1: l /84:2068. Mot. 1983/84. Motion. Thorbjörn Fälldin m. fl. Kravet på byggnadslov m. m. Individuell frihet och samhällsinnytande

Transkript

1 j Motion Mot. 1983/ /84:2068 Thorbjörn Fädin m. f. Kravet på byggnadsov m. m. Individue frihet och samhäsinnytande,,. 1: Modern samhäsutvecking har sedan änge varit nära förenad med växande samhäsinfytande. I mångt och mycket är det fråga om ett växespe. Staten. kommunerna och andra samhäsorgan ser det av oika skä angeäget att i ökad utsträckning försöka påverka, styra och kontroera. Det sker genom agstiftning. ekonomisk-poitiska åtgärder och på annat sätt. Inte minst enskida medborgare reser emeertid samtidigt önskemå och krav på det amänna. som innebär ökad offentig verksamhet och aktivitet. Den offentiga verksamheten kan med detta betraktesesätt es som en de av det moderna industrisamhäet. Näringsivets utvecking fordrar en ständigt förbättrad infrastruktur i form av vägar. teekommunikationer m. m. Speciaiseringen och utnyttjandet av ständigt ny teknik kräver satsningar på utbidning och forskning. Företagskoncentrationen. monopoiseringstendenserna osv. förstärker å andra sidan motiven för mer styrning. Sist men inte minst betyder den materiea standardhöjningen mycket. När grundäggande behov av t. ex. mat och käder har bivit tigodosedda, inriktas konsumtionsökningen i stor utsträckning på sådana tjänster som produceras i offentig regi: sjukvård, barnomsorg. kuture verksamhet m. m. Från dessa utgångspunkter finns det anedning att så vakt om den offentiga sektorn och trygga fortsatt goda utveckingsmöjigheter. En abrupt avvecking av viktiga dear av den offentiga verksamheten skue med säkerhet ge både stora väfärdsföruster och inverka negativt på närings! i vs ut veck ingen. Samtidigt måste man principiet stäa samma krav på effektivitet och hushåning med tigängiga resurser på myndigheter och offentiga organ som på näringsivet. Här utgör givetvis både det numera mycket höga skattetrycket och bristen på korrigerande mekanismer probem. Därför är det viktigt med en diskussion om b. a. hur prismekanismen ska kunna utnyttjas bättre i statig och kommuna verksamhet. Möjigheterna ti ökad oka sjävförvatning i kooperativ och annan form iksom förutsättningarna för en ökad tjänsteproduktion i privat regi måste också prövas. En ångtgående användning av sjäva agstiftningsmakten och statsmakten i övrigt ti styrning in i minsta detaj av företag och enskida medför också risker. De väståndsbidande krafter som bygger på den enskides initiativ Riksdagei sam/. Nr

2 Mot. 1983/84: och skaparkraft hämmas och kan t. o. m. brytas ner. Många detajregeringar och en omfattande byråkrati bir ett hinder för utvecking och inte en stimuan. Samhässystemet bir som hehet ineffektivt. Resurser sösas bort. Frågan om hur ångt myndighetsutövningen och annan offentig maktutövning får drivas har ytteigare stät på sin spets när regering. styrning och kontro dessutom i at högre grad har gjorts seektiv och därmed inriktats på en kida individer. Den kas iska diskussionen om avvägningen mean frihet och trygghet, individuet och koektivt, sjävbestämmanderätt och gruppbesut har tiförts nytt bränse. De ökade intrång i den personiga friheten som många i dag uppever förbinds ofta med rätta med sociademokratisk poitik. Det är också obestridigt att sociademokratins förkärek för koektivistiska och centraistiska ösningar skapar probem i detta avseende iksom dess okänsighet för individens behov av ett "personigt revir". Den sociademokratiska poitiken har inte minst under 1970-taet och 19 O-taet av pcgat en stark misstro mot både det ekonomiska marknadssystemet och mot medborgarnas förmåga