STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP"

Transkript

1 t j~ -.. ~-. '-~ STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP EN UNDERSÖKNING RÖRANDE REKRYTERINGEN TILL ARMENS STAMSKOLOR Av fi. ic. TORSTEN HUSEN, Lund I SITT för två år sedan avgivna betänkande föresog»lantförsvarets utbidningskommission» en omäggning av det fast anstäda manskapets utbidning. Försaget edde i aa huvudsakiga punkter ti efterföjd i 1942 års försvarsordning. Den utbidning som denna föreskrev för det fast anstäda manskapet uppvisar två väsentiga nyheter: för det första skue utbidningen i de civia ämnena (»humaniora») koncentreras ti det första havåret (den s. k. kass I) och för det andra skue denna utbidning meddeas av civia ärarkrafter. Fördearna med detta arrangemang skoa här inte beröras. Erfarenheterna från den i våras avsutade kass I kunna nu överbickas, och det har visat sig att det nya utbidningssystemet sagit vä ut ti båtnad både för armen och de fast anstäda. Syftet med voontärinstitutionen ur armens synpunkt sett är att erhåa ett yrkeskunnigt och amänmänskigt sett vä kvaificerat underbefä, viket dessutom ska kunna bida rekryteringsbas för den fast anstäda underofficerskadern (och i vissa fa officerskadern). Men detta syftemå kan inte tigodoses såvida icke försvarsmakten - i detta fa närmast armen - timötesgår de anstäningssökandes krav på att få en god utbidning som kan vara av värde för en framtida civi syssesättning. För huvuddeen av de anstäda gäer ju, att anstiiningcn vid försvarsmakten endast är att betrakta som en genomgångsperiod, en förberedese ti viss civi verksamhet. Majoriteten av dem som taga avsked efter kontraktstidens utgång sikta på anstäning inom vissa statiga eer kommunaa verk, såsom järnvägen, tuen, teegraf- och postverket, poisen, brandkåren. Icke mindre än c:a 60% av de anstäningssökande i fjo angåvo vid inträdesprövningen på hösten 1942, att de sökte anstäning för att erhåa en god utbidning och därmed också en tryggad framtid inom någon civi verksamhetsgren. Detta innebiir, att den primära anedningen ti att vederbörande sökt anstäning inte kan ha varit det rent miihira intresset utan just möjigheterna att få en gedigen amänbidning eer - viket särskit gäer sökande ti speciatruppsagen-att få utbidning framför at inom motortekniken. Det nuvarande äget på arbetsmarknaden med en reativt kännbar brist på arbetskraft har fört med sig att rekryteringen i år på sina hå har varit ganska trög. Yngingar i årsådern kunna nu komma 619

2 Torsten Husen upp ti ganska höga dagsinkomster i mera säsongbetonade eer krisbetonade syssesättningar, såsom arbeten på torvmossar o. dy. Det är därför givet att de mera kortsynta inte känna någon ockese att ta fast anstäning, som ju ti en början inte ger så särdees stort utbyte i rent kingande vauta. Inte så säan torde det också vara så, att förädrarna, utan tanke på sönernas framtida utbidning, here se att dessa ta mera väbetaha arbeten för att så kunna bidra ti försörjningen hemma. Detta är emeertid en kortsynt poitik både ur den enskide yngingens och ur samhäets synpunkt. Om utbudet på arbetskraft bir större vid ett bortfa av beredskapen, komma åtskiiga ungdomar, som under krigsåren tagit väavönade diversearbeten, att stå där utan någon egentig yrkesutbidning i motsats ti dem av deras kamrater, som tagit på sig en äringstids uppoffringar. För samhäet kan det bi ett avarigt probem att tvingas ta hand om ett ungdomsproetariat utan yrkesutbidning. Efter kriget kommer exempevis motorbranschen att behöva massor av fackutbidad persona. Eftersom de civia verkstäderna inom denna bransch betydigt fått reducera sin verksamhet och atså i ganska iten utsträckning kunnat nyutbida fok, måste detta behov ti en början i stor utstriickning täckas med fok som inom krigsmakten erhåit behövig utbidning. För pojkar i årsådern är det dock i en ganska stor procent av faen yrkets karaktär av framtidspats och utbidningsanstat som dominerar vid deras värdering av detta och inte den rent pekuniära ersättning som arbetet ger. Detta är något särskit utmärkande för yngingaåren, då ivspanen utformas och ivsinjerna börja karna. För en stor grupp av vårt ands maniga ungdom som av ekonomiska skä inte kunnat få någon utbidning på civi viig innebära stamskoorna ett väkommet tifäe att skaffa sig den åtrådda utbidningen. För krigsmakten innebär 'det ekonomiskt sett ganska stora summor att medest internatundervisning meddea ett kunskapsstoff, som närmar sig reaexamens, och dessutom en förstkassig befäsutbidning, i vissa fa även en teknisk speciautbidning. Det bör därför inte förvåna, att krigsmakten under en viss tid vi dra nytta av den så utbidade personaen för instruktörsuppgifter: det bir det offer som den fast anstäde får ge för den skoning han erhåit. Och det är som nämnts en skoning som inte endast igger på det rent kunskapsmässiga panet. Mången av de anstäningssökande undrar kanske i början viken nytta han ska kunna få av a den rent miitära utbidning han erhåer. Men i sin egenskap av miitär instruktör och som chef för de minsta enheterna i fät förvärvar han sig en forme skoning och en människokunskap som kan vara av oskattbart värde även i det civia ivet i aehanda befattningar. Varje år söka åtskiiga tusenta yngingar anstäning vid krigsmakten. Enbart inom armen var det i år nära 3,300 som skue anstäas. Det är atså fråga om en inte föraktig de av den maniga ungdomen i ådern år som absorberas av krigsmakten. Det kan därför även för den stora amänheten vara av intresse att studera 620 '-r!.'.

3 stammanskapet - en eitgrupp vad det är fråga om för fok som söker voontäranstäning. Det finns gott om framstående miin inom vårt samhäe som via krigsmakten nått höga och ansvarsfua poster. det föjande återges i utdrag en undersökning baserad på ett representativt urva omfattande c:a 1,000 anstäningssökande. De här anförda uppgifterna insamades hösten 1942 i samband med inträdesproven, vika med hänsyn ti vikten av en god rekrytering gjorts ganska omfattande. Dessa intriidcsprov ingå som ett moment i armeedningens amiinna priivningsvcrksamhct, viken i huvudsak omfattar tre kategorier, nämigen värnpiktiga, vika prövas med ett amänt, kortvarigt kassifikationsprov, vidare Yoontärerna samt sutigen vissa officersaspiranter vika pröyas karakteroogiskt De sistnämnda prövningarna edas av särskit tränade psykooger i sarnarbete med truppbcfiict och ha en amän personighetskarakteristik ti syfte. Det bör niimnas, att de 1,000 fa som här skoa skärskådas äro ur aa synpunkter representativa för det materia det iir fråga om, d. v. s. dc utgöra vad man på statistiskt språk kaar en god samping. detta fa utgör sampingen e:a 17 % av samtiga anstäningssökande. Vid undersökningen har även hänsyn tagits ti hur de anstäda yckats tigodogöra sig utbidningen i kass. Låt oss först ta ådersfördeningen i betraktande! Denna framgår av tabe. Tabe 1. Tätortsgrupp A der S:a O a o o o o O 12 S:a ,007 Medeta 1,m. a. p. ådern, 18,80 18,83 19,09 19,10 18,D0 Anm. Medetaen för ådern hänföra sig ti anstäningens början den 1 / 10 Av den hiir anförda tabeen framg år inte endast ådersfördeningen utan också fördeningen på oika tätortsgrupper. De fyra grupperna äro: ) storstäder (Stockhom, Göteborg, Mamö); 2) övriga städer; 3) köpingar och municipasamhäen; 4) övrig andsbygd. Som synes är det huvudsakigen ådrarna som vi här ha att ta i betraktande. Dessutom tikomma några 16-åringar samt ett mindre anta yngingar i ådern 21 år eer däröver. Genomsnittsådern för samtiga voontäranstäningssökande är IS,og år. Nedre 621 t-.

