En region för alla! En genomgång av kompetensplattformen i Västra Götaland

Transkript

1 Utvärderingsrapprt 2016:4 Samhällsanalys, Västra Götalandsreginen En regin för alla! En genmgång av kmpetensplattfrmen i Västra Götaland

2 Förrd Västra Götalandsreginen medfinansierar ett strt antal prjekt ch verksamheter sm syftar till att främja en hållbar reginal utveckling. Samtliga prjekt ch verksamheter sm medfinansieras av Västra Götalandsreginen följs upp genm regelmässig ch kntinuerlig insamling av infrmatin sm gör det möjligt att se hur verksamheten utvecklas. Mer djupgående utvärderingar görs även av prgram samt av flera verksam-heter ch prjekt varje år. Syftet med genmgången är att få en ökad kunskap samt skapa förutsättningar för utveckling av den reginala kmpetensplattfrmen. Fkus har legat på rganisering, samverkan ch aktiviteter inm Västra Götalandsreginen, de fyra kmmunalförbunden samt inm gemensamma stödstrukturer till exempel Validering Väst. Genmgången har genmförts av Swec Strategy AB på uppdrag av Västra Götalandsreginen. Magnus Björkström har varit uppdragsledare. Karin Frss har varit uppdragsmedarbetare. Götebrg juni 2016 Mnica Emanuelssn Analytiker, enheten för samhällsanalys

3 Innehåll Förrd... Fel! Bkmärket är inte definierat. Sammanfattning Bakgrund till uppdraget Uppdrag: Genmgång av kmpetensplattfrmen Teri för reginal samverkan Organisering ch styrning av kmpetensplattfrmen Sammanfattande beskrivning av aktörer inm kmpetensplattfrmen Organisering ch styrning inm Västra Götalandsreginen Organisering ch styrning i Bråsreginen Organisering ch styrning i Fyrbdal Organisering ch styrning i Götebrgsreginens kmmunalförbund Organisering ch styrning i Skarabrgs kmmunalförbund Reginala stöd- ch samverkansfunktiner Arbetsförmedlingen Validering Väst SYV-nline REKAS Praktikplatsen.se Sammanfattande figur för rganisatin ch styrning Aktiviteter Aktiviteter inm VGR Aktiviteter inm Bråsreginen Aktiviteter inm Fyrbdals kmmunalförbund Aktiviteter inm Götebrgsreginens kmmunalförbund Aktiviteter inm Skarabrgs kmmunalförbund Sammanfattande figur med prjektaktiviteter kpplade till pririteringar i VG Slutsatser Organisering i delreginer Förankring i kmmunerna Aktörer i kmpetensplattfrmarna Fördelar ch utmaningar med att samrdna kmpetensförsörjning

4 5.5 Styrning Finansiering Aktiviteter Jämställdhetsperspektivet i aktiviteter Miljöperspektivet i aktiviteter Internatinaliseringsperspektivet i aktiviteter Integratinsperspektivet i aktiviteter Behvsanalyser Lyckad verksamhet inm kmpetensplattfrmen Förslag inför framtiden Källr Intervjuer Dkument

5 Sammanfattning Swec har gjrt en genmgång av den reginala kmpetensplattfrmen i Västra Götaland. Fkus har legat på rganisering, samverkan ch aktiviteter inm Västra Götalandsreginen, de fyra delreginala kmmunalförbunden samt inm gemensamma stödstrukturer där Validering Väst ch Arbetsförmedlingen är tydliga aktörer. Knsultuppdraget har tagit utgång från den reginala utvecklingsstrategin VG2020 ch pririteringarna där. Ansatsen i genmgången har inte varit resultatutvärderande. Metder sm använts har varit intervjuer ch dkumentstudier. Avsikten med reginala kmpetensplattfrmar är att öka kunskapen ch skapa en översikt inm kmpetensförsörjnings- ch utbildningsmrådet, samrdna behvsanalyser, öka samverkan samt öka kunskapen m utbud ch efterfrågan av utbildningsfrmer. I Västra Götalandsreginen har ansvariga valt att rganisera styrningen inm Västra Götalandsreginen ch inm de fyra delreginala kmmunalförbunden. De fem rganisatinerna har rganiserat sig relativt självständigt från varandra vilket har lett till lika rganisatiner med delvis lika inriktningar ch pririteringar. De övergripande pririteringarna har varit gemensamma ch utgått från VG2020. Västra Götalandsreginen har delfinansierat det delreginala arbetet genm bidrag ch prjektstöd. Reginen har även stått för ett mfattande analysarbete med användbara fördjupningar ch prgnser inm aktuella teman. Sammanfattat har en mfattande mängd aktörer invlverats i det reginala ch delreginala kmpetensplattfrmsarbetet. Sannlikt har ett hundratal rganisatiner varit aktiverade. Natinella aktörer har främst haft kntakt med den reginala nivån sm krdinerat kntakterna ch infrmatinen. Organiseringen i delreginer har enligt Swec varit lämplig för nödvändig rganisk utveckling inm ett nytt ch svårt verksamhetsmråde där många är invlverade. Verksamheten har via delreginerna kmmit närmare länets sju arbetsmarknadsreginer. Utmaningar sm funnits, ch sm i flera fall kvarstår, är att förankra verksamheten i kmmunerna sm är de viktigaste utförarna inm utbildning ch vägledning. I strt har reginen ch delreginerna knutit till sig de aktörer sm de ser sm primära för kmpetensförsörjning. Önskemål finns m mer kntakt med näringslivet. Swec har valt att uppmärksamma Validering Väst sm en särskilt lyckad verksamhet i ch med att de utvecklat verktyg för att i samverkan hantera utmaningar med såväl arbetslöshet sm arbetskraftsbrist, två delar sm på lika sätt på lika platser präglar reginen. 5

