l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l
|
|
- Carina Sundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as. Snarare är situationen den motsatta. De patienter som i dag vistas på våra akutsjukhus är ofta mera vårdkrävande än patienterna var for bara några tiota år sedan. En orsak ti detta är att dagens forbättrade och mera avancerade behandingsmetoder kräver mera övervakning, intensivare eftervård och mera omfattande psykoogiskt stöd ti patienterna från vårdpersonaen. Moderna behandingsmetoder innebär dessutom ofta sofistikerade avvägningar mean risker och vinster för patienterna. Därmed ger de också upphov ti svåra etiska stäningstaganden. Det är äkarna som ytterst gör dessa avväganden men besuten påverkar personaens reation ti patienterna och därmed omvårdnadsarbetets innehå. K vaieten i omvårdnaden har diskuterats och kritiserats senare år.trots att ambitionerna for vården höjts b. a. i agstiftningen har probemen inom vården inte minskat. Kritiken handar om dåig kvaitet i omhändertagandet av patienter som t. ex. bristande tisyn, misstag eer feaktigheter i omvårdnadsarbetet, brister i samband med matning och matdening, bristande smärtindring, dåig eer bristande information, bristande samarbete mean vårdavdeningar och hemsjukvården. Vårdpersonaen, inte minst de omvårdnadsansvariga sjuksköterskorna, uppever dessa brister och känner en ständig oro for att misstag ska begås. Det innebär att många sjuksköterskor i dag arbetar med en ständig känsa av otiräckighet eer stress. Omvårdnad bygger på kunskaper, reationer, tiit och förtroende Omvårdnad innebär att hjäpa någon att tigodose sina amänmänskiga och personiga behov. Varje människa har förmåga ti omvårdnad och ger också på ett sjävkart sätt sådan ti barn, fdrädrar, anhöriga och vänner. Omvårdnad inom häso- och sjukvården ges under andra förutsättningar än i vardagsivet. vården finns inte de sjävkara naturiga reationerna mean vårdare och patient som är en förutsättning för omvårdnaden. Vårdaren måste därför söka skapa en sådan förtroendefu reation. Smärta, ångest, avancerad teknik och främmande mijöer är exempe på faktorer som kan försvåra denna uppgift. Omvårdnad inom häso- och sjukvården är att hjäpa patienten att bi 14
2 frisk, att må vä trots sjukdom eer att få en fridfu död. Omvårdnaden berör människans aa dimensioner, såvä fysiska, psykiska som sociaa och andiga. Omvårdnadens betydese fcir patientens väbefinnande hade Forence Nightingae på sin tid kart fcir sig, men under ång tid efter henne har omvårdnaden negigerats och nedvärderats. Ti viss de beror detta des på den kunskapssyn och tradition som råder i samhäet, des på att omvårdnad av hävd varit kvinnors område. Historiskt sett fick kvinnorna oftast sin utbidning inom hemmets väggar. Det var där fickorna ärde sig att vårda ädre anhöriga, småsyskon och grannar. Omvårdnadsarbete bygger ti vissa dear på fcirtrogenhetskunskap eer tyst kunskap. sjuksköterskor t. ex. är därför ovana att i ord beskriva sina egna praktiska kunskaper. Medan de tekniska sjukvårdsuppgifterna kan beskrivas i ord saknar den "mjukare" deen av vården ti stor de ett språk. Dessutom saknar omvårdnaden fortfarande entydiga begrepp fcir de arbetsuppgifter som ingår. Detta är säkert bakgrunden ti att forskning och utvecking i omvårdnad har säpat efter. Vårdpersona måste få fördjupad kunskap infcir frågan om iv och död, människosyn och ivsåskådning. Kraven på personaen ökar, när de stäs infcir "nya" reigioner och synsätt, inte minst ifrån våra invandrare. Brister i omvårdnaden eder ti onödigt fysiskt och psykiskt idande, forängda vårdtider, fcirsämrad rehabiitering och sämre ivskvaitet, både fcir patienten och dennes anhöriga. Brister i omvårdnaden kan vi exempifiera med de brister som finns när det gäer att indra smärtor. Trots att sociastyresen informerat om behandingen av t. ex. cancersmärt or har inte aa andsting startat smärtindringsprogram. Personaens kunskaper om smärtor och smärtindring är enigt vår mening inte tifredsstäande. Samarbetet mean oika personakategorier som behandar patienter med smärtor är inte tiräckigt utveckat. DärfOr krävs ett samarbete där primärvården iksom de anhöriga är sjävkara parter. häso- och sjukvårdsagen framhåes omvårdnadsarbetets betydese fcir vårdkvaiteten iksom betydesen av trygghet och kontinuitet. Ska vi kunna eva upp ti häso- och sjukvårdsagens krav och intentioner krävs forändringar i vårdutbidning, personafortbidning, bredare rekryteringsbas, karare ansvarsfcirdening, organisationsutvecking, edarskapsutvecking och forbättrade möjigheter ti omvårdnadsforskning och utveckingsarbete. Vårdetik Värdefrågor som etik och människosyn stäs på sin spets inom medicinsk vård och omvårdnad. Etik handar om värderingar. Vårdarbete bygger ti stor de på reationer mean människor. Syniga och osyniga värderingar prägar aa reationer. Konsten att vårda kräver teoretiska kunskaper men också praktiskt och känsomässigt kunnande som är vä integrerat i en genomtänkt humanistisk människosyn. Medicinsk etik handar om etiska frågor ur äkarens ansvarsperspektiv 15
