Februari Parkplan Liljeholmen.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Februari 2008. Parkplan Liljeholmen. www.stockholm.se"

Transkript

1 Februari 2008 Parkpan Lijehomen

2 Panen antogs Bestäare: Hägersten-Lijehomens stadsdesförvatning Anna Ambjörn Mats Jaxgård Medverkande: Expoateringskontoret Stockhoms stad Lena Wohström Rambö Sverige AB Eva Pestmais - Uppdragsedare Mari Eiasson Anna Ekund Anna Ahnström

3 1 Innehå Sammanfattning 2 Inedning 3 DEL 1 - PLANOMRÅDETS PARKER OCH NATURMARK BESKRIVNING, VÄRDEN OCH TILLGÅNG Landskapsbid och bebyggeseutvecking 5 Paner och panerad bebyggese 7 Karaktärer 10 Värden 12 Tigångsanays 14 Tigängighet 26 DEL 2 - PROJEKT OCH UTVECKLING Inedning 27 Prioritering 28 Sammanstäning av åtgärder 28 Skötse och underhå 31 DEL 3 - PARK FÖR PARK Grönda 34 Lijehomen 46 Aspudden 60 Midsommarkransen 73 Västberga 81 Referensmateria 87

4 2 Sammanfattning Parkpan Lijehomen har tagits fram som en fortsättning på arbetet med Stockhoms Parkprogram. Parkpanen omfattar de av staden ägda amänna park- och grönområdena samt torgytor i stadsdearna Grönda, Lijehomen, Aspudden, Midsommarkransen och Västberga. Parkpanen innehåer en beskrivning av parkernas historia, karaktärer, värden och andra viktiga förutsättningar. Parkpanen visar också på behovet av upprustning, förnyese, nyanäggning, skötse och underhå av parkoch naturmarkerna. Stadsdesförvatningarna ansvarar inte för torg- och gatumark men trots det har torgytor och i vissa fa även gatumark tagits med i panen för att visa på behovet av åtgärder. Parkpanen siktar fram emot Parker och naturmark Inom Parkpan Lijehomen dominerar naturmarken i form av hämarker och skogskädda branter. Det största sammanhängande grönområdet är sjön Trekanten med omgivande strandpark tisammans med Vintervikens dagång och Mörtviksparken. Mäarens stränder i Grönda, Lijehomen och Aspudden är viktiga rekreations- och parkstråk. Dessutom finns ett anta anagda parker i dagångarna. Pågående stadsförnyeseprojekt påverkar befintig parkmark och ökar behovet av nya parker. Nyproduktion av större bostadsområden pågår b a i Årstada, vid Teefonpan och i kvarteret Pomben i Aspudden. Karaktärer och värden Park- och naturmarken har deats in efter storek och huvudkaraktärer enigt Stockhoms parkprogram. Parker och naturmarken har oika värden och förutsättningar. Värdena kan vara kuturhistoriska, estetiska, sociaa och ekoogiska. I Parkpan Lijehomen finns Stadsdesparker (5-50 ha), Kvartersparker (0,5-5 ha) och Friytor i bebyggese (mindre än 0,5 ha) representerade. Tigångsanays Inom området för Parkpan Lijehomen är tigången på park- och naturmark ganska god, men det är stora variationer mean stadsdearna. Större natur- och friuftsområden saknas het. Närmaste område är Årstaskogen. De sammanhängande naturmarkerna ger ganska goda möjigheter att uppeva skogskänsa. Den kuperade terrängen ger goda möjigheterna ti utsikt över omgivningen. Tigången på stadsdes- och kvartersparker är god men ojämnt fördead. Innehået i parkerna, värdetätheten, skue generet sett behöva öka. Brister finns framförat i ansutning ti nya bostadsområden. Tigången på ekpatser är ganska god men ojämnt fördead. Lekpatserna är förhåandevis ika ti innehå och innehået är het anpassat ti barn. Riktade aktiviteter för ungdomar är få. Tigången på bopaner är god, förutom i Lijehomen / Årstada. Det finns större aktivitetsfät för evenemang, fri ek, brännbo och picknick i varje stadsde. Närheten ti Mäarens stränder och sjön Trekanten är en mycket stor tigång. Stränderna är förhåandevis ättigängiga. En brist är att det inte finns något sammanhängande promenadstråk utefter vattnet. Tigången ti bad är dåig. Anagt bad finns endast i sjön Trekanten. I Sannadasparken, Aspuddsparken, Enbacken och Svandammsparken finns paskdammar som hås vattenfyda sommartid. Dessa har ett mycket stort värde för småbarnsgrupper. Vinteraktiviteter som pukaåkning och skridskoåkning finns möjighet ti vid sjön Trekanten, i Sannadasparken och vid Gröndas bopan. Tigängigheten ti park- och naturmarkerna varierar. Det finns många promenadstråk som ger goda möjigheter att röra sig inom och genom parkområdena. Dastråken är ättframkomiga men en stor de av de gröna områdena utgörs av kuperad naturmark. Dessa områden har dåig tigängighet för röresehindrade och personer med barnvagn och cyke. Sammanfattande åtgärdsförsag Mäarstranden är viktig för rekreation i hea stadsdeområdet. Längs Mäaren föresås därför att på sikt bygga ett sammanhängande gångstråk på bryggor ängs vattnet. Tigängigheten behöver överag förbättras i i parker och naturområden. Lekpatser behöver kompetteras och nyanäggas inti stadsförnyeseområden. Aktiviteterna i parkerna vänder sig oftast främst ti yngre barn. Aspuddsparken, Sannadasparken samt Gröndashamnen föresås kompetteras med treviga sittpatser och aktiviteter för fer ådrar. I naturmarksområdena föresås viss kompettering med picknickpatser. Aktiviteter för ädre barn och ungdomar föresås tiskapas i Sannadasparken och i viss mån i Vinterviksparken. Buer är ett stort probem i de parker som igger närmast E4/E20 och Essingeeden. En viktig förbättring i dessa parker är buerdämpande åtgärder. Ett ekoogiskt värde som bör uppmärksammas är den goda tigången på ek inom Parkpan Lijehomen. Stora dear av Parkpan Lijehomen igger inom ett av stadens kärnområden för värden knutna ti ek. I fera av naturmarksområdena, exempevis Mörtviksparken / Vinterviken och branten söder om Hägerstensvägen, behöver ekmijöerna restaureras. En stor de av åtgärdsförsagen handar om punktinsatser som kan ha stor betydese; kompettering med fer sittpatser, upprustning av trappor, räcken och gångvägar, byte av armaturer, skytning och ökad syrensning.

5 3 Inedning Bakgrund - Stockhoms Parkprogram Stockhoms Parkprogram, handingsprogrammet för utvecking och skötse av Stockhoms parker och natur, godkändes av Kommunfumäktige Parkprogrammet föresår tre övergripande må som edstjärnor i arbetet med stadens parkoch naturmark: Hägersten God park- och naturtigång för ett rikt utbud av värdetäta grönområden Rik park- och andskapskutur med historiskt kontinuitet Håbar park- och naturmijö för sund, ivskraftig mijö och bioogisk mångfad Lijehomen Hägersten-Lijehomens Parkpaner Som en fortsättning på och fördjupning av arbetet med Stockhoms parkprogram ska det i varje stadsdesområde i Stockhoms stad tas fram en parkpan. Parkpanen är en utvecking av det som tidigare kaades grönpaner. För stadsdesområde Hägersten-Lijehomen har under 2007 utarbetats två parkpaner; Parkpan Hägersten och föreiggande Parkpan Lijehomen. Syfte Parkpan Lijehomen beskriver parkernas historia, karaktärer, värden och andra viktiga förutsättningar. Parkpanen visar också på behovet av upprustning, förnyese nyanäggning, skötse och underhå av park- och naturmarkerna. Tidshorisonten för Parkpan Lijehomen är år, dvs parkpanen siktar fram emot Omfattning Parkpan Lijehomen omfattar de av staden ägda amänna park- och grönområdena samt torgytor i stadsdearna Grönda, Lijehomen, Aspudden, Midsommarkransen och Västberga. Kvartersmark, skogårdar, idrottspatser och privata trädgårdar ingår inte i parkpanen men har stor betydese både för uppevesen av andskapet och för ek och rekreation. De 1 - Panområdets parker och naturmark - beskrivning, värden och tigång I de 1 presenteras beskrivning, anays och försag ti åtgärder med fokus på hea parkpanens område. De 2 - Projekt och utvecking I de 2 redovisas en sammanstäning av föresagna åtgärder, såvä punktinsatser som mer övergripande upprustningsförsag för parkoch naturmarkerna. De 3 - Park för park De 3 innehåer en stadsdesvis genomgång av varje enskid park i parkpanen. Redovisningen innehåer en beskrivning av parken, föresagen måbid och skötse, anays av brister och försag ti åtgärder.

