Sätragårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/16 1/12
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Annika Proos, förskolechef Anita Kiuttu, biträdandeförskolechef Urban Lundin, likabehandlingsansvarig Nathalie Dahlström, likabehandlingsansvarig Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från 2015-01-01 Planen gäller till Läsår 2015/16 Barnens delaktighet * Ge barnen inflytande över verksamheten på förskolan. * Vara lyhörd för barnens frågor och funderingar på förskolan. * Genom samtal i den dagliga verksamheten. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi visar på Likabehandlingsplanen vid utvecklingssamtalen och inskolningssamtalen, då det finns tillgång till tolk eftersom planen ej är översatt till fler språk än svenska. Den finns även på vår hemsida. http://www.gavle.se/forskolor/satragardens-forskola/ Personalens delaktighet Personalen har varit delaktiga i observationer och val av kartläggning. I vårt val av kartläggningsmetod har vi använt oss av observationer och anteckningar i barnens lek inomhus samt utomhus. Alla pedagoger på Sätragården har varit delaktiga genom att observerat och antecknat händelser som vi sedan har diskuterat. Förankring av planen * Visa på likabehandlingsplanen vid nyinskolning och för nyanställd personal. * Återkommande samtal med barnen om kamratskap och förhållningssätt. * Presentera arbetet med likabehandlingsplanen på APT:n och på planeringsdagarna. * Diskussioner i personalgrupperna. 2/12
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Hela personalgruppen samlades för att utvärdera fjolårets plan. Vi delade upp oss i två olika grupper, och gick igenom planen del för del. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna på Sätragården samt biträdandeförskolechef Lenah Öhlander. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan I årets plan har vi valt att ha samma mål på hela förskolan, nämligen att alla barn på förskolan ska ges lika möjligheter oberoende av kön. Vi har däremot valt att ha olika åtgärder för att nå detta mål på yngre- och äldre barnsidan. Yngre barnsidans åtgärder: Vi har arbetat kontinuerligt med att observera barnens intressen och lekval, och därefter infört lekmaterial som passar barnens intressen och som skapar möjlighet att på ett naturligt sätt arbeta med avdelningarnas handlingsplaner i den vardagliga leken. Däremot har listan som vi skulle notera barnens lekval ej använts. Vi har istället använt oss av veckoreflektions dokumenten. I höst kommer däremot listan att användas för att säkerhetsställa att samtliga barns lekval dokumenteras. Åtgärden att motverka traditionella könsmönster är något som vi arbetare naturligt med dagligen, vi ser till barnets personlighet och intressen och inte dennes könstillhörighet. Vi har ett öppet klimat och ett tillåtande förhållningssätt, och stödjer oss mot läroplanen om det skulle uppstå funderingar. Äldre barnsidans åtgärder: Stationernas innehåll styrs av barnens visade intressen. Vi har genomfört observationer på barnens lekval och intressen för att kunna utforma stationernas innehåll efter detta. Materialet finns synligt och lättillgängligt för barnen så att de kan få en överblick av vad som finns, tyvärr har vi ej skapat val-kort av aktiviteter, men vi känner att det fortfarande är aktuellt och kan underlätta så dessa kommer att skapas under ht15. Vi har en öppet förhållningssätt och lyssnar in barnens önskemål och förfrågningar, vill barn från ena avdelningen komma in till andra så är de välkomna, om verksamheten tillåter det. Kränkande behandling: är under ständigt arbete. Det är ett mål som vi konstant arbetar med att utveckla och förbättra. Vi verkar för att bistå och påminna varandra om våra mål. ersonalen ger barnen positiv förstärkning i form av beröm och uppmuntran vid positiva handlingar. All personal agerar som goda förebilder, t.ex. när pedagogerna hjälper barnen med ytterkläderna så tar barnen efter detta beteende och hjälper varandra. Vi finns där och