4 Torsten Husen ådersgränsen för antagning igger vid 17 år och endast i undantagsfa antas yngingar under denna åder_ Om vi sätta antaet anstäningssökande från de oika tätorterna i reation des ti hea den maniga befokningen inom respektive tätortsområden och des ti samtiga ogifta maniga invånare i ådern år, erhåa vi de jämföreseta som återges i tabe 2 och 3. Tabe 2. Voontärer från Anta ~fa~iga inv~-~anta vo. per' 1 /, , storstäder (Sthm, Gbg, M: ö) ,402 35,8 Övriga städer... : ,30;) 36,5 Köpingar o. mun.-samh i\ :2,040,828 28,u Övriga andsbygden... ; f05 f Tabe 3. Voontärer från Anta I 0, 1 ' An t. man!. ogifta: ;;0 av Saint..., d.. 1 d 1nv. 1 a ern 80 mn e år Anta vo. per storstäder :3:3,348 1 Övriga städer ,800 Köpingar o. mun.. samh. 84! 17,!5 Övrig andsbygd o !, ) 4,5 4,0 3 ) storstäderna, Stockhom, Göteborg och Mamö, bidra med 17 /o av aa voontiircr. Övriga städer med 24 %. Köpingar och municipasamhäen med 9% och rena andsbygden med 50%. Satta i reation ti hea den maniga befokningen och ti hea ådersgruvpen år innehär denna fördening att andsbygden iir underrepresenterad. Det är svårt att säga var orsaken ti detta igger; tidigare var det ju som bekant så, att andsbygden dominerade på de festa förband. Förmodigen har uttunningen av andsbygdsbefokningen nu fortskridit så ångt, att jordbrukarna ogärna åta sina söner ta fast anstäning, då det för närvarande råder en skriande brist på arbetskraft på andsbygden. Vidare har den nuvarande krisen framförat gjort sig kännbar inom industrien, viken ju iir koncentrerad ti städerna. Då ett företag har m:ht permittera persona ti föjd av driftsinskri:inkning, är det i första hand de yngsta som få gå. Detta kommer också ti synes i de evnadsbeskrivningar, som de anstäningssökande fått skriva vid inträdesprövningen. De i tabe 3 anförda siffrorna, som ange med vika procentta de oika tätorterna bidra ti rekryteringen, äro givetvis att betrakta som medeta för armens samtiga förband, men varje enskit förband avviker mer eer mindre från dessa siffror. Med andra ord: man kan iaktta större eer mindre regionaa variationer med avseende på rekryteringen. P 2 (Skånska pansarregementet, Häsingborg) exempevis, rekryterades i f;io endast ti 30% från rena andsbygden, 622

5 r... 1., ,. stammanskapet - en eitgrupp under det att de övriga 70% kommo ifrån städer eer stadsiknande samhäen. I 19 (Norrbottens regemente, Boden) däremot rekryterades ti inte mindre än 88% från rena andsbygden. Regionat sett är det en stor skinad på förbandens rekrytmateriat Vissa, man skue kunna kaa dem bygderegementen, få nästan samtiga sina voontärer från bygden eer trakterna runt garnisonsstaden, under det att andra rekrytera över hea andet. Exempe på den första typen utgöra I 11 (Kronobergs regemente, Växjö) med 76% av sina voontärer från Kronobergs eer Bekinge än och A 3 (W endes artieriregemente, Kristianstad) med 55% från Kristianstads än och 39 % från Mamöhus' än, atså 94 % från Skåne. Exempe på motsatt typ utgör I (Svea ivgarde, Stockhom) som rekryterar praktiskt taget från hea andet: Stockhoms stad och Stockhoms än tisamman bidra endast med 30 %, Skåne bidrar med ungefär ika mycket och Norrand med 22%. Även A6 (Småands artieriregemente, Jönköping) har hea andet som rekryteringsbas, om än inte så markant som I. Beträffande I är det naturigtvis huvudstaden som ockar. Viigheten att söka fast anstäning sammanhänger givetvis med en mängd oika faktorer. Den amännaste och kanske mest dominerande är äget på arbetsmarknaden. Föjande siffror, hämtade från Utbidningskommissionens betänkande, beysa detta förhåande. Antaet sökande vid armen ti hundra ediga bestäningar voro åren föjande. Ar 1935: 253, 1936: 240, 1937: 188, 1938: 178, 1939: 161 och 1940: 233. D. v. s. under åren 35-39, som kännetecknades av ständigt stigande konjunkturer, avtog rekryteringen högst avsevärt, under det att 1940, då krisen med diirmed sammanhängande omstäning på arbetsmarknaden börjat, visade en ur rekryteringssynpunkt stigande tendens. Rekryteringen har därefter stigit ytterigare. Förhåandena vid fygvapnet och marinen ha varit anaoga. Vid fyget exempevis sökte ,057 yngingar ti 100 ediga patser var antaet 314 för att 1940 stiga ti 570. Hea tiden har det varit så, att tiströmningen ti speciatruppsagen varit avsevärt större än ti övriga truppsag. Den fråga som i första hand intresserar oss beträffande voontärkienteets ursprung är: från vika sociaa mijöer kommer det~ På den frågan kan man, utan att direkt stödja sig på annat än den intuitiva erfarenheten, amänt svara att de förete den mest rikhatiga provkarta både med avseende på famijens sociaa stäning och den egna utbidningen. Det finns pojkar från sociat och ekonomiskt synnerigen uset ottade förhåanden, pojkar från statarhem med ett dussin barn; arbetarpojkar med den fasta ambitionen att arbeta sig upp ti en stäning i samhäet via voontäranstäning; pojkar från staden, temperamentmiissigt mycket röriga men med en ambition som kanske inte atid fut igger i paritet med deras inteekt. Det finns tröga pojkar från andet, i karaktärshänseende trogna som gud, ingaunda skapta ti fätherrar men som kunna göra en god insats på bygsamma poster. Det finns pojkar från överkasshem, veritaba sprakfågar vika misskött sig i skoan och som fäderna nu skickat ti det miitära så att det ska bi fok av dem. Även i skoutbid- 623