3 medan vårdetik berör a vårdpersonas beteende och normsystem. Mået för medicinsk etik och vårdetik är det samma. bekämpa sjukdomar och begränsa idande på e! etiskt genomtänkt sätt. Hur man gör det kan vara oika utifrån oika ansvarspcrspektiv. Etik. människosyn och mänskighetsidea måste teoretiskt diskuteras i utbidningen. Men begreppen måste också fyas med konkret innehå. dvs. reateras ti de praktiska arbetsuppgifterna. Det kan vara svårt för fiosofer och teoretiska etiker a! förstå de konkreta, praktiska etiska diemman som vårdpersona stäs inför dagigen vid matning, avemangsgivning. hcavtväuningar i sängen. i kontakter med edsna och sörjande anhöriga. Vi måste våga ta konsekvenserna av a! vårdyrken inte är yrken band aa andra. Dc kräver speciea förutsättningar av sina utövare. För au bi en bra kinisk äkare. en bra sjuksköterska. sjukgymnast eer undersköterska krävs förutsäuningar och förmåga ti a! utvecka ineveseförmåga. Empati är mänskig mognad. sensibiitet och beredskap och vija ti reation med patienter. I sin avhanding 1985 skrev psykoogen Ua Hom. Uppsaa om empati: "- - - förutsä!!ningarna för empati grundäggs tidigt. redan före e! års åder och utveckingen fortsäer hea ivet". Hon säger också "- - - i varje ku studenter finns några som inte har förutsä!!ningar a! ära sig hantera de psykoogiska krav som reationer ti patienter stäer". Hon refererar ncra internationea undersökningar som visar au bivandc äkare kan tappa sin förmåga ti empati under utbidningens gång. Orsak ti det är enigt Hom den "ensidigt inteektuea naturvetenskapiga inriktningen på utbidningen som medför au studenten använder inteektuea metoder för a ösa probem och gömmer bort a det också finns känsokunskap". Etiskt förhåningssätt i omvårdnaden handar om både inteektuea och känsomässiga kunskaper. Vi menar a! det är viktigt a! se över vårdutbidningarna med avseende på vad dc kräver av sina utövares förmåga a! utvecka och behåa sin empatiska instäning ti patienter/medmänniskor. Föräng gymnasieskoans vårdinje med tredje året snarast Vi vi au den ökning av utbidningspatser en ÖGY som föresås i årets budgetproposition i första hand tideas vårdinjen i gymnasieskoan. Det tredje året ger en efterängtad och nödvändig kunskapshöjning i amänna ämnen. exempevis matematik. engeska. svenska och vårdctik. Nycxamincradc undersköterskor som kommer direkt från vårdinjen iksom sjuksköterskor som har den som bakgrund vinar om au de känner sig ha for dåiga baskunskaper. Både undersköterskor och sjuksköterskor skräms av ansvaret när dc arbetar utan erfarna koegors stöd ördag/söndag eer näucr. Resutatet bir au de söker sig andra arbeten bort från vården. Antaet fa hos ansvarsnämnden har ökat. Feen grundar sig ofta på 16
4 dåiga förkunskaper i b. a. matematik. Det understryker att förängningen av vårdinjen måste ha högsta prioritet. Ungdomar som söker sig ti vårdinjen bör erbjudas en prövotid, t. ex. första terminen. Vi man efter prövotiden inte fortsätta vårdinjen ska tiden/utbidningsinnehået kunna tigodoräknas för annan gymnasieutbidning. En förängning av vårdinjen ti tre år kombinerat med en prövotid bör innebära att de som utbidats har en mera reaistisk syn på vad vårdarbetet kräver av sin utövare. Praktisk-kinisk utbidning 1 Den praktisk-kiniska deen av vårdutbidningarna - både gymnasiets och högskoans - försiggår på vårdavdeningar, vårdcentraer. Eeverna handeds av den persona som finns på enheterna. Handedning ingår i personaens arbetsuppgifter. För denna arbetsuppgift har de säan utbidning. De kiniska praktikperioderna är omfattande och viktiga insag i vårdutbidningarna. De knyter ihop teori med praktik, formar eevernas etiska förhåningssätt, deras attityder och instäning ti patienter och ti omvårdnadsarbetet. Eeverna måste garanteras bra praktisk utbidning av handedare som är intresserade av sin uppgift och kunniga nog för att dea med sig ti eever. Vid panering av bemanning tas säan hänsyn ti att eevhandedning är en väsentig arbetsuppgift i vårdarbetet. Detta eder ti att personaen uppever eevhandedning som svår och betungande. Detta påverkar eeverna som känner sig dåigt omhändertagna. På många hå i andet görs insatser för att förbättra denna situation, t. ex. genom handedarutbidning för undersköterskor och sjuksköterskor. Man har också försökt att arvodera handedningsuppgifterna extra som en uppmuntran. Det behövs nytänkande, t. ex. kinikbundna ärartjänster ärare på avdeningarna som både har hand om eever och inskoning av ny persona eer tjänster som deas mean avdeningsarbetet och utbidningsuppgifter. Mået är att stärka sambandet mean teoretisk utbidning och praktisk verksamhet och samarbetet mean skoan och avdeningen. Bredda rekryteringsbasen Vi menar att rekryteringsbasen ti vårdyrkena kan och bör breddas. Den ettåriga vårdinriktade kompetteringskursen bör finnas kvar som aternativ. Paneringsramen för häso- och sjukvårdsinjen bör tiföras 450 nya patser (en UH Ä s försag) jämfört med propositionens försag om 225. Dessa 450 patser bör tiföras som treårig utbidning. Vi vi också att försöksperioden ska anses vara avsutad och den treåriga utbidningen permanentas som aternativ studiegång inom ramen för häso- och sjukvårdsinjen. Erfarenheterna av försöksperioden är mycket goda. Kostnaderna för de nya patserna beräknas ti ca 2 mij. kr. viket ryms inom den ökade kostnadsram fokpartiet begärt för gymnasieskoan. 17