uppmuntrar detta beteende. Vi pedagoger ska vara stöd vid konflikthantering samt ytterligare utveckla barnens lek vid behov. Vi finns där barnen är, och arbetar ständigt med att fördela oss bättre i personalgruppen. Kön: är ett fortlöpande arbete, som ständigt kan förbättras och utvecklas mot. Vi har sett över vår inomhusmiljö för att skapa lekmiljöer där barnen kan hitta aktiviteter som intresserar dem. På äldresidan sker det kontinuerligt diskussioner i barngruppen om att barnens könstillhörighet inte begränsar dem på något sätt. Vi har sett att vi behöver se över valet av litteratur, därför kommer vi nu att boka in biblioteksbesök för likabehandlingspiloterna under hösten. Könsidentitet eller uttryck: en att sätta upp bilder på olika familjekonstellationer för att bidra till diskussioner i barngruppen, har ej genomförts, och kommer därför att få vara med i årets främjande insatser igen. Likabehandlingspiloterna ska även genomföra värderingsövningar tillsammans med personalgruppen, för att öka förståelsen. Även här ska likabehandlingspiloterna se över litteraturen. Etnisk tillhörighet: Genom att ha den månkulturella almenackan i ett allmänt utrymme har personalen kunnat ta del av olika kulturers högtider. Vi känner dock att det skulle vara bra om almanackan fanns mer tillgänglig på alla avdelningar, och kommer i höst se till att alla avdelning enkelt kan ta del av almanackan. Vi har även som rutin att vid inskolningssamtal samtala med föräldrar/vårdnadshavare om deras språk, kulturer och traditioner. en att varje avdelning har välkommen skyltar på barnens modersmål har ej genomförts, och kommer således att vara med under främjande insatser i årets likabehandlingsplan. Religion eller annan trosuppfattning: Vi har även här utgått från den mångkulturella almanackan. Personalen har således kunnat ta del av olika högtider. Detta arbete känner vi kan förbättras, och vi ska fortsätta med denna insats även under årets likabehandlingsplan, och arbeta för att varje avdelning enkelt ska kunna ta del av almanackan enkelt. Vi har även som rutin att vid inskolningssamtal samtala med föräldrar/vårdnadshavare om deras religion och traditioner. Funktionsnedsättning: Vi ska arbeta aktivt med TAKK. Vi använder bild schema för att ge barnen tydligare struktur över dagen. Förskolan har fyra EHT representanter som har kontinuerliga möten med varandra, chefen och förskoleområdets specialpedagog. Förskolan arbetar aktivt för en miljö där alla accepteras för dem de är, vi upplever dock att vi behöver ta in litteratur för barn så att vi på ett naturligt sätt kan samtala med barnen om att alla är olika och har olika förutsättningar. Sexuell läggning: Vi känner att detta är något som vi behöver utveckla i personalgruppen, och vi kommer därför under året att arbeta med värderingsövningar, bland annat genom materialet "så kan det vara- regnbågsfamiljer i förskolan". en att sätta upp bilder på olika familjekonstellationer för att bidra till diskussioner i barngruppen har ej genomförts, och kommer därför att få 3/12
vara med i årets främjande insatser. Ålder: Är ett pågående arbete där vi ser till barnens förutsättningar, vi ser till barnens förutsättningar och utformar verksamheten och miljöerna efter detta. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi går igenom mål och konkreta åtgärder så att de verkligen är genomförda. Diskussioner i personalgruppen på förskolans planeringsdag under vårterminen 2016 för att årets plan utvärderas Anita Kiuttu 4/12
