Att vara m ultinationell

Transkript

1 MARIANNE ENGDAHL: Att vara m utinatione Mutinationea företag utsätts ofta för kritik, i Sverige inte minst från fackets sida. Marianne Engdah är anstäd i Svenska She, ett av de företag som under ojekrisen kommit i bickpunkten. H on menar att kritiken är orättvis mot företaget och skadig för de anstäda och rent av ett hot mot deras trygghet. Hennes artike handar om vad ett mutinationet företag är och hur det fungerar. Företag somförmår "gå över gränserna" är uppenbarigen både nyttiga och nödvändiga för värdsekonomin, inte minst för utveckingsänderna, men de tvingas ära sig att baansera mean oika nationea intressen och förändrade poitiska förutsättningar. Det är få företeeser i det nutida samhäet som väckt så heta känsor ti iv och gett upphov ti en sådan mytbidning som de mutinationea företagen (MNF). Negativa skriverier förekommer i speciet den fackiga pressen om denna boagstyp. På sista tiden har dessutom TCO i samband. med den Eckerbergska utredningen stät sig på den sida som förordar starkare kontroåtgärder gentemot MNF. Detta är kart diskriminerande mot MNF och därmed mot de svenska anstäda i dessa företag. I mitt eget företag är edningen hesvensk och ikaså det stora fertaet av de anstäda. Enigt god praxis föjer boaget de reger och bestämmeser, som gäer för a boagsverksamhet i Sverige. Om MNF cirkuerar ofta onyanserade myter. Det har sagts att de har utövat otiböriga poitiska påtryckningar - i Latinamerika att de inte har utövat tiräckigt stora poitiska påtryckningar - i Sydafrika att de kontroeras från det and där moderboagen har sitt säte på ett sådant sätt att enbart detta and ska dra nytta av verksamheten att de betaar minimaa eer inga skatter okat och att de överför aa vinstmede ti utandet att de expoaterar ågavönad arbetskraft att de vägrar överföra sin teknoogi, eer, om de gör det, att de tar för mycket betat för den. Naturigtvis har det atid funnits företag, som uppträder på ett otibörigt sätt, oberoende av ägarförhåanden och storek. Men

2 377 det rör sig om undantagsfa och dessa undantag bör inte undanskymma de värdefua insatser, som MNF gjort och gör för den ekonomiska utveckingen. Det finns dock ett område, där det kan uppstå konfikter, som kan få meniga effekter för såvä MNF som värdsekonomin, nämigen motstridiga nationea intressen och agstiftningar. Inom detta område har det av hävd rått en motsättning mean det ömsesidiga beroende, som finns inbyggt i värdshanden, och enskida regeringars önskan att ensidigt skydda det egna andets intressen. Det här är inget nytt probem. Det visar dock en tendens att bi atmer svåröst i samma takt som värdens nationer bir mera beroende av varandra och samtidigt mera sjävständiga. Detta är en situation, som de mutinationea företagen måste anpassa sig ti genom såvä strukturea som organisatoriska förändringar. De t;jutinationea företagens stora betydese för värdsekonomin förtjänar att understrykas. Avariga kompikationer skue kunna bi föjden av om den värdefua tigång, som de är, inte utnyttjades. Redan i dag finns det dock tyvärr tecken som tyder på att åtskiiga sådana företag håer på att dra sig ur sioa engagemang på oika hå i värden. Baansen mean risk och vinst i samband med internationea investeringar hänger redan nu på en skör tråd. Många mutinationea företag avstår därför från direkta investeringar. I stäet står de ti tjänst med teknisk rådgivning mot betaning. Orsakerna ti denna förändring är många. En bidragande faktor är dock utan tvekan den osäkerhet, som råder beträffande de poitiska riskerna - något som avspegas i den fientiga instäning som finns gentemot utändska investeringar. MNF:s bidrag ti värdsekonomin Vari består då MNF:s speciea värde? Man brukar taa om ett föde över gränserna, som ger ett gott utnyttjande av arbetskraft, kunskaper och kapita. Företagens största bidrag ti värdsekonomin torde dock bestå i att de har förmåga att organisera sina resurser, att panera, bygga och driva anäggningar samt distribuera varor över många gränser. Därvid söker de anpassningsbara MNF-företagen ta hänsyn ti såvä förhärskande internationea attityder och regesystem som formea och informea krav i respektive änder. Anpassningsbara och integrerade företagsorganisationers unika värde har insetts av band annat Comecon-änderna. Dessa änder konkurrerar faktiskt sinsemean om att få ta dessa företags tjänster i anspråk. Vidare framhås betydesen av MNF i OECD:s dekaration och riktinjer för mutinationea företag från Samma år förkarade Förenta Nationernas Commission on Transnationa Corporations, att en av kommissionens viktigaste måsättningar skue vara att "främja de transnationea företagens positiva bidrag ti natione utvecking och ekonomisk tiväxt i värden". Det ska inte döjas, att krav på kontro av MNF höjts i internationea organ, men någon enighet om behoven av sådan kontro har ännu ej nåtts.