6 1. Bakgrund till uppdraget Inför 2010 fick Västra Götalandsreginen, ch övriga rganisatiner med reginalt tillväxtansvar, ett finansierat uppdrag att etablera kmpetensplattfrmar. Plattfrmarna skulle bygga på samverkan mellan relevanta aktörer inm kmpetensförsörjning ch utbildningsplanering ch samrdningen skulle ha relevans på såväl krt sm lång sikt. Krisen inm frdnsindustrin var en av rsakerna till att kmpetensplattfrmarna initierades. Med ett reginalt samrdnat kmpetensförsörjningsarbete kan negativa effekter på arbetsmarknaden i bästa fall lindras vid eventuellt kmmande kriser liknande den inm frdnsindustrin. I högknjunktur ska reginal samverkan kunna bidra till bättre matchning mellan utbildning ch arbetskraftsbehv ch på så sätt skynda på den eknmiska tillväxten ch minska arbetslösheten. Västra Götalandsreginen ska enligt regeringsuppdraget etablera kmpetensplattfrmen i samarbete ch i dialg med lika reginala ch natinella aktörer samt med näringslivet ch med angränsande län. Plattfrmen ska beakta den funktinella arbetsmarknaden ch så långt sm möjligt bygga på redan etablerade arbetsfrmer. Avsikten med kmpetensplattfrmen är sammanfattat att: Öka kunskapen ch skapa en översikt inm kmpetensförsörjnings- ch utbildningsmrådet Samrdna behvsanalyser inm mrådet Öka samverkan kring kmpetensförsörjning ch utbildningsplanering Öka kunskapen m utbud ch eſterfrågan av utbildningsfrmer Inm Västra Götalandsreginen är det beredningen för Hållbar Utveckling (BHU) sm är det rgan sm frmellt äger uppdraget. BHU består av plitiskt tillsatta representanter från reginen ch från kmmuner. Västra Götalandsreginen har för att stimulera ch använda kmmunernas rganisatiner etablerat kmpetensplattfrmen tillsammans med de fyra kmmunalförbunden Götebrgsreginen, Bråsreginen, Fyrbdals kmmunalförbund samt Skarabrgs kmmunalförbund. Västra Götalandsreginen finansierade inledningsvis de delreginala kmpetensplattfrmarna med en miljn krnr per år. Finansieringen upphörde från ch med 2015 varpå delreginerna fick finansiera sin egen krdinering. Såväl Västra Götalandsreginen sm delreginerna har kntaktnät ch styrgrupper med resurser från en mfattande mängd rganisatiner från både ffentlig ch privat sektr. 6

7 1.1 Uppdrag: Genmgång av kmpetensplattfrmen Swecs uppdrag mfattar att göra en genmgång av vilka aktiviteter sm utförts inm ramarna för kmpetensplattfrmen. Ett särskilt fkus ska ligga på samverkan, framgångsfaktrer ch utmaningar. Genmgången ska göras i förhållande till de 32 pririteringar sm finns i den reginala tillväxtstrategin Strategi för tillväxt ch utveckling i Västra Götaland , del 2 - En regin för alla. I figur 1 har de för kmpetensplattfrmen mest relevanta pririteringarna lyfts fram. Figur 1. Särskilt relevanta pririteringar i VG2020 Bryta utanförskap ch segregatin ch stärka kpplingarna mellan utbildning ch arbetsliv 1. Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik, ferieplatser, mentrer 2. Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning ch arbetslivet Livslångt lärande för ökad delaktighet ch knkurrenskraft 1. Fler ska bedriva eftergymnasiala studier ch avhppen från sklan ska minska 2. Förkrta ch förenkla vägen till arbetsmarknaden genm vägledning ch validering 3. Effektiv kmpetensförsörjning ch livslångt lärande i företag ch rganisatiner 4. Utveckla samrdning inm utbildningssystemet för att möta framtidens kmpetensbehv Dessutm finns fyra generellt pririterade utgångspunkter på hrisntell nivå: Figur 2. Generella pririterade frågr i VG2020 Jämställdhet Miljö Internatinalisering Integratin Arbetssätt för genmgången har varit dkumentstudier ch intervjuer. Dkumentstudierna gjrdes med samtliga handlingar sm fanns i Västra Götalandsreginens diarium. Dkumenten mfattade verksamhetsbeskrivningar, återrapprteringar, ansökningshandlingar med mera. Utöver handlingar i diariet studerades webbplatser ch prgnsmaterial. Intervjuer har gjrts med ett femtntal medarbetare ch plitiker på reginal ch delreginal nivå samt med tjänstemän inm rganisatinen Validering Väst ch Arbetsförmedlingen. En tydlig skillnad mellan en traditinell utvärdering ch den aktuella genmgången är infrmatinsunderlaget där man i en utvärdering behöver mer underlag för att bedöma resultat. Ytterligare en skillnad är att vi i genmgången gjrt en översikt med avsikt att dkumentera typ av aktiviteter ch prcesser snarare än att vi analyserat mfattningen av arbetet genm att bedöma antal aktiviteter, deltagare eller det perativa arbetets resultat. En traditinell utvärdering hade inneburit en mer fördjupande analys i Västra Götalandsreginen, i respektive delregin samt i flera av de berörda kmmunerna. En knsekvens av att uppdraget är en översikt är att det inte går att jämföra delreginernas prestatiner med varandra. En delregin kan ha rsakat mfattande resultat inm ett betydelsefullt mråde medan en annan delregin kan ha agerat inm en mfattande mängd lika mråden utan att skapa några större resultat. Den skillnaden kan inte belysas i den här rapprten ch läsaren bör ta med sig det i sin egen bedömning. 7

8 Staten Kmmunen Reginen ch delreginen 2. Teri för reginal samverkan Swec har med hjälp av erfarenhet ch rganisatinsteri fkuserad på prjektverksamhet arbetat fram en teretisk bas för att analysera reginal samverkan inm Västra Götalandsreginen. Terin är anpassad för verksamhet inm arbetsmarknad, utbildning ch näringslivsutveckling. Syftet med att utgå från den här terin är att det behövs ett prblembaserat anslag för att inte riskera att underskatta de utmaningar en reginal samverkansrganisatin står inför att hantera. Terin bygger på möjligheter att med befintliga reginala ch delreginala resurser ch mandat påverka rdinarie strukturer inm kmmuner. I följande figur presenteras förutsättningar för stat, kmmun ch för de reginala samverkansrganisatinerna. Figur 3. Tre nivåer inm ffentlig sektr. Beslutsför över övriga nivåer Resursstark i egna rganisatiner ch med statsbidrag Nrmbildande Förvaltare med tydligt ch nära medbrgaransvar Förvaltar helt eller delvis sektrer sm har direkt betydelse för kmpetensförsörjning Till str del reglerad avseende rganisatin ch metd Resursstark Prjekttrött alla vill påverka kmmunen ch det finns många såväl bra sm unika förändringsförslag att jbba vidare med m så önskas Samverkansrienterad Nätverk eller rganisatin med flera delar av ffentlig sektr inm aktuellt gegrafiskt mråde Flexibel Föränderlig mfattning avseende aktörer Kunskapstung Saknar mandat att besluta m kmmunal verksamhet Delreginer saknar betydande finansiella styrmedel Stat, kmmun ch regin har vitt skilda förutsättningar att agera. Staten ch kmmunen är båda resursstarka aktörer med tydligt eget mandat inm utbildning, SYV, arbetsförmedling etcetera. De har via sin perativa verksamhet kntakt med medbrgarna inm exempelvis utbildning, arbetsförmedling ch eknmisk försörjning. Den reginala ch delreginala nivån är däremt till str del berende av rdinarie strukturer inm stat ch kmmun för att nå medbrgarna inm de delar sm kmpetensförsörjning mfattar. Den reginala rganisatinen fattar styrande beslut m det sm sker inm det egna kansliet ch den påverkar övriga aktörer genm samverkansfrum, planer, förslag ch erbjudanden sm tydligt bidrar till en psitiv utveckling. 8