Främjande insatser Namn Främjande insatser mot kränkande behandling Kränkande behandling * Som personal på förskolan ska vi visa hur man bemöter varandra på ett respektfullt sätt. * Personalen arbetar för alla människors lika värde. * Pedagogerna visar på för barnen de redskap de behöver för att kunna lösa konflikter. * Alla barn ska få möjlighet att vara delaktiga och få träna i de vardagliga göromålen utifrån sin förmåga. * Vi pratar om och till andra och varandra på ett positivt sätt. * Personalen fungerar som goda förebilder genom att visa hur man beter sig mot varandra. * Personalen är närvarande i leken, ute som inne. För att kunna hjälpa, stödja, uppmuntra och vägleda barnen. * Pedagogerna ska medvetet fördela sig i miljöerna. Namn Främjande likabehandling oavsett kön Kön * Ge barn utrymme oavsett kön. * Ta tillvara på barnets intresse, oavsett kön. * Ge barnen inflytande över verksamheten på förskolan oavsett kön. * X5000-representanterna och likabehandlingspiloterna ser till att det finns litteratur om genus på förskolan, för att vidga personalens och barnens kunskap. Likabehandlingspiloterna bokar in besök på biblioteket. * Vara närvarande i barnens lek för att kunna upptäcka könsmönster. * Ha stationer med olika material så att barnen själva kan välja det de vill göra, utifrån sina intressen och behov. Detta för att vidga barnens möjligheter att vara sig själva och motverka stereotypa könsmönster. Stationernas materialinnehåll förnyas med jämna mellanrum. * Observera barnens val av aktiviteter, för att kunna utveckla och inspirera barnens lek. * Se över utomhusmiljön och skapa aktiviteter utifrån barnens intressen. 5/12
Namn Främjande likabehandling oavsett könsidentitet och könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck * Förskolan ska skapa förutsättningar så att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. * Personalen ska välkomna barn och vårdnadshavare likvärdigt. Det är viktigt att personalen har kunskaper kring könsidentitet och könsuttryck. * Alla pedagoger ska tillhandahålla och läser böcker som bryter mot normer och traditionella könsroller. * Det är viktigt att personalen på förskolan diskuterar sin syn på hbtq-personer, för att minska fördomar och för att öka förståelse för dessa personer, samt att förskolan ska ha en gemensam grundsyn. Därför kommer personalgruppen att genomföra värderingsövningar. * X5000-representanterna och likabehandlingspiloterna ser till att det finns material, för pedagoger och barn, t.ex. litteratur i ämnet. Likabehandlingspiloterna bokar därför in biblioteksbesök. * Vi sätter upp bilder på olika familjekonstellationer. Namn Främjande likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet * Personalen ska uppmärksamma likheter och olikheter i det man gör, i språk, traditioner, seder och vanor. * Stärka barnen att känna sig stolta över sig själva och sin etniska tillhörighet. * Uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt. * Personalen ska arbeta för att alla vårdnadshavare ska känna sig välkomna, delaktiga och viktiga på förskolan. * Vid inskolningssamtal tar vi del av vårdnadshavarnas kultur och traditioner. * Varje avdelning skapar välkommenskyltar till avdelningshallen på barnens modersmål. * Personalen visar intresse samt utvecklar sin kunskap om olika kulturer genom samtal med barn och vårdnadshavare. 6/12
Namn Främjande likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning * Personalen ska vara medveten om att inte alla vårdnadshavare och barn har samma önskemål och behov. * Förskolan ska behandla alla likvärdigt. * Förskolan använder sig av den mångkulturella almanackan för att kunna stämma av innan datum bestäms för olika möten, t.ex. möten för vårdnadshavare och individuella utvecklingssamtal. * I personalgruppen har vi diskussioner och övningar kring religion och annan trosuppfattning, för att vidga vår kunskap kring detta ämne. * Förskolan uppmärksammar olika högtider, från olika religioner som finns representerade på förskolan. Dessa synliggörs vid den mångkulturella kalendern i matsalen. Likabehandlingspiloterna ansvarar för att detta genomförs. * Förskolan ska verka för en öppen dialog mellan förskolan och hemmet, detta sker bland annat vid inskolningssamtalet. Namn Främjande likabehandling oavsett funktionsnedsättning Funktionsnedsättning * Förskolan ska vara anpassad och ska skapa förutsättningar för att alla barn får utveckla sina förmågor och intressen. * Förskolan ska sträva efter att inget barn blir