3 378 ( MNF kan ämna ytterigare ett bidrag, som inte har något med teknoogi att göra och som inte har bivit tiräckigt beyst. MNF kan bi ännu mer betydesefua kataysatorer för sociaa förändringar i utveckingsänderna, när de understödjer arbetskraftens rörighet och bedriver sin verksamhet enigt god affärssed. Utveckingsänder har därför ofta bett MNF stanna kvar i andet som kompanjoner ti nationea boag eer som entreprenörer just för att man inom andet önskat bibehåa goda administrativa normer och trots att man inte behövt utnyttja företagens tekniska kunskaper. försag ger appåder från Sovjet-bockets sida. Men det råder ingen samstämmighet mean vad som sägs på dessa möten och det som sägs vid de förhandingar, som utveckingsänderna för med de mutinationea företagen. Debatten om MNF:s negativa inverkan på utveckingsänder kommer utan tvive att ändra karaktär, eftersom många av dessa änder nu uppever en betydande industri aisering. Många av dem har redan börjat bygga ut förgreningar av sina egna företag Kritiken Men det räcker inte med att säga, att MNF har sitt speciea värde. De är också utsatta för kritik från såvä industriänder, utveck- ingsänder som från företagens hemänder. 75 % av aa transnationea investeringar sker i industriänderna. Ekonomisk nationaism och fruktan för ekonomisk dominans har föranett bidandet av organisationer i ett ferta stater, vika har ti syfte att motverka de mutinationea företagens antiprotektionistiska inverkan. Det existerar atså i dag barriärer mot transnationea investeringar. Dessa barriärer håer dock på att brytas ned. Det finns en mångfad exempe på att man i stäet försöker dra ti sig fera utändska investeringar- ja, just i de änder som fört den mest protektionistiska poitiken börjar man frukta, att MNF håer på att dra sig ur sina utändska investeringar. En sådan är påtryckningsgruppernas ak tioner. Oppositionen från dessa grupper är Utveckingsändernas fientiga instäning ti MNF ter sig egentigen ganska egendom- ig. De vet ju innerst inne, att de behöver utändska investeringar - även om de tycker ia om dem, eftersom de anses som en kvareva från kooniaismens tidevarv. Denna fientiga instäning får änderna att bida de mest otroiga grupperingar vid internationea möten, att ägga fram försag om oreaistiska vikor och kontroåtgärder. Sådana utomands. Dessa nya mutinationea företag stäs naturigtvis inför samma probem som de redan etaberade. Förhåandena mean de mutinationea företagen och det stora fertaet utveckingsänder torde därför i framtiden inte ge anedning ti några större probem. Förutsättningen är att MNF i tid och i aa skiften anpassar sig ti poitiska svängningar och ti förekommande agstiftning. Det som är mest oroande är kritiken av och den fientiga instäningen ti MNF i industriänderna. Eer om "fientighet" är ett atför starkt ord, misstänkiggörande av dem och påtryckningarna mot dem. Misstänkiggöraodet tar sig oika former.

