E-arkiv - förstudierapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E-arkiv - förstudierapport"

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1 (2) KFN Handläggare - förstudierapprt Sammanfattning Det har gått frt. Bara under de senaste 10 åren har infrmatin ch hur vi ser på ch förhåller ss till infrmatin förändrats dramatiskt. Och hur vi än väljer att förhålla ss till de infrmatinskanaler ch infrmatinsprducenter sm mger ss kvarstår det faktum att majriteten av den infrmatin sm prduceras idag är digital. I samhället såväl sm inm våra kmmunala verksamheter. Att i denna verklighet ta steget till att även arkivera ch bevara infrmatinen digitalt är egentligen varken strt eller mvälvande utan snarare självklart ch naturligt. Det självklara ch naturliga är dck inte alltid enkelt, när det gäller elektrnisk arkivering finns ett antal frågr att ta ställning till. Vissa av dessa frågr är tydliga, andra har vi ännu inte förstått eller ens fått syn på. I denna förstudie vill vi lyfta de frågeställningar sm finns. Vi vill förstå de bakmliggande faktrerna ch knsekvenserna av framtida vägval ch strategier. Vi trr att det bästa sättet att nå dit är att samverka, mellan kmmuner, mellan förvaltningar ch mellan människr. Genm att dela med ss av kunskaper ch erfarenheter samtidigt sm vi är öppna ch lyhörda för mvärlden får vi de bästa förutsättningar att se i vilken riktning vi bör gå. På så sätt säkerställer vi at tvi på bästa sätt tar tillvara den digitala teknikens möjligheter till säker ch tillgänglig infrmatinsförsörjning för all framtid. Beslutsunderlag Kultur- ch föreningsförvaltningens tjänsteskrivelse Kultur- ch föreningsnämndens prtkll

2 Tjänsteskrivelse 2 (2) KFN Bakgrund Under 2016 har Kultur- ch föreningsförvaltningen i Karlskga i samarbete med ansvariga arkivmyndigheter i Kumla Kmmun, Hallsbergs kmmun, Lekebergs Kmmun, Laxå Kmmun ch Askersunds Kmmun genmfört en förstudie gällande införande av E- arkiv. Under förstudien har ett antal aktiviteter genmförts, bland annat studiebesök, knferensbesök ch arbetsmöten. Resultaten av dessa aktiviteter har tillsammans med en mfattande mvärldsbevakning sammanfattats i en förstudierapprt. Beskrivning av ärendet Se förstudierapprt: Förstudie Kultur-ch föreningsförvaltningens förslag till beslut Kultur- ch föreningsförvaltningen föreslår Kultur- ch föreningsnämnden att gdkänna förstudierapprten: Förstudie Prjektledare Expedieras till Förvaltningschef Kultur- ch föreningsförvaltningen Biblitekschef Kmmundirektör Kanslichef IT-chef

3 Förstudie 1 E-Arkiv Fö rstudie Ett samarbetspröjekt mellan Kumla Kömmun, Askersunds Kömmun, Laxa Kömmun, Lekebergs Kömmun, Hallsbergs Kömmun öch Karlsköga Kömmun

4 Förstudie 2 Innehåll Sammanfattning Arkiv Kmmunarkivet Kmmunarkivets ch arkivmyndighetens rll Varför? Vad är Definitin av e-arkivssystem Vad händer m vi inte inför? Skillnader ets rll Organisatin (E-)arkivsrganisatinens ansvar ch arbetssätt Nyttr Viktiga aspekter PUL, persnuppgiftslagen Signaturer Här ch nu (Nulägesanalys) Status kmmunarkiven Systeminventering Prcessgenmgång Omvärld Den digitala agendan Riksarkivet SKL Knytgruppen Sydarkivera Övrigt Leveranser till et Systemvärdering Leveransprjekt Enstaka leveranser Kntinuerliga leveranser System för leveranser Finansiering Alternativ för samverkan... 17

5 Förstudie 3 1 Vilka ska vi samverka med? I vilken frmell frm ska vi samverka? Hur ska samverkansfrmen finansieras? Vad händer nu? Införandeprjekt Sammanfattning Det har gått frt. Bara under de senaste 10 åren har infrmatin ch hur vi ser på ch förhåller ss till infrmatin förändrats dramatiskt. Och hur vi än väljer att förhålla ss till de infrmatinskanaler ch infrmatinsprducenter sm mger ss kvarstår det faktum att majriteten av den infrmatin sm prduceras idag är digital. I samhället såväl sm inm våra kmmunala verksamheter. Att i denna verklighet ta steget till att även arkivera ch bevara infrmatinen digitalt är egentligen varken strt eller mvälvande utan snarare självklart ch naturligt. Det självklara ch naturliga är dck inte alltid enkelt, när det gäller elektrnisk arkivering finns ett antal frågr att ta ställning till. Vissa av dessa frågr är tydliga, andra har vi ännu inte förstått eller ens fått syn på. I denna förstudie vill vi lyfta de frågeställningar sm finns. Vi vill förstå de bakmliggande faktrerna ch knsekvenserna av framtida vägval ch strategier. Vi trr att det bästa sättet att nå dit är att samverka, mellan kmmuner, mellan förvaltningar ch mellan människr. Genm att dela med ss av kunskaper ch erfarenheter samtidigt sm vi är öppna ch lyhörda för mvärlden får vi de bästa förutsättningar att se i vilken riktning vi bör gå. På så sätt säkerställer vi att vi på bästa sätt tar tillvara den digitala teknikens möjligheter till säker ch tillgänglig infrmatinsförsörjning för all framtid.

6 Förstudie 4 1 Arkiv 1 Kmmunarkivet I Sverige har alla medbrgare rätt att ta del av de handlingar sm inkmmer till eller upprättas inm en ffentlig förvaltning. Detta är en viktig del i tryckfrihetsförrdningen, en av våra grundlagar. Kmmunens samtliga handlingar utgör dess arkiv ch styrs därför av arkivlagen. Detta mfattar såväl arkivering ute hs förvaltningarna sm arkivering hs arkivmyndigheten, dvs kmmunarkivet. Handlingarna i kmmunarkivet ska enligt arkivlagen bevaras, hållas rdnade ch vårdas så att de tillgdser inte bara rätten att ta del av allmänna handlingar utan ckså behvet av infrmatin för rättskipningen ch förvaltningen ch frskningens behv. Vidare säger lagen att arkivet ska ansvara för att: 1. rganisera arkivet på ett sådant sätt att rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas, 2. upprätta dels en arkivbeskrivning sm ger infrmatin m vilka slag av handlingar sm kan finnas i myndighetens arkiv ch hur arkivet är rganiserat, dels en systematisk arkivförteckning, 3. skydda arkivet mt förstörelse, skada, tillgrepp ch behörig åtkmst, 4. avgränsa arkivet genm att fastställa vilka handlingar sm skall vara arkivhandlingar, ch 5. verkställa föreskriven gallring i arkivet. Arkivlagen säger ckså tydligt att kmmunarkivets handlingar ska bevaras för all framtid vilket är utmanande ng för ett pappersarkiv. Där har man genm åren arbetat fram såväl material sm metder sm tillsammans ska garantera bevarande för all framtid. Till exempel skrivs viktiga handlingar ut på arkivbeständigt papper med arkivbeständigt bläck. Handlingarna förvaras i speciella arkivkartnger ch placeras i speciellt framtagna arkivskåp. Dessa är i sin tur placerade i rum med väl avvägd luftfuktighet ch temperatur, allt för att vara säkra på att handlingarna bevaras utan att förlra viktig infrmatin. Vi är idag duktiga på att vårda våra pappersarkiv ur bevarandeperspektivet ch i sak kan man säga att pappersarkivering är det enda helt säkra sättet att säkerställa ett långsiktigt bevarande. Detta sammantaget ställer höga krav på kmmunarkivet ch värdet av gd arkivkunskap inm kmmunen ska inte underskattas. I arbetet med e-arkiv blir detta än viktigare då gamla frågeställningar kmmer att kräva nya svar utan att tumma på arkivvården. Ett exempel är hur arkivlagen ska tlkas utifrån bevarandet av brschyrer. Enligt arkivlagen är det inte tillåtet att förändra ett riginaldkument. Men gäller det ckså färgsammansättningar, typsnitt ch bildplacering? Eller är det enbart brschyrens text ch infrmatin sm ska bevaras i "riginalskick"? 2 Kmmunarkivets ch arkivmyndighetens rll Bilden nedan illustrerar ansvarsfördelningen mellan verksamheten ch arkivet när det handlar m infrmatinshantering. Inm de övre ramarna är gränsen tydlig. Verksamheten ansvarar för registrering ch mellanarkivering av infrmatin samt de system sm används för att hantera detta. Arkivet i sin tur ansvarar för att utöva tillsyn samt sätta upp riktlinjer för verksamhetens infrmatinshantering.

