Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004

Transkript

1 Energiäget i Åmå Sammanstät våren 2004

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING I ÅMÅLS KOMMUN... 6 KORRIGERING FÖR KLIMAT... 7 NYCKELTAL... 7 ENERGIANVÄNDNING/INVÅNARE... 7 FOSSILT KOLDIOXID/INVÅNARE... 7 ENERGISLAGENS FÖRDELNING... 8 EL... 9 FOSSILA BRÄNSLEN... 9 BIOBRÄNSLE LOKAL ENERGIPRODUKTION VATTENKRAFT VINDKRAFT SOLVÄRME BIOENERGI FJÄRRVÄRME AVFALL ENERGIANVÄNDARE INDUSTRI, JORD- SKOGSBRUK OCH FISKE TRANSPORTER BOSTÄDER & SERVICE Ferbostadshus Småhus Övriga Tjänster Offentig verksamhet...15 KOMMUNALA VERKSAMHETENS ENERGIANVÄNDNING TRANSPORTER ÅMÅLS KOMMUNFASTIGHETER AB KOMMUNALA FASTIGHETER ENERGIPLAN, ENERGISTRATEGI SLUTORD BILAGOR KÄLLOR Personiga kontakter

3 Sammanfattning Den ara mesta av den statistik som igger ti grund för detta arbete är hämtad hos Statistiska centrabyrån (SCB) och deras kommunaa energibaanser. Avsikten med dessa är att öka kunskapen om energianvändning i kommunerna samt att ge underag för b.a. kommunaa kimat- och energistrategier. Under våren 2003 presenterades för första gången kommunaa energibaanser för åren 1990, 1995 och 2000, under hösten samma år kom uppgifterna för Fortsättningsvis ska uppgifter tas fram för varje år med en eftersäpning på ca 1,5 år. Den mest aktuea statistik från SCB, när detta arbete utfördes var atså från Under 2001 var den totaa tiförsen av energi (fossibränse, biobränse samt e) ti Åmås kommun 473 GWh (Gigawattimmar). För att få en uppfattning om storeken på energimängden konstateras att denna omräknat ti mängd oja skue motsvarar ca m 3 edningsoja 1. I översta deen av diagrammet nedan visas fördening av de tiförda energisagen. En de av dessa bränsen gick direkt ti de sutiga användarna medan en de omvandades ti fjärrvärme. Den meersta deen av diagrammet visar användningen av energi fördeat på oika energisag efter omvanding. I samband med omvanding uppstår föruster t.ex. i fjärrvärmeverkets pannor och vid överföring av e inom kommunen. Den nedersta deen av diagrammet visar energianvändningen för oika användarkategorier. De föruster som uppstår hos användarna finns inte med i diagrammet. Fe! Ogitig änk. Tota tiförse 2001: 473 GWh Fjärrvärme Föruster 18 GWh 14 GWh Fe! Ogitig änk. Sutig användning 2001 fördeat på energisag: 459 GWh Fe! Ogitig änk. Sutig användning 2001 fördeat på användarkategorier: 459 GWh Diagram 1: Tiförd energi, omvanding samt sutig användning uppdead på användarkategorier för Åmås kommun Noterbart är att industrins energianvändning i Åmå svarar för ca 18 % av den totaa energianvändningen i kommunen medan motsvarande siffra för andet som hehet är 40 %. En förkaring kan vara att industrisektorn i Åmå ti stor de består av industri- och tjänsteföretag utan speciet energikrävande processer. Statiska Centrabyrån (SCB) har tagit fram nycketa för att kunna göra jämföreser mean kommuner och regioner. Enigt SCB förbrukas i Åmå ca kwh/invånare och år 1 att jämföra 1 SCB:s siffror för 2003 visar att energianvändning per invånare i Åmå gått ned ti knappt kwh/ invånare och år. 3

4 med riksgenomsnittet som är ca kwh/invånare. Vid en närmare granskning av fördeningen av energianvändning mean oika sektorer i Åmå, kan man konstatera att Bostäder & service igger något över, Transporter marginet över samt Industri ångt under riksgenomsnittet i energianvändning per invånare. Ett annat nycketa från SCB är det fossia kodioxid som ovanstående energiförbrukning ger upphov ti. I Åmå är detta beräknat ti ca 4700 kg/invånare och år 2. Riksgenomsnittet igger på ca 5000 kg/inv. Även här kan man konstatera att sektorerna Bostäder & service igger något över, Transporter marginet över samt Industri ångt under riksgenomsnittet i utsäpp av fossit kodioxid per invånare. Med hjäp av SCB:s statistik har ett nycketa för småhusen tagits fram. Enigt SCB finns år 2002 i Åmå st. en- och tvåfamijshus (exk. fritidshus), dessa förbrukade totat kwh denergi (23 % av den totaa energianvändningen i kommunen). Utsaget per hus ger detta en genomsnittig energiförbrukning på ca kwh/hus 3. Enigt energimyndigheten använder en genomsnittig svensk via ca kwh energi per år, uppvärmning utgör normat 60 % medan varmvatten och hushåse står för ca 20 % vardera. Förnyesebara energikäor (so, vind, vatten och biobränse) kommer att bi at viktigare i framtidens energiförsörjning. Inom Åmås kommun omvandades under 2001 förnyesebar energi i storeksordningen 80 GWh, viket motsvarar ca 17 % av den totaa energianvändningen i kommunen. Fjärrvärmenätet i Åmås stad är under utbyggnad och en vision från Sydkraft är att man 2006 kommer att everera GWh biobränsebaserad fjärrvärme. Atså ungefär en fördubbing av everansen jämfört med Fjärrvärmen kommer att främst ersätta oja och e. Inedning Den ara mesta av den statistik som igger ti grund för detta arbete är hämtad hos Statistiska centrabyrån (SCB) och deras kommunaa energibaanser. Dessa är framtagna på uppdrag av RUS (Länsstyresernas gemensamma projekt för Regionat Uppföjnings System) och Boverket. Avsikten med de kommunaa energibaanserna är att öka kunskapen om energianvändning i kommunerna och ge underag för kommuna kimatstrategi, mijömåsuppföjning och energipanering. Under våren 2003 presenterades för första gången kommunaa energibaanser för åren 1990, 1995 och 2000, under hösten kom uppgifterna för Fortsättningsvis ska uppgifter tas 2 De färskaste siffrorna från SCB visar att fossit kodioxid som energianvändningen i Åmå ger upphov ti sjunkit ti ca kg/ invånare och år. 3 Samma nycketa har under 2003 sjunkit ti ca kwh/hus och år ( kwh/3 050 st. en- och tvåfamijshus). Både oje- och eförbrukningen i sektorn småhus har sjunkit medan trädbränse igger på ungefär samma nivå som

5 fram för varje år med en eftersäpning på ca 1,5 år. Den mest aktuea statistik från SCB, när det gäer de kommunaa energibaanserna är idag atså från I samråd med SCB 4 har Jonny Leandersson på Energirådgivningen i Dasand kvaitetssäkrat, kompetterat och sammanstät den kommunaa energibaansen för Åmå. En referensgrupp från Åmås kommun bestående av Dan Gunnardo, Tommy Jingfors, Rof Anderson och Rune Johansson har verkat som faktabank och bopank i arbetet. Bakgrund & Syfte Den bakomiggande orsaken ti detta arbete är vijan hos poitiker och tjänstemän i Åmås kommun att få ti stånd ett energipaneringsarbete i kommunen. Syftet med Energiäget i Åmå är att i första hand ange utgångsäget och vara en pattform när kommunens energipoitiska må ska formueras och genomföras, men även att vara ett verktyg i det fortsatta energipaneringsarbetet. Må & frågestäning Mået med Energiäget i Åmå är att ge ett sammanhang och en bid av energianvändningen med hjäp av diagram och jämföreser reativt region och andra kommuner. Det är dock viktigt att komma ihåg att statistiken bakom diagrammen inte atid är eer har möjighet att vara korrekt. Statistiken är dock värdefu för att visa i viken riktning utveckingen går och för att antyda orsakssamband, men den kan adrig ge hea sanningen. Några av frågestäningarna i detta arbete har bivit: Vad används för oika energisag och hur ser fördeningen ut mean dessa? Vika är energiförbrukarna? Förbrukas mer eer mindre än i andra kommuner och vika fossia kodioxidutsäpp ger förbrukningen upphov ti? Förutsättningar & Metod SCB har ambitionen att presentera hea kommunens energiomsättning men man är också medveten om att det finns käor som inte täcks in. Mer information om käor och fekäor i finns i SCB:s metodrapport 5 för de kommunaa energibaanserna. Vissa nedsag med noggrannare undersökningar har gjorts i kommunen för att kompettera och förfina statistiken inom i vissa dear. Energianvändningen för kommunens verksamhet och deras boag, Åmås kommunfastigheter AB har granskats ite närmare än vad SCB har möjighet ti. 4 Edmund Kurt, SCB 5 5

6 Detsamma gäer den okaa energiproduktionen samt energiförbrukningen hos de största industrierna i kommunen, som bidragit med en mer detajerad statistik. Det biobränse som utnyttjas i större panncentraer har kompetterats ti SCB:s kommunaa energibaanser 2001 (Se biaga, SCB:s kommunaa energibaans 2001 (kompetterad)) eftersom SCB:s statistik inte är kompett på det området. Observera att det bara är energibaansen för 2001 som kompetterats med dessa uppgifter. I de fa det görs jämföreser mean Åmå och annan kommun eer region så används inte den korrigerade versionen av statistiken för 2001 eftersom jämföresen i sådana fa inte skue bi rättvis. Genomgående i detta arbete är det den tiförda energin som avses, atså den bränsemängd som tiförs oika kategorier. Undantaget är een, här är det eanvändningen, den på mätaren avästa som avses. I biagorna SCB:s kommunaa energibaans finns även den tiförda eenergin registrerad (eanvändning + föruster i nätet). I rapporten och biagorna används energienheterna kwh, MWh, GWh, TWh (kio-, Mega-, Giga-, Terrawattimmar). 1 kwh = Ungefär den energimängd som utveckas i en eektrisk kokpatta under en timma. 1 MWh = kwh, är ungefär den energimängd som går åt för att driva en personbi 100 mi. 1 GWh = kwh, är ungefär Lunds eenergiförbrukning under ett dygn. 1 TWh = kwh, är ungefär den eenergi som ett stort kärnkraftsbock producerar under 2 månader Energianvändning i Åmås kommun År 2001 uppgick den sutiga energianvändningen i Åmås kommun ti 459 GWh. Energianvändningen redovisas för föjande tre användarkategorier: Industri, Jord- Skogsbruk & Fiske Transporter Bostäder och service m.m. Användarkategorin Bostäder och service m.m. innefattar energianvändningen inom hushå, offentig verksamhet, övriga tjänster (hande, hote, restaurang m.m.). Fe! Ogitig änk. Diagram 2: Användning av energi i Åmås kommun år 1990, 1995, 2000 och 2001 uppdeat på användarkategorier Den totaa sammanagda energianvändningen i Åmås kommun har egat mean ca GWh/år under de undersökta åren (1990, 1995, 2000 och 2001), tendensen är ökande. Industrins energianvändning har varierat ite under den undersökta perioden, toppnotering 1995 på 107 GWh (83 GWh 2001). Transporterna har ökat (106 GWh 1990 ti 139 GWh 2001), viket också är trenden om man ser ti hea riket när det gäer transporter. Sektorn Bostäder och service visar en uppåtgående trend när det gäer energianvändningen, 193 GWh 1990, ti 237 GWh Ingen korrigering eer hänsyn är dock tagen ti de undersökta årens vädereksförhåande. 6

7 Korrigering för kimat Inga justeringar har gjorts av energianvändning med avseende på variationer i utomhustemperatur mean de oika åren. Anedningen är att det endast är den energi som används för uppvärmning som påverkas och den deen kan vara svår att urskija från övrig energianvändning. Ti exempe kan processerna vara en stor de av energianvändningen inom industrin viket gör att den kan bi mer beroende av konjunkturen än av kimatet. I sektorn Bostäder och service med en stor de bebyggese styrs energianvändningen däremot mer av kimatet (Se biagan: Graddagar i Åmå ). Även variationer i so- och vindförhåanden mean oika år påverkar energianvändningen men uppgifter saknas för dessa faktorer. Nycketa SCB har tagit fram två nycketa för samtiga kommuner i Sverige. Med begreppet nycketa menas; Mätbara storheter som ämpar sig för jämföreser. Nycketaen är; Energianvändning per invånare och kodioxidutsäpp per invånare. Energianvändning/invånare Nycketaet energianvändning per invånare beskriver energianvändningen i kommun/region utsaget på antaet invånare. Åmå jämförs nedan mot de enskida Dasandskommunerna å ena sidan samt Dasand som hehet, Västra Götaand och riket på andra sidan. Fe! Ogitig änk. Diagram 3: Energianvändning per invånare 2001 fördeat på kategorierna Bostäder & service, Industri och Transporter Under 2001 tifördes 6 Åmå enigt SCB ca 486 GWh (Se biagan: Åmås energibaans 2001), utsaget per invånare ger detta kwh/invånare. Åmå igger totat sett under genomsnittsanvändaren i såvä Dasand som Västra Götaand och Riket. Värt att notera är att kategorin Bostäder & service igger något över, industrisektorn kart under samt transporterna ungefär ika med samma genomsnitt. Fossit kodioxid/invånare At utnyttjande av energi d.v.s. energiomvanding, medför utsäpp eer annan form av mijöpåverkan. Främst är det vid den många gånger nödvändiga förbränningen i energiutvinningen det bidas komponenter som påverkar mijön, framförat stoft, organiska ämnen, svaveoxider, kväveoxider och kodioxid. 6 Energianvändning + föruster i e- och kuvertnät 7

8 Både i internatione- och svensk energipoitik igger stort fokus på utsäppen av fossit kodioxid (fossit kodioxid avser kodioxid som bidas vid förbränningen av fossia bränsen som bensin, diese, edningsoja, ko, gas m.m.). Kodioxid (CO 2 ) är en gas som bidas vid a förbränning denna kan betraktas som ofarig för häsa och närmijö. Däremot är kodioxid skadig i ett gobat perspektiv, då en ökning av kodioxidhaten bidrar ti växthuseffekten. Den kodioxid som bidas vid användning av biobränsen och den som binds av den återuppväxande skogen kan ses som ett nosummespe. Det är när vi pockar upp och förbränner fossia bränsen som det sker ett nettotiskott av kodioxid ti atmosfären. I Sverige har man besutat att minska kodioxidutsäppen med 4 % fram ti 2010 jämfört med 1990 års nivå. Nycketaet Fossit kodioxid per invånare beskriver den orsakade utsäppsmängden ti föjd av energianvändning i kommun/region samt i vika sektorer som utsäppen sker. Eftersom diagrammet nedan avser fossit kodioxid är resutatet starkt sammankoppat med användningen av bensin, diese och edningsoja. Fe! Ogitig änk. *) Utsäppsuppgifter från riket (samtiga 289 kommuner) är hämtat från -00. Diagram 4: kg kodioxid per invånare 2001 fördeat på kategorierna Bostäder & service, Industri och Transporter Även här kan man konstatera Åmå (totat sett) igger under genomsnittet. Kategorierna Bostäder & service och Transporter igger något över genomsnittet medan industrisektorn igger kart under detsamma jämfört med Dasand, Västra Götaand och Riket. Under 2001 tifördes ca 486 GWh (energianvändning +föruster) i Åmå varav ca 219 GWh kom från fossia bränsen, utsaget per invånare ger detta upphov ti kg CO 2 /invånare viket pacerar Åmå på 150:e pats av rikets 289 kommuner när det gäer emission av fossit CO 2 /invånare ( hög pacering = hög emission). Att ha i åtanke när det gäer nycketaen Dasand avser de fem Dasandskommunerna, inte den de av Dasand som igger i Vänersborgs kommun. Riket avser Sveriges 289 kommuner och deras energianvändning. Energianvändning för fygtransporter, utrikes sjötransporter etc. hamnar dock utanför kommunernas energianvändning I nycketaen motsvaras energianvändningen av diese och bensin för transporter, av den evererade (tankade) mängden inom kommunen inte den förbrukade. För att få en rättvis jämförese mean kommunerna har ingen hänsyn tagits ti den kompettering av SCB:s materia, som gjorts när det gäer biobränseanvändning i större panncentraer. Energianvändningen är redovisad som den insatta mängden av energibäraren, inte den utvunna energin. Inga utsäpp av industriprocesser ingår. Inga utsäpp från eproduktion ingår. Energisagens fördening Det finns många oika energibärare t.ex bensin, ved m.m. dessa kan deas in i tre huvudgrupper (energisag), e, biobränse och fossia bränsen. 8

9 E 37% Bio 15% Fossi 48% Den tota energianvändning i Åmå under förbrukningsåret 2001 var 459 GWh (218 GWh fossia bränsen, 172 GWh e och 69 GWh biobränse). Fjärrvärmen är fördead på de energisag med viken den är producerad. Energisagens procentuea fördening för hea Sverige är; E 36%, Bio 22% samt Fossit 42%. Diagram 5: Energianvändningen i Åmå 2001 fördead på energisag. E E utgör en mycket betydesefu de av det svenska energisystemet. Sedan avregeringen 1996 har priset på ebörsen varierat kraftigt, både mean oika år och inom enskida år. Eftersom vattenkraft utgör så stor ande av den Nordiska eproduktionen påverkas priset på ebörsen kraftigt av förutsättningarna för vattenkraftproduktion som t.ex. tirinning och magasinsfyningsgrad. Tiförsen av e uppgick under 2001 ti ca 185 GWh inom Åmås kommun. Då inkuderas överföringsförusterna (ca 13 GWh). Detta betyder att 172 GWh gick ti de sutiga användarna, viket innebär att een står för ca 37 % av den totaa energianvändningen i kommunen. Fe! Ogitig änk. Diagram 6: Användning av eenergi i Åmås kommun år 1990, 1995, 2000 och 2001 fördeat på användarkategorier. En stor de av eanvändningen i sektorn Bostäder & service går ti uppvärmning. Mean -00 och -01 har det varit en reativt stor differens i temperatur (Se biagan: Graddagar i Åmå). Med hänsyn tagen ti kimatkompensering noteras en minskning av eanvändningen från -00 ti -01, hur stor beror ite på vika antaganden som görs när det gäer den kimatoberoende deen av eanvändningen. Den reea eanvändningen i sektorn visar däremot en ökning från 131 ti 132,5 GWh. Sektorn Industri har reet minskat sin eanvändning något under -01 jämfört med -00, kart är att en kimatkompensering skue förstärka denna minskning något. Det är dock svårare att göra ett antagande på hur stor de i denna sektor som är kimatberoende. Fossia bränsen Sedan ojekrisen i början av 1970-taet har det varit ett viktigt energipoitiskt må att minska ojans ande i den svenska energitiförsen. Under 1973 svarade ojan för 73 % av energitiförsen i Sverige denna siffra har minskat ti omkring 40 % Den svenska energipoitiken uttrycker fortfarande en strävan att användningen av fossia bränsen ska håas på en åg nivå. Transportsektorn utnyttjar fortfarande i det närmaste utesutande fossia bränsen medan eproduktionen är i stort sett het fri 9

10 från användning av fossia bränsen. A förbränning av fossia bränsen ger ett nettotiskott av kodioxid ti atmosfären. I Åmås energibaans för 2001 är det bensin, diese, edningsoja och gaso som räknas ti fossia bränsen. Fe! Ogitig änk. Diagram 7: Användning av fossibränse i Åmås kommun år 1990, 1995, 2000 och 2001 fördeat på användarkategorier. Under 2001 igger Åmås totaa fossibränseanvändning på 218 GWh, viket är ca 48 % av den totaa energianvändningen i kommunen. Industrin igger reativt konstant medan transportsektorn visar en svagt uppåtgående trend under perioden. När det gäer sektorn bostäder & service har ojeanvändningen ökat från ca 54 ti 63 GWh från -00 ti -01. Om man tar hänsyn ti skinaden i utomhustemperatur mean de två åren (Se biagan: Graddagar i Åmå ) kan man konstatera att den kimatkompenserade förbrukningen inte visar någon ökning från -00 ti -01. Kanske snarare en minskning, beroende på vika antaganden som görs när det gäer den kimatoberoende deen av förbrukningen. Biobränse Den svenska energipoitiken betonar vikten av att öka användningen av energi från förnybara käor. Detta ses som ett viktigt steg i riktningen mot ett ekoogiskt uthåigt samhäe. Den stora fördeen med biobränse är, förutom kodioxidneutraiteten, att den är förnybar och kan vara okat producera med de fördear som det innebär. I samingsnamnet för biobränse ingår trädbränsen (ved, bark, spån, fis, briketter och peets), spannmå, avutar (restprodukter från massativerkning) samt vissa dear av avfa och övriga bränsen. Fe! Ogitig änk. Diagram 8: Användning av biobränse i Åmås kommun år 1990, 1995, 2000 och 2001 fördeat på användarkategorier Under 2001 användes ca 69 GWh biobränse i viket är 15 % av den totaa energianvändningen i kommunen. Efter 1995 visar industrin en nedåtgående trend för biobränseanvändning. Sektorn Bostäder & service ökar under samma period, viket devis kan koppas ti utbyggnaden av biobränsebaserad fjärrvärme. Med den utbyggnaden av fjärrvärme och biobränseedade panncentraer som sker i kommunen tros denna trend håa i sig även efter Den ökning av biobränseanvändningen som skett mean -00 och -01 förstärks ytteriggare vid en kimatkompensering mean de två åren (Se biagan: Graddagar i Åmå ) Loka energiproduktion Förnyesebara energikäor (so, vind, vatten och biobränse) kommer att bi at viktigare i framtidens energiförsörjning. Inom Åmås kommun omvandades under 2001 förnyesebar energi i storeksordningen MWh. Ett intressant nycketa är hur stor de av energikonsumtionen i kommunen som täcks av okat producerade, förnyesebara energikäor ( MWh/ MWh), atså ca 17%. 10

11 Vattenkraft I Åmås kommun finns eva noterade, mindre privatägda vattenkraftverk (Se biagan: Vattenkraft i Åmå ). Den sammanagda effekten hos aa vattenkraftstationerna i kommunen är på ca kw, under ett normaår produceras ca 8000 MWh vid dessa vattenkraftstationer. Detta motsvarar nära 5 % av den totaa eanvändningen eer 1,7 % av den totaa energianvändningen i kommunen. Ett par kraftverk är under uppbyggnad viket inom det närmaste kommer att innebära en ökning av vattenkraftproduktionen med ca 800 MWh/år. Det finns även en potentia att bygga ut mer småskaig vattenkraft inom kommunens gränser, denna bedöms vid maxima utbyggnad kunna ge i storeksordningen 4000 MWh ytteriggare per år 7. Vindkraft Vindkraften är det energisag som expanderar mest i värden för tifäet. I Sverige har vindkraften ökat med 10 gånger mean 1993 och I Åmås kommun finns i dagsäget ingen noterad vindkraftsutvinning. Inom dear av kommunen beräknas dock vindenergin uppgå ti mer än 4000 kwh/m 2 och år på 100 m höjd (av NUTEK uppstät krav för vindenergi av riksintresse). I områden med goda vindenergitigångar kan finnas motstående riksintressen, men även inom sådana områden kan det finnas patser där det är möjigt att etabera vindkraft utan att påtagigt skada riksintressena. Detta bör i första hand utredas genom kommuna översiktspanering, (enigt änsstyresens rapport 2000:43). Sovärme Den energimängd som aktivt tas om hand med hjäp av sofångare bedöms vara försvinnande iten i sammanhanget. Uppskattningsvis, med antagande att Åmås invånare instaerat sofångare som riksgenomsnittet så innebär det att i MWh/år produceras med hjäp av sofångare i kommunen. Största noterade anäggningen i kommunen (61 m 2 sofångare) finns på Ekbackens vårdcentra och uppskattas där stå för ca 25 % av varmvattenbehovet, viket motsvarar ca kwh. Sedan den 1 juni 2000 ger staten ett engångsbidrag för att instaera sovärmeanäggning ti bostäder. Fyra anäggningar i Åmå har instaerats med hjäp av detta bidrag under perioden (ca m 2 sofångare). Instaationstakten på sofångare ökar hea tiden. Tekniken förbättras och priserna pressas, potentiaen är mycket stor om man ser hur ite som är instaerat idag. Den största potentiaen igger i första hand hos dem som har en stor förbrukning sommartid exempevis campinganäggningar, idrottsanäggningar, pooer etc. Bioenergi Bioenergi kommer att spea en viktig ro i det framtida energisystemet. En stor de av kommunens småhus värms med trädbränse. Enigt SCB: s statistik ca MWh (2001), därti kommer den 7 Kar-Henrik Andersson, Säffe 8 Femming Åkesson, Länsstyresen i Västra Götaand 11

12 mängd bioenergi som används i fjärrvärmesystemet i Åmå, industri och andra större panncentraer i kommunen. Den sammanagda energimängden hos dessa uppgår ti i storeksordningen MWh/år. Fjärrvärme Fjärrvärmen i Åmå har varit i Sykrafts regi sedan hösten 2000, sedan dess har man jobbat med att förstärka och förtäta befintigt nät. Sydkraft står nu i begrepp att kompettera befintig anäggning med en ny panncentra. Om at går enigt panerna kommer den nya panncentraen att vara färdigstäd under apri/maj -05. Sydkrafts paner är att ansuta fer fastigheter och förtäta fjärrvärmen i centrum, samtidigt kommer man också att bygga ut en etapp mot norra deen av stan där först och främst de stora energiförbrukarna kommer att erbjudas fjärrvärme. Ti exempe ÅKAB:s fastigheter, (Adofsberg, Kristinebergsskoan, Rösparksskoan m.f.) badhus, ferbostadshus men även vior/viaområden utefter kuvertens sträckning kommer att ansutas i mån av intresse. Fe! Ogitig änk. Diagram 9: Användning av fjärrvärme i Åmå åren 1990, 1995, 2000 och 2001 När Sydkraft tog över driften (2000) av fjärrvärmen i Åmå evererade man omkring 16 GWh ti sina kunder, nuvarande evererad energimängd (2003) är ca 20 GWh. Under 2003 var bränsemixen ca 70 % fis och 30 % oja och e, genom den panerade utbyggnad av ny panncentra förväntas biobränse att få en större ande i produktionen. Utbyggnaden av nätet tisammans med att den nya panncentraen tas i drift gör att man förväntar säg att everera ca GWh värme år Avfa I Åmås kommun samas årigen in ca 4000 ton hushåsavfa. Avfaet skickas ti Renova och deras kraftvärmeverk på Sävenäs för att bidra des ti uppvärmningen av Göteborgs fjärrvärmenät men också eproduktion i samma anäggning. Energiinnehået hushåsavfa igger kring kwh/ton, viket innebär att de brännbara avfaet från Åmå innehåer ca MWh energi. Som en jämförese är detta ungefär samma energimängd som behövs för att värma ca 500 genomsnittsvior. Den kommunaa avfasanäggningen Östby tar även emot avfa från Säffe kommun och fram ti 1993 även från Arvika kommun. Då de deponerade mängderna organiskt avfa därigenom varit stora i reation ti kommunens storek, genomfördes under år 2003 en undersökning av metanemissionerna från deponin. Denna undersökning visade att det bidas cirka 1,6 mijoner m3 metan per år i deponin. Detta motsvarar cirka ton kodioxid. Undersökningen visade att dryga 1 mijon m3 metan var möjigt att utvinna, viket motsvarar i storeksordningen ton kodioxid. Energiinnehået i den utvunna gasen skue igga kring MWh/år. En annan metangas som redan idag tas tivara för att ge värme, är den gas som bidas vid reningsverkets process där den används ti det egna värmebehovet. Under 2003 bidrog metangasen med ca 960 MWh. 9 Mats Ekbom, Sydkraft Försäjning AB 12

13 Energianvändare Industri, Jord- Skogsbruk och Fiske I de svenska energipoitiska måen framhås vikten av säker tigång på energi ti rimiga priser för att industrin ska ha bra konkurrenskraft i omvärden. Ca 83 GWh (18 %) av den använda energin i Åmås kommun 2001 förbrukades inom industrisektorn (21 GWh fossibränse, 39 GWh e och 23 GWh biobränse). Jord, skog, fiskenäringarna utgör ca 12% (9,8 GWh) av industrisektorn. Fe! Ogitig änk. Diagram 10: Fördening mean de oika användarkategoriernas energianvändning samt sutig användning av oika energisag inom industrisektorn i Åmås kommun Under 2003 förbrukade de fem största industrierna (Se biagan: Energiförbrukningar hos de största industrierna i Åmå ) tisammans ca 63 GWh. Förutsatt att 2003 års totaa energianvändning i kommunen inte avviker at för mycket från 2001 så innebär det att de fem största industrierna står för i storeksordningen 85 % av industrisektorn och 15 % av totaa energianvändningen i Åmås kommun. Ti en föjd av den reativt åga energiintensiteten hos industrin i Åmås kommun åg industrins energianvändning på kwh per kommuninvånare under 2001, viket är kart under riksgenomsnittet. Utsäpp av fossit kodioxid (500 kg/invånare) som orsakas av industrins energianvändning igger också kart under genomsnittet viket direkt spegar ojeanvändningen inom industrisektorn Fe! Ogitig änk. kwh/invånare Diagram 11: (vänster) Industrins energianvändning per invånare Diagram 12: (höger) Fossit kodioxid per invånare industrin Jämfört med Dasand och Västra Götaand använder industrin i Åmå ite energi. Detta behöver inte betyda att det råder iten industriverksamhet. Typen av industri kan betyda mer än sjäva mängden när det gäer energiförbrukningen. I diagram 11 kan man se att Dasands industrisektor har en reativt hög energianvändning/invånare. Viket ti stor de 6687 beror på Bengtsfors och Meeruds massa- och 0 pappersindustri och de energiintensiva processer som denna industri kräver. För att få en uppfattning Västra Götaand Dasand Åmå om hur stor påverkan en enda industri kan ha och hur energiintensiv denna industrikategori är, kan man jämföra Arctic papper Håfreström AB som årigen förbrukar omkring 360 GWh energi viket är ungefär ika mycket som Åmås totaa energianvändning Transporter Ti grund för transporternas energiförbrukning igger användningen av drivmede. Leveranser ti transportsektorn är särskit probematiska då förbrukningen av bensin/diese kan ske i annan kommun 13

14 än där inköpet sker. Leveransen hänförs ti hemortskommunen eer ti den kommun där everanserna mottagits. Undersökningen omfattar transporter på räs, amänna vägar och inrikes sjötransporter. Mätningar av kvävedioxid har gjorts i Åmås tätort, haterna igger under mijökvaitetsnormen. Mätningar av VOC (ättfyktiga koväten) pågår för närvarnade. Kart är att transporterna står för en stor de av de mijö- och häsoskadiga utsäppen. Genom ny teknik och införandet av kataysatorer på fordon har utsäppen minskat, men kodioxiden går inte att rena bort. Därför är den nationea tendensen att utsäppen av kodioxid att ökar i takt med att det bir fer bensin- och diesefordon på vägarna. När det gäer aternativa drivmede (som inte ger något nettotiskott av kodioxid) så som etano, biogas m.m. finns ännu ingen statistik att tigå. Ca 139 GWh (29 %) av den använda energin i Åmås kommun 2001 förbrukades inom transportsektorn. (3 GWh e och 65 GWh diese och 71 GWh bensin) Fe! Ogitig änk. Diagram 13: Fördening mean de oika användarkategoriernas energianvändning samt sutig användning av oika energisag inom transportsektorn i Åmås kommun I transportsektorn åg energianvändningen per invånare under 2001 på kwh, viket är något över genomsnittet. Utsäpp av fossit kodioxid (2 856 kg/invånare) som orsakas av transporternas energianvändning igger också något över genomsnittet. Fe! Ogitig änk.fe! Ogitig änk. Diagram 14: (vänster) Transporternas energianvändning per invånare Diagram 15: (höger) Fossit kodioxid per invånare från transporter 2001 Bostäder & service Sektorn Bostäder & service mm är samtiga energianvändarna i kommunen när industri- och transportsektor är borträknade. Här innefattas ferbostadshus, småhus, offentig verksamhet, övriga tjänster samt jordbruk, skogsbruk, fiske. Ca 237 GWh (52 %) av den använda energin i Åmås kommun 2001 förbrukades inom Sektorn Bostäder & service. (130 GWh e, 46 GWh biobränse och fjärrvärme samt 61 GWh fossia bränsen) Fe! Ogitig änk. Diagram 16: Fördening mean de oika användarkategoriernas energianvändning samt sutig användning av oika energisag inom kategorin Bostäder & service i Åmås kommun kwh/invånare I sektorn Bostäder & service åg energianvändningen per invånare under 2001 på kwh, viket är över genomsnittet. Utsäpp av fossit kodioxid (1 310 kg/invånare) som orsakas av sektorns energianvändning igger också något över genomsnittet. Fe! Ogitig änk. Diagram 17: (vänster) Bostäder & service energianvändning per invånare Diagram 18: (höger) Fossit kodioxid per invånare från sektorn Bostäder & service Västra Götaand Dasand Åmå

15 Sektorn Bostäder & service har deats upp i ytteriggare energianvändargrupper; ferbostadshus, småhus, offentig verksamhet samt övriga tjänster (se diagram 18, nedan). Fe! Ogitig änk. *) I övriga tjänster ingår b.a. parti- och detajhande, Hote och restaurang, privat tjänsteverksamhet m.m. Diagram 19: Energianvändningen 2001 hos användargrupperna (ferbostadshus, småhus, övriga tjänster samt offentig verksamhet ) inom sektorn Bostäder & service mm fördeat på energisag. Ferbostadshus Under 2001 förbrukades i ferbostadshusen totat 27,8 GWh energi (10,8 GWh fossit, 7,4 GWh fjärrvärme och biobränse samt 9,5 GWh e). Kategorin Ferbostadshus står för ca 6 % av den totaa energianvändningen i kommunen. Småhus I Åmå fanns enigt SCB en- och tvåfamijshus (exk. fritidshus) Under 2001 förbrukade dessa totat 105,2 GWh energi, 23% av den totaa energianvändningen i Åmå. Nedbrutet på respektive energisag: 25,2 GWh oja, 24,5 GWh biobränse samt 55,5 GWh e. Utsaget per hus ger detta en genomsnittig energiförbrukning på ca kwh/hus. Enigt energimyndigheten använder en genomsnittig svensk via ca kwh energi per år, uppvärmning utgör ungefär 60% medan varmvatten och hushåse står för ca 20% vardera. I Åmå finns enigt sotarens uppgifter 238 småhus som är uppvärmda med peets, vidare är 554 uppvärmda med ved samt 110 som kombinerar vededning med e eer oja. Detta innebär att 25 % av småhusen har, eer har möjighet att använda biobränse som huvudsakig uppvärmningskäa. Energibaansen från SCB är utformad på så sätt att oja och biobränse räknas i den energimängd som tiförs medan een förfördeas eftersom den inte har någon pannverkningsgrad på samma sätt som ett bränse som förbränns. Detta gör att en övergång mot e kan se ut som en effektivisering, i synnerhet när värmepump instaeras. Exempe; En via med en ojeförbrukning på 3 kbm/år byter uppvärmning ti en värmepump med värmefaktorn 3. I den kommunaa energibaansen går man då i från kwh oja ti kwh e trots att man har samma energibehov i huset. Övriga Tjänster I övriga tjänster ingår b.a. parti- och detajhande, Hote och restaurang, privat tjänsteverksamhet m.m. Under 2001 förbrukade de övriga tjänsterna totat ca 63,9 GWh energi (15,2 GWh fossit och 39,7 GWh e samt 9 GWh fjärrvärme och biobränse). Kategorin Övriga tjänster står för ca 14 % av den totaa energianvändningen i kommunen. Offentig verksamhet 15

16 I den offentiga deen ingår offentig förvatning, försvar, pois, brandskydd, häso- och sjukvård, vägbeysning och andra samhäeiga tjänster. Under 2001 förbrukade den offentiga verksamheten totat 36,9 GWh energi (9,6 GWh fossit, 5,0 GWh fjärrvärme och biobränse samt 22,3 GWh e). Kategorin Offentig verksamhet står för ca 8 % av den totaa energianvändningen i kommunen. Kommunaa verksamhetens energianvändning (Inkusive Åmås kommunfastigheter AB) I den totaa energibaansen som redovisats har energianvändningen som den kommunaa verksamheten ger upphov ti dragits ut och granskats närmare. I den kommunaa energibaansen igger den kommunaa verksamheten främst i sektorerna offentig verksamhet och ferbostadshus (ÅKAB). Den totaa energimängd som den kommunaa verksamheten eder ti är ca MWh (2002), atså ca 7,5 % av hea kommunens energianvändning (2001). Transporter Den bränsemängd som krävs för kommunaa verksamhetens transporter (kommunens tjänstebiar, arbetsmaskiner etc.) är uppskattad ti 80 m 3 bensin och 110 m 3 Diese. Detta innebär att ca MWh förbrukas för detta ändamå. Åmås kommunfastigheter AB ÅKAB, det kommunaa bostadsföretaget i Åmås kommun innehar och förvatar ägenheter; kvm samt övriga okaer; kvm (uppgifter gäer ). Vidare förvatar man även kvm, fördeat på 6 ägenheter och 6 okaer, där Åmås kommun är ägare. Den totaa energianvändningen för de fastigheter som ÅKAB förvatar åg år 2003 på MWh ( MWh e, MWh edningsoja, 959 MWh peets samt MWh fjärrvärme). Åmås kommunfastigheters står för ca 6 % av den totaa energianvändningen i kommunen. Se biagan: ÅKAB:s energiförbrukningar Fe! Ogitig änk. Diagram 20: ÅKAB:s tiförda energimängder (MWh) 2003 fördeat på energisag 16

17 Kommunaa fastigheter (Exkusive Åmås kommunfastigheter AB) De kommunaa fastigheterna (ink Kutur och service) innefattar idrottsanäggningar, vattenverk, reningsverk, stadshus m.m. Under 2002 förbrukades i de kommunaa fastigheterna totat MWh energi, (674 MWh oja, 448 MWh fjärrvärme och MWh e), se biagan: Kommunaa verksamhetens energiförbrukning De kommunaa fastigheterna (exk Åmås kommunfastigheter AB) står för ca 1 % av den totaa energianvändningen i kommunen. Energipan, energistrategi En energipan är ett instrument för kommunen att samordna arbetet med energianvändningen, syftet är att finna vägar mot ett ekonomiskt och ekoogiskt bärkraftigt energisystem. I ädre energipaner är det oftast kommuna energipanering enigt ag som gäer. Idag är energi en at viktigare de i paneringen på många områden i kommunen. Kommunens ansvar bir då att ha en energistrategi som är gemensam för aa dessa områden. Arbetet att ta fram och förankra en energistrategi i kommunen ska ses som en kontinuerig process och inte som ett begränsat projekt. Arbetet kan förutsättas ske på två nivåer, en övergripande där kommunens energistrategi tar form samt en mer projektreaterad där åtgärder genomförs för att nå energipanens uppsatta må. Sutord När oika åtgärder ska genomföras kan man komma ihåg att för varje kubikmeter oja som effektiviseras bort minskar kodioxidemissionen med ca 2700 kg. Genom att ersätta oja med ett annat bränsesag kan man minska emissionen av kodioxid, men med vetskap om att a energiomvanding ger någon form av mijöpåverkan får man inte gömma bort den viktiga energieffektiviseringen. Den kiowattimmen som inte förbrukas ger varken upphov ti någon kostnad eer mijöpåverkan. Därför bör energieffektivisering och konvertering mot mer håbara bränsen gå hand i hand. Energiäget i Åmå kan ses som en de av kommunens energipan och en bas för måformueringen etc. Det yttersta mået är dock att skapa diskussioner kring de viktiga energifrågorna. Diskussioner som säkerigen kommer att eda ti att steg tas mot det håbara samhäe vi eftersträvar. Biagor Åmås energibaans 2001 (kompetterad) Åmås energibaans 2001 Åmås energibaans 2000 Åmås energibaans 1995 Åmås energibaans 1990 Vattenkraft i Åmå Kommunaa verksamhetens energiförbrukning 2002 Energiförbrukningar hos de största industrierna i Åmå 17

18 ÅKAB:s energiförbrukningar 2003 Energianvändning per invånare 2001 Kodioxidutsäpp per invånare 2001 Graddagar i Åmå Käor Energifaktaboken 2001 (Svensk Energiförsörjning, Energiindikatorer Uppföjning av Sveriges energipoitiska må (Statens energimyndighet 2003) Effektiv energipanering för ett håbart samhäe (ISBN ) Vindkraft, Nuvarande förutsättningar Västra Götaands än (Rapport 2000:43) Personiga kontakter Förutom medemmarna i arbetsgruppen (Tommy Jingfors, Dan Gunnardo, Rof Anderson, Rune Johansson och Jonny Leandersson) har föjande bidragit med information och fakta: Kontakt Organisation/företag Teefon Edmund Kurt Statiska Centrabyrån Fredrik Kanén Statiska Centrabyrån Mats Ekbom Sydkraft Försäjnings AB Kje Nisson Sydkraft Mäarvärme AB Kar-Henrik Andersson Forsbacka Kraft Roger Fredriksson Dasands Energirådgivning Femming Åkesson Länsstyresen Västra Götaand Nis-Erik Mattsson Ekbackens Vårdcentra Mats Andersson Spicer, Nordiska Kardan AB Gustav Jansson Euromaint AB Jonas Ekund Nifisk Advance A/S Mats Jansson Opcon/Sem AB Fredrik Hammarberg Tom Heurin AB