/85:2927 Åke Gustavsson m. fl. Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85: 115) Mot. 1984/85. Motion

Transkript

1 Motion Mot. 1984/ /85:2927 Åke Gustavsson m. f. Regiona utvecking och utjämning (prop. 1984/85: 115) o Regionapoitikens genomförande bör ti stor de decentraiseras ti änsnivån, som föjd av att poitiken mer inriktas på att utvecka regionernas och gesbygdernas egna resurser. o Regionapoitiken bör i ökad utsträckning inriktas på att bygga upp infrastrukturen i regionapoitiskt prioriterade områden. o Det regionapoitiska stödet bör utformas så att det mer än tidigare stöd j er "mjuka" investeringar i främst teknik och marknadsutvecking. o o Det finns ett stort behov av att nå ut med regionapoitiken ti de mest utprägade gesbygdsområdena. Det regionapoitiska arbetet måste ske på bred front. Industri och regionapoitiska insatser måste stödja och kompettera varandra. Samverkan med b. a. arbetsmarknads-, utbidnings-, kommunikations- och jordbrukspoitiken är nödvändig. Att påverka den offentiga sektorns verksamhet och okaisering är också en viktig de av regionapoitiken. Vi dear dessa utgångspunkter för en aktiv regionapoitik och häsar därför med tifredsstäese att regeringen genom propositionen tar viktiga steg för att ytterigare utvecka regionapoitiken. Inom J ön köpings än finns en avarig obaans i näringsiv och syssesättning. I den östra änsdeen finns ett mycket stort beroende av den träbearbetande industrin. Inom Nässjö. Eksjö, Sävsjö, Vetanda, Aneby och Tranås är i genomsnitt omkring häften av de industrianstäda syssesatta inom den träbearbetande industrin. Arbetsöshetstaen är inom dessa kommuner förhåandevis höga med undantag av den minsta kommunen, Aneby. den sydvästra änsdeen med dominans av verkstadsindustri samt pastoch gummiindustri är syssesättningsäget förhåandevis gott. Länets befokning har under de fyra senaste åren minskat. Under perioden var minskningen personer. Befokningsminskningen hade en mycket kar tyngdpunkt i änets östra dear. Riksdagen sam/. Nr

2 Mot. 1984/85: Nedan redovi as den ångsiktiga befokningsutveckingen för Jönköpings äns oika dear. Borok i v utvocki v i oiko e adeor ) Iftdea S7d äotra wdohd 110 #, too,,,,..,..,,..',.., #:: nu ö P ta&/ YICI "7 Lbot Öotra d o od eo 85 Regeringens försag att änen ska få större regionaa utvecking in atser och större besutsbefogenheter gör att samhäet får ett bättre regionapoitiskt instrument än hittis. Beträffande fördeningen av dessa mede mean änen vi vi starkt understryka att stor hänsyn bör tas ti situationen i Jönköpings äns östra dear. Därför vi vi understryka vad industriministern anför på s. 22 i propositionen: Fördeningen av mede för regionaa utveckingsinsatser ska, som jag tidigare angivit, grundas på probemens omfattning och karaktär i de skida änen. Detta innebär att även probem i orter/regioner utanför stödområdena bör beaktas vid regeringens fördening av dessa mede, t. ex. i Ö stra Småand, Bekinge och Sjuhäradsbygden. De mede för regionaa utveckingsinsatser, som änsstyresen för Jönköpings än disponerar för innevarande budgetår, är begränsade ti3.5 mij. kr. Dessa mede ka sedan fördeas mean regionat utveckingsarbete. investeringsbidrag och gesbygdsinsatser. En annorunda prioritering inom det av regeringen föresagna utökade ansaget är nödvändig. de inedningsvis nämnda utgångspunkterna framhås att regionapoitiken i ökad utsträckning bör inriktas på att bygga upp infrastrukturen i regionapoitiskt prioriterade områden. Det finns fera exempe på att en sådan inriktning kan vara mycket bra. Ett sådant exempe är breddningen av järnvägen Pauiström-Vetanda, som beräknas ge en mycket god effekt för näringsivets transportmöjigheter. Inom änets östra dear finns exempe på behov av förbätṭringar av fera riksvägar. Det gäer främ t ny st äckning av riksväg 31 på sträckorna Ö ggestorp-nässjö samt Gisshut-Rödjenäs. iksom förbifarter för Eksjö och Aneby. Samtiga dessa projekt igger för närvaran-