5 Det bör finnas fera vägar for människor med annan bakgrund än vårdinjen att utbida sig ti vårdyrken. Då bör också rekrytering av ädre människor som tidigare arbetat inom het andra branscher kunna intensifieras. Det innebär att insagen av individuea studiegångar utifrån tidigare utbidning och erfarenheter måste öka. Statigt huvudmannaskap De skä for en forändring av huvudmannaskapet for de medeånga vårdutbidningarna som b. a. fokpartiet f6rde fram i en reservation ti UbU 1984/85:27 gäer fortfarande och är i dag än angeägnare. I reservationen sägs: Föjande skä för ett enhetigt statigt huvudmannaskap kan foras fram, ett effektivt resursutnyttjande. en starkare anknytning ti forskning, en enhetig utbidningskvaitet samt en bättre överbick och samordning. Även enigt utbidningsministerns uppfattning är det angeäget att skapa forutsättningar for en samverkan mean äkarutbidningen och de kommunaa vårdutbidningarna. Utskottet anser att den bästa samverkan mean dessa utbidningar skapas om de får en enhetig statig huvudman. Frågan bör därfor utredas. Statigt huvudmannaskap f6resog också Huvudmannaskapskommitten i sutbetänkandet, SOU 1981:9. Vi håer fast vid att ett gemensamt statigt huvudmannaskap för de kommande vårdutbidningarna på sikt bör genom foras. Forskning i omvårdnad Omvårdnadsforskning inriktas på sjäva vårdprocessen, på den situation och mijö där vården äger rum, på reationer och samspe mean patienter och persona. Omvårdnadsforskare har intresserat sig även for forskning om vårdutbidning och vårdorganisation. Kännetecknande är att omvårdnadsforskarna gärna tar upp probem som den medicinska forskningen hittis inte betraktat som intressanta eer ens forskningsbara. Ett exempe är professor Astrid Norbergs forskning om svårt sjuka patienters ät- och matningsprobem. De medeånga vårdutbidningarna bev högskoeutbidningar 1977 med kommunerna (oftast andstingen) som huvudman. Utbidningarna ska, iksom de statiga högskoornas, vara vetenskapigt grundade, forskningsanknutna och forskningsf6rberedande. Kommunaa högskoan ansvarar inte for forskarutbidning. De som önskar sådan måste registrera sig vid någon fakutet inom den statiga högskoan. Detta kan ge probem vid forskning och utvecking av de medeånga utbidningarnas karaktärsämnen (t. ex. omvårdnad, sjukgymnastik, socia omsorg, arbetsterapi. aboratoriemetodik eer hörsevård) och kräver därfor en god samordning och väutbyggd forskningsanknytning mean grundutbidning och forskning. Ett annat probem är att tio år efter det att högskoereformen genomfordes har omvårdnadsforskningen ännu inte fått sådan stäning att det hunnit tikomma tjänster för dem som går igenom forskarutbidning
6 Rutiner saknas också for hur forskarnas resutat ska göras tigängiga for a persona. Hittis finns statiga, fasta resurser ti forskning om omvårdnad i Linköping och i Umeå. Vi anser att omvårdnadsforskningen ska byggas ut. forsta hand vi vi satsa på resurser som universiteten kan tifora meantjänster och rekryteringstjänster typ högskoeektorer och forskarassistenter. Ytterigare professurer bör tiforas at eftersom kompetens utveckas. Inom medicinska forskningsrådet bör snarast inrättas en särskid avdening for omvårdnad, socia omsorg. arbetsterapi, hörsevård och sjukgymnastik. Avdeningen ska disponera egna mede och sjävkart göra egna prioriteringar. Omvårdnad som forskningsfät etaberades på riksdagens initiativ. Det är angeäget att riksdagen nu uttaar att det är dags att gå vidare och utvecka denna forskning. Regeringen bör presentera forsag med denna innebörd i den kommande forskningspoitiska propositionen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen ti känna. Vårdärare Uppsaa och Mamö har varit f6regångare i att utvecka distansundervisning for vårdärare. Den verksamheten har gjort det möjigt att bi vårdärare och samtidigt kunna bo kvar hemma. Den har också tidragit sig internationet intresse. Och har kara regionapoitiska fördear. Panering for att forändra hea vårdärarutbidningen har pågått sedan 1977, då vårdhögskoorna startades. Utbidningen ska enigt panerna forängas ti fyra terminer och deas i en utbidning for högskoeärare och en för ärare på gymnasieskoans vårdinje. Enigt tidigare paner skue de nya utbidningarna ha startat hösten årets budgetproposition anges att starten får anstå i väntan på att forändringarna i gymnasieutbidningen genomförs. Vi menar att den nya vårdärarutbidningen for bivande ärare inom högskoan bör startas snarast. Lärarutbidningen har ju inte forändrats trots att vårdhögskoorna startades Riksdagen bör även avvisa regeringens forsag ti indragning av 30 nybörjarpatser. Kostnaderna för patserna beräknas ti mij. kr., viket ryms inom den ökade kostnadsram fokpartiet föresagit för högskoan. Ett forsag om minskning bör grundas på en anays av varje regions behov och rekryteringsforutsättningar och forutsättningar for att bedriva utbidning på distans. Det bör ankomma på UHÄ att utföra en sådan anays. Personapoitik som hjäp ti att förändra strukturer i vården Det finns starka samband mean vårdens utvecking och strukturförändring och personautvecking. Vi menar att de andsting som har detta kart for sig kommer att kara av dagens probem och framtidens krav och samtidigt behåa sin persona. strukturomvandingen bör ti stor de kunna ske med hjäp av fort bid- 19