9 Fördelarna sm en reginal rganisatin fta har i jämförelse med stat ch kmmun är att den är: Kunskapstung Sitter inte fast i gamla strukturer (etablerad kunskap ch tidigare erfarenheter kan blckera innvatin) Föränderlig utan detaljreglering Mer anpassningsbar inför extern finansiering Från frskningen Den frskning sm vi utgår från har baserats på prjektstudier. Även m kmpetensplattfrmen inte är ett prjekt så har delreginernas verksamhet tydliga likheter med prjekt när de skapar någt nytt sm i nästa steg ska implementeras i rdinarie strukturer. Inm frskningen har det knstaterats att när flera huvudmän tillfälligt går samman för att göra någt relativt nytt uppstår en säkerhet. Osäkerheten ökar när antalet aktiviteter ch aktörer blir fler 1. Enligt tidigare frskning har rdinarie verksamhet tlkningsföreträde för vad ffentlig sektr ska ägna sina resurser åt ch prjekt har därför alltid ett mtstånd för att få gehör för sina förslag 2. Förankringen i den rganisatin sm prjektet ska kmma att beröra är fta blygsam under prjektperiden vilket avsevärt påverkar implementeringsmöjligheterna 3. Beslutsfattare ch persnal inm rdinarie strukturer har alltså tlkningsföreträde. Budget avsätts sällan till verksamhet sm föreslås från sidan. Prjektet har bevisbördan att visa att det är mödan värt att ersätta redan inarbetade metder ch arbetssätt 4. Fenmenet aktivt vaktande för att bevara rdinarie arbetssätt samt tlkningsföreträdet inm rdinarie strukturer är välutfrskade mråden. Organisatrisk bekvämlighet ch sciala mekanismer i beslutande grupper är starkare faktrer än de eknmiskt ratinella 5. De rganisatiner sm ska påverkas inm rdinarie strukturer, här i huvudsak kmmuner, kan betraktas sm en given restriktin för vilka prjekterfarenheter sm kan genmföras. Prjektens förslag måste anpassas till viljan ch möjligheten att implementera inm rdinarie strukturer. Prjektrganisatiner fkuserar allt för sällan på den biten 6. Ett alternativ till att påverka rdinarie strukturer från reginal eller delreginal nivå är att vända på det ch låta kmmunerna vara de sm initierar ch därmed helt äger frågrna sm ska drivas på reginal ch delreginal nivå. Dessa delar från tidigare frskning ch teribildning ligger till grund för det fältarbete sm gjrts inm uppdraget samt för de analyser ch slutsatser sm dras i slutet av rapprten. 1 Jensen, Jhanssn ch Löfström, Jensen, 2007; Jensen & Kusmanen, 2008; Frssell, Fred & Hall, Jensen, Ungdmsstyrelsen, Ibid. 6 Ibid. 9

10 3. Organisering ch styrning av kmpetensplattfrmen 3.1 Sammanfattande beskrivning av aktörer inm kmpetensplattfrmen Inm Västra Götalandsreginen har kmpetensplattfrmen rganiserats så att de delreginala kmmunalförbunden i str utsträckning är självständiga utförare under de gemensamma pririteringarna i VG2020. Kmmunalförbunden ska vara vägen in till kmmunerna där en str del av arbetet på sikt ska ske. Delreginerna har själva utifrån egna förutsättningar med resurser, kntaktnät ch inriktningar skapat de knstellatiner sm de verkar inm. Gemensamt för delreginerna är att de har breda arbets- ch/eller styrgrupper för att förankra ch nå ut med det reginala samverkansarbetet 7. Gemensamt är även att delreginerna samverkar med Arbetsförmedlingen ch Validering Väst. I följande texter beskriver vi Västra Götalandsreginens, delreginernas, Arbetsförmedlingens ch Validering Västs rganisering, deras behvsanalyser, utmaningar ch relatinen till VG Organisering ch styrning inm Västra Götalandsreginen Organisatin Västra Götalandsreginen mfattar 49 kmmuner inm fyra delreginer. Att delegera en del av genmförandet till de fyra kmmunalförbunden, sm då verkar sm delreginer, är någt sm Västra Götalandsreginen tidigare gjrt inm exempelvis infrastruktur ch kultur. Västra Götalandsreginen ser delreginerna sm lämpliga arenr att rigga kmpetensplattfrmar inm. Kmmunalförbunden anses vara en naturlig ingång till den strategiska nivån i kmmunerna. Avsikten är att befintliga perativa arenr ch rgan inm kmmunerna ska användas för att realisera målen för kmpetensplattfrmen. Västra Götalandsreginens rll i förhållande till delreginerna är att arrangera den övergripande samrdningen där representanter från alla kmmunalförbund finns med. Samrdningen sker via gruppen Strategisk samrdning. Den strategiska samrdningen mfattar mvärldsbevakning, dialg, erfarenhetsutbyte, uppföljning av gemensam verksamhet, initiering av ny verksamhet, remisshantering ch finansieringsfrågr. Beredningen för hållbar utveckling (BHU) är den plitiskt tillsatta ledningen över det mråde där kmpetensplattfrmen finns. Utöver strategisk samrdning inm mrådet har reginen tillsammans med delreginerna gemensamma prjekt inm exempelvis studie- ch yrkesvägledning, praktik, validering, prgns, analys samt cllegeutveckling inm vård- ch msrg ch teknik. 7 GR verkar inm befintlig förvaltningsstruktur vilket innebär att grupperna inte benämns styrgrupp, arbetsgrupp etc. 10

