Motion 1983/84:2076. Jan-Erik Wikström m. fl. Äldreomsorgens inriktning. Fastslagna riktlinjer. En ny syn

Transkript

1 4 Motion 1983/84:2076 Jan-Erik Wikström m. f. Ädreomsorgens inriktning Antaet ädre ökar i vårt samhäe fanns det drygt 1.2 mijoner personer i ådern 65 år och däröver hade åderspensionärerna ökat ti drygt 1,3 mijoner, i dag finns ungefär 1,4 mijoner. Enigt SCB:s prognos kommer det vid seke kiftet att finnas ungefär ika många åderspensionärer som nu, men genomsnittsådern kommer att vara högre. Antaet personer över 80 år beräknas öka med 40 o/o medan det sker en min kning i ådrarna år. På ängre sikt kommer dock båda grupperna att öka något. En at större ande av de ädre kommer att vara kvinnor och antaet ensamstående ädre kommer att öka kraftigt. Den redovisade utveckingen kommer att stäa stora och devis nya krav på samhäet ädreomsorg. Fastsagna riktinjer Riksdagen har sagit fast riktinjer för ädreomsorg inom sociatjänst och häso och sjukvård. Åtgärder och insatser ska grundas på normaisering, hehetssyn, jävbestämmande, inoytande, deaktighet och aktivering. Det innebär b. a. att ädre ska kunna eva så änge som möjigt i sin vaniga bostad och mijö och att den personaiga integriteten ska respekteras. Hehetssynen innebär vidare att åtgärder och insatser ska samordnas och ädre människor ska iksom andra kunna påverka inte bara sin närmaste omgivning utan samhäet i stort. Med aktivering förstås att också ädre så ångt det går ska ha möjighet ti meningsfu sysse ättning i nära amverkan med andra människor. En ny syn Om dessa må ka kunna förverkigas krävs en ny syn på ådrandet och ädre männi kors förmåga. Ådersfor karen Jan Heander påpekar i in bok Det ånga mognandet att den senare deen av ivet inte ska ses som någon fristående de. Den enare deen av ivet är ingen specie de av ivet. Livet är ett! Detta synsätt borde präga ädreomsorg och a mänskig samvaro. Ädre människors förmåga undervärderas ofta. Det har b. a. docent Lars Tornstam i Uppsaa påvisat i sina undersökningar. Högt utbidade tycks ha sämre kunskaper om ädre människor än ågt utbidade. Det är oftast de högt utbidade som panerar och bestämmer. I

2 Mot. 1983/84: ämn ordet pensionär och många av os!. er framför sig en person som ka ha stöd och vård. Men verkigheten er annorunda ut. Huvuddeen av åderspen ionärerna har inte så nedsatt hörse att det är en probem för dem. de har inte sämre matvanor än andra, de k inner sig inte speciet ensamma utan umgås tviinom reati\'t ofta med iikt och vänner. verkigheten är det också så att nästan häften a\ åderspensionärerna bor i smmws och nästan \'ar tredje har tigång ti fritidshus. Det är också få personer i ådrarna år. om behöver samhäet om org. H70-undersökningen i Göteborg under edning av profe or Avar Svanborg visar att 97 n av 70-åringarna och 95 "u av 75-åringarna inte ii r i behov av institutione vård. A v ungefär 1.4 mijoner åderspension irer ii r f. n. ungefär personer 80 år och diiröver. Det är denna grupp som är i störst beho' av oika stödinsatser. Men ådersforskarna påpekar gång på gång att mening fu ti\aro och fort att an \ arstagande på ädre dar är bästa ättet att bibehåa 'i ta itet och häba högt upp i åren. F<irbätrad utbidning Färdigheter som inte används försvinner. Denna insikt måste få påverka ädreomsorgen. Den ädre bör få den hjäp han eer hon behöver, men inte mer. Hem amariten /vårdpersonaens arbete bör kompettera de ädre färdigheter. Fokpartiet anser att det är nödvändigt med en förbättrad utbidning om ådrandet ti a persona inom ädreomsorgen men också ti personer som har ansvar för panering och administration. tgångspunkter Ädreomsorgen måste enigt vår mening ha som utgångspunkt att timuera ädre an behåa fungerande färdigheter. inrikta hjäpen på det de ädre har svårast att kara och håa nere antaet förnyttningar mean bostäder och institutioner. Det betyder att ädre människor ska kunna bo kvar i sin egen bo tad. i sin invanda mijö så änge som möjigt. Det förutsätter bra bostäder. vä fungerande närmijö med tigång ti koektivtrafik. färdtjän t, aktiviteter och service av oika sag. Vidare bör hemtjänsten utveckas så att hemsamariter och vårdbiträden - där så inte redan sker - tar med de iidre ti oika aktiviteter. De ädre bör få hjäp med det de har svårast att kara sjäva. Kommunerna är skydiga att genomföra inventeringar i de oika kommundearna och ta reda på vika behov och önskemå de ädre som bor i re p. område har. Utifrån det kan sedan insatser göras. Om en gamma män ni ka inte kan bo kvar i den egna bostaden, bör det finnas tigång ti koekti\ t och enskit skyddat boende hest i det egna 1 Rik'(/agen / sam/. Nr