6 Torsten Husen ningshänseende äro variationerna ika rika: atifrån några ringar i gymnasiet ti fokskoans B- eer C-former. Enbart detta sistnämnda faktum motiverar en differentiering i undervisningen, viken iir uppdead på tvenne injer. Vi man skapa sig en bid av voontärernas sociaa mijö går det inte att ta utgångspunkten i voontärernas egna yrken. Des äro ett stort anta av dem fortfarande hemmasöner och des stå de i yrkeshänseende adees vid starten i ivet. Någon differentiering med avseende på dugighet har ännu inte inträtt. Aa stå vid begynnesen av kättringen uppåt. Typiskt för den åderperiod det hiir iir fråga om är det stiindiga prohorandet med oika yrken och verksamhetsgrenar, något som i viss mån sammanhänger med bristen på yrkesorientering, men också med ungdornsårens egenartade utveekingsdynarnik. N a turen iksom experimenterar med de oika utveckingsmöjigheterna under brytningsåren. Utåt visar sig detta b. a. i att den unge en tid kan vara idesefut intresserad av en sak och het gå upp i denna för att sedan pötsigt ge den på båten och vända sin håg mot något annat. Det är som niimnts under yngingaåren som ivspanen utformas som ett resutat av ungdomspsykets trevande och proberande instäning ti omviirden. Många ta det ena springpojksjobbet efter det andra. Andra åter ta Hiringsanstäning inom en viss bransch för att efter en tid finna sig inte passa diir och söka sig något annat. En sociabestämning utifrån den anstäningssökandes yrke är ej genomförbar. Atså: vår första uppdening av materiaet i sociat avseende bir efter faderns (e. moderns) yrke. Denna uppdening är gjord i nedanstående tabe (tab. 4). Tabe 4. Anta yrkesutövctrc I% )fa~l yrkeriörden. Yran!. yrkerförden. hea~~ hea andet ar 19:16 i andet 19: år i %1 i s~~ I. 298 II. 378 III. 167 IV. 102 v. 4 VI. 5 31,2 39,6 17,5 10,7 0,4 0,5 36,2 37,2 18,4 8,, '" 33,6 37,0 17,3 (), ,7 ' S:a Grupparna V o. VI äro utproportionerade. Yrkesgrupperna äro de inom statistiken vedertagna: I.,Jordbruk med binäringar. II. Industri och hantverk. III. Hande och samfärdse. IV. Amän förvatningstjänst och fria yrken. V. Husigt arbete. VI. Övriga. I stort sett, kan man säga, rekryteras voontärerna med hänsyn ti faderns yrkesgrupp i samma reativa förhåande som för riket i dess hehet. Men det finnes dock vissa avvikeser. A t t procenttaet för grupp I (jordbruk) är ägre än för hea riket och för grupperna II 624

7 ~ - stammanskapet - en eitgrupp (industri) och IV (fria yrken) högre beror på att andsbygden som tidigare nämnts är något underrepresenterad i materiaet och omvänt städer och tätorter något överrepresenterade. Inom varje yrkesgrupp ha vi försökt göra en uppdening i sociakasser, viket inte har varit så ätt och naturigtvis inte är fut tiföritigt, då vi i de festa fa endast haft faderns yrkesbenämning att bygga pil Denna uppdening är gjord i tre kasser såunda, att ti kass I räknats större företagare, högre funktionärer etc., ti kass II ha vi huvudsakigen räknat meanskiktet, exempevis verkmästare, förmän, poiser samt kvaificerade arbetare, medan kass III huvudsakigen utgöres av okvaificerade arbetare. Det visade sig då att från den rena överkassen endast 30 stycken sökt som voontärer, medan från kass II kommo 621 stycken och från kass III 303 stycken. Mest företrädd är kass II inom yrkeskategorin industri och hantverk. Som en amän sutsats med hänsyn ti faderns sociaa stäning inom yrket kan man säga, att den s. k. överkassen är starkt underrepresenterad, under det att arbetarkassen förefaer vara starkt överrepresenterad, at i förhåandet ti hea riket. Att så är förhåandet är inte ägnat att förvåna, då man betänker att de mera väsituerade äga möjigheter att ge sina barn en dyrbar utbidning, varför deras barn inte känna någon specie håg att söka fast anstäning för att få utbidning som kan vara av civit värde. De yngingar från väsituerade famijer som söka anstäning komma därför att miitärivet i och för sig med idrott och friuftsiv utövar en viss dragningskraft på dem eer därför att de inte trivs inom skoans skrankor; de gå ti det miitära med förädrarnas goda minne och hopp om att miitärivet måtte utgöra en god korrektionsa~stat. Gå vi så ti voontärernas egna yrken finna vi såsom framgår av tabe 5, att jordbrukargruppen är starkt underrepresenterad. Många utav de voontäransökande framhåa i sina evnadsbeskrivningar eer i det enskida samtaet att de inte trivas med jordbruksarbetet; detta är enigt deras mening för hårt och ger ingen fritid. Man söker here arbete på annat hå, särskit då inom industrien. Nu är emeertid bristen på arbetskraft ti föjd av invandringen ti städerna så stark, att många antbrukare inte åta sina hemmavarande söner söka arbete på annat hå. Tabe 5. Yrkesgrupp - ~ Anta vo. I% Re!. förd. av man!. yrkesutövare! år i %! I i ,0 44,1 II ,8' 35,3 i III ,8 14,6 IV 21 2,1 4,2 v, 0,1 VI 62 6,3 1,7 S:a ,0 100,0 625

8 !.' Torsten Husen Grupp II (industri- och hantverkskassen) är representerad i samma förhåande som i hea riket. Grupp III däremot (hande och samfärdse) är kart överrepresenterad i materiaet. Detta beror i någon mån på att städer och övriga tätorter är något överrepresenterade i materiaet, men detta utgör ingen förkaringsgrund ti hea skinaden. Det föreigger med andra ord en viss tendens. I fråga om orsakerna härti återkommer jag i Q.et föjande. Vi kunna inte ämna de voontäranstäningssökandes yrkesförhåanden utan att söka bestämma dessa mera i detaj. I den evnadsbeskrivning som var och en i fjo fick skriva vid sin anstäning ingick en s. k. marginarubrik (som jämte andra var avsedd som hjäp för skribenterna), viken ydde: Framgång eer motgång i mitt arbete eer yrke. Givetvis har en strävan att framstäa sig i så god dager som möjigt - det hea var dock ett ed i en inträdesprövning - gjort sitt ti att göra tavan vackrare än den annars skue ha varit, men vi kunna ändock dra vissa sutsatser hur det har varit med pojkarnas yrkes- och arbetsförhåanden, innan de sökte fast anstäning. Rent amänt sett ha 46% angett att de bara haft framgång i sitt arbete eer yrke, att de adrig haft någon motgång, att deras chefer varit nöjda med dem etc. 17% ange att framgångar och motgångar ha växat. Över 7% ange att de haft enbart motgångar, 8% att de haft mer eer mindre svåra motgångar men att dessa övervunnits,»det är inget att taa om nu» brukar det heta. 9% ha haft tre eer fera anstäningar, viket ju är ganska kraftigt, om man betänker, att det är fråga om pojkar som genomsnittigt är c:a 19 år gama. Närmare specificerade äro t82 motgångar och 204 framgångar, atså nästan ika mycket av vardera saget, viket ju är förvånande, då det om det ungdomiga psyket gäer, ~om fransmännen uttrycka det, att»es annees dissipent es amertumes», att åren ta bort bitterheterna. Förhåandet utgör ett indicium på att anpassningen inom yrkesivet inte atid varit den bästa. Band framgångarna intar sjäva den amänna trivsen med arbetet det främsta rummet med 25 %. Därefter föjer befordran och avancemang med 16 % och goda äro- och utbidningsmöjigheter i branschen med 13 %. Vi se atså, att framtidsmöjigheterna i yrket och utsikterna att få en ordentig utbidning inta främsta rummet med 29 %. Denna siffra stiger ti 35 %, om man därti Higger de 6,:; %, som ange det som en framgång då de fått börja utföra sjiivständigt, kvaificerat och ansvarsfut arbete. En viktig grupp framgångar (14 %) utgör också det beröm man fått av arbetsgivaren, om denne eer arbetsedaren varit beåten med vedtjrbörande, om han fått bra betyg etc. 9,3 % anger goda arbetsedare som en framgång och 4,4 % goda arbetskamrater. Det är påfaande att endast 9% framhäver betaningen som framgång i arbetet, viket ytterigare understryker att arbetets karaktär av utbidningsanstat och framtidsjobb oftast är utsagsgivande för dess värde i denna åder. Band motgångarna inta permittering, arbetsinskränkning, arbetsöshet, minskåde möjigheter i yrket genom krisen etc. det främsta rum- 626