11 Delreginerna är självständiga ch avgör på egen hand hur de hanterar uppdraget men för att krdinera arbetet ser Västra Götalandsreginen till att samtliga nivåer träffas fyra till fem gånger per år för dialg, gemensamt lärande ch verksamhetsutveckling. I mötena framkmmer i regel gemensamma pririteringar sm relaterar till VG2020 sm är det gemensamma styrdkumentet. När fkus är på sysselsättning, utbildning, matchning ch validering med mera så ligger kmpetensplattfrmens verksamheter i linje med de sex pririteringarna sm redvisades i figur 1. Delreginala pririteringar uppmärksammas ckså men de är fta harmniserade med de reginala. Prjektfinansiering är ett styrmedel ch besluten tas av Reginutvecklingsnämnden (RUN). Delreginerna kan därifrån få delfinansiering m Västra Götalandsreginen anser att ett prjekt är lämpligt ch i linje med pririteringarna i VG2020. I prjektfinansieringen kan gemensamt lärande stimuleras. Skarabrg fick exempelvis finansiering till en förstudie ch när de gjrde den utgick de även från hur Götebrgsreginen har rganiserat sitt arbete. Förutm med delreginerna samverkar Västra Götalandsreginen med exempelvis branschstrateger från Arbetsförmedlingen, lärsäten, reginens HR-strateger inm vård ch msrg, science parks, science centers, Centrum för yrkeskunnande (Götebrgs universitet), yrkeshögsklr ch andra reginala kmpetensplattfrmar via RegLab. Möten har även ägt rum med grupper inm näringslivet, exempelvis inm kemikluster ch Life Science. Västra Götalandsreginen har haft möten med näringsdepartementet sm anses ha varit aktiva även i kntakt med tjänstemän på lägre nivå. Departementet upplevs ha varit betydelsefullt för att skapa förståelse för vad de reginala kmpetensplattfrmarna förväntas generera. Den av departementet framtagna strategin En natinell strategi för hållbar reginal tillväxt ch attraktinskraft har enligt Västra Götalandsreginen ytterligare stärkt relatinen mellan regin ch stat. Tillväxtverket har främst agerat sm finansiär. Reginen har övergripande kll på finansieringsmöjligheter från EU-fnder, Reginala utvecklingsnämnden, Kmmuner, Tillväxtverket ch Vinnva. Övriga rganisatiner sm på lika sätt varit närvarande i kmpetensplattfrmen har varit Flkbildningsrådet, Myndigheten för ungdms- ch civilsamhällesfrågr, Myndigheten för yrkeshögsklan, Sklverket, Tillväxtanalys, Universitets- ch högsklerådet, Universitetskanslersämbetet, SKL, Utbildningsdepartementet samt Arbetsmarknadsdepartementet. Västra Götalandsreginen ser att kmpletterande aktörer skulle kunna kmma från flkbildningsmrådet. Generella pririterade frågr i VG2020 Jämställdhetsperspektivet är särskilt närvarande på så sätt att all återrapprtering till Västra Götalandsreginen från prjekt tar hänsyn till prjektets deltagares könstillhörighet. Integratin är aktuellt i flera av de prjekt sm finansierats. Den fjärde generellt pririterade frågan internatinalisering har varit närvarande tidigare när Västra Götalandsreginen var aktiv i ett eurpeiskt nätverk för reginer. De har även gjrt en mbilitetsstudie. Behvsanalyser Västra Götalandsreginen står för ett mfattande utrednings- ch analysarbete sm blir en del i styrningen ch rganiseringen i reginen ch i delreginerna. Rapprterna ska vara underlag för beslut ch utfrmning av verksamhet. Utbildnings- ch arbetsmarknadsprgnser görs för att ha en generaliserbar kunskapsgrund att stå på. Prgnserna är mer långsiktiga än Arbetsförmedlingens prgnser ch de gäller för såväl reginal sm för delreginal nivå. Prgnserna är avsedda att vara några av de viktigaste underlagen för 11

12 kmpetensplattfrmsarbetet. Västra Götalandsreginen gör även återkmmande knjunkturbarmetrar, beflkningsprgnser, in- ch utflyttningsstudier, tillgänglighetsatlas för att beräkna restider ch andra fördjupningar för att förstå exempelvis strukturmvandling i näringslivet. Inm rapprterna finns varierande fkus på lika yrkesgrupper, utbildningsnivåer ch migratin. Tillsammans med andra reginer, Tillväxtverket ch SCB har Västra Götalandsreginen inm RegLab utvecklat matchningsindikatrer för att på ett överskådligt sätt kunna se kmpetensförsörjningens utmaningar. Matchningsindikatrerna finns numera hs SCB ch är exempelvis lediga jbb, lediga jbb per arbetslös, jbbinflöden per yrke, matchat förvärvsarbete, pendlingsmönster, utbildningsflöden, åldersavgångar, demgrafisk försörjningskvt ch näringsgrensstruktur. Reginen finansierar även delreginala prjekt för att kmplettera statistik med mer lkala behvsanalyser. Ett tydligt kncept sm delreginerna arbetat med för behvsanalys har varit kmpetensmäklare. Utmaningar Kmpetensplattfrmen har pågått sedan 2010 ch reginens uppfattning är att arbetet hittills landat bra men att det finns mycket kvar att göra för att ha en stabil samverkansrganisatin. En utmaning är att dkumentera arbetet mer ch bättre för att kunna lära av de insatser sm gjrts. 3.3 Organisering ch styrning i Bråsreginen Organisatin Kmpetensplattfrmen i Bråsreginen är fkuserad på att sammankppla kmmuner med andra ffentliga aktörer ch branschrganisatiner. Att bygga en långsiktigt hållbar samverkansrganisatin har varit den huvudsakliga utmaningen sedan start ch det arbetet är ännu under utveckling. Målgrupperna finns främst på strategisk nivå ch då inm funktiner sm exempelvis branschråd, strateger inm statliga myndigheter, förvaltnings- ch enhetschefer samt arbetsgivare. I samverkan med kmmuner är det näringslivsenheter, delar av utbildningsförvaltningar, scialförvaltningar ch persnalenheter sm representerar. Inm prjektverksamhet möter kmpetensplattfrmens medarbetare prfessiner sm arbetar direkt med medbrgare. Det är lika knstellatiner sm möts berende av vilken aktivitet sm ärendet berör. Arbetet krdineras av kmpetensplattfrmens medarbetare inm kmmunalförbundet. Från uppstart styrdes kmpetensplattfrmen i Bråsreginen av en tvärsektriell ledningsgrupp, sm i samråd med en prcessledare tg beslut m insatser ch stödde de prcesser sm startas. Efter en utvärdering 2012 bestämde man att en förtydligad uppdragsbeskrivning skulle tas fram ch förankras inm kmmunalförbundet med målet att tydliggöra de mandat sm ledningsgruppen ch prcessledare ansåg sig behöva i ftarbetet i kmmunerna ch bland företagen. Bland annat utökade man antalet aktörer i ledningsgruppen, förtydligade målen med arbetet ch utsåg kmmunerna, branschråd ch kmmunala chefsnätverk inm utbildning, näringsliv, arbetsmarknad ch persnal till de primära målgrupperna. 12

13 Samverkan ch förankring Övergripande syfte med den delreginala kmpetensplattfrmen har varit att bidra till insatser sm höjer kmpetensnivån hs kmmuninvånarna ch att samhällets lika delar i samverkan ska rsaka en förbättrad matchning mellan de utbildningar sm erbjuds ch de kmpetenskrav sm arbetsgivarna i Bråsreginen uttryckt önskemål m. Organisatinen fattar inte gemensamma beslut utan driver i stället på för att respektive aktör ska bidra inm sitt eget verksamhetsmråde. Styrgruppen är den huvudsakliga delen av kmpetensplattfrmen ch den består av: Kmmunala representanter från Brås stad ch Tranem kmmun Arbetsförmedlingen Teknikcllege Försäkringskassan Högsklan i Brås Sjuhärads kmmunalförbund Näringslivsrepresentanter inm e-handel, mde, teknisk industri, lgistik ch bemanning Inm styrgruppen förs en dialg kring behv ch där stäms även pågående verksamhet av för att inriktningen framåt ska vara ändamålsenlig. Bråsreginen ser samverkan med Västra Götalandsreginen sm en viktig del för att kmma framåt i ch med att reginen är mer fkuserad på att krdinera mt såväl natinella sm eurpeiska pririteringar vilket utvecklar det delreginala arbetet. Västra Götalandsreginen bidrar även genm prjektfinansieringen. Fkus ligger dck på de delreginala ch kmmunala behven ch det är utifrån de behv sm identifieras där sm arbetet utfrmas. Delreginens målsättningar harmniserar med reginens i flera avseenden. Bråsreginen har själva ingen direkt kntakt med Regeringskansliet eller Tillväxtverket utan den kntakten sker via Västra Götalandsreginen. Delreginen ägs av kmmunerna men samverkan med kmmunledningarna har inte utvecklats fullt ännu. Kmpetensförsörjning med hjälp av en delreginal rganisatin har inte blivit en fråga för kmmunledningarna ch därför används i stället nätverk ch befintliga kntakter för att förankra i kmmunerna. Kmpetensplattfrmen har delvis drivit ett arbete för att uppmärksamma behvet ch de möjligheter sm finns med att arbete reginalt med detta. I det perativa arbetet används till str del branschråd sm byggts upp i ch med plattfrmsarbetet. De branschråd sm är knutna till kmpetensplattfrmen idag finns inm: E-handel ch Lgistik Bemanning Teknik ch industri Bygg Teknisk textil Bråsreginen saknar ingen specifik aktör i sin samverkansrganisatin men ser att det finns ptential i att knyta till sig fler arbetsgivare. Finansiering Inledningsvis finansierades den krdinerande delen av verksamheten med medel från Västra Götalandsreginen. Efter att den finansieringen upphörde rdnade kmmunalförbundet med 13