diskriminerat på grund av funktionsnedsättning. * Personalen arbetar för att det ska finnas goda möjligheter att påverka barnens syn på funktionsnedsättning. X5000- representanterna och likabehandlingspiloterna ser till att det finns böcker och annat material att ta del av för barn och personal. Likabehandlingspiloterna bokar in besök på biblioteket. * Vi har kontinuerliga EHT träffar, för att diskutera barns behov. * I samtal med barnen så förtydligar vi det talande språket genom att använda oss av tecken som stöd (TAKK). * Verksamheten och lokalerna på förskolan ska vara anpassade så att alla barn kan vara delaktiga i de dagliga aktiviteterna. 7/12
Namn Främjande likabehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning * Personalen ska ta emot och välkomna alla familjer likvärdigt. * Personalen ska ha kunskaper och förståelse om olika familjekonstellationer. * X5000-representanterna och likabehandlingspiloterna ser till att det finns böcker och annat material om olika familjekonstellationer att tillgå i förskolan. Både för barn och personal. Likabehandlingspiloterna bokar in besök på biblioteket. * Personalen har diskussioner för att öka sin kunskap och förståelse kring olika sexuella läggningar. Personalen kommer under året att arbeta med värderingsövningar i ämnet. * Vi sätter upp bilder på olika familjekonstellationer. Namn Främjande likabehandling oavsett ålder Ålder * Förskolan ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen, utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder, utan även se till barnens förmåga. * Personalen diskuterar verksamheten och utformar miljöer utifrån barnens förutsättningar och behov. 8/12
Kartläggning Kartläggningsmetoder Observationer som nedtecknats i form av anteckningar. Områden som berörs i kartläggningen Kön, Etnisk tillhörighet och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Några av barnen har involvererats genom intervjuer på äldre sidan, där de får svara på frågan: "Vilka barn leker du med på förskolan?" Föräldrar har ej involverats i kartläggningen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom att ha observerat barnens lek inomhus samt utomhus. Genom diskussioner på APT:n (arbetsplatsträffar). Pedagogerna ansvarar för att intervjua sina ansvarsbarn. Sammanställningen görs sedan av likabehandlingsansvariga. Resultat och analys Efter att ha observerat barngrupperna och kartlagt deras av val aktiviteter samt lekkamrater så fick vi in en stor mängd data som vi sedan har analyserat, och presenterat på ett VP (verksamhetasplanering). Vi har valt att fokusera observationerna utifrån ålder, kön och etnicitet. Detta utifrån att vi hade som hypotes att det fanns samband mellan könsstereotypa lekval och ålder. Vi ville undersöka om leken blir mer könsbunden ju äldre barnen blir. Vi ville även se hur barnens lekkonstellationer ser ut, vilka väljer barnen att leka med? Vi ville undersöka om barnen väljer att leka med kamrater av samma kön och etnicitet eller inte. Vi genomförde även intervjuer med barnen för att jämföra de observerade resultaten med vad barnen själva hade att säga. Vi sammanställde barnens val av aktiviteter i stapeldiagram, där vi jämförde pojkars och flickors val i samband till ålder. Där kunde vi se att pojkarnas val av aktiviteter var ganska jämt fördelade, men att flickornas val av aktiviteter var begränsade till vissa områden. Vi vill därför arbeta för att fånga upp barnen och utmana, i olika områden, genom att bidra med stimulerande material, inom t.ex. bygg och konstruktion. På yngre barnsidan kommer vi att aktivt observera och skriva ner barnens val av aktiviteter för att kunna utveckla och utmana deras lekar. Vi sammanställde de sociala konstellationerna i ett sociogram. Vi kunde bland annat se att de sociala grupperingarna till största del är etniskt blandade. Majoriteten av grupperna är blandade pojkar och flickor. Kan vi se att fler grupper innehåller fler pojkar än flickor, och vise -versa. Det finns dock undantag. Det som barnen har svarat på i intervjuerna skiljer sig en del från det vi har observerat under vecka 40-41 2015. Vi kommer att genomföra observationer i april 2015. Resultaten från kommande undersökning kommer att ses över. Utöver detta så fortsätter observationerna under HT2016 samt VT2017. 9/12