7 Förstudie 5 Inm den nedre ramen är gränsen mer flytande. Verksamhet ch arkivmyndighet äger respektive uppgift/aktivitet men genmförandet bör ske gemensamt. 3 Varför? Idag sker den största delen av kmmunikatin, ärendehantering ch xx inm såväl kmmunal sm privat sektr digitalt. Vi skapar infrmatin, arbetar med infrmatin ch kmmunicerar med hjälp av våra datrer. Detta gör att infrmatinsmängden ökar för varje år. Inm några år ska denna infrmatin överlämnas till arkivmyndigheten för långsiktigt bevarande. I dagsläget kan inte våra kmmunarkiv säkerställa långsiktigheten i bevarandet av infrmatinen, varför man tvingas ta emt infrmatinen i pappersfrmat. Det är ckså här den stra utmaningen ligger, att garantera det långsiktiga bevarandet. Infrmatinen i arkivet ska kunna läsas ch förstås för all framtid. Hur ska detta gå till? Vem ska skriva ut, srtera ch leverera infrmatinen? Idag ligger detta arbete på verksamheterna ch ska det frtsätta ligga där tvingas man utöka detta manuella arbete för varje år. Vissa av kmmunerna i förstudien tar redan idag emt digital infrmatin i sina arkiv, hur säkerställer vi bevarandet av denna infrmatin? 4 Vad är Ett består av ett eller flera IT-system sm i samverkan med en dedikerad rganisatin är att jämföra med ett pappersarkiv. Systemets funktinalitet möter kraven på återsökning ch urval, gallring utan möjlighet till återskapande, skydd mt tillåten förändring eller förlust (eg. skydd av riginal), krav på sekretess etc. Skillnaderna mt pappersarkivet ligger i de fysiska förutsättningarna, där pappersarkivet består av fysiskt material ch där återsökning, gallring ch dylikt sker manuellt medan dessa funktiner sker digitalt i et. Detta medför att et kan hantera betydligt större mängder infrmatin samtidigt sm sökning ch gallring kan ske betydligt mer effektivt än idag. Eftersm infrmatinsmängden i samhället ökar dramatiskt kmmer det inm en snar framtid att krävas både mer utrymme ch större effektivitet.

8 Förstudie 6 Lagkravet ger ckså att de allmänna handlingarna ska bevaras för all framtid. Inm funktinaliteten för et ligger ckså frågan m bevarandet. Idag sparar vi infrmatin i lika frmat såsm.dc, PDF,.xls ch liknande. Dessa frmat har det gemensamt att de kräver specifik prgramvara för att kunna visas såsm de sparats. Vi kan i dagsläget inte säkerställa att den specifika prgramvaran finns tillgänglig för all framtid. Om vi dessutm lägger till kriterier så sm prgramvarrnas versiner samt perativsystem förstår vi snart att vi med dessa frmat inte kan möta kravet på långsiktigt bevarande. Detta är en internatinell fråga ch man jbbar i hela världen med att hitta frmat sm kan lösa denna prblematik. I dagsläget finns endast två frmat sm är gdkända av Riksarkivet för långsiktigt bevarande, PDF/A ch XML. De system sm idag finns på marknaden klarar enbart av att hantera frmat sm gdkänts för långsiktigt bevarande. Dessutm ger et möjlighet att möta det lagkrav sm ställs på verksamheten, att redan vid skapandet av infrmatin välja material ch metder med hänsyn till långsiktigt bevarande. Systemet ensamt klarar dck inte av att möta alla de krav sm ställs. Det krävs en dedikerad rganisatin med väl utbildad persnal för att hantera arkivet. Arkivariens specialistkunskap kmmer att behövas i str utsträckning även i den nya rganisatinen m än i en förändrad rll. 5 Definitin av e-arkivssystem Det är inte helt enkelt att särskilja ett fullödigt e-arkivssystem från ett verksamhetssystem med anpassad funktinalitet för (när-)arkivering. Dck finns ett antal kriterier ett fullödigt e-arkivssystem ska leva upp till. Dessa kriterier är bland annat att systemet ska ha funktinalitet för: Säkert långsiktigt bevarande Återsökning ch urval Möjlighet till uppbyggnad av e-tjänster Krav på inleveransermed hjälp av FGS:er Att kunna hantera Metadata ang elektrnisk signatur OAIS Att klara av kntinuerliga leveranser, peridvisa leveranser, enstaka leveranser, manuella leveranser Kntrller av leveranser Autmatisk kmplettering av metadata Manuell kmplettering av metadata Skydd mt tillåten förändring eller förlust Integrering med redvisningssystem Att definiera ch autmatiskt utföra gallring Manuell gallring Att förhindra återläsning av gallrat material från back-up:er Sekretess Migrering ch knvertering av arkivredvisningsstruktur Exprt av hela eller delar av arkivet Spårbarhet

9 Förstudie 7 6 Vad händer m vi inte inför? Eller snarare: Hur säkerställer vi det långsiktiga bevarandet utan ett väl fungerande? För det är just här prblematiken ligger. Att den digitala infrmatinen kmmer att öka har vi redan knstaterat. I dagsläget ligger den mesta av den digitala infrmatinen i lika verksamhetssystem ute i kmmunerna. Detta i sig medför inga prblem så länge verksamhetssystemen är aktuella, väl uppdaterade ch med genmtänkta supprtavtal. Långsiktigt bevarande kräver dck mer än så. Långsiktigt bevarande kräver ett standardiserat arbetssätt med IT-system sm är utvecklade med fkus på bevarande. På internatinell nivå har man arbetat fram en standard för detta, OAIS (Open Archival Infrmatin System). De ITsystem sm finns på den svenska marknaden säger sig alla uppfylla denna standard. Dck innefattar OAIS även regleringar för rganisatin ch ledning kring arkivet, vilket inte ett IT-system ensamt kan uppfylla. Så igen, vad händer m vi inte inför ett? Vi får svårt att garantera det långsiktiga bevarandet med mindre än att skriva ut samtlig infrmatin ch arkivera denna i pappersarkivet. Pappersarkivet är utmrdentligt när det gäller bevarande, men med den ökande infrmatinsmassan kmmer de befintliga pappersarkiven att kräva större fysiskt utrymme ch mer persnal. Mer persnal i arkivet för att hantera den infrmatin sm levereras in, men ckså mer persnal ute i verksamheten för utskrift ch packning av infrmatinen. Med det ökade trycket från medbrgarna på tillgänglighet av ffentligt material kmmer förmdligen ytterligare persnal att behövas för att hantera detta. Ovanpå detta ligger PSI-lagen sm säger att samtliga myndihgheter ch kmmuner ska tillgängliggöra sin infrmatin digitalt ch utan kstnad. 7 Skillnader Teretiskt finns ingen större skillnad mellan ett ch ett pappersarkiv. Samma lagar gäller ch samma arkivkmpetens krävs. En handling definieras på samma sätt avsett m den är i pappersfrmat eller i digital frm. Praktiskt innebär det dck en större skillnad. Eftersm samhällets kunskap m långsiktigt, digitalt bevarande är begränsad krävs att varje srganisatin själv sätter sig in i prblematiken ch bygger den kmpetens sm krävs. Antingen i syfte att själv bygga en miljö eller för att kravställa en miljö sm en leverantör kan erbjuda. Ett kräver ckså mer av den levererande verksamheten. Förhppningen är att infrmatinen på sikt ska levereras till arkivet per autmatik. Detta gör att infrmatinen redan från början måste förses med krrekt metadata Att infrmatinen är helt väsentlig för varje verksamhet, ffentlig såväl sm privat, trde vara underförstått. Utan tillförlitlig infrmatin kan inget värde tillföras. I kmmunerna finns ckså, sm påtalat, kravet på långsiktigt bevarande. Detta ställer i sin tur krav på tillförlitlig infrmatinssäkerhet. En av de grundläggande faktrerna när man pratar infrmatinssäkerhet är att bibehålla infrmatinskedjan, dvs ju färre avbrtt i kedjan dest säkrare. I dagsläget, när merparten av det sm arkiveras är i pappersfrmat, kan man lätt se att infrmatinskedjan brister. Om man ser generellt på hur arbetsbördan i ett pappersarkiv kntra ett kan kmma att utvecklas över det tid ser det ut såhär:

10 Förstudie 8 Ttal Pappersarkiv Nutid Framtid Från natinellt håll finns ckså ett starkt Sedan 2010 finns ckså Lagen m vidarenyttjande av handlingar (PSI-lagen). 8 ets rll Huruvida et ska vara en del av varje kmmuns arkivfunktin eller en egen rganisatin är i huvudsak en praktiskt fråga. Att ha en ch samma arkivrganisatin avsett infrmatinens frmat är att föredra, men då våra pappersarkiv finns i fysiska lkaler skulle detta kräva resurser sm på intet sätt är eknmiskt försvarbara. Det alternativ sm förespråkas är en kmbinatin där en gemensam arkivrganisatin ansvarar för såväl pappersarkiv sm samtidigt sm pappersarkiven fysiskt finns kvar i varje kmmun. I en sådan rganisatin skulle kmmunerna kunna hyra in en arkivarie på regelbunden basis för att vårda pappersarkivet samtidigt sm det långsiktiga digitala bevarandet skulle bevaras. Knsekvensen av en sådan lösning skulle vara att kmmunerna måste utse en ansvarig på plats i kmmunen sm hanterar förfrågningar under de tidpunkter arkivarien inte finns på plats. Den stra anledningen till att en gemensam (e-)arkivsrganisatin är att föredra är den specialistkmpetens sm efterfrågas för att förvalta ett. En ensam kmmun skulle få svårighet att bemanna ch beksta en sådan rganisatin. Kstnaden är den andra stra anledningen till samverkan. Förutm kstnad för kmpetens tillkmmer kstnader för IT-system samt förvaltning av dessa. Berende på hur man väljer att finansiera leveranser till et tillkmmer även denna kstnad.

11 Förstudie 9 9 Organisatin I en kmmande (E-)arkivsrganisatin är det kmpetenserna sm är det avgörande. Dessa kmpetenser bör samtliga inm rganisatinen besitta: 1. Övergripande kunskaper kring arkivlagen, dkuments autencitet ch dylikt 2. Övergripande kunskap m långsiktigt bevarande av digital infrmatin. 3. Övergripande infrmatinssäkerhetskmpetens. 4. Övergripande teknisk förståelse för överföring av infrmatin mellan system 5. Övergripande förståelse för kmmuners verksamhet Dessutm bör några/någn i rganisatinen eller i nära samarbete med rganisatinen ha mer djupgående kunskaper inm vanstående mråden. Antingen så djupgående att man själv kan bygga/förvalta/supprta de lösningar sm behövs eller så pass djupa att man kan upphandla/förhandla ch kravställa den kmpetens sm köps in. För att rganisatinen ska fungera på ett smidigt sätt krävs ckså en uttalad ledare för verksamheten. Detta kan vara en förvaltningsledare/prjektledare sm leder såväl rganisatin sm de prjekt sm rganisatinen ska hantera. Framhävas bör naturligtvis att en eller flera av dessa rller kan innehas av en ch samma persn. Sm beskrivits van kan det vara svårt för en enskild kmmun att bygga samt beksta en rganisatin med dessa kmpetenser. Där är samverkan en bra lösning på prblemet. 10 (E-)arkivsrganisatinens ansvar ch arbetssätt En srganisatins främsta uppgifter är att: Garantera det långsiktiga bevarandet av den digitala infrmatinen. Detta görs genm att välja system ch digitala miljöer sm är beprövade ch standardiserade för att hantera detta. Garantera infrmatinens autenticitet, att dess kntext finns dkumenterad ch bevarad samt att infrmatinen inte har eller kan förändras. Garantera att den bevarade infrmatinen görs tillgänglig på ett lättillgängligt ch förståbart sätt vid behv eller via ett publikt gränssnitt Hantera inkmmande förfrågningar till et Driva leveransprjekt, från fördjupad infrmatinsvärdering till gdkänd levererad infrmatin till et. Råd ch stöd till verksamheten gällande arkivering ch hantering av digital infrmatin. Detta kan gälla allt från kravställning vid upphandling av nya verksamhetssystem till val av metadata på enskilda dkument. Man kan ckså välja att erbjuda kmmunerna hjälp med pappersarkiven. Ett sådant tillval skulle kunna innefatta: Råd ch stöd till verksamheterna gällande hantering ch mellanarkivering av infrmatin i hela kedjan

12 Förstudie 10 Tillsyn av verksamheternas arkiveringslösningar Vård av kmmunernas pappersarkiv, dvs vårda den befintliga infrmatinen samt hantera såväl inkmmande leveranser till arkivet sm förfrågningar Detta skulle ge mindre kmmuner möjlighet att till en mindre kstnad säkerställa sin arkivvård. Kmmuner med en anställd arkivarie kan välja att inte lägga till denna tjänst ch jbba vidare med sina pappersarkiv sm vanligt. 11 Nyttr De nyttr sm identifierats är främst: Bevarande Sm läget ser ut idag kan vi inte garantera det långsiktiga bevarandet. Därför blir detta den främsta nyttan med ett, att vi med rätt verktyg, rganisatin ch strategi kan garantera att den infrmatin sm skapas digitalt idag även kmmer att finnas tillgänglig för all framtid. Tillgänglighet Idag kan vi hitta i strt sett vilken infrmatin vi vill på internet. Vid alla tidpunkter på dygnet ch var vi än befinner ss. Vi inte bara kan, vi förväntar ss att infrmatinen ska finnas tillgänglig, ch det enda sättet för kmmunen att möta denna förväntan är att bevara infrmatinen digitalt. Med andra rd, ett är en förutsättning för att kunna bygga ett framtida 24-timmarssamhälle. Men ökad tillgänglighet handlar inte bara m att möta medbrgarens behv av snabb infrmatin, det handlar lika mycket m att tillgängliggöra säker ch tillförlitlig infrmatin till våra anställda. Både inm verksamheterna ch på arkivet. När infrmatinen finns bevarad på en ch samma plattfrm ch i ett begränsat antal frmat skapas förutsättningar för sökningar ch sammanställningar sm idag inte är möjliga. Detta är dessutm bara en bråkdel av vad et kan ge i framtiden, vi kan idag inte föreställa ss vilka möjligheter sm kmmer att finnas i framtiden. Vad sm blir mer ch mer tydligt är dck att infrmatin i alla dess frmer kmmer att ha en str betydelse ch värderas högt. Effektivitet Ökad effektivitet är en lgisk följd av de två vanstående. När vi vet att vi har verktyg för att säkra bevarandet kan vi fkusera vårt kunnande åt andra håll. Våra verksamheter kan fkusera på sina kärnverksamheter samtidigt sm man lätt hittar den infrmatin man behöver när man behöver den. Våra arkivarier kan fkusera på att ge råd ch stöd till de verksamheter de har tillsyn över. De får dessutm möjlighet att söka infrmatin ch att sammanställa den på ett mer effektivt sätt. Någt sm idag kan ta dem flera dagar.

