Sätragårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Sätragårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulla Alpe Lenah Öhlander Urban Lundin Nathalie Dahlström Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet * Ge barnen inflytande över verksamheten på förskolan. * Vara lyhörd för barnens frågor och funderingar på förskolan. * Genom samtal i den dagliga verksamheten. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi visar på Likabehandlingsplanen vid utvecklingssamtalen och inskolningssamtalen, då det finns tillgång till tolk eftersom planen ej är översatt till fler språk än svenska. Den finns även på vår hemsida. Personalens delaktighet Personalen har varit delaktiga i observationer och val av kartläggning. I vårt val av kartläggningsmetod har vi använt oss av observationer och anteckningar i barnens lek inomhus samt utomhus. Alla pedagoger på Sätragården har varit delaktiga genom att observerat och antecknat händelser som vi sedan har diskuterat. Förankring av planen * Visa på likabehandlingsplanen vid nyinskolning och för nyanställd personal. * Återkommande samtal med barnen om kamratskap och förhållningssätt. * Presentera arbetet med likabehandlingsplanen på APT:n och på planeringsdagarna. * Diskussioner i personalgrupperna. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Hela personalgruppen samlades för att utvärdera fjolårets plan. Vi delade upp oss i två olika grupper, och gick igenom planen del för del. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna på Sätragården samt förskolechef Lenah Öhlander. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi gick tillsammans igen de olika åtgärder vi har satt upp för att se vilka som har genomförts. Vi kunde se att vi till viss del nått våra uppsatta mål, samt våra uppsatta åtgärder. Målet att vi som pedagoger ska vara goda förebilder och ha ett gott förhållningssätt, är något som vi aktivt arbetar för varje 1/8

2 dag, och som vi ständigt strävar efter. Målet att förskolan ska sträva efter att varje barn ska kunna ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation känner vi att vi måste ge mer förutsättningar till. Förskolan är en föränderlig miljö, de sociala kontakterna mellan barn, pedagoger och föräldrar är i ständig rörelse. Vi arbetar även här aktivt för att alla barn ska få de redskap de behöver för att kunna leva sig in i andras situationer. Målet att barn ska vilja hjälpa varandra har vi delvis nått. Vi kan observera i barngrupperna hur de aktivt hjälper varandra med olika sysslor, såsom avklädning, skära mat, skala potatis, nå saker på hyllor m.m. När pedagoger uppmärksammar att barnen hjälper varandra förstärks detta beteende av positiv förstärkning i form av uppmuntrade ord. Uppfyllande av åtgärder: Åtgärden att alltid vara en närvarande pedagog i leken/lärandet ute och inne är även detta något vi aktivt arbetar för varje dag. Genom att finnas närvarande i barnens lek kan vi som pedagoger lyssna till barnen och höra deras önskemål, det de vill ha hjälp med och finnas till hand som konflikthanterare vid konflikter, hjälpa och stödja. Åtgärden att vi ska kunna erbjuda spännande miljöer och utmaningar, har vi till viss del nått. Inne på yngrebarns avdelningarna har innemiljön förändrats utifrån barnens intressen och behov. T.ex. har det skapats ett matematikrum inne på Smaragden där barnen aktivt kan leka med och undersöka matematik. Barnens intressen formar även verksamhetens innehåll. Det är barnen som bestämmer vad vi ska undersöka i våra gruppverksamheter. Däremot känner vi att utemiljön fortfarande kan förbättras. Både utmanandemässigt, men även att personalgruppen kan sprida ut sig bättre bland barnen. När det kommer till äldrebarnssidan har det blivit stora förändringar i inomhusmiljön. En matsal har skapats för de äldre barnen i det gamla oanvända föräldrarummet. Detta har i sin tur lett till att miljöerna på avdelningarna har kunna förändrats så att mer material och utmaningar finns lättillgängligt för barnen. T.ex. ateljé-material, färg, papper, pussel, byggmaterial m.m. Tack vare matsalen kan nu även barnen lämna sin aktivitet för att efter maten kunna återuppta den. De öppna dörrarna mellan avdelningarna har gett barnen större valfrihet till vart de vill vara, vad de vill göra och vem/vad de vill leka med. Utemiljön hos de äldre går att förbättra, och det fortsätter vi tänka kring. Målet under kränkande behandling är under ständigt arbete, det är således ett mål som vi konstant arbetar med att nå och förbättra. Vi verkar för att bistå och påminna varandra om våra mål. Målet under kön är även detta ett fortlöpande arbete, som ständigt kan förbättras och strävas mot. Vi har börjat med att se över vår inomhusmiljö för att kunna skapa lekmiljöer där barnen kan vara sig själva och hitta aktiviteter som intresserar dem. Vi har även sett att x5000 representanterna behöver hjälp med att få in litteratur, därför har vi i årets plan bestämt att likabehandlingspiloterna ska hjälpa till med införandet av litteratur. Målet under könsidentitet och uttryck är likväl som de andra målen ett fortlöpande arbete. Vi har under året arbetat med material från RFSL där vi diskuterat och utbildat oss vidare inom området familjekonstellationer. Även under detta mål ska likabehandlingspiloterna assistera vid införandet av litteratur. Målet under etisk tillhörighet har synliggjorts genom att vi har haft en mångkulturell almanacka i ett allmänt utrymme. Personalen har således kunnat ta del av olika kulturers högtider. Vi har även som rutin att vid inskolningssamtal samtala med föräldrar/vårdnadshavare om deras språk, kulturer och traditioner. Målet under religion eller annan trosuppfattning har vi precis som med etnisk tillhörighet arbetat med den mångkulturella almanackan. Personalen har således kunnat ta del av olika högtider. Vi har även som rutin att vid inskolningssamtal samtala med föräldrar/vårdnadshavare om deras religion och traditioner. Målet under funktionsnedsättning har används mest inom det litterära området. Förskolan arbetar aktivt för en miljö där alla accepteras för dem de är. Målet under sexuell läggning har vi arbetat med material från RFSL i personalgruppen, där vi diskuterat och utbildat oss vidare inom ämnet. Inom förskolan arbetar vi även för en öppen miljö där alla människor har lika värde oavsett sexuell läggning. Målet under ålder arbetar vi konstant med, vi ser till barnens förutsättningar och inte deras biologiska ålder, och utformar verksamheten och miljöerna efter detta. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi går igenom mål och konkreta åtgärder så att de verkligen är genomförda och att de utvärderas. Diskussioner i personalgruppen. för att årets plan utvärderas Lenah Öhlander Främjande insatser 2/8