7 ning och samtidig förändring av de grundäggande vårdutbidningarna. Fortbidningen kommer att öka i betydese, viket kan ses i en rad utred- ningar och betänkanden som riksdagen tagit stäning ti redan. Mået att den ägsta kompetensen för arbete med patienter ska vara undersköterska är dock fortfarande avägset. Nya vägar måste prövas för att nå mået. Systematiserad personafortbidning i kombination med oika grader av uppdragsutbidning kan vara en väg. Sverige saknas en rekryteringsgång och utbidningsgång för den som vi avancera i det direkt patientvårdande arbetet. Det gäer sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, hörsevårdsassistenter, biträden och socia service. En högre ambitionsnivå än i dag för kvaitet i vårdarbetet förutsätter sådana rekryteringsmöjigheter. Det bör vara en angeägen uppgift för UH Ä och vårdhögskoorna att utvecka en kvaificerad utbidning som t. ex. eder ti icentiatexamen i omvårdnad. Samtidigt måste det vara en ika angeägen uppgift för andstingen att utvecka tjänster som kräver en sådan bakgrund. Sjävkart innebär god personapoitik också konkurrenskraftiga öner och andra materiea förmåner iksom en bra arbetsmijö. Omvårdnad kan bedrivas även utanfår den offentiga sektorn En bra arbetsmijö kan också innebära att ha fera arbetsgivare att väja mean. Det kan vara berikande för den offentiga sektorn att människor skaffar sig erfarenheter av privat driven omvårdnad och tvärtom. I vår motion om den offentiga sektoms förnyese har vi föresagit att även människor med utbidning i omvårdnad ska kunna starta egen verksamhet inom sitt kompetensområde. Exempe på det är barnmorskor som bedriver förebyggande mödravård i egen regi och sjuksköterskor som organiserar ångvårdskiniker/hemsjukvård. Det finns också exempe på att sociaassistenter bedriver förebyggande socia vård i egen regi. Ansvarsfårdening och edning Ansvarsfrågorna inom häso- och sjukvården är kompicerade. Resurs- och organisationsansvaret har arbetsgivaren-huvudmannen. Yrkesansvaret är individuet och gäer såvä vårdbiträden som äkare. Aa står under sociastyresens tisyn. Aa har ett sjävständigt ansvar för sitt yrkesmässiga handande inom sitt kompetensområde. Utöver detta har överäkare ett agfåst medicinskt edningsansvar som innebär ett yttersta ansvar för att understäd persona fugör sina medicinska åigganden. Det är inte sjävkart att medicinskt och administrativt edningsansvar behöver sammankoppas. Det administrativa edningsansvaret kan mycket vä bäras av annan persona än äkare. Förutsättningen är att denna person har tiräckig och nödvändig utbidning för uppgiften. På sjukhem och i hemsjukvården är det enigt vår uppfattning t. o. m. ämpigare att en sjuksköterska åäggs administrativt edningsansvar eftersom arbetsuppgifema främst gäer omvårdnad. 20
8 På geriatriska kiniker med i huvudsak rehabiiterande inriktning kan på samma sätt en sjukgymnast eer arbetsterapeut bära det administrativa edningsansvaret. Avdeningsföreståndarna ska, enigt vår uppfattning, bära ett totat driftsansvar för sin avdening. Detta innebär ansvar för patienternas omvårdnad, persona, ekonomi och administration och att hon/han är direkt understäd kinikchefen. Det är inte heer ti nackde för rekryteringen av väutbidad sjukvårdspersona att det öppnas nya karriärvägar. Vi behöver bra yrkesfok som stannar kvar i sjukvården. En organisation som stöder omvårdnaden Dagens vårdorganisation är uppbyggd främst för att stödja den medicinska vården. Högt arbetstempo, ökad användning av avancerad teknik, stora vårdbehov hos de festa patienter och hög personaomsättning stäer enorma krav på dagens vårdpersona. Brister i organisationen kan i viss mån överbryggas av kunnig och intresserad persona men inte hur ångt som hest. Det är hög tid att söka komma ti rätta med de uppenbara bristerna. Det s. k. rondsystemet ever forfarande kvar på många hå. Det bygger på en arbetsfördening som utgår från oika praktiska handingar, som ska utföras med eer runt patienten. Ingen vårdare har en hehetsbid av patienterna. Organisationen är därmed ett hinder för möjigheterna att skapa kontinuitet och därmed hindras en meningsfu reation ti patienterna. Oika försök bör uppmuntras i syfte att öka vårdpersonaens möjigheter att ta ett individuet omvårdnadsansvar för varje enskid patient som med parvård-/egensköterskemodeen. Parvård-/egensköterskemodeen för en bättre omvårdnad På många vårdavdeningar i andet pågår försök med en mer omvårdnadsvänig organisationsmodel En mode benämns egensköterska eer parvård, den syftar ti att skapa bättre kontinuitet och förbättrad kommunikation mean patient och vårdare. Försöksverksamheten i Östergötand