6 4

7 DEL 1 - PLANOMRÅDETS PARKER OCH NATURMARK - BESKRIVNING, VÄRDEN OCH TILLGÅNG 5 Landskapsbid och bebyggeseutvecking Sprickdasandskap I norra Grönda och Lijehomen är andskapet mycket kuperat och bitvis dramatiskt. Det är ett sprickdasandskap med förkastningsbranter och tydiga dagångar i öst-västig riktning. Bergssidor stupar ner i Mäaren. Gröndasvägen igger i en sma dagång som mynnar ut i Mörtviken iksom Vinterviksområdets stråk mynnar ut i Vinterviken. Sjön Trekanten igger där dagången vidgas och skapar ett tydigt rum med Nybohovsbergets brant i ryggen. Andra vegetationskädda höjder är Nybodahöjden och branterna mot Hägerstensvägen. Landskapet uppevs som grönt eftersom de branta partierna devis förbivit obebyggda och är vegetationskädda med ädeövskog i de ägre dearna och tabandskog eer hämarkstaskog i de högra dearna. De obebyggda bergssuttningarna har stor betydese för andskapsbiden. Dessa andskapsformer tisammans med obebyggda dastråk gör det ursprungiga andskapet äsbart. Barriärer Stadsdearna genomkorsas och åtskijs av infrastruktur som både dear upp andskapet som tydiga barriärer men även är storskaiga andmärken. Framförat Essingeeden som, trots att den devis går på höga peare viket tiåter passage under, ger en stor påverkan på andskapsbiden både på and och när den övergår i Gröndasbron. Essingeeden skär tvärs igenom Grönda i nordsydig riktning. Ramperna upp på eden styckar upp och ger otydighet i stadsrummet. Den andra stora barriären är Södertäjevägen med Lijehomsbron som ett tydigt andmärke. Även dear av bebyggesen utgör barriärer i andskapet i form av stora sammanhängande industriområden med hårdgjorda ytor utan grönska. Landmärken och utbickar Bebyggesen på höjderna utgör tydiga andmärken i Lijehomen och Grönda. Detta gäer framförat Nybohovshöjdens höga punkthus, punkthusen på Lövhomsvägen och Ericssonfabriken med sitt höga torn. I smahusomådena rår skogen över husen. Det finns många patser som ger möjighet ti utbickar över omgivande andskap. Från Ekensberg, Ormberget, Nybodahöjden och Nybohovsberget har man en fantastisk utbick mot Essingeöarna och Södermam. Från de ånga kajerna och strandpromenaderna har man fina utbickar över Mäarens vatten. Bebyggeseutvecking Parkpansområdet var på 1700-taet andsbygd med åkrar, ängar och skogsbackar. Bebyggesen bestod av gårdar och torp som styckats av från Årsta säteri, Hägerstens gård Nybohovsberget med storskaig bebyggese från 1960-taet sett från Trekantens norra strand och Västberga gård med utgårdar och torp. En de av de gama gårdarna igger idag kvar som öar i den nya bebyggesen. Några exempe är Stora Katrineberg i Lijehomen, Charottenda och Stora Fågesången i Grönda samt Västberga gård och Hökmossens gård i Västberga. I mitten av 1800-taet togs ett besut att västra stambanan skue byggas. Sträckan Södertäje Lijehomen var kar Järnvägens tikomst och det sjönära äget med möjighet att bygga kajer gav goda förutsättningar för industrin. Lijehomen bev en av Stockhoms första industriförorter. Västberga industriområde började expoateras något senare, under tidigt 1900-ta. De växande industriområdena krävde bostäder för arbetskraften. Spårvägen byggdes på 1910-taet och detta fick fart på byggandet. De ädre, centraa, dearna av Aspudden och Midsommarkransen byggdes under taet när stadsbyggnadsideaet fortfarande var den täta kvartersstaden med parker som öar mean kvarteren. I och med funktionaismens genombrott på 1930-taet förändrades synen på hur ett bostadsområde skue se ut. Byggnaderna pacerades ut mer fritt i andskapet i form av smahus och punkthus. Husen byggdes gärna uppe på höjderna, med utsikt, och dagångarna ämnades fria för parkstråk. Naturen sparades inpå husknuten och natur sparades också mean

8 6 Stråk ç ç ç Tydig grön vägg Tydig byggd vägg Barriär Landmärken Utbick Panområdesgräns Öppet andskapsrum ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç çç çç ç ç ç ç çç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç çç çççççç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç ç çç ç ç Landskapsanays bostadsområden och som avskijande grönska i branterna mean stadsdearna. Förgårdsmarken består även den devis av sparad natur och är viktig för stadsbiden. Stadsbiden inom parkpan Lijehomen är ti stor de prägad av detta synsätt. Från taet finns t ex stjärnhusen i Grönda, punkthusen på Ekensbergsvägen med utsikt över Mäaren, LMstaden i Midsommarkransen och amehus och punkthus kring Karusepan i Västberga. Det byggdes även ett småstugeområde i Västberga under denna tid. På 1960-taet byggdes mer storskaiga bostadsområden men fortfarande uppe på höjderna. Exempe på dessa senare områden är Nybohov och Ljusstöparbacken. Essingeeden och tunnebanan byggdes också på 1960-taet. På 1980-taet återkom det tätare stadspaneringsideaet vid Ekensbergs varv i Grönda. På 1990-taet byggdes ett nytt bostadsområde på en höjd, Nybodahöjden. Detta område har fått ägre bebyggese och består av stadsvior. Anays / åtgärdsbehov Det är viktigt att bevara de kvarvarande gröna branterna och obebyggda naturstråken mean bostadsområden för att stadsbiden ska behåa sin ursprungiga gröna karaktär Meter

9 7 Paner och panerad bebyggese Översiktiga paner och skydd Stadsdearnas park- och naturmark berörs av ett anta översiktiga paner på stadsdes-, kommunövergripande och regiona nivå som anger riktinjer för hur mark och vatten ska behandas i den framtida paneringen. Dear av stadsdeen berörs även av statiga skydd i form av riksintressen och fornämningar. Detajpaner A park- och naturmark som redovisas i parkpan Lijehomen är detajpaneagd som amän pats, antingen som park eer natur. För några områden pågår panarbeten som inkräktar på park eer naturmarkerna, på andra hå pågår panarbeten som ger möjighet ti utvidgning av parkmark. Stockhoms översiktspan 1999 Enigt Stockhoms översiktspan ÖP99, ska Stockhoms gröna struktur bestå, dvs den övergripande grönstrukturens områden och stråk ska bibehåas. Stockhoms bebyggeseoch parkkaraktärer redovisas i Stockhoms byggnadsordning som utgör en de av översiktspanen. Översiktspanens markanvändningskarta pekar ut natur- och parkområden i Lijehomen som dear i stadens grönstruktur. Avsnittet om stadens grönstruktur i översiktspanen preciseras genom Stockhoms grönkarta och visar parkernas och grönområdenas värden på stadsdesområdesnivå. Grönkartan visar översiktigt och på ett enhetigt sätt var det finns ekoogiska, sociaa och kuturea värden i staden. Grönkartan utgör ett samat underag för panering och förvatning av grönstrukturen. Kartan bygger på uppgifter från Stockhoms sociotopkarta och från Stockhoms biotopdatabas. Vad gäer bebyggesen inom stadsdearna pekas bebyggesen i Grönda, Aspudden och Midsommarkarnsen ut som tät stadsbebyggese. Paneringsinriktningen för dessa områden är att markanvändningen ska bibehåas i stort. Områdena kompetteras genom byggande främst för okat behov och i goda koektivtrafikägen. Lövhomen Lijehomen Årstada pekas ut som ett stadsutveckingsområde där paneringsinriktningen är att markanvändningen förändras ti en mångfunktione och reativt tät stadsbebyggese. Avsikten är att omvanda Lövhomen Lijehomen Årstada ti en funktionsbandad stadsbebyggese med bostäder, arbetspatser, service och parker. Västberga pekas ut som verksamhets- och terminaområde. Paneringsinriktningen för verksamhetsområden är att markanvändningen bibehåes i stort och att områden utveckas i takt med näringsivets behov. Paneringsinriktningen för terminaområden är att områdena nyttjas för termina- och godshantering samt iknande verksamheter. Dear av Grönda och LM-staden i Midsommarkransen är utpekade som områden av riksintresse för kuturmijövården. (Se vidare under avsnitt Kuturea värden). Områdenas karaktär och husens utformning är av särskit stort värde för bevarande. Vision Stockhom 2030 Översiktspanen har föjts av uppdraget Vision Stockhom 2030 som syftar ti att visuaisera ÖP99 och konkretisera dess strategier. Visionen yfter fram panering på områdes- och stadsdesnivå i syfte att band annat utvecka grönstrukturens regionaa och okaa värden ti en ny värdetätare grönstruktur med genomförbara utbyggnads- och förvatningskostnader. I visionen har ett andskapsekoogiskt perspektiv anagts. Parkpan Lijehomen, som igger inom det inre nätverket, ingår inte i någon av de tre andskapszoner som pekats ut av särskid betydese för att säkra Stockhoms unika och typiska värden. Enigt visionen ska den paneringsinriktning och det förhåningssätt som redovisas i Översiktspan 99 gäa inom det inre nätverket. Det finmaskiga nätet av grönstruktur (parker, rester av natur och grönstråk) inne i staden, vars bioogiska värden ti stor de är beroende av stadens gröna krans. I det inre nätverket finns särskit värdefua biotoper och spridningskorridorer för vissa arter mean dessa biotoper. Dear av Vinterviksparken och Mörtviksparken är utpekade som buffertzoner för att skydda de särskit värdefua biotoperna. Regiona utveckingspan för Stockhomsregionen RUFS 2001 Enigt RUFS 2001 är Lijehomen utpekat som en de i den regionaa stadsbygden med utbyggnadspotentia. Enigt RUFS 2001 ingår inte Lijehomen i den regionaa grönstrukturen.