3 Främjande insatser mot kränkande behandling Kränkande behandling * Som personal på förskolan ska vi visa hur man bemöter varandra på ett respektfullt sätt. * Personalen arbetar för alla människors lika värde. * Pedagogerna ger barnen de redskap de behöver för att kunna lösa konflikter. * Alla barn ska få möjlighet att vara delaktiga och få träna i de vardagliga göromålen efter förmåga. * Vi pratar om och till andra och varandra på ett positivt sätt. * Personalen fungerar som goda förebilder genom att visa hur man beter sig mot varandra. * Personalen är närvarande i leken, ute som inne. För att kunna hjälpa, stödja, uppmuntra och vägleda barnen. * Pedagogerna ska medvetet fördela sig i miljöerna så att de befinner sig där barnen är. Främjande likabehandling oavsett kön Kön * Ge barn utrymme oavsett kön. * Ta tillvara på barnets intresse, oavsett kön. * Ge barnen inflytande över verksamheten på förskolan oavsett kön. * X5000-representanterna och likabehandlingspiloterna ser till att det litteratur om genus på förskolan, för att vidga personalens kunskap, och även för barnen. * Vara närvarande i barnens lek för att kunna upptäcka könsmönster. * Ha stationer med olika material så att barnen själva kan välja det de vill göra, utifrån sina intressen och behov. Detta för att vidga barns möjligheter att vara sig själva och motverka stereotypa könsmönster. * Göra intervjuer med barnen för att se vad de är intresserade utav. För att kunna utforma stationernas innehåll av material. Främjande likabehandling oavsett könsidentitet och könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck 3/8

4 * Förskolan ska skapa förutsättningar så att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. * Personalen ska vara förberedda på att välkomna barn och vårdnadshavare likvärdigt. Det är viktigt att personalen har kunskaper kring könsidentitet och könsuttryck. * Alla pedagogerna tillhandahåller och läser böcker som bryter mot normer och traditionella könsroller. * Det är viktigt att personalen på förskolan diskuterar sin syn på hbt-personer, för att minska fördomar och för att öka förståelse för dessa personer, samt att förskolan ska ha en gemensam grundsyn. * X-5000 representanterna och likabehandlingspiloterna ser till att det finns material, för pedagoger och barn, t.ex. böcker i ämnet. * Vi sätter upp bilder på olika familjekonstellationer. Främjande likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet * Personalen ska uppmärksamma likheter och olikheter i det man gör, i språk, traditioner, seder och vanor. * Stärka barnen att känna sig stolta över sig själva och sin etniska tillhörighet. * Uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt. * Personalen ska arbeta för att alla vårdnadshavare ska känna sig välkomna, delaktiga och viktiga på förskolan. * Vid inskolningssamtal tar vi del av vårdnadshavarnas kultur och traditioner. * Varje avdelning skapar välkommen skyltar till avdelningshallen på barnens modersmål. * Personalen visar intresse samt utvecklar sin kunskap om olika kulturer genom samtal med barn och vårdnadshavare. Främjande likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning * Personalen ska vara medveten om att inte alla vårdnadshavare och barn med en viss trosuppfattning har samma önskemål och behov. * Förskolan ska behandla alla likvärdigt. * Förskolan använder sig av den mångkulturella kalendern för att kunna stämma av innan datum bestäms för olika möten, t.ex. möten för vårdnadshavare och individuella utvecklingssamtal. 4/8

5 * I personalgruppen har vi diskussioner och övningar kring religion och annan trosuppfattning, för att vidga vår kunskap kring detta ämne. * Förskolan uppmärksammar olika högtider, från olika religioner som finns representerade på förskolan. Dessa synliggörs vid den mångkulturella kalendern i matsalen. Likabehandlingspiloterna ansvarar för att detta genomförs. * Förskolan ska verka för en öppen dialog mellan förskolan och hemmet, detta sker bland annat vid inskolningssamtalet. Främjande likabehandling oavsett funktionsnedsättning Funktionsnedsättning * Förskolan ska vara anpassad och ska skapa förutsättningar för att alla barn får utveckla sina förmågor och intressen. * Förskolan ska sträva efter att inget barn blir diskriminerat på grund av funktionsnedsättning. * Personalen arbetar för att det ska finnas goda möjligheter att påverka barnens syn på funktionsnedsättning. X5000 representanterna och likabehandlingspiloterna ser till att det finns böcker och annat material att ta del av för barn och personal. * Verksamheten och lokalerna på förskolan ska vara anpassade så att alla barn kan vara delaktiga i de dagliga aktiviteterna. Främjande likabehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning * Personalen ska ta emot och välkomna alla familjer likvärdigt. * Personalen ska ha kunskaper och förståelse om olika familjekonstellationer. * X-5000 representanterna och likabehandlingspiloterna ser till att det finns böcker och annat material om olika familjekonstellationer att tillgå i förskolan. Både för barn och personal. * Personalen har diskussioner för att öka sin kunskap och förståelse kring olika sexuella läggningar. * Vi sätter upp bilder på olika familjekonstellationer. 5/8

6 Främjande likabehandling oavsett ålder Ålder * Förskolan ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen, utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder, utan även se till barnens förmåga. * Personalen diskuterar verksamheten och dess innehåll om hur den påverkar barnens förutsättningar. Kartläggning Kartläggningsmetoder Observationer som nedtecknats i form av anteckningar. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling och Kön Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Några av barnen har involvererats genom intervjuer på äldre sidan, där de får svara på frågan "Vad tycker du om att göra på förskolan?" Föräldrar har ej involverats i kartläggningen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom att ha observerat barnens lek inomhus samt utomhus. Genom diskussioner på APT:n (arbetsplatsträffar). Pedagogerna ansvarar för att intervjua sina ansvarsbarn. Sammanställningen görs sedan av Urban och Nathalie. Resultat och analys Observationer på yngrebarnssidan visade på olika sorters konflikter som mestadels handlade om att någon tar det någon annan har samt att barnen blir avundsjuka pga. att någon annan än de får uppmärksamhet av en pedagog. Vi kunde även se att barnen inte var rädd om förskolans material, utan de kunde kasta saker oprovocerat. Utifrån observationerna på yngrebarnssidan har vi dragit slutsatsen att vi behöver arbeta med konflikthantering. Detta för att kunna ge barnen de rätta verktygen för att hantera konflikter och behandla varandra med respekt. Vi behöver även arbeta mer med att gå in i leken och utveckla den, för att ge barnen de redskap de behöver för att kunna leka själva och med varandra. Observationerna på äldrebarnssidan visade att barnens aktiviteter ofta blev avbrutna pga. måltider under dagen. Detta resulterade i att barnens lek avbröts och de kunde inte fortsätta med leken efter maten, utan fick börja om från början. Utifrån dessa observationer har vi dragit slutsatsen att vi behöver göra om inomhusmiljön, så att barnens lek kan fortgå utan behov av städning innan måltider, samt att komma ifrån att personal blir upptagna med disken. Vi vill därför testa att skapa en gemensam matsal av ett allmänt utrymme. Förhoppningen är att detta ska leda till att barnens lek kan fortgå efter maten och att mer personal kan vara med i barngruppen. Genom att ha en matsal skapar vi även utrymme för införandet av mer varierat material på avdelningarna, som alltid kan stå framme för barnens förfoganden. Detta skapade även funderingar i arbetslaget kring könsfrågorna och frågeställningen om barnen på förskolan får lika stort utrymme i verksamheten oberoende av kön. Vilket i sin tur har lett till det förebyggande arbetet inne på äldre barns sidan med stationer. Dessa ska innehålla olika material så att barnen själva kan välja det de vill göra, utifrån sina intressen och behov. Detta för att vidga barns möjligheter att vara sig själva, men även att få möjlighet till utmaningar. Förebyggande åtgärder Konflikthantering 6/8