3 ot. 1984/85: de ångt fram i investeringspanerna för vägverket. I en annan av utgångspunkterna framhås att det regionapoitiska stödet mer ska stödja "mjuka" investeringar än tidigare. Inom den träbearbetande industrin, som ti den het dominerande deen bedrivs i mindre och medestora företag, finns många gånger behov av stöd för underättande av kundkontakter och marknadsföring. Ti och med inom fera förhåandevis stora träföretag inom husbran chen är det förenat med mycket stora ansträngningar under ång tid att söka och finna eer utvecka exportmarknader. Genom regeringens proposition 1983/84:168 och det därpå föjande riksdagsbesutet förbättrades förutsättningarna för trähusindustrins export. Trots detta har trähusföretagen i mycket iten utsträckning. med något undantag, måmedvetet satsat på exportmarknaden. Genom vikande inhemsk efterfrågan och otiräckig export har resutatet bivit att några av trähustiverkarna i östra änsdeen har sagits ut ur marknaden. Andra har behov av att kraftigt förbättra sina resutat för att kunna kara sig på sikt. Ett begrepp om frågans vikt får man genom påpekandet av det faktum att omkring 60 % av andets trähustiverkning sker i de östra dearna av Jönköpings än. Här sker nu sedan fera år en kraftig syssesättningsminskning. Det är därför nödvändigt att ytterigare ansträngningar görs för att öka exporten. Syssesättningsutveckingen inom trähusbranschen för riket om hehet framgår av nedanstående figur, som taar för sig sjäv. SYSSELSÄTTNINGEN TRÄHUSBRANSCHEN Anta sysseutta ,,,,,,, ' f. :.,,,,,,,,,,,, / ,,,,,,,,1111. ' Ar

4 Mot. 1984/85: statsmakterna har vidtagit viktiga åtgärder för att underätta trähusexport. Från branschens sida har man såedes bättre förutsättningar än tidigare att gå ut på exportmarknaden. Men för att yckas med detta måste en större samverkan mean företagen komma ti stånd. Denna uppfattning har även den närmast berörda fackiga organisationen, Svenska träindustriarbetareförbundet, gett starkt uttryck för. Nu tycks en utvecking. om än försiktig. i denna riktning vara på väg. Då är det naturigtvis viktigt att staten även fortsättningsvis stimuerar denna utvecking. Den sociademokratiska regeringen har för sin de i den ovan nämnda propositionen och på annat sätt stött trähusexporten. Statens industriverk har fått mede för exportsatsningar. Inom Sveriges exportråd har Swebex (Svensk bygg- och energiexport) inrättats, som under sitt första verksamhetsår särskit ska prioritera export av trähus. Det är nödvändigt att denna prioritering vidhås även under kommande verksamhetsår om insatsen ska hinna ge ett väsentigt och bestående resutat. En förbättring av orderingången för trähustiverkarna påverkar också en rad undereverantörer, som i stor utsträckning finns inom regionen. Som exempe härpå kan nämnas åkerier samt tiverkare av inredning, eutrustning och tapeter. Industriministern understryker vidare i sina utgångspunkter att det regionapoitiska arbetet måste ske på bred front under medverkan av fera poitikområden. Vi vi för vår de peka på främst två områden där vi ser detta som speciet väsentigt. Det gäer kommunikations- och utbidningsdepartementens ansvarsområden. En av kommunerna. Nässjö. är mycket beroende av två affärsdrivande verk för sin yssesättning, teeverket och statens järnvägar. Teeverket har sitt centraager föragt ti Nässjö och har förutsättningar för att utvecka sin verksamhet. Inköpsavdeningen inom teeverket är i dag föragd ti stockhomstrakten. det mest syssesättningsintensiva området i andet. Geografisk närhet mean centraagret och inköpsavdeningen borde vara en kar förde på marknaden. Inom teeverket sker i dag en modernisering av 204-stationerna för att de ska få större kapacitet. I dag äggs i stor utsträckning dessa arbeten ut på egojobb och man använder sig desutom av tifäiga anstäningar iksom övertid. Genom att okai era denna verksamhet ti Nässjö skue man få ett viktigt tiskott av arbetstifäen. Genom att systematiskt arbeta med orderboksförsäjning från centraagret kan i vart fa nya arbetstifäen skapas. Statens järnvägar är av hävd en stor arbetsgivare i Nässjö. Också här finns det möjigheter ti utökad verksamhet. Under ång tid har man diskuterat uppförandet av en rangerbangård för södra Sverige. SJ har för sin de skjutit denna investering på framtiden; trots att behov föreigger av en effektivare godshantering för såvä transporter inom andet som för export. Genom sin beägenhet utmed södra stambanan och med närhet ti västra stambanan har Nässjö otvetydigt ett fördeaktigt äge. En rangerbangård skue verksamt