10 8 Pågående nybyggnadspaner Ett ferta panprojekt, framtagande av nya detajpaner eer ändring av gäande detajpaner, pågår inom stadsdearna. Panprojekten gäer främst tikommande bostadsbebyggese. Ett genomförande av panerna avser att ge stadsdearna ett tiskott med ca 7000 nya bostäder. Panerad och pågående nybyggnation Ett ferta projekt innebär att park- och / eer naturmark kommer att tas i anspråk. I Gröndas bopan kommer en befintig ekpats att tas i anspråk för bostadsbebyggese. Enigt panen kommer ekpatsen ersättas med en ny mindre buerstörd ekpats. Stadsutveckingsprojekt I Lijehomen Årstada pågår ett större stadsutveckingsprojekt. Projektet innebär att området förädas ti en mångfunktione stadsde med både bostäder, arbetspatser och mötespatser. Stadens täthet och varierande utbud kombineras med närhet ti natur och rekreation. En av utgångspunkterna för gestatningen i området har varit att förhåa sig ti de karaktärsfua skogskädda norrsuttningarna inom området iksom vattenrummen. Ett ferta torg för oika typer av möten paneras. Sjövikstorget vid Årstaviken kommer att utgöra stadsdeens vardagsrum som utformas både med vegetation och hårdgjorda ytor i ansutning ti kajen. Utmed kajen anäggs ett promenadstråk, viket ökar tigängigheten ti Årstaviken. Utbyggnaden paneras pågå fram Grönda Aspudden Lijehomen Midsommarkransen Västberga Panerad nybyggnation Panerad park / torg

11 9 ti 2015 och innebär ett tiskott med ca 4000 nya bostäder och 7000 nya arbetspatser. Ett stadsförnyeseprojekt pågår även kring Teefonpan (Midsommarkransen) där dear av den befintiga bebyggesen byggs om invändigt för att skapa fer och större bostäder samt för att ge pats åt nya verksamheter. Även ett ferta nya bostäder paneras. Barnfamijer ska ges möjighet att bo kvar i stadsdeen när famijen växer. En de av visionen för området är att förvanda den forna LM-staden ti en mångfunktione stadsmijö en framtidsstad där även utemijön kommer att förädas. 2010, när projektet är genomfört avses stadsdeen ha expanderat med 2000 nya bostäder och ca kvm ny okayta. Friytor i stadsförnyese- och förtätningsprojekt I de nya områdena är marken vä utnyttjad och områdena bir tätbebyggda med ofta små gårdar. Detta påverkar framförat barns visteseytor i närmijön. Barn har inte på samma sätt möjighet att röra sig ti intiiggande områden som vuxna har. I de nya områdena finns t ex inga större gräsytor för fri ek och bospe. I förtätningsprojekten byggs ofta hus på just sådana öppna ytor. Förskoor har i fera fa pacerats på bopaner i parkerna. I kv Bottenstocken byggs den stora kvartersekpatsen bort, där det finns öppna gräsytor att röra sig på. Detta samtidigt som det fyttar in nya barnfamijer i stadsdeen. Skupturgrupp i Marievik. I bakgrunden syns ny bebyggese på Lijehomskajen Parkprojekt som paneras i samband med stadsförnyeseprojekten Ny mindre ekpats vid Gröndas bopan, som ersättning för kvartersek Sjövikstorget i Årstada Lijehomstorget Bopan och äventyrsek på Sjövikshöjden, Årstada Lekpats i LM-skogen Parkstråk, Nybohovshöjden Årstada Hårdgjorda ytor för samvaro i form av promenader, sitta i soen, fokiv och vattenkontakt är vä tigodosedda. Detta är urbana rum där nästan a mark är hårdgjord. Naturuppeveser och naturek finns tigodosett i Årstada - Sjövikshöjden. Vuxna kan röra sig ti Vinterviksområdet för att hitta större fria ytor, men detta är svårt för barn. Lekpatsen Fredsborgsparken är iten, den uppfyer inte storekskravet för en kvarterspark enigt Stockhoms parkprogram även om den ti en de fyer denna funktion. Bopan och äventyrsek paneras ti Årstaberget i samband med Årstadasskoan. Teefonpan, Midsommarkransen Midsommarkransen har dåig tigång på friytor. Det nya bostadsområdet vid Teefonpan igger inti naturstråket Västbergaskogen, viket ger möjighet ti naturek. För att nå naturstråket måste man korsa Mikrofonvägen. Det är minst 400 meter ti närmaste ekpats som igger norr om Konstfack. Aktivitetsparken Eektraparken finns inom 500 meter men tigängigheten dit hindras av Södertäjevägen. I och med att det inte finns någon kvartersek finns inte heer någon naturig samingspats i närmijön. Åtgärdsförsag Utvecka dear av Årstaberget från naturmark ti kvarterspark med naturkaraktär för att kompettera den urbana mijön vid kajen. Kvarterspark, ekpats behövs i Teefonpan.

12 10 Karaktärer Varje park- och naturområde bör bi en egen pats med egen identitet och sammansättning av värden inom ramen för en övergripande karaktär Karaktär och gestatning ska ses som mede för att skapa en god sammansättning av värden utifrån patsens specifi ka förutsättningar Karaktären bör användas som måbid för programskrivningar, i parkpaner och skötsepaner Karaktärsindening I Stockhoms parkprogram deas stadens parkoch naturmarker in i fyra storeksberoende huvudkaraktärer. Utöver storeksindeningen görs även en indening i karaktärer som beskriver parkens dominerande innehå och utformning. Karaktären kan både vara en beskrivning av hur parken ser ur idag och må för framtida utformning och skötse. För en närmare beskrivning av respektive karaktär se Stockhoms parkprogram. Ti höger redovisas de fyra huvudkaraktärerna samt deras kvaitetskrav. Natur- och friuftsområden (större än 50 ha) Natur och friuftsområden innefattar stora skogsområden, park- och odingsandskap större än 50 ha. Här inräknas devis stora vattenområden. Natur- och friuftsområden bör nås inom 1000 meter och ha en buernivå som understiger 45 db(a) samt ett i övrigt varierat natur- och kuturandskap. Stadsdesparker (5-50 ha) Stadsdesparker är större parker som ofta är mångfunktionea, det vi säga de innehåer många oika värden. Det kan vara reativt orörda naturparker ti hårt kutiverade stadsparker. Stadsdesparker bör nås inom 500 meter, ha ett bra okakimat, en buernivå som understiger 55 db(a) och fungera för ek, motion, avkopping, samvaro och evenemang. Kvartersparker (0,5-5 ha) Kvartersparker är mindre parker som ofta är insprängda i bebyggesen. På grund av sin ringa storek är de ofta enfunktionea. Kvartersparkerna är både kompement ti de större parkerna samt utgör viktiga närrekreationspatser, från det vidare naturstråket ti den ansade bomstertäppan. Friytor i bebyggese (mindre än 0,5 ha) Friytor mindre än 0,5 ha i bebyggese har karaktäriserats utifrån byggnadsordningens stadsbyggnadskaraktärer, vika fi nns redovisade i översiktspanen. Friytorna ses som en de i bebyggesen. Friytorna bör generet ha ett bra okakimat, ge möjighet att sitta i soen och en buernivå som understiger 55 db(a). Parkkaraktärer i Lijehomen I Lijehomen fi nns föjande måkaraktärer representerade. Stadsdesparker (5-50 ha) Naturområden / naturparker Stadsparker / aktivitetsparker Intensiv parkskötse Aspuddsparken och Eektraparken Landskapspark Intensiv / extensiv parkskötse Kvartersparker bör nås inom 200 meter, ha bra okakimat, en buernivå understigande 55 db(a) och fungera för ek, promenader, avkopping och samvaro. Intensiv / extensiv naturmarkssköte Mörtviksparken / Vinterviken, Vinterviksparkens södra sänt, Örnberget, Gåspennan / LM-skogen. Vinterviksparken

13 11 Kvartersparker (0,5-5 ha) Naturkvarter / naturstråk Intensiv / extensiv naturmarksskötse Akterspegen, Lövsmygsparken / Botvidsparken, de av Södra Nybohovsbergets ekpats, Gröndashamnen, Sannadasparken, Kaninparken / Fredsborgsparken, Enbacken, Jui- Prydnadspark Mycket intensiv parkskötse Friytor (mindre än 0,5ha) Friyta / ekpats Intensiv parkskötse kuen, Midsommarparken, Schytersparken. (Vissa parker är mindre än 0,5 ha men fyer trots det funktion som kvarterspark). Strandpark Intensiv parkskötse Trekantsparken / Doft- och fruktekparken samt Ekensbergshöjden, Ormberget, Sanna- Svandammsparken Styrbjörnsparken, Korpmossevägen, Gröndas dashöjden, Nybodahöjden, Årstada / Sjövikshöjden, Vadstenaunden, S:t Sigfridskyrkan, Främingsvägen / Pigrimsvägen, Norra och Södra Nybohovsberget, Västbergaskogen, Avastraparken / Bommensbergsvägen Parkkvarter Intensiv parkskötse Längs Mäarens och Trekantens stränders Kajpark Bergspark Intensiv parkskötse Katrinebergsbacken Torg / parktorg bopan, Ura Kaipas und Åtgärdsförsag karaktärer De parkkaraktärer som fi nns idag föresås i stort bevaras och utveckas i den karaktär de har och håas i gott skick. Parkområdena är vä utnyttjade efter sin natur och topografi. Naturmark fi nns i de branta områden som är svåra att utnyttja som anagd park men är betydesefua för andskapsbiden och för förståesen av andskapet. I dagångarna som inte är bebyggda eer innehåer trafi keder fi nns anagd parkmark med stora värden. Ökad skötse föresås för Katrinebergsbacken och Trekantsparken / Lijehomstorget, Teefonpan, Nybohovstorget Doft- och fruktekparken. Lijehomskajen

14 12 Värden Generet eftersträvas värdetäthet, dvs många värden i park- och naturmarken. Varje park- eer naturområde bör ha unika värden, dvs vara en pats med egen identitet. Park- och naturmarkerna har oika värden och förutsättningar. Värdena kan vara kutur-historiska, estetiska, sociaa, ekoogiska och ekonomiska. De kan vara kvaitativa och kvantitativa. I Stockhoms parkprogram finns ingående beskrivningar av oika värdebegrepp som bör användas vid panering och utvecking av stadens parker och grönområden. Parkprogrammet anger också vika prioriteringar som bör gäa vid eventuea intresssekonfikter oika värden emean. Sociaa värden I tät stadsmijö prioriteras sociaa värden och stadsbornas vardagsiv. Sociaa värden definieras i Stockhoms sociotopkarta och beskrivs även i Stockhpms parkprogram. Värdebegreppen bör enigt parkprogrammet användas för att utvecka stadens parker och grönområden. Kvaitativ tigång ti sociaa värden är viktig. I en god bebyggd mijö med god park- och naturtigång behövs vissa kvaiteter/värden: mycket nära - inom 200 meter: grön oas, ek, promenader, ro och sitta i soen nära - inom 500 meter: bomprakt, bospe, fokiv, parkek och picknick en bit bort - inom 1 km: bad, båtiv, djurhåning, evenemang, fi ske, öpträning, oding, pukaåkning, ridning, skridsko, skidor, skogskänsa, torghande, vattenkontakt, vid natur, uteservering och utsikt Kuturea värden I värdefua kuturmijöer prioriteras kuturhistoriska och estetiska värden. Vid eventue prioriteringskonfikt får inte höga kuturhistoriska värden åsidosättas. I Lijehomen finns ett anta kuturhistoriskt värdefua mijöer. Vinterviken bev 1865 patsen för Afred Nobes dynamitfabrik. Här åg fabriken fram ti 1920-taet då den fyttade. Kvar finns en de industribebyggese band annat Svavesyrafabriken från Hea området räknas som intressant kuturmijö. Svandammsparken i Midsommarkransen från ta. Tre områden är av riksintresse för kuturmijövården: Kvarteren Bocket och Tajan i Grönda. Dessa kvarter är bevarade arbetarvior från början av 1900-taet. De igger inbäddade trädgårdar som är en de av hehetsmijön. Kvarteren Akterspegen och Gajonsbiden i centraa Grönda. Dessa kvarter innehåer stjärnhus, terrasshus och punkthus byggda Dessa räknas som mistopar i svenskt bostadsbyggande. Grönytorna mean husen är en de av karaktären. staden ti Midsommarkransen började man bygga det stora smahusområdet med arbetarbostäder. Detta räknas som ett väbevarat exempe på funktionaistisk bostadsbebyggese. Naturmark på gårdar och förgårdsmark är en de av karaktären. Fornämningar Fornämningar finns b a i Eektraparken, Sjövikshöjden och vid Nybodahöjden. Skupturer I parker och stråk finns en de skupturer vika har stor betydese för uppevesen av parkerna och gör mijöerna intressantare. Ädre skupturer finns t ex i Juikuen i Midsommarkransen. Skupturer från senare tid finns b a i Vinterviken i det som var tänkt att vara Skupturens park och ekskupturer i Fruktekpatsen och Kaninparken. Åtgärdsförsag Bevara och vårda de värden som fi nns i byggnader och omgivande andskap Se över och vid behov rusta upp Vinterviksparkens industriminnen. (Stadsmuseet) Fornämningar är svåra att hitta för gemene man och en markering med förkarande skytar skue öka värdet av fornminnena och kanske öka intresset för närmijöns historia. Tiföra f er skupturer ti parker och stadsrum. LM-staden och LM Ericssons kontor och fabrik i Midsommarkransen fyttade Ericsson ut sina kontor och fabriker från inner- Soitär ek i Aspuddsparken

15 13 Ekoogiska värden I natur- och friuftsområden större än 50 ha och i naturmark, prioriteras ekoogiska värden samt tystnad. Större områden Det finns inga natur- eer friuftsområden större än 50 ha inom parkpan Lijehomen. Men det finns större obebyggda naturområden bevarade som t ex Mörtviksparken, höjderna kring Vinterviksparken och Nybohovsbergets norra och södra suttningar. Dessa områden är värdefua naturmijöer eftersom de har en storek som är förutsättningen för att vara ivsmijö för många oika arter. Inom parkpanens område finns även ett anta stora ädre träd, både i naturmark och inti bebyggese som har stort ekoogiskt värde och värde för andskapsbiden. Ekmijöer Ek är ett typiskt insag i Stockhoms park- och naturmarker och särskit framträdande i många av parkerna i Parkpan Lijehomen respektive Hägersten. Förhåandevis mycket av det månghundraåriga ekandskap som för några seker bredde ut sig över Stockhomsområdet har bevarats och än idag finns ett mycket stort anta gama, grova ekar med höga natur- och kuturvärden i stadens park- och naturområden. Ti dessa ekar är en unik bioogisk mångfad knuten. I Stockhom finns fem utpekade kärnområden för värden knutna ti ek. Ett av dessa kärnområden - Centraa trakten - berör Parkpan Lijehomen i första hand men ti de även Parkpan Hägersten. Kärnområdet är uppdeat i två dear där den ena utgörs av Vinterviken / Lijehomen. Från Vintervikens strövområde förgrenar sig grönområden med värdefua ekar in i Aspudden, Grönda och Lijehomens bostadsområden. De viktigaste ekområdena igger i daen innanför Vinterviken. En stor de av ekarna i området står i igenväxta markområden. Stora dear av ekmijöerna behöver restaureras och är i behov av en återkommande röjning. Stränder Mörtvikens - och Vintervikens stränder är särskit ekoogiskt känsiga enigt Stockhoms grönkarta. Örtrika hämarker I Grönda finns två mindre, örtrika hämarker som har vetenskapigt värde och inti Mörtviken finns en mindre fuktövskog. Åtgärdsförsag Det är viktigt att storeken på de obebyggda naturområdena bevaras så att bioogisk mångfad gynnas Restaurering av ekmijöer Det är viktigt att behåa men även nyskapa spridningskorridorer och samband mean de större grönområdena LM-staden i Midsommarkransen. Teefonfabriken syns i fonden Mörtviksstranden sedd från Grönda

16 14 Tigångsanays Inedning Parkmarken inom parkpan Lijehomen består ti största deen av naturmark i form av hämarker och skogskädda branter med promenadstråk. Det största sammanhängande grönområdet är sjön Trekanten med omgivande strandpark och Vintervikens dagång med Mörtviksparken. Mäarens stränder i Grönda, Lijehomen och Aspuddens är viktiga parkstråk. Inom parkpansområdet finns ett anta anagda parker; Sannadasparken i Grönda, Aspuddsparken i Aspudden, Enbacken och Svandammsparken i Midsommarkransen och Eektraparken i Västberga. Tigång Naturmark och parkmark Grönda Aspudden Lijehomen Tigång ti park- och naturområden Stadsdearna har en varierad bebyggese och därmed en varierad tigång på parker och grönområden. Områden som ti största deen består av industrimark och inte innehåer bostäder har naturigt mindre behov av grönområden. Detta syns på kartan inti som visar tigång på park och naturmark. Områden som består av bostäder med ferfamijshus utan egen trädgård har stort behov av gemensamma grönytor. Stadsdesgräns Midsommarkransen Västberga Inom området för Parkpan Lijehomen är tigången på parkmark och naturmark generet sett ganska god. Tota area för Lijehomen är 716 ha. Landareaen är 604 ha varav 299 ha (ca 46%) utgörs av obebyggd mark. Ca 151 ha är offentiga ytor. Naturmark Parkmark Meter

17 15 Tigång ti större natur- och friuftsområden (större än 50 ha) saknas het inom Parkpan Lijehomen. Närmaste område är Årstaskogen. Närheten ti Mäaren, med möjigheter ti båtiv, bad, skridskoåkning och skidåkning mm kan ti de kompensera bristen på större naturområden. Grönda I Grönda består bebyggesen av både tät stadsbebyggese och mer gesbebyggda ame- och punkthusområden. Tigången på grön, obebyggd mark är tämigen god eftersom naturmark finns sparad mean bostadsområdena. I Grönda finns även hea det stora naturmarksområdet Mörtviksparken. Här finns också tigång ti Mäarens strand. Aspudden Även i Aspudden finns en ädre, tät stadskärna. Utanför denna ädre de igger mer gesbebyggda områden med ferfamijshus samt ett mindre viaområde. I Aspudden är den totaa tigången på friyta tämigen god eftersom här igger hea den obebyggda dagången Vinterviken med omgivande skogskädda höjder och Mäarstrand. Här finns också Aspuddsparken. Lijehomen / Årstada I Lijehomen finns sjön Trekanten med omgivande strandpromenad. Bostäder finns framförat på Nybohovsberget. I Årstada växer ett nytt stort bostadsområde fram och i Lövhomen pågår panering. Lijehomen består ti 40 % av industri och kontor men mot Mäaren är kajpromenden tigängig. Midsommarkransen Midsommarkransen är mer tätbebyggt än de övriga stadsdearna. Här finns endast 10% värdefu friyta. En stor de av området är bebyggt med ferfamijshus i form av amehus. Här finns även en ädre tätbebyggd de. Västberga Västberga består ti närmare 60 % av industrimark. Här finns även ett större viaområde i ansutning ti Västbergaskogen. Värdefua grönområden är framförat Västbergaskogen och Eektraparken. Området kring Teefonpan förtätas med nya bostadskvarter, viket kommer att öka trycket på parkmark ytterigare. Tigångsanays med kartbider Utifrån de avståndsangiveser som anges i Stockhoms parkprogram har en enke tigångsanays gjorts för de värden som enigt parkprogrammet bör finnas inom 200, 500 respektive 1000 meter för att god park- och naturtigång samt hög värdetäthet ska råda. För vissa värden / kvaiteter redovisas schema-tiska kartbider. Detta gäer för tigången ti stadsdesparker, kvartersparker, ekpatser, gångstråk, aktivitetsfät, bospe och badpatser. Färgmarkerad yta innebär att värdet finns. Omarkerad yta innebär att värdet saknas. Trekanten vid utoppet för bäcken på södra sidan.

18 16 Tigång Stadsdesparker (5-50 ha) Tigång ti stadsdesparker och kvartersparker Stadsdesparker bör nås inom 500 meter. De bör ha ett bra okakimat och buernivå 55 db(a) samt fungera för ek, motion, avkopping, samvaro och evenemang. Grönda Kvartersparker bör nås inom 200 meter. De bör ha bra okakimat och buernivå 55 db(a) samt fungera för ek, promenader, avkopping och samvaro. Aspudden Lijehomen Färgmarkerad yta visar det i Stockhoms parkprogram redovisade avståndet för god parktigång. Midsommarkransen Västberga Stadsdespark inom 500 meter Tigången på kvartersparker varierar kraftigt inom Lijehomen. Dear av Aspudden, Årstada och Västberga har ängre än 200 meter ti närmaste kvarterspark. Det kompenseras för Aspudden och Västberga av tigången på stadsdesparkerna Vinterviken, Trekanten, Aspuddsparken och Eektraparken. I västra Västberga finns kopping ti Teaterparken i Hägerstensåsen. Södra deen av Västberga består av industriområde viket gör att tigången på kvarters- och stadsdespark ändå är fugod. Östra deen av Årstada saknar tigång på både stadsdespark och kvarterspark men ett parktorg och en kajpromenad paneras. I viss mån kompenseras bristen på stadsdespark av närheten ti Årstaskogen. För att komma dit måste man passera en kraftig barriär i form av stambanan.

19 17 Tigång Kvartersparker (0,5-5 ha) Grönda I Grönda kommer tigången att minska när parken inti Gröndas bopan bebyggs. För dear av Teefonpan kompenseras inte bristen på kvarterspark med närheten ti Eektraparken eftersom Södertäjevägen är en kraftig barriär. Stadsdesparker och kvartersparker på naturmark igger ofta i branter viket gör att de devis bir svårtigängiga för många och endast dear av parkerna fungerar som visteseytor. Aspudden Midsommarkransen Lijehomen Anays / åtgärdsbehov Totat sett är den kvantitativa tigången på stadsdes- och kvartersparker god i Lijehomen. I Årstada fi nns möjighet att utvecka naturmarken på Årstaberget ti en kvarterspark. För den nya bebyggesen kring Teefonpan fi nns inte yta för att tigodose behovet. Däremot kan innehået i närmaste kvartersparker utveckas. Västberga Kvarterspark inom 200 meter Föresagen ny kvarterspark

20 18 Mycket nära värden, inom 200 m För god park- och naturtigång och hög värdetäthet bör det inom 200 meter ges möjighet ti: grön oas, ro, ek, promenader och sitta i soen Grön oas Värdet grön oas är vä tigodosett. Det saknas främst i Västberga vid Teefonpan. Området som nu är stadsförtätningsområde är ett före detta verksamhetsområde och därför ti stora dear hårdgjort. Ro Bitrafiken har mycket stor påverkan på samtiga grönområden i ansutning ti Essingeeden och Södertäjevägen. Det gör att värdet saknas i dear av parkområdena i Grönda och Lijehomen. Exempevis Mäarstranden, Vinterviken, Trekantsstranden och Nybohovsberget samt i Västberga i ansutning ti Södertäjevägen. Avsaknaden av ro försämrar även uppevesen av många andra värden i parker och naturområden. Åtgärdsförsag På grund av de kraftiga buerstörningar som bitrafi ken ger upphov ti i intiiggande parkoch naturmarker bör möjigheten att utföra buerdämpande åtgärder studeras. Sitta i soen Möjigheterna att hitta patser där man kan sitta i soen och koppa av är i hög grad beroende av hur närmijön uppevs och ser ut. I parkpansområdet finns många möjigheter att hitta fina sittpatser i soen trots att många kippor med utsikt är norrvända. Åtgärdsförsag Utpacering av nya parkbänkar ängs gångvägar och i parkerna bör ske med tanke på behovet av att kunna sitta i soen. Aspuddsparken Lek och ungdomsaktiviteter Parker och ekpatser kompetterar förskoans och skoans gårdar och bostadgårdararnas ekpatser. De anagda ekpatserna kompetteras också av möjighet ti fri ek i naturmark. Lekpatserna som finns i stadsdearna är ika ti innehå inom hea parkpansområde Lijehomen, bortsett från Kaninparken och Fruktekpatsen. Vanigtvis innehåer de gungor, sandåda och kätterstäning och omges ofta av ett staket. Riktade aktiviteter för ungdomar är få i parkerna. Lekpatserna har ett innehå het anpassat ti barn. Det som finns är enstaka skateramper och basketkorgar i parkerna. Tigång på ekpatser Med ek menas här en större ekpats med ett anta ekredskap för barn. Patser med t ex endast en sandåda har inte tagits med. Lek ska finnas inom 200 meter från bostaden. Lijehomen har ganska god tigång på ekpatser utom i dear av Årstada, västra Aspudden och norra Västberga. Vinterviksparken saknar också ekpats. Lekpatsen i Eektraparken är svår att utnyttja för dem som bor norr om Södertäjevägen. Vid Teefonpan, Lövhomen och vid Lijehomskajen kommer behovet att öka pga många nya bostäder.

21 19 Åtgärdsförsag Vid nyanäggning och upprustning av ekpatser föresås att f era ekpatser utformas som temaekpatser med egen identitet och innehå, vika kan titaa fantasin och uppmuntra ti nya ekar. Detta gäer främst ekpatser i stadsparker och aktivitetsparker, då de utöver att användas för vardagsek även fungerar som utf yktsmå. Temaekpatser kan t ex få samverka med den fi na naturen i parkpansområdet och utformas som natur- och äventyrsekpatser eer med djungetema. Kompettering av ekpatser behövs i ansutning ti ny bebyggese kring Teefonpan, västra Aspudden, i Årstada och norra Lijehomen. Nya ekpatser föresås därför i Västbergaskogen, LM-skogen, Örnberget samt på Sjövikshöjden. Upprustning av ekpatser föresås i Trekantsstranden (inti panerade bostäder vid Lövhomen) och Gröndas bopan. Dessutom föresås upprustning / kompettering av ekutrustning för ekpatserna i Aspuddsparken, Sannadasparken, Ekensbergshöjden och Svandammsparken. Aktivitetsytor för ungdomar behöver igga centrat för att vara attraktiva men samtidigt vara patser där t ex burande aktiviteter som skateboardåkning inte stör. Föresagna patser för utvecking av ungdomsaktiviteter är Sannadasparken och i viss mån i Vintervikens entréområde under Essingeeden. Där föresås anäggning av t ex utegym. Tigång Lekpatser Grönda Aspudden Midsommarkransen Västberga Lijehomen Lekpats inom 200 meter Föresagen ny ekpats

22 Grönda Lijehomen Befintigt gångstråk Gångstråk, upprustning Gångstråk, nyanäggning Trädrader, nypantering Naturmark Parkmark 20 Promenader / gångstråk Promenadstråk / gröna stråk är en stor tigång för rekreation i Lijehomen, Grönda och norra Aspudden. Det finns promenader vid vatten ängs Mäarstranden och kring sjön Trekanten och promenader i natur i Mörtviksparken och Vinterviksparken. Tigången är sämre i de tätbebyggda dearna av Midsommarkransen och Aspudden. Promenadstråken utnyttjas även för jogging och hundrastning. Åtgärdsförsag Öka tigången ti Mäarstranden. Idag fi nns uckor i strandpromenaden vid Essingeeden och vid industriområdena. Ett sammanhängande stråk skue ge möjighet att promenera ängs stranden från Hägersten ti Årstaskogen, via Grönda och Lijehomen. Vissa befi ntiga gångstråk i de större naturmarksområdena har behov av upprustning och kompettering och en de stigar som används mycket behöver bi gångvägar. Ett exempe är stråk och stigar i naturområdet kring Bäckvägen i Midsommarkransen. Vissa av de gator och vägar som utgör förbindeseänkar mean parker föresås om möjigt trädpanteras. Vissa passager över och under barriärer behöver en bättre utformning för att knyta ihop parkstråk; t ex Lijehomstorget ti Marievik och Trekanten med Vinterviken. Tigång Gångstråk Aspudden Midsommarkransen Västberga

23 21 Nära värden, inom 500 m För god park- och naturtigång och hög värdetäthet bör det inom 500 meter ges möjighet ti: parkek, bospe, fokiv, picknick och bomprakt Tigång Större aktivitestfät Parkek Det finns en bemannad parkek inom området; Aspuddsparken i Aspudden. Tigången ti parkekar är inte tifredsstäande då avståndet ti närmaste parkek för fertaet överskrider 500 meter. Större aktivitetsfät Större aktivitetsfät för samvaro, picknick, sobad och t ex brännbosspe ska finnas inom 500 meter om tigången är fugod. I Lijehomen råder det brist på större aktivitetsfät. Västra Västberga, Årstada, dear av Aspudden och Midsommarkransen och södra deen av Lijehomen saknar het aktivitetsfät inom 500 meter. Aspudden Grönda Midsommarkransen Lijehomen Åtgärdsförsag Nya aktivitetsfät är svåra att skapa i tätbebyggd mijö. De fät som fi nns är därför vädigt viktiga och fyer ett stort behov då de har ett mycket stort upptagningsområde. Det är viktigt att inte bygga bort fäten eer dear av fäten då storeken är ett kvaitetsoch värdekrav. Västberga Större gräsyta för aktivitet och samvaro inom 500 meter

24 22 Tigång Bospe och boek Grönda Lijehomen Bospe och boek Bopaner större än 25x40 meter eer mindre paner för boek ska finnas inom 500 meter. Mindre bopaner kan fya ett stort behov för spontana boekar eer bospe då de inte bir uppbokade för träning, viket de större riskerar att bi. Tigången på bopaner är ganska god. Det finns en ucka i södra Midsommarkransen på grund av pacering av en förskoa på en bopan. Åtgärdsförsag Då förskoan tas ur bruk är det viktigt att patsen återigen får bi bopan då behovet är stort i detta område, aternativt måste man hitta en ny pats för bopan. Årstada har dåig tigång på bopaner men där paneras en ny pan i ansutning ti Årstadasskoan. Aspudden Midsommarkransen Västberga Bospe / boek inom 500 meter Föresagen ny bospe / boek

25 23 Picknick Picknick sammanfaer devis med större aktivitetsfät. Många fina picknickpatser finns även på kippor med utsikt ängs Mäaren, t ex Örnberget. Picknickpatser med grimöjighet finns även i vissa av stadsparkerna och kvartersparkerna som Aspuddsparken och södra Nybohovsberget. Åtgärdförsag Picknickpatser föresås kompetteras med anagda picknickpatser / gripatser på fi na patser med utsikt, där det fi nns spår av naturgrining t ex Nybohovsbacken. Picknickpatser i f era av kvarters- och stadsparkerna behöver kompetteras. Gripatsen i Aspuddsparken är siten och behöver rustas upp. Mötespatser Mötespatser för aa ådrar bör finnas i parkerna. Åtgärdsförsag Naturområden och naturstråk kompetteras med träffpunkter i form av picknickpatser. Aktivitetsparker / kvartersparker som ti stor de är utformade för barn och deras förädrar kompetteras med trivsamma sittpatser för ädre, pats för t ex boue som är en aktivitet för aa ådrar samt ungdomsaktiviteter. Bomprakt Under våren ges möjighet ti uppevese av bomprakt i naturmarkernas undervegetation. Bomprakt kan annars främst uppevas i kooniområdena i Vinterviken och Fågesången. Av parkerna är det endast Trekantsparken som har större perennpanteringar och utpanteringsväxter. Mindre perennpanteringar finns i några parker som Midsommarparken och Enbacken. Utpanteringsväxter finns även på torgen. Det finns panterade prydnadsbuskage inti trappopp och vissa gångvägar, men dessa behöver skötas på ett bättre sätt än idag, för att komma ti sin rätt. Åtgärdsförsag Aa centrum och centraa torg bör ha bomprakt. En översyn av centraa torg och parker bör göras för att utreda möjigheterna att tiskapa mer bomprakt. Panteringarna i Trekantsparken bör få en bättre skötse för att komma ti sin rätt. Svandammsparken och Aspuddsparken föresås kompetteras med perenner.

26 24 En bit bort - värden inom 1 km För god park- och naturtigång och hög värdetäthet bör det inom 1000 meter ges möjighet ti: bad, båtiv, djurhåning, evenemang, fi ske, öpträning, oding, pukaåkning, ridning, skridsko, skidor, skogskänsa, torghande, vattenkontakt, vid natur, uteservering och utsikt Evenemang Parkteatern har förestäningar i Vinterviken. Vinteraktiviteter Vinteraktiviteter som pukaåkning och skridsko finns möjighet ti kring Trekanten, i Sannadasparken och vid Gröndas bopan. Djurhåning Möjighet för barn att träffa djur finns i Aspuddsparkens parkek. Torghande, uteservering Torghande förekommer t ex vid Lijehomens centrum och Teefonpan. Uteservering finns i Vinterviksparken och Trekantsparken. Det finns även ett café i ansutning parkek och bangof i Aspuddsparken. Skogskänsa, vid natur De sammanhängande naturmarkerna ger ganska goda möjigheter och god tigång ti skogskänsa. Främst gäer det de större sammanhängande naturmarkerna Mörtviksparken och Vinterviken. Utsikt Möjigheterna ti utsikt är mycket goda. Den kuperade terrängen ger förutsättningar för många fina utsiktspatser från höjderna. På sina stäen behöver vegetationen garas och det kan med förde paceras ut sittbänkar vid utvada utsiktspatser. Längs Mäarens stränder ges också stora möjigheter ti fina utbickar över vattnet och andra stadsdear. Åtgärdsförsag Det fi nns förberett för ytterigare en servering i Trekantsparken viket kan förstärka innehået i den centraa Trekantsparken. Åtgärdsförsag Hå efter vegetationen på utsiktspatser. Pacera gärna ut sittbänkar vid utvada utsiktspatser. Café i Vintervikens trädgård

27 25 Tigång Bad! Grönda Vattenkontakt, bad och båtiv Närheten ti Mäarens stränder är en mycket stor tigång för befokningen. Det finns fera mindre småbåtshamnar i Lijehomen, Grönda och Aspudden. Stränderna är förhåandevis ättigängiga men det finns inget sammanhängande promenadstråk utefter vattnet. Det är önskvärt med en sammanhängade strandpromenad från Lijehomen och vidare in i Hägersten.! Aspudden!! Midsommarkransen Lijehomen Trots den ånga strandinjen mot Mäaren i norr så är tigången ti anagda bad inte stort. Anagt bad finns endast i Trekanten. Personnebadets bassängbad i Hägersten är det närmaste kommunaa utomhusbadet. Personnebadet har ett mycket stort värde och ett betydigt större upptagningsområde än 1000 meters radie. Det finns fyra paskdammar som hås vattenfyda sommartid; Sannadasparken, Aspuddsparken, Enbacken och Svandammsparken. Dessa har ett mycket stort värde för småbarnsgrupper. Västberga! Badpats inom 1000 meter Utredning ny badpats Paskdamm Åtgärdsförsag Nya strand- aternativt kippbad är under utredning vid Ormberget och Örnberget.

28 26 Tigängighet Parkprogrammets råd och riktinjer Park- och naturmark ska vara tigängig, framkomig och nåbar för så många som möjigt, särskit barn och funktionshindrade, vägt mot patsens oika värden. Park- och naturmarkens offentiga karaktär ska värnas och stärkas Särskid uppmärksamhet ska ges barns och funktionshindrades möjigheter att ta sig ti och runt i park- och naturmark. Tigängighet ti parker och naturmarker inbegriper möjigheterna att nå parkerna, såvä avseende nåbarhet orienterbarhet, känsan av titräde ti parkerna samt framkomigheten och överbickbarheten i dem. Tigängigheten varierar i stadsdearnas parker. En stor de av de gröna områdena är kuperad natur med promenadstråk. Dessa områden har dåig tigängighet för röresehindrade och personer med barnvagn och cyke. Där parkerna igger i dagångar som t ex Trekantsstranden och Vinterviksparken är tigängigheten god med breda, pana gångvägar. Skytning med vägvisning men även namn på parker saknas nästan het. Endast vägen ti Vinterviksparken är vä skytad. Entréer ti parker är iband otydiga då de är doda av tät vegetation och det är iband okart om det är en amän park eer privat mark. En de gator uppevs som barriärer trots att det finns säkra övergångsstäen, exempevis den viktiga passagen under Södertäjevägen mean Lijehomen och Årstada. Detta beror på att mijön är hårdgjord och trafikstörd. Stambanan utgör en kraftig barriär när man vi nå Årstaskogen. Det finns idag en förbindese på en gång- och cykebro över järnvägen. Åtgärdsförsag Kompettering med barnvagnsramper i trappor där ramper saknas. Kompettering med bänkar behövs ängs gångstråk och i parker. Generet skue vägvisande skytar ti parker och även inom större parker göra det ättare att orientera sig för dem som inte bor i området. Skytar med parkens namn ger identitet. Övergångsstäen mean parker och skoor och mean park och park kan markeras bättre med hastighetsdämpning. Detta gäer t ex Erik Segersäs väg vid Aspuddsparken och Teusborgsvägen mean Enbacken och Juikuen i Midsommarkransen. Trygghet Otrygghet kan uppevas i vissa naturområden, framförat de som inte är så väbesökta. Känsan av otrygghet kan förstärks av att vegetationen närmast gångvägen är mycket tät i vissa naturområden. Beysningen av de större parkstråken är god. Många gator och vägar utgör barriärer mean parkområden. Även om det fysiskt går att passera känns vissa passager otrygga som t ex passagen under Essingeeden vid S:t Sigfrids kyrka. Åtgärdsförsag Om naturmarken med sy och buskage kan håas ängre från parkvägar skue känsan av trygghet öka. Detta gäer t ex parkvägen ti Nybohovsbacken och mean Hägerstensvägen och Bäckvägen. Passagen under Essingeeden behöver en mer omsorgsfu gestatning och bättre beysning. Vid färdigstäandet av stråket vid Lijehomskajen är det viktigt att tise att en säker och attraktiv gångväg skapas i nivå med kajen.