att ta ansvar för sig sjäva och sina närmaste. Samtidigt har sociademokraterna hyst en övertro på myndigheternas och de stora koektivens förmåga att stäa at ti rätta och tigodose människor krav på trygghet i koektiva former. Individen har genom denna utvecking fått sin frihet be kuren utan att det har gett större trygghet. Samhäets och koektivens makt har förstärkts på den enskide bekostnad. Inte minst den enskides röresefrihet i vaniga vardagssituationer har beskurits. Vafriheten har suttit trångt t. ex. när det gäer barnomsorg, aternativ skogång och vård. Det personiga reviret har successivt krympt. Som man har kunnat vänta har den utveckngen i in tur fött starka motreaktioner. Många av de nya agregerna och bestämmeserna när det gäer exempe vi byggande, möjigheterna att driva företag, skydigheten att ämna uppgifter för tatistiska ändamå m. m. har uppfattat om starkt frihet inskränkande eer kränkande för den personiga integriteten. Samtidigt tår det kart att den växande foran av agar, bestämmeser och föreskrifter också mer och mer reser hinder för nya ideer och framsteg, ekonomiskt ika viii om kuturet. De många detajregerna är dessutom omöjiga att överbicka för en enskid medborgare. Det gör denne mer och mer beroende av s. k. expertis. Han eer hon känner sig i underäge gentemot b. a. statiga och kommunaa tjänstemän. Denna den offentiga maktens företrädare uppfattas inte säan om amma andas barn som gama tiders patroner. fogdar och överhetspersoner.

3 Mot. 1983/84: Fortsatt avregering och avbyråkratisering, Ii Det är enigt vår uppfattning nödvändigt att denna utvecking bestämt bryts. Människors möjigheter att få utopp för egna initiativ och eget skapande är i ängden den bästa garantin för demokrati och ett öppet samhäe och för samhäseffektivitet och ekonomisk utvecking- en tivaro där människor kan känna både frihet och trygghet. En fortsatt utvecking i hittisvarande banor kommer inte minst att tära på samhässoidariteten. Arbetet med att avregera och få bort onödig byråkrati måste mot denna bakgrund enigt vår uppfattning ha två utgångspunkter. Det gäer för det första att befästa respekten för mänskig integritet, ikhet inför agen men också behovet av individue anpassning i agstiftningsarbetet, agtiämp ningen och kontakterna mean myndigheter och enskida. För det andra är det fråga om ett ekonomiskt effektivitetsprobem, där det både gäer att minska kostnaderna för sjäva förvatningsapparaten och att förbättra funktionsdugigheten i det ekonomiska systemet som hehet. Möjigheterna ti framgång igger här ofta i ökad decentraisering och ökad oka bestämmanderätt. Man kommer givetvis här snabbt ti en ideoogisk brytpunkt. Mot den decentraistiska syn som vi här har gett uttryck för står sociademokraternas och andra sociaistiska partiers tro på centramaktens möjigheter och den motsvarande bristen på titro ti individen. Därför var det heer ingen tifäighet, att avregeringsfrågorna och möjigheterna att få bort onödig byråkrati första gången sköts i förgrunden efter regeringsskiftet Den då titrädande regeringen tog sig på bred front an oika aspekter på krånge och byråkrati-sverige. Genom byråkratiutredningen riktades b. a. uppmärksamheten på att amänheten uppfattar många agar och författningsbestämmeser som omotiverade eer onödigt kompicerade. Myndigheternas språk och ervice ägnades ikaedes stor uppmärksamhet. Byråkratiutredningen tog vidare initiativ ti Samhäsguiden. som utkom första gången DEFU {deegationen för företagens uppgiftsämnande) och dess efterföjare FUD {företagens uppgiftsämnardeegation) har b. a. bidragit ti att minska de krav som stäs på företagen när det gäer uppgiftsämningen