4 379 av högst skiftande art men den är samtidigt mycket koncentrerad. Den spänner över ett spektrum, som sträcker sig från ett bestämt motstånd mot kapitaism ti en kritik mot mutinationea företag som ett mede att uppnå egna poitiska må. En annan är fackföreningarnas instäning. Här står M F inför ett adees speciet probem. A ena sidan utsätts de för påtryckningar från OECD-ändernas regeringar och dessa änders fackiga organisationer om bibehåen eer ökad syssesättning inom det egna andet. A andra sidan stäer utveckingsänderna krav på att få samma arbetstifäen. Dessa änder har ju mycket itet att erbjuda vid sidan av en viig och utveckingsbar arbetsstyrka tiägre kostnader. Det är naturigt, att fackets ombudsmän hyser motvija mot export av arbetstifäen. Ändock är det ju kostnadsnivåerna i hemänder med höga standardkrav som är en av orsakerna ti export av arbetstifäen. När det inte går att hindra denna export, försöker facket i stäet öka sitt infytande över nationsgränser. Det är emeertid svårt att förstå, hur en internationaisering av fackföreningsröresens infytande kan bi effektiv, eftersom de regionaa intressena varierar så mycket. Moderboag och dotterboag När man vä vädrat a kritik gentemot MNF, kommer man nästan atid ti sist fram ti frågorna: Vem kontroerar de mutinationea företagen? Mot vem är de ojaa? Innehar de inte en suverän makt på grund av sin storek? Är de inte ti föjd av detta oåtkom- iga för vaniga individer, för påtryckningsgrupper, fackföreningar, regeringar, ja, för samhäet i sin hehet? Ankagesen om maktfukomigheten inom MNF förutsätter inte endast, att ett mutinationet företag skue ha möjighet att arbeta utanför varje tänkbar regerings maktsfär. Den utgår också från, att de mutinationea företagen har en centra edning, som eder företagens verksamhet på ett sådant sätt, att ingen hänsyn behöver tas ti agar och bestämmeser. Men detta stämmer inte med verkigheten. Mutinationea företag arbetar inte i något vakuum. Varje and har sina egna agar. Dessa agar måste föjas av de mutinationea företagens dotterboag, vikas edningar ansvarar för verksamheten i andet. Det är ti och med så, att MNF-dotterboagen måste vädja om att få bi behandade på samma sätt som nationea boag, så att de inte bir diskriminerade. Det förekommer, att en regering går så ångt, att den nationaiserar, ja, ti och med konfiskerar mutinationea boags dotterboag utan hänsynstagande ti internationea rättsreger och utan hänsyn ti tigångarnas värde. Varje suverän stat, hur iten den än är, kan atså utöva en effektiv makt över mutinationea företags tigångar inom andet, hur stora boagen än är. Respektive moderboag har sjäva endast ett begränsat infytande över sina dotterboagjust ti föjd av nationea agar och natione poitik. Detta är ett diemma, som aa MNF står inför - att kunna gå baansgång mean ett med nödvändighet centraiserat ansvarsutövande och en decentraiserad verksamhet.

5 380 När det gäer centraa instansers finansiea ansvarsutövning, måste ett mutinationet företag arbeta efter normer, som gäer generet för hea koncernen. Dessa normer faststäs i de änder, där moderboagets aktier utbjuds ti försäjning. Av hänsyn ti ägare och finansiärer måste normerna gäa för aa dotterboag inom koncernen. Många mutinationea företag har även andra normer, som gäer för hea koncernen. Sådana normer kan avse sociat ansvar, integritet och etik, ett skyddande av koncernens namn, anseende och varumärke. Vidare har man med gädje häsat de friviiga riktinjer, som utarbetats av oika organisationer för just mutinationea företag, riktinjer som i sin tiämpning bör fungera som effektivt skydd mot ansvarsfua kritiker. Internatione kontro Nu finns det personer, som kräver mer av de mutinationea företagen än att de föjer givna normer och de änders agar, inom vika de bedriver verksamhet. Dessa personer vi ha en internatione kontro av MNF. Men hur ska en sådan kontro utövas? Genom någon form av övernatione myndighet? Genom mutiateraa avta? Det är svårt att sätta sig in i hur en sådan övernatione myndighet ska kunna fungera. Den skue kräva en enorm byråkratisk apparat, som skue stå fjärran från de probem, som uppstår i sinnevärden, och vara fjärmad från såvä regeringsorgan som näringsivet i stort. Det finns i dag få tecken som tyder på, att nationea regeringar skue vara viiga att deegera sitt ansvar för investeringsfrågor ti ett internationet organ. Därför verkar argumenten för bindande koder och tribunaer, förhör och straffavgifter atid akademiska. Värden syns ännu inte vara redo för en internatione värdsordning, när det gäer ekonomiska ting. Därför måste vi fortsätta att eva med våra probem - motsägesefua nationea intressen, vika utsätter de mutinationea företagen för motstridiga yttre påtryckningar. Men var och en borde förstå, att det kan kännas besvärande för ett MNF att utsättas för motstridiga agstiftningar och påtryckningar och att de reagerar mot sådant. Det finns en ång ista över exempe på hur änder försökt utöva sin makt på ett sådant sätt att det fått exterritoriea föjder. Här ska endast nämnas några: Arabändernas bojkott mot Israe samt Förenta Staternas antibojkottagstiftning. Statig taxering i Förenta Staterna av inkomster från goba verksamhet, även om denna verksamhet inte har minsta anknytning ti Förenta Staterna. (Här bör påpekas att de mutinationea företagen i dessa fa inte vi undvika beskattning men vä att utsättas för dubbe- eer ti och med trippebeskattning.) Antitrustagstiftningen, som med sina tentaker griper in i andra änders ekonomiska och sociaa verksamhet. Vautabestämmeser, som kan innebära, att vinster ska sändas hem ti moderboagets hemand. Dotterboagets hemand vi däremot naturigtvis att dessa vinster ska återinvesteras okat. Extraterritoriea undersökningar om på-

6 381 stådd skada som åsamkats hemandet utan att det finns något påtagigt bevis för sådan skadeverkan. Krav på framäggande av dokument, som en annan stat önskar hemighåa. Vart och ett av dessa exempe - och det finns många andra iknande - grundar sig på faktiska, nu förekommande fa. Intressekonfikterna De extraterritoriea påtryckningarna har naturigtvis inte atid varit av negativ art. Det skue dock kunna visa sig riskabet, om regeringar och påtryckningsgrupper i de mutinationea företagens hemänder i större utsträckning skue börja använda M F som ett verktyg för att utöva poitisk påtryckning på främmande änders regimer. Regimer byts ut, även vada regeringar byts ut, och ett samhäes uppfattning kan ändras. Men MNF är uppbyggda för att kunna fungera på ång sikt, trots aa förändringar. I just det här avseendet föreigger tydigen en intressekyvning. Generet vi man - och det het korrekt - att de mutinationea företagen ska åta sina dotterboag verka i enighet med de agar, som gäer i det and, där de bedriver verksamhet. Men om denna stat vid något tifäe skue anses som poitiskt oacceptabe, ja, då hörs högjudda röster som kräver att moderboaget ska gripa in i dotterboagens verksamhet på ett sätt som annars skue betraktas som het oacceptabet. Det här är inte någon teoretisk utan en högst ree fara. Under ojekrisen, ti exempe, fanns det regeringar, som genom inofficiea påtryckningar försökte få sina "egna" mutinationea ojeboag att se ti det egna andets intressen. Het pötsigt krävdes av de mutinationea företagen, att de skue övergå från att vara kommersiea och ickepoitiska ti att bi raka motsatsen. Ojeboagen svarade, att de förstod regeringarnas bryderi. Men vem skue då bi utan oja? I ett sådant diemma finns det endast ett svar för ett boag med fastagda internationea förpikteser, nämigen att fördea tigångarna rättvist efter objektiva kriterier. Annars skue boagen ganska snart ha stått utan kunder. De vet, att de skue mista sitt rykte som påitiga internationea everantörer, om de toge speciea ojaitetshänsyn och behandade sina kunder oika. Om de skue anses vara sitt hemands ydiga verktyg och därigenom svika gjorda åtaganden, skue de föras ti ruinens brant. Hittis har de festa ojeboagen kunnat bibehåa sin integritet i detta avseende. För att göra en summering: De mutinationea företagen måste kunna gå baansgång, när det gäer att respektera oika nationers intressen i en värd bestående av sinsemean starkt konkurrerande nationea stater, som svartsjukt bevakar sin egen suveränitet. Inom ett mutinationet företag måste man såedes vara något av baanskonstnär. Suveräna stater, samhäen, påtryckningsgrupper, individer- aa försöker dra ti sig dess uppmärksamhet och hjäpa eer hindra det. Det finns dock en skinad mean en baanskonstnär och ett mutinationet före-

7 382 tag. Baanskonstnären är en underhåare; det mutinationea företaget däremot är en integrerad och viktig de av det gobaa ekonomiska systemet. Regeringar har atför ätt att tycka, att de inte skadar MNF genom att införa ytterigare agar, som kan ge upphov ti konfikter med någon annan regering, eer försätta företaget i en situation, som kan väcka ont bod inom företaget och hos dess medarbetare. Den kumuativa effekten av aa ingrepp kan i ånga oppet få det mutinationea företaget att avstå från utandsinvesteringar eer att väja att säga nej i vaet mean två investeringsaternativ.