14 krtsiktig finansiering från egen budget. Förändringen med finansieringen var inledningsvis en utmaning men i ch med kmmunalförbundets egen finansiering av verksamheten blev den en tydligare del av rdinarie arbete. Det blev tydligare att delreginen äger frågan. Behvsanalyser Bråsreginen använder sig av prgnser från Västra Götalandsreginen ch från Arbetsförmedlingen. Prgnserna har varit användbara ch de har påverkat kunskapen m övergripande behv sm inte kmmer fram via kntakter med de delar av näringslivet sm finns med i samarbetet. De mest betydande behvsanalyserna görs dck i ch med dialgen med de branschråd sm är knutna till rganisatinen ch i dialgen inm styrgruppen. De resurser sm finns tillgängliga räcker enligt Bråsreginen inte till att arbeta brett mt ett generellt statistiskt prgnsunderlag. De ser det sm nödvändigt att avgränsa arbetet till att verka mt de arbetsgivare ch utbildningsanrdnare sm de har kntakt med. Bråsreginen har kmpetensmäklare för att aktivt upprätthålla kunskap m behv. Generella pririterade frågr i VG2020 De enligt VG2020 generella pririteringarna jämställdhet, miljö, internatinalisering ch integratin styr inte nämnvärt verksamheten eftersm arbetet är pragmatiskt ch med en begränsad vlym prjekt ch aktörer. De stämmer däremt av mt pririteringarna eftersm de anses vara viktiga. Utvecklingsmråden Bråsreginen ser förankringsprblematik ch plitisk legitimitet sm en avgörande utmaning. Utmaningen finns eftersm det på den delreginala nivån inte finns mandat att fatta beslut m kmmunala angelägenheter. Kmmunalförbundet är visserligen kmmunernas gemensamma rganisatin men det är inte byggt för att förvalta på en överkmmunal nivå. För att rätt beslut ska kmma till stånd ch för att arbetet ska bli legitimt ses det sm nödvändigt att kmmunplitiker ch högre chefer blir mer invlverade i kmpetensplattfrmen. De frmerade branschråden upplevs sm framgångsrika men det finns ändå ett behv av fler aktörer från näringslivet för att matchningen ska kunna ge större resultat. Det finns en ambitin att någn gång i framtiden delreginalt samrdna tillgång ch efterfrågan på praktikplatser men det arbetet har stannat av. 3.4 Organisering ch styrning i Fyrbdal Organisatin I Fyrbdal sker kmpetensplattfrmsarbetet inm delreginens befintliga strukturer. I kmmunalförbundet är det högsta beslutande rganet Direktinen. Direktinen består av kmmunalråden (kmmunstyrelsen rdförande) i de 14 kmmunerna. Kmmunalförbundet har tre beredningar; beredningen Utbildning har huvudansvar för fkusmrådet kmpetensförsörjning ch Beredningen Samhällsutveckling har delansvar för samma fråga. Beredningarna består av kmmunalt valda plitiker. Kmmunalförbundet är en delreginal arena för samverkan där ett strt antal nätverk, både på plitisk- ch tjänstemannanivå, träffas regelbundet. Befintliga nätverk är till exempel rdföranden i kmmunernas utbildningsnämnder, näringslivschefer, förvaltningschefer inm utbildning, vuxenutbildningsansvariga, ansvariga för yrkeshögskleutbildningar, utbildningsledare yrkesutbildningar, vård- ch msrgscllege reginal styrgrupp, teknikcllege reginal styrgrupp, studie- ch yrkesvägledare samt utvecklingsledare inm sklan. I Fyrbdal har man lkala kmpetensplattfrmar i de 14 kmmunerna. Dessa stöds ch krdineras av ett perativt delreginalt kmpetensråd sm består av tjänstemän på Fyrbdals 14