3 Mot. 1983/84: bostadsområdet. så att hyresgästen känner sig hemma i närmijön. När det inte ängre fungerar kan det bi nödvändigt med dygnetruntomsorg på institution. Detta besut måste om möjigt tas tisammans med den person det gäer. Det får inte vara anhörigas oro eer dåiga samvete eer personaens påtryckningar som bir orsaken ti förfyttningen. Antaet förfyttningar måste håas nere. En gamma människa som måste fytta atför många gånger ti främmande mijöer förorar fotfästet i tivaron. De ädres boende Antaet patser i det som förr hette åderdomshem var 1983 ca och beräkna minska. servicehus är antaet ägenheter ungefär Servicehus/åderdomshem bör inte byggas för stora utan paneras i mindre enheter i oika kommundear. Genom utbidning av persona och omäggning av arbetsrutiner bör både servicehus och åderdomshem kunna bjuda en mijö där de ädre på samma sätt som hemma sjäva utför de dagiga syssor de kan kara. Det finns starka kä att eftersträva oika varianter av boende och vård för ädre. Lokaa sjukhem Det bör vara möjigt att successivt kompettera den tisyn och medicinska v:1rd om bir aktue med stigande åder utan att den gama ska behöva byta bostad. Ett sådant aternativ är okaa sjukhem. Häso- och sjukvårdsförvatningen inom Stockhoms äns andsting har åtit utarbeta en rapport om okaa sjukhem. I denna rapport beskrivs aternativet så här: Ett okat sjukhem innebär ett boende i hemik mijö för patient som är i sådant behov av hjäp att han/hon inte kan bo kvar i sin bostad och inte heer är i behov av det stora sjukhusets medicinska och rehabiiterande å ngvårdsresu rser. Varje patient ska ha tigång ti ett eget rum och kunna väja mean enskidhet och gemenskap. Det egna rummet ger möjighet ti att vara i fred, samt att taa ostört med anhöriga, persona och medpatienter. Patienten ska trots sitt vårdbehov kunna behåa sin personiga integritet. Det ska finnas namnskyt på dörren och man bestämmer sjäv när man vi ta emot besök. Måsättningen är att patienten ska bo kvar i sin invanda mijö nära vänner och bekanta. Den som varit van att bo i centrum av en storstad, med dess puserande iv, vi troigen vistas kvar där, medan den som bott i en förortskommun äkert vi tanna där. Anäggningen ska så ångt som möjigt ha hemkaraktär: Varje vårdrumsenhet ska ha eget toaettrum med dusch samt förvaringsutrymmen för personiga tihörigheter. Säng och sängbord ingår i vårdrummets grundutrustning, i övrigt bör patienten få möbera med egna möber.

4 Mot. 1983/84: En adekvat vård för emeertid inte hindras, och behov av tekni ka hjäpmede kan begränsa innehavet av egna möber. För den som inte har eer vi ta med egna möber tihandahåer sjukhemmet även övriga möber, som så itet som möjigt bör ha institution karaktär. Hygieniska krav får inte i onödan inkräkta på mijön. Stoar bör t. ex. kunna ha norma kädse. Där så erfordras kan man ha past eer gaon under ett tvättbart överdrag. Bommor, prydnadssaker, fotografier och iknande ger en personig präge och hemkänsa. Huvuddeen av patienterna vid okaa sjukhem är gama människor. Besök av barn, barnbarn och vänner måste underättas. Måtiderna är en viktig de av det dagiga ivet vid ett okat sjukhem. Här måste patienterna ha möjighet att bestämma över sin situation. Om man önskar ska man få äte i sitt eget rum. Andra föredrar kanske att äta tisammans i grupp. Vamöjigheter bör finnas mean större och mindre matpatser t. ex för 4-8 per on er. Måtiderna ska serveras på ett titaande ätt och tiräckig tid ka an ås för dessa. Patienterna ska i ugn och ro och under trivsamma former ha möjighet att äta. Kostens betydese bör beaktas mer och mer när det gäer patienternas väbefinnande. Det iir därför också viktigt att personaen bir medveten om detta och erhåer utbidning om näringsära och matningsteknik. Vi menar att detta aternativ för ädres boende och vård har stora förtjänster. En expan ion av okaa sjukhem kue annoikt minska behovet av patser inom den sutna ångtidsvården. Stat makterna bör uttaa sitt töd för en sådan utvecking. Hemsjukvården Som vi tidigare framhåit bör man eftersträva att håa nere antaet förnyttningar för gama människor. De som så önskar bör så änge det är möjigt kunna få omsorg och medicinsk vård i sin invanda hemmijö. En ökad satsning på hemsjukvård är därför angeägen. Utöver den tisyn och hjäp som hemsamariter ombesörjer ska atså den game kunna få regebunden tisyn av distriktssjuksköterska och vid behov av äkare. Även en expansion av denna vårdform avastar den sutna ångtidssjukvården. Långtidssjukvård den sutna ångvården ska bara de finnas som behöver medicinsk vård och dygnet-runt-omsorg. Enigt LKELP skue det 1983 finnas ungefär patser inom den sjukhusansutna ångtidssjukvården. Därefter paneras en ökning fram ti 1987 med ca patser. Långtidssjukvård bedrivs des vid sjukhusansutna avdeningar, des vid mindre sjukhem. Utmärkande för dagens institutionea ångtidssjukvård är att den het prägas av sjukhusmijön, att patienten kan ha få personiga saker med sig och ofta dear rum med annan patient.