7 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Yngre barn Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Samt att alla barn ska känna sig trygga under sin vistelsetid. Åtgärd * Vi ger positiv förstärkning vid goda handlingar och samtlig personal agerar som goda förebilder. * Vi ska vara närvarande pedagoger, som går in i leken och utvecklar den, fungerar som stöd vid konflikter. * Pedagogerna hjälper varandra att bryta situationer, lämnar över till en kollega om det behövs stöd. * Vid utvecklingssamtal informerar vi föräldrarna om vårt likabehandlingsarbete. Motivera åtgärd Genom att förstärka positiva handlingar lyfter vi barnen i det som är bra, vi lägger mindre fokus på negativa handlingar. De positiva handlingarna återberättas av pedagogerna för barnen för att ytterligare stärka dessa. Närvarande pedagoger är vi för att kunna ge barnen det de behöver i situationen. Det kan vara allt ifrån att ge dem redskap de behöver för att utveckla leken, till att hjälpa dem att komma in i leken. Vi finns som stöd vid konflikter. Vid utvecklingssamtalen får föräldrarna ta del av våra regler och vårt likabehandlingsarbete. Vi har då tillgång till tolkar, eftersom likabehandlingsplanen inte finns översatt till andra språk än svenska. Vi uppmuntrar även föräldrarna att delge oss om de hört om något som har hänt på förskolan från deras barn. Samma utrymme oberoende av kön Områden som berörs av åtgärden Kön Äldre barn Mål: Alla barn på förskolan ska få samma utrymme, oberoende av kön. Åtgärd * Skapa en matsal för att kunna förändra inomhusmiljön på avdelningarna. * Skapa stationer med olika material så att barnen själva kan välja vad de vill göra. * Öppna upp dörrana mellan avdelningarna. * Under våren ha intervjuer med barnen för att se vad de är intresserade utav, för att kunna utforma stationernas innehåll av material. * Ha kontinuerliga observationer på barnens val av aktiviteter. Motivera åtgärd Genom att skapa en matsal, frigör vi ytor inne på avdelningarna som nu har blivit olika stationer, t.ex. en ateljé, ett musikrum, legobord m.m. Matsalen ger barnen möjligheten att kunna fortsätta i den aktivitet de var efter att de har ätit lunch. Stationerna har gett barnen fler valmöjligheter i aktiviteter, de kan också själva göra aktiva val vad de vill göra. Genom att öppna upp dörrana mellan avdelningarna för barnen ett ännu större inflytande i vart de vill vara, vem de vill vara med och vad de vill göra. 7/8

8 Intervjuerna har vi för att tydligt se vad barnen är intresserade av, och således utforma stationernas innehåll utifrån barnens intressen och önskemål. Genom kontinuerliga observationer kan vi se barnens intressen här och nu, och således kunna utforma miljön utifrån barnens förändrande intressen. Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentanter,. Biträdande förskolechef Lenah Öhlander, Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef. 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier. Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Lenah Öhlander ansvarar för att rutiner följs. Ansvarsförhållande Förskolechef Ulla Alpe har det övergripande ansvaret. 8/8