktade frågr ( Hur fungerade din sklgång? etc.)ch att läkaren skriver en mer krtfattad bedömning ch att de skickar dessa tillsammans. På det sättet får vi i bästa fall både vettig bakgrundsinfrmatin ch en klinisk bedömning utan att det tar en evighet för läkaren på HC att skriva. Det kanske är värt att fundera på m man ska ha ett standardiserat material för att inhämta infrmatin från patienter på HC inför ADHDremisser? Kanske någt sm påminner m frmuläret för basuppgifter? 3.14 Kriser Patienter med kmplicerade kriser behandlas inm primärvård. Flyktingpsykiatri: Svåra psttraumatiska stresstillstånd bedöms ch behandlas vid behv inm specialistpsykiatrin.

10 Om jag förstått Charltte rätt så tar psykiatrin sällan emt pat. med PTSD utifrån att det anses att de ska behandlas inm PV först. Detta har tyvärr medfört att vi inm psykiatrin sedan får behandla pat. sm är dubbelt traumatiserade p.g.a. att de tvingats avsluta pågående terapi (15 samtal) innan de är färdigbehandlade. I praktiken är det alltså så att pat. först får 15 samtal inm PV ch sedan ev. behöver ytterligare minst lika många inm psykiatrin för att bli hjälpta. Då har vi ändå inte gått in på det persnliga lidande vi utsätter pat. för vilket ur etisk synpunkt, enligt mig, är helt förkastligt. g kan tillägga att jag ständigt har PTSD-pat. aktuella hs mig avsett hur det ser ut hs andra behandlare inm psykiatrin. Hej! Tack för senast ch intressanta diskussiner! g har kmmit över gränssnittet från Västmanland sm jämfört med vårt befintliga är mer detaljerat ch utförligt. Bl.a. har de lagt in aktuella telefnnummer, länkar till aktuella screeninginstrument mm.mm. I dagsläget känns vårt dkument inte levande ch integrerat i verksamheten, m vi hade ett ständigt uppdaterat dkument så skulle det kanske vara mer till hjälp för ss i det dagliga arbetet ch speciellt nu när PV i strt bärs av hyrläkare sm kmmer ch går.