13 Förstudie 11 2 Viktiga aspekter Vid ett framtida införande av e-arkiv finns det ett antal viktiga aspekter att ta hänsyn till. Säväl juridiska sm rganisatriska. De flesta av dessa aspekter förstår vi ännu inte men de vi hittills kmmit fram till är dessa: 1 PUL, persnuppgiftslagen Om en e-arkivsrganisatin etableras i samverkan med ett flertal andra kmmuner kmmer det att ställas krav på tydliga ansvarsgränser för persnuppgifter. Det kmmer att bli viktigt att klargöra vem sm äger ansvaret för att persnuppgifterna hanteras krrekt i systemet. Om systemet ska delas med andra kmmuner kan PUL kräva att systemets användare begränsas från att ha tillgång till den infrmatin sm innefattas av persnuppgifter. PUL hindrar inte på någt sätt kmmunerna från att dela system men man måste ta hänsyn till ch vidta åtgärder för att förhindra felaktig hantering. 2 Signaturer Även m vi anser att pappershantering är det enda sättet att säkerställa bevarandet av allmänna handlingar använder vi inscannade handlingar i vårt dagliga arbete. Detta för att underlätta såväl tillgänglighet sm effektivitet. Detta har man i många kmmuner valt att hantera genm att behandla pappershandlingen sm riginal ch den inscannade handlingen sm kpia. Detta förhållningssätt kan man inte använda sig av vid e-arkivering då det inte kmmer att finnas någn pappershandling. Detta kan ställa till prblem m handlingen kräver någn frm av signatur. Om handlingen skapas i ett verksamhetssystem med persnlig inlggning kan inlggningen ses sm garanten, dvs signaturen, för handlingens riktighet. Om handlingen däremt upprättats i pappersfrmat med en signatur blir det mer prblematiskt. Frågan man juridiskt måste ställa sig är huruvida en inscannad signatur är att betrakta sm giltig? Och på vilka handlingar anser vi att en juridiskt riktig signatur är såpass viktig att det kan ställa till prblem m vi enbart bevarar den i inscannat frmat? Även digitala signaturer skapar frågeställningar. En digital signatur kräver speciell prgramvara för såväl prducent sm mttagare ch kan därför bli svår att hantera. 3 Här ch nu (Nulägesanalys) 1 Status kmmunarkiven Kmmun Verksamhet Dkument- (Infrmatins)- hanteringsplan (Reviderad (år)) Intervall revidering Statistik Antal leveranser (/år) Digital infrmatin i kmmunarkivet Laxå N/A Ja, hemsidan. Frmat ch plats känt. Kmmunstyrelsen: Arbetsmarknadsplitiska prgram Finns (2010) - Bstadsanpassning Finns (2002) - Budget- ch skuldrådgivning Finns (2002) - Datadkument Finns (2002) - Persnal- ch löneservice Finns (2002) - Prjekt Finns (2002) - Ltterier Finns (2002) - Kassa ch eknmi Finns (2002) - Knsumentrådgivning Finns (2002) - Scialtjänsten Finns (2002) - Överförmyndarverksamheten Finns (2005) - Barn- ch utbildningsnämnden Finns (2005) - Sydnärkes miljönämnd Finns (2011) - Övriga Enligt samrådsgruppens gallringsråd. Beslutat Övrig inf Karlskga 100 IN UT Valnämnd Finns (2014) 1 år Nej

14 Förstudie 12 Revisin Finns (2014) 1 år Barn- ch utbildningsnämnden Finns (2014) 1 år Flkhälsnämnden Finns (2014) 1 år Gymnasienämnden Finns (2014) 1 år Kultur- ch föreningsnämnden Finns (2015) 1 år Samhällsbyggnadsnämnden Finns (2015) 1 år Myndighetsnämnden Finns (2015) 1 år Scialnämnden Finns (2015) 1 år Kmmunstyrelsen Finns (2013) 1 år Hallsberg 200 UT Scialförvaltningen har levererat XML filer från Prcapita, men även i papper. Elevhälsan har digitala akter i PMO, dm levererar inte pappersakter till arkivet. Eknmiavdelningen drar inte ut bkslut ur eknmi systemet utan gör en PDF, ch lägger den på hemkatalg. Samtliga Finns ( ) 1 år Hallsberg har tagit en för verksamhetsberende infrmatin, den tas i KS ch gäller för samtliga nämnder. Detta gäller infrmatin/handlingar sm finns i de flesta verksamheter t.ex följesedlar, ledighetsansökningar, ckiefiler samt sciala medier, då får man samma gallringsbeslut/bevarande. Askersund N/A Nej Samtliga utm nedan Finns ( ) - SOC Finns delvis - Näringsliv Finns ej - Kumla N/A Ritningar ur Cmprima Samtliga Finns ( ) - Lekeberg N/A Nej I Lekeberg har man beslutat att gallra samtliga pappershandlingar för att istället bevara dem i PDF-frmat i sitt dkument- ch ärendehanteringssystem Platina. KS Finns (2013) - VON Finns (2013) - KUB Finns (2013) - Övriga Finns ej - 2 Systeminventering Under förstudien har en systeminventering genmförts i de deltagande kmmunerna. Systeminventeringens syfte har varit att bedöma hur många system sm finns i varje kmmun, hur många av dessa sm är gemensamma samt vilka sm kmmer att bytas ut under de närmsta åren. Dessa faktrer har betydelse vid priritering av leveransprjekt (se rubrik Leveranser nedan). Askersund Hallsberg Karlskga Kumla Laxå Lekeberg Sammanfattningsvis kan sägas att det finns 152 system ttalt i våra kmmuner. Hur många av dessa sm innehåller infrmatin sm ska bevaras samt i vilken rdning de ska pririteras samt tillgängliggöras är i dagsläget svårt att säga. Dck är systeminventeringen en bra utgångspunkt för en kmmande infrmatinsvärdering. Infrmatinsvärderingen kmmer i sin tur att vara ett värdefullt beslutsunderlag inför kmmande beslut. Vid kmmande pririteringsbeslut kmmer det ckså att bli viktigt att veta vilka system sm finns i flera av kmmunerna. Tittar vi på våra 6 kmmuner ser det ut enligt nedan: System Askersund Hallsberg Karlskga Kumla Laxå Lekeberg Ttalsumma Prcapita x x x x x x 6 Site visin x x x x 4 Platina x x x x 4 Nvaschem x x x x 4 Ecs x x x x 4 Aditr PersnecP x x x x 4 PMO x x x x 4 EDP Future x x x x 4 WinLAS x x x x 4 Tekis x x x x 4 Tabellen visar att ett flertal av våra infrmatinstunga system finns i fler än en kmmun. Det tydligaste exemplet är Prcapita sm finns i alla kmmuner. Dck krävs det en mer detaljerad infrmatinsvärdering för att helt säkert kunna säga att en samrdning mellan dessa system skulle ge synergieffekter vid ett kmmande leveransprjekt.

15 Förstudie 13 3 Prcessgenmgång Sm en del av förstudien har en prcessgenmgång genmförts i kmmunerna. Prcessgenmgången har fkuserat på prcessen Medbrgarförslag ch har genmförts med fkus på infrmatinshanteringen. Med detta fkus ser medbrgarförslagsprcessen generellt sett likadan ut i samtliga kmmuner. Förslaget inkmmer i digital frm eller digitaliseras vid inkmmandet. Därefter registreras förslaget i kmmunens dkument- ch ärendehanteringssystem där även infrmatinen lagras digitalt. Infrmatinen lagras digitalt i dkument- ch ärendehanteringssystemet även m ärendet skickas till lika instanser. Det är alltså vikigt att kmma ihåg lagringsytan för riginaldkumentet alltid är densamma även m infrmatinen läses i lika läsare, såsm prgram i datrn, på surfplattan eller i telefnen. Innan medbrgarförslaget levereras till arkivmyndigheten, kmmunarkivet, ses dkument- ch ärendehanteringssystemet sm arkiveringsyta. I strt sett samtliga av dagens dkument- ch ärendehanteringssystem klarar av att arkivera infrmatin på ett lagenligt sätt under den relativt krta perid sm infrmatinen lagras där. Dck är det inte ett alternativ att på lång sikt arkivera infrmatinen i ett verksamhetssystem då dessa saknar funktinalitet för att kunna utföra arkivvård på ett lagenligt sätt. Dessutm är dessa system inte heller anpassade för att kunna garantera det långsiktiga bevarandet. Samma sak gäller den arkiveringsfunktinalitet sm exempelvis PMO erbjuder. Denna typ av arkiveringsfunktinalitet är att betrakta sm mellanarkivering ch kan inte leva upp till kravet m långsiktigt bevarande. 4 Omvärld 1 Den digitala agendan I It i människans tjänst en digital agenda för Sverige slår regeringen fast det övergripande målet Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter Vidare slår man i den digitala agendan fast att: Öppenheten i ffentliga beslutsprcesser, handläggningen av ärenden ch tillgängligheten till ffentlig infrmatin bör öka samt Offentlig infrmatin ch e-tjänster är samhällsgemensamma resurser sm kan användas av andra aktörer ch därigenm bidra till samhällets tillväxt. Genm att förbättra förutsättningarna så att företag ch ideella rganisatiner på ett enkelt sätt kan använda infrmatinen ch tjänsterna för utveckling av egna tjänster kan dessa tjänster kmplettera förvaltningens utbud av tjänster ch tillgdse de lika behv sm finns i samhället. En av förutsättningarna för att möta dessa båda är att införa ett. 2 Riksarkivet Riksarkivet har en aktiv rll i arbetet med e-arkiv på det natinella planet. Framförallt leder man arbetet med att ta fram nya standarder inm mrådet. Standarder sm blivit uppmärksammade inte bara i Sverige utan ckså internatinellt. Det handlar m standarder för att överföra infrmatin från ett system till ett annat ch man har fram till dags dat arbetat fram standarder för Paketstruktur för arkiv ch man arbetar just nu med standarder för Persnalsystem, Ärendehantering ch