ti statistiska centrabyrån och andra myndigheter. Förvatningsutredningens arbete inriktades b. a. på möjigheterna att minska den centraa förvatningen på oika områden och i ökad utsträckning ägga besuten närmare människorna. I ansutning ti detta arbete fattade regering och riksdag b. a. besut om väsentiga bantningar av skoöverstyresen och sociastyresen. Också decentraiseringsutredningens arbete bör nämnas i detta sammanhang framades försag ti en ång rad avbyråkratiseringsåtgärder i propositionen Åtgärder mot krånge och onödig byråkrati. Det gäde b. a. byggområdet. t Riksdagen /983/84. 3 sam/. Nr

4 Mot. 1983/84: I Andra åtgärder av betydese var b. a. införandet av bestämmeser i den s. k. begränsningskungöresen och i kommiedirektiven med krav på kostnadsutredningar. Vidare bör den s. k. stat-kommungruppen nämnas. Dess arbete var inriktat på a förenka det atiga regesystemet för kommunerna. Dea resuterade b. a. i förenkade reger för statsbidragsgiv ningen på skoområdet samt enkare och rävisare reger för barnomsorgen. I det senare faet har förenkingarna dock tagits tibaka av sociademokraterna. At som at upphävdes åren ca 000 agar och förordningar. Viktigare är kanske ändå a antaet nya agar och detajbestämmeser begränsades. Tyvärr har denna typ av agstiftning på ny fått ökad omfaning efter det sociademokratiska regeringsövertagandet Många agförsag det senaste året har dessutom ett ti extra kompicerad tiämpning på grund av dåigt förberedda propositioner. Även om det nu finns också sociademokratiska företrädare, som säger ig vija verka för avregering och minskad byråkrati. karakteriseras den sociademokratiska poitiken fortfarande av ökad centrastyrning, centraisering inom myndigheterna och detajregering. Det gäer t. ex. kommunområdet där de vidtagna förenkingsåtgärderna beträffande statsbidragsgivningen ti barnomsorgen som nämnts har tagits tibaka. Den sociademokrati ka regeringen har förkarat sig vara motståndare ti yuerigare deningar av kommuner. Ö versynen av den kyrkiga okaförvatningen tycks vara het inriktad på a skapa större enheter. Inom den statiga administrationen har en centraisering b. a. genomförts i postverkets organisation. Länsåkagarväsendet har centraiserats. Försag föreigger ti en mycket stark centraisering av kronofogdemyndigheterna. På det ekonomiska området har sociademokraterna med vänsterpartiet kommunisternas hjäp drivit igenom systemet med öntagarfonder som ytterst syftar ti centra kontro av viktiga indu triinvesteringar. Arbetet med åtgärder i syfte a nedbringa den ekonomiska brousigheten är het och hået inriktat på a utvidga kontrosystemet och inte i någon som hest utsträckning på a förebygga brott genom t. ex. enkare och karare skattereger. Exempen kan mångfadigas, trots a det bara har gå år sedan regeringsskiftet. Vi menar a det nu i stäet är nödvändigt a fortsäta arbetet med avregering och avbyråkratisering på grundva av de åtgärder som vidtogs under åren I mångt och mycket är deta fråga om e tåmodigt vardagsarbete över hea det administrativa fätet. En sådan vardagsrationaisering måste dock kombineras med mera systematisk genomgång på vissa angeägna områden. Vi tar i denna motion upp fyra sådana områden: agstiftningen på byggområdet, det statiga byggandet, agstiftningen på arbetarskyddets område samt den de av dataagstiftningen som är speciet inriktad på a

5 Mot. 1983/84: skydda den personiga integriteten. andra centermotioner ti arets riksdag behandas b. a. förut ättningarmt för en vidgad kommuna demokrati. agstiftningen och rätts äkcrhcten. förenkingar av den arbetsrättsiga ag iftningen (MBL). edighetsagstiftningen m. m.). amt ytterigare dear av dataagstiftningen. 1 är det gäer den statiga förvatningen före ar vi dessutom b. a. i en trafikpoitisk motion att tran portradet ska avveckas och att dess nuvarande uppgifter ska äggas över pa regionaa och okaa myndigheter. Åtgärder för a minska byggkrånget Pan-. bygg- och bostad omradet hör edan ILinge ti de mest genomregerade i vårt and. Manga av be tämmc crna hanför sig ti den tid då det rådde stor bo tad brist. De har at a ofta tikommit för att förhindra spekuation. sarv i byggandet och feinvesteringar. Dc har sedan fatt vara kvar. andra fa har byggkrånget utökats som b. a. ett ed i kyddet av mijön. Det kan diskuteras i viken utsträckning man har uppnatt de oika yftcna. Fastighetsmarknaden har fran tid ti annan utsatts för kraftiga spekuationsvågor. trots de manga regeringarna. Infationen och skatteförhåandena har utöst krafter. som inte har varit möjiga att tyga ens med ett mycket omfattande och detajerat regeringssy tem. Vad beträffar mijön har exempevis stadskärnorna adrig förfuats i så nabb takt om under den tid då byggandet och panväsendet har varit om hårda t regerat. Ett ytterigare skä för att nu försöka angripa byggkranget på bred front ar de snabbt stigande ko tnaderna för byggov m. m. även när det gäer mindre arbeten. Orsaken ti dessa ko Inadsökningar är b. a. att kommuner och andra övervakningsmyndigheter inte har förmatt dra ner in kontroorganisation när byggandet har minskat. De har t. ex. ofta ansett sig ha fortsatt behov av egen expertis, trots att antaet byggnad ärenden har gått ner. Kostnaderna har därmed fått sås ut på at färre ärenden. Men varje enskit ärende har också dragit högre och högre kmtnader ti föjd av utökade krav på detajgranskning. Föjden har bivit att även tämigen enka och okompicerade byggov i dag bivit mycket dyra. Mot denna bakgrund kan man fråga ig. om inte betydande dear av detajregeringen på pan-. bygg- och bostad omradet har överevt i g sjäva. Det finns enigt vår uppfattning ocksa anedning att efterysa ett mera varierat byggande b, dc vad gäer mijöutformning och standard än det funnits möjighet att utöva under den tid som at byggande har varit hårt detajregerat. B. a. behöver det öppna möjigheter ti bättre anpassning ti okaa förhatnden. Den byggnation som genomföm de enaste artiondena bryter i många avseenden den okaa mijön. Bostadsw och affiirshu är i dag oftast ikadant utformade fran Ystad ti Haparanda. Det finn anedning att pa ett i

6 Mot. 1983/84: bättre sätt så vakt om varje andsdes särpräge. De kraftigt stigande boendekostnaderna gör det också angeäget att i större utsträckning än vad som nu är faet kunmt differentiera standarden både i nybyggda och ombyggda hus. Inte min t ungdomens bostad<,fråga kommer annars att bi mycket svår att ösa. Den aktuea situationen på byggarbetsmarknaden gör det just nu är kit angeäget att försöka påskynda reparations-. ombyggnads- och tibn;gnad verksamheten. Utfaet av det stimuansprogram som rihdagen antog före ju kommer med a sannoikhet att bi magert. En av orsakerna ti detta är utan tvekan byggkrånget. Trots möjigheterna ti statiga bidrag kornmer inte ett tiräckigt anta ombyggnadsprojekt i g. ng. Iband utgör tiståndskraven i sig sjäva ett hinder. andra fa äts de statiga bidragen upp av kostnaderna för byggov m. m. Mot denna bakgrund anser vi det nödvändigt. att den pågaende omarbetningen av pan- och byggnadsagstiftningen bör kompettera'> med en genomgång av Svensk Byggnorm i syfte att göra ystemet enkare och biigare. omedebart. En sådan genomgång av Svensk Byggnorm bör p; börjas Vissa punktinsatser bör kunna besutas omedebart. Det gäer b. a. kraven på byggov för ombyggnader och reparationer. Här bör det vara möjigt att antingen het avstå från krav på byggov under en begrinsad period eer att kraftigt begränsa de byggobjekt som kräver sådant ov. Även bostadsångivningen bör radikat kunna reformeras i admini trativt hänseende. Detta bör ke i samband med att bostad ånen överförs från statsbudgeten ti andra kreditinstitut. Vi har tidigare framfört krav pa sådana förenkingar i en bostadspoitisk motion. samband med en <dan reform och som föjd av det min kade byggandet bör också bostad tyrcsen organisation kunna bantas. Den fysiska rikspaneringen utgör ett jämföre evi ungt in ag i paneringsverksamheten i vårt and. Den har hittib bedrivits pa sa ttt att man med jämna meanrum har samat in data och andra uppgifter fran statiga myndigheter. kommuner. företag och en kida i hea andet. Pa grundva av detta materia har regering och riksdag angett riktinjer för byggandet i känsiga områden i andet. b. a. ffiiiområdet och oika kustområden. Det bör i fortsättningen kunna vara möjigt att av'>å från denna typ av materiainsaming, eftersom man nu har fått god kännedom om oika områdens känsighet för bebyggese. Den kommunaa paneringen hör at sa i fortsättningen kunna grundas på de riktinjer. om rc.:gering och riksdag redan har angett.

7 Mot. 1983/84: Decentraisering av det statiga byggandet Statens byggande handhas ti största deen av byggnadsstyresen. Undantaget är framför at det miitära området. där fortifikationsförvatningen svarar för motsvarande uppgifter. En sådan organisation innebär en mycket stark centraisering av hea det statiga byggandet. Detta kan säkert vara ti förde när man exempevis ska göra upphandingar för större byggprojekt. Organisationen bir emeertid samtidigt tungrodd. Mindre okaförändringar, kompetteringar m. m. stäer sig dyra. När det statiga byggandet nu dessutom minskar. finns det enigt vår uppfattning anedning att pröva, om inte många av byggnadsstyresens nuvarande funktioner kan decentraiseras ti re p. myndigheter. Mycket taar för att man därmed skue få en rationeare och biigare organisation för byggandet och okaförvatningen inom den civia deen av statsförvatningen. A vbyråkratisering ger effektivare arbetarskydd Ti de mest kompexa regesystem som tiskapats under senare år hör de reger som gäer arbetarskyddet. Förenkingar är därför angeägna både av kostnadsskä och för att göra verksamheten effektivare. Ett bra och rejät arbetar kydd är betyde efut för både individ och samhäe. Därför är det viktigt att b. a. yrkesinspektionens arbete kan koncentreras på de mest väsentiga uppgifterna. Därmed kan man också ättare begränsa kostnadsdrivande åtgärder utan att det får negativa verkningar för arbetarskyddet. B. a. är det angeäget att det faktiska behovet och inte formea maar beträffande besöksfrekvens m. m. får styra yrkesinspektionens arbete. Verksamheten bör atså ges en mer efterfrågestyrd inriktning. Den uppsökande verksamheten bör i ökad utsträckning inriktas på åtgärder som kan eiminera risker för häsa och mijö ångsiktigt. Det är vidare viktigt att det finns en rimig proportion mean må och mede i arbetarskyddsverksamheten. Det finns otaiga enskida exempe på att man för att nå en näst inti obetydig arbetsmijöförbättring påfordrat en mycket kostsam investering. Enigt vår mening måste sådana ''övergrepp" på ett obyråkratiskt sätt kunna korrigeras. Arbetstid agstiftningen har ett fram ti en he de byråkrati och krånge. särskit för många småföretagare. Det senaste exempet är kravet från arbetarskyddsstyresen att s. k. mertid måste registreras i en särskid bok utöver den normaa arbetstidsmätningen. Den typen av tidskrävande registreringar är givetvis angeägna att eiminera.

8 Mot. 1983/84: Daatekniken och integriteten Datatekniken innebär både möjigheter och risker. Den sida som det finns särskid anedning att uppmärksamma här är de integritetsprobem som föjer med de ökade möjigheterna att sama in. behanda och stäa samman uppgifter i stor skaa. Uppgifter som var för sig kan betraktas som tämigen harmösa kan med datateknikens hjäp stäas samman på sätt som b. a. inkräktar på den enskides integritet. Den avgörande frågan i sammanhanget är givetvis viken rätt myndigheter ska ha att utkräva uppgifter av den enskide, registrera dem. ämna ut dem ti andra och de utom håa dem agrade för obestämd tid. Ska man kunna värna den enskides integritet, är det nödvändigt med stor restriktivitet i dessa avseenden. Inte minst viktigt är givetvis. att det finns kara reger för vika uppgifter en myndighet har rätt att infordra. En vägedande princip måste enigt vår uppfattning vara, att kommunaa och statiga myndigheter inte sjäva får avgöra vika uppgifter som man ska sama in. På motsvarande sätt måste det finnas kara, restriktiva bestämmeser om utämning av uppgifter ti andra och om hur änge de får agras. Oika typer av personuppgifter bör kunna bedömas oika för oika myndigheter. Det innebär också att uppgifter som har samats in för ett visst ändamå inte utan vidare bör få användas i andra sammanhang. Vi menar att samkörningar av dataregister med oika typer av information i princip bör vara förbjudna. Undantag från denna grundrege bör bara kunna medges av datainspektionen såvitt det inte är regerat i ag. Integritetsprobemen vid databehanding sammanhänger också med riskerna för fe, som kan fortpanta sig mycket snabbt i dataregister. I de fa som man upptäcker fe måste den drabbade kunna få rättese. Möjigheter bör b. a. öppnas för myndigheterna att sjäva rätta uppenbara fe i större utsträckning än vad som nu är faet. Identifikationen i datasammanhang sker i amänhet genom användning av personnummer. Per onnummer används också i många andra sammanhang för identifikation och registrering. Det har gjort personnumren mycket spridda samtidigt som många uppgifter har bivit atför ätta att identifiera. Enigt vår uppfattning bör användningen av personnummer göras mer restriktiv. Det bör t. ex. kunna övervägas att åta rätten att utnyttja personnummer som registerbegrepp vara förbehået vissa offentiga myndigheter. Myndigheter bör inte heer automatiskt ha rätt att ämna ut personnummer tisammans med andra datauppgifter. Den sittande datadeegationen bör ägna dessa frågor särskid uppmärksamhet.

9 ot. 1983/84: Hemstäan Med hänvisning ti vad som har anförts hemstäer vi. att riksdagen besutar att kravet på byggnadsov för ombyggnader och reparationer ka sopas under en försöksperiod på exempevis tre år, 2. att riksdagen hos regeringen hemstäer om en genomgripande översyn av Svensk Byggnorm i förenkingssyfte i samband med införandet av den nya pan- och byggagen, 3. att riksdagen besutar att som sin mening ge regeringen ti känna vad som har anförts i motionen beträffande sopad ytterigare insaming av underag för den fysiska rikspaneringen. Stockhom den 24 januari 1984 THORBJÖRN FÄLLDIN (c) KARIN SÖDER (c) RUNE GUSTAYSSON (c) TAGE SUNDKYIST (c) ARNE FRANSSON (c) CLAES ELMSTEDT (c) BRITTA HAMMARBACKEN (c) GUNNAR BJÖRK (c) i Gäve OLOF JOHANSSON (c) GUNILLA ANDR E (c) GUNNEL JO ÄNG (c) ANDERS DAHLGREN (c) BERTIL JONASSON (c) KARL BOO (c) Se även motionerna 1983/84: