Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning"

Transkript

1

2 Byggforskning 68

3

4 Byggforskning 68 statens råd för byggnadsforskning

5 statens råd för byggnadsforskning AB Egneiska Boktryckeriet, Stockhom 1968

6 Innehå sid ~ro~ 7 ByggforskningeniS resurser och behov. Tekn dr Hjamar Oson, Statens råd för byggnadsforskning. 9 V ad kostar staden? Professor Sune Lindström, Chamers Tekniska Högskoa. 29 Lägesbestämda data för byggandet. Professor Torsten Hägerstrand, Lunds universit,et. 43 Detajpaneringens besutsprocess. Arkitekt Hans Fog, statens institut för byggnadsforskning. 51 Prisutveckingen på fastighetsmarknaden. Professor Erik Cardegrim, Kung Tekniska Högskoan. 59 Boendeservice. Arkitekt Sven Thiberg, Statens institut för byggnadsforskning. 69 Kan man mäta människans uppevese av mijö? Professor Sven Hessegren, Sigtuna. 75 Grundvat tenprobem i tätorter. Civiingenjör Sven Tyren, Sven Tyren AB. 87 Bättre och biigare småhusgrunder. Professor Bo Adamson, 'Lunds Tekniska Högskoa. 101 Eementbyggeri - forskningsbehov. Professor Gunnar Kärrhom, Chamers Tekniska Högskoa. 07 Byggnadens uftjudsisoering - teorier och deras tiämpning. Tf Professor Stig Ingemansson, Chamers Tekniska Högskoa. 123 Provningsmetoder för tauppfattbarhet - tiämpning för skoor och samingssaar. Laborator Tor Kihman, Lunds Tekniska Högskoa. 133 Auminiumkonstruktioners bärförmåga - teoretiska och experimentea undersökningar. Tekn dr Rof Baehre, Professor Arne Johnson Ingenjörsbyrå. 141 Svensk brandforskning visar nya vägar. Tekn dr Kai ödeen, Statens provningsanstat. 149 Byggnadskimatoogi - nytt forskningsområde. Tekn ic Harriet Ryd, Statens institut för byggnadsforskning

7 Vägar ti bättre ventiation. Professor Caes Aander, Kung Tekniska Högskoan. 167 Nya reger för rördimensionering minskar byggnadskostnaderna. Civiingenjör Uf Rengho!t, Statens panverk. 175 Datatekniken inom VVS-branschen. Civiingenjör Berti Wahing, Wahings Konstruk.tionsbyrå AB. 183 Fysisk ansträngning i byggnadsarbete. Laborator Irma Astrand, Arbetsmedicinska institutet. 191 Arbetspatsens tiskonstider - störningar på byggop'erationer. ngen;ör Ingvar Håkman, Datagruppen i Göteborg. 199 Arbetsedningen och störningar på arbetspatsen. Docent Hans Wirdenius, P A-rådet. 223 Enhetiga reger för uppmä~ning av produktmängder från ritningar. Civiingenjör Berti Birgerson, Byggnadsindustrins Datacentra AB. 229 Kostnadsåterföring i byggprocessen. Fi ic Erwin Midner, Statens institut för byggnadsforskning. 234 Några utveckingsinjer för arbetret inom Statens institut för byggnadsfor.skning. Ett diskussionsinägg. Professor Lennart Hom, Statens institut för byggnadsforskning

8 Förord Statens råd för byggnadsforskning - BFR-byggforskningsrådet - tikom 1960 som ett centraorgan med uppgift att främja forskning och rationaisering inom byggnadsområdet Under de år som gått har verksamheten succesivt vuxit. För att ge en amän orientering om det forskningsarbete som pågår anordnade rådet den 24 och 25 september 1968 en informationskonferens på hote Foresta. I form av kortare föredrag gavs exempe på aktue byggnads- och samhäspaneringsforskning samt orienterades om rådets verksamhet i övrigt. Konferensföredragen har nu samats ti denna bok och det är rådets förhoppning att äsarna ska finna dessa smakprov på vad byggforskningen uträttar intressanta. Den som vi skaffa sig en mer fuständig överbick av rådets verksamhetsfät hänvisas först och främst ti årsberättesen. I denna pubiceras en fuständig förteckning över under verksamhetsåret utdeade ansag, inämnade rapporter och pubicerade skrifter. En kontinuerig pubicering av dessa uppgifter sker i meddeandebadet Från Byggforskningen. 7

9

10 Tekn dr HJALMAR OLSON Statens råd för byggnadsforskning Byggforskningens resurser och behov RESURSER FÖR FORSKNING Resurser är pengar. Byggforskningens ekonomiska resurser har ökat kraftigt sedan statens kommitte för byggnadsforskning 1942 inrättades för att fördea åriga statiga ansag på mean och kronor mean hugade forskare, viket framgår av fig. De viktigaste vändpunkterna är 1953 då byggforskningsavgiften tikom och kommitten omvandades ti statens nämnd för byggnadsforskning samt 1960 då statens råd för byggnadsforskning och statens institut för byggnadsforskning avöste nämnden. Rådets inkomster var 1960/61 4 mij kronor och mij kronor. De beräknas för 1968/69 ti 28 mij kronor. Efter har beoppet för den av amänna mede betada byggnadsforskningen i genomsnitt ökat med 20 % per år räknat i konstant penningvärde. De ekonomiska förutsättningarna för en ansenig utökning av byggnadsforskningen finns atså. Resurser är också forskare. Vem kan och vi använda Byggforskningens mede för att detaga i forsknings- och utveckingsarbete? Insatser för byggnadsforskningen och dess framsteg kommer från många hå. De oika forskningsinstanserna kan ämpigen grupperas enigt nedan. statens institut för byggnadsforskning De.tekniska högskoorna Övriga universitet och högskoor Branschforskningsinstitut m f Särskida organ för FoU Enskida samt tifäiga organ 9

11 Mkr 30 f. Kommitte.!,. Nämnd.J.. R~d Fig. Den centraa Byggforskningens intäkter STATENS INSTITUT FöR BYGGNADSFORSKNING Institutet tikom Idag har man 160 anstäda. Institutet övertog vid starten de forskningsuppgifter som nämnden sjäv handagt. Under det första året förbrukade institutet 50 % av rådets ansag. Forskningsansagen har ökat med åren men procentandeen har minskat och igger nu vid ca 30 %. Se fig 2. Sedan 1965 har rådet dessutom uppdragit åt institutet att sköta huvuddeen av Byggforskningens pubiceringsverksamhet 10

12 Ansog Mkr 10 ~ Ansog ti institutet för forskning i Mkr e K- %av totat utbetaade ansog Fig 2. Ansag ti Statens institut för byggnadsforskning från BFR. INSTITUT ÖVRIGA Samhäs och byggnadspan. Materia och konstruktion Instaationer Produktion Information och amänt Mkr. 5 Fig 3. Forskningsprofien forskning. o 5 o vid Statens institut för byggnads- Institutets instruktion föreskriver att det ska i första hand ägna sig åt sådan forskning som inte bedrivs på annat hå. Institutet har därför koncentrerat sig på tidigare underutveckade forskningsområden. Fig 3 visar hur institutets forsknings- 11

13 profi kompetterar den övriga forskningen. Angivna siffror anger ande av BFR-ansag åren 1960/ /66. DE TEKNISKA HöGSKOLORNA De tekniska högskoorna svarar för en mycket stor de av den byggnadstekniska forskningen. Genom den snabba utbyggnad som skett av dessa högskoor har också deras forskningskapacitet ökat och stora ansag kunnat paceras. Atjämt finns dock stora möjigheter att bygga ut denna forskning. Det kan iustreras av nedanstående uppstäning: (Se även fig 4.) Vid Kung Tekniska Högskoan finns 7 professorer vid sektionen för Väg- och vattenbyggnad, 4 av dem har ansag för forskning från BFR, 7 professorer vid sektionen för Arkitektur, 4 av dem är på oika,gätt engagerade i BFR:s verk8amhet och 5 professorer vid sektionen för Lantmäteri, 3 av dem har forskningsan,gag från HFR. De tekniska högskoornas professorer med ansag från BFR v i i KTH A ~ L v ' i 'i i -! CTH i A i v - LTH i i i i A i i ii i Ansag från BFR ~ Engagerade i BFR-projekt Fig 4 c-j ~~~ j_ i i i i i i i i i i Vid Chamer,g Tekniska Högskoa finns 10 professorer vid sektionen för Väg- och vattenbyggnad, 4 av dem har for,gkningsansag från BFR, 6 professorer vid sektionen för Arkitektur, 3 av dem har ansag från BFR. En för sektionerna V ooh A 12

14 gemensam professor i byggnadsakustik har ansag från BFR. Vid den nya Tekniska Högskoan i Lund finns 7 professorer vid sektionen för Väg- och vattenbyggnad, 5 av dem har ansag från BFR, 7 professorer vid sektionen för Arkitektur, 5 av dem har ansag från BFR. Givetvis ger detta inte en rättvisande bid av forskningsintensiteten vid de oika högskoorna - aboratorer och andra kan vara engagerade och forskningsverksamhetens omfattning vid oika institutioner kan ;tvsevärt variera. övriga UNIVERSITET OCH HöGSKOLOR Betecknande för byggnadsforskningens stora bredd och överskärande karaktär är att en rad devis mycket stora ansag går ti forskning inom vetenskaper som inte är företrädda vid de tekniska högskoorna. Som exempe kan nämnas meteoroogi, geografi, geoogi, psykoogi, sociaekoogi, hygien, ekonomi, trädgårdskonst. Föjande universitet och högskoor har aa ansag från rådet: Uppsaa universitet Stockhoms universitet Göteborgs universitet Lunds universitet Stockhoms handeshögskoa Anarps antbrukshögskoa BRANSCHFORSKNINGSINSTITUT m f En rad speciaicerade branschforskningsinstitut av statig, havstatig eer privat karaktär arbetar med ansag eer uppdrag från rådet. Några exempe: Cement- och betonginstitutet Geotekniska institutet Träforskningsinstitutet Färgindustrins forskningsaboratorium Näringsivets paninstitut ståforskningsinstitutet 13

15 Med ansag för forskning som främst avser provningsmetoder arbetar statens provningsanstat Chamers provningsanstat Exempe på institut som normat arbetar med andra uppgifter m.~n som även erhåit byggnadsforskningsansag är Hantverksinstitutet Konsumentinstitutet SÄRSKILDA ORGAN FoU - UTVECKLINGSARBETE FORSKNINGS- OCH Särskida organ för FoU i form av stifteser, kommitteer, utredningar, forskningsutskott i förbund och föreningar och het fristående grupper av sakkunniga har tagit på sig en snabbt växande ande av forskningen. Här ska nämnas ett fåta som samtiga erhåer åriga ansag med beopp som närmar sig eer överstiger en mijon kronor. Byggs tandardiseringen Egenskapsredovisningen Byggnadsindustrins arbetsforskningsstiftese ö-gruppen Byggstandardiseringens stora betydese för ett rationet byggande är amänt omvittnat. Genom agstiftning har nyigen föreskrivits att svensk standard ska tiämpas vid statigt byggande och vid sådant byggande där statig ånegivning sker. Som fig 5 visar utgör ansag från rådet den dominerande inkomsten för den snabbt växande byggstandardiseringen. Det är tydigt att dess expansion enbart mö_iiggjorts genom att rådet fått ökade mede ti sitt förfogande och därigenom undan för undan kunnat höja ansagen ti standardiseringen. De utgjorde 1967/ kronor och är för 1968/ kronor. 14

16 ~ STATSBI DRAG III BVGGFORSKNINGSANSLAG D FöRsÄLJNING []] MEDLEMSAVGIFTER ~ÖVRIGT 55 ~.E A! M!!!! &3 E! BUDGET Fig 5. Byggstandardiseringem finansiering

17 Byggstandardiseringens utgifter avser väsentigen fast anstäd persona för utrednings- och administrationsarbete, okakostnader m m samt arvoden åt fristående utredningsmän. Som räkneexempet i fig 6 visar utföres emeertid en stor de av arbetet i kommitteer, i styrese och fumäktige och genom remisser, av framstående byggfackmän och experter utan ersättning från standardiseringen. Värdet av det bidrag som såunda ämnas av branschen uppgår ti anseniga beopp, sannoikt fera hundratusen kronor. Byggstandardiseringens arbete Räkneexempe Fumäktige 59 personer 1 sammanträde 100 tim. styrese 10 personer 8 sammanträden 500 t im. Kansi 16 personer t ini. Kommitteer 60 st. Ca 500 personer 131 sammanträden t im. Remisser 16 st. 1. OOOtim. Fig 6 Förhåandet är ofta ikartat när det gäer forskning som bedrivs av andra speciea forskningsorgan. Fig 7 visar ett motsvarande räkneexempe som gäer ER-nämnden. ER-nämndens ansag utgjorde 1967/ kronor. ENSKILDA FORSKARE SAMT TILLFÄLLIGA ORGAN Många ansag går ti enskida fristående forskare som ofta utför ett mycket värdefut arbete. Deras reativa ande i den totaa forskningen minskar emeertid undan för undan. Forskningen bir mer och mer ett agarbete och även enskida insatser befordras av en ämpig forskningsmijö, sådan som erbjuds 16

18 i::r- nämndens arbete Räkneexempå Nämnd 12 sammanträden 600 tim Beredningsgrupp 15 sammanträden. 200 t im sekretariat tim Utredningsmän 5000tim Rådgivande grupper 33 st 58 sammanträden 2000 t im Ca 150 personer Remisser 15 st 1000 tim Fig 7 vid en högskoeinstitution eer ett forskningsinstitut. Atmer vanigt bir däremot att det på ett eer annat sätt bidas tifäiga organ - forskargrupper - enbart för att genomföra ett speciet forskningsprojekt. Sammanfattningsvis kan sägas att resurserna i forskare för närvarande är fut tiräckiga för att tigängiga ekonomiska resurser ska ti fuo kunna utnyttjas för viktig och värdefu forskning. Forskarnas anspråk på mede överstiger avsevärt tigången. BEHOV AV FORSKNING Det finns ett stort behov av forskning för akuta må vars resutat omgående kan tiämpas i praktiskt handande. Som ett exempe kan nämnas judisoeringsforskningen. En utredning som utfördes kring 1960 visade att judisoeringen i nybyggda bostadshus speciet av icke traditionet utförande ofta var förfärande dåig. Orsakerna ti detta förhåande var ti stor de okända. Rådet ät en programkommitte inventera de mest angeägna forskningsbehoven och en forskning drogs igång 17

19 med insats av aa de forskare som fanns tigängiga samtidigt som nya forskare animerades att engagera sig i arbetet. Resutaten ät inte vänta på sig. I Svensk Byggnorm 67 och dess kompement har dessa inarbetats. Därmed har en garanti skapats för att nya hus inte ska behöva vara dåigt judisoerade. På motsvarande sätt har rådet åtit utarbeta forskningsprogram för ett ferta deområden (grundäggning av småhus, byggdokumentation, transport, program och panering, underhå och modernisering, samhäspanering, geoteknik, måning, instaationer m m) och detta arbete fortsätter ständigt med nya områden samtidigt som de ädre programmen revideras. Behovets storeksordning kan iustreras av att panverket sedan byggnormen färdigstäts tistät rådet en förteckning över nära 150 större och mindre forsknings- och utredningsuppgifter som anses angeägna att få östa inför nästa uppaga av Svensk Byggnorm. Men rådet måste se sin verksamhet också i ett större perspektiv. Byggnader och ännu mer samhäen har betydande ivsängd. De ska vara i bruk även i en framtid med het ändrade förhåanden och de måste utformas med tanke på det. Man måste då försöka att få en bid av den utvecking som pågår och den som kan väntas, både när det gäer sjäva byggandet och dess förutsättningar och den totaa samhäsutveckingen. Några insag i den biden beskrivs i det föjande. Arbetskraftsutveckingen (tabe ) har några kart markerade drag. Det het dominerande är den vådsamma expansionen på utbidningssidan. Ingenjörernas (teknikernas) anta var inom byggnadsbranschen 1940 ingenjör på 25 arbetare, 1960 på 14 och kan 1980 beräknas ti ingenjör på 6 arbetare. Arbetarnas anta kommer inte att väsentigt öka. Arbetstiden för varje arbetare kommer att minska. De ökade utbidningsmöjigheterna kommer att absorbera större deen av den begåvningsreserv som nu finns inom byggnadsarbetarkåren. För att håa kårens numerär på erforderig nivå måste arbetsförhåandena göras ockande och önerna vara höga. De många ingenjörernas uppgift bir att skapa dessa förhåanden och att panera arbetet så att en minskad arbetsinsats av arbetare som i vissa avseenden är mindre kvaificerade än nu kan producera en växande mängd byggnader. Forsknings- och utveckingsarbetet måste skapa en bas för ingenjörerna som gör det möjigt för dem att ösa sin uppgift. 18

20 Yrkes- Tjänste- Byggverk- män Gym- Fack- nads- Sveriges samma Bygg- inom Väg- och Arki- n a sieingensko e- Ar fok- i bygg- nads- bygg- vattentektejörer ingen- ingen- mängd nads- arbetare nads- byggare jörer jörer totat b r an- bran- (ink. sch en sch en ark) o \O Tabe. Yrkesverksamma inom byggnadsbranschen (Efter SVRs utredning "Högskoeutbidning av väg- och vattenbyggare".)

21 En sådan utvecking exempifieras i fig 8. Varje kurvas isokvant representerar där en och samma produktmängd viken kan åstadkommas genom en godtyckig kombination av arbetsinsats och maskininsats. Genom bättre organisation och teknik förskjuts dessa isokvanter åt vänster viket innebär att produkten kan erhåas med en minskad insats av produktionsfaktorerna arbete eer maskiner. Maskin i9l.o- taet insats Arbetsinsats Fig 8. Substitution av produktionsfaktorer. (Efter Bo Broms.) Utbidningsexpansionen beyses ytterigare av fig 9, 10 och 11. Fig 9 visar totaa antaet ingenjörer av oika kategorier vid oika tidpunkter fram ti I fig 10 har totaantaet ingenjörer och ekonomer framräknats ända ti år Fig 11 sutigen visar hur utbidningens omfattning fördear sig för födeseårgångarna 1920, 1940 och Mot 4% studenter i 1920 års årgång svarar 30 % med gyronasieexamen och 20 % med fackskoeexamen, totat atså 50%, i 1953 års årgång. Samhäsutveckingen. En mycket omfattande och grundig undersökning om den sannoika utveckingen fram ti år 2000 ämnas av amerikanerna Kahn och Wiener vid Hudsoninstitutet i boken The year 2000, som bivit mycket omdebatterad. Enigt Kahn & Wiener finns i samhäsutveckingen tre karaktäristiska stadier, det förindustriea, i huvudsak agrara samhäet, det industriaiserade och det efterindustriea med i huvudsak servicebetonat näringsiv (tabe 2). För vart och ett av dessa samhäen finns en motsvarande genomsnittig inkomstnivå. 20

22 Mean dessa stadier finns meanstadier. Det som befinner sig mean det industriea och det efterindustriea kaas konsumtionssamhäe. I Sverige utgjorde bruttonationaprodukten (BNP) kr/inv varav 52 % var privat konsumtion och vi befinner oss atså i konsumtionssamhäet. Fig 12 visar devis efter Kahn & Wiener den sannoika utveckingen av BNP i Sverige fram ti år Vi skue då sedan änge vara inne i servicesamhäet. Aktue statistik visar att vi är på god väg dit ta institut f--och facksko ingenjörer Fig 9. Totaa antaet ingenjörer Förindustriet samhäe Industriaiserat samhäe Efterindustriet samhäe Dominerande näringsgrupp Jordbruk Industri Service Inkomstnivå kr/inv Tabe 2. Samhäsut1veckingen enigt Kahn & Wiener. 21

23 Fig 10. Totaa antaet ingenjörer och ekonomer av aa kategorier. studier vid univ. och högsk. studier ti stud.-ex. 6 år obi. skoa studier vid univ o och högsk. studier ti stud.-ex. 7 år obi. skoa studier vid univ. och högsk. studier ti stud.-ex. 9 år obi. skoa i ~ 1 4 % 96% L~ ~ {,~~.,...--,-JI 1920 års födeseårgång BB% 1940 års födeseårgång Fig 11. Utbidningens omfattning för födeseårgångarna 1920, 1940 och

24 BNP/ person 2000' ~ ~ ,r ~ År Fig 12. BNP/pers i Sverige (1912=100), ogaritmisk skaa.

25 Mi jövärden 10, ,r Konsumtion Fig 13. Utvecking beträffande mijö, konsumtion och fritid. (Schematisk framstäning efter Dahmen.) Mijövärden under 5 - häsovådig mijö har betydande omfat~ning. Konsumtionsvärden under 5 - svät förekommer tidvis utbret'f. Mijöförsämringen inträder ungefär samtidigt som fritiden börjar öka. Mijö Konsumtion Fig 14. Substitutionskurva mijö-konsumt'ion. Kurvan visar oika vamöjigheter mean mijö- och konsumtionsvärden. Forskningens uppgift är att förskjuta kurvan i piens riktning. (Efter Dahmen.) 24

26 Några karaktäristiska kännetecken för servicesamhäet förtecknas nedan. Inkomst per capita 50 ggr så stor som i jordbrukssamhäet De festa aktivite:er serviceorienterade i stäet för produtionsorienterade. Företagen inte ängre de viktigaste käorna för innovation. En effektiv miniminivå för inkomster och sociaa förmåner. Den fria marknaden spear mindre ro än den amänna sektorn. Vitt spridd cybernation. Värden har bivit "mindre". Utbidningssamhäe med ständig vidareutbidning. Snabba förbättringar av undervisningens metoder och teknik. Mijön vi ever i får sin präge av de byggnader vi uppför och påverkas av de verksamheter vi utövar. Genom byggnadernas stora ivsängd påverkar dagens byggande också mijön ångt framåt i tiden då värderingarna kan vara het förändrade. En form av mijöpåverkan sker genom emissioner av rök, avgaser och buer, utsäpp av avfasprodukter samt expoatering av naturtigångar. Fig 13 visar efter professor Dahmen schematiskt utveckingen beträffande mijön sedan 1850-taets begynnande industriaisering ti våra dagar och kurvan som är nedåtgående sedan 1940-taet har dragits ut fram ti år 20CO. Biden visar att om inte denna nedåtgående tendens bryts kommer vi snart att i stor utsträckning befinna oss i en kart häsovådig mijö. Som jämförese har också kurvor för konsumtion och fritid agts in. Intressant är att konstatera att mijöförsämringen inträder ungefär samtidigt som fritiden börjar öka. Dahmen framhåer att mijön har ett värde för oss av samma art som konsumtionen. Vi kan i fig 14 för våra tigångar som representeras av den krökta kurvan godtyckigt väja mijöoch konsumtionsvärden. Detta gäer även positiva förändringar av mijön. Det är därför viktigt att skapa metoder att mäta mijövärden så att en värdering kan ske på ett objektivt sätt. Forskning som på ett mycket förberedande stadium behandar dessa probem bedrivs nu på ett par institutioner i andet. Ett exempe behandas senare i denna bok. 25

27 Fig 15. Byggfackmannens kunskapsnät. Byggforskningen rör sig inom ett mycket stort område av mänskigt vetande. De föjande artikarna som ger smakprov från pågående forskningsarbeten bör kunna ge en uppfattning om detta. Hur vitt byggfackmannens kunskapsnät måste sträcka sig vi också fig 15 antyda. 26

28

29

30 Professor SUNE LINDSTRÖM Chamers Tekniska Högskoa Vad kostar staden? En redogörese för forskningsarbetet inom arbetsgruppen Scape vid institutionen för stadsbyggnad vid Chamers Tekniska Hög. skoa. BAKGRUND Kunskaperna om sambandet mean kostnader och kvaiteter i stadsbyggandet är små. Men samtidigt investeras årigen mycket stora beopp i stadsbyggandet. Nyinvesteringar i byggnader och anäggningar som styrs på oika sätt och i oika grad av panering enigt byggnadsagen kan nu uppskattas ti mer än 15 miiarder kronor om året. Dessa investeringar utgör också den ojämförigt största investeringsposten i andet. Bristen på kunskaper gör att besut om paners utformning sker utan att för- och nackdear med aternativa ösningar prövas tiräckigt. Man överbickar såunda dåigt hur den totaa boendekostnaden, inkuderande transportkostnader, skue komma att förändras om exempevis en mera omfattande småhusbebyggese genomfördes. Eer hur de samade kostnaderna skue förändras om man konsekvent bygger tätare, ti exempe genom att utnyttja även terräng som i sig medför högre anäggningskostnader för grundäggning, gatubyggnad, etc etc. Det är också uppenbart att vid paneringar av oika sag görs många betänkiga suboptimeringa1. Huvudmannen för en viss panering eftersträvar att få ägs~a kostnad eer högsta standard inom den sektor han just bär ansvar för utan att närmare tänka på föjdverkningarna beträffande kostnader och kvaitet inom andra sektorer av samhäsbyggandet Jag tar två exempe. Inom samhäsbyggandet har enorma fe uppstått som en föjd av att det inom systemet för bitransporter är en grupp kost- 29