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

Grönstrukturplan för Ljungby stad

Grönstrukturplan för Ljungby stad Grönstrukturpan för Ljungby stad Antagandehanding 2000-10-27 Sammandrag Ljungby stad har mycket parkmark per invånare och mycket god tigång ti aemansrättsig mark utanför tätorten. Parkerna har också hög

Läs mer

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun ~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun 1 (12) Marie Jonsson Direkt: 019-19 39 52 marie.jonsson@t.st.se Skötsepan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Häefors kommun Föregående skötsepan för Knuthöjdsmossen utarbetades inom Skogsvårdsstyresen

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)

Läs mer

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL 3 Stadsutveckingsarbete bedrivs ofta över ång tid där vissa steg spear en avgörande ro i utveckingsarbetet. Visionen av en stadsutvecking är ett sådant

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

Detaljplan för Evelund

Detaljplan för Evelund ~ SJ\LJ\ Biaga KS 20131741 ~KOMMUN SALA KOMMUN 1 (4) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Detajpan för Eveund Saa kommun, Västmanands än.. ANSOKAN OM DETALJPLANEUPPDRAG Programområdets äge - -L 1 13 2 -- 5.7 2..

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

Upphandling av entreprenör för anläggande av VA och väg till Fullerö bostäder

Upphandling av entreprenör för anläggande av VA och väg till Fullerö bostäder 8 SDSBYNDSFÖRVLNNN Handäggare ndersson Martin sp Sven-rik Datum 2015-09-03 Diarienummer SN-2015-1611 atu- och samhäsmijönämnden Upphanding av entreprenör för anäggande av V och väg ti Fuerö bostäder Försag

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

Program till Vision Luleå 2050

Program till Vision Luleå 2050 Program till Vision Luleå 2050 Alla ungas medskapande Start och uppväxt för alla Allas röst Entreprenörskap Smarta resor och transporter Vilja uppleva infrastruktur Bredd och spets God livsmiljö Klara

Läs mer

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument:

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument: GRI-index 2015 Utöver ett fuständigt GRI-index för 2015 innehåer denna skrift VD-kommentar, information om Lindabs mijöarbete samt väsentighetsanays och intressentdiaog 1 Ett viktigt ansvar På Lindab tar

Läs mer

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun Upprättad i januari 2008 reviderad i mars 2008 Miljö- och byggnämnden antog planen 2008-04-29 87. Planen vann laga kraft 2008-05-20

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett

Läs mer

Planförslag. Uppbrutna kvarter mot väster och älven, men stängt mot gata. Högre lameller i nordsydlig riktning på kvarterens östra sida.

Planförslag. Uppbrutna kvarter mot väster och älven, men stängt mot gata. Högre lameller i nordsydlig riktning på kvarterens östra sida. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Bebyggelse A A Bebyggelsen i området utgör som redan nämnts en förlängning av den befintliga kvartersstrukturen. Kvarteren har dock

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Förvalta identitet. Umeå, kulturhuvudstad 2014 - utveckling av det offentliga rummet. Anna Flatholm, Stadsträdgårdsmästare Umeå kommun

Förvalta identitet. Umeå, kulturhuvudstad 2014 - utveckling av det offentliga rummet. Anna Flatholm, Stadsträdgårdsmästare Umeå kommun Förvalta identitet Umeå, kulturhuvudstad 2014 - utveckling av det offentliga rummet. Anna Flatholm, Stadsträdgårdsmästare Umeå kommun 1 Umeås identitet -staden vid älven -kulturstad i Europa -den växande

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

LOKALISERINGSSTUDIE FÖR ÄLDREBOENDE I MOLKOM

LOKALISERINGSSTUDIE FÖR ÄLDREBOENDE I MOLKOM KONCEPT LOKALISERINGSSTUDIE FÖR ÄLDREBOENDE I MOLKOM Bakgrund I kommunledningskontorets rapporter Behov av seniorboende i Karlstads mindre tätorter samt Lokaliseringsalternativ boende för äldre i tätorter

Läs mer

Heimstaden Projektutveckling. En presentation av företaget

Heimstaden Projektutveckling. En presentation av företaget Heimstaden Projektutveckling En presentation av företaget Innehållsförteckning 1. Presentation företaget 2. Pågående projekt 3. Kommande v projekt 4. Kontaktinformation Om Heimstaden Heimstaden HEIMSTADEN

Läs mer

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 1 (1) KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 2014-06-16 VÄLKOMMEN Kommunstyresen i Höganäs kommun kaas ti sammanträde. Datum och tid: 2014-06-16, k 16:00 Pats: Stadshuset, gruvsaen Ledamot som är förhindrad att närvara

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

A N T A G A N D E H A N D L I N G 593

A N T A G A N D E H A N D L I N G 593 A N T A G A N D E H A N D L I N G 593 Handlingen består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande Fastighetsförteckning Planområde Detaljplan för

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx):

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx): KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Kommstyresen 2012-11-20 PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED KOMMUNSTYRELSEN Pats och tid: Asarumssaen, k7.00-18.30 Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Februari Parkplan Hägersten.

Februari Parkplan Hägersten. Februari 2008 Parkpan Hägersten www.stockhom.se 2 Panen antogs 2008-02-14 Bestäare: Hägersten-Lijehomens stadsdesförvatning Peter Mein Anna Ambjörn Medverkande: Expoateringskontoret Stockhoms stad Gösta

Läs mer

LOKALA ORDNINGSFORESKRIFTER FOR. VALDEMARSVIKs KOMMUN

LOKALA ORDNINGSFORESKRIFTER FOR. VALDEMARSVIKs KOMMUN LOKALA ORDNINGSFORESKRIFTER FOR VALDEMARSVIKs KOMMUN Antagna av kommunfumäktige29mars 2004 10 Reviderade av kommunfumäktige 31 mars 2008 15 VALDEMARSVIKs KOMMUN 2004-03-12 2008-05-22 030001 03 1 00 20084

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

MÖLNDALS BRUK. bo invid Mölndalsån. vision. Klippan Mölndal Fastigheter AB Vision Mölndals Bruk

MÖLNDALS BRUK. bo invid Mölndalsån. vision. Klippan Mölndal Fastigheter AB Vision Mölndals Bruk vision bo invid Mölndalsån orientering N E6 mot GBG GBG Mölndals Sjukhus centrum E6 Kvarnbyn Stensjön Solängen Åby Mölndal Mölndals Bro Mölndals Bruk Glasberget Bifrost Åbromotet Hulelyckan Söderleden

Läs mer

Ungdomslyftet. svensk konståkning lyfter ungdomar mot framtida världsklass. År 5 12-13

Ungdomslyftet. svensk konståkning lyfter ungdomar mot framtida världsklass. År 5 12-13 Ungdomsyftet svensk konståkning yfter ungdomar mot framtida värdskass År 5 12-13 Eitkommitten singe & par SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDET Regina Jensen Jui 2008 Rev. Juni -12 Bakgrund Svenska konståkningsförbundet

Läs mer

Tranås kommun Detaljplan för Kronhjorten 1 och del av Åsvallehult 2:1 i Tranås stad

Tranås kommun Detaljplan för Kronhjorten 1 och del av Åsvallehult 2:1 i Tranås stad Tranås kommun Detaljplan för Kronhjorten 1 och del av Åsvallehult 2:1 i Tranås stad Upprättad i mars 2011 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 286/2010 Planområde Plan - och

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

Kv. KOPPARN m.fl. Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. KOPPARN m.fl. Kristinehamns kommun, Värmlands län Miljö- och Stadsbyggnadsförvaltningen Ulrika Ljung, 0550-88543 ulrika.ljung@kristinehamn.se Sida Antagandehandling 1(9) Datum 2007-10-17 Detaljplan för Kv. KOPPARN m.fl. Kristinehamns kommun, Värmlands

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

Detaljplan för avsättningsmagasin vid Albysjön Del av Alby 15:32

Detaljplan för avsättningsmagasin vid Albysjön Del av Alby 15:32 2015-06-06 50-49 Granskningshandling Detaljplan för avsättningsmagasin vid Albysjön Del av Alby 15:32 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Flygfoto Diarienummer: SBF/2013:430 BOTKYRKA KOMMUN 2 [9] Flygfoto

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 Februari 2015 Gestaltningsprogrammets status Gestaltningsprogrammet är ett

Läs mer

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007 LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Kv Tjädern (Sofieberg)

Kv Tjädern (Sofieberg) Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING 2009-00007-214 (P09006) Arkivnummer: P1583 B Detaljplan för Kv Tjädern (Sofieberg) inom stadsdelen Tälje i Södertälje Upprättad 2010-02-10 LAGAKRAFTHANDLING Handlingar

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Version 4.1 22 juni 2011 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Innehå 2 Vad är ett Svanenmärkt kopierings- och tryckpapper? 3 Varför väja Svanenmärkning?

Läs mer

Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE

Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE 1(9) Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2010.10.214 GESTALTNINGSPROGRAM

Läs mer

Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 2015-06-08

Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 2015-06-08 BILDPROTOKOLL Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 Workshop 2 fokuserade på strukturer, rumslig gestaltning och framtida innehåll på Tullkammarkajen. Kunskap och idéer från workshop 1 har i mellantiden

Läs mer

Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. samt på kommunens hemsida: http://www.oskarshamn.

Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. samt på kommunens hemsida: http://www.oskarshamn. Uppdragsbeslut 2010-11-24 Samrådsbeslut 2013-05-14 Utställningsbeslut 2013-10-08 Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö Semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad

Läs mer

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna Del 2 Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna En områdesbeskrivning har gjorts i syfte att inventera Östra Dalslundsområdet med dess planförutsättningar för geoteknik, trafi

Läs mer

100 %, 50 %, 25 % och 75 %

100 %, 50 %, 25 % och 75 % arbetsbad 8:1 100 %, 50 %, 25 % och 75 % > > Måa 100 % av figuren. > > Måa 50 % av figuren. > > Måa 25 % av figuren. > > Måa 75 % av figuren. > > Måa 50 % av figuren. Måa 25 % av figuren. Hur många procent

Läs mer

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495

Läs mer

VÄNDBAR "VÄNDBAR. Tävlingsförslag Dalslandsstugan 2.0

VÄNDBAR VÄNDBAR. Tävlingsförslag Dalslandsstugan 2.0 "ÄDBAR Boendet- umgänget Boendet centreras kring en traditione storstuga där ivet fortgår kring köket och edstaden. I detta rum finns atid en fin kontakt med naturen, man kan på nära hå föja årstidernas

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3

Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3 Dnr: SBK 2009/167 Copyright BLOM Pictometry Planbeskrivning Detaljplan för del av Malmudden Svartholmen 3 Luleå kommun Norrbottens län Samrådshandling 2012-01 1 Innehåll Handlingar 3 Planens syfte och

Läs mer

DEL AV KV. GJUTAREN. Plan- och genomförandebeskrivning. Detaljplan för. Granskningshandling. Osby Tätort Osby kommun Skåne län

DEL AV KV. GJUTAREN. Plan- och genomförandebeskrivning. Detaljplan för. Granskningshandling. Osby Tätort Osby kommun Skåne län Plan- och genomförandebeskrivning Granskningshandling Detaljplan för DEL AV KV. GJUTAREN Osby Tätort Osby kommun Skåne län Ungefärlig avgränsning av planområdet, markerat i rött. Dnr KS/2015: 479 214 Samhällsbyggnad

Läs mer

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. 2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes

Läs mer

Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen

Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2011-12-13 Handläggare: Linda Palo Tfn 08-50827526 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen

Läs mer

Bebyggelsens gröna karaktär

Bebyggelsens gröna karaktär Bebyggelsens gröna karaktär HUDDINGE KOMMUN Parkstrategi Vilken typ av bebyggelse som finns i ett område påverkar grönytetillgången. Det påverkar även graden av offentlighet i dessa grönområden. Indelningen

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län Planbeskrivning Samråd Sida 1 av 8 Diarienummer: BN-2014/00904 Datum: 2015-10-02 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta

Läs mer

Ny lagstiftning: Huvudsakliga

Ny lagstiftning: Huvudsakliga Ny lagstiftning: Huvudsakliga förändringar Kommunen ansvarar för prövning och tillsyn Landsbygdsutveckling Länsstyrelsen överprövar Överklagan - Direkt berörda, naturvårdsorganisationer, samt nu även friluftsorganisationer

Läs mer

Gestaltningsprogram. Kavallerivägen/Rissneleden

Gestaltningsprogram. Kavallerivägen/Rissneleden Gestaltningsprogram Kavallerivägen/Rissneleden 2013 03 27 Inledning BAKGRUND Planering för sydvästra Rissne har pågått i flera år. Området är utpekat som ett förändringsområde i Fördjupad översiktplan

Läs mer

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser 11. Konsekvenser 11. Enigt pan- och byggagen ska översiktspanens konsekvenser kunna utäsas på ett ättfattigt sätt. En mijökonsekvensbeskrivning ska upprättas i syfte att integrera mijöaspekterna i paneringen.

Läs mer

Detaljplan för Bjurhovdaskolan (Boplatsen 9, Bjurhovda 6 och 9 samt del av Västerås 3:24), Västerås

Detaljplan för Bjurhovdaskolan (Boplatsen 9, Bjurhovda 6 och 9 samt del av Västerås 3:24), Västerås Helena Hansson Tel 021-39 23 68 DP 1650 2008-04-15 Dnr 06:10227-BN 540 Detaljplan för Bjurhovdaskolan (Boplatsen 9, Bjurhovda 6 och 9 samt del av Västerås 3:24), Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar

Läs mer

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman.

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman. Sida 1 (1 O) Aridteder Ingenjörer Uppdragsnamn Venngarn 1:17 Sigtuna kommun Vanngarn 1:17 Caterina Kuman Heimdasgatan 20 19550 Märsta Uppdragsgivare Katarina Kuman Heimdasgatan 20 Vår handäggare Oa Justin

Läs mer

3. Skiss i skala 1:1000. Visar gång- och cykelbron från sidan. 1. Skiss i skala 1:500. Visar miljön på kajen från sidan.

3. Skiss i skala 1:1000. Visar gång- och cykelbron från sidan. 1. Skiss i skala 1:500. Visar miljön på kajen från sidan. 3. Skiss i skala 1:1000. Visar gång- och cykelbron från sidan. 1. Skiss i skala 1:500. Visar miljön på kajen från sidan. 3. Skiss i skala 1:1000. Visar bron när den är öppnad för båttrafik. Flytbryggor

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

NYA ÄLVSTADEN TROLLHÄTTAN

NYA ÄLVSTADEN TROLLHÄTTAN NYA ÄLVSTADEN TROLLHÄTTAN EXPLOATERINGSSTUDIE FÖR FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN Denna studie syftar till att utreda lämplig exploateringsgrad och tänkbar bebyggelsestruktur i Nya Älvstaden, Trollhättan. Arbetsområdet

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

NORRA SOFIELUND - STADSDELSVISION

NORRA SOFIELUND - STADSDELSVISION Byalaget Sofi a är en politiskt, religiöst och etnisk oberoende allmän förening för boende i Norra Sofi elund. Dess syfte är att baserad på boendesynpunkter verka för god boendemiljö i området med avseende

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2012-06-11 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Ändring av detaljplan för fastigheten Brännäset 15 samt del av Tälje 3:1 och 3:14 i Norrtälje stad Dnr 12-951.214 Ks 12-852

Läs mer

DETALJPLAN. Samhällsutvecklingsförvaltningen DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING

DETALJPLAN. Samhällsutvecklingsförvaltningen DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Datum 2011-06-09 Dnr KS 15/11 Samhällsutvecklingsförvaltningen SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Översiktsbild över

Läs mer

Välkommen till Löa bergsmansby!

Välkommen till Löa bergsmansby! PROJEKTANSÖKAN P R O M E N A D V Ä G M E L L A N R E N I N G S V E R K E T O C H U D D N Ä S U D D E N I O M R Å D E T L Ö A. Välkommen till Löa bergsmansby! Beskrivning av promenadstig, Skogarna runt

Läs mer

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping B a k g r u n d - H i s t o r i a - N u t i d PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Jönköping ligger i den norra delen av småland vid Vätterns sydligaste

Läs mer

P L A N F Ö R S L A G

P L A N F Ö R S L A G P L A N F Ö R S L A G Delområden: - Centrumdelen - Hamnpiren med hamnmiljön - Kvarnberget - Badholmarna - Nordanskog CENTRUMDELEN Fig. 243. Föreslagen kanal med hamnbassäng och intilliggande bostadsområden

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Planbeskrivning För Detaljplan gällande: Tjärhovet Södra del av Haparanda 8:1, Bostäder. Haparanda kommun, Norrbottens län

SAMRÅDSHANDLING. Planbeskrivning För Detaljplan gällande: Tjärhovet Södra del av Haparanda 8:1, Bostäder. Haparanda kommun, Norrbottens län SAMRÅDSHANDLING Planbeskrivning För Detaljplan gällande: Tjärhovet Södra del av Haparanda 8:1, Bostäder Haparanda kommun, Norrbottens län DETALJPLAN FÖR Del av Haparanda 8:1 Bostäder Haparanda kommun Norrbottens

Läs mer

Utveckling och komplettering av gröna stråk

Utveckling och komplettering av gröna stråk Utveckling och komplettering av gröna stråk Förbindelser och kopplingar mellan olika områden är viktiga liksom möjligheten att lätt kunna nå olika områden till fots och med cykel. Tyvärr finns ofta barriärer

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Prins Bertils stig Dragvägen, Slottsbron - Söderkaj

Gestaltningsprinciper för Prins Bertils stig Dragvägen, Slottsbron - Söderkaj TEKNIK- & FRITIDS- FÖRVALTNINGEN Gestaltningsprinciper för Prins Bertils stig Dragvägen, Slottsbron - Söderkaj 2013-04-15 Bakgrund Prins Bertils stig är en 18 km lång vandringsled som sträcker sig längs

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden

Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S Detaljplan för Småhus vid Mjärden omfattande del av fastigheten Norrtil 3:1 i Sigtuna stad och kommun, Stockholms län ÖVERSIKTSKARTA PLANOMRÅDE

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo

SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Vellinge kommun 235 81 Vellinge SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo Falsterbonäsets Naturvårdsförening har tagit

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(11) Planbeskrivning

ANTAGANDEHANDLING. 1(11) Planbeskrivning 1(11) Planbeskrivning tillhörande tillägg till förslag till stadsplan och särskilda byggnadsbestämmelser för Oxelbergen (kv. Hjälmen, Draken, Majelden, Slånet, Vimpeln, Vallen och Åkern) med omgifningar

Läs mer

Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010

Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010 Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010 Bakgrund I början av 2010 tog Gatukontorets projektgrupp i samarbete med kulturgeograf Susan Bolgar fram en enkät om Gyllins naturpark.

Läs mer

Stadsutveckling med ekosystemtjänster

Stadsutveckling med ekosystemtjänster Sollentuna 11 december 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM 11 DECEMBER 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM Norra Djurgårdsstaden

Läs mer