visade att egensköterskemodeen ger bättre patienttifredsstäese och ökad trivse band personaen. Den innebär att varje patient har sin egen sjuksköterska. Hon/han ansvarar för patientens omvårdnad från inskrivning ti utskrivning. Ti hjäp finns en undersköterska. Avdeningen indeas i fyra enheter med ca sju patienter i varje enhet. I varje enhet finns två sjuksköterskor och två undersköterskor. Avdeningens sjukvårdsbiträden genomgår en förkortad undersköterskeutbidning. Individue vårdpanering är ett nyckeibegrepp. Läkarna poängterar att egensköterskemodeen sparar mycket tid för dem och att avdeningsarbetet fyter ugnare och smidigare än tidigare. sjuksköterskorna har fått förbättrad information och kunskap om patienterna. Undersköterskorna får använda sina kunskaper bättre. De har där- 21
9 igenom fått ett större ansvar och desutom mer tid ti att utföra sina arbetsuppgifter, b. a. beroende på att rappont iderna minskat. Riksdagen bör verka för att F ou-verksamhet, som berör en patientnära omvårdnadsvänig organisation, tiförs resurser så att utveckingen kan påskyndas. Vad kännetecknar en organisation som är stöd för omvårdnad? Det finns en IIItaad och forankrad 'årdfiosofi som både beskriver vad god vård innebär och vad som krävs av yrkesskickighet och kunskap för att kunna genomföra denna vård. Vårdfiosofin innehåer också beskrivningar av de yttre förutsättningar som krävs i form av oika stödsystem som organisation, utveckingsprogram etc. Vårdfiosofin är utarbetad gemensamt. Den aktuaiseras ständigt. Den presenteras för a ny persona och aa eever och är därmed vä känd och accepterad av personaen. Förståese for a1 deningsforeståndarens betydese. Vårdarbetet väcker ätt känsor av otiräckighet och osäkerhet hos vårdaren. För att orka arbeta med sjuka. hjäpbehövande människor under ängre tid krävs en öppen och varm arbetsgemenskap och en trygg och stödjande arbetsedning som också stödjer och uppmuntrar utvecking och förnyese. Den som kan skapa ett sådant kimat är avdeningsföreståndaren. Det är hon som finns inne i verksamheten och därför i tid kan såvä hejda oönskade beteenden som uppmuntra positiva. Men för att hon ska orka detta krävs des att hennes ro bir tydig, des att hon tierkänns rätten att vara auktoritet inom sitt område med stöd av sina överordnade. Undersköterskornas yrkesutbidning tas ti vara. Det betyder att man betonar att de har ett sjävständigt arbete, inte bara har ett genomgångsyrke före sjuksköterskeutbidning, se vårt exempe om parvård. Nywbidad persona är man extra varsam med. De vägeds och inskoas av erfarna koegor på ett systematiskt och panerat sätt. De paceras i första hand på ängre vikariat ti dess de fått erfarenheter och känner trygghet i sin yrkesro. Handedning och emotionet stöd för a persona. Det innebär att man tar sig tid ti att ge psykoogiskt stöd åt varandra när det händer något traumatiskt eer när man har svårt sjuka patienter på avdeningen. Vid behov söker man stöd av mera erfarna handedare, t. ex. sjukhusprästen eer psykoogerna. Etiska probem diskuteras öppet. vårdarbete finns många situationer som väcker motstridiga känsor. Dessa måste personaen kunna diskutera öppet med varandra och med arbetsedningen. Om man inte får diskutera det som känns svårt är en naturig reaktion att undvika de patienter som ger upphov ti de motstridiga känsorna. Man undviker att gå in på döendes rum vid ronder, man stannar på expeditionen och syssar med journaer och annat pappersarbete eer vårdar inventarierna noga. Dessa försök ti undvikande ger personaen skudkänsor. Ti sut Oyr man situationen antingen genom att byta yrke eer genom att 22
10 distansera sig från patienten som medmänniska och i stäet se henne som i huvudsak ett vårdpaket som ska hanteras. En individue vårdpan ger varje patient trygghet och säkerhet. Sedan änge har sjukvården panerat het utifrån patientens medicinska diagnos. Det är naturigtvis viktigt eftersom patienten söker vård för att bi botad och medicinskt behandad. Men eftersom god omvårdnad är en förutsättning för framgångsrik medicinsk behanding måste paneringen också utgå från varje individs behov av omvårdnad. En sådan vårdpan skapar trygghet och säkerhet för både patienterna, anhöriga och personaen genom att de vet vad som ska hända framöver. Aa ansvariga har tigång ti samma information och kan ge samma besked ti patienten och de anhöriga. Det skapar tiit och förtroende för personaens kompetens, viket i sin tur är förutsättning för en god omvårdnad. Utvecking av vårdavdeningar för omvårdnad Sverige har internationet sett ett högt vårdpatsanta i förhåande ti invånarantaet. Vårdpatserna ingår dessutom i högre grad än i jämförbara änder i sjukhuskinikernas organisation och sektioneras ofta efter förekommande subspeciaiteter. Detta system medför att de vårdpatser som finns vid ett sjukhus inte atid utnyttjas på ett effektivt sätt. Konkret betyder detta att ett sjukhus som hehet mycket vä kan ha tomma kirurgpatser men ändå tvingas skriva ut patienter för tidigt eer avvisa på grund av överbeäggningar inom t. ex. medicinkiniken. Omvårdnad och omvårdnadskunskap är inte