31 nadsbärare som svarat för de fasta anäggningarna och en het annan för de röriga materieen. Därvid har investeringstakten bivit för åg när det gäer byggande av vägar, gator och parkeringspatser men för hög när det gät anskaffning av fordon. Föjden har bivit köbidningar, dåig transportekonomi, ökad oycksfrekvens och indirekt en missriktad styrning när det gäer okaisering av verksamheter. Inom samhäsbyggandet har också inträffat en vädig ökning av areaanspråken. Aueasökningarna uppskattas nu ti ca 4 % om året per invånare räknat. Ti en viss de torde detta bero på att oika verksamheter tiåtits öka sin ytstandard utan att man närmare granskat vad aa dessa detiskott över hea tätorten medför av indirekta kostnadskonsekvenser genom ängre transporter, ängre edningar etc. AVSIKT Den generea måsättningen är att ge ökade kunskaper om de samade anspråk på resurser, kapita, materia, arbetskraft och areaer, som en stadsanäggning stäer samt att visa hur anspråken varierar med oika strukturer och kvaiteter hos staden eer dess eement iksom variationerna med oika okaa förhåanden eer exogena faktorer såsom räntefot. Man önskar såunda sammanstäa totaa kostnadskonsekvenser med kvaiteter av oika sag. Avsikten har varit att söka numeriskt kvantifiera även kvaiteterna och studier har också gjorts i detta syfte. Personigen avvisar jag dock tanken på att en sådan kvantifiering kan genomföras över hea fätet. Men den torde vara möjig att genomföra i vissa sammanhang. Eftersom måsättningen är att ge en överbick över den samade effekten över hea stadsanäggningen måste man vara beredd att av praktiska skä avstå från fördjupade eer fuständiga studier av aa eer ens några sektorer av ämnesområdet. Den omständigheten att husbyggnadskostnaderna i andra sammanhang bivit reativt vä utredda gör emeertid att denna studie avsiktigt bivit mer detajerad beträffande eement utanför än inom huset. Inedningsvis har arbetet givits sådan inriktning att man ska kunna des beysa storeksordningen av areabehov, erforderiga; in- 30

32 des des vesteringsbeopp och vissa åriga kostnader för en stadsanäggning beysa fördeningen av areaer och kostnader på grupper av paneement och aktiviteter i stadsanäggningen beysa de areamässiga och kostnadsmässiga konsekvenserna vid variation av enstaka panvariaber samt okaa förhåanden. METOD Metoder. kan sägas innebära att man bygger upp sjävkostnadskakyer för ögonbickig utbyggnad av städer med oika utformning. Staden antas bestå av en serie anäggningar som i sin tur är uppbyggda av eement. Anäggningar och eement hänförs antingen ti bostad, grannskapsenhet eer tätort i sin hehet. Summan av kostnaderna för staden sägs då vara summan av kostnaderna för aa bostadseementen, grannskapseementen och tätortseementen pus kostnaderna för förfyttningar mean anäggningarna i staden. Aa kostnader medtas, såvä kapitakostnader som driftkostnader, oavsett i viken form de brukar täckas, genom hyror, avgifter, skatter eer iknande. Någon råmarkskostnad upptas emeertid inte. Metoden förutsätter nu band annat att man konstruerat teoretiska panmönster för des grannskapsenheten des tätorten. Ur dessa mönster erhås de mängder för eementen, vika mutipiceras med kända enhetspriser för varje eement. Såvä mängder som enhetspriser varierar därvid med sådana faktorer som okaa förutsättningar, anäggningarnas standard och panernas utformning. Färdängder för förfyttningar mean anäggningarna fås också ur de konstruerade panmönstren och sammanstäs med trafikastringsta efter VBBs trafikprognosmode och trafikfördeningsmode. I kostnaderna ingår även privat persontidskostnad med 7 kronor/timme. Huvudskäet ti att man vat att arbeta med teoretiska panmönster är att man då kan systematiskt studera effekten av ändringar i en eer fera panvariaber, medan övriga faktorer i stort sett är oförändrade. En förutsättning för metoden är emeertid att man kan kontroera att de konstruerade panerna är verkighetsanknutna i reevanta avseenden. 31

33 I det hittis utförda arbetet har man studerat kostnadseffekten av föjande variaber: A okaa förutsättningar: terräng och grundförhåanden 5 varianter B anäggningarnas standard: a gångavstånd från bostadsentre ti närmaste biangöringspats 2 varianter b husdjup för trevånings amehus 2 varianter c skärmvinke mean paraea husängor i tre våningar 2 varianter c panutformning: a hustyper och t..<i..thet i expoateringen 8 varianter b tätortens storek 3 varianter c tätortens form 3 varianter D räntefot 3 varianter RESULTAT Några väsentiga resutat framgår av bifogade diagram. Amänt kan konstateras att areabehov, investeringsvoym och årskostnader påverkas starkt av tätheten i expoateringen. Expoateringstaet e, dvs bostadsytan genom hea markareaen, varierar för grannskapsenheten fdn 0.07 vid vior på stora tomter ti 0.96 vid 16 våningars hus, och vid dessa ytterighetsvärden bir areabehovet i staden per ägenhet om 90 m m2 respektive 700 m2 och investeringsbeoppet, och det är svaret på "vad kostar staden", bir kr respektive kr per ägenhet. Arskostnaden bir kr respektive kr inkusive kostnader för resor m m. Det är att märka att för investeringar och årskostnader stiger kurvorna brant under e= 0.25 men är tämigen facka över detta värde. Terrängbeskaffenhe~en ger ett stort kostnadsutsag över hea tätorten med variationer i totakostnaden på 20 % vid ges bebyggese och 7 % vid tät bebyggese i en stad om invånare. Det kan ändå visa sig ekonomiskt att bygga även i dåig terräng om man därigenom kan minska utspridningen av staden. Man observerar nämigen att förfyttningskostnaderna är mycket stora. Vid den gesaste bebyggesen är de större än kostnaderna för den egentiga bostaden och i den tätaste bebyggesen fortfarande omkring 2/3 av bostadens årskostnad. För- 32

34 fyttningskostnaderna ökar också starkt vid ökad ortsstorek. Från invånare ti ir!vånare ökar förfyttningskostnaden med ca kronor per ägenhet och år. Däremot synes areabehov, investeringsvoym och övriga årskostnader, exkusive förfyttningskostnader, förbi i stort sett oförändrade per ägenhet räknat vid oika storek och form på staden. Här bör göras två förtydiganden. För det första att när materiaet visar en kostnadsserie, denna inte får tokas så att ösningen med ägsta kostnad representerar bästa ekonomi. Kostnad och kvaitet har nämigen ingenstans kunnat sammanvägas i en måttenhet som skue ge uttryck för ekonomin. Men materiaet gör det möjigt att jämföra summan kostnader med preci8erade, beskrivna egenskaper och kvaiteter. För det andra måste det vara kart att summan kostnader endast är kostnaderna inom staden. Kostnader utom staden kommer inte med. Det betyder att när vårt materia visar större kostnader för större städer än små. så innebär det inte att de små är mer ekonomiska. Vårt materia ger ingen sådan information. Merkostnaden i dessa kakyer för stora städer kan nämigen uppvägas av kvaitetstigångar, exempevis bättre skoor, eer av större externa kostnader, exempevis reskostnader, för den ia orten. Resutaten visar med a tydighet att mycket stora kostnadsreduktioner kan nås genom en noggrann panering av städerna. Band annat bör denna syfta ti att ekonomisera transportstrukturen. Det framstår som en väsentig uppgift för paneringen i vår tid att göra detta under samtidig utvecking av städernas kvaiteter. FRAMTID Arbetet är endast i sitt inedningsskede. Scapes metoder kan utveckas och datamateriaet ökas och organiseras som en databank. J ag tror det är angeäget att så sker. Ty studier av detta sag kan ge de för paneringen ansvariga en bättre amän insikt om de totaa ekonomiska konsekvenserna av aternativa panösningar, bebyggese- och trafiksystem. Dessutom bidrar resutaten, metodiken och det tigängiga datamateriaet att underätta genomförandet av ekonomiska översiktsanay- 2 33

35 ser i enskida fa av stadspanering, ti anays av aternativ etc. När här nämns "stadspanering" förstås därmed at sags panering för tätorter atifrån regionaa översiktspaner ti mindre och detajerade paner. AREALBEHOV över T )J.'TORT ( inv, stjärnstad, medesvår terräng i.s)! ~ m'/gh' VI K R R L LVIIPXII SXVI icke anagda ytor =impediment, naturmark täiortsanaggningar grannskapsanäggningar 34 m'/gh' ,05,10 ~ cici "'"' 2 ~ o VI K A A U \ ' ' gh ~oo m2 by,05 "* 8 x = tätortsexpoateringsta ~ H" eg = grannskapsexpoateringsta ~,15 &;!B ci o o LVIIIPXIISXVI ""'- ' ',10,15,20 e;~~.*" eg,.,,.,. hustyp ' rör aktivit eter [00,06--{)9] fasta aktivi!eter [01-Q5]

36 INVESTERINGSBELOPP över T)fTORT ( inv, stjärnstad, medesvår terräng 1\3) prisnivå 1967 a. a. o J.~ * kr/gh VI K A A L LVIIIPXIISXYI tätortsanäggningar grannskapsanäggningar bostad~n a. a. o c -~ * kr/gh ~ o,05,10 ~-~ M N ~ o ö O o ci VI K R/ R I.L/I.""-.. ~"" 15 ~-~~.. _VII/ P XII SXVI hustyp bostaden [00] r- r-. rör. aktiv iteter [06-09] - rekreat ion, trafik, terminaer teknisk s ervice- fasta aktiv iteter [01---0SJ. -industri, hande, övriga verks a mheter, utbidning- ',05,10,15 35

37 ARSKOSTNAD ÖVER T ;ftort ( inv, stjärnstad, medesvår terräng A.a) prisnivå 1967, kakyräntefot 5,5 %, bitäthet 0,4 bi in v, privat persontidsvärdering 7 kr/im. kr/gh -g E ] -~ VI K A A LVIII PXIISXVI f ö rfyttn i ngskostn ad tätortsanäggningar g rannskapsanäggningar bo&taden kr/gh.., s ].)ij """ ,20 6 'C 8_ ;?~ "' N ~ 10. $_ ä; o.06 o...p o o o VI K R A U LVIIIPXIISXVI hustyp ~ r v föryti:nin gskostnad bostaden (00] r-- 1--t rör aktivi!eter [06-09] rasta akti viteter [Ot.-:...os] ' ' ',05,10,15 36

38 FöRFLYTTNJNGSKOSTN AD ( inv, stjärnstad, medesvår terräng A.s) prisnivå 1967, bitäthet 0,4 bi in v, privat restidsvärdering 7 kr/ tim, konstant resfrekvens för trafiksagen kr/gh, år V K A A U LVIII PXII SXVI terminatid privat undervägstid förar~ tid -u m c 0 ~ ~ kr/gh, år o "',05,10,15 VI K A A U LVIII PXII SXVI hustyp "" ""' ~ /\ 0-.. ~ \ ~ ~ bitrafik ko!ekti v traf1k gå ngt rafik ' ' ' ' '. '. ' ' ' ' ',05,10,15 cyk e- o mopedtrafik 37

39 INVERKAN AV T)fTORTENS STORLEK OCH FORM SAMT HUSTYP P A INVESTERINGSBELOPPET (medesvår terräng,\3) kr/gh ~ ,./ o. o. o J ~r c i ~ di i i K U ::::::::;:::. SXVI hustyp ' 75' 225' 25' 75' 225' 25' 75' 225' stjärnstad bandstad rutnätstad 38

40 INVERKAN AV TA"TORTENS STORLEK OCH FORM SAMT HUSTYP PA ARSKOSTNADEN INKL RESKOST NADEN ( medesvår terräng >..a, kakyräntefot 5,5 %, persontidskostnad 7 kr/ tim) kr/gh, år ~ ! + "C j ~ K SXVI hustyp f ! o 25' 75' 225' 25' 75' 225' 25' 75' 225' stjärnstad rutnätstad bandstad 39

41 TERR)fNGTYPENS INVERKAN PA INVESTERINGSBE LOPPET ( inv., stjärnstad) Åt = ätt byggbar terräng Ås = medesvårt byggbar terräng A5 = svårt byggbar terräng kr/gh t--1---J j--+-..j = ~ grannskaps- och tätortsanäggn (.\3) j.bostadshus p.,). VI K A A L LVIII PXII SXVI huatyp kr/gh r--: ,\5... ' -, >., ~ - '-:;-...J, ;. >.,'~-- ~ ' = =--==-~~oo: ~---:-.::: } DIAGRAM 6b grannskaps- och titortsanäggn (A:s) j 0 T-,...,,--,-, -,,--,,-;---,--,----,---,-,.,-, -,--,-,----,--bo...,..}'"d hu (>.3),05.10,15 40

42 KALKYLRA'NTEFOTENS INVERKAN PA ARSKOSTNA DEN ( inv, stjärnstad) d: ] j ~ kr/gh, år VI KI'AI A U LVIII PXII SXVI hustyp kapitakostnad (1~5.5%) i ;05,10,15,20 ;e VI K R R LIII LVHI PXII SXVI enpansvia enpans kedjehus enpans radhus tvåvånings radhus trevånings amehus åttavånings amehus tovvånings punkthus sextonvånings skivhus 41

43

44 Professor TORSTEN HÅ'GERSTRAND Lunds universitet Lägeshestämda data för byggandet Byggandet igger i vårt samhäe inbäddat i en utdragen process. Åtminstone under ideaa förhåanden innefattar denna först moment av inventering, förutsägese, resursbedömning och måformuering, sedan någon form av översiktig panering, därpå mera detajerad pan2.ggning, föjd av direkt projektering. Ti en adees fuständig cyke borde egentigen också höra en värderingsfas - i prnktiken ännu så änge starkt försummad - som ska ge något besked om viken grad av måuppfyese som nåtts och därmed ge utgångspunkt för modifikationer av handingssätten i nästa omgång. Aktörerna i de oika stadierna hör ti många kategorier, representerande enskida och amänna intressen. Gemensamt för dem aa är att de behöver tigång ti mångsidig information. Det räcker inte bara med vad man brukar kaa "veta hur". Man måste också "veta hur mycket", "veta när", "veta var" och "veta vem". Jämsides med den numera iviga diskussionen om paneringens amänna organisation har intresset väckts för att förbättra paneringens arbetsvikor med hjäp av vad som kommit att kaas integrerade informationssystem. Dessa skue atid vara parata att everera aktuea och åt aa håikformiga uppysningar ti aa som är verksamma inom samhäsbyggandet Intresset för integrerade informationssystem är inte bara föranett av det växande behovet av effektivare informationsföden. Ett annat skä är att den eektroniska databehandingens framsteg mycket snabbt har kommit att fytta förut utopiska önskemå innanför möjigheternas gräns. Begreppet integrerat informationssystem kan uppfattas i en vidare och en mera begränsad mening. I den vidare meningen avser man hea det nätverk av kanaer ängs vika information bör strömma under aa stadier av samhäsbyggaodets cyke. Man inbegriper informationen om den mijö i viken panerande och byggande ska äga rum. Man inbegriper kommunika- 43

45 tionerna mean dem som formuerar måen och panerarna, informationen mean forskning och praktik och informationen om antagna paner ti dem ska beordras eer övertaas att föja intentionerna. sutigen ingår den återföring av information som behövs för att man ska kunna jämföra nådda resutat med uppsatta må. Ett integrerat informationssystem i denna vida mening, skräddarsytt för samhäsbyggandets behov, finns inte i Sverige och för den deen ännu mindre någon annanstans. Vad vi äger i vårt and är ett mycket stort anta små system, uppbyggda rätt mycket var för sig av företagen, de otaiga organisationerna och organen för samhäets skida förvatningsområden. Den officiea statistiken är en för aa gemensam poo av yttre data, mer eer mindre fitigt använda. I övrigt strömmar informationerna inom varje system ättast i den vertikaa riktningen mean perifera och centraa organ. Den formea horisontea integrationen uppbärs huvudsakigen av vårt remissväsen och vissa andra föreskrivna samrådsformer. Stora dear av informationsfödet kanaiseras dock på en mängd informea sätt och bär därför i mångt och mycket tifäigheternas präge. Det mest anmärkningsvärda är kanske, som redan antytts, att det inte finns fasta rutiner för efterkontro av samhäsbyggandet. Det integrerade informationssystemets probem vore ett angeäget område för en betydande insats av forskning, en insats som man inte kan uppskjuta för att vänta på vad som görs i andra änder, eftersom förutsättningarna varierar så oerhört mycket från and ti and. På ett amänt hået internationet pan har saken tagits upp inom ett av FN:s forskningsinstitut i Geneve, dock huvudsakigen med tanke på utveckingsändernas situation. Sannoikt arbetar man med frågan på många andra hå. Det förefaer som om man ti11 exempe i Storbritannien ganska snart ska komma med en paneringsreform i viken man agt mycket stor vikt vid hur paner ska formueras och kommuniceras mean medverkande intressenter för att få avsedd effekt. Informationsfrågan kan naturigtvis inte skijas från probemen med att ordna panering, verkstäighet och administration överhuvudtaget, eftersom informationsfödena är en vita de av varje organisation med uppgift att styra och påverka. Utöver vad som nu antytts ska den 'Vidare aspekten på informationssystem inte behandas här. I en mera begränsad mening är ett integrerat informationssystem ett arrangemang, som på ett enhetigt sätt tihandahåer de mijödata som poitikern, forskaren, paneraren och admi- 44

46 nistratören behöver. Det har föresagits att man i detta fa bör använda benämningen datasystem. Ett integrerat datasystem bir då en av beståndsdearna i ett integrerat informationssystem i vidare mening. Saken gäer nämigen het enket aktuea eer historiska data rörande befokning, företag, fastigheter, okaer, markytor, transporter och dyikt. Trots vissa besvärande uckor i nuvarande datatigång i vårt and är det nog så att vi har det bättre bestät än aa andra änder vad beträffar tiströmningen och agringen av primärdata. Vi äger t ex kontinuerigt aktuaiserade register över befokning, beskattning och fastigheter, och vi har ett nytt och mycket förnämigt ekonomiskt kartverk som också ajourhåes. Därför finns det hos oss ett säsynt gott utgångsäge för nya grepp, som kan eda ti att datamassan utnyttjas effektivare än som varit möjigt förut av historiska och tekniska skä. situationen är med andra ord mogen för konstruktionen av ett integrerat datasystem. Hittis har våra primärdata huvudsakigen kommit ti användning genom tabeariskt presenterad statistik. Undantagen är de strödda bearbetningar av primärdata för kartografiska ändamå, som gjorts i samband med förarbete ti översiktig panäggning eer inom forskningen. Den officiea statistiken har under tidernas opp kommit att utformas på ett sätt som i första hand skue ge de centraa organen ett överskådigt besutsunderag. Den har kommit att bi en specie sida av den nationea bokföringen och tjänat ti edning vid fördeningen av insatserna inom oika sektorer som hehet. De mera konkreta besut om okaisering och dimensionering, som måst föregå det egentiga byggandet, kunde under mindre kompicerade samhäsförhåanden fattas med hjäp av den sorts kunskap om sakäget som brukar kaas okakännedom. Man kan här erinra om hur utbyggnaden av vårt vägnät tis ganska nyigen sköttes tämigen intuitivt inom besutsdomäner, som i dagens perspektiv ter sig mycket små. Ä ven näringsivet torde ganska ångt fram i tiden ha arbetat utan att åta sig beastas av annan datahantering än sin egen bokföring och så förhåer det sig vä fortfarande inom de mindre företagen. Bara sedan andra värdskrigets sut har emeertid händeseföroppet fört ti att efterfrågan på data ändrat sig radikat. Man ser det nu som en nödvändig sak att begagna statistiska och andra systematiskt ordnade uppgifter ti och med på hå 45

47 där tidigare okakännedomens princip härskat oinskränkt som t ex inom andskommunerna. Företagen efterfrågar data om den omgivning som de opererar i. Aven de centraa statsmakterna behöver okat differentierade data för sin okaiseringsoch paneringspoitik. Forskningen har i växande utsträckning kommit att intressera sig för regionaa och okaa frågor. I denna nya efterfrågesituation har en av de anmärkningar, som riktats mot den officiea statistikens redovisningsmetoder gät den styvmoderiga behanding som rumsdimensionen fått. Summa data för ti exempe än eer kommuner har tett sig otiräckiga för aa som veat få veta något om de interna förhåandena, reationerna och skeendena innanför dessa enheter eer som behövt få observationer fördeade över andet på ett mera ikformigt sätt än vad de oregebundna och oikstora administrativa områdena kan ge möjighet ti. Det har också varit atför tidsödande eer omöjigt att föra samman data ur skida register och arkiv med varandra och med den information som kan hämtas från våra kartverk. Dessa och iknande svårigheter är nu på väg att övervinnas. Möjigheterna att förbinda data ur oika käor tog ett stort steg framåt då för några år sedan individuea identitetsnummer infördes i fokbokföringen. Dessa har gett mycket goda möjigheter att kombinera data från oika hå kring individen, något som haft stor betydese för många forskningsgrenar, iksom också för häso- och sociavård och annan administration. Efter detta framsteg har det återstått att med jämförig precision så en brygga mean de demografiska och ekonomiska grunddata, som traditionet hört ti statistikens område och de fysiska data som kan hämtas från kartmateria, fygbid eer genom terrängobservation, och att samtidigt tigodose kravet på hög ägesprecision i redovisningen av grunddata. Denna sida av saken har nu nyigen fått sin ösning genom fastighetsregisterutredningen under edning av antmäteristyresens tekniske direktör Hemer Waner. Utredningens försag stadfästes i somras av Kung Maj:t och genomförandet är redan i fu gång. Metoden bir föjande. I samband med uppäggningen av ett nytt fastighetsregister, som avses bi enhetigt inom såväandsbygd som stad, ska andets fastigheter beskrivas ti äget med hjäp av det svenska rikskoordinatnät som kartverket använ- 46

48 der och som finns angivet på band annat ekonomiska kartan i skaan : O 000. Koordinatbeteckningarna kommer att håas ajour ateftersom fastighetsbeståndet utveckas. Precisionen bir hög. Lägeskoordinaterna kommer att anges per O-ta meter inom områden där ekonomiska kartan bir mätunderag och per meter inom de mera begränsade områden där kartor i större skaa gör det möjigt, det vi säga huvudsakigen inom städerna. Koordinatsättningen ska avse vissa karakteristiska punkter inom varje fastighetsområde. Om såedes en fastighet består av åtskida dear - något som är vanigt åtminstone på andsbygden - så beskrivs äget på var och en av dessa särskit. Inom varje fastighetsområde tas minst en identifikationspunkt ut, i många fa fera. Avsikten är nämigen att koordinatangiveserna ska beskriva såvä fastighetsområdets som bebyggesens äge. Lägesbeskrivningens huvudpunkt benämnes centrapunkt. Därjämte mätes bebyggesepunkter in. Centrapunkt och bebyggesepunkt kan sammanfaa. Bebyggesepunkterna anger inte äget av varje särskit hus utan snarare den sutna husgruppens position. Man förbigår såedes gårdshus och dyik ti huvudbyggnader ansutande bebyggese. Men bortsett från denna detaj kommer andets bebygge~e att erhåa en mycket noggrann och fuständig ägesbeskrivning. De myndigheter eer kommuner, som senare önskar noggrannare okainventeringar, kan för sina områden tifoga ägenhetsnummer vid varje markerad bebyggesegrupp. Här ska nu inte koordinatsättningsprinciperna i fastighetsregistreringen beskrivas närmare än som skett. Den intresserade hänvisas ti de särskida pubikationer som behandar saken, t ex justitiedepartementets promemoria 1967: 12. Kommentaren ska istäet stanna vid det nya registrets funktion i ett integrerat datasystem. Det är uprenbart, att förekomsten av ett riksomfattande koordinatregister över fastigheterna, enhetigt fört för stad och and och utformat med hänsyn ti EDB-teknikens krav, kommer att göra det möjigt att noggrant ägesbeskriva data ur aa de register och arkiv som använder fastigheten som adress. Detta gör i sjäva verket de ara festa: fokbokföringen, beskattningsväsendet, äganderättsförteckningarna, bostads-, jordbruksoch företagsräkningarna, antbruksnämndernas register och många andra särskida register, som förs av stadsförvatningar, 47

49 tekniska verk och försvarsorganisationer. Särskit bör observeras, att även sådana register, som primärt är uppagda kring individernas identitetsnummer, bir indirekt åtkomiga därför att individerna i sin tur atid hänförs ti fastighet. Detta system kommer att kunna ge mycket stor frihet att gå tibaka ti primärdata och bearbeta dessa på ett sådant sätt som är av särskit intresse för amän samhäspanering, byggnadsförberedese och vid uppföjningsstudier. Man behöver inte ängre som nu hejda sin anays vid kommungränsen. Man kan komma innanför för att undersöka hur skida företeeser samverkar och konkurrerar. Och man behöver inte heer som hittis nöja sig med enstaka ögonbicksbider med ånga meanrum, utan man kommer att kunna föja förändringar över tiden med en förut ouppnåeig noggrannhet. Markanvändningens förskjutningar och successioner, markprisbidningen, befokningen:s och företagens fyttningar bir observerbara på ett kart och överskådigt sätt. Eftersom det nya systemet nyss har börjat sättas i verket finns det naturigtvis ännu så änge inte särskit mycket av demonstrationsmateria att visa upp. Men några exempe kan dras fram från försöksverksamhet och utveckingsarbete. Inom den officiea statistiken har man brukat redovisa data för så kaade icke-administrativa tätorter. Avgränsningen har inte varit en ätt sak med de hjäpmede som hittis funnits. Denna procedur kommer att kunna automatiseras. Den bir därmed enhetigare, korrektare och förmodigen biigare. Forskningsassistent Stig Nordbeck i Lund har med stöd från statens råd för byggnadsforskning utarbetat maskinprogram för tätortsavgränsning, som syne~ fungera bra i jämförese med de förut använda manuea metoderna. Att märka är, att man samtidigt med gränsdragningen kan få en detajerad kartbid av den interna befokningsfördeningen. Man behöver för övrigt inte nöja sig med totabefokningen utan kan också räkna fram fördeningen av undergrupper, sådana som åders- och yrkesgrupper. Som redan nämnts bir en av de stora fördearna med systemet, att man på ett konkret sätt kan stäa oika datagrupper i reation ti varandra och se hur de interagerar i rummet. I en undersökning av barnens skovägar och trafiksäkerheten, som utförs vid institutionen för byggnadsfunktionsära i Lund, har oika skoanäggningars eevupptagningsområden karterats da- 48

50 tamaskinmässigt enigt koordinatmetoden. På kartorna kan man direkt aväsa reationen mean barnens hem och det gatunät som de måste föja eer korsa på väg ti och från skoan. Härur kan sedan ämpiga index beräknas för kvantitativ jämförese. Nästa steg bir att införa trafikmängderna på gatorna vid de tidpunkter då barnen är ute och rör på sig. Därmed ges också en bas för bedömning av vika trafikrisker man utsätter dem för vid oika ägesreationer mean hem och skoa och vid oika sätt att tids- och kassmässigt organisera skoarbetet. Dessa senare beräkningar har ännu inte sutförts, men exempet torde redan på detta tidiga stadium antyda något om koordinatmetodens kommande betydese vid värderingen av skida handingsaternativ i framtidens stadsbyggande och stadsadministration. Iband har man nog, särskit i utandet, missuppfattat konstruktionen av det svenska registreringssystemet Man har trott, att andet skue deas upp i ett anta fyrkantiga ceer, som skue ersätta eer kompettera :ommunerna som statistiska redovisningsenheter. I Storbritannien har man nu i varje fa, trots protester, på statistiskt hå besutat begagna en sådan ceprincip vid nästa fokräkning. Aa data ska av fätintervjuarna okaiseras ti rutor med sidan 00 m. Detta är nog en förbättring jämfört med hittisvarande förhåanden, men det är kart att en sådan stet geometrisk metod medför vissa betydande nackdear. Vid stadsanayser kommer inte data att kunna sammanföras ti sådana viktiga naturiga områden som kvarter eer stadsdear, avgränsade av gator och andra barriärer. I Sverige kommer vi som sagt att få fastighetsområdet i botten på systemet. Fastigheten är en naturig minsta ce i samhäets indening i domäner, ekonomiskt och rättsigt. Det är sedan en annan sak, att det av datamaskinmässiga skä ofta kan vara enket och ändamåsenigt att sammanföra data ti summor för kvadratiska ceer, så som skett i de festa än så änge utarbetade demonstrationsexempen. Men det bör betonas, att det är ika möjigt att sammanföra dat<>. med hänsyn ti vika fastighetsgrupper som hest, kvarter, stadsdear eer avståndszoner räknat från någon punkt eer inje eer vad för särskida regioner man kan komma att bi intresserad av. Man kommer också att kunna dra stickprov med hänsyn ti objektens äges- 49

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun ~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats. Mot. 1973:742 O Nr 742 av fru Eriksson i Stockhom m. f. angående utfonnrtingen av panerad tenninabyggnad på Aranda fygpats. En ny utrikes terminabyggnad på Aranda är besutad. Det är i hög grad en fråga

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument:

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument: GRI-index 2015 Utöver ett fuständigt GRI-index för 2015 innehåer denna skrift VD-kommentar, information om Lindabs mijöarbete samt väsentighetsanays och intressentdiaog 1 Ett viktigt ansvar På Lindab tar

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

Vägskäl i bostadspolitiken

Vägskäl i bostadspolitiken GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR SAMARBETE - VAD INSPEKTERAS - HUR FRAMSKRIDER INSPEKTIONEN OCH - HUR FRAMSKRIDER FORTSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA Häsoinspektörernas svenskspråkiga skoningsdagar 8.-9.10.2014 Tammerfors

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

Övning 7 Diffraktion och upplösning

Övning 7 Diffraktion och upplösning Övning 7 Diffraktion och uppösning Diffraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diffraktionen i insen.

Läs mer

information förs in i prissystemets informationsmekanismer.

information förs in i prissystemets informationsmekanismer. mokratins underskott budgetunderskott är en föjd av sätt att fungera, hävdar M Buchanan och Richard E i sin bok Democracy in Deficit. Rof Engund diskuterar sutsatser och betydese för förhåanden. Hur kommer

Läs mer

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra

Läs mer

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika Kongressguide En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika innehå hur kongressen arbetar mötespats för kongressen poicy beträffande ömsesidig respekt tidpan för kongressen

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

Motion 1983/84:2076. Jan-Erik Wikström m. fl. Äldreomsorgens inriktning. Fastslagna riktlinjer. En ny syn

Motion 1983/84:2076. Jan-Erik Wikström m. fl. Äldreomsorgens inriktning. Fastslagna riktlinjer. En ny syn 4 Motion 1983/84:2076 Jan-Erik Wikström m. f. Ädreomsorgens inriktning Antaet ädre ökar i vårt samhäe. 1975 fanns det drygt 1.2 mijoner personer i ådern 65 år och däröver. 1980 hade åderspensionärerna

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030.

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030. RAPPORT Metodtest för easticitetsberäkningar ur Sampers De 1 Tågeasticiteter enigt befintig differentiering utifrån basprognos 2030. 2015-02-09 Anays & Strategi Anays & Strategi Konsuter inom samhäsutvecking

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

Motion 1986/87 :Skl75

Motion 1986/87 :Skl75 Motion 1986/87 :Sk75 Jan Bergqvist m. f. (s) Försag ti sutig regering av statsbudgeten för budgetåret 1987/88, m. m. (kompetteringsprop.) ( 1986/87: 150) proposition 1986/87:150 (kompetteringsprop.) föreså

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser 11. Konsekvenser 11. Enigt pan- och byggagen ska översiktspanens konsekvenser kunna utäsas på ett ättfattigt sätt. En mijökonsekvensbeskrivning ska upprättas i syfte att integrera mijöaspekterna i paneringen.

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar VEM VAGADE för fem år.edan drömma om at vi 1958 skue yckas so ja 30 000 ov våra personbiar på utand" Berg och da i bihanden En starkt expanderande men annorunda och mer vågsam marknad väntar bibranschens

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT Av statsrådet FRITJOF DOMÖ TILL utgångspunkt för några amänna jämföreser mean jordbruket och industrien vi jag väja tiden omkring 1890. 1 J ordbruket,

Läs mer

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-20 GSN-2015/170.602 1 (3) HANDLÄGGARE Hjem, Per 08-535 360 71 Per.Hjem@huddinge.se Grundskoenämnden Ansökan från The Learning

Läs mer

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun 1 (12) Marie Jonsson Direkt: 019-19 39 52 marie.jonsson@t.st.se Skötsepan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Häefors kommun Föregående skötsepan för Knuthöjdsmossen utarbetades inom Skogsvårdsstyresen

Läs mer

UTOMHUSFÄRGER för TRÄ

UTOMHUSFÄRGER för TRÄ STATENS NÄMND FÖR BYGGNADSFORSKNING SNB Rapport42 UTOMHUSFÄRGER för TRÄ av Börje Andersson och Pau Nyin STOCKHOLM 1957 UTOMHU.SFÄRGER FÖR TRÄ Exterior House Paints BÖRJE ANDERSSON och PAUL NYLEN STATENS

Läs mer

Februari 2008. Parkplan Liljeholmen. www.stockholm.se

Februari 2008. Parkplan Liljeholmen. www.stockholm.se Februari 2008 Parkpan Lijehomen www.stockhom.se Panen antogs 2008-02-14 Bestäare: Hägersten-Lijehomens stadsdesförvatning Anna Ambjörn Mats Jaxgård Medverkande: Expoateringskontoret Stockhoms stad Lena

Läs mer

Byggställning. Scaffold

Byggställning. Scaffold Byggstäning För bruk i trappor Scaffod For use in staircases Björn Larsson Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 Byggstäning Scaffod Björn Larsson mittibushen@hotmai.com

Läs mer

För G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller

För G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller ÖRERO UNIVERSITET Handeshögskoan i Örebro Tentamen i Ekonomistyrning, Fö1018, 7,5 hp nta uppgifter: Max poäng: etyg: nsvariga ärare: Tiätna hjäpmede: 6 32 För G krävs minst 16p, för VG minst 24p Kerstin

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 5 1965 KOMMENOCRKAPTENEN GUNNAR GRANDIN Kostnad och effekt hos marina vapensystem - några refexioner inför dagens tekniska och ekonomiska utvecking Föredrag hået av kommendörkapten

Läs mer

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-12 GSN-2013/519.252 1 (4) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08-535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskoenämnden Om- och

Läs mer

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m.