5 Mot. 1984/85: bidra ti att b, de säkra de arbetstifäen som redan finn och att medge en utökning. SJ har vidare behov av att bygga en ny impregneringspats i ässjö. Vad som nämnts ovan om affär verken kan utgöra goda exempe på möjigheten för affärsverken att utvecka sin verksamhet i Jönköpings äns östra dear. Ett annat område är utbidning sektorn. För kommunerna i den östra änsdeen uppfattas naturigtvis möjigheterna ti såvä gymnasia utbidning som högre utbidning som väsentig. dag sker en successiv utvecking av samarbetet med universitet och högskoor för distansutbidning inom en rad ämnen. Denna verksamhet bör fortsätta att utveckas. Beträffande den gymnasiaa utbidningen finns ett behov av en utökning av ramarna för framför at teknisk utbidning. En uppbyggnad av den tekniska utbidningen inom den östra deen av Jönköpings än kan ske enigt föjande mode. Tranås som i dag har en tvåårig verkstadsteknisk inje finn behov av att bygga ut undervisningen ti att även omfatta en tredje årskur med inriktning pa en verkstadstekni k speciakurs. Näs jö bör den treariga etekniska utbidningen bygga ut ti att omfatta en fjärde årskur. Eksjö. som i dag har en tvåårig teknisk inje. finns behov av att bygga ut undervisningen ti att även omfatta en tredje år kur i en icke grenindead teknisk inje. Vetanda finns behov av att bygga upp en fjärde årskurs på en maskinteknisk gren innehåande b. a. CAD/CAM-utbidning. Genom en samordnad utvecking av främst den tekniska utbidningen för de östra dearna av J ön köpings än kan man rimigen nå tora effekter för att på sikt bättre hävda näringsivet i denna de av änet. Ungdomen behöver inte heer söka sig från sin hemregion för att få teknisk utbidning och den tekniska kompetensen ökar inom änsdeen ti gagn för befokning och industri. För att denna utvecking ska kunna åstadkommas är det nödvändigt att skoöver tyre en utökar ramarna avseende denna typ av utbidning för Jönköpings än. Tranås kommun är den kommun i änet som under ång tid haft den högsta arbetsösheten. Ti skinad från samtiga andra kommuner i östra änsdeen har Tranås inte en het dominerande träbearbetande industri. Omkring 25 o/c av de industrisyssesatta återfinn inom pä - och bekädnadsindustri, en bransch som ju i sin hehet har haft och fortfarande har probem med vikande syssesättning. Länsstyresen har för sin de i oika omgångar ämnat s. k. projektbidrag ti företag inom kommunen. Länsarbetsnämnden har för sin de av naturiga skä gett Tranås mycket hög prioritet. Utan tvekan har dessa insatser gett ett positivt resutat. Detta understryker ytterigare ett effektivt utnyttjande och samordning av resurser kan ge bra genomsag. Inom arbetarröresen i änet sker i dag ett arbete som syftar ti att bättre

6 Mot. 1984/85: hävda Sävsjö kommun ur syssesättningssynpunkt. Ett av de projekt, om man arbetar med, handar om att ombida Sävsjö jukhus ti ett centrum för rehabiitering av ångtidssjukskrivna och ångtidsarbetsösa. De sociademokratiska riksdagsmännen från änet har i en annan motion väckt denna fråga i riksdagen under den amänna motionstiden. Med hänvisning ti ovanstående hemstäer vi. att riksdagen besutar att som sin mening ge regeringen ti känna vad som i motionen anförts beträffande prioriteringen av önköpings än vid fördeningen av mede för regionat utveckingsarbete, 2. att riksdagen besutar att som sin mening ge regeringen ti känna vad som i motionen anförts om prioritering av export av trähus inom Swebex ansvarsområde, 3. att riksdagen besutar hos regeringen begära utredning om ett samat investeringsprogram inom den statiga sektorn, ink. de affärsdrivande verken, för den östra deen av Jönköpings än, 4. att riksdagen besutar att inom ramen för budgetpropositionen föresagna mede omfördea inom de sutiga ramarna för gymnasieutbidning så att de utökas för östra kommunerna i Jönköpings än i enighet med vad som anförts i motionen. Stockhom den20mars 1985 ÅKE GUSTAVSSON (s) CATARINA RÖNNUNG (s) HELGE KLÖVER (s) INGEGERD ELM (s) NILS NORDH (s)