15 kmmunalförbund. Kmmunalförbundstjänstemän från Fyrbdal träffade samtliga kmmunchefer för samtal m hur kmpetensplattfrmsarbetet bäst kan utfrmas. Man ansåg att det var viktigt att matchningen skedde så nära invånarna sm möjligt ch att de lkala skillnaderna sm finns mellan kmmunerna gör att arbetet bäst utfrmas lkalt. I respektive kmmun utsågs en kntaktpersn sm svarade mt kmpetensrådet ch en styrgrupp bestående av Näringslivschef, Vuxenutbildningschef, AME, lkala företag, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Flkhögskla, Arbetsmarknadens parter ch andra rganisatiner ch funktiner sm lkalt arbetar med kmpetensutveckling ch arbetskraftsförsörjning (lkala skillnader på sammansättningen förekmmer). De kmmunala kmpetensråden rapprterar till det delreginala kmpetensrådet i Fyrbdals Kmmunalförbund. Syftet med det delreginala rådet är att få en bredare översikt över kmpetensbehv ch resurser för kmpetensförsörjning, ch att möjliggöra matchning av kmpetensbehv ch arbetskraftsförsörjning över kmmungränserna. I det delreginala kmpetensrådet sitter representanter från Flkhögsklrna VGR, Westum, Stenäs Kmpetenscentrum, Fyrbdals kmmunalförbund Utbildning, TCO, Arbetsförmedlingen, Näringslivschefer, Högsklan Väst, Teknikcllege, Fyrbdals kmmunalförbund - Näringsliv Företagarna Väst, Vård- ch msrgscllege, IUC Väst, Kmmunchef, Arbetsförmedlingen, LO/IF Metall ch Kmmunal Vuxenutbildning. Kmmunikatin mellan delreginen ch de lkala kmpetensråden sker antingen via plattfrmsarbetets kntaktpersner eller genm de kmmunala representanterna i kmmunalförbundets direktin. Under 2012 såg man att det fanns ett behv av en funktin sm kunde ta de idéer sm km upp under rådsmötena, både lkalt ch delreginalt, vidare. Därför inrättade man en Kmpetensmäklare sm kan vara både en fysisk persn eller ett team. I relatin till rådens kntaktpersn är kmpetensmäklaren mindre strategisk ch mer handlingskraftig. Det är t.ex. denna funktin sm rdnar arbetsmarknadsmässr, söker prjektmedel etc. Man upplever att kmpetensmäklarfunktinen har varit till str nytta för att ta steget från strategisk samrdning till mer knkret matchningsarbete. En fördel sm man ser från Fyrbdals sida med de lkala kmpetensplattfrmerna är att kmmuner sm kmmit längre med matchningsarbetet kan fungera sm vägledare för andra kmmuner. När kmpetensarbetet startades upp hade en del kmmuner redan arbetat med frågan medan det var ett helt nytt arbetssätt för andra. Man ser även att en del kmmuner nu har kmpetensförsörjningsarbetet sm en del av rdinarie budget medan andra inte har medel örnmärkta för det. Dessa två faktrer medverkar till att förutsättningarna för att lyfta kmpetensfrågr ser lika ut i kmmunerna. På delreginalnivå arrangerar man kntinuerligt knferenser ch nätverksträffar för kntaktpersner ch kmpetensmäklare där kmmuner sm varit framgångsrika i matchningsarbetet får delge andra sina erfarenheter. Fyrbdal upplever att man genmgående har en bra dialg med kmmunerna m kmpetensplattfrmsarbetet ch att engagemanget från deras sida är bra, även m det kan variera över tid. Finansiering Kmpetensplattfrmsarbetet tappade fart 2014 när finansieringen flyttades från reginal till delreginalnivå. Man fick nu finansiering för enstaka prjekt istället för övergripande verksamhet. Till exempel finansierades inrättandet av kmpetensmäklarfunktinerna sm ett prjekt Under hösten 2015 startades ett systerprjekt till kmpetensplattfrmsarbetet sm finansierades av tillväxtmedel från Fyrbdal. I Fyrbdal ser man det sm en svaghet att kmmunerna själva ska finansiera kmpetensplattfrmsarbetet då de inte pririteras överallt. Från Fyrbdals sida ser man arbetet med kmpetensplattfrmen sm en justering av det arbete sm redan sker inm mrådet ch att det alltså på sikt inte brde ksta mer än idag. Under en förändringsperid kstar det enligt kmmunalförbundet mer ch örnmärkta resurser finns därför. 15

16 Samverkan ch förankring En svaghet sm man ser i rganisatinen av delreginens kntakt med kmmunerna är att den är väldigt persnbunden. Engagemanget från de lika aktörerna bygger till str del på ansvarig persns engagemang ch nätverk. Detta prblem trr man delvis skulle försvinna m det fanns ett tydligare mandat hs delreginen ch kmmunerna att jbba tillsammans. Ett exempel man lyfter fram är att samrdning mellan utbildningsaktörer ftast sker spradiskt när man ser nyttan av det, men att det finns behv av att etablera en tydlig samverkansstruktur. Man upplever ckså att en utmaning är att det finns många aktörer i delreginen med liknande mandat när det gäller kmpetensförsörjningsfrågr, till exempel Arbetsförmedlingen ch ideella föreningar sm Westum. Här gäller det att få till samverkan för att inte göra samma arbete. En aktör man skulle vilja invlvera mer är näringslivet, de är redan invlverade på sina håll men skulle kunna få en tydligare rll. Behvsanalyser Sm underlag för matchningsuppdraget förutsätts de lkala kmpetensplattfrmerna kppla till sig de resurser sm finns lkalt gällande behvsanalyser ch ffentliga uppgifter m kmpetensutvecklingsbehv. Framförallt förlitar man sig på Arbetsförmedlingens prgnser sm man anser är bäst ch mest uppdaterade. Via delreginen får man även behvsanalyser från analysenheten i Västra Götalandsreginen. Från delreginens sida ser man ett behv av att göra fler behvsanalyser tillsammans i kmmunerna. Man ser även en str utmaning i att behven förändras så snabbt ch att det därför är svårt att arbeta med långsiktiga analyser. T.ex. har man i delreginen mött en knkurs hs en str arbetsgivare ch en str ökning i invandring sen den senaste behvsanalysen gjrdes Det sm dck skapar en möjlighet för kmpetensplattfrmen att nå brtm den fficiella rapprteringen, samt ökar möjligheten att svara upp mt de krtsiktiga ch snabbt uppkmmande kmpetensutvecklingsbehven är att den lkala kmpetensplattfrmen kan ha direkt kntakt med det lkala ch reginala näringslivet för att fånga upp deras kmpetensutvecklingsbehv direkt. Denna kntakt kan ske genm regelbundna samråd i större grupperingar ch genm besök ch samtal på företagen. Men man upplever att det är av str vikt att kmpetensrådet skapar en säker plattfrm för löpande uppdatering av näringslivets kmpetensbehv. VG2020 hrisntella mål I Fyrbdal har man kntinuerligt ett övergripande jämställdhetsarbete. Inm plattfrmsarbetet har man arrangerat wrkshps ch jämställdhetsanalyser har tagits fram av kmpetensmäklaren. Jämställdhetsarbetet handlar framförallt m två frågr: hur man värvar tjejer ch killar till branscher ch utbildningar sm har en könsspecifik dminans hur man skapar en arbetsmiljö inm teknik ch frdns- ch vård ch msrgsbranscher sm är inkluderande för all persnal avsett kön. Samrdning på integratinsmrådet sker indirekt genm kmpetensplattfrmen. Tillsammans med kmmunerna arbetar man just nu på att få till en Reginal Överenskmmelse m integratinsarbete samt arrangerar wrkshps ch kunskapsutbyte inm de rådande ramarna. Fkus ligger på bende, kmpetens ch hälsa. En str utmaning för kmmunerna är sklplatser ch lärarkmpetens. I en del kmmuner har man rekryterat lärare sm själv är nyanlända men saknar svensk legitimatin. Det arbetssättet har dck stött på regelmässiga prblem. Det finns även en str brist av SFI-lärare. Fyrbdal följer Västra Götalandsreginens miljö- ch reseplicy vilket närmast beskrivs sm att man reser kllektivt ch arrangerar möten över telefn ch vide då det är möjligt. Ett antal 16