16 Förstudie 14 Arkivredvisning. Dessa standarder har fått namnet FörvaltningsGemensamma Specifikatiner, FGS:er. I det frtsatta arbetet är det av största vikt att följa Riksarkivets arbete med FGS:erna då dessa är centrala i ett kmmande e-arkiv. Dessutm har SKL nyligen i en framställan till regeringen föreslagit att Riksarkivet ska få ett utökat ch stärkt uppdrag genm att: Ta en ledande rll i utvecklingen av en hållbar digital infrmatinshantering i ffentlig sektr. Öka takten i utveckling ch förvaltning av förvaltningsgemensamma specifikatiner. Inleda ett natinellt samarbete med landets arkivmyndigheter för gemensam kmpetensutveckling ch ökad reginal samrdning 3 SKL Från SKL s sida driver man frågan m hårt. Dels har man skrivit den framställan till regeringen sm beskrivs van, dels har man fram till årsskiftet 2015/2016 anställt en persn med ansvar att samrdna de natinella initiativ sm just nu tagits. Framförallt har man bidragit genm att upphandla ett ramavtal för e-arkivssystem sm de flesta av sveriges kmmuner har möjlighet att avrpa från. I kravspecifikatinen har man bland annat definierat de krav på bevarande, tillgängliggörande ch integritet sm utgör ett e-arkivsystem. Dessutm ställs krav på att systemet ska klara av att hantera såväl befintliga sm kmmande FGS:er. SKL satsar stra resurser på att förenkla upphandlingsarbetet för kmmunerna ch i början av 2015 följde de upp sitt arbete i en större enkät. Denna enkät sammanställdes under 2015 ch resultatet visade bland annat att drygt 20% av de rganisatiner sm besvarade enkäten kmmer att avrpa ett e-arkivssystem från ramavtalet senast år Resultatet bröts sedan ner utifrån invånarantal. Då andelen Vet ej -svar är såpass hög i de mindre rganisatinerna utgör dessa inte ett bra statistiskt underlag men det man tydligt kan se är att säkerheten ökar ju färre invånare rganisatinen har. Anmärkningsvärt är dck att 39% av de största rganisatinerna svarar Nej på frågan. Det innebär att dessa rganisatiner aktivt har valt att inte avrpa från SKL s avtal senast Huruvida de istället valt att genmföra en egen upphandling eller att avvakta framgår inte. Anmärkningsvärt är ckså att det prcentuellt sett att de flesta avrpen kmmer att ske inm rganisatiner med invånare.

17 Förstudie 15 4 Knytgruppen Knytgruppen är en löst sammansatt gruppering sm bygger på frivilligt deltagande. Sammankallande är SKL s samrdnare ch alla sm inm kmmun eller myndighet på någt sätt jbbar med e-arkiv är välkmna att delta. I Knytgruppen delas erfarenheter mellan deltagarna öppet ch generöst ch man samrdnar ckså ett antal lika aktiviteter på natinell nivå. Bland annat genmförs en systeminventering gällande jurnalsystem sm sedemera kan användas i det vidare arbetet med e-arkiv ch kmmande leveranser till detta. Att aktivt följa ch delta i Knytgruppens arbete kmmer att bli viktigt i det kmmande e-arkivsarbetet. 5 Sydarkivera De e-arkivsprjekt sm just nu pågår innefattar såväl enstaka kmmuner sm ett flertal kmmuner i samverkan. Trts detta har endast 1 frmellt samarbete registrerats i Sverige. Kmmunförbundet Sydarkivera bildades i januari 2015 ch har i dagsläget 10 kmmunmedlemmar ch en regin. Sydarkivera har dck sm mål att utöka sina medlemmar. Sydarkivera bygger såväl rganisatin sm framtida teknisk lösning erhört grundligt ch man är idag ledande inm smrådet i Sverige. Sydarkivera kmmer på sikt att erbjuda sina medlemmar tillgång till en säker miljö för bevarande av digital infrmatin. Redan nu ger man dck medlemmarna möjlighet till råd ch stöd gällande pappersarkiv. Man erbjuder sina medlemmar utbildningar inm mrådet ch man utövar tillsyn. Vidare har man arbetat fram ett gemensamt system för arkivklassificering samt mallar för hur verksamheterns dkument- ch infrmatinshanteringsplaner kan se ut. Sydarkivera har sin verksamhet placerad i Växjö men man planerar att etablera lkalkntr ute hs sina medlemmar för att minska avståndet. I dagsläget har man 5 heltidsanställda hs Sydarkivera ch ytterligare 2 tjänster finns utlysta. Plitiskt styrs Sydarkivera med förbundsfullmäktige ch förbundsstyrelse. I fullmäktige är varje medlem representerad med en ledamt ch en ersättare. I styrelsen sitter 7 ledamöter med ersättare. Plitikerna har ckså valt att dela upp psterna mellan sig sm så att i fullmäktige sitter de största medlemmarnas representanter på de högsta psterna medan de högsta psterna i styrelsen innehas av de minsta kmmunernas representanter. Vidare har förbundet nåt sådan dignitet att ett flertal av psterna innehas av respektive kmmuns kmmunalråd. 6 Övrigt Naturligtvis pågår ett flertal andra prjekt inm mrådet runt m i landet. Generellt kan sägas att de stra kmmunerna väljer att samverka med andra (stra) kmmuner i kravställning ch erfarenhetsutbyte medan man väljer att äga ch driva e-arkivet enskilt. 5 Leveranser till et En av de stra utmaningarna med ett kmmer att bli leveransen av digital infrmatin från verksamhetssystem till. Speciellt utmanande kmmer det att bli med uttag av infrmatin från äldre system. Utmaningen ligger i att strukturen i verksamhetssystemen ser helt lik ut den i e-arkivsystemet. Dessutm måste infrmatinen i verksamhetssystemen paketeras m för att kunna läggas in i e- arkivsystemet. Det är här sm FGS:erna kmmer in ch har str betydelse. FGS:erna talar m dels i vilket frmat infrmatinen ska vara i samt hur den ska paketeras. Nya, stra verksamhetssystem innefattar den typen av funktinalitet från start men det kan vara mycket svårt att tömma ch paketera infrmatin från äldre system.

18 Förstudie 16 1 Systemvärdering Varje system måste därför utvärderas utifrån de förutsättningar sm finns. Kstnaden för digitalt uttag ch paketering måste vägas mt de nyttr man får av att tillgängliggöra ch bevara den aktuella infrmatinen. I vissa fall kan resultatet bli att kstnaden relativt nyttan blir alltför str för ett specifikt system. I dessa fall kan beslutet bli att infrmatinen skrivs ut på papper för att istället arkiveras i pappersarkivet. På sikt kmmer dck all infrmatin att kunna överföras ch bevaras digitalt. 2 Leveransprjekt I de fall där man bedömmer att nyttan av digitalt bevarande ch tillgängliggörande av infrmatinen är högre än kstnaden påbörjar man ett leveransprjekt. I ett leveransprjekt krävs en mängd lika kmpetenser. Från e-arkivsrganisatinen bidrar man med kmpetens kring prjektledning, långsiktigt bevarande, infrmatinssäkerhet ch överföring av infrmatin mellan system. Verksamheten bidrar med kunskap m den egna verksamhetens prcesser samt detaljkunskaper kring infrmatinen. Det är viktigt att verksamheten inser att man under en krtare perid (~6 månader) måste bidra med önskad kmpetens ch att arbetsbelastningen under denna perid kmmer att öka. srganisatinen måste vara bemannad för att kntinuerligt kunna genmföra leveransprjekt eftersm leveransprjekten kmmer att både följa efter ch överlappa varandra. Man räknar med att en rganisatin bör klara av ca. 3 leveransprjekt/år. Detta är förstås berende av ett antal lika variabler, bland annat infrmatinsmängden i systemet, utökade säkerhetskrav (ex. sekretess) samt hur viktig infrmatinens autencitet är. Exempelvis måste man under infrmatinsvärderingen ta ställning till huruvida brschyrers färgsammansättning måste bevaras i exakt riginal eller m det viktigaste är att bevara infrmatinen. Ju nggrannare bevarandekraven är, dest längre ch dyrare prjekt. Generellt sett kan man säga att ett leveransprjekt består av dessa faser: 3 Enstaka leveranser I e-arkivsammanhang skiljer man på enstaka ch kntinuerliga leveranser. Enstaka leveranser sker vid avställning ch/eller byte av verksamhetssystem då man tömmer det gamla systemet ch levererar infrmatinen till e-arkivet. I dessa fall är det viktigast att tänka på att överföringen sker så säkert sm möjligt med minsta möjliga infrmatinsförlust. Då det är en leverans sm enbart ska ske vid ett enda tillfälle är användarvänligheten inte av så str betydelse ch man behöver därför heller inte lägga så mycket tid eller pengar på detta. Enstaka leveranser kmmer dck främst att ske från äldre system varför fkus istället kmmer att vara på uttag ch paketering av infrmatinen. Dessutm måste verksamheten lägga en del tid på att testa ch kntrllera den överförda infrmatinen så att inga önskade förluster eller förändringar skett. 4 Kntinuerliga leveranser Kntinuerliga leveranser sker regelbundet från ett ch samma verksamhetssystem till e-arkivet. Det är ftast från ett infrmatinstungt system, exempelvis ett dkument- ch ärendehanteringssystem. I ett första skede i ett sådant prjekt måste man förstås fkusera på att ta ut ch paketera infrmatinen för att kunna leverera den till e-arkivet. Sedan bygger man en lösning med fkus på användarvänlighet så att användaren själv kan utföra uttag, paketering ch överföring genm ett fåtal enkla steg. Ett sådant prjekt blir förstås mer kstsamt men nyttan sm uppkmmer då arkivering av infrmatinen enkelt kan överföras till e-arkivet kan förhppningsvis räknas hem relativt snabbt. Enkelheten bygger på att man gör ett gediget arbete då man utreder hur infrmatinen kan tas ut ch paketeras m så att detta kan göras i bakgrunden av systemet eller ett annat system.

19 Förstudie 17 I större, nya system trr man att denna typ av funktinalitet kmmer att finnas med direkt vid inköp, antingen i ett grundpaket eller sm ptin. Det är viktigt att redan vid upphandling av nya verksamhetssystem utreda m den typen av krav är relevanta att ställa. 5 System för leveranser Idag finns det på marknaden ett antal lika standardsystem sm är behjälpliga vid leveranser. Dessa system har lika fkusmråden så det är viktigt att man vid varje enskilt leveransprjekt utreder var man behöver stöd från ett system. Vid ett sådant arbete är det viktigt att man har gda kunskaper m de lika systemen ch var i prcessen de kan vara till hjälp. Det är viktigt att kmma ihåg att man trts hjälp från ett system måste lägga både tid ch pengar i leveransprjekten. 6 Finansiering Om man tittar natinellt finns det lika lösningar på hur man kan lösa finansieringsfrågan gällande leveransprjekten. Arkivlagen säger tydligt att verksamheten ansvarar för infrmatinen tills den når arkivmyndigheten, dvs fram tills den levererats till arkivet. Med det utgångsläget brde varje leveransprjekt bekstas helt av verksamheten med det givet att arkivet ställer tydliga krav på hur infrmatinen ska vara förpackad vid ankmsten. Man kan ckså se arkivfrågan sm så pass viktig att man brtser från myndighetsgränser för att säkerställa det sm är relevant, dvs att infrmatinen når arkivet ch på så sätt kan bevaras på ett riktigt sätt. Med detta synsätt kan leveransen finansieras på ett annat sätt. Till exempel genm att verksamheten ch e-arkivsrganisatinen delar på kstnaden enligt en utarbetad mdell. Man kan ckså se en lösning där leveransprjekten ingår sm en del av avgiften till en gemensam rganisatin, exempelvis till en nämnd eller ett förbund. 6 Alternativ för samverkan Hur kan vi då hitta det bästa sättet att samverka kring denna fråga? Först ch främst finns ett antal frågr att ta ställning till: 1. Vilka ska vi samverka med? 2. I vilken frmell frm ska vi samverka? 3. Hur ska samverkansfrmen finansieras? 1 Vilka ska vi samverka med? Det naturliga är förstås ett frtsatt samarbete med de kmmuner sm redan nu ingår i förstudien. Det finns dck inget sm hindrar att vi överväger samverkan även med de andra kmmunerna i länet, eller för den del med fler kmmuner i mellansverige. Fördelen med att vara fler kmmuner är, förutm kstnadsfördelningen, att det blir lättare att rekrytera kmpetens. Ett annat alternativ är att söka ss till någn av de samverkansalternativ sm redan finns etablerade. Dessvärre är dessa inte så många då de stra kmmunerna valt att bygga egna srganisatiner. Dck finns i södra Sverige kmmunalförbundet Sydarkivera, vilket beskrivits van. 2 I vilken frmell frm ska vi samverka? Kmmunernas frmella möjligheter till samarbete har utretts ett flertal gånger varför detta inte gjrts inm ramen för denna förstudie Däremt har frågan diskuterats med andra kmmuner med utgångspunkt i. Dessa diskussiner har tydligt visat att man i sfrågan antingen valt ett löst samarbete eller att man gått ihp ch skapat ett förbund.

20 Förstudie 18 I några större svenska kmmuner har man valt att samarbeta med kravställning ch andra rutinbeskrivningar samtidigt sm man byggt en egen rganisatin kring et ch upphandlat ett eget system. Önskas ett mer frmellt samarbete är förbund att föredra eftersm kmmunerna i ett förbund får samma möjlighet till medbestämmande avsett kmmunstrlek. Ingen kmmun behöver heller dra ett tyngre lass än de andra ch ingen kmmun riskerar att känna sig överkörd. 3 Hur ska samverkansfrmen finansieras? Den enklaste finansieringsfrmen är naturligtvis att budgeterad kstnad för rganisatinen fördelas ut per kmmun baserad på invånarantal. Detta lämpar sig bäst vid lösa ch tidsbegränsade samarbeten. I mer frmella ch långsiktiga samarbetsfrmer finns det skäl att överväga andra finansieringsmdeller. Ju mer detaljerad finansieringsmdell dest rättvisare fördelning. På Sydarkivera har man valt att låta medlemmarna betala en ingångsavgift på 4kr/invånare samt en årsavgift sm ckså den är baserad på invånarantal. Detta ger tillgång till ett fördefinierat baspaket. Vill man lägga till ytterligare tilläggstjänster gör man det till fasta tilläggskstnader. Det finns ytterligare alternativ att köpa tjänster från Sydarkivera vilket då sker till självkstnadspris. I Stckhlms Stad har man till exempel valt att låta verksamheterna köpa prjektledning i tex. leveransprjekt. Det är ckså viktigt att specificera vad sm ska ingå i finansieringsmdellen. Generellt sett ska dessa delar finansieras: Organisatin Investeringar, såväl initiala sm löpande Löpande drift Införandeprjekt Integratiner mt andra system Knsultkstnader, t ex vid uttag ur befintliga system. Användarutbildning Teknisk drift Licenser Supprt- ch uppgraderingsavtal Backuphantering Avveckling = migrering/knvertering till nytt system