9 stammanskapet - en eitgrupp met med 26 %. I andra rummet föjer bristande utbidnings- eer avancemangsutsikter med 22 %. Vantrivse i arbetet, bristande intresse för detsamma etc. uppgår ti 20 %. Svårt och motigt i början av arbetet men sedan bättre ange 10 %. 6% av pojkarna understryka att de rakt inte trivdes med inomhusarbete. 5% tyckte att arbetet var för tungt och ika många att det var för dåigt betat, ytterigare en fingervisning om att det i denna åder inte är betaningen som spear den största roen vid bedömningen av arbetet utan dess värde för framtida ivsstäning. Sutigen ha 4,4% angett, att dåiga arbetsgivare eer arbetsedare varit deras största crux. Svaret på frågan: Hur kom det sig, att Ni tog upp det yrke Ni hittis har håit på rned? äger också ett visst intresse för beysning av voontärernas yrkesförhåanden. 17 % angåvo här att de så att säga»~irvt» faderns yrke, jordbrukarsonen har börjat hemma på gården, snickarsonen har börjat i faderns verkstad etc. I 6,5 % av faen ha förädrarna uppmanat vederbörande att ta upp det yrke han hade. I sammanagt nära en fjärdede av faen kan man anse att förädrarnas infytande uttryckigen gjort sig gäande. 12 % framhåa att man tog upp yrket av speciet intresse för detsamma och 4% att man vie arbeta sig fram, få en pats med goda utbidningsmöjigheter etc. Som bekant är ungdomens yrkesva ofta synnerigen sumpbetonat, det kan vara ett tifäigt erbjudande, arbetsförmedingen har händesevis ett jobb edigt, man råkar få syn på en annons som man svarar på etc. På orten, där man bor, kan det igga ett större företag som ständigt tar in nytt fok och det faer sig naturigt för ortens ungdom att söka sig dit, det kan vara referenser från bekanta, säktingar, ärare etc. Det kan vara så att inget annat arbete yppar sig, i varje fa inget arbete inom den bransch man tänkt sig, och då bir man tvungen att ta första bästa jobb. Denna grupp band pojkarna är som man kan vänta sig ganska stor, den uppgår ti inte mindre iin 41,::; %, varav 10 % har haft svårt att få annat arbete och tagit första bästa, 11,:-; % genom referenser och hjäp från bekanta och säktingar och iirare, 5 % direkta sumpen, 4,;:; %genom arbetsförmedingen och 4,5% genom att arbetspatsen åg i närheten. Endast 6 % har angett att de tagit upp arbetet eer yrket i fråga av rent ekonomiska motiv. Som framgått av den hiir givna, ganska summariska redogöresen kastas pojkarna i denna åder som farn hit och dit atefter vindförhåandena och strömningarna på arbetsmarknaden. Då de sutat skoan i årsådern, ta de ofta viken syssesättning som hest, ofta ~ir det fråga om ett svringpojksjobb som för tifäet ger någorunda betaning utan att ge någon utbidning. Andra bi teegrambud, smörgåsnissar eer få andra iknande patser, som icke atid eda ti fortsatt anstäning, när de bivit vuxria. Inte så säan förekommer det att pojkar från fattig mijö inte ha råd att ta någon äringsanstäning med den dåiga betaning som d~irvid oftast ges. När de uppnått 18 års åder, och avtasenigt skoa ha större betaning, bi de inte så säan permitterade eer direkt avskedade, eftersom det ur arbetsgivarens synpunkt Lir förmånigare att anstäa en yngre pojke 627.;,.

10 Torsten Husen som mycket vä kan utföra samma arbete, men som han inte behöver ge samma betaning. Den avskedade står då där, kommen ti ganska framskriden åder, utan egentig yrkesutbidning. Iband utgör då voontäranstäningen ett tacksamt aternativ ti diverse- eer grovarbetarens ott. Detta torde vara en förkaring ti att - som ovan i ansutning ti tabe 5 framhåits - gruppen hande och samfärdse är överrepresenterad i voontärmateriaet En 17-årig diversearbetare skriver:»xågon framgång kan man inte säga det hur varit i arbete, när man har ett sådant arbete som Diwrse jobb, i ett sådant arbete bir det ingenting som varar något änge så att man får ära sig nftgot arbete för framtiden.» Voontärernas framtida yrkesaspirationer framgå b. a. av frågan: Taa om vad Ni skue vija bi om Ni finge väja adees fritt? 1<-,rågans formuering inbjuder visserigen ti en viss fantasifykt men på det hea taget har man i förvånansviirt hög grad håit sig på marken. Vid undersökningar som gjorts utomands har man funnit, att traditionsbundenheten med avseende vå yrkm;vaet var störst inom de ägsta och högsta samhässkikten. De ROm söka fast anstäning utgöra sociapsykoogiskt sett inget revresentativt materia härutinnan, eftersom en mycket stor procent vi ta anstäning för att»skapa sig en framtid» eer»komma någonstans hiir i ivet». Påfaande är såunda i hur hög grad voontärernas ambitioner igga ovanför den egna kassen eer egna sociaa stäningen. Särskit eftersträvade äro de statiga eer kommunaa befattningarna just av meangraderna vid post, tu, järnväg, teegraf, pois, den sortens tjänstemän som på tyska betecknas som»mittere Beamten». I tabe 6 beyses yrkesaspirationerna statistiskt. Indeningen av materiaet är så gjord, att grupp utgöres av sociat högre stående yrken, sådana som direktör, präst, officer, disponent, äkare, större företagschef etc. I grupp II ha vi pois, miitiirt underbefä eer underofficer, kriminakonstape, tutjänstemän, utärd hantverkare, förman, föreståndare, verkmästare etc. Grupp III, från viken en stor de av voantiirerna stamma, utgöres av antarbetare, handesbiträde, grovarbetare etc. I tabe 6 har vidare under grupp IV medtagits mera fantasibetonade och pubertctsmässiga yrkesönskningar, sådana som upptäcktsresande, detektiv, genera, reseskidrare, krigsreporter etc. Under rubriken»övrigt» komma dessutom grupperna»vet inte» och»inget svar». Att den sistnämnda gruppen bivit så stor beror devis på att denna stod sist i frågeschemat och att därigenom åtskiiga inte hunnit med att besvara frågan på den utsatta tiden. Sociagrupp II har indeats i a) någon art av statig eer kommuna tjänst (vid post, järnväg, teegraf, tu, pois etc.), b) någon higre befattning inom det miitära (underbefä, underofficer), c) någon syssesättning inom motorbranschen (mekaniker, biförare etc.) samt d) övrigt (här ha vi kvaificerade yrken inom antbruket, såsom rättare, arrendator eer ägare av egen gård, vidare befattningar inom kontorsbranschen, så- 628

11 stammanskapet - en eitgrupp som kontorist, agerbokhåare etc., kvaificerade yrken inom hantverket etc.). Siffrorna utan parentes äro absouta ta under det att siffrorna inom parentes ange procentta i förhåande ti antaet yrkesönskningar inom den ådersgrupp det är fråga om. Åder I Tabe 6. Sociagrupp II a b c övriga III IV Övrigt Vet inte Inget svar S:a 16 3(12,5! 5(20,5! 2 8,3~ 2 '8,3 (4,2), - 3 (12,5 i 3 (12,5 5 2o, ) 60 16) ,9! 2 125,6,6 15,3, ) ,20) 53 20! 36 14[ 25:9,5 1415,2! 16 6,2 12,4, , )1 20,11 14' 7, ) 21\ ,8! , '' ' '1 29: (26 ~,3)1 3 i8 3,8 ~31-110( Ädre 4(23: 3: (6) [! Om vi närmare betrakta tabeen, finna vi föjande. 20% av yrkesönskningarna (bortser man från den grupp som inte svarat bir siffran 26 %) syfta ti den högsta sociakassen. C:a 47% syfta ti meankassen med 17 % ti statig eer kommuna tjänst, 13 % ti någon ägre befattning inom det miitära och 11% ti någon syssesättning inom motorbranschen. Het naturigt är att praktiskt taget inga vija stanna kvar på det pan de befinna sig vid inträdet på den miitära banan (endast 1 /2 %). Påfaande är att önskningarna i huvudsak håa sig på marken. Endast 6,2% äro av typen»upptäcktsresande» eer»en ny Gunder Hägg», d. v. s. prägade av pojkarnas dagdrömmerier. Man skue kunna vänta sig, att detta sags aspirationer skue avta med stigande åder och mognad, viket också - om än svagt - framgår av tabeen. Samma sak gäer beträffande aspirationerna att nå upp ti det högsta skiktet. Med stigande åder och mognad avtar procenttaet, från 22 för 17-årsgruppen ti 16 i 20- årsgruppen (siffrorna för övriga ådersgrupper äro osäkra ti föjd av det åga antaet). Synnerigen viktiga i detta sammanhang äro famijeförhåandena. Vid de antagningsprövningar och undersökningar av voontärer jag varit med om hade jag ett intuitivt intryck av att en påfaande stor grupp av dessa kommo från famijer som skide sig från genomsnittet. Det som först faer i ögonen är barnrikedomen i de famijer från vika voontärerna komma. De famijer från vika voontärerna stamma uppvisa en förskjutning uppåt mot barnrikare kuar. Medeantaet barn per voontärfamij är 4,29, under det att medeantaet för samtiga äktenskap med barn i riket vika varat år vid årsskiftet var 3,21. Man tar säkerigen inte fe om man tiskriver barnrikedomen en viss ro, 629

12 Torsten Husen när det gäer att motivera en ansökan om fast anstäning. Barnantaet har utgjort en stark press på famijens ekonomiska standard; möjigheterna att på annat sätt skoa barnen ha varit mindre. Denna förmodan bekräftas, om man undersöker viket ordningsnummer inom syskonkretsen som de anstäningssökande inta. Det visar sig nämigen då, att det föreigger en tydig tendens att åta de yngre i syskonskaran ta fast anstäning. Såunda är det genomsnittiga ordningsnumret för de voontärsökande som tihöra B-barnsfamijer 6,5 mot det ideaa genomsnittsvärdet 4,;; och för 7-barnsfamijer 5,6 mot genomsnittsvärdet 4. Tendensen minskar ju ägre barnkuar man tar. Såunda är genomsnittet i ordningsnumret för 4-barnsfamijer 2,51 mot 2,;; ideat, för 3-barnsfamijer exakt 2, viket ju är det ideaa värdet. För 2-barnsfamijer igger genomsnittet t. o. m. något under,g. Förkaringen ti detta kan inte vara annat än den, att ju fer barn som födas desto svårare bir det att ge dem behövig utbidning. * Om man mera i detaj undersöker famijeförhåandena, finner man, att e:a 25 % av voontärerna, atså var fjärde, har det trassigt i ett eer annat avseende. De uppgifter jag här anför bygga på des den punkt i evnadsbeskrivningen som heter: Något om mina förädrar och den uppfostran de givi.t mig och des på dc uppgifter om sina famijeförhåanden som voontären ämnat i det enskida samtaet. Man kan utan vidare förutsätta, att förhåandena inte varit sämre än som framkommit vid intriidesansökan, därför att pojkarna het naturigt sträva efter att framstäa sig i så god dager som möjigt. Om vi ti första gruppen famijesvårigheter räknar faderns eer moderns eer bäggederas död, vidare skismässa, vistese i fosterhem eer på barnhem, finna vi, att detta förekornmer i 65 % eer nära 2 /a av faen med famijesvårighetcr. Fadern har dött i 35 % av dessa fa och modern i 23 %. Tyvärr är det svårt att ur tigängigt statistiskt materia få fram en jämförese för riket i dess hehet, men det förefaer som om procenttaet för voontärfamijerna åge kraftigt över riket i dess hehet. Givetvis har även detta varit en bidragande orsak ti att man sökt fast anstiining. Genom någon av förädrarnas frånfäe, siirskit då faderns, har möjigheterna för sonen att få utbidning i skoa eer som äring bivit avsevärt mindre: han har bivit tvungen att i första hand tänka på brödfödan. En stor grupp inträdessökande ange, att de uppfostrats på barnhem eer i fosterhem, och nästan ika stor är den grupp som uppfostrats av mor- eer farförädrar. I åtskiiga fa har skismiissa titrassat tivaron för den anstäningssökande. Det är naturigtvis svårt att uppskatta i hur hög grad sjäva vantrivsen i en onorma hemmijö drivit dem bort, men att den speat en viss ro är säkert. En ganska stor grupp pojkar ange i sina evnadsbeskrivningar, att de fått börja arbeta myeket tidigt. Åtskiiga berätta, att det varit knat med brödfödan därhemma. 630

13 :.::. stammanskapet - en eitgrupp De voontäranstäningssökandes skoutbidning framgår av föjande tabe: Tabe 7. Skoans art Fokskoa... Högre fokskoa.... Fokhögskoa... 1 Dessutom korr.-kurs..... ' Aftonsk., handessk., yrkessk., tekn. skoa... i i Vissa kasser i reask. utan ex.. i Reaexamen... S:a Anta ,004 % 71,5 2,5 1,0 3,7 7,2 8,9 5,2 100,0 För att ge reief åt dessa siffror göra vi en jämförese med riket i dess hehet (tab. 8). Skoutb. samt!. män i Tabe B. Smäsk., Foksk., på Högre ee- foksk., byggn. o. ägre mentarutb. Stud.-ex. Totat forts.-sk. eeme~arutb., (reaex.) % % % % f å~dern årihea, r1ket 1935/ ,8 7,1 5,7 0,4 100,0 : Voontärmateriaet... 74,0 20,8 5,2 100,0 Som framgår av tabeen ha de voontäranstäningssökande en något högre skoutbidning än hea rikets maniga ungdom år 1935/36. Såunda besitta voontärerna i större utsträckning»ägre eementarutbidning» än genomsnittigt. Med andra ord: voontärerna utgöra i bidningshänseende ett visst urva. Påfaande är att så pass många anstäningssökande haft en eer fera reaskoekasser utan att ha någon sutexamen. Avgångsprocenten i våra reaskoor genom kuggning eer andra orsaker håer sig enigt ektor Wigforss, som ägnat dessa ting en utredning, vid c:a 40 %. Den förmodan igger nära ti hands, att många som gått en eer fera kasser i reaskoa eer kommuna meanskoa och så av en eer annan orsak sutat stått där så att säga efter havkväden visa. De ha ofta inte ansetts kompeten.ta nog att sättas på någon kontorspats och inte heer ha de fått någon grundäggande yrkesutbidning som åtskiiga av deras jämnåriga kamrater fått. Och vidare ha vä i åtskiiga fa förädrarnas sociaa ambitioner agt hinder i vägen för att de tagit något kroppsarbete. I inteigensavseende utgör det fast anstäda manskapet ett gott urva. Redan genomsnittet av de anstäningssökande igger en bit över genomsnittet för samtiga yngingar i denna åder. Genom in Svensk Tidskrift

14 ---~-~ ~ !.'. Torsten Husen trädesprövningarna frånsåas de sämsta, och om genomsnittet för hea befokningen betecknas med koefficienten 100 så komma de anstäda upp ti koefficienten 117. Enbart detta motiverar beteckningen en eitgrupp. Sutigen ha vi då de motiv som yngingarna sjäva uppgivit ti att de sökt fast anstäning. Det jag här bygger på är des den rubriken i evnadsbeskrivningen: Varför jag har sökt som voontär och des en fråga i det enskida samtaet: Varför har Ni sökt som voontär? Det är naturigtvis vanskigt att bygga på de uppgifter som voontärerna sjäva ämna angående motiven ti sin ansökan. Men det har ändå sitt intresse att se vika motiv de stäa i förgrunden. Det är ju ångt ifrån säkert att dessa ytmotiv eer fenomotiv, som man kaar det på psykoogiskt språk, äro identiska med de drivande, underiggande motiven, genomotiven. Av de sökande ha c:a 880 besvarat niimnda frågor och angett sammanagt 1,400 motiveringar, d. v. s. inte fut två motiv per man. Inte mindre än 533, eer 60,6 %, ha angett, att de vija ha en god utbidning, en tryggad framtid, att de vija komma framåt etc. Särskit markant är»kättringssynpunkten»: man vi skapa sig en god position i ivet. Många understryka att hemförhåandena varit sådana att de inte haft råd att skaffa sig någon utbidning inom det civia skoväsendet. Några citat beysande dessa förhåanden må anföras. En byggnadssnickare skriver:»nu får dom fina skoor vid de miitära förbanden så tänkte jag söka in som voontär för att få dessa skoor som jag inte kunnat få i det civia på grund av mina förädrars ekonomi.» En 18-årig antbrukseev skriver:»j ag vi ha en framtidspats som jag kan bygga på. J ag vi det ska biva mit uppehäe för framtiden kanske feras. - Orsaken ti att jag vi biva voontär är därför att jag tycks inte komma ängre vid Lantbruket än vad jag är.» En 17-årig trädgårdseev skriver:»nu började jag också att tänka på min framtid o vad jag skue bi för något. Det var så mycket man vie bi så man kunde inte bestämma sig. J ag är mycket intresserad av att äsa. Därför så funderade jag på att ta en korrespondenskurs. J ag satte snart denna tanke i verket och besöt mig för att bi ingeniör. Många av mina kamrater skrattade åt mig och sade att jag var fånig. Det var då som jag kom på tanken att bi voontär. Mina intressen ha varit mycket stora för at vad miitär heter. J ag är sjäv med i Hemvärnet som ju också är en försvarsgren. Det är heer inte många övningsdagar jag har försummat. N u har min önskan kommit.» En 17-årig antarbetare, mycket inteigent och ambitiös, som sedermera var en av de bästa på sin skoa, skriver: 632

15 stammanskapet - en eitgrupp»:min mor dog tidigt så något egentigt minne av henne har jag inte. Min far söp och var säan hemma så av honom fick vi fyra barn adrig någon uppfostran. Men vid 6 års åder kom jag ti min morfar i R. Han var den bästa man jag någonsin kunnat få att fostra upp mig, sträng då det krävdes, annars mid. Men då jag fyt 13 år dog mormor och så bev det omöjigt att stanna där. J ag kom ti ett fosterhem i S. i Skåne. Något annat än arbete fick jag adrig känna på... Redan tidigt väcktes mitt intresse för krigsmakten. J ag har adrig haft tifäe att äsa vidare på grund av brist på pengar, och enär jag vet att jag som voontär får fin utbidning besöt jag försöka komma in vid armen... Har prövat på både framgång och motgång i mitt iv och vet också att krigarivet inte atid är någon dans på rosor, men vi ändock gärna komma in där ty man får något att tänka på. Tänka på framtiden.» En så stor grupp som 441 eer 50 % ha angett intresset för det miitära. Men det sättes oftast i andra hand efter utbidningsmotivet och spear med a säkerhet inte den ro som man av siffrorna att döma skue kunna tro, även om krigarivet givetvis har sin stora dragningskraft på ungdomspsyket. Ofta titaas hågen för äventyr och stordåd. Så exempevis hos denne 18-årige antarbetare, som dock ganska snart skides från utbidningen på grund av uruset uppförande och fuständig brist på fit:»jag vi bi voontär därför att jag har stort intresse för det miitära. Ända sedan man var iten. Och ekte med stakar som gevär. Och åade i diken och buskar. När man föjde miitären mitas på deras övningar. J a det var min önskedröm att en gång få bi sodat. Nu tänker jag att drömmen ska gå i uppfyese.» I det här faet tycks önskedrömmen ohjäpigt ha dödats av sodativets hårda reaiteter. Icke mindre än 135 eer 15,3% ange att någon av de friviiga försvarsröreserna, hemvärnet, andstormen eer i vissa fa uftbevakning gjort dem miitärt intresserade. Särskit hemvärnet har betytt mycket i detta sammanhang. En 20-årig svetsare skriver:»jag vi ha grundigare utbidning än den jag skue fått under min värnpikt. Voontärer jag taat med, säger att kamratandan och sammanevnaden är mycket god. Gott kamratskap sätter jag mycket högt, och den miitära utbidningen har jag fått smaka på inom Hemvärnet, som jag trivs mycket vä med. Vi är ju visserigen inte tisammans så änge varje övning, men man önskar att varje övning kunde bi itet ängre.» I 91 fa anges, att fadern eer någon annan säkting varit värvad och givit vissa impuser. I 39 fa anges arbetsöshet eer vantrivse med det civia arbetet. 15 stycke:!). ange, att de tagit fast anstäning som aternativ ti den ånga värnpikten, 11 stycken att deras ordinarie värnpiktstjänstgöring gjort dem miitärt intresserade. 22 stycken ange sitt idrotts- och friuftsintresse som motiv och 13 stycken peka på den karaktärsdanande betydese som voontärutbidningen kan komma att få. Man får inte bortse ifrån att ungdomens sinne för det ideaistiskt-heroiska i åtskiiga fa också spear en viss ro. Såunda ange 29 yngingar värdet av att tjäna och försvara fosterandet. Ett exempe härpå är denne 19-årige antarbetare: 633

16 Torsten Husen»J ag vi bi voontär för att jag har ust för det miitära också för att jag ska kunna arbeta mig fram här i ivet viket varit min största önskan sedan jag var iten. Och så vi jag käna kung och vårt vackra fosterand viket man håer så kärt nu hest i dessa krigstider när man tänker på hur många andra fått gott ifrån både hus och hem och deras fana kanske adrig korner att vaja mer för vinden viket är det snyggaste man kan se.» Det kan ha sitt intresse att jämföra de motiv som stads- respektive andsbygdspojkar ha angivit. Det framgår då exempevis, att dubbet så många pojkar från andet angivit stark studieängtan som motiv; ara minst är detta procentta för pojkarna från storstäderna. I det senare faet dominerar inte så säan en strävan att skaffa sig teknisk speciautbidning. Det är därför som stadspojkar i större utsträckning än andsbygdspojkar söka sig ti pansarvapnet och fyget. Krigsmakten har änge fyt och fyer fortfarande en mycket viktig funktion i den sociaa och regionaa cirkuationsprocessen i vårt and. Både när ståndscirkuationens historia en gång ska skrivas och när probemet andsbygdens avfokning ånyo tas upp ti behanding kommer voontärinstitutionens betydese säkert att framhävas. Man kommer då, om man forskar närmare i akterna, att stöta på den fattige torparpojken, som före sekeskiftet sökte anstäning vid Svea ivgarde och så småningom bev distinktionskorpra och underofficer och vars söner nu inneha höga statiga befattningar, eer stöta på de studiebegåvade pojkar från andsbygden, som via krigsmakten kommit i tjänst och i oika tjänst~grader inom poisväsende, post, tu och teegraf fugjort en betydesefu uppgift ti samhäets fromma. 634 ~;.

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra

Läs mer

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar!

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar! Er Nattvandrarpärm Nu är den kar! Här är den nya Nattvandrarpärmen som vi hoppas ska vara ti hjäp i ert arbete med nattvandringen. Vissa uppgifter kommer Ni sjäva få fya i, så som teefonnummer ti akutmottagningar

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

BCA. Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning. Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd. Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1

BCA. Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning. Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd. Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1 BCA Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1 Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

100 %, 50 %, 25 % och 75 %

100 %, 50 %, 25 % och 75 % arbetsbad 8:1 100 %, 50 %, 25 % och 75 % > > Måa 100 % av figuren. > > Måa 50 % av figuren. > > Måa 25 % av figuren. > > Måa 75 % av figuren. > > Måa 50 % av figuren. Måa 25 % av figuren. Hur många procent

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1963 Meddeande från Kung. Orogsmannasöskapet Nr 2!1963 Ordinarie sammanträde den 6 februari 1963. (Utdrag ur protoko). Meddeade ordföranden att sedan nästföregående sammanträde

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

Lathund. för programmet TeamViewer. Deltagare/elever

Lathund. för programmet TeamViewer. Deltagare/elever Lathund för prograet TeaViewer Detagare/eever Detagare/eev Detta är en athund för dig so använder prograet TeaViewer (version 9). Det finns också videoanuaer att tigå. Dessa hittar du på www.svkapanj.se/videoanuaer.

Läs mer

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun ~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner

Läs mer

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument:

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument: GRI-index 2015 Utöver ett fuständigt GRI-index för 2015 innehåer denna skrift VD-kommentar, information om Lindabs mijöarbete samt väsentighetsanays och intressentdiaog 1 Ett viktigt ansvar På Lindab tar

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL 3 Stadsutveckingsarbete bedrivs ofta över ång tid där vissa steg spear en avgörande ro i utveckingsarbetet. Visionen av en stadsutvecking är ett sådant

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

information förs in i prissystemets informationsmekanismer.

information förs in i prissystemets informationsmekanismer. mokratins underskott budgetunderskott är en föjd av sätt att fungera, hävdar M Buchanan och Richard E i sin bok Democracy in Deficit. Rof Engund diskuterar sutsatser och betydese för förhåanden. Hur kommer

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Den förlorade sonen:

Den förlorade sonen: Den förlorade sonen En bildrik berättelse direkt ur Lukas evangelium 15 och gjord efter bibeltexten. Handlar om sonen som bryter med hemmet och slarvar bort sin förmögenhet i främmande land, ångrar sig

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING Karriär på lika villkor för advokater Några citat från svaren GÅR DET AT T KOMBINERA KARRIÄR OCH FAMILJ? Karriär på lika villkor? UNDERSÖKNING BLAND ADVOKATSEKTIONENS MEDLEMMAR

Läs mer

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända KOMMUNSTYRELSEN Kutur- och fritidsutskottet KALLELSE/ UNDERRÄTTELSE Tid: Onsdagen den 16 december 2015 2015, k. 13.30 Pats: Sammanträdesrummet Mien, Torggatan 12, Tingsryd Ärende Föredragande tjänsteman

Läs mer

q Smedgesäl en i Norge a

q Smedgesäl en i Norge a q Smedgesällen i Norge a Sagan är satt med typsnittet Ad Hoc kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

BUSSBOLAG TAR l ADE I

BUSSBOLAG TAR l ADE I s., i, t m, G3 e. w,. f.se gagnar -,.- i -- ---=-" _M_f,,/-/" T 7 i....n. En av de nya Scania 112, Foto: Maria 0' f BUSSBOLAG TAR _ _ADE GDG Bitrafik AB, som är moderboag i GDG-koncernen, bidades år 1932,

Läs mer

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf Herren behöver dem Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att fråga om någon vet vilken produkt som denna logga tillhör? (bild). Karlsson Klister, det som är känt för att kunna laga allt. Det lagade mina

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig!

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig! 1 Tunadalskyrkan 13 08 11 Det är roten som bär Dig! Visst är det spännande att göra AHA-upplevelser ibland, för de kan ge både kraft och inspiration. Häromdagen gjorde jag en sådan upplevelse när jag upptäckte

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

(gg ~~-~-e en tšafr cto 2016-04-29

(gg ~~-~-e en tšafr cto 2016-04-29 Parterna träffar detta koektivavta, Bestämmeser för arbetstagare i utbidningsoch introduktionsanstäning - BUI 16. Ti avtaet hör även bestämmeser enigt föjande biagor a) Bestämmeser för arbetstagare i utbidnings-

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad HandedarGuiden - ti dig som tar emot en praktikant 16-20 år från PraktikService Mamö stad PraktikService är en servicefunktion inom Utbidningsförvatningen Mamö stad som arbetar med att samordna och administrera

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Johanna Nilsson Vad handlar boken om? Johan är en fotbollstokig kille som, mer än allt annat i världen, vill bli fotbollsproffs. Han måste dock kämpa mycket med svenskan,

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter.

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter. SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Joh 1:35-42, men i detta kapitel fokuserar vi på den första läsningen som handlar

Läs mer

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj 1 Innehåll Ledare 3 Incheckningen 4 Elins dagbok 5 Caroline - Festivaldrotning 2005 6 Peter - The king is Back(stage) 7 2 Ledare Äntligen har det blivit dags! UKM Regional

Läs mer

3 Hur ska vi uppfatta naturen?

3 Hur ska vi uppfatta naturen? 3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN? 27 3 Hur ska vi uppfatta naturen? Vi människor är i naturen och lever av naturen. När vi människor reflekterar över naturen kan vi uppfatta den på olika sätt. Som en maskin

Läs mer

k l o c k a n å t ta på kvällen stannade en motorcykel på Säfärs

k l o c k a n å t ta på kvällen stannade en motorcykel på Säfärs k l o c k a n å t ta på kvällen stannade en motorcykel på Säfärs gård. Det dröjde inte länge innan Säfär började svära över Ali. Sedan fortsatte han till Ahmad-Alis gård med sina svärsöner och den besökande

Läs mer

V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 27 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1957 V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

TD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015

TD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015 TD ungdomsprojekt Uppföljning september 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Upplevelsen av att arbeta på TD-enheten... 3 Vikten av att få ett sådant här

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

I dagens predikotext möter vi lärjungarna i väntan.

I dagens predikotext möter vi lärjungarna i väntan. 1 Tunadalskyrkan 13 05 12 Söndagen före pingst I väntans tider Apg 1:1-14 Att vänta på något och samtalen under väntetiden kan föra med sig många olika saker. Ett kan vara att man är överens om att man

Läs mer

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka!

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! för individuell utveckling Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! Följ Stinas väg till nytt jobb och Pelles resa till praktik Vägknuten är ett nytt projekt och en väg till individuell utveckling för

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

Utsikterna för olika utbildningsgrupper Trender och prognoser Humanister 30 tusental Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2020 30 25 25 20 20 15 15 10 5 Förvärvsarbetande PROGNOS Tillgång

Läs mer

Lika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 2009

Lika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 2009 Lika eller olika? Hur och ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 9 Lika eller Olika? 1 Sammanfattning Lika eller olika? Ganska lika faktiskt. Unga kan inte bara tänka sig lägre ingångslön,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 24 juli 2001 DEFINITIVT FÖRSLAG 2001/2088(COS) Par2 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens memorandum om

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

MAR S VÄRLDSBÖNDAGEN

MAR S VÄRLDSBÖNDAGEN Mars 48 MARS 1 2 Sonen i huset var nu vuxen och skulle flytta hemifrån. När han skulle lämna barndomshemmet vände sig hans far till honom och sade: Glöm inte att spela på alla nittionio tangenterna på

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

Lev inte under Lagen!

Lev inte under Lagen! "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 15 mars 2011 KLAGANDE 1. AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Elisabeth Nygren Malmströms Advokatbyrå Box 175 551 13 Jönköping

Läs mer

Din första kärlek. Värnamo 2006-01-08. Kort inledning och bakgrund

Din första kärlek. Värnamo 2006-01-08. Kort inledning och bakgrund Din första kärlek Kort inledning och bakgrund Värnamo 2006-01-08 I början av Uppenbarelseboken, kap 2-3, hittar vi sju brev från Jesus Kristus, förmedlade genom Johannes till sju församlingar i Mindre

Läs mer

Kastades från balkong tog själv fallet till HD

Kastades från balkong tog själv fallet till HD Kastades från balkong tog själv fallet till HD Bakgrund Bakgrund. Natten till den 10 februari 2013 kommer ett larm om att en kvinna i Södertälje har fallit från sin lägenhet på sjätte våningen. Den 22

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har Illustration: En ung munk fick för första gången i ansvar att hålla i morgonandakten.

Läs mer

55% Û 5 Förhandlingsprotokoll

55% Û 5 Förhandlingsprotokoll tagare i arbetsmarknadspoitiska insatser - BEA Parterna träffar detta koektivavta Bestämmeser för arbetstagare i arbetsmarknadspoitiska insatser, BEA. Ti avtaet hör även bestämmeser enigt föjande biagor

Läs mer

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun 1 (12) Marie Jonsson Direkt: 019-19 39 52 marie.jonsson@t.st.se Skötsepan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Häefors kommun Föregående skötsepan för Knuthöjdsmossen utarbetades inom Skogsvårdsstyresen

Läs mer

Lärare i grundskolan

Lärare i grundskolan Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas

Läs mer

Artos & Norma Förlag. Ett utdrag ur boken

Artos & Norma Förlag. Ett utdrag ur boken Artos & Norma Förlag Antal sidor: 130 Bandtyp: Inbunden Illustrerad: Illustrerad med bilder i färg och s/v ISBN: 978 91 7580 679-2 Översättare: Göran Fäldt Övrig information: Inledning av Per Beskow Ett

Läs mer

Befolkningsförändringar bland barn 2001

Befolkningsförändringar bland barn 2001 23 Befolkningsförändringar bland barn 21 Stor variation i antalet födda Antalet födda har ökat år från år sedan 1999 då antalet var som lägst sedan toppåret 199. År 21 föddes 91 466 barn, 44 238 flickor

Läs mer

Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf

Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf Jag har den stora förmånen att under vissa morgnar under dagens första timmar få titta på barnkanalen på tv med min äldsta dotter. Det

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv. Avundsjuka och Besvikelse Två helt klart starka ord som bränner i mitt inre och där avundsjuka även kan ha en positiv betydelse, men oftast har besvikelse ingen ljus sida alls. Besvikelse Jag kanske blandar

Läs mer

Det musikaliska hantverket

Det musikaliska hantverket Det musikaliska hantverket Kan jag bli för duktig på mitt instrument för att lovsjunga? Behöver jag öva med bandet innan ett lovsångspass? Lars Ekberg, frilansmusiker och pastor i Göteborg Vineyard, undervisar

Läs mer

Ulf Sundberg. Kriget i Finland

Ulf Sundberg. Kriget i Finland Att bygga en skärgårdseskader - En saming brev i Riksarkivet från översteöjtnant Car Oof Cronstedt ti Gustav III under sutet av år 1789 och början av 1790 Kriget i Finand Uf Sundberg Sedan år 1788 pågick

Läs mer

Påverkanstorg i Lidköping 9 november

Påverkanstorg i Lidköping 9 november Påverkanstorg i Lidköping 9 november Den 9 november besökte politiker från Västra Götalandsregionen Lidköping och deltog tillsammans med kommunpolitiker i de påverkanstorg som regionen och De la Gardiegymnasiet

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

Den smala vägen. Matteus 7:21 Inte alla som säger Herre, Herre till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja.

Den smala vägen. Matteus 7:21 Inte alla som säger Herre, Herre till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja. "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Narrow Minded. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och på så

Läs mer

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Version 4.1 22 juni 2011 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Innehå 2 Vad är ett Svanenmärkt kopierings- och tryckpapper? 3 Varför väja Svanenmärkning?

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA

Läs mer