17 aktiviteter har arrangerats inm mrådet internatinalisering. Det beskrivs närmare i kmmande avsnitt. Utvecklingsmråden Fyrbdal anser att kmptensplattfrmens rganisatin behöver ses över ch mandat för arbetet behöver tydliggöras. Den reginala plitiska nivån behöver klargöra ch förankra styrkedjan för kmpetensplattfrmsarbetet inm Västra Götaland. Det är ckså viktigt att den reginala kmpetensplattfrmen besöker ch visar intresse för delreginerna. Fyrbdal ser ett behv av att vidare utveckla stödstrukturer sm REKAS, SYV-nline ch Validering Väst samt analysarbetet. Ett exempel sm lyfts fram är att behvsanalyserna inte grundar sig i kmmunens behv ch att man på analysenheten i Västra Götaland inte anpassar arbetet tillräckligt mycket efter de stra lkala skillnaderna sm finns. Till skillnad från några av de andra kmmunalförbunden har Fyrbdal inte etablerat specifika branschråd. Istället har man lagt kraft på etableringen av de lkala kmpetensplattfrmerna, en priritering man är nöjd med. Man ser dck ett behv av att framöver ckså etablera branschråd, till exempel för att kunna göra mer branschspecifika behvsanalyser. I en del av de större kmmunerna i delreginen finns redan branschråd etablerade. Fyrbdal har själva ingen direkt kntakt med Regeringskansliet eller Tillväxtverket, utan den kntakten sker via Västra Götalandsreginen, det ser man sm ett utvecklingsmråde då reginen inte är tillräckligt insatt i delreginernas verksamhet för att kunna representera dem. 3.5 Organisering ch styrning i Götebrgsreginens kmmunalförbund Organisatin I Götebrgsreginen fanns redan ett etablerat kmpetensförsörjningsarbete i kmmunerna när plattfrmsarbetet startades upp. Man utgick således från att bygga på de strukturer sm fanns ch utveckla dem. Från plattfrmens uppstart hade kmmunalförbundet en kntaktpersn för kmpetensförsörjningsfrågrna men den rllen finns nu uppdelad på två tjänster för att kunna bära hem frågrna bredare. Från början tg kmpetensförsörjningsfrågrna avstamp i utbildningsmrådet. Nu är även näringsliv- ch arbetsmarknadsfrågrna inkluderade på ett tydligare sätt ch en samverkan finns mellan de lika verksamhetsmrådena inm Götebrgsreginen. Genm kmpetensplattfrmsarbetet finns nu ett naturligt frum för dialg inm ch mellan delreginerna ch i ett reginalt perspektiv med Västra Götalandsreginen. En viktig del av arbetet nu är att länka det sm sker till VG2020. Man upplever från Götebrgsreginen att kmpetensförsörjningsfrågrna är väldigt aktuella just nu ch en stående punkt på många av chefsnätverkens agendr. Götebrgsreginen har en flerårig verksamhetsinriktning ch flera av de målfrmuleringar man satt dckar an till VG2020. Götebrgsreginen har valt att inte göra en separat delreginal handlingsplan för VG2020 utan synkar istället Götebrgsreginens prcesser, inriktningsdkument ch planer till VG2020. På Götebrgsreginen är det plitiska arbetet rganiserat i förbundsfullmäktige, förbundsstyrelse ch 4 plitiska styrgrupper: sciala mrådet, arbetsmarknad, samhällsplanering ch utbildning, Vidare finns ett flertal chefs- ch nyckelnätverk sm arbetar med gemensamma frågeställningar inm reginen. I chefsnätverken ingår bland annat medlemskmmunernas förvaltningschefer. När det gäller Näringslivscheferna, sm är en viktig grupp inm kmpetensförsörjningsmrådet, så möts de idag inm Business Regin Götebrg (BRG) ch inte inm Götebrgsreginens verksamhetsmråde. Det finns ett behv av en ännu 17

18 tätare dialg med denna grupp kring kmpetensförsörjningsfrågrna. Annars anser man att sammansättningen av aktörer inm kmpetensplattfrmsarbetet är bra. Inm Götebrgsreginen finns även en hel verksamhet för samverkan mellan skla ch arbetsliv. Runt 7-8 persner arbetar dagligen med aktiviteter på sklr (lika utbildningsnivåer), både strategiskt ch perativt samt med praktiksamrdning. Finansiering Finansieringen för samrdnande verksamhet sker inm rdinarie verksamhet ch enskilda insatser finansieras med prjektmedel. I Götebrgsreginen har man inte tillgång till tillväxtmedel sm de andra delreginerna. Samverkan ch förankring Från Götebrgsreginens perspektiv är styrkan i rganiseringen av kmpetensplattfrmsarbetet framförallt att man skapar en dialgyta för de 49 kmmunerna. Man uppfattar inte att det framförallt är här sm förändringar kmmer att ske, men det är en avgörande brygga för att föra in kmpetensförsörjningsfrågan i lika sammanhang. Idag upplever man att kmpetensförsörjningsfrågrna är i fkus betydligt mer än innan samrdningen initierades Götebrgsreginen anser att kmpetensplattfrmsarbetet är förankrat hs kmmunerna ch att kmmunerna är engagerade i gemensamma aktiviteter ch angelägenheter. Delreginen ses sm ett stöd ch en resurs i det kmmunala kmpetensplattfrmsarbetet ch erbjuder en arena för att diskutera ch lösa gemensamma utmaningar. På så sätt är det inte delreginen sm aktivt ska påverka kmmunerna utan i stället vara en arena för kmmunernas egna intressen. Då blir förankringsprblematiken inte särskilt påtaglig. Behvsanalyser I Götebrgsreginen har ett antal aktiviteter genmförts för att ta fram behvsanalyser. En tidig indikatr i arbetet med kmpetensförsörjningsfrågrna var att man inte bara behöver statistikunderlag för att föra diskussin m det behv sm finns utan även kppla dessa siffrr till prgnser. Därför sökte man medel för att starta upp REKAS 8 (Reginal kartläggning av arbetsmarknad ch studerande). REKAS är ett verktyg för att kppla samman utbildningsstatistik med arbetsmarknadsprgnser. REKAS hette tidigare Verktyg för utbildningsplanering (VUP). Utvecklingen av detta verktyg har skett i samverkan mellan prjektledare från Götebrgsreginen, testats i lika frum, spridits ch därigenm utvecklats ytterligare. Att Götebrgsreginen drivit utvecklingen av detta statistikverktyg upplever man har gynnat kmpetensplattfrmsarbetet särskilt då det verkat sm en dörröppnare för att kmma in i lika frum där kmpetensförsörjningsfrågr diskuteras. Götebrgsreginen har upplevt detta sm en str vinst just för att frågan m kmpetensförsörjning är kmplex. REKAS har gjrt frågrna mer knkreta ch lättförståeliga. En av Götebrgsreginens största lärdmar från arbetet med behvsanalyser inm arbetet med REKAS har varit att kdningssystemen för att göra bra analyser är gammaldags. Till exempel matchar inte Arbetsförmedlingens yrkesklassificering i deras arbetsmarknadsprgnser utbildningsrganisatinernas indelning. För att få bukt med det krävs en ny standard, vilket är en natinell fråga. På Götebrgsreginen arbetar man idag med att söka vägar runt detta prblem. Det har visat sig svårt. En utmaning handlar m att hålla behvsanalyser gällande arbetsmarknadens behv aktuella. Till exempel har Götebrgsreginen tagit fram persnalbehvsprgnser för kmmunala verksamheter inm sciala frågr. Men i ch med det höga inflödet av nyanlända under senaste året så behöver prgnsen revideras. Ett arbete är på gång att kmplettera ch justera den tidigare persnalbehvsprgnsen för att vara aktuell ch relevant. 8 För en utförligare beskrivning av REKAS se nästkmmande kapitel m aktiviteter. 18