21 Förstudie 7 Vad händer nu? 19 Prjektet ser att ett införande av bör ske så frt sm möjligt med hänsyn till tillgängliga resurser, SKL s ramavtal ch kmmunernas nuvarande status. Med detta i åtanke föreslår vi följande aktiviteter ch tidsplan: Strategiskt Samarbetspartner Samarbetsfrm Finansiering Finansiering Priritering Priritering Operativt Kmpetenshöjning - Arkiv - IT - Upphandling Omvärldsbevakning Ny klassificeringsstruktur Upphandling Avrp Implementering Rutiner/ Styrdkument Infrmatinsvärdering Leveransprjekt i samarbete mellan srganisatin ch förvaltning Leveransprjekt i samarbete mellan srganisatin ch förvaltning Finansiellt Samrdning Kurser Knferenser Studiebesök Samrdning Kmpetens Inköp system Organisatin Leveranser Organisatin Leveranser Införandeprjekt Under 2016 bör ett införandeprjekt påbörjas. Införandeprjektet beräknas pågå under , primärt i samverkan mellan de kmmuner sm idag samarbetar inm mrådet. 1 Prjektrganisatin Prjektgruppen bör representeras av en persn från varje kmmun. Persnen bör ha gd arkivkunskap ch/eller gd kunskap m kmmunens dkument- ch ärendehantering. Prjektgruppens medlemmar bör kunna avsätta tid till prjektmöten samt kmpetenshöjning såsm egen inlärning, knferensbesök, kursbesök, studiebesök ch liknande. Den egna inlärningen kan bestå av såväl inläsning av material sm praktiska övningar i lika IT-verktyg. Styrgruppen bör, liksm under förstudien, bestå av beslutsfattare för arkivmyndigheten i respektive kmmun. Dessutm finns det vinster i att tidigt invlvera en IT-resurs med beslutsbefgenhet i styrgruppen, förslagsvis IT-chef, IT-strateg eller E-förvaltningsledare. IT-resursen bör inneha gda kunskaper i infrmatinssäkerhet. Styrgruppens arbete ska bestå av att styra ch följa upp prjektgruppens arbete, tillse att efterfrågade resurser frigörs samt besluta m budget. Prjektledning/samrdning av aktiviteter bör utföras av en persn sm fås möjlighet att ägna ca 20% av sin arbetstid till detta. Persnen bör vara eller ha ptential att snabbt bli insatt i e-arkivsfrågan.

22 Förstudie 20 Arbetsuppgifterna går ut på att hitta samt samrdna utbildningsaktiviteter, mvärldsbevaka samt presentera prjektets resultat. Dessutm bör persnen ha gda samrdningsegenskaper ch förmåga att knyta kntakter såväl inm sm utanför kmmunen. Persnen bör även ha förmåga att vid behv presentera prjektet inför såväl kmmunledning sm plitik. Referensgruppen bör vara sammansatt av persner från lika delar av kmmunens verksamhet. Systemadministratörer för de största systemen bör finnas representerade liksm persner från såväl IT sm upphandling. Referensgruppens medlemmar ska ha förmåga att självständigt driva e-arkivsfrågan inm respektive mråde samt ha förmåga att förstå e-arkivets innebörd samt dess knsekvenser inm mrådet. Referensgruppens strlek föreslås vara ca. 15 persner. Medlemmarna i referensgruppen ska kunna avsätta tid för egen inlärning, knferensbesök, kursbesök, studiebesök ch liknande. Den egna inlärningen kan bestå av såväl inläsning av material sm praktiska övningar i lika IT-verktyg. 2 Tidsplan Införandeprjektet beräknas pågå under Under 2016 bör fkus ligga på att öka kmpetensnivån för samtliga inblandade i prjektet i syfta att bygga så pass hög kmpetens att man under 2017 kan avrpa ett system för e-arkivering från SKL s ramavtal. 3 Aktiviteter strategisk nivå 1 Samarbetsfrm På strategisk nivå bör fkus ligga på att hitta, besluta m ch initiera lämplig samarbetsfrm. Vilka samarbetsfrmer sm är aktuella för en e-arkivsrganisatin samt dess knsekvenser finns beskrivna van. Samarbetsfrmen bör vara beslutad under 2016 för att kunna initieras ch byggas upp under Samarbetsfrmen bör vara beslutad när avrp sker för att säkerställa krrekt juridiskt avtal. När e- arkivssystemet implementeras i slutet av 2017/början av 2018 bör samarbetsfrmen vara etablerad ch bemannad. Detta för att rganisatinen tidigt ska känna ägarskap ch snabbt kunna förvalta det implementerade systemet. Det är ckså viktigt att rganisatinen vet vad sm förväntas av dem så att de snabbt kan utföra sina arbetsuppgifter. Ett av alternativen är ckså att ansöka m medlemskap i en annan rganisatin. Där är just nu Sydarkivera det enda alternativet. 2 Samarbetspartner På strategisk nivå bör man ckså besluta sig för vilka man vill samarbeta med. Alternativen ligger från att en kmmun väljer att frtsätta på egen hand till att kntakt tas med kmmuner ch reginer i såväl det egna länet sm i angränsande län. I ett initialt skede finns det en päng med att samarbeta med kmmuner inm ett hanterbart gegrafiskt avstånd. Detta för att förenkla i uppstartsskedet. Inm ramen för denna aktivitet bör man ckså besluta sig för m möjligheten att bjuda in ytterligare samarbetspartners ska finnas. Ett alternativ är att man etablerar samarbetsfrmen tillsammans med ett mindre antal samarbetspartners (5-10 st) medan man på sikt öppnar upp för fler. 3 Finansiering I nära anslutning till frågrna m samarbetsfrm ch samarbetspartners dyker förstås frågan m finansiering upp. En del av alternativen samt dess knsekvenser finns beskrivna under rubriken Finansiering van. Det kan förstås finnas andra alternativ varför detta är en fråga sm bör ges både tid ch eftertanke. Klart är att frågan är viktig då resultatet kmmer att påverka e-arkivsrganisatinen på lika sätt under lång tid.

23 Förstudie 21 4 Priritering När e-arkivssystem ch rganisatin är implementerade går prjektet in i förvaltningsfas. Under förvaltningsfasen kmmer de strategiska besluten att främst handla m priritering. Utifrån lika kriterier ska beslut fattas m vilken infrmatin sm ska levereras till e-arkivssystemet ch i vilken rdning. Priritering kan ske utifrån kriterier sm medbrgarnytta, kritiska verksamhetssystem eller störst påverkan för flest kmmuner. 4 Aktiviteter perativ nivå Kmpetenshöjning - Arkiv - IT - Upphandling Omvärldsbevakning Ny klassificeringsstruktur Upphandling Avrp Implementering Rutiner/ Styrdkument Infrmatinsvärdering Leveransprjekt i samarbete mellan E- arkivs-rganisatin ch förvaltning Leveransprjekt i samarbete mellan E- arkivs-rganisatin ch förvaltning 1 Kmpetenshöjning För att säkerställa att upphandling, rganisatinsuppbyggnad ch framtida leveranser sker så effektivt ch så kvalitativt sm möjligt bör samtliga medlemmar i prjektet höja sin kmpetens. Det är styrgruppens ansvar att följa upp att målen nås ch samrdnarens ansvar att hitta ch samrdna utbildningsinsatserna. Tabellen visar de mål varje grupp bör nå. Mål Prjektgrupp OAIS Förståele för OAIS Förmåga att förklara OAIS Förmåga att förstå ch förklara OAIS med utgångspunkt i arkivlära Långsiktigt digitalt bevarande Kunskap m vilka kriterier sm definierar långsiktigt digitalt bevarande Kunskap m de fil-frmat sm garanterar långsiktigt bevarande Värdera IT-system utifrån dess förmåga att bevara långsiktigt FGS Juridik Förståelse för FGS:ernas funktin Grundläggande förståelse för hur FGS:erna är uppbyggda Grundläggande förståelse för hur lagar påverkar det långsiktiga digitala bevarandet. Leveransprjekt Förståelse för hur ett leveransprjekt är strukturerat ch vilka aktiviteter sm ingår

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprtkll Kmmunstyrelsens Ledningsutsktt 2013-11-13 11 (22) 177 BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 För att kunna möta framtida kmmunikatinsutmaningar,

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Förenklad förstudie och samarbetsförslag

Förenklad förstudie och samarbetsförslag Tjänsteskrivelse -02-21 KFN 2013.0096 Handläggare: Annelie Henriksson Förenklad förstudie och samarbetsförslag Sammanfattning Arbetet med införande av e-arkiv i Karlskoga kommun har påbörjats under hösten

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Konstfack Bilaga till förvaltningsbeslut FÖ 5, 2016 Ledningens kansli

Konstfack Bilaga till förvaltningsbeslut FÖ 5, 2016 Ledningens kansli Knstfack Bilaga till förvaltningsbeslut FÖ 5, 2016 Ledningens kansli 1 (5) Strategi för bevarande av elektrniska handlingar vid Knstfack Bakgrund Allt mer av Knstfacks infrmatin hanteras digitalt. Olika

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Arkivbeskrivning Kommunstyrelsen