i samma grad knutna ti en viss medicinsk speciaitet. Behov av omvårdnad avgörs mer av andra faktorer än diagnosen, såsom grad av sjukighet, åder, amän formåga att kara sitt dagiga iv etc. Den strikta uppdeningen av vårdpatser utifrån sjukdomsdiagnoser och sakspeciaiteter gör också att omvårdnadens terapeutiska betydese hamnar i skymundan. Det är angeäget att andstingen mer kraftfut prövar om en omstrukturering av vårdpatsernas organisation kan öka såvä vårdkvaiteten som produktiviteten. Utgångspunkten ska vara att patientens tid vid sjukhuset tas ti vara på bästa möjiga sätt. Det är angeäget att snarast få ti stånd ett bättre samat vårdpatsutnyttjande och en större fexibiitet än vad dagens vårdorganisation erbjuder. många änder utveckas f. n. särskida s. k. nursing care units. Sverige bör snarast ta de av de erfarenheter som finns internationet får att kunna använda dessa för en motsvarande utvecking här. Avsutning Brister i omvårdnaden eder ti sämre effektivitet i den medicinska vården. Det kan uttryckas i kvaitetstermer som onödigt fysiskt och psykiskt idande och därmed sämre ivskvaitet får patienterna och deras anhöriga. termer av produktivitet innebär det dåig omvårdnad, fårängda vårdtider och får många äkarbesök. Det är en angeägen uppgift att ge omvårdnaden bättre utveckingsmöjigheter och bättre organisation. Dåig vård 23
11 ger personaen dåigt samvete som bidrar ti stress och fykt från vårdyrket. Hemstäan Med hänvisning ti det anförda hemstäs. att riksdagen hos regeringen begär att sociastyresen får i uppdrag att utarbeta program för fort- och vidareutbidning om smärta och smärtindring för vårdpersona av aa kategorier, [att riksdagen hos regeringen begär en översyn med avseende på vad vårdyrkena kräver av sina utövares empati och hur detta ska påverka intagningsregerna. 1 ) [att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vad i motionen anförts om att prioritera utbidningspatser för det tredje året i gymnasieskoans vårdinje, 1 ) [att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vad i motionen anförts om vårdutbidningarnas praktiskt-kiniska dear. ' ) [att riksdagen hos regeringen begär att paneringsramen för högskoans amänna häso- och sjukvårdsinje ökar med 450 patser, 1 ] [att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna att försöksverksamheten vad gäer den treåriga högskoeutbidningen i amän häso- och sjukvård ska vara permanent, 1 ) [att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vad i motionen anförts om att det utökade patsantaet för högskoans amänna häso- och sjukvårdsinje bör tiföras den treåriga utbidningen. ' ) [att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vikten av aternativa vägar ti högskoans medeånga vårdutbidningar i syfte att rekrytera ädre och ivserfarna människor, 1 ] [att riksdagen hos regeringen begär en utredning om statigt huvudmannaskap för de kommunaa medeånga vårdutbidningarna, ' ) [att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vad i motionen anförts angående det angeägna i att regeringen i den kommande forskningspoitiska propositionen prioriterar ökade resurser och stärkt organisation för omvårdnadsforskningen, 1 ) [att riksdagen hos regeringen begär att UH Ä får i uppdrag att anaysera behovet av vårdärare och av utbidning på distans enigt vad som anförts i motionen, 1 ) [att riksdagen avvisar regeringens försag om indragning av 30 patser på vårdärarutbidning, 1 ) 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vad i motionen anförts om ansvarsfrågor och edning i häso- och sjukvården. 'J988/89:Ub I
12 3. att riksdagen av regeringen begär att SPRI tär i uppdrag att initiera forsök med omvårdnadsenheter i motionens anda. 4. att riksdagen hos regeringen begär att SPRI, Sjukvårdens och sociavårdens panerings- och rationaiseringsinstitut, presenterar en samad bid av oika forsök med forändrad vårdorganisation som pågår runt omkring i andet. Stockhom den 25 januari 1989 Bengt Westerberg {fp) Ingemar Eiasson {fp) Karin Ahrand (fp) Kerstin Ekman {fp) Kar-Göran Biörsmark (fp) Charotte Branting {fp) Sigge Godin (fp) Inge/a Mårtensson {fp) Birgit Friggebo (fp) E Iver Jonsson {fp) Anne Wibbe (fp) Jan-Erik Wikström {fp) 25
r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.
r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande
Läs merVerksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning
Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård
Läs merMot. 1982/83 1435-1444 Motion
Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen
Läs merSex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län
LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings
Läs merMotion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande
7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom
Läs merOPQ Beslutsfattarens Plus Rapport
OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information
Läs mer5. Roger Nordén, Ä:.' I
ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51
Läs merGe bara ett svar på varje fråga. Välj det svar som passar in bäst. Det är viktigt att du svarar på samtliga frågor.
[Q159] Förskoeenkät Väkommen ti enkäten! Här kan du svara på frågor om hur du tycker att förskoan fungerar. Kicka på pien för att starta enkäten. Du kan också kicka dig tibaka med piarna om du vi kontroera
Läs merl l l l l l l l l l l l l l l
VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt
Läs merSvenska Spels GRI-profil 2013
Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merBostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018
Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är
Läs merHandläggare. Lena Henlöv 08-523 022 02. Svar på motion från folkpartiet "utvärdering av södertälje skol modell"
södertäje
Läs merLägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)
Läs merSuperi mot välfårdssamhället
PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet
Läs merDagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."
Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att
Läs merAngående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng
REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merSKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun
1 (12) Marie Jonsson Direkt: 019-19 39 52 marie.jonsson@t.st.se Skötsepan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Häefors kommun Föregående skötsepan för Knuthöjdsmossen utarbetades inom Skogsvårdsstyresen
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merla] BÅSTADS ~ KOMMUN Kallelse till Välfärdsutskottet Datum: Tisdagen den 15 april 2014 Tid: Plats: Besluts- Handläggare instans Sida Ärendemening
a] BÅSTADS ~ KOMMUN 1 (2) Kaese ti Väfärdsutskottet Datum: Tisdagen den 15 apri 2014 Tid: Pats: k. 10.00 Astrakanen Ärendemening 1. Upprop 2. Protokojustering: I tur att justera: Eddie Grankvist Ersättare:
Läs merÖkad läkarmedverkan i äldrevården
Ökad läkarmedverkan i äldrevården Ett förslag från Sveriges läkarförbund 1 Sveriges läkarförbund 2001 Sveriges läkarförbund, 2000 Text: Robert Wahren Tryck: Elanders Graphic Systems, Göteborg 2001 2 Ädelreformen
Läs mer100 %, 50 %, 25 % och 75 %
arbetsbad 8:1 100 %, 50 %, 25 % och 75 % > > Måa 100 % av figuren. > > Måa 50 % av figuren. > > Måa 25 % av figuren. > > Måa 75 % av figuren. > > Måa 50 % av figuren. Måa 25 % av figuren. Hur många procent
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merBarn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns
Läs merhela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs
hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har
Läs merVALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN
VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN 2014 DET SKA VARA GOTT ATT LEVA I KALMAR LÄN Alliansen vill skapa en modern och nära sjukvård tillsammans med dig. Vi lyssnar alltid på dig när det gäller var, när
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merBilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet
Bilaga 2. Samtliga kommentarer till frågorna om TILLGÄNGLIGHET Härnösands kommun -Varierar beroende på vilken person man kontaktar. -dsk svarar defenitivt inte på mobilen alla gånger. är naturligtvis upptagen
Läs merUtvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden
Läs merEtt hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Läs merProjektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län
Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården
Läs merAll vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Läs merjlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi
jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen
Läs merl l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås
Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merTillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid
Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:62 1 (4) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:8 av Lena-Maj Anding m fl (mp) om äldre personal inom landstinget Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionärerna
Läs merÅterinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra
Läs merfastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning
2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merDatum Regional modell för strategiprocess för film och rörlig bild Diarienummer
Lnr. 1 Kuturnämnden PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2013-12-11 1 (1) 77 Regiona mode för strategiprocess för fim och rörig bid Diarienummer 1302706 Kuturnämndens besut 1. Kuturnämnden ägger rapporten ti handingarna.
Läs merRegeringens proposition 2002/03:73
Regeringens proposition 2002/03:73 Höjd åldersgräns för tandläkares och tandhygienisters rätt till offentlig ersättning Prop. 2002/03:73 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm
Läs merSocialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende
REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0101/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende (Dnr 934/2016) Inledning Förslaget behandlar nya föreskrifter
Läs merBilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13
Bilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13 PM 2003 RV (Dnr 331-201/2003) Översyn av nyutexaminerade sjuksköterskors yrkeskunnande och kompetens i förhållande till hälso- och sjukvårdens
Läs merKORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman
KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn
Läs merFrån #sjuktstressigt till #schystarbetsliv
Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas
Läs merMotion till riksdagen 1989/90:Bo424 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) Återvinning av hyresrätt, m.m.
Motion till riksdagen 1989/90:Bo424 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) Återvinning av hyresrätt, m.m. En oroväckande utveckling under senare år är att det har blivit allt svårare för utsatta grupper att finna
Läs merEr Nattvandrarpärm. Nu är den klar!