19 Inm Götebrgsreginen är Vård- ch msrgscllege ett annat exempel på en arena där man träffas för att stämma av behv ch göra analyser. Detta har dck inget med kmpetensplattfrmen att göra. Inm ramen för två stra cllegeprjekt i Västsverige ser man däremt en ptentiell nytta av att på sikt engagera analysenheten på Västra Götalandsreginen sm tidigare var till str hjälp under utvecklingsfasen av Götebrgsreginens delprjekt Cllege Väst. Analysenheten har inte kunnat ta få fram de underlag sm efterfrågats från Götebrgsreginen gällande utanförskapsarbete (studieavbrtt). VG2020 hrisntella mål Götebrgsreginen har en jämställdhetsplan sm ska genmsyra allt arbete. Man ser att söktrycket på utbildningar är väldigt lika ch jbbar medvetet med att påverka ch diskutera könssteretypa val. Generellt uppfattar man att det finns en medvetenhet m utmaningarna på jämställdhetsmrådet ch att de adresseras. I en hel del av prjekten sm drivs inm Kmpetensplattfrmsarbetet försöker man aktivt bygga upp mer kunskap m jämställdhet. Man ser jämställdhetsarbetet sm ett mråde sm kan utvecklas i framtiden. På GR arbetar man sedan en lång tid tillbaks med stra satsningar på att mtverka studieavbrtt. Med anledning av det stra antalet nyanlända sm kmmit till reginen så arbetar man allt mer intensivt med integratinsfrågr. Götebrgsreginen har även ett uppdrag att erbjuda samarbeta ch samrdna reginal samhällsrientering på mdersmål. Inm samhällsrienteringen pågår ett prjekt med att utveckla infrmatin m arbetsmarknaden till nyanlända. Inm Götebrgsreginen finns plattfrmar för kmmunernas arbete med nyanlända vuxna flyktingar ch ensamkmmande barn. I plattfrmarna möts kmmunernas ansvariga inm mrådena för erfarenhetsutbyte ch samarbete kring gemensamma utmaningar. I plattfrmarna deltar även berörda statliga ch reginala parter. En central fråga, för närvarande, handlar m hur de nyanländas kmpetens ska tas tillvara ch matchas mt kmmunernas kmpetensförsörjningsbehv. Till exempel prövas en kmpetensmatchningsmdell där nyanlända VA-ingenjörer ges en intrduktin på svensk arbetsmarknad genm praktik vid kmmunernas VA-enheter. Man ser att det finns ett strt behv i kmmunerna av lärare ch språkstödspersnal. Götebrgsreginen utvecklar nu ett huvudmannaskap för integratinsprjekt med stöd från ESF där fkus ligger på svenska för invandrare (SFI). Man upplever att integratinsutmaningarna idag underlättas av de gda förutsättningarna för dialg sm finns genm kmpetensplattfrmsarbetet. Götebrgsreginen följer Västra Götalandsreginen miljö- ch reseplicy vilket närmast beskrivs sm att man reser kllektivt ch arrangerar möten över telefn ch vide då det är möjligt. Ett antal aktiviteter har arrangerats inm mrådet internatinalisering. Det beskrivs närmare i kmmande avsnitt. Utvecklingsmråden Man upplever från Götebrgsreginens sida att rganisatinen av kmpetensplattfrmsarbetet vuxit fram rganiskt ch att tiden nu är mgen för att se över de strukturer sm finns. Till exempel ser man att det finns behv av bättre återrapprteringskanaler inm Västra Götalandsreginens lika grupper/sammansättningar. 19

20 3.6 Organisering ch styrning i Skarabrgs kmmunalförbund Organisatin I Skarabrg, en delregin med 15 kmmuner, drevs kmpetensplattfrmsarbetet från uppstart sm ett prjekt med en styr- ch arbetsgrupp bestående av representanter från: kmmunchefsgruppen, skl- ch utbildningschefer, näringslivschefer, vuxenutbildning, Yrkeshögsklan Skarabrg, Westum, Arbetsförmedlingen, Högsklan i Skövde, Västsvenska Handelskammaren, Försvarsmaktsrådet, ldc samt samrdnaren för kmpetensplattfrmsarbetet ch utbildningsstrateg vid kmmunalförbundet. Från ch med 2015 skedde en mrganisering ch kmpetensplattfrmsarbetet upphörde sm externt finansierat prjekt ch uppdraget blev istället en del av den rdinarie plitiska rganisatinen. I ch med detta bytte man namn på uppdraget till kmpetensförsörjning. Bakgrunden till namnbytet var att man ville skapa en tydlighet gentemt kmmuner gällande Skarabrgs respektive Västra Götalandsreginens ansvar i kmpetensplattfrmarbetet. Kmpetensförsörjningsarbetet rganiseras sedan 2015 genm kmpetensfrum i Skarabrg ch åtta branschråd. Kmpetensfrum har samma sammansättning av aktörer sm den tidigare styrgruppen. Genm kmpetensfrum har man utvecklat strukturen för branschråd ch parallellt drivit perativa prjekt. Man ser från Skarabrgs sida att det på sikt finns ett behv av att även inkludera arbetsmarknadsenheten, arbetsmarknadens parter ch Företagarna i Kmpetensfrum för att få en bredare bas på arbetsmarknaden. Genm kmpetensfrum förankras kmpetensplattfrmarbetet i kmmunerna ch man uppger från Skarabrgs sida att man är berende av att de chefer sm representerar kmmunenheter driver arbetet vidare i sina respektive frum ch nätverk. Detta innebär att kmpetensplattfrmsarbetet till viss del blir persnbundet då det är berende av att de ansvariga cheferna driver vidare frågrna i sina nätverk. De åtta branschråden i Skarabrg är: Besöksnäring Bygg Trä/möbel/inredning Transprt ch frdn Gröna näringar Vård ch msrg Teknik Livsmedel Sammansättningen av aktörer ser lika ut i de lika branschråden, på perativ nivå ingår t.ex. företag, branschrganisatiner, yrkeshögsklan ch arbetsmarknadensparter. Branschråden träffas två till tre gånger m året. Man uppger från Skarabrgs sida att branschråden fungerat lika bra, en del har kmmit långt med sin verksamhet ch andra har ännu inte kmmit igång. Man har nu tillsatt en prjektledare för att få igång de branschråd sm ännu inte fungerar. Utvecklingsdelar ses sm att kunna göra branschråden intressanta för arbetsmarknadens parter, inte bara näringslivet, ch att skapa ett frum för betydelsefulla ch värdefulla möten. Under 2015 har branschråden i Skarabrg drivits sm ett piltprjekt med finansiering från Västra Götalandsreginen. Prjektets syfte var att kvalitetssäkra företagens kmpetensbehv ch hitta ett effektivt sätt för att möta detta behv genm utbildning. För att samrdna de två sidrna, behv ch utbud, inrättades en kmpetensmäklande funktin. 20