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m. Mot. 1975: 2129 6 Nr 2129 av herr Hermansson m. D. med anedning av propositionen 1975: 97 angående rörig pensionsåder m. m. Under hea den ånga tid opinionsyttringar förekommit och försag stäts om sänkt

Läs mer

Trendspaning i Stockholm

Trendspaning i Stockholm ANNORDIA NEWSLETTER #3 TEMA Trendspaning i Stockhom VD HAR ORDET TEMA HOTELLMARKNAD Med Annordia som rådgivare har Kövern tecknat ett hyresavta med Nordic Choi Hotes för ett nytt hote i Västerås. Hur och

Läs mer

SJ 11. Hållbarhets redovisning

SJ 11. Hållbarhets redovisning SJ 11 Håbarhets redovisning Innehå Ordföranden har ordet 2 Strategi och vision 3 Intressentdiaogen 6 Möjigheter och utmaningar 9 SJs sociaa ansvar 10 SJs mijöansvar 18 SJs ekonomiska ansvar 24 Redovisningsprinciper

Läs mer

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL 3 Stadsutveckingsarbete bedrivs ofta över ång tid där vissa steg spear en avgörande ro i utveckingsarbetet. Visionen av en stadsutvecking är ett sådant

Läs mer

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 1 (1) KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 2014-06-16 VÄLKOMMEN Kommunstyresen i Höganäs kommun kaas ti sammanträde. Datum och tid: 2014-06-16, k 16:00 Pats: Stadshuset, gruvsaen Ledamot som är förhindrad att närvara

Läs mer

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004 Energiäget i Åmå Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING

Läs mer

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form)

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form) 1 Föreäsning 9 7.2.1 7.2.4 i Griffiths nduktionsagen sammanfattning (Kap. 7.1.3) (r, t) E(r, t) = t (differentie form) För en stiastående singa gäer E(r, t) d = d S (r, t) ˆndS = dφ(t) (integraform) Eektromotorisk

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

Boendesprinker räddar iv De festa dödsbränder både i Sverige och utomands inträffar i bostäder, det rör sig om % av antaet omkomna. I Sverige dö

Boendesprinker räddar iv De festa dödsbränder både i Sverige och utomands inträffar i bostäder, det rör sig om % av antaet omkomna. I Sverige dö Boendesprinker räddar iv 0203013 Boendesprinker räddar iv De festa dödsbränder både i Sverige och utomands inträffar i bostäder, det rör sig om 80 90 % av antaet omkomna. I Sverige dör årigen ca 100 personer

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommuna revisor Main Kronmar augusti 05 p wc Granskning av inköpsrutiner och köptroheten mot everantörer Innehåsforteckning. Sammanfattning och revision

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012 Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 01 Uppgift 1: Ett företag tiverkar säkerhetsutrustningar ti biar. Tiverkningen är föragd ti fyra oika änder, A, B C och D. I and A finns 0%

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

RIKTLINJER FöR SOCIALA MEDIER

RIKTLINJER FöR SOCIALA MEDIER PuF338 Riktinjer för sociaa medier RIKTLINJER FöR SOCIALA MEDIER Personaenheten 2 015-11-2 6! (:',L 1 Pu 38 Riktinjer för sociaa medier Inedning Sociaa medier är en sjävkar de av vardagen för mijontas

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)

Läs mer

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem Institutionen för Mekanik Nichoas paidis te: 79 748 epost: nap@mech.kth.se hemsida: http://www.mech.kth.se/~nap/ Institutionen för Mekanik Erik Lindborg te: 79 7583 epost: erik@mech.kth.se Tentamen i SG4

Läs mer

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar!

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar! Er Nattvandrarpärm Nu är den kar! Här är den nya Nattvandrarpärmen som vi hoppas ska vara ti hjäp i ert arbete med nattvandringen. Vissa uppgifter kommer Ni sjäva få fya i, så som teefonnummer ti akutmottagningar

Läs mer

Svanenmärkning av Slutna eldstäder

Svanenmärkning av Slutna eldstäder Svanenmärkning av Sutna edstäder Version 3.2 12 oktober 2010 31 oktober 2015 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt suten edstad? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur

Läs mer

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP t j~ -.. ~-. '-~ STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP EN UNDERSÖKNING RÖRANDE REKRYTERINGEN TILL ARMENS STAMSKOLOR Av fi. ic. TORSTEN HUSEN, Lund I SITT för två år sedan avgivna betänkande föresog»lantförsvarets

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil

Svenska Spels GRI-profil Svenska Spes GRI-profi Standardindikatorer 1. Strategi och anays 1.1 Uttaande från organisationens högsta besutsfattare (VD, Ordförande eer otsvarande position) o reevansen av håbar utvecking för organisationen

Läs mer

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc.

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc. Windows Kundstödskontakter värden över för ArcSoft Inc. Nordamerika 46601 Fremont Bvd Fremont,CA 94538, USA Te:1.510.440.9901 Fax:1.510.440.1270 Webbpats:www.arcsoft.com E-post: support@arcsoft.com Europa

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat.

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat. New Hoand BR7000 BR7060 BR7070 brett urva Två modeer, många varianter. De två modeerna i New Hoand fexkammarserie kan utrustas för att passa oika förhåanden. BR7060 kan pressa baar som har upp ti 1,50

Läs mer

Monterings- och bruksanvisning

Monterings- och bruksanvisning Katherm QK.4 Govkanavärme med EC-motströmsventi Spara denna bruksanvisning för kommande bruk! Kampmann.de/instaation_manuas I476/0/3/ SE I SAP-Nr. 7407 .4 Katherm QK - motströmsfäkt-konvektion med kompakt

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 23 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog Håbart företagande 5 Strategi 6 SJ och kunderna

Läs mer

------=-= Att bryta tystnaden DENNIS BRINKEBACK:

------=-= Att bryta tystnaden DENNIS BRINKEBACK: DENNIS BRINKEBACK: Att bryta tystnaden Denna artike försöker spega debattkimatet på ett statigt verk. Trots att många anstäda är väutbidade akademiker vågar de inte deta i samhäsdebatten med tanke på sin

Läs mer

/85:2927 Åke Gustavsson m. fl. Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85: 115) Mot. 1984/85. Motion

/85:2927 Åke Gustavsson m. fl. Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85: 115) Mot. 1984/85. Motion Motion Mot. 1984/85 2927-2929 1984/85:2927 Åke Gustavsson m. f. Regiona utvecking och utjämning (prop. 1984/85: 115) o Regionapoitikens genomförande bör ti stor de decentraiseras ti änsnivån, som föjd

Läs mer

l p2628oer: Ansökan om dispens från strandskyddet enligt 7 kap 15 Miljöbalken

l p2628oer: Ansökan om dispens från strandskyddet enligt 7 kap 15 Miljöbalken ANSÖKAN 1 (4) om dispens från strandskydd en. 7 kap 15 Mijöbaken ÄNGELHOLMS KOMMi N Ansökan om dispens från strandskyddet enigt 7 kap 15 Mijöbaken Ansökan skickas ti Kommunstyresen Angehoms kommun 262

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ I KORTHET SJ på två minuter 1 SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog 10 Håbart

Läs mer

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet x. > KARLSHAM 2015-08-28 Kommunens revisorer Kommunstyresen KF:s presidium för kännedom Granskning av inköpsrutiner och köptrohet mot everanterörer På uppdrag av revisorerna i Karshamns kommun har genomfört

Läs mer

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOITET 3 (2.3) Sammanträdesdatum 203-0-29 7 Redovisning av intern kontro202 för kommunstyresens förvatning Dnr 202/8 Beredning Biaga KS 203/27/, skrivese 203-0-22 från

Läs mer

Fjällen i Fokus 2006

Fjällen i Fokus 2006 FjäMistra-rapport nr. 25 Fjäen i Fokus 2006 En konferens om fjäens möjigheter och begränsningar Konferensrapport FjäMistrarapport Rapport nr: 25 ISSN 1652-3822 december 2006, Umeå Redaktör: Anders Essein

Läs mer

Lexmark Print Management

Lexmark Print Management Lexmark Print Management Optimera nätverksutskrift och skapa informationsfördear med en utskriftshanteringsösning som du kan impementera på pats eer via monet. Säker och praktisk utskriftsversion Fexibet.

Läs mer

Energiläget i Mellerud

Energiläget i Mellerud Energiäget i Meerud Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING I MELLERUDS

Läs mer

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4 Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se

Läs mer

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 3 1984 TIDSKRIFT I SJÖV ÅSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGIRO 125

Läs mer

mellan i grunden likartade partier.

mellan i grunden likartade partier. NILS KARLSON: Postfestum En övergripande orsak ti att det gick som det gick i vaet är att en stor ande av väjarna, men även poitikerna sjäva, är på god väg att inse att den svenska väfärdsstaten nått vägs

Läs mer

Utvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter

Utvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 33 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1960 Utveckingstendenser beträffande rotvärden

Läs mer

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat

Läs mer

Hus & Anläggningar 7,5 poäng

Hus & Anläggningar 7,5 poäng AF1002 TEN1 Hus & Anäggningar 7,5 poäng Tentamen Tisdag 2010-08-17 k. 09.00-13.00 Saar: V21, V22 Tider studerande som anänder senare än 45 min efter skrivningstidens början äger ej rätt att deta. studerande

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.0 15 december 2011 31 december 2014 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del Tentamen i Mekanik 2 för F, FFM521 och FFM520 Tisdagen 15 apri 2015, 8.30 12.30 Examinator: Martin Cederwa Jour: Martin Cederwa, ankn. 3181, besöker tentamenssaarna c:a k. 9.30 och 11.30. Tiåtna hjäpmede:

Läs mer

Svanenmärkning av Städtjänster

Svanenmärkning av Städtjänster Svanenmärkning av Städtjänster Version 2.1 17 mars 2009 30 juni 2012 Nordisk Mijömärkning Innehå Varför väja Svanmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man? 4 Vad krävs för att bi Svanenmärkt 5

Läs mer

V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 27 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1957 V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

Läs mer