Er Nattvandrarpärm Nu är den kar! Här är den nya Nattvandrarpärmen som vi hoppas ska vara ti hjäp i ert arbete med nattvandringen. Vissa uppgifter kommer Ni sjäva få fya i, så som teefonnummer ti akutmottagningar
Läs merKökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015
1 Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 1. INLEDNING sid 2 1.1 Allmänt sid 2 1.2 Styrande dokument sid 2 1.3 Värderingar, attityder och förhållningssätt sid 2 2. MÅLSÄTTNING
Läs mer* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun
Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut
Läs merUtbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)
Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study programme in Physiotherapy, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av linjenämnden för sjukgymnastutbildning vid Karolinska
Läs merLeda förändring stavas psykologi
Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar
Läs merAtt köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning
Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merLokalisering av kyrkliga utbildningar. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionens förslag. Bakgrund
Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2012:6 Lokalisering av kyrkliga utbildningar Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2012:37 Lokalisering av kyrkliga utbildningar. Motionärerna
Läs merInstitutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier
Likabehandlingsplan 2016-2018 för Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ALLMÄNNA MÅL Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ansluter sig till de mål och riktlinjer
Läs merVar femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner
Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund
Läs merAvstående från besittningsskydd
Bostadsutskottets betänkande 2005/06:BoU3 Avstående från besittningsskydd Sammanfattning I detta betänkande behandlas regeringens förslag i proposition 2005/06:13 Avstående från besittningsskydd jämte
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merVärldens bästa land att åldras i
2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merGott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025
Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som
Läs merFörtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv
Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens
Läs merJanssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Läs merSammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när
Läs merCheckUp www.explizit.se www.checkup.se
CheckUp Idag utvecklas tekniken i snabb takt och den integreras i våra liv allt mer. Detta gäller lika mycket för hälso- och sjukvården som för vårt arbete eller våra fritidsaktiviteter. E-hälsa är samlingsbegreppet
Läs merÖverenskommelse om samverkan
Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merLathund. för programmet TeamViewer. Deltagare/elever
Lathund för prograet TeaViewer Detagare/eever Detagare/eev Detta är en athund för dig so använder prograet TeaViewer (version 9). Det finns också videoanuaer att tigå. Dessa hittar du på www.svkapanj.se/videoanuaer.
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merKompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Läs merVårdcentralen Ankaret
Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.
Läs merYTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016
YTTRANDE Dnr S2015/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2016 Betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning SPF Seniorerna stöder till stora delar
Läs merSvar på motion från Carin Malm (KO) med flera: Inför ett "FUNKsam" för samordning av funktionsuppehållande insatser för gravt hjärnskadade personer
I l) ~ landstinget DALARNA BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Central förvaltning Datum 2013-09-23 Sida 1 (4) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD13/00590 Uppdnr 508 000509 2013-08-19 Landstingsstyrelsens
Läs mer(gg ~~-~-e en tšafr cto 2016-04-29
Parterna träffar detta koektivavta, Bestämmeser för arbetstagare i utbidningsoch introduktionsanstäning - BUI 16. Ti avtaet hör även bestämmeser enigt föjande biagor a) Bestämmeser för arbetstagare i utbidnings-
Läs merStockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Läs merDe äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.
De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens
Läs mer23 MAJ 2014. Kompetensprofil
Kompetensprofil Ett dokument för oss som rekryterar som hjälper oss att hitta dem vi vill ha, göra en bra matchning. Dokumentet hjälper oss att beskriva vår verksamhet och de utmaningar vi står inför.
Läs merVerksamhetsberättelse 2009
1 Uppsökande Verksamhet 29 Verksamhetsberättese 29 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd i Västra Götaandsregionen 4 Personer med omfattande funktionshinder ska ha samma
Läs merFörskolan Remonthagen. Plan gällande läsåret 2017/2018
18 01 26 Årig pan mot diskriminering och kränkande behanding för att främja ikabehanding och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behanding. Pan gäande äsåret 2017/2018 Förskoan Remonthagen
Läs merFör att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.
Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska
Läs merTillgänglighetsåtgärder i Tomtbergaskolan
BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 20140316 GSN2014/145.252 1 (2) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskenämnden Tigängighetsåtgärder
Läs merSocialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
Läs mers êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=
s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera
Läs merYttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)
Läs merVisions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)
2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016
Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merKonsekvensanalys kring den regiongemensamma elevenkäten
SKRIVELSE Utbildningschefsnätverket 2016-04-22 ÄRENDE 7 Konsekvensanalys kring den regiongemensamma elevenkäten Inledning Den här konsekvensanalysen har tagits fram för att synliggöra olika aspekter som
Läs merÄldreomsorg med omsorg.
Äldreomsorg med omsorg. Välkommen till Aleris och framtidens äldreomsorg. På Aleris har vi en gemensam syn på äldreomsorg; vi ger våra kunder samma trygghet, respekt och omtanke som vi själva vill ha när
Läs merIndividuell uppgift 2
Individuell uppgift 2 Som grund för uppgiften är caset som behandlades på första träffen, och resultaten från mätningen av den fysikaliska/tekniska miljön, se bilaga 1, 2 och 3. Nu ska du analysera följande
Läs merGranskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen
www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merYttrande över betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 LS 1109-1204 iäwdstingsstvretsen Landstingsstyrelsen w 1 M2-20 * 014 Yttrande över betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård
Läs mer