Arkivbeskrivning Kommunstyrelsen 2018-08-20 1 (6) Arkivbeskrivning Kmmunstyrelsen Innehållsförteckning 1 Inledningen... 2 2 Myndighetens namn... 2 3 Myndighetens tillkmst... 2 4 Kmmunens ch myndighetens histrik... 2 5 Myndighetens rganisatin,

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer Mbil närvård Västra Götaland 2017-10-11 Lathund Delrapprt 2 krtfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat ch rekmmendatiner 2 Inledning Detta dkument syftar till att på ett enkelt ch lättläst

Läs mer

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör 2014-11-27 1 (7) Riktlinjer ch arbetssätt för Synpunkt Höör Inledning Höörs kmmun arbetar kntinuerligt med att utveckla verksamheterna utifrån medbrgarnas behv ch samhällets förändringar. Ett viktigt underlag

Läs mer

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg Livslångt lärande Kmpetensutveckling i arbetslivet Författare: Olle Ahlberg Bakgrund Stra teknikskiften har genmsyrat samhället ch arbetsmarknaden under lång tid. Men till skillnad från tidigare skiften

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

SAMMANTRÄDES PROTOKOLL

SAMMANTRÄDES PROTOKOLL W KOMMUNSTYRELSEN /... Sammantrildesdatum "~:::-. TRANAs KOMMUN 2013-06-18 Sida 8 (22) )

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4) Stckhlm, 13 maj 2019 Ku2018/02102/DISK Till: Arbetsmarknadsdepartementet a.remissvar@regeringskansliet.se Svenska Röda Krsets yttrande över Förslag till en natinell institutin för mänskliga rättigheter

Läs mer

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Intern kontroll inom Försörjningsstöd Revisinsrapprt Intern kntrll inm Försörjningsstöd Inger Kullberg Cert. kmmunal revisr Anna Gröndahl Stadsrevisinen i Örebr kmmun Intern kntrll inm försörjningsstöd Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Aktörsgemensam CBRNEstrategi

Aktörsgemensam CBRNEstrategi samhällsskydd ch beredskap 1 (12) Aktörsgemensam CBRNEstrategi Årsrapprt 2016 2017 samhällsskydd ch beredskap 2 (12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Mål...

Läs mer

Processbeskrivning ITIL Change Management

Processbeskrivning ITIL Change Management PrcIT-P-012 Prcessbeskrivning ITIL Change Management Lednings- ch kvalitetssystem Fastställt av IT-chef/biträdande IT-chef 2014-02-06 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symbler i prcessbeskrivningarna

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Auktorisering och grupphantering. Projektplan SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...

Läs mer

Leda digitalisering 21 september Ale

Leda digitalisering 21 september Ale Leda digitalisering 21 september Ale Prgram för dagen Check in FIKA! Text 2 Digi. skla ch ledarskap Lärgrupper Text 1 Digi. ch samhälle Till nästa gång Check ut Upplägg ch tidsplan - Ale Intr Förarbete

Läs mer

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun Beskrivning av Metakatalg Sundsvalls kmmun Innehåll 1. ALLMÄNT OM METAKATALOGEN... 3 2. SYFTE... 3 2.1 AUTOMATISERING AV IT-ADMINISTRATION... 3 2.1.1 Effektivisering av IT-administratin... 4 2.2 VIDAREUTNYTTJANDE

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samrdna ch i övrigt administrera klättring ch högfjällsprt i Sverige. Strategisk

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Information för socialtjänst och hälso- och sjukvård gällande anmälan och ansökan om god man och förvaltare

Information för socialtjänst och hälso- och sjukvård gällande anmälan och ansökan om god man och förvaltare Infrmatin för scialtjänst ch häls- ch sjukvård gällande anmälan ch ansökan m gd man ch förvaltare Anmälan från scialnämnd eller sjukvården Om persnal vid scialförvaltningen eller inm sjukvården får kännedm

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Förstudie XBRL Finansiell information

Förstudie XBRL Finansiell information N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram

Läs mer

PAJALA KOMMUN Tjänsteställe/Handläggare Revisorerna

PAJALA KOMMUN Tjänsteställe/Handläggare Revisorerna Datum 1(6) Kmmunfullmäktige i Pajala kmmun Revisinsberättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisrer har granskat den verksamhet sm bedrivs i styrelser ch nämnder ch genm utsedda lekmannarevisrer

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Systemdrift och Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk

Systemdrift och Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk SID 1 (6) Bilaga 4A Säkerhetskrav Förfrågningsunderlag Systemdrift ch Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk 105 35 STOCKHOLM. Telefn 08-508 29 000. Fax 08-508 29 036. Org. nr 212000-0142

Läs mer

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav Systemmdell FU 2000 Handling 7.4 Giltig från Versinsnummer Antal sidr 2010-03-31 Utgåva J 7 Diarienummer Utgivningsdatum Antal bilagr F10-2409/PE50 2010-03-31 0 Beslutsfattare CGD Stab Persnal Handläggande

Läs mer

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se b Södertal je kmmun 01-10-31 Tjansteskrivelse Dnr UNI1 Kntr Utbildningskntret Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-53 015 76 08-53 00 67 lindkvist.eva@sdertalie.se vivi. haviabsdertalie.se utbildningsnämnden

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Näringslivsplitiskt prgram 2017-05-08 2 (10) INNEHÅLL 1. INLEDNING. 3 2. FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 2.1 Fakta 4 2.2 Platsens attraktin 4 2.3 Förhållningssätt.. 5 3. ÖVERGRIPANDE MÅL 6 3.1 Näringslivsklimat...

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11 fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår

Läs mer

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12. Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta

Läs mer

Revisionsplan 2016 för Tidaholms kommun och dess helägda bolag och stiftelser

Revisionsplan 2016 för Tidaholms kommun och dess helägda bolag och stiftelser Tidahlms kmmun Revisrena Revisinsplan 2016 för Tidahlms kmmun ch dess helägda blag ch stiftelser 1 Uppdrag Revisrerna är kmmunfullmäktiges, ch ytterst medbrgarnas rgan för kntrll av ch stöd till nämnderna

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

Policy för barn- och ungdomar i Österåkers kommun

Policy för barn- och ungdomar i Österåkers kommun Tjänsteutlåtande Kmmunkansliet Till Kmmunstyrelsen Datum 2015-09-01 Dnr KS 2015/0282 Plicy för barn- ch ungdmar i Österåkers kmmun Beslutsförslag Kmmunstyrelsens arbetsutsktt föreslår Kmmunstyrelsen föreslå

Läs mer

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet Revisinsrapprt Stckhlms universitet 106 91 Stckhlm Datum Dnr 2008-04-03 32-2007-0804 Intern styrning ch kntrll vid Stckhlms universitet Riksrevisinen har sm ett led i den årliga revisinen av Stckhlms universitet

Läs mer

REGLAB INRIKTNINGSDOKUMENT

REGLAB INRIKTNINGSDOKUMENT REGLAB 2019-2022 181010 INRIKTNINGSDOKUMENT 1. INLEDNING Reglab är ett frum för kunskaps- ch kmpetensutveckling inm reginal utveckling, sm sedan 2010 drivs gemensamt av Sveriges reginer, Vinnva, Tillväxtverket

Läs mer

SITHS rekommendationer för internt revisionsarbete

SITHS rekommendationer för internt revisionsarbete SITHS rekmmendatiner för internt revisinsarbete SITHS rekmmendatiner för internt revisinsarbete SITHS Plicy Authrity Revisinshistrik Versin Datum Författare Kmmentar 0.1 2016-03-17 Cathrine Anderssn Reviderat

Läs mer

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter

Läs mer

Integritetspolicy Bokförlaget Nona

Integritetspolicy Bokförlaget Nona Integritetsplicy Bkförlaget Nna 1. Inledning På Bkförlaget Nna AB (Bkförlaget Nna) värnar vi m din persnliga integritet. Den 25 maj 2018 trädde dataskyddsförrdningen i kraft vilket innebär att dina rättigheter

Läs mer

2007:13. Säkert informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar

2007:13. Säkert informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar 2007:13 Säkert infrmatinsutbyte ch säker hantering av elektrniska handlingar 1 Uppdrag ch bakgrund 5 2 e-legitimatiner 6 2.1 Behv ch ansvar 6 2.2 Användning av e-legitimatiner 7 2.3 Erfarenheter 7 2.4

Läs mer