Förebyggande åtgärder 10/12
Namn Alla barn på förskolan ska ges lika möjligheter oberoende av kön Områden som berörs av åtgärden Kön Mål: Alla barn på förskolan ska ges lika möjligheter oberoende av kön Åtgärd Äldre barnssidan * Fortsätta arbetet med stationer, med olika material så att barnen själva kan välja vad de vill göra. * Kontinuerligt byta ut materialet på stationerna. * Se över utomhusmiljön och bidra med aktiviteter som är utifrån barnens intressen. Dessa kommer även förändras utifrån årstiderna. * Fortsätta med öppna dörrar mellan avdelningarna. * Skapa val- kort, med bilder på olika aktiviteter, så att barnen kan få en överskådlig bild av vad som finns att välja mellan. * Skapa en miljö där materialet syns tydligt och blir tillgängligt. * Ha kontinuerliga observationer på barnens val av aktiviteter. * Föra dialoger med barnen om vad de vill ha för lekmaterial. Yngre barnssidan * Erbjuda ett varierade lekmaterial utifrån handlingsplanen och barnens intressen. * Personalen arbetar aktivt för att motverka traditionella könsmönster, genom att se varje barn och dennes individuella intressen. * Vi sätter upp en kartläggningslista som används för att dokumentera barnens spontana lekval, inomhus såväl som utomhus. Denna lista gås igenom en gång i månaden för att se barnens val av aktiviteter och utvecklingsmöjligheter. Motivera åtgärd Äldre barnssidan Stationerna har gett barnen fler valmöjligheter i aktiviteter, de kan också själva göra aktiva val i vad de vill göra. Genom att kontinuerligt byta ut innehållet på stationerna utifrån barnens intressen, så får vi möjligheten att bidra med nya utmaningar och väcka nya intressen. Vi kommer att se över vår utomhusmiljö lite extra denna termin då vårt fokus utifrån handlingsplanen är utomhuspedagogik. I och med detta kan vi även utveckla utomhusaktiviteter som anpassas efter barnens intressen. Genom att öppna upp dörrarna mellan avdelningarna får barnen ett ännu större inflytande i vart de vill vara, vem de vill vara med och vad de vill göra. Vi skapar val- kort för att barnen ska få en överskådlig inblick i vilka aktiviteter det finns att välja bland och få hjälp med att kunna välja en aktivitet de är intresserade utav. Genom att ha materialet synligt och tillgängligt så blir det även mer inbjudande för barnen. Genom kontinuerliga observationer kan vi se barnens intressen här och nu, och således kunna utforma miljön utifrån barnens förändrande intressen. Dialogerna har vi för att tydligt få insikt i vad barnen är intresserade av, och således utforma stationernas innehåll utifrån barnens intressen och önskemål. Yngre barnssidan Genom att erbjuda ett varierat lekmaterial utifrån handlingsplanen och barnens intressen, så får vi möjlighet att i den spontana leken arbeta med våra prioriterade mål i språk, kommunikation, skrift samt matematik. Barnens intressen styr vår verksamhet samt miljöutformning, det är därför av stor vikt att vi tar oss tid för att observera barnens val av aktiviteter samt arbetar för att utveckla och utmana barnen där de är i sin utveckling. Genom att observera barnens val av aktiviteter får vi även möjlighet att motverka traditionella könsmönster och se vad varje individ är intresserad av, och således kunna arbeta vidare på barnens visade intresseområden. 11/12
Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentanter,. Biträdande förskolechef Anita Kiuttu, 070-082 65 53. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef. 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier. Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Anita Kiuttu ansvarar för att rutiner följs. Ansvarsförhållande Förskolechef Annika Proos har det övergripande ansvaret. 12/12