5 Mot. 1983/84: Det borde vara en sjävkar rättighet att få ett eget rum. att ha med en de av sina egna möber, att ha sina egna käder om vårdbehovet är sådant att per onen i fråga kommer att tibringa resten av sin evnad på ångvården. Den disku sion om en ny inriktning när det gäer vården av ångtidsjuka och de försök som startat måste få påverka den kommande utbyggnaden. Vi menar att man bör hejda fortsatt utbyggnad av den sutna ångtidssjukvården i dess traditionea form ti förmån för oika aternativ av öppen vård, uppsökande vård, okaa sjukhem etc. Låt oss också ta vara på det bästa av de utänd ka - b. a. danska - erfarenheter och omsätta dem i vår egen vård. Ädre invandrare De ädre invandrarnas situation har inte uppmärksammats tiräckigt. Hittis har de utgjort en iten de av invandrargruppen, men redan omkring år är de ca mot i dag omkring Många av invandrarna drömmer om att åka hem när de bir ädre. A\ oika anedningar bir det kanske inte atid så. Det är därför viktigt att kommuner och andsting. gärna tisammans med invandrarorganisationerna. undersöker vika behov och önskemå de ädre invandrarna har. En svårighet är språket. Även om språkkunskaperna i svenska varit reativt goda under den yrkesverksamma deen av ivet kan de för vinna vid högre åder. Det förekommer tyvärr i dag att ädre invandrare som inte kan sven ka paceras på en avdening där det enbart finns svensktaande persona. Resutatet bir atför fort och atför ofta en het desorienterad människa. Från en de invandrarföreningar har framfört ön kemå om att personer som taar samma språk ska få möjighet att komma ti samma avdening i servicehus eer åderdomshem och att där ka finnas tvåspråkig persona. Det är enigt vår mening ett rimigt önskemå. Invandrare inom ångtidssjukvården bör tigodoses på iknande ätt. Det behövs förbättrad information ti svensktaande persona i invandrarfrågor om hur tokhjäp kan och bör användas. Fantasi och okonventionea ösningar behövs för att göra ivet ättare för de ädre invandrarna. Detta behöver inte atid kräva ökade ekonomiska resurser. Det kan ofta räcka med organisatoriska förändringar. I Statens ro Regeringen bör vidta åtgärder för att främja en utvecking av ädreomsorgen som bättre stämmer överens med de ädres önskningar och behov samt stimuera andsting och kommuner ti insatser i en sådan riktning. Som vägedning för den ädreomsorg för vika kommunerna hr ansvar utfärdar tisynsmyndigheten (sociastyresen) amänna råd. Riksdagen

6 ot. 1983/84: bör ge regeringen ti känna, att vad som här anfört beträffande den öppna ädreomsorgen bör avspegas i dessa amänna råd. Enigt häso- och sjukvårdsagen ska tisynsmyndigheten (sociastyresen) föja och stödja sjukvårdshuvudmännen i dera arbete. Det bör b. a. ta sig uttryck i erfaren het utbyte mean myndighet och sjukvårdshuvudmännen. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen ti känna, att vad här anförts beträffande den sutna ångtidssjukvården bör avspegas i detta erfarenhetsutbyte. statsbidragen Staten bidrar ti ädreomsorgen genom speciadestinerade bidrag. Stat - bidragets utformning är i högsta grad styrande för viken typ av insat er som kommuner och and ting gör. F. n. utgår inget statsbidrag ti persona vid åderdomshem, däremot vid servicehusen. De enare kan dessutom finansieras med statiga bostadsån. Riksdagen har vid upprepade tifäen updragit åt regeringen att se över statsbidragsbestämmeserna för ädres boende. Det är angeäget att riksdagen snarast föreäggs ett försag, som tiåter nexiba ösningar som tar hän yn ti okaa förhåanden. Hemstäan Med stöd av ovanstående hemstäs*. att riksdagen om sin mening ger regeringen ti känna vad i motionen anförts beträffande den öppna ådringsvården. 2. att rik dagen om in mening ger regeringen ti känna vad i motionen anfört beträffande den sutna ångtidssjukvården. 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vad i motionen anförts beträffande ädre invandrares vikor i ådringsvården. Stockhom den 25 januari 1984 JA -ERIK WIKSTRÖM (fp) JÖRGE ULLE HAG (fp) KERSTI EKMA (fp) KARL ERIK ERIKSSO (fp) GEMAR ELIASSO (fp